VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
2009 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Lunds Tekniska Högskola
Innehåll Rektor
4
Grundutbildning
6
Tillströmmning
7
Internationellt samarbete
11
Internationellt studentutbyte
12
Forskarutbildning
14
Forskning
16
EU - forskning
17
Personal
18
LTH i media
22
Hedersdoktorer
22
Stipendier och utmärkelser
23
Ekonomi
25
Nyckeltal
30
LTHs styrelse
32
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
3
Hausse på LTH Fyra utvecklingsområden VI BRUKAR IBLAND beskriva Lunds universitet i Universitetet arbetar strategiskt inom fyra utföretagstermer: Lunds universitet är koncernen, vecklingsområden: attraktiva studiemiljöer, fakulteterna är dotterbolag. Om LTH hade va- starka forsknings- och innovationsmiljöer, ökad rit ett börsnoterat bolag hade jag nog köpt lite synlighet samt infrastruktursatsningar. extra aktier just nu. I finanskrisens spår sade När det gäller attraktiva studiemiljöer har vi satmånga att 2009 skulle bli ett riktigt dåligt år. För sat på att rusta upp den laborativa verksamheten vissa blev det så men INTE för LTH. Allt gick inom grundutbildningen. Vi tror att det är av avinte vår väg men mycket gick fantastiskt bra. görande betydelse för kvaliteten i teknisk utbildÅrets resultat visar på en solid ekonomi med ning och för en god slutkompetens i laborativt potential för strategiska satsningar. Vi har lyck- och experimentellt arbetssätt hos studenterna. ats få externa forskningsmedel i en omfattning som vi inte sett förut. Det har gjort att vi inte Vi försöker utveckla starka forsknings- och innoens hunnit anställa forskare och doktorander i vationsmiljöer på flera sätt. Genom rekrytering önskad omfattning. Detta har skapat ett över- av en toppkraft inom materialkemi har vi stärkt skott som vi nu betar av allteftersom vi får nya miljön och skapat förutsättningar för kopplingmedarbetare. Det är alltså positiva bekymmer. ar till nanoteknikforskning, ESS och MaxIV. Dotterbolaget går bra!
4
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Relationen till andra lärosäten ÄVEN INOM FYSIK sker det en konsolidering för Det pratas mycket om ranking som en del av lärosätenas benchmarking. Det finns mängder att säkra den framgångsrika forskningen. Vi tror att en ökad synlighet kan skapa fram- av olika rankinglistor. Lunds universitet brukar gång på olika sätt, t ex förbättrad rekrytering i regel hamna bland de hundra främsta av cirka 8000 universitet i världen. LTH rankas normalt och exponering mot externa anslagsgivare. inte eftersom vi är en del av universitetet. I september invigde vi Vattenhallen Science Center LTH. Här kommer skolungdomar från ”Högskolerankingen 2009” som ges ut av Sydregionen kunna möte naturvetenskap och tek- skånska industri- och handelskammaren placenik på ett attraktivt sätt, samtidigt möter de våra rar LU på 7:e plats. Om officiella nyckeltal för studenter och lärare. Vi tror att det kommer att LTH används för att värdera LTH hamnar vi på 2:a plats som högst rankade tekniska högskola i ha stor betydelse för LTHs framtid. Sverige. Vi lägger stor möda på att skapa bra information på webben. Fortfarande är kataloger och Vi har stora fördelar genom att tillhöra Lunds besök på mässor viktiga sätt att skapa synlighet. universitet där vi enkelt kan länka medicin, Vår nya utbildningskatalog och broschyren ”Li- teknik, naturvetenskap och ekonomi genom vet efter LTH” har fått mycket beröm både av gränsöverskridande forskningsprojekt inom universitetet. På andra ställen krävs det samarfackfolk och av läsare. bete mellan tre eller fler universitet för att åstadUnder året har vi startat tre nya forskningsporta- komma samma sak. ler: Havsportalen, Livs- och läkemedelsportalen samt Innovationsportalen. Alla tre kommer att Med de förutsättningar som 2009 ger oss kan vara viktiga mötesplatser för forskare från olika vi med tillförsikt se fram emot 2010. En av våra institutioner och därmed underlätta ett gränsö- framgångsfaktorer är gränsöverskridande verkverskridande arbetssätt och samtidigt synliggöra samhet: mellan institutioner inom LTH, mellan fakulteter inom Lunds universitet, mellan denna forskning. universitet och mellan länder. Jag citerar därför Att infrastrukturen stärkts och bör stärkas ännu gärna en Europapolitiker: mer inses av att LTH fyller 50 år 2011. Under de senaste åren har vi därför lagt mycket möda och Unity is our strength pengar på att renovera, modernisera och förnya Diversity is our wealth husen på campus. Under året blev vårt kårhus 15 år samtidigt som TLTH blev 25 år vilket firades med jubileumsvecka som en uppvärmning för LTH:s 50-årsjubileum.
ANDERS AXELSSON
Rektor LTH
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
5
Grundutbildning till LTH ökade med 29 % hösten 2009 jämfört med föregående år. Konkurrensen om platserna har ökat på samtliga program. Det är en kombination av demografi med stora årskullar, lågkonjunktur, ett ökande intresse för naturvetenskap och teknik samt LTHs/Lunds goda rykte har skapat ett mycket högt söktryck. LTH är populärt! ANTALET FÖRSTAHANDSSÖKANDE
LTH kunde inte anta så många fler hösten 2009 jämfört med tidigare år eftersom utbildningsuppdraget redan är uppfyllt. Istället har meritvärdena för de antagna studenterna ökat och studenterna borde ha större förutsättningar att fullfölja sina studier. Det är mycket positivt att andelen kvinnliga civilingenjörsstudenter studenter har ökat rejält.
Dessa kommer att vara en viktig kanal för att marknadsföra Lunds universitet inför att studieavgifter införs från 2011. Arbetet med att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen har under året fått extra dragkraft av högskoleverkets utformning av ett nytt utvärderingssystem. I detta system kommer kvaliteten hos examensarbetet att lyftas fram som en indikator för god kvaliteten av utbildningsprogrammet. Inspirerade av detta har vi på LTH utökat vårt fakultetsgemensamma utvärderingssystem med möjligheten för studenten att utvärdera sina upplevelser av examensarbete. I det högskoleverkets utvärderingssystem kommer också kopplingen till yrkeslivet och anställningsbarheten att poängteras. Detta har också framkommit i alumniundersökningar som något man har saknat under sin utbildning. Dessa synpunkter har vi tagit till oss och bland annat satsat på kombinerad studie- och karriärvägledning redan tidigt under utbildningarna.
Introduktionen för de nya studenterna 2009 fungerade bra. Första dagen hälsades samtliga nya studenter välkomna av rektor under en välkomstceremoni i Kårhusets aula respektive på Campus Helsingborg. Enligt uppföljningsenkäter kan man se att planering och genomförande Bolognaarbetet har nu rullat igenom hela utbildav introduktionen förbättrat ytterligare i år jäm- ningssystemet på LTH. Planeringen av civilinför med 2008. genjörsprogrammens avslutande två år, specialiDe konstnärliga programmen, Arkitektur och seringen, är färdig. Efter omfattande arbete med Industridesign, har under året fungerat i sin nya utformningen finns det nu många möjligheter form som skolor. För industridesigns del har det till sambruk av specialiseringar från många olika nya mastersprogrammet validerats och inrättats program. under året och man planerar anta de första stud- Sammanfattningsvis kan man säga att LTH har enterna till programmet under hösten 2010. många studenter med höga förväntningar och På Campus Helsingborg driver LTH bland att det ligger ett stort ansvar på all personal att annat högskoleingenjörsutbildningar, tekniskt ge dem goda förutsättningar till en bra utbildbasår och bastermin. Industrin efterfrågar ning och en god start på karriären. komp-etens inom automationsteknik och det har gjort att LTH under 2009 har beslutat inrätta ett nytt högskoleingenjörsprogram, med start 2010, i elektroteknik med automation. LTH erbjuder åtta tvååriga masterprogram som främst vänder sig till studenter från länder utanför EU/EES. Hösten 2009 rekryterades 162 nya studenter till dessa program vilket är en kraftig ökning från året innan. Eftersom programmen fungerar väl med hög genomströmning finns det nu 100-tals nöjda alumni runt om i världen. 6
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ingrid Svensson Vicerektor för grundutbildningen
Tillströmmning Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina kalenderåren 2007 - 2009
2009
2009
HST
HPR
Bioteknik
265
240
Datateknik
416
346
Ekosystemteknik
221
Elektroteknik
2009
2009
2008
2008
EX
HST
HPR
2008
2007
2007
EX
HST
HPR
91
42
252
230
83
58
374
314
91
70
265
233
88
41
84
61
374
323
86
195
88
38
208
70
192
92
46
208
191
92
286
225
79
45
41
249
211
85
63
261
236
90
Industriell ekonomi
485
407
84
80
53
446
396
89
76
402
340
85
Informations- och kommunikationsteknik
117
93
71
79
18
105
95
90
26
115
103
90
Kemiteknik
175
16
157
90
45
166
151
91
31
169
157
93
Lantmäteri
37
241
233
97
43
231
218
94
32
217
184
85
Maskinteknik
32
700
663
95
120
700
595
85
115
702
608
87
116
HPR/HST(%)
2008 HPR/HST(%)
2007 HPR/HST(%)
2007 EX
Civilingenjörsutbildning i
Riskhantering
84
81
97
47
71
67
94
45
84
78
93
18
Teknisk fysik
377
332
88
69
361
328
91
71
375
325
87
56
Teknisk matematik
146
112
77
19
142
128
90
23
141
111
79
11
Teknisk nanovetenskap
202
182
90
33
185
157
85
15
171
137
80
1
Väg- och vattenbyggnad
490
446
91
70
456
412
90
78
453
424
94
78
4 206
3 713
88
700
3946
3494
89
752
3937
3450
88
668
Arkitektutbildning
260
231
89
55
271
231
85
60
253
226
89
56
Brandingenjörsutbildning
149
137
92
53
150
139
93
45
151
145
96
29
Industridesignutbildning
117
97
83
15
126
101
80
12
130
112
86
14
Summa Ark, Br, ID
526
466
89
123
547
471
86
117
534
483
90
99
Byggteknik
278
242
87
59
249
86
26
200
188
94
19
Datateknik
79
71
90
8
63,8
55
86
14
51
44
86
6
-
0
1
0,5
1,8
360
5
0,6
2,5
417
8
1,2
3
1
1
1
1,25
6,5
520
7,5
11,9
3
0,1
0,1
Utan fackområde Summa civilingenjörsutbildning
Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik
Elektroteknik
3
1,05 214
4
3,7
8
Geomatik Kemiteknik Multimediateknik
2 8
Produktionsteknik Programvaruteknik
-
1
1
0,5
0,65
130
1
0,5
2,5
Summa högskoleingenjörsutbildning
358
315
88
73
315,05
279
89
60
259,7
253,9
98
51
4
Masterutbildningar
278
206
74
69
178
151
85
56
127
107
84
45
42
44
104
19
45
63
140
16
51,5
66
128
27
Påbyggnadsutbildning för högskoleingenjörer YTH-utbildning
1
2
Basår
111
81
73
70
30,5
44
39,5
38
96
Fristående kurser m m
432
338
78
389
295
76
380
303
80
15
19
131
31
30
97
36
35
97
TM-ekonomer
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
7
Varifrån kommer studenterna?
Skåne
Göteborg
Stockholm
Mellansverige
Norrland
2009
2008
2009
2008
2009
2008
2009
2008
2009
2008
Lund totalt
54%
56%
10%
8%
10%
8%
8%
8%
2%
2%
Helsingborg totalt
79%
78%
6%
5%
3%
5%
3%
4%
2%
1%
Elektroteknik
70%
60%
3%
9%
7%
3%
3%
7%
2%
0%
Datateknik
66%
78%
1%
9%
10%
1%
7%
7%
1%
0%
InfoCom
63%
61%
4%
8%
11%
5%
13%
3%
2%
0%
Teknisk fysik
46%
48%
13%
11%
14%
11%
9%
4%
0%
4%
Kemiteknik
69%
61%
7%
2%
2%
7%
5%
4%
0%
0%
Arkitektur
57%
54%
9%
6%
9%
15%
9%
7%
6%
4%
Bioteknik
53%
56%
11%
6%
10%
9%
5%
9%
1%
0%
Nanoteknik
64%
53%
6%
9%
8%
9%
11%
13%
0%
0%
Maskinteknik
56%
59%
10%
6%
10%
6%
7%
7%
2%
2%
Teknisk matematik
40%
61%
5%
8%
15%
8%
20%
13%
5%
0%
Väg och vattenbyggnad
56%
51%
14%
10%
7%
6%
8%
8%
2%
4%
Ekosystemteknik
38%
42%
19%
10%
10%
8%
11%
2%
3%
2%
Industriell ekonomi
45%
44%
17%
17%
16%
17%
11%
7%
1%
3%
Industridesign
58%
55%
19%
5%
16%
20%
3%
5%
0%
0%
Lantmäteri
35%
34%
14%
5%
9%
10%
8%
17%
6%
9%
Brandingenjör
32%
37%
13%
10%
13%
10%
13%
15%
3%
7%
Datateknik Helsingborg
94%
100%
2%
0%
2%
0%
0%
0%
0%
0%
Byggteknik Helsingborg*
71%
74%
9%
7%
4%
0%
4%
8%
1%
3%
Tekniskt basår
81%
76%
4%
6%
4%
12%
4%
0%
5%
0%
*Anmärkning. Tidigare mättes de tre bygglinjerna, väg och trafik, järnvägsteknik, och arkitektur var för sig. För år 2009 mättes eleverna från de programmen tillsammans vilket gör att de inte går att jämföra varje enskilt program mot tidigare siffror. Jämförelsen är gjord mot Arkitekturs tidigare siffror då de hade flest svarande i tidigare undersökningar.
Avgörande informationskällor för valet av LTH
8
Varför valdes LTH?
2009
2008
2007
Nära hem
Gott rykte
Lund
LTH-katalog
14%
18%
17%
2009
39%
73%
61%
Vänner
21%
19%
17%
2008
37%
72%
58%
Internet
30%
30%
27%
2007
39%
73%
67%
Familj
21%
17%
17%
2006
34%
72%
65%
Besök på LTH
13%
13%
11%
2005
37%
67%
68%
LTH-studenter
8%
7%
8%
2004
39%
67%
68%
VHS-katalog
4%
4%
5%
2003
40%
70%
68%
Lärare
3%
3%
3%
2002
35%
67%
68%
SYO
3%
3%
3%
2001
37%
65%
72%
2000
40%
58%
67%
1999
40%
54%
65%
1998
41%
53%
65%
1997
37%
34%
47%
1996
48%
37%
27%
1995
54%
26%
39%
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Avgörande för att söka till LTH per program 2009
LTH-katalog
Vänner
Internet
Familj
Besök på LTH
LTH-studenter
LTH totalt
15%
23%
28%
22%
14%
8%
Teknisk fysik
11%
24%
26%
24%
17%
7%
Teknisk nanovetenskap
19%
19%
31%
22%
19%
8%
Teknisk matematik
5%
5%
29%
24%
24%
10%
Elektroteknik
16%
18%
29%
15%
22%
10%
Datateknik
9%
23%
31%
20%
13%
3%
InfoCom
18%
13%
27%
20%
9%
13%
Makinteknik
14%
30%
21%
25%
12%
8%
Väg- och vattenbyggnad
16%
19%
23%
28%
9%
9%
Ekosystemteknik
24%
20%
41%
11%
8%
11%
Industriell ekonomi
11%
34%
24%
26%
11%
11%
Lantmäteri
30%
23%
32%
18%
9%
6%
Bioteknik
14%
20%
27%
23%
23%
5%
Kemiteknik
27%
11%
29%
29%
16%
7%
Brandingenjör
10%
22%
40%
18%
12%
2%
Arkitektur
9%
25%
35%
25%
9%
11%
Industridesign
0%
21%
24%
21%
28%
7%
Andel antagna kvinnor totalt
Civilingenjörsutbildningar
2009
2008
2007
2006
32,5%
28%
28%
27%
Högskoleingenjörsutbildningar
21%
24%
18%
20%
Arkitektutbildningar
53%
60%
55%
59%
Brandingenjörer
29%
22%
24%
21%
Industridesign
42%
50%
69%
56%
Magister/Master
26%
28%
26%
25%
Elektroteknik*
14%
10%
8%
11%
* en av utbildningarna som lyckats rekrytera fler kvinnliga studenter 2009 är elektroteknik som har ökat andelen med nästan 30% från 2008 till 2009.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
9
Elin Östman metabolt syndrom och glykemiskt index. Dessa modeord i media och nyckelbegrepp för den hälsomedvetne har Elin Östman, docent i industriell näringslära vid LTH, i högsta grad koll på. I takt med att människor runt om i hela världen alltmer drabbas av åldersdiabetes, fetma och hjärtoch kärlsjukdomar, ökar också intresset för att förstå hur olika beståndsdelar i maten påverkar oss.
– Tack vare en sådan här tvärvetenskaplig plattform har vi goda chanser att få utdelning på våra projekt eftersom alla bidrar med olika kompetenser.
De senaste årens upptäckter har gjort att GI inte längre studeras som en isolerad företeelse utan i växelverkan med andra faktorer, t ex tarmflorans sammansättning och vilka kostfiber som finns i produkterna. Här är det en fördel att liksom Elin Östman befinna sig på ett universitet med en bred och varierad livsmedelsforskning där olika projekt kan dra nytta av varandra. Tillsammans med andra medicin- och livsmedelsforskare och ett antal livsmedelsföretag ingår hon sedan några år i Antidiabetic Food Centre, AFC vid Lunds universitet.
på lite olika sätt. Men med deras nya metod kan livsmedelsföretag förvissa sig om att betaglukanerna som finns i just deras livsmedel har de rätta egenskaperna.
ANTIOXIDANTER, FRIA RADIKALER,
Hon är involverad i flera andra projekt, i EUprojektet ”Healthgrain” där forskare utröner vad det är som gör fullkornslivsmedel så hälsosamma. I ett annat studerar hon om vissa oönskade ämnen finns i fabrikstillverkad mat, t ex barnmat. Däremellan tar undervisning, handled– Fast tyvärr har glykemiskt index blivit så miss- ning, rapportskrivning, forskningsansökningar brukat att vi forskare ibland drar oss för att an- och annan administration mycket av hennes tid. vända begreppet. ”GI-metoden” säger vissa En minnesvärd händelse förra året var när Elin och menar att man bör äta mycket fett och pro- Östman och två kollegor vid LTH vann första teiner och lite kolhydrater. Men vi som forskar deltävlingen i affärsutvecklingstävlingen Venom GI tycker visst att man ska äta kolhydrater, ture Cup. De prisades för sin affärsidé att stumen framförallt välja dem med lågt GI, alltså dera betaglukaner, ett eftertraktat blodsockermat som gör att blodsockret stiger sakta och sänkande ämne som finns i havre och korn. insulinpåslaget blir lägre, klargör Elin Östman. Betaglukaner kan se lite olika ut och kan fungera
Elin Östman Docent, Industriell näringslära
10
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Som functional food-forskare saknar hon inte avsättning för sina nya rön. Just nu har hon och professor Inger Björck ett patent på gång. – I vassle finns vissa aminosyror som styr insulinet till att ge jämt blodsocker. Vi har lyckats identifiera en optimal sammansättning av de här aminosyrorna. Planen är att sälja licenser till företag som vill tillsätta dem i t.ex. drycker och mejeriprodukter, berättar Elin Östman.
Internationellt samarbete är internationalisering är huvudstrategi för att uppnå hög kvalitet i utbildning, forskarutbildning och forskning. Detta gäller inte minst på LTH. Det var därför mycket uppmuntrande att Högskoleverket i sin stora granskning av kvalitetsarbetet inom Lunds universitet konstaterade att ”Vid vissa områden, till exempel Lunds tekniska högskola (LTH), är internationalisering också en central del i verksamheten” (Rapport 2009:30 R).
Intresset för utbytesstudier verkar dock återigen öka kraftigt; vid ansökningsomgången i november 2009 ökade antalet ansökningar till utbytesstudier med 50%! Ökningen beror sannolikt på ökade, samordnade och mer riktade informationsinsatser till LTHs studenter.
En central del i internationaliseringen är studentutbytet. Antalet utresande utbytesstudenter ökade med 15% under 2009. Däremot minskade antalet utlandsförlagda examensarbeten vilket sammanlagt gör att volymen var i stort sett oförändrad jämfört med 2008. Antalet inresande minskade påtagligt, vilket även drabbat Lunds universitet som helhet. Detta kan bero på den globala finanskrisen, men är samtidigt en påminnelse om att även LTH och LU måste marknadsföra sig aktivt som en studiedestination i toppklass.
LTHs aktiviteter i Kina och Japan fortätter att öka. Hösten 2009 studerade den första kullen om 23 studenter på LTHs Kinainriktning en termin i Hangzhou, och ett dubbelexamensavtal tecknades mellan LTH och Keio University, Tokyo. En stor och mycket kvalificerad delegation på hög nivå från kinesiska ingenjörsvetenskapsakademin CAE besökte LTH i juni.
INOM LUNDS UNIVERSITET
Under 2009 klubbade Riksdagen en lag som möjliggör gemensamma examina. Detta öppnar stora möjligheter för fördjupat internationellt samarbete, inte minst inom forskarutbildningen. Två viktiga förutsättningar för en god inter- En intern kartläggning av internationellt forsknationalisering är effektiv kommunikation och ningssamarbete genomfördes 2009 och visade integration. Ett viktig redskap för detta är en att informell, gemensam doktorandhandledning Språkpolicy för LTH som fastställdes i februari redan nu är verklighet på i stort sett alla LTHs 2009. institutioner.
Två interna projekt har också igångsatts för att kvalitetssäkra och förenkla det administrativa arbetet. Det ena rör processen fram till urval och nominering till utlandsstudier. Det andra rör alla År 2008 nådde LTH i princip målet att 25 % av de följande stegen från nominering, via tillgostudenterna på de längre utbildningsprogram- doräknande, till utfärdande av examen. Dessa men skulle ha studerat utomlands. 2009 nås inte kommer att avrapporteras under våren 2010. målet, till ansenlig del beroende på minskat utbyte inom arkitektutbildningen.
Per Warfvinge Vice rektor för internationella frågor
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
11
Internationellt studentutbyte Frankrike Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa Nordamerika Asien Sydamerika Australien & Nya Zealand
2009 81 83 54 13 120 45 31 18 12
2008 80 98 58 6 121 53 20 22 26
Inkommande utbytesstudenter
2007 91 80 64 10 112 54 9 27 25
2006 86 77 72 12 154 55 9 4 2
160
2009 2008 2007 2006
140
120
100
80
60
40
20
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Inkommande studenter Utresande studenter Master studenter 258 208 273 176 0 Frankrike 321 Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa 178 390 198 64 436 237 75 426 292 72 469 330 61 472 312 111 Utbytesbalansen på LTH 2000304- 2009 484 117 419 294 162
Nordamerika
Asien
Sydamerika
Australien & Nya Zealand
500
375
250
125
0 2000
2001
2002
2003
Inkommande studenter Utresande studenter* Master studenter
12
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2004
2005
2006
2007
*Den kraftiga ökningen av utresande studenter beror till stor del på att utlandsförlagda examensarbeten tas med i statistiken fr o m 2005.
2008
2009
LTH studenter utomlands 2009
2009
2008
2007
2006
Arkitektur
24
34
40
29
Brandteknik
1
2
2
3
Datateknik
4
7
7
14
Industridesign
23
11
12
17
InfoCom
0
2
3
4
Elektroteknik
4
2
4
6
Industriell ekonomi
70
38
40
67
Bioteknik
14
11
21
18
Kemiteknik
6
8
6
5
Lantmäteri
4
6
3
6
Maskinteknik
20
25
22
27
Riskhantering
0
0
2
4
Teknisk fysik
19
10
26
30
Teknisk matematik
9
7
10
9
Väg och trafikteknik
12
17
9
8
Bygg - väg och trafik
11
4
13
15
Nanovetenskap
12
12
Arkitekter Brandingenjörer Examensarbeten 37 Civilingenjörer 73 2002 58,3 2003 57,6 Total 2004 62,5 2005 50,0 2006 41,7 2007 48,2 2008 46,7 Andel studenter32,7 som 2009 Praktik (kurs) ny 2008
9,4 14,935 26 6,3 10,1 296 304 9,8 11,5 0 13,3 4,8 15,7 3,4 17,2 14,9 22,5 studerat 7,5 utomlands 19,0
12
9
Totalt 80 82,6 74,0 312 83,8 63,3 62,2 68,8 84,0 59,2
62
333
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
2002
Arkitekter
2003
2004
Brandingenjörer
2005
Civilingenjörer
2006
2007
2008
2009
Totalt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
13
Forskarutbildning LUNDS UNIVERSITET HAR under året för fastställt
en handlingsplan för kvalitetsarbete gällande utbildning på forskarnivå 2009-2010. Planen är baserad på Lunds universitets policy för kvalitetsarbete i utbildningen 2009-2012. Under året har antalet avlagda doktorsexamina vid LTH minskat vilket förstås är en effekt av nedgången av antalet nyantagna doktorander under åren 2004 och 2005. Andelen nyantagna kvinnliga doktorander under 2009 har uppgått till 39%. Eftersom andelen kvinnor på våra grundläggande utbildningsprogram ligger runt 30% är detta mycket positivt. Under året genomfördes en doktorandenkät som visade att större delen av doktoranderna är nöjda med sin situation men att det finns en del att förbättra bland vad det gäller information om utbudet av doktorandkurser.
Doktorandsektionen inom TLTH har bidragit till att alla tre forskningsnämnderna och forskningsberedningen i dag har mycket aktiva och engagerade doktorandrepresentanter. Under året har det grundläggande regelverket för forskarutbildningen setts över. Närmast följer en uppdatering av studiehandboken för forskarutbildningen. Informationen på hemsidorna har också förtydligats.
Ulla Holst Prorektor
Forskarstuderande 2009 - 2001 2009
14
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
Antagna
114
134
105
121
86
107
167
139
167
Kvinnor (%)
39
30,5
34
26
34
33
30
27
35
Doktorsexaminerade
94
112
121
117
135
127
114
95
81
Kvinnor (%)
27
30
32
34
24
28
29
33
26
Licexaminerade
42
43
38
59
73
63
91
77
56
Kvinnor (%)
19
32,5
16
30
27
30
24
22
21
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Anders Rantzer prefekt på institutionen för reglerteknik, blickar bakåt på 2009 kan han summera ett framgångsrikt år med stark tillväxt.
Inom energiområdet arbetar man med danska partners inom vindkraft, där man samordnar vindkraftverk med varandra för att kunna utnyttja vinden bättre. Slutar det blåsa vill man – För oss var 2009 ett år av expansion där vi samordna med andra kraftverk så att de snabbt kunde anställa nya doktorander och postdocs kan anpassa sin energiproduktion. och nu kommer vi snart att gå ut med fasta – I tillverkningsindustrin växer området inbyggtjänster. da system snabbt. Allt fler produkter bygger in En stor del av tillväxten på institutionen för små datorer som hjälper till att styra delar av reglerteknik kommer från det Linnéstöd som produkten. NÄR PROFESSOR ANDERS RANTZER,
beviljades 2008. Det innebär ett tillskott på 7.5 En annan stor händelse under året var att instimiljoner om året från Vetenskapsrådet plus yt- tutionen tilldelades strategiska forskningspengar terligare 1 miljon från Lunds universitet. för Excellence Center at Linköping/Lund in – Linnéstödet är tioårigt och ger oss möjlighet Information Technology (ELLIIT.) Man har att bygga upp en stark forskningsmiljö kring också planerat ett aktivt gästprogram med en sestyrning av komplexa tekniska system. Det ger rie workshops på Pufendorfinstitutet som drar oss möjlighet att tänka mer långsiktigt, säger igång nu under 2010. Anders Rantzer.
– Vi har 10 kontorsplatser som vi fyller med – Det är ganska unikt, även internationellt sett, gäster under hela året, uppdelade på fyra periomed tioåriga anslag. Det är inte på många ställen der med olika teman och en konferens i mitten på varje period, säger Anders Rantzer. man har en sådan långsiktigthet. Tre forskningsområden har vuxit snabbt under året: Medicin, energi och tillverknings- och processindustri. – Samarbetet med den medicinska fakultet har ökat mycket under året. Bland annat har vi ett projekt där diabetespatienter kan få stöd av matematiska modeller för att styra sockernivån i blodet.
Anders Rantzer
Prefekt, Institutionen för reglerteknik
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
15
Forskning fortsätter att utvecklas på ett mycket positivt sätt. LTH har stor fördel av att vara en viktig del av Lunds universitets starka forskningsmiljöer där det multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbetet växer sig allt starkare.
Beskeden om att ESS ska placeras i Lund och att MaxIV ska börja byggas stod klar under 2009. Båda dessa satsningar kommer att ha en mycket stor betydelse för LTH och kräver en långsiktig satsning på forskning som länkar mot dessa På senare år ser vi också fler och fler samarbeten områden. växa fram mellan olika högskolor och universi- Under året har LTH erhållit anslag för etableratet. Detta blev synnerligen tydligt när man gjor- de forskare i mycket hårt konkurrens från Eurode ansökningar för att få del av de långsiktiga pean Research Council. Forskningsmedel från strategiska medel som lystes ut inom forsknings- EU utgör en mycket viktig och ökande del av och innovationspropositionen. Denna innehöll LTH:s externa forskningsfinansiering. en stor satsning på teknisk forskning, forskning Ett nytt prestigefyllt forskningsprogram ”Walinom medicin- och livsvetenskaper. Under för- lenberg Scholars” introducerades under året i sta delen av året lades det ner mycket arbete på Sverige och en forskare i atomfysik från LTH att skriva ansökningar, som utvärderades av VR, tilldelades utmärkelsen som en av de tio första. FORMAS, VINNOVA och Energimyndigheten i samverkan. När utvärderingarna var klara och resultatet kom visade det sig att forskargrupper från LTH deltar i 11 av de 12 områden som tilldelades Lunds Universitet. För LTH:s del är de största områdena nanovetenskap och nanoteknik, IT och mobil kommunikation, e-vetenskap och produktionsteknik. FORSKNINGEN VID LTH
Ulla Holst Prorektor
16
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
EU-forskning sedan tidigt 1990-tal då Sverige kunnat delta i EU:s forskningsprogram, varit aktiva i europeiska forskningssamarbeten. Det sjunde ramprogrammet (FP7) pågår sedan 2007 och under 2008 tecknades de första kontrakten och projekten startade. LTHs FORSKARE HAR,
LTHs forskargrupper deltar i ett 30-tal pågående projekt och koordinerar tre större samarbetsprojekt där ett flertal europeiska partner ingår. De trettio projekten förväntas inbringa 15 miljoner euro (ca 157 miljoner kronor) i EU-bidrag. LTH står för drygt 30 % av universitetets deltagande i EU:s ramprogram och tar hem ca 45 % av det totala EU-bidraget. LTH har ökat sina intäkter från EU:s ramprogram med 15 % mellan år 2008 och 2009. Utöver de redan ingångna förhandlas ytterligare 10 projektkontrakt där forskare från LTH deltar.
Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC) Det europeiska forskningsrådets individuella forskningsbidrag, ERC Starting Grant och ERC Advanced Grant, söks och beviljas i mycket hård internationell konkurrens. Det är därför särskilt glädjande att fram till och med 2009 har tre forskare beviljats dessa bidrag: Fredrik Kahl, Matematik, Anne L’Huillier Atomfysik och Bengt Sundén, Värmeöverföring. Ännu en forskare, professor Marcus Aldén, har under 2009 beviljats ett ERC Advanced Grant men kontraktet träder i kraft först under 2010. EU:s sjätte ramprogram EU:s sjätte ramprogram (RP6) avslutades år 2006. De sista kontrakten i ramprogrammet tecknades emellertid så sent som år 2007 och ett tjugotal projekt pågår fortfarande, de sista väntas avslutas år 2012.
Övriga EU-finansierade program LTHs forskare deltar i flera av FP7-programmen Utöver EU:s ramprogram deltar forskare även i framför allt i Information & Communication andra forskningsprogram så som t ex miljö- och Technologies, Nanosciences, nanotechnologies, energiprogrammet Intelligent Energy Europé, materials & new production technologies, Food, folkhälsoprogrammet Public Health. Agriculture and Fisheries, Biotechnology och Transport.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
17
Personal Personalsituationen ETT ÖKAT INFLÖDE av externa anslag har under 2009 resulterat i fler anställningar än tidigare år av yngre forskare och lärare. Det gäller också andelen doktorander som nu ökar efter ett flertal år av minskad rekrytering av forskarstuderande. En ansenlig del av de rekryterade lektorerna är biträdande lektorer och rekryteras ofta ur gruppen yngre forskare. 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Doktorandtjänst 374 352 349 391 400 477 Administratör/Tekniker/Övriga 227 218 228 238 254 285 Lektor 191 194 176 164 181 184 Annan undervis. och forsk. pers. 212 175 185 162 165 192 Professor 153 157 161 164 167 166 Adjunkt 53 54 62 67 73 84 Forskarassistent 35 36 37 37 40 41 Gästlärare 20 18 22 13 9 9 Totalt 1 265 1 204 1 220 1 236 1 289 1 438
Anställda vid LTH - heltidsekvivalenter
2009
2008
2007
2006
2005
2004
500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0
t
ns
tjä
nd
ra kto
Do
r
kto
Le
k /Te
m
Ad
s.
rvi
de
n nu
oc
or hf
.
ers
.p
sk
tör
tra
s ini
ga
vri
r/Ö
e nik
or
ss
ofe Pr
kt
jun
Ad
t
en
ist
ss
ra ka
rs
Fo
re
ära
stl
Gä
na
An
Rekrytering Under 2009 tillträdde 12 nya professorer, 7 genom befordran och 5 tillsatta i konkurrens. (Av de 5 konkurrensutsatta tillsattes 1 på konstnärliga grunder, 2 hade lysts ut som professor och 2 som lektor.) Under 2009 tillträdde sammantaget 25 nya lektorer, uppdelade enligt följande: »» Villkorade (ej tillräcklig högskolepedagogisk utbildning) - 6 »» Omvandlad - 1 »» Befordran från bitr lektor till lektor - 1 »» Bitr lektor - 10 »» Lektor - 6 »» Befordran från adjunkt - 1 Totalt finns det 28 adjungerade professorer varav sju personer tillträdde under 2009.
18
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Yngre forskare I UNIVERSITETETS SÄRSKILDA satsning på yngre forskare har LTH utsett sex ämnesområden för an-
ställningar som biträdande lektorer; Industriell marknadsföring, Samhällets säkerhet och beredskap – Multinivå risk- och sårbarhetsanalys, Innovationsteknik, Matematisk statistik med inriktning mot stokastiska system med tillämpningar inom energi, miljö och klimat, Biomekanik och Food design Lektor Adjunkt Gästlärare Annan F o U Adm. personal Biblotekspersonal Teknisk Totalt for metabolicProfessor benefits. Personal 2015-2019 Kvinnor 2015-2019 Män 2010-2014 Kvinnor 2010-2014 Män
24 % 19 % 16 % 25 %
2 % 10 % 13 % 13 %
18 % 20 % 14 % 36 %
27 % 11 % 18 % 11 %
6 % 12 % 4 % 8 %
19 % 20 % 19 % 6 %
8 % 33 % 8 % 0 %
23 % 23 % 46 % 20 %
16 % 16 % 15 % 15 %
Andel pensionsavgångar av antal anställningar i okt 2009 resp. befattningskategori
50 %
2015-2019 Kvinnor
2015-2019 Män
2010-2014 Kvinnor
2010-2014 Män
40 % 30 % 20 % 10 % 0 %
Professor
Lektor
Adjunkt
Gästlärare
Annan F o U
Adm. personal
Biblotekspersonal Teknisk Personal
Totalt
Generationsväxling Pensionsavgångarna bland professorer och lektorer de närmaste fem åren ligger bland de lägre inom Lunds universitet. Det är 16 procent av kvinnorna och 19 procent av männen på en 5 års period som berörs. De kommande fem åren fram till 2019 blir kännbarare då ytterligare 25 procent av de manliga och 24 procent av de kvinnliga professorerna väntas gå i pension. I lektorsgruppen är effekten av pensioneringarna inte lika hög. Prognosen bygger på antagande att lärarna väljer att arbeta fram till 67 år. Även adjunkter och gruppen teknisk personal ser en ökande andel pensioneringar de närmaste åren. Åtta professorer blev emeritus (ålderspension) under 2009. 2006
2009
2006
26 27 44 Andelen kvinnor och män vid LTH
Kvinnor Män
168
162
Kvinnor
159
2009
2006 52 174
2009 10 35
2006 8 35
2009 17 39
2006 23 51
2009 28 56
2006 21 55
Män
100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 %
2006
2009
Professor
2006
2009 Lektor
2006
2009
Forskarassistent
2006
2009 Forskare
2006
2009 Adjunkt
2006
2009
Doktorand
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
2009 135 274
19
Jämställdhet och likabehandling Under året har fem kvinnor fått möjlighet att delvis ägna sig åt arbetsuppgifter som främjar deras meritering genom ekonomiskt stöd för underrepresenterat kön.
året 12 LTH-gemensamma forskarutbildningskurser där 167 doktorander ackumulerade 650 LADOK-bokförda högskolepoäng. Dessa utgörs av kurser inom ramen för Genombrottets högskolepedagogiska kursverksamhet, kurser till stöd för doktoranders vetenskapliga produktion och kommunikation, samt kurser av vetenskapsteoretisk-etisk karaktär. Under året slutförde dessutom 31 universitetslärare 65 deltagarveckor av docentoch forskarhandledarförberedande utbildning anordnad vid LTH, i enlighet med högskoleförordningens och Lunds universitets krav. LTH ANORDNADE UNDER
Datavetenskap på LTH tilldelades Hedda Andersson professuren vilket innebär att en kvinnlig gästprofessor anställs under ett år. LTH tilldelades också RQ 08- medel för att bjuda in gästlärare av underrepresenterat kön. Medlen används för att satsa på de verksamheter som är i behov av kvinnliga förebilder. Dessutom anslogs LTH RQ08 medel för att genomföra en studie som berör doktorandernas psykosociala arbetsmiljö. Under 2009 initierades ett kartläggnings- och Innehavare av Lise Meitner* gästprofessur 2009 informationsprojekt finansierat av Delegatiovar professor Marjatta Lyyra, Temple University, nen för jämställdhet i högskolan (DJ) där handPhiladelphia, USA och doc Gunilla Wieslander, ledare, doktorander och nyutexaminerade doktorer vid LTH intervjuas om mäns och kvinnors Arbets- och miljömedicin, Uppsala. förutsättningar i forskningen och forskarutbildArbetsgruppen för jämställdhets och likabe- ningen, bl a mot bakgrund av Lunds universitets handlingsfrågor har arbetat vidare med rekry- handledar-, doktorand- och alumnspeglar 2007teringsprojektet ”Flickor på Teknis” som är ett 2008. Projektets utfall rapporteras och kommusamarbete med ett stort antal gymnasieskolor niceras under 2010. i södra Sverige där flera av LTHs institutioner E-rekrytering vid Lunds universitet medverkar. E-rekrytering är en applikation som utgör ett Under 2009 genomförde LTH och EHL i samstödverktyg (dokument och ärendehantering) arbete med våra partnerföretag Female Acceför rekrytering och anställning av personal. lerate Program vilket innebar att en kvinnlig Under 2009 har det universitetsgemensamma teknolog och en kvinnlig ekonom vann ett 18 projektet E-rekrytering haft sin bas i kårhuset månaders traineeship program på tre av våra och LTHs kansli. Den huvudsakliga verksamhefyra partnerföretag, Alfa Laval. AstraZeneca, ten bestod av utveckling av applikationen samt Sony Ericsson och Tetra Pak. Drygt 30 kvinninstallering i testmiljö. En pilot genomfördes i liga teknologer deltog i tävlingen. Hösten 2009 under hösten där bl a LTH deltog med personal delades det även ut en informationsfolder med från personalavdelningen och tre institutioner. en vägledning gällande diskrimineringsfrågor E-rekryteringsapplikationen leveransgodkänoch arbetsmiljö till de studenter som påbörjade des 18 november och kommer att installeras i sina studier. produktionsmiljö i början av januari 2010, detta LTH-gemensam forskarutbildnings- och innebär att LTH kommer att kunna börja arbeta docentförberedande verksamhet 2009 med skarpa rekryterings- och anställningsärenMedarbetare vid LTH-gemensamt, LTH Ge- den from början av 2010. Ansvariga för projeknombrottet och gästlärare från de medicinska tet är Jeffrey Armstrong och Linda Larsson.” och samhällsvetenskapliga fakulteterna är reguljärt involverade i utbildning och kunskapsbildning med fokus på forskarutbildning, forskarhandledning och docenturen vid LTH.
20
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Genombrottet 2009 har under året haft ett flertal uppdrag som reviewer samt publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter och aktivt medverkat vid nationella och internationella konferenser. Genombrottet stod också som värd för Den 2:a Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar 2-3 december 2009 som är en nationell konferens specifikt för ingenjörsutDen behörighetsgivande högskolepedagogiska bildning och en utvecklingsmötesplats för alla fortbildningen för lärare utgör kärnan i Genom- högskolor och universitet som utbildar ingenjöbrottets verksamhet. Kursutbudet har utvecklats rer i Sverige. och nya kurser introducerats. Under 2009 deltog Följande personer fick utmärkelsen ETP, 204 anställda i totalt 476 veckors behörighetsgi- ”Excellent Teaching Practitioner” 2009: vande utbildning. Inom ramen för samtliga kur- »» PER BECKER ser redovisas projektrapporter kring olika hög- »» ULF NILSSON skolepedagogiska frågeställningar relaterade till »» ANDREAS NORRMAN undervisningen vid LTH. Flera av projekten har »» NINA REISTAD presenterats externt i olika sammanhang, men »» TORGNY ROXÅ också internt genom bl a informationsbladet »» LARS WADSÖ Lärande i LTH. Utmärkelsen tilldelas lärare som medvetet och Genombrottet driver även forsknings- och ut- systematiskt utvecklat sin pedagogiska kompevecklingsprojekt av betydelse för utbildningen tens och sin undervisning. utvecklingsoch stödfunktioner vid LTH omfattar högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingsverksamhet, högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering (pedagogiska akademin och pedagogisk kompetensbedömning). GENOMBROTTETS PEDAGOGISKA
2009 14 % 25 % 34 % 19 % 32 % 36 % 30 % 24 % 83 % 36 %
Professor Lektor Adjukt Forskarassistent Gästlärare Doktorandtjänst Annan undervis. och forsk. pers. Teknisk personal Administration/Övriga Hela LTH
VID LTH OCH
2008
14 % 24 % 35 % 21 % 26 % 33 % 26 % 27 % 81 % 34 %
Andelen kvinnor i procent vid LTH
100 %
2009 2008 90 %
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
la LT H
vri n/Ö tio Ad
mi
nis tra
He
ga
al ers nis kp Te k
An
na
nu
nd
erv is.
Do
oc
hf
kto
ors
ran
k.
dtj
pe
on
rs.
st än
rar e stl ä
ss ist en ara rsk Fo
Gä
t
t juk Ad
r kto Le
Pr ofe
ss o
r
0 %
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
21
LTH i media i media handlar det vanligtvis om forskning eller forskare som gör en expertkommentar, och något mer sällan om studenter och utbildning. NÄR LTH FIGURERAR
Ett stort antal företrädare syns i pressen - inte endast ett fåtal talespersoner. Det finns alltså ett brett, gemensamt ansvar för LTH:s mediebild. För hela universitetet har dock rektor Per Eriksson snabbt blivit en synlig frontfigur. Vissa forskningsområden är mer medialt tacksamma än andra. Dit hör bl a byggande, trafik, energi och miljö, bilar/fordon, hälsa, medicin och mat. LTH förekom i drygt 800 artiklar och medieinslag under 2009. Detta är en svag minskning jämfört med tidigare år. Uppskattningsvis syns LTH en tredjedel mer än så, men då omnämns representanten som lundaforskare, student från Lund etc. Under 2009 skickade LTH ut drygt 40 pressmeddelanden. De flesta handlar om nya forskningsrön. Många får god utdelning medan andra passerar mer obemärkta förbi. Ett antal översätts till engelska och skickas ut till utländska journalister. Ca 25 procent av LTH:s totala publicitet härrör från pressmeddelanden. LTH omnämns sällan i negativa ordalag i media, utan tvärtom vad många tror så skriver media nästan alltid bara neutralt eller positivt om Lunds universitet. Som vanligt är Sydsvenskan den källa som rapporterar mest om universitetet.
Hedersdoktorer är en känd teoretiker inom forskningsområdet atomer i starka laserfält. Han kompletterar med sina numeriska metoder och simuleringar de experimentella studier som genomförs vid LTH. Samarbetet med LTH har bland annat omfattat ett sabbatsår i Lund, finansierat av STINT, och har resulterat i ett 15-tal gemensamma artiklar i välrenommerade fysiktidskrifter. PROFESSOR KENNETH J SCHAFER (F 1961)
avlade sin kandidatexamen vid Lunds universitet och fortsatte sedan sina studier vid UC Berkeley och har varit aktiv huvudsakligen vid University of Washington. Guttorp har ett intensivt samarbete med Matematisk statistik vid LTH och var bland annat Civilingenjörsförbundets gästprofessor i miljövetenskap vid LTH och Linköpings universitet 2004-2005. Med sin inriktning mot statistiska tillämpningar för miljödata är Guttorp mycket aktuell. LTHs samverkan med honom har också påverkat ett flertal utbildningsprogram, särskilt Ekosystemteknik och Teknisk matematik. PROFESSOR PETER GUTTORP (F 1949)
hade en mycket central roll i etableringen av IDEON och var dess VD under de första 10 åren. Ideons betydelse för LTH, Lunds universitet och Skåne kan inte nog uppskattas. Holms karriär har fortsatt inom Teknopol, Teknikbrostiftelsen och Innovationsbron Syd som alla verkar för innovationsprocessen där kunskap från universitetet omsätts i kommersiell verksamhet. Han har även bidragit till viktiga projekt vid LTH, bland annat inom livsmedelsområdet. SVEN-THORE HOLM (F 1946)
22
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Stipendier och utmärkelser Professorerna CARL BORREBAECK och THOMAS LAURELL fick Akzo Nobels Science Award på totalt 500 000 kronor. Priserna delades ut på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm. Professor MARGARETA NYMAN vid avdelningen för livsmedelskemi och industriell nutrition fick Stora Druvanpriset på 600 000 kronor av dr Per Håkanssons stiftelse. HENRIK THELER,
avdelningen för brandteknik och riskhantering, fick 1,05 miljoner kronor av STINT för ett projekt tillsammans med två sydafrikanska forskare: ”South-north disaster risk reduction network”. Professor ANNE L´HUILLIER, atomfysiker vid LTH, blev så kallad Wallenberg Scholar när Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delat ut tio forskningsstöd. Hon får tre miljoner om året i fem år. En trio från Fasta tillståndets fysik vid LTH, FREDRIK BOXBERG, NIELS SÖNDERGAARD och professor HONGQI XU fick Öhrling Pricewaterhouse Coopers Innovationspris på 150.000 kronor för sin upp¬finning av piezoelektrisk fotovoltaik (PZFV) – solceller baserade på nanoteknik. I en utvärdering i den vetenskapliga tidskriften ”Journal of Systems and Software”, placerade sig professor PER RUNESON, programvarusystem, på en delad femte plats i världen. Han finns också i ledningen för ett nytt industriellt excellenscentrum, EASE, Embedded Applications Software Engineering, som startades med pengar från Vinnova och i samarbete med en rad företag. KARIN JÖNSSON, Kemiteknik, var en av sex forskare som fick miljöstipendium från Sveriges Ingen-
jörer, 235 000 kronor för att forska om ”Ozonering – framtidens teknik för vattenrening?” Ingvar Carlsson award, instiftat av SSF, Strategiska Forskningsstiftelsen, gick till tre hemvändande post-doc-forskare från LTH: PER JOHNSSON, atomfysik, THOMAS MAGESACHER, EIT, och BJÖRN NILSSON, Max-lab. De fick ett bidrag på tre miljoner varav 50.000 kronor är ett personligt stipendium. BIRGITTA SVENNINGSSON,
forskare i aerosolgruppen på kärnfysik, LTH, fick en rådsforskartjänst hos Vetenskapsrådet. Hon har också fått ett forskningsanslag på tre miljoner från Vetenskapsrådet för forskning om ytaktiva ämnens betydelse för molndroppar. PÅL BÖRJESSON,
docent på Avdelningen för miljö- och energisystem, fick Volvopriset på 250.000 kronor av Håkan Frisingers stiftelse . Detta för sin forskning om bioenergi och biodrivmedel, samt för kunskapsspridning till beslutsfattare i samhälle och näringsliv. Energimyndigheten, STEM, beviljade honom också ett forskningsprojekt på 4,4 miljoner kronor. Årets största anslag togs hem av Nanometerkonsortiet, The Nanometer Structure Consortium at Lund University, nmC@LU, med professor LARS SAMUELSON i ledningen. Ett nytt strategiskt anslag från svenska regeringen på över 30 miljoner kronor om året. Det Söderbergska Handelspriset på 500.000 kronor gick till professorer GUNILLA JÖNSON, LTH, och en forskare i Linköpings universitet. Gunilla Jönson fick också 2009 års Ekman-medalj av Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen. Listan är inte fullständig.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
23
Mattias Alveteg universitetslektor i kemiteknik men arbetar bara 40 procent på sin institution. Halva arbetstiden läggs nämligen på uppdraget som ordförande i en av LTHs fyra utbildningsnämnder, UN2. UN2 har det övergripande ansvaret för utbildningarna bland annat kemiteknik, bioteknik, ekosystemteknik, brandingenjör och riskhantering. MATTIAS ALVETEG ÄR
Några timmar i veckan är Mattias pedagogisk utvecklare och driver en kurs om för universitetslärare om akademisk hederlighet. Erfarenheterna från kursen är inbakade i LTHs policy för hur plagiering i studentarbeten ska motverkas.
I forskningen i markkemi var ett av målen för Mattias att ta fram förhandlingsunderlag till internationella förhandlingar om utsläpps– Som ordförande har jag satsat mycket tid på begränsningar. Idag är det ont om tid för forskde kursutvärderingar som görs på LTH. Sedan ning i Mattias kalender, men han är fortfarande 2003 har över 100 000 enkäter besvarats och biträdande handledare till ett par doktorander gräver man i dessa kan man hitta en hel del som håller på med preparativ kromatografi. intressant, som t ex positiva trender för vissa – Under 2009 hade jag svårt att ”synka” de olika avdelningar och program och kulturskillnader uppdragen vilket resulterade i att jag jobbade mellan studentgrupper. alldeles för mycket. Men under 2010 tänker jag Gruppen som jobbar med kursutvärderingar värna min fritid bättre. Jag delar ett stort musikhar nyligen börjat utvärdera studenternas upp- intresse med min fru och mina två barn i 10-årslevelser av examensarbetet. åldern och sjunger, spelar lite piano, klarinett – Det kan bli ett intressant komplement till de och gitarr. Mitt senaste projekt är att lära mig alumnienkäter och avnämarintervjuer som görs spela på den nyckelharpa min pappa byggt och gett till min dotter. Sen vill jag också hinna med med några års mellanrum. att springa ett par gånger per vecka. Att driva kurser med få studenter är dyrt, så det senaste året har utbildningsnämnderna arbetat för att minska antalet kurser och specialiseringar utan att minska valfriheten för studenterna. – Det är som ett 15-spel fast med tusen brickor, säger Mattias, och det är ett tufft arbete för både programledningar och schemaläggare att få det att fungera för studenterna. Att Lunds Universitet både har bredd och djup i undervisning och forskning ser Mattias som en stor styrka, men menar samtidigt att det inte utnyttjas full ut: – Med 18 institutioner, drygt 1 000 kurser och 1400 anställda bara på LTH finns alltid en risk att arbetstid läggs ner på att utveckla en kurs som redan ges för våra studenter. Ibland är det tack vare examensarbetande studenter som vi lärare och forskare får upp ögonen för vad andra institutioner på LTH egentligen sysslar med. Kanske är examensarbeten något man skulle kunna utnyttja mer?
Mattias Alveteg
Universitetslektor, kemiteknik 24
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ekonomi uppgick 2009 till 1 458 Det redovisade resultatet innebär således att Mkr vilket är en ökning med ca 100 Mkr i för- medfinansieringsmedel finns reserverade på hållande till föregående år. institutionsnivå. LTHS TOTALA INTÄKTER
Resultatet för verksamhetsåret blev 93,6 Mkr fördelat på 4,6 Mkr inom utbildning och 89 Mkr inom forskning/forskarutbildning. LTH har därmed ett myndighetskapital som uppgår till 194 Mkr. Överskottet inom forskning/ forskarutbildning beror till största delen på att verksamheten inte hunnit byggas ut i samma takt som nya medel strömmat in. Under året har antalet anställda ökat med knappt 86 heltidsekvivalenter. Många av nyanställningarna har skett under årets andra hälft och därmed inte fått fullt genomslag på kostnadssidan. Medel från externa finansiärer kan periodiseras till kommande år vilket inte tillåts för statsmedel. LTH periodiserar drygt 500 Mkr bidragsmedel i bok-slutet. Då bidragsmedel tas i anspråk krävs numera en inte obetydlig medfinansiering från LTH. Medfinansieringskraven ligger i intervallet Intäkter 15-20 per verksamhetsområde % vilket innebär att mellan 75 och 100 Grundutbildning 467 868 Mkr kommer att krävas för detta. Forskning / Forskarutbildning (anslag) 341 352 Forskning / Forskarutbildning (bidrag) 545 784 Uppdragsverksamhet 102 799 Intäkter per verksamhetsområde
LTHs totala verksamhet finansieras till ca 52 % av statsmedel. Av de medel som är avsedda för forskning/forskarutbildning kommer ca 64 % från exter-na bidragsgivare. Kravet på medfinansiering ur statsanslaget innebär att utrymmet för LTHs egna strategiska satsningar begränsas. De fem största bidragsgivarna till LTHs forskning under 2009 var Vetenskapsrådet (150 Mkr), Svenska företag (76 Mkr), EU (85 Mkr), VINNOVA (77 Mkr) och Statens energimyndighet (61 Mkr). LTHs kostnader uppgick 2009 till 1 364 Mkr. Av dessa avsåg 58 % perso-nalkostnader, 17 % lokalkostnader, 21 % driftkostnader och 4 % avskriv-ningskostnader. Tillgångarna var vid årets slut 949 Mkr vilket är en ökning med 161 Mkr. Anläggningstillgångarna minskade med 13 Mkr till 122 Mkr och kassan ökade med 181 Mkr till 691 Mkr.
7 % 32 % 37 %
23 %
Per Göran Nilsson
Kanslichef
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
25
Intäkter per finansieringskälla Grundutbildningsanslag Fakultetsanslag Uppdrag och annan försäljning Bidrag statliga finansiärer Intäkter per finansieringskälla Bidrag övriga svenska finansiärer Bidrag utländska finansiärer
440 193 339 234 147 030 299 107 134 748 96 021
7 %
9 %
30 %
Grundutbildningsanslag Fakultetsanslag Uppdrag och annan försäljning Bidrag statliga finansiärer Bidrag övriga svenska finansiärer Bidrag utländska finansiärer
21 %
10 %
23 %
2009 2008 2007 2006 Vetenskapsrådet 150 288 130 218 109 658 101 236 Svenska företag 75 777 76 850 70 171 66 620 EU 85 735 66 872 72 719 59 500 VINNOVA 76 543 65 064 55 863 36 481 Statens energimyndighet 61 328 50 504 41 363 56 744 Övr utländska 37 313 40 548 38 695 35 107 SIDA 33 381 40 047 33 444 32 237 Övriga stiftelser 65 828 38 134 46 272 61 865 Övriga statliga finansiärer 30 700 40 200 32 448 29 712 SSF 72 494 34 039 38 255 52 250 Inkomster från32 161 externa finansiärer FORMAS 34 822 27 864 26 916 Övriga ext finansiärer 23 784 24 914 22 073 Kommun, Landsting + övriga 64 710 88 485 11 983 10 129 Univ/Högskolor 8 274 10 140 9 282 10 328
2005 89 960 80 098 79 025 53 588 38 668 35 091 25 492 59 034 28 231 42 341 26 267 10 670 10 988
160 000
2009
2008
2007
2006
2005
140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
lor
ga
ko gs
Hö
+ö ng sti an d
,L un mm
Un iv/
fin a xt ae rig Ko
26
vri
ns iär er
S RM A FO Öv
lig tat as Öv rig
Öv rig
as
af ina
tift
ns iä
els
rer SS F
er
A SID
nd sk a
et igh yn d
Öv r
ne rgi m se ten Sta
utl ä
VA NO VIN
EU
g för eta ka
en s Sv
Ve te
ns
ka ps råd
et
0
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
464 831 203 732 592 437 103 154
Kostnader per verksamhetsområde
8 % 34 %
43 %
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
15 %
ersonalkostnader okalkostnader Driftskostnader Avskrivningar
797 309 232 207 280 871 52 367
Kostnader per kostnadsslag
4 % 21 %
17 %
59 %
Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Avskrivningar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
27
Resultaträkning (tkr)
2009
2008
2007
2006
2005
Statsbudgetanslag
779 406
714 461
711 670
707 383
677 144
Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt
147 030
150 121
149 933
139 415
181 215
Intäkter av bidrag
529 897
480 960
440 347
424 771
443 656
1 456 333
1 345 542
1 301 950
1 271 569
1 302 015
Lokalkostnader
232 209
228 236
222 326
207 128
199 991
Driftskostnader
280 871
280 499
261 862
243 570
271 861
Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)
Summa Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)
Personalkostnader
797 309
758 715
740 929
744 895
759 482
1 310 389
1 267 450
1 225 117
1 195 593
1 231 334
Resultat före avskrivningar
145 944
78 092
76 833
75 976
70 681
Resultat efter avskrivningar
93 577
25 243
21 658
18 160
11 771
73
12 011
7 777
3 169
-1 281
Kapitalförändring före justering
93 650
37 254
29 435
21 329
10 490
Kapitalförändring efter justering
93 650
37 254
29 435
21 329
10 490
2009
2 008
2 007
2006
2005
Summa (exkl avskrivningar)
Finansiella intäkter och kostnader Finansnetto
Balansräkning (tkr)
Tillgångar Anläggningstillgångar
122 301
135 314
143 655
161 971
140 186
Kundfordringar, förskott o andra fordringar
24 485
30 931
41 822
31 830
22 799
Upplupna intäkter
87 439
84 182
53 284
63 662
82 962
Övriga interimsfordringar
23 321
26 932
30 661
5 762
6 582
Kassa
691 328
510 286
439 537
373 761
269 322
Summa tillgångar
948 874
787 645
708 959
636 986
521 851
105 996
68 742
39 184
15 906
-312
-6 067
-6 067
-5 615
-5 603
Skulder och myndighetskapital Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalflyttning Årets kapitalförändring
93 649
37 254
29 436
21 328
10 490
193 578
99 929
63 005
31 631
10 178
333
0
221
Lån
33 440
40 371
47 709
27 950
Likviditetslån
24 750
35 750
41 250
Summa Skulder Övriga kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
28
12 750 21 776
10 516
46 204
17 880
29 926
8 359
Förutbetalda intäkter
657 415
570 881
505 189
467 435
425 872
Övriga interimsskulder
28 841
30 260
39 205
38 794
42 916
Summa
755 295
687 716
645 954
605 355
511 673
Summa skulder och myndighetskapital
948 873
787 645
708 959
636 986
521 851
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Intäkter och kostnader per verksamhetsområde 2009 - 2004 (före internelimineringen)
2009
2008
2007
2006
2005
2004
Totalt LTH (Mkr) Intäkt
1 470
1 389
1 332
1 326
1 328
1 334
Kostnad
1 376
1 352
1 303
1 305
1 318
1 401
Resultat
94
37
29
21
10
-67
194
91
63
Intäkt
475
470
462
485
459
452
Kostnad
472
454
453
446
432
448
39
27
4
Myndighetskapital Grundutbildning (Mkr)
Resultat
3
16
9
84
83
67
Intäkt
891
809
760
736
751
780
Kostnad
800
779
737
748
765
841
-12
-14
-61
Myndighetskapital Forskning/Forskarutbildning (Mkr)
Resultat
91
30
23
122
23
-2
Intäkt
104
110
110
105
118
103
Kostnad
104
119
113
111
121
113
0
-9
-3
-6
-3
-10
-6
-6
-1
Myndighetskapital Uppdragsverksamhet (Mkr)
Resultat Myndighetskapital
Investeringar (tkr) 2009
2008
2007
2006
2005
2004
Grundutbildning -investeringar -intäkter* investering/intäkt
3 347
4 581
2 956
13 588
5 563
5 475
440 228
418 367
424 367
484 973
458 718
451 808
1%
1%
1%
3%
1%
1%
Forskning/forskarutbildning -investeringar
44 602
39 281
32 902
63 926
38 909
32 063
-intäkter*
870 212
790 160
733 149
709 481
724 102
735 481
5%
5%
4%
9%
5%
4%
692
1 556
1 472
2 065
1 732
3 191
147 426
152 356
151 966
105 686
118 299
105 099
0%
1%
1%
2%
1%
3%
investering/intäkt Uppdragsverksamhet -investeringar -intäkter* investering/intäkt
*intäkter exklusive transfereringar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
29
Nyckeltal Nyckeltal - grundutbildning*
2009
2008
2 007
2006
2005
Statsanslag (GU)
Mått Mkr
440
417
424
439
422
2004 409
Helårsstuderande utfall*
Hst
5 855
5 223
5 194
5 246
5 498
5 761
Helårsstuderande uppdrag
Hst
Helårsprestationer utfall*
HPR
5 185
4 622
4 583
4 541
4 978
5 009
Helårsprestationer/Helårsstuderande
%
89%
88%
88%
87%
91%
87%
Statsanslag per HST utfall
tkr /Hst
75
80
82
84
77
Civing examen och arkitektexamen uppdrag 01-04
Antal
Civing examen och arkitektexamen utfall 01-04
Antal
2 595
Utfall/Uppdrag
%
103%
Civing examen och arkitektexamen uppdrag 05-08
Antal
2 625
2800
2800
2800
Civing examen och arkitektexamen utfall 05-08
Antal
823
812
724
801
828
Utfall/Uppdrag
%
31%
29%
26%
29%
30%
Externa intäkter* (GU)
Mkr
12
16
3
9
13
18
Externa intäkter/Statsanslag (GU)
%
3
4
1
2
3
4
Externa intäkter per Hst
tkr/Hst
3
3
1
2
2
3
Summa intäkter* (GU) exkl uppdrag
Mkr
452
433
427
448
435
427
Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande
tkr
77
83
82
85
79
74
Lektorer
Antal
198
194
176
164
207
208
Helårsstuderande per lektor
Hst/Lekt
30
27
30
32
27
28
Adjunkter
Antal
57
54
62
67
86
100
Helårsstuderande per adjunkt
Hst/Adj
103
97
84
78
64
58
2004
71 2 510
2 800
* Intäkter exklusive räntor och transfereringar. * Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive kurser genomförda vid andra fakulteter).
Nyckeltal - uppdragsverksamhet
Mått*
30
2009
2008
2 007
2006
2005
Utbildning
Mkr
27
22
13
12
11
8
Uppdragsutb/Anslagsutb
%
6%
5%
3%
3%
3%
2%
Forskning och Forskarutbildning
Mkr
FFU uppdr/FFU anslag
%
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
83
85
95
93
107
97
24%
29%
33%
35%
42%
39%
Nyckeltal - forskning och forskarutbildning
2009
2008
2 007
2006
2005
Statsanslag (FFU)
Mått* Mkr
339
294
289
266
252
2004 248
Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU)
%
77%
71%
68%
61%
60%
61%
Vetenskapsrådet
Mkr
125
116
93
84
85
78
FORMAS
Mkr
31
29
28
23
28
25
Stiftelsen Strategisk Forskning
Mkr
56
40
45
42
39
46
EU
Mkr
78
74
100
70
66
58
Statens energimyndighet
Mkr
56
46
42
48
54
69
VINNOVA
Mkr
67
62
45
41
45
50
Summa
Mkr
413
367
352
308
317
326
Summa/Statsanslag (FFU)
%
122
125
121
116
126
131
Övr externa intäkter (exkl uppdrag)
Mkr
187
144
114
99
122
112
Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU)
%
55
49
39
37
48
45
Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag)
Mkr
939
805
755
673
691
686
Forskarstuderande Heltidsekvivalenter
Antal
423
414
442
467
436
503
Licentiat examina
Antal
42
43
38
59
73
63
Statsanslag (FFU)/Lic-examen
Mkr
8,1
6,8
7,6
4,5
3,5
3,9
Examina/Forskarstuderande
%
10
9
13
17
13
Doktorsexamina
Antal
94
112
121
117
135
127
Summa intäkter FFU per Doktorsexamen
Mkr
10
7,2
6,2
5,8
5,1
5,4
Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina
Mkr
3,6
2,6
2,4
2,3
1,9
2,0
Examina/Forskarstuderande
%
27
27
25
31
25
Professorer
Antal
151
157
161
164
178
180
Statsanslag (FFU)/Prof
Mkr
2,2
1,9
1,8
1,6
1,4
1,4
Bidrag (FFU)/Prof
Mkr
4
3,3
2,9
2,5
2,5
2,4
Nyckeltal - lärare
2009
2008
2 007
2006
2005
2004
Disputerade lärare
Mått* Antal
349
351
337
328
425
434
Intäkter (GU) per lärare
Mkr
1,3
1,2
1,3
1,4
1,0
1,0
Intäkter (FFU) per lärare
Mkr
2,7
2,3
2,2
2,1
1,6
1,6
Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag)
Mkr
4
3,5
3,5
3,4
2,6
2,6
Helårsstuderande/lärare
Antal
17
15
15
16
13
13
Lic examen/lärare
Antal
0,12
0,12
0,11
0,18
0,17
0,15
Dr examen/lärare
Antal
0,27
0,32
0,36
0,36
0,32
0,29
*NOT Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet. Antalen lärare etc är uttryckta i helårsekvivalenter.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
31
LTHs styrelse 2009
Ola Troedsson, ordförande IKEA Supply AB
32
Anders Axelsson, rektor Professor
Ulöla Holst, prorektor Professor
Carl Borrebaeck Professor i immunteknologi
Kerstin Gillsbro VD NCC Boende AB
Solveig Melin Professor i mekanik
Agneta Ståhl Professor, trafikplanering
Gerhard Kristensson Professor i elektro- och informationsteknik
Lars-Erik Wernersson Professor, fasta tillståndets fysik
Jan Sternby Forskningsdirektör Gambro Lundia AB
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Företrädare för personalorganisationer
Christer Nilsson Forskningsingenjör (TCO)
Teresa Hankala-Janiec Universitetsadjukt (SACO)
Studentrepresentanter
Fredrik Lidberg Student
Olof Hägerstedt Doktorand
Olov Petrén Student
Sekretariat
Per-Göran Nilsson Kanslichef
Beatrice Nordlöf Koordinator
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2009
33
34
2009 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Produkton LTHs kansli Foto Gunnar Menander, Mats Nygren m.fl. Intervjuer Gรถran Nilsson, Mats Nygren Design & Layout Robin Poulsen, LTH
WWW.LTH.SE