VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
2010 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Produkton LTHs kansli Foto Gunnar Menander, Mats Nygren m.fl. Intervjuer Anders Frick, Kristina Lindg채rde Design & Layout Robin Poulsen, LTH Tryck Media Tryck
Lunds Tekniska Högskola
Innehåll Rektor
4
Grundutbildning
6
Tillströmning
7
Internationellt samarbete
11
Internationellt studentutbyte
12
Forskarutbildning
14
Forskning
16
EU - forskning
17
Personal
18
LTH i media
22
Hedersdoktorer
23
Stipendier och utmärkelser
24
Ekonomi
27
Nyckeltal
32
LTHs styrelse
34
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
3
LTH satsar på framtiden Detta är ohållbart, inte minst när det gäller doktorander, som har en garanterad anställning under sina forskarstudier. En klok forskningsledare eller prefekt ordnar så att det finns en intern säkerhet genom att skapa en liten finansiell reserv som kan klara tillfälliga bortfall av externa medel. I näringslivet kan man investera i fastigheter eller aktier men i det autonoma universitetet kan vi bara lägga pengarna på hög. Medlen är inte heller rörliga mellan olika verksamheter eftersom man fått forskningsmedel för att utföra specifika uppdrag. Detta kontrolleras av LTH har en forskningsbudget på 1 miljard varav anslagsgivarna i kontinuerligt återkommande nästan 70 procent är externa forskningsmedel utvärderingar. som våra forskare söker i konkurrens med andra. Det första man kan konstatera är att I denna uppochnedvända värld bör jag vara vi är mycket duktiga som lyckas attrahera ledsen för att vi har ett överskott på 75 så mycket forskningsmedel. Samtidigt finns forskningsmiljoner. Att vi har 5 miljoner det uppenbarligen ett intresse för det vi gör. överskott inom grundutbildningen får Problemet är att den fasta basen i form av nog mer betraktas som felräkningspengar en grundutbildningsbudget på fakultetsmedel är så liten. Det skapar en otrygghet, på eftersom ett bortfall av forskningsmedel med 500 miljoner (dvs ett överskott på nödvändighet leder till krav på ”friställning på 1 procent). I ärlighetens namn är vi nog trots allt mycket glada att vi har en god ekonomi. Flera av grund av. medelsbrist”. våra prefekter lever med minnet av friställningar då finanserna var dåliga. LTHs ekonomi – bra eller dålig? VI GJORDE DET IGEN! We did it again! Vi lyckades alldeles för bra! Externa forskningsmedel har fortsatt att strömma in vilket gör att verksamheten inte hinner nyanställa i samma takt. Samtidigt tar det tid att bygga upp ny infrastruktur som skall beforska nya områden. Massmedia och riksrevisionsverk tycker att det är ett oskick att ha så mycket oförbrukade medel kvar vid årets slut. Att förklara detta för utomstående är en pedagogisk utmaning men vi skall försöka.
4
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
LTH satsar på framtiden Lund och LTH verkar vara attraktivt - antalet förstahandssökande har ökat med nästan 10 procent, vilket är mycket högre än för andra tekniska högskolor i Sverige. Det höga söktrycket kan också förklaras med demografi och lågkonjunktur. Våra studenter ”överproducerade”, det vill säga vi överskred det utbildningsuppdrag vi fått från universitetet. Detta beror på duktiga studenter men också på förlängningen av civilingenjörsutbildningen till fem år.
För att förbättra studiemiljöerna för studenterna avsattes 15 miljoner för detta ändamål. E-huset fungerar som pilotprojekt. Våra studenter har tagit en synnerligen aktiv del i projektet. Arkitekthusets renovering påbörjades också. Det skall kännas spännande och stimulerande att komma in i ett hus på LTH. Det är här framtiden skall skapas!
Just nu arbetar vi alltså mer för våra efterträdare än för oss själva. Den goda ekonomin gör att vi kan satsa på att anställa yngre forskare. Vi måste investera i forskare som länkar mot de stora forskningsanläggningarna, ESS och MaxIV. För att bygga upp en verksamhet tar det åtminstone 5 år men en forskargrupp är inte i full gång förrän efter 10 år. Och det passar ju ganska bra för då är ESS-anläggningen färdig för att tas i drift.
Redan i december 2009 tog styrelsen beslut om att arbetet med en förnyad strategisk plan skulle starta. Detta arbete har pågått under hela året med åtskilliga möten i nämnder och på institutioner. Genom att diskutera våra framtidsval har vi kommit ganska långt i vårt strategiarbete. Det finns en samsyn om många vägval.
Under året har Vattenhallen Science Centre etablerats som en publikmagnet med cirka 25000 besökare under året. Astronomiska institutionen inom naturvetenskapliga fakulteten har kunnat När vi tittar i kristallkulan ser vi en mycket bygga upp sitt Planetarium i Vattenhallen. Ett kraftig demografisk nedgång av antalet spektakulärt vattenfall och en digital klättervägg studenter om fem-sex, år då vi i stället kommer har byggts med sponsring från företag och att ha ett ”all time low”. Vi ser ett stort antal banker. Hela projektet är en framtidssatsning. pensioneringar framför oss samtidigt som stora Vi tror att grundskola och gymnasium behöver forskningssatsningar som ESS och Max IV sker stöd för att öka intresset för naturvetenskap i Lund. I skenet av detta satsar vi på framtiden. och teknik. LTH och Sverige behöver duktiga Om vi vill ha en förändrad situation om fem år studenter för att utveckla spetskompetens inom teknikområdet. måste investeringarna göras nu!
Med sikte på framtiden beslutade LTH att starta en ny civilingenjörsutbildning ”Medicin och teknik” (Biomedical Engineering), som startar 2011. Det bygger på den starka forskningsöverbyggnad som växt fram i gränslandet mellan LTH och medicinsk fakultet. Programmet ligger nära elektroteknikområdet med en gedigen matematikgrund som gör att de inte bara kan lösa biomedicinska problem utan också koppla dessa till tekniskt avancerade lösningar. Vi hoppas på detta sätt upprätthålla söktrycket även vid den framtida demografiska nedgången. Dessutom ökar vi antalet kvinnor inom klassiskt ”manliga” yrkesutbildningar.
I denna årsredovisning blickar vi givetvis bakåt men med fokus på framtiden. 50-års jubiléet under 2011 blir ett avstamp för många framtidssatsningar. Under 2010 har vi lagt ner mycket tid på att förbereda jubiléumsåret, som vi hoppas skall bli ett år att minnas. Vi hoppas att många av våra alumner då kommer till oss och firar med oss.
ANDERS AXELSSON
Rektor LTH
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
5
Grundutbildning LTH fortsätter att öka! Konkurrensen om platserna har ökat på i stort sett samtliga program. Det är en kombination av demografi med stora årskullar, lågkonjunktur, ett fortsatt ökande intresse för naturvetenskap och teknik samt LTHs/ Lunds goda rykte som har skapat ett mycket högt söktryck. LTH är populärt!
för studenten att utvärdera sina upplevelser av sitt examensarbete i det fakultetsgemensamma utvärderingssystemet. De första sammanställningarna (läsåret 2009/10) visar att de allra flesta studenterna är nöjda med sina examensarbeten, 76% anger att de kan rekommendera en kompis att göra sitt examensarbete på samma ställe som de själva gjort. Vi har också dragit igång ett proDe konstnärliga programmen, Arkitektur och jekt för att ta fram kriterier för vad vi på LTH Industridesign, har under året växt in i sin nya menar kännetecknar ett bra examensarbete. form som skolor. Utbildningen i industrideBolognaarbetet har nu rullat igenom hela utsign är nu helt uppdelad i två delar, ett treårigt bildningssystemet på LTH och även för de två kandidatprogram och ett, för hösten 2010, nytt avslutande åren, specialiseringen, inom civiltvåårigt masterprogram. Det nya masterspro- ingenjörsutbildningarna är planeringen färdig. grammet var populärt med totalt 77 sökande, Samordningsvinster mellan programmen är både nationella och internationella, till de 30 fullt utnyttjade och målsättningen är att utbuplatserna. det av kurser skall vara tillräckligt brett för att På Campus Helsingborg driver LTH högskole- täcka samtliga specialiseringar samtidigt som ingenjörsutbildningar, tekniskt basår och bas- antalet studenter per kurs måste vara tillräckligt termin samt livsmedelsteknisk högskoleutbild- stort för att täcka kostnaderna att ge kursen. Via ning. Som ett svar på industrins efterfrågan av ett samarbete mellan utbildningsnämnder och kompetens inom automationsteknik har LTH forskningsnämnder har också en kartläggning startat ett nytt högskoleingenjörsprogram i elek- av forskargrupper och deras kopplingar till avtroteknik med automation och de första studen- ancerade kurser inom specialiseringarna påbörterna antogs hösten 2010. Söktrycket till den jats under året. Målet är att identifiera grupper där tillgången på kompetenta forskare/lärare nya utbildningen var bra. kan bli kritisk inom några år, ofta p.g.a. komUnder 2010 har valideringsarbete lett fram till mande pensioneringar, och det kan därför bli beslut om att LTH från och med hösten 2011 aktuellt med strategiska satsningar för att täcka skall erbjuda ett civilingenjörsprogram i Medicin utbildningarnas behov.. och Teknik. Utbildningen skall ges i samarbete med medicinska fakulteten och traditionella in- Sammanfattningsvis kan man säga att vi har genjörsämnen kommer att varvas med medicin många studenter med höga förväntningar på redan från dag 1. Det finns ett stort intresse för LTH och det ligger ett stort ansvar på all perutbildningsprogrammet både från den starka sonal att skapa goda förutsättningar för dessa medicintekniska forskningen på LTH, från mot- studenter så att de kan lämna LTH med många svarande industri och bland de gymnasieelever glada minnen, en bra utbildning och få en god start på karriären. som tillfrågats i närområdet. ANTALET FÖRSTAHANDSSÖKANDE TILL
I arbetet med att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen har fokus under året legat på examensarbete. Kvaliteten hos examensarbetet kommer att lyftas fram som en tungt vägande indikator för god kvalitet av utbildningsprogram i högskoleverkets kommande utvärderingssystem. Därför har vi infört möjligheten
6
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ingrid Svensson Vicerektor för grundutbildningen
Tillströmning Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina
2010
2010
HST
HPR
Bioteknik
269
245
Datateknik
428
372
Ekosystemteknik
257
Elektroteknik
2010
2010
2009
2009
EX
HST
HPR
2009
2008
2008
EX
HST
HPR
91
41
265
240
87
60
416
346
91
41
252
230
91
70
83
57
374
314
84
232
90
24
221
61
195
88
38
208
192
92
314
270
86
26
46
286
225
79
45
249
211
85
Industriell ekonomi
503
411
82
63
68
485
407
84
53
446
396
89
Informations- och kommunikationsteknik
130
115
76
89
17
117
93
79
18
105
95
90
Kemiteknik
175
26
159
91
30
175
157
90
45
166
151
91
Lantmäteri
31
268
244
91
33
241
233
97
43
231
218
94
Maskinteknik
32
711
614
86
132
700
663
95
120
700
595
85
115
HPR/HST(%)
2009 HPR/HST(%)
2008 HPR/HST(%)
2008 EX
Civilingenjörsutbildning i
Riskhantering
52
52
99
34
84
81
97
47
71
67
94
45
Teknisk fysik
404
354
88
59
377
332
88
69
361
328
91
71
Teknisk matematik
157
132
84
19
146
112
77
19
142
128
90
23
Teknisk nanovetenskap
211
179
85
22
202
182
90
33
185
157
85
15
Väg- och vattenbyggnad
526
465
88
87
490
446
91
70
456
412
90
78
Teknologie kandidatexamen Summa civilingenjörsutbildning Arkitektutbildning
3
2
4 406
3 842
87
655
4 206
3 713
88
700
3946
3494
89
752
270
261
97
54
260
231
89
48
271
231
85
60
Kandidatexamen i arkitektur
30
7
Brandingenjörsutbildning
178
152
85
46
149
137
92
53
150
139
93
45
Industridesignutbildning
42
33
77
11
64
50
78
15
126
101
80
12
Kandidatutbildning i industridesign
68
65
95
20
53
47
89
559
510
91
161
525
465
89
123
547
471
86
117
Byggteknik
306
270
88
44
278
242
87
59
249
86
26
Datateknik
99
66
66
10
79
71
90
8
63,8
55
86
14
Elektroteknik
14
4
26
-
0
1
0,5
1,8
360
5
3
1
1
1
1,25
6,5
520
Summa Ark, Br, ID Högskoleingenjörsutbildning i Bioteknik
0,5
1
3
1,05 214
4
Geomatik Kemiteknik
2
Multimediateknik
0,22
Produktionsteknik
0,38
0,38
8
100
Programvaruteknik
0,38
-
1
1
0,5
0,65
130
1
Summa högskoleingenjörsutbildning
420
341
0,0 81
58
358
315
88
73
315,05
279
89
60
Masterutbildningar
343
279
81
97
278
206
74
69
178
151
85
56
53
54
101
15
42
44
104
19
45
63
140
16
Påbyggnadsutbildning för högskoleingenjörer Livsmedelsteknisk högskoleutbildning
1
Basår
109
96
88
111
81
73
70
30,5
44
Fristående kurser m m
379
317
84
432
338
78
389
295
76
15
19
131
31
30
97
TM-ekonomer
4
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
7
Varifrån kommer studenterna?
Skåne
Göteborg
Mellansverige
Norrland
2010
2009
2010
2009
2010
2009
2010
2009
2010
2009
Lund totalt
52
54
9
10
12
10
7
8
2
2
Helsingborg totalt
73
79
5
6
5
3
6
3
1
2
Teknisk fysik
64
46
4
13
2
14
9
9
2
0
Teknisk matematik
48
40
12
5
8
15
4
20
8
5
Teknisk nanovetenskap
46
64
5
6
11
8
5
11
5
0
Elektroteknik
63
70
5
3
3
7
8
3
2
2
Datateknik
63
66
9
1
12
10
7
7
1
1
Infocom
64
63
11
4
14
11
0
13
2
0
Maskinteknik
58
56
8
10
13
10
5
7
1
2
Industriell ekonomi
35
45
13
17
23
16
8
11
2
1
Väg och vatten
49
56
14
14
7
7
7
8
4
2
Ekosystemteknik
40
38
12
19
11
10
10
11
4
3
Lantmäteri
43
35
6
14
17
9
12
8
0
6
Kemiteknik
68
65
10
4
5
2
5
5
3
7
Bioteknik
51
53
14
11
8
10
12
5
4
1
Arkitektur
41
57
7
9
25
9
9
9
3
6
Industridesign
37
58
15
19
33
16
0
3
4
0
Brandingenjör
39
32
6
13
13
13
13
13
2
3
Datateknik HBG
74
94
3
2
5
2
3
4
1
0
Byggteknik – Järnväg HBG
69
71
6
9
6
4
9
4
1
1
Tekniskt basår
89
81
4
4
0
4
0
4
0
5
Avgörande informationskällor för valet av LTH
8
Stockholm
Varför valdes LTH?
2010
2009
2008
Nära hem
Gott rykte
Lund
LTH-katalog
12
14
18
2010
38%
78%
70%
Vänner
26
21
19
2009
39%
73%
61%
Internet
37
30
30
2008
37%
72%
58%
Familj
20
17
17
2007
39%
73%
67%
Besök på LTH
14
13
13
2006
34%
72%
65%
LTH-studenter
4
8
7
2005
37%
67%
68%
Lärare
5
3
3
2004
39%
67%
68%
Studievägledare
3
3
3
2003
40%
70%
68%
2002
35%
67%
68%
2001
37%
65%
72%
2000
40%
58%
67%
1999
40%
54%
65%
1998
41%
53%
65%
1997
37%
34%
47%
1996
48%
37%
27%
1995
54%
26%
39%
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Avgörande för att söka till LTH per program 2010
LTH-katalog
Vänner
Internet
Familj
Besök på LTH
LTH-studenter
LTH totalt
12
26
37
20
14
4
Teknisk fysik
9
32
19
22
18
4
Teknisk matematik
9
26
39
22
26
0
Teknisk nanovetenskap
12
9
36
9
19
5
Elektroteknik
16
23
37
19
19
4
Datateknik
10
33
24
23
15
4
Infocom
7
25
43
25
21
4
Maskinteknik
11
41
22
28
18
4
Industriell ekonomi
12
34
38
24
7
7
Väg och Vatten
17
27
33
26
10
8
Ekosystemteknik
15
15
56
14
15
8
Lantmäteri
25
27
27
25
11
3
Kemiteknik
10
19
31
19
21
5
Bioteknik
15
22
42
19
8
4
Arkitektur
4
32
43
16
7
3
Industridesign
9
32
36
23
18
0
Brandingenjör
14
25
57
12
5
3
Andel antagna kvinnor totalt 2010
2009
2008
2007
2006
Civilingenjörsutbildningar
27%
32,5%
28%
28%
27%
Högskoleingenjörsutbildningar
24%
21%
24%
18%
20%
Arkitektutbildningar
57%
53%
60%
55%
59%
Brandingenjörer
32%
29%
22%
24%
21%
Industridesign
52%
42%
50%
69%
56%
Magister/Master
41%
26%
27,5%
26%
25%
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
9
Erik Iveroth – ordförande, Teknologkåren ordförande på teknologkåren TLTH, blickar tillbaka på 2010 som ett år fyllt av häftiga händelser och härliga människor med stort engagemang. ERIK IVEROTH,
– Det engagemang som syntes i samband med nollningen och protesterna mot CSN:s regelverk var helt fantastiskt. Och det har ju gjort skillnad. Trots att kårobligatoriet försvunnit vill 80 procent fortfarande vara med i kåren och tack vare våra CSN-protester så tvingas CSN nu göra om sina regler, säger Erik Iveroth. Här är ett litet urval av den uppsjö av andra positiva händelser som förra året påverkat teknologkårens medlemmar:
10
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
»» Bostadsbristen var mindre och TLTH behöver inte sätta upp några militärtält på campusområdet. »» Lärandemiljöprojektet med en omgörning av E-huset klubbades igenom »» TLTH gick med i LUS och fick en enad röst gentemot universitetet »» 2010 var också ett karnevalsår med många engagerade LTH:are
Internationellt samarbete en internationell utbildnings- och forskningsmiljö. Medan högklassig forskning naturligt sker i internationella nätverk och värderas med en internationell måttstock, måste utbildningen internationaliseras genom medvetna åtgärder. LTH:s starka internationalisering är en konkurrensfördel. I 2010 års enkät till alla nybörjarstudenter angav 27 % att de goda möjligheterna till utlandsstudier bidrog till att de sökte till just LTH. Skillnaderna mellan programmen är dock stora och sammanfaller med intresset senare under studietiden.
började tillämpas hösten 2010. Regelverket ska utvärderas 2011, men erfarenheterna från 2010 är mycket goda.
LTH erbjuder möjligheter att avlägga dubbla examina genom samarbete med ett stort antal ledande universitet. Under året har de första studenterna från Keio University och Kyushu University i Japan kommit till Lund för att ta dubbelexamen, och tre studenter från LTH har nominerats till våra japanska partners.
har dock inte tillåtits påverka LTH:s studenter negativt.
LTH ÄR, OCH SKA VARA,
Den stora, dominerande frågan under 2010 var emellertid införandet av terminsavgifter för studenter från ”tredje land”. Lunds universitet har under året satsat stort på att bli Sveriges mest attraktiva studiedestinationer. Förberedelsearbetet har varit väldigt komplext, men som helhet fungerat mycket bra inom universitetet. Trots det räknar LTH för år 2011 med en nedgång med minst 50 % relativt 2010, då LTH mottog Många studenter avstår från utbytesstudier 160 nya mastersstudenter. eftersom de vill följa kurserna inom LTH:s Intresset för utbytesstudier ökar starkt efter en specialiseringar på avancerad nivå. En nyhet är svacka kring 2008, och antalet nomineringar därför att erbjuda studenter på några program ökade vid samtliga utlysningar. Det totala antaatt läsa en termin inom sitt obligatoriska grund- let utresande studenter ökade med 12 % relativt block utomlands, vilket är en form av struktu- 2009. Övergången från en femårig utbildning rerat utbyte. Under 2010 tecknades avtal om till 3+2 inom Industridesign har dock medfört detta med University of Connecticut och under ett par övergångsproblem. Antalet inresande har hösten 2010 kunde sammanlagt åtta studenter minskat med 10 % till följd av att LTH har varit från civilingenjörsutbildningarna i Väg- och vat- restriktiva med att ta emot studenter utöver avtenbyggnad, Industriell ekonomi och Bioteknik talad nivå mot bakgrund av överproduktionen nomineras inför vårterminen 2011. och bostadsbristen. Återhållsamheten i utbytet
LTH har som mål att 25 % av studenterna som tar examen på något av de långa utbildningsprogrammen skall ha studerat utomlands. 2010 nåddes siffran 19,9 %, att jämföra med 24,4% 2008. Orsakerna är dels att antalet utlandsförLunds universitet och organisationen är kom- lagda examensarbeten har minskat, dels den plex. Under 2010 kartlades, med betydande nämnda svackan i antalet utresande 2008. medverkan från LTH, mobilitetsprocessen inom Lunds universitet. LTH menar att kartläggningen visade att stödsystem och arbetsmetodik måste samordnas mer inom LU, medan de studentnära processerna bör skötas än mer decentraliserat. LTH erbjuder många attraktiva utbytesplatser som lockar fler sökande än det finns platser. Detta ställer stora krav på att processen för urval och nominering är rättvis och transparent. I maj 2010 beslutade rektor om nya regler som
Per Warfvinge Vice rektor för internationella frågor
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
11
Internationellt studentutbyte Frankrike Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa Nordamerika Asien Sydamerika Australien & Nya Zealand
2010 54 70 59 15 112 41 25 20 15
2009 81 83 54 13 120 45 31 18 12
Inkommande utbytesstudenter
2008 80 98 58 6 121 53 20 22 26
2007 91 80 64 10 112 54 9 27 25
2006 86 77 72 12 154 55 9 4 2
160
2010 2009 2008 2007 2006
140
120
100
80
60
40
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Inkommande studenter Utresande studenter Master studenter 258 208 273 176 321 178 0 Frankrike Tyskland Spanien Skandinavien 390 198 64 Övriga Europa 436 237 75 426 292 72 469 330 61 472 312 111 484 304 117 Utbytesbalansen på LTH 419 294 162 411 331 204 20
Nordamerika
Asien
Sydamerika
Australien & Nya Zealand
500
375
250
125
0 2000
2001
2002
2003
Inkommande studenter Utresande studenter* Master studenter
12
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2004
2005
2006
2007
2008
2009
*Den kraftiga ökningen av utresande studenter beror till stor del på att utlandsförlagda examensarbeten tas med i statistiken fr o m 2005.
2010
LTH-studenter utomlands 2010
2009
2008
2007
2006
Arkitektur
25
24
34
40
29
Brandteknik
1
1
2
2
3
Datateknik
6
4
7
7
14
Industridesign 5 år
8
23
11
12
17
Industridesign 3år
8
InfoCom
1
0
2
3
4
Elektroteknik
5
4
2
4
6
Industriell ekonomi
73
70
38
40
67
Bioteknik
17
14
11
21
18
Kemiteknik
2
6
8
6
5
Lantmäteri
12
4
6
3
6
Maskinteknik
17
20
25
22
27
Maskinteknik Teknisk design
7
Riskhantering
1
0
0
2
4
Teknisk fysik
21
19
10
26
30
Teknisk matematik
5
9
7
10
9
Väg och vatten
12
12
17
9
8
Totalt 4 18,2 12 12,5 73 14,9 35 15,2 304 17,3 19,6 24,3 20,1 19,9
13
15
Arkitekter Brandingenjörer Ekosystemteknik 18 Civilingenjörer 11 2002 58,3 Nanovetenskap
2003 57,6 Examensarbeten 2004 62,5 Praktik (kurs) ny 2008 2005 50,0 Total 2006 41,7 2007 48,2 2008 46,7 2009 Andel studenter34,5 som 2010 41,2
9,4 6,3 9,8 0 4,8 3,4 14,9 7,5 studerat 10,9
14,9 12 10,1 41 37 11,5 45 13,3 26 331 15,7296 17,2 22,5 19,0 utomlands 17,1 14
12
9
80
62
312
333
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
2002
Arkitekter
2003
2004
Brandingenjörer
2005
2006
Civilingenjörer
2007
2008
2009
2010
Totalt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
13
Forskarutbildning har under året arbetat med att ta fram en handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå 2011-2012. Vidare har mycket energi under året ägnats åt att ta fram förutsättningarna för Education Quality 2011 (EQ11) vars syfte är att höja kvaliteten på all utbildning inom Lunds universitet. Forskarutbildningen ingår som en del i självreflexionsinstrumentet, där frågorna berör alla utbildningsnivåer. Förutom detta kommer utbildningen på forskarnivå att särskilt behandlas i en enkät avseende uppfyllandet av målen för examensordningen. LUNDS UNIVERSITET
En ny utvidgad poänggivande introduktionskurs för doktorander inom LTH har utvecklats under året. Denna kommer att ges på engelska varje termin med start under våren 2011. De lokala föreskrifterna för utbildning på forskarnivå har uppdaterats så att dessa stämmer med ändringarna i högskoleförordningen. Ett arbete har igångsatts vad det gäller tillgodoräknande av kurser inom utbildning på forskarnivå.
Under året har produktionen av forskarexamina inom LTH legat på en förhållandevis låg nivå. Detta är en effekt av den kraftiga nedgången av antalet antagna till forskarutbildning under åren 2004 och 2005. Glädjande är att antalet nyantagna doktorander har ökat vilket i sin tur till en del beror på att LTH varit framgångsrikt vad det gäller att attrahera externa forskningsmedel. Andelen kvinnor ligger något över 30% och motsvarar ungefär den andel kvinnor LTH har på sina utbildningsprogram. Doktorandsektionen vid TLTH har bidragit till att forskningsnämnderna och forskningsberedningen har aktiva och engagerade ledamöter med starkt fokus på att förbättra utbildningen. Ett framgångsrikt mentorsprogram PLUME har startats.
Ulla Holst Prorektor Forskarstuderande
14
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
Antagna
161
114
134
105
121
86
107
167
139
167
171
Kvinnor (%)
32
39
30,5
34
26
34
33
30
27
35
32
Doktorsexaminerade
69
94
112
121
117
135
127
114
95
81
69
Kvinnor (%)
40
27
30
32
34
24
28
29
33
26
33
Licexaminerade
33
42
43
38
59
73
63
91
77
56
67
Kvinnor (%)
27
19
32,5
16
30
27
30
24
22
21
19
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Sven Lidin – professor i kemi förändringens år för Sven Lidin, professor i kemi. Det var då han handplockades hit från Stockholms universitet. Här ska han se till att svenska, och framförallt LTH:s, forskare tillvaratar de möjligheter som ESS och Max IV redan nu ruvar på.
Och då passar det ju alldeles utmärkt, för att ta ett exempel, att det på LTH finns personer som kan det mesta om offentlig upphandling av mjukvara, något som ESS lär behöva i mängder. Eller att det finns andra som till besökande forskare kan ta fram en viss typ av proteiner, – Svenska forskare får inte större chans att eller annat känsligt undersökningsmaterial, som experimentera vid ESS. Konkurrensen om inte klarar av vanlig postgång. stråltid blir knivskarp. Däremot vet vi att sådana Lite egen forskning hinner han också med. här anläggningar genererar en enorm mängd Då handlar det främst om termoelektricitet, där högteknologiska kringtjänster som också måste han tillsammans med bland andra Heiner Linke, finnas på plats. Redan nu gäller att ta reda på professor i nanovetenskap, undersöker hur vad som behövs så att vi kan anpassa oss i rätt spillvärme kan omvandlas till elektricitet. riktning, förklarar han. 2010 BLEV ETT
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
15
Forskning FORSKNINGEN VID LTH fortsätter att utvecklas på
ett mycket positivt sätt. LTH har stor fördel av att vara en viktig del av Lunds universitets starka forskningsmiljöer där det multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbetet växer sig allt starkare. Under året har mycket kraft ägnats åt att starta upp de strategiska forskningsområdena där forskargrupper från LTH deltar i 11 av de 12 områden som tilldelats Lunds Universitet. För LTHs del är de största områdena nanovetenskap och nanoteknik, IT och mobil kommunikation, e-Vetenskap och produktionsteknik. Koordinatorer, styrelser, vetenskapliga referensgrupper, avnämargrupper, kommunikationsansvariga och administratörer har utsetts. Arbetet med den första avrapporteringen till Vetenskapsrådet som skulle göras redan i början av 2011 påbörjades under slutet av året. De stora satsningarna på forskningsinfrastruktur i Lund, Max IV och ESS och nu senast Ideon Life Science Village kommer att få en mycket stor betydelse för LTH och kommer samtidigt att kräva en långsiktig satsning på forskning som länkar mot dessa områden.
I linje med detta har Lunds universitet avsatt medel för utlysning och LTH har erhållit stöd för ett antal fakultetsövergripande satsningar. Även Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) som hittills finansierat en betydelsefull del av LTHs infrastruktur kommer i framtiden att fokusera på nationellt viktig infrastruktur. Samtidigt har KAW introducerat ett nytt excellensprogram med anslag till forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential där universiteten förväntas ta stort ansvar för prioritering och medfinansiering. LTH deltar med flera ansökningar i första omgången. Under året har LTH erhållit flera större forskningsanslag från forskningsråden bland annat två större anslag inom det förbränningstekniska området. Två yngre forskare från Atomfysik respektive Immunteknologi har erhållit anslag inom SSF-programmet ”Framtidens Forskningsledare”. Ett av årets kvinnliga Nobelpris som delas ut till en framstående kvinnlig forskare från varje kontinent gick till en forskare i Atomfysik.
Principerna för finansiering av forskningsinfrastuktur i Sverige har förändrats så att större ansvar för den lokala infrastrukturen har lagts på universiteten medan man nationellt genom Vetenskapsrådet (RFI, Rådet för forskningens infrastruktur) finansierar den nationella forsknings-infrastrukturen. Ulla Holst Prorektor
16
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
EU-forskning fortsatt mycket aktiva i EU:s sjunde ramprogram som startade 2007. Totalt deltar forskare i 50 av universitetet 144 projekt, vilket motsvarar 35% av deltagandet. Sammanlagt förväntas dessa projekt inbringa ca 22 miljoner euro till LTH i EU-bidrag.
EU:s sjunde ramprogram FP7
LTH:S FORSKARE ÄR
Deltagandet är spritt över ett de flesta av ramprogrammets forskningsområden, men starkast är Information and Communication Technologies (ICT), Energy, Nano sciences, nano technologies, materials & new production technologies (NMP), Food, Agriculture, Fisheries, and Biotechnology (Food). Tre samarbetsprojekt med flera europeiska deltagare koordineras av forskare vid LTH. Fyra forskare vid LTH har beviljats individuella forskningsanslag under fem år av det europeiska forskningsrådet (ERC). Anslagen har vunnits i mycket hård internationell konkurrens. Tre seniora forskare, professor Anne L’Huillier, Atomfysik, professor Bengt Sundén, Värmeöverföring och professor Marcus Aldén, förbränningsfysik, har tilldelats ERC Advanced Grant och professor Fredrik Kahl, Matematik, har tilldelats ett ERC Starting Grant.
Ramprogram FP7
Antal projekt
Cooperation Health
2
Food/KBBE
5
ICT
15
NMP
5
Energy
5
Environment
1
Transport
4
SSH Space Security
1
Ideas ERC Advanced Grants
3
ERC Starting Grants
1
People Samarbetsprojekt (ITN mfl)
3
Individual Fellows
2
Capacities Research Infrastructure
2
Science in Society Research for SME
1
Totalt antal LTH
50
Totalt antal LU Andel projekt av total EU-bidrag (Euro)
144 35% 21 916 812
De sista projekten i det föregående ramprogrammet, FP6, håller på att avslutas, ett tiotal pågår fortfarande på LTH. Sammanlagt har LTH deltagit i över 100 projekt i FP6. LTH:s forskare är även aktiva i andra EUfinansierade projekt, tex energiforskningsprogrammet Intelligent Energy Europe, folkhälsoprogrammet Public Health samt strukturfondsprojekt.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
17
Personal
2010 2009 2008 2007 2006 Doktorander 470 374 352 349 391 Administratörer/ övriga 180 227 218 228 238 Anställda vid LTH 2010 – heltidsekvivalenter Lektorer 171 191 194 176 164 Annan akademisk pers. 156 212 175 185 162 HAR157 161 164 Professor TOTALT SETT 158 153 Adjunkt 60 53 54 62 67 Forskarassistent 85 35 36 37 37 Gästlärare 17 20 18 22 13 Totalt 1 297 1 265 1 204 1 220 1 236
antalet anställda vid LTH ökat sedan lägstanivån 2008. Ökningen under 2009 fortsätter under hela 2010. I heltidsekvivalenter räknat har antalet doktorander ökat mest från 345 år 2008 till 412 i slutet av 2010. Antalet administrativ personal ökade mellan åren 2008 till 2009 vilket berodde på att Trafikhögskolan anslöts till LTH. Under 2010 skedde ingen ökning i gruppen administrativ personal. 500
2010
2009
2008
2007
2006
375
250
125
ära stl Gä
ist ss Fo
rsk
ara
re
t en
kt jun Ad
r so fes Pro
c. do st Po
rer kto Le
Ad
mi
nis
tra
Do
kto
tör er/
öv
ran
rig
de
r
a
0
Antalet lektorer har minskat de senaste två åren från 180 till 170 samtidigt som antalet professorer ökat från 154 till 158. Denna förändring hade sin grund i de befordringar från lektor till professor som ägt rum 2010. Under samma tvåårsperiod har gruppen post doc ökat stadigt från 115 till 154 heltidsekvivalenter. Nytillträdda professorer
3 externrekryterade professorer tillträdde under året, JASJIT SINGH (industridesign), SVEN LIDIN (oorganisk kemi med inriktning mot fasta material) och ROBERTO CROCETTI (konstruktionsteknik). 1 tidigare adjungerad professor fick en fast anställning, KENNETH M PERSSON (teknisk vattenresurslära). 7 lektorer befordrades till professor under året, LARS WADSÖ (byggnadsmaterial), PATRICK JANNASCH (polymerteknologi), MAGNUS PERSSON (teknisk vattenresurslära), VIKTOR ÖWALL (elektronikkonstruktion), MARIA SANDSTEN (matematisk statistik särskilt statistisk signalbehandling) samt OKSANA MONT (hållbar konsumtion och produktion vid Internationella miljöinstitutet).
18
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2006 Professor Adj. professor Förjängn adj prof Gästprofessor Förlängn gästprof Befodran till professor Lektor Befodran till lektor Adjungerad lektor Anställningar av Docent Biträdande lektor Forskarassistent
2007
2008
1 4
6 14 4 1 lärare 22 6 13
samt
2009
2010
3 5
4 6
2 2
3 7
2
1
2
3
7 10 5 0 befordringar 8 5 16
10 14 6 och1docenter 7 13 6
9 16 2 1 2006 28 13 8
– 2010
12 24 7 1 23 15 15
Antalet rekryteringar och befordringar har ökat kraftigt under de senaste fyra åren. Det är särskilt tydligt i gruppen lektorer och biträdande lektorer.
30 25 20 15 10 5 0
2006
2007
Professor Förlängning gästprofessorer Adjungerad lektor
2008
Adjungerad professor Befodran till professor Docent
2009
Förlängning adj prof Lektor Biträdande lektor
2010
Gästprofessor Befodran till lektor Forskarassistent
En tydlig ökning av andelen befordringar från lektor till professor har skett under perioden 20012010. Antalet nya docenter på LTH ligger runt 25 per år om man bortser från en plötslig minskning under 2007-2008. Nya adjungerade professorer
(VA-teknik med inriktning mot organiska mikroföroreningar i urbana vatten), ANNIKA CARLSSON-KANYAMAN (miljö- och energisystem) samt MATS ÖBERG (byggnadsmaterial med inriktning mot helhetsprojektering) ANNA LEDIN
Nya gästprofessorer DAWN TILBURY
(reglerteknik), JUNE WERNER (datavetenskap, Hedda Andersson-professuren), (bioteknik, Lise Meiter-professuren)
VALARIE DAGGETT
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
19
Kvinnor Män Adjunkt 26 72 Administration 80 20 Doktorand 33 66 Gästlärare 41 56 Lektor 24 75 Postdok 28 72 Professor 15 85 Andelen kvinnor och82män Teknisk personal 17 Övriga 45 54
i procent vid LTH
100
Kvinnor
Män
80
60
40
20
0
Adjunkt
Administration
Doktorand
Gästlärare
Lektor
Postdok
Professor
Teknisk personal
Övriga
Som framgår av figuren så har LTH fortfarande en stor utmaning i att uppnå jämställdhet, 40 – 60 % kvinnor/män på vissa anställningsformer. Det gäller såväl läraranställningar där andelen män är högre ju högre anställningsform som redovisas. Andelen kvinnor med anställning som professor är enbart 15 % och motsvarande siffra är 24 % i lektorskategorin. I gruppen doktorander är dock 33 % kvinnor vilket visar på en möjlig rekryteringsbas för fortsatt lärarkarriär. Men redan i gruppen post doc. har andelen kvinnor minskat till 28 %. Inom Administrationen är 80 % av de anställda kvinnor vilket också är önskvärt att förändra.
20
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Jämställdhet och likabehandling Resurser har ställts till förfogande för underrepresenterat kön i form av ekonomiskt stöd vilket har resulterat i att fyra kvinnor under 2011 får möjlighet att delvis ägna sig åt arbetsuppgifter som främjar deras meritering.
Genombrottet
Den högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör kärnan i Genombrottets verksamhet. Under 2010 deltog 250 LTH-anställda (150 seniora lärare och 100 doktorander) i totalt 510 veckors behörighetsgivande utbildning. Innehavare av Lise Meitner* gästprofessur 2010 Därutöver har Genombrottet gett 70 veckors har varit Professor Valerie Daggert USA. högskolepedagogisk utbildning för deltagare från Arbetsgruppen har arbetat vidare med övriga delar av Lunds universitet. Inom ramen rekryteringsprojektet Flickor på Teknis som är för samtliga kurser redovisas projektrapporter ett samarbete med ett stort antal gymnasieskolor kring olika högskolepedagogiska frågeställningar i södra Sverige där flera av LTHs institutioner relaterade till undervisningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika medverkar. sammanhang. Under 2010 har LTH i samarbete med våra partnerföretag genomfört Future Female Genombrottets pedagogiska utvecklingsverkLeader Award vilket innebär att en kvinnlig samhet – högskolepedagogisk utbildning, teknolog, arkitekt eller industridesigner vinner pedagogiskt konsultstöd, utvärderingar, högskoett 18 månaders traineeship program på tre av lepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser samt pedagogisk våra fyra partnerföretag. meritvärdering – har under året uppmärksamFlertalet institutioner arbetar medvetet med val mats i hög utsträckning såväl nationellt som av kurslitteratur, val av bilder som ska sitta i internationellt, genom ett flertal inbjudningar kurskataloger och övrigt presentationsmaterial, och besök på LTH. ordnar lunchträffar för studenter som är föräldrar, ser till att det i introduktionsprogrammet finns något som gör att alla minoriteter känner igen/känner sig välkomna och tänker på att i undervisningssituationen få alla att känna sig sedda och uppmärksammade. LTHs studievägledning genomför varje år tillsammans med TLTH en phös och fadderutbildning där det bland annat informeras om de olika diskrimineringsgrunderna, attityder m.m.
* Lise Meitner (1878-1968) var en österrikisk-svensk fysiker, som var den första som identifierade fission. Hon var född i Wien och läste vid universiteten i Wien och Berlin. Tillsammans med den tyske, fysikaliske kemisten Otto Hahn, var hon med om upptäckten av element protactinium 1918.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
21
LTH i media av SI-metoden vid LTH. En smart väska som kan spåra bluffmedicin i tredje världen. Och positivt överraskande rön om hur bra vanlig mat kan vara för att minska risken för åldersdiabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Det är tre exempel på nyheter från LTH som media berättade om under 2010. EN NY UTVÄRDERING
Under året skickade LTH ut närmare 50 pressreleaser. Många får god utdelning medan andra passerar mer obemärkta förbi. Flera av dem översätts till engelska och skickas ut till utländska journalister. Ca 25 procent av LTH:s totala mediala publicitet härrör från pressmeddelanden.
22
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ett stort antal LTH-företrädare syns i pressen och det finns alltså ett brett, gemensamt ansvar för LTH:s mediebild. När LTH figurerar i media handlar det vanligtvis om forskning eller forskare som gör en expertkommentar - mer sällan om studenter och utbildning. LTH omnämns nästan alltid bara neutralt eller positivt i media, sällan i negativa ordalag. Som vanligt är Sydsvenskan den källa som rapporterar mest om universitetet. LTH har även förstärkt närvaron i sociala medier. Under hösten startades ett Twitterkonto och ungefär 1000 personer har valt att gilla LTH:s sida på Facebook.
Hedersdoktorer Bredbandsexpert och chef för Ericssons enhet för forskning inom bredband på koppar (DSL), ansvarar för Ericssons forskning och standardisering inom bredbandskommunikation på kopparnätet.
HENRIK ALMEIDA
Henrik Almeida har en exceptionell förmåga att leda och inspirera forskning. Han har byggt upp en världsledande forskargrupp inom bredbandsområdet och slagit världsrekord i bitar/ sekund över telefontråd (500 Mbit/s). Genom sitt nära samarbete med LTH har Almeida öppnat dörrarna till Ericssons forskningsverksamhet. Han har visat ett starkt personligt engagemang i doktorander och gett dessa möjligheten att vistas långa perioder på Ericsson. Med stor känsla och kreativitet har Almeida säkrat att deras forskningsresultat och problemval samtidig har haft hög akademisk kvalitet och hög teknisk relevans. Almeida är en pionjär i att utveckla samverkansformer mellan akademi och industri. En god förståelse för likheter och skillnader mellan forskning som bedrivs på universitet och inom industri har gett honom en förmåga att få dessa att lyfta varandra. Genom hans försorg har LTHs forskning stärkts betydligt både innehållsmässigt och finansiellt. Han har också en stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av forskningen vid LTH som kreatör av samverkansformer, byggare av nya projekt, och som inflytelserikt ankare för forskningsfinansiering och teknisk relevans. Hans stora internationella kontaktnät är av ansenlig betydelse vid utformningen av projekt och forskningsmål.
Professor och arkitekt SIR PETER COOK är grundare av den epokbildande och radikala gruppen Archigram. Han har verkat vid ett 20-tal skolor och föreläst vid 250-300. Han verkade som lärare för ett flertal av de i världen idag mest omtalade arkitekter (vid AA/London) och har därefter skolat en ny generation som ledare och professor vid Bartlett School of Architecture, London. Hans världsomspännande renommé grundar sig även på författarskap till böcker och inte minst som skribent i den ledande tidskriften Architectural Review. För drygt 5 år sedan förvånade han världen på nytt med ett av samtidens mest radikala och spännande byggnadsverk (Graz, 2003). Sedan år 2005 har professor Cook varit engagerad vid Arkitektskolan i Lund såsom gästprofessor. Under denna tid har han gett skolan ovärderliga bidrag i form av direkta utbildningsinsatser och ett generöst bjudande på sitt personliga, och helt enastående, nätverk inom arkitekturens område. Arkitektskolan har kunnat notera en markant kvalitetshöjning av studieresultaten som en följd av det och idag återfinns ett stort antal yngre arkitektlärare från olika delar av världen vid skolan. Sir Peter Cook´s har också fungerat som en generös mentor till skolans ledning genom sin stora erfarenhet av ledarskap från ett par av världens mest renommerade Arkitektskolor.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
23
Stipendier och utmärkelser Professor THOMAS LAURELL vid Elektrisk mätteknik, har försäkrats fortsatt stöd på 5,6 miljoner kronor för projektet “Integration of new biomarkers for prostate cancer diagnostics on high sensitivity nanotextured microchips” från Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA gemensamt. MARCUS ALDÉN,
professor i förbränningsfysik har fått 3,5miljoner euro under fem år av Europeiska forskningsrådet, ERC, för projektet ”Development and application of laser diagnostic techniques for combustion studies” Professor HEINER LINKE, Fasta tillståndets fysik, får från Energimyndigheten 800.000 kr om året i tre år till projektet Nanotrådar för högeffektiv omvandling av värme till elektricitet. Professor PER-ERIK BENGTSSON, Förbränningsfysik, får från Energimyndigheten 800.000 kr i tre år för projektet ”Laserdiagnostik på bränslen i förbränningsprocesser med avancerad koherent Ramanteknik”. MARIA JOHANSSON, forskare i arkitektur och byggd miljö, får 4 miljoner för projektet ”Urban arki-
tektur som stödjer ett uthålligt transportmedel - gång” i forskningsmedel av Formas. MARIE PAULSSON,
professor i Livsmedelsteknologi, får 1,3 miljoner för ”Milk genomics - genernas betydelse för teknologiska egenskaper hos mjölkprodukter”. THOMAS LAURELL,
professor i Elektrisk mätteknik, får också 1,3 miljoner för ”Chip-integrerad analys av råmjölk för direkt kvalitetskontroll i mjölkindustrin”. ELIN ÖSTMAN,
forskare i Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, har fått ett planeringsanslag för projektet ”Utveckling av nya livsmedelsprocesser för färdigmat till små barn”. Universitetslektor CHUANSI GAO på Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Institutionen för designvetenskaper har fått 2,3 miljoner av AFA Försäkring för att studera sambandet mellan friktionen på olika underlag och arbetsskor i olika material. ANNE L’HUILLIER,
professor i Atomfysik, har fått det så kallade kvinnliga nobelpriset. Som delas ut av FN-organet UNESCO och L’Oréal Foundation. Anne L’Huillier får priset på 100.000 dollar för sitt arbete med att utveckla en teknik för att filma snabba rörelser som inte tar mer än en attosekund. Hennes forskarteam var först med att lyckas fånga en elektrons rörelse på film. LTH-forskarna JOHAN MAURITSSON, Atomfysik, och Johan Malmström, Immunteknologi får tio miljoner kronor vardera från SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning. Samtidigt föräras de titeln ”Framtidens forskningsledare”. ANDERS MIKKELSEN,
forskare inom synkrotronljusfysik vid Lunds universitet, har tilldelats 13 miljoner kronor, ett av Europeiska forskningsrådets bidrag för yngre forskare (så kallade starting grants). Pengarna ska användas till Mikkelsens forskning inom nanofysik, i samarbete med andra forskare inom Nanometerkonsortiet. BENGT JOHANSSON,
professor i förbränningsmotorer vid Lunds Tekniska Högskola får 89 miljoner kronor från Energimyndigheten, industrin och universitetet för att fortsätta forskningen inom kompetenscentrumet Förbränningsprocesser, KCFP. RAJNI HATTI KAUL,
professor i bioteknik och föreståndare för forskningsprogrammet Greenchem fick kemiteknikpriset, ett halvt kilo silver, som delas ut av Svenska Kemiingenjörers Riksförening, SKR.
24
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Utmärkelsen Årets Miljöprofil 2010 har tilldelats tekn dr KARIN ADALBERTH för att ha byggt Sveriges första plusenergihus, Villa Åkarp. Professor SUNE SVANBERG, Atomfysik, fick Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) stora guldmedalj för ”synnerligen framstående gärning inom akademiens verksamhetsfält”. Professor emeritus KARL-JOHAN ÅSTRÖM, Institutionen för reglerteknik, har fått en utmärkelse av internationella organisationen IET, The Institution of Engineering and Technology i Storbritannien. Här har han utnämnts till ”Ruby Author” efter att ha leverat artiklar i decennier. Universitetslektor ROBERT JÖNSSON utsågs till ordförande i den internationella brandsäkerhetsorganisationen SFPE, Society of Fire Protection Engineers under 2010. Han blev den första ”presidenten” i organisationen som är verksam utanför Nordamerika. Professor LARS SAMUELSSON fick skånska Morotspriset 2010, ett pris som delas ut till ”den skånska ledare som är bäst på att motivera sina medarbetare att prestera resultat och utvecklas”. GUSTAF OLSSON,
professor emeritus vid Institutionen för industriell elektroteknik och automation, har av International Water Association tilldelats priset IWA Publishing Award. Priset får han för sina insatser som chefredaktör för tidningen Water Science and Technology, som varje år publicerar omkring 800 artiklar. LOUISE HAMMARBERG och CHRISTER GERDIN från Technology Management vid LTH och EHL har
tilldelats Stora Property-priset 2010 på 50.000 kronor för sitt examensarbete ”Varför genomförs inte lönsamma energieffektiva investeringar? Dessutom har de fått Swecos pris på 25.000 kronor för bästa examensarbete Årets Franckestipendium från Längmanska kulturfonden på 50.000 kr gick till HOLM, teknologen bakom LTHs kemiska adventskalender.
ALEXANDER MIR-
och ERIK KARLSSON har belönats av Sveriges Ingenjörer med 20.000 kronor för sitt examensarbete om bästa teknik för certifiering av olje- och gasutvinning. MARTIN WESTIN
har fått bostadsbolaget Ekstas energistipendium på 25 000 kronor till Ivar Franzéns minne för examensuppsatsen ”Energieffektivisering av miljonprogrammet”. MUSTAFA ALHAMAMI MARION GUEGAN,
student, tilldelas av byggföretaget Rambölls 20 000 kronor för examensarbetet Climate warming effects on hydropower demand and pricing in California”. och SIGFRID VON SETH har fått stipendium på 15.000 kronor av Avfall Sverige, detta för sitt examensarbete ”Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark”. LINDA-MARI FRIDSTRÖM
Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR) har utsett och belönat de bästa byggstudenterna på Campus Helsingborg med ett stipendium på vardera 5000 kronor. I år var det KATRIN ALMQUIST och SALAM JASSIM som blev utnämnda till kursettor. hybrid-racerbil, som ett antal studenter bygger varje år, lyckades i år vinna andra pris i klassen för miljövänliga bilar på Silverstone. LU-RACINGS
(Listan är inte komplett)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
25
Amanda Haux – Utbildningskoordinator i Vattenhallen Science Center LTH 2010 blev ett rekordår för Vattenhallen Science Center LTH. Totalt kan Vattenhallen nu räkna in drygt 23.000 besök, varav 8.100 skolelever, sedan invigningen 2009. Utbildningskoordinator Amanda Haux gläds åt siffrorna och åt de många aktiviteter som Vattenhallen genomfört under året. Bland hennes personliga favoriter finns bland annat Kulturnatten, planetarie- och vattenkraftinvigning samt teknikmässor tillsammans med högstadieelever. Vattenhallen lockar särskilt unga på skolbesök. Hälften av alla elever på besök är i åldern 4-12 år och andra hälften 13-17 år. Besöken, som pågår ca två timmar, inleds med en samling där eleverna får en kort presentation av LTH. De som är äldre än 12 år får även en presentation av ”Vad gör en ingenjör?” – En av årets nya attraktioner var en elektronisk klättervägg, DigiWall, som under hösten installerades hos oss. Det är en hybrid av klättervägg, datorspel och musikinstrument och är klart populär, säger Amanda Haux. DigiWallen kommer även att användas som en programmeringsövning för äldre elever.
26
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ekonomi skrevs det i pressen. LTH bidrar till en stor del av universitetets resultat. LTH:s bokslut för 2010 visar ett positivt resultat på 78,5 mkr varav 4,8 mkr avser utbildning. Det ackumulerade resultatet, myndighetskapitalet, uppgår till 267,4 mkr av vilket ca 80,5 mkr gäller utbildning. Huvuddelen av myndighetskapitalet inom forskning finns på institutionsnivå medan största delen av grundutbildningskapitalet ligger på LTH centralt. Utöver detta har LTH periodiserat bidragsmedel för 615 mkr till budgetåret 2011! ”LUNDS UNIVERSITET BADAR I PENGAR”
Till följd av att statsmakten ökade anslagen med mycket stora belopp till forskningsråden, som i sin tur fördelat medlen till universitet och högskolor, har systemet tillförts medel i en omfattning som aldrig förekommit tidigare. Universitetet har inte haft möjlighet att expandera verksamheten tillräckligt snabbt. Till följd av att forskningsbidragen är tidsbegränsade och villkorade med återbetalning, om medlen inte utnyttjas, väljer forskargrupperna att förbruka dessa medel före fakultetsmedlen. Resultatet blir att myndighetskapitalet ökar samtidigt som de bidragsmedel som inte förbrukas periodiseras.
Kraven på medfinansiering medför också att starka miljöer, som får stora bidrag, också tillförs anslagsmedel som ofta inte behövs i uppbyggnadsskedet, utan skulle kunna tillförts i ett senare skede av projektet. En ökad förbrukning av bidragsmedel kommer att betyda en minskning av periodiserade bidrag, samtidigt som förbrukningen av anslag minskar med ökat myndighetskapital som följd. LTH kommer under de närmaste åren att investera omfattande belopp i ombyggnad samt inredning och utrustning i projekt som ombyggnad av A-huset samt ombyggnad för att skapa attraktiva studiemiljöer i E-huset, vilket medför att myndighetskapital centralt på LTH kommer att förbrukas. Inom några år kommer forskningsverksamheten ha ökat och verksamheten kommer förbruka de reservationer som skapats under tidigare år. Den stora utmaningen är att anpassa kostnadsökningen så att verksamheten svarar mot aktuell medelstilldelning.
Per Göran Nilsson
Kanslichef
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
27
Intäkter per finansieringskälla Grundutbildningsanslag 478 376 Fakultetsanslag 366 979 Uppdrag och annan försäljning 100 388 Avgift inkomst 37 207 Bidrag statligaIntäkter finansiärerper finansieringskälla 306 001 Bidrag övriga svenska finansiärer 161 586 Bidrag utländska finansiärer 80 738
Intäkter per verksamhetsområde Grundutbildning 467 868 Forskning / Forskarutbildning (anslag) 341 352 Intäkter per verksamhetsområde Forskning / Forskarutbildning (bidrag) 545 784 Uppdragsverksamhet 102 799
7%
11 %
5 % 31 %
32 % 20 %
37 %
2 % 7 %
25 %
24 %
Grundutbildningsanslag Fakultetsanslag Uppdrag och annan försäljning Avgift inkomst Bidrag statliga finansiärer Bidrag övriga svenska finansiärer Bidrag utländska finansiärer
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
Inkomster från externa finansiärer
150 000
2010 2009 112 500
75 000
37 500
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
rer siä
sk a
an
nd Öv
rig
ae
xt
fin
ru tlä Öv
fte sti ga
EU
r lse
F Öv ri
öre sk af en
SS
tag
g tin Sv
ne r mu Ko m
Öv
rs
tat
lig
oc
af
hL
ina
an ds
ns iä
dig h yn im ne rg se ten Sta
28
rer
et
A SID
lor ko gs Hö
NO VIN
AS RM FO
VA Un iv/
Ve te
ns
ka p
srå
de t
0
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
504 739 225 325 649 235 76 222
Kostnader per verksamhetsområde
5 % 35 % 45 %
Grundutbildning Forskning / Forskarutbildning (anslag) Forskning / Forskarutbildning (bidrag) Uppdragsverksamhet
15 % Personalkostnader 845 008 Lokalkostnader 233 040 Driftskostnader 197 605 Indirekta kostnader 126 478 Avskrivningar 53 013 Kostnader per kostnadsslag
9 %
4 %
14 % 58 %
Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Indirekta kostnader Avskrivningar
16 %
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
29
Resultaträkning (tkr)
2010
2009
2008
2007
2006
Statsbudgetanslag
845 355
779 406
714 461
711 670
707 383
Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt
139 982
147 030
150 121
149 933
139 415
Intäkter av bidrag
547 927
529 897
480 960
440 347
424 771
1 533 264
1 456 333
1 345 542
1 301 950
1 271 569
Lokalkostnader
233 040
232 209
228 236
222 326
207 128
Driftskostnader
197 606
280 871
280 499
261 862
243 570
Personalkostnader
845 008
797 309
758 715
740 929
744 895
Indirekta kostnader
126 478
106 516
1 402 132
1 310 390
1 267 450
1 225 117
1 195 593
131 132
145 943
78 092
76 833
75 976
Avskrivningar
53 012
52 367
52 849
55 175
57 816
Resultat efter avskrivningar
78 120
93 577
25 243
21 658
18 160
385
73
12 011
7 777
3 169
78 505
93 650
37 254
29 435
21 329
Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)
Summa Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)
Summa (exkl avskrivningar) Resultat före avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader Finansnetto
Kapitalförändring före justering
Balansräkning (tkr) 2010
2009
2 008
2 007
2006
Tillgångar Anläggningstillgångar
135 377
122 301
135 314
143 655
161 971
Kundfordringar, förskott o andra fordringar
21 542
24 485
30 931
41 822
31 830
Upplupna intäkter
97 460
87 439
84 182
53 284
63 662
Övriga interimsfordringar
17 219
23 321
26 932
30 661
5 762
Kassa
757 429
691 328
510 286
439 537
373 761
1 029 027
948 874
787 645
708 959
636 986
Balanserad kapitalförändring
199 517
105 996
68 742
39 184
15 906
Kapitalflyttning
-10 642
-6 067
-6 067
-5 615
-5 603
78 505
93 649
37 254
29 436
21 328
267 380
193 578
99 929
63 005
31 631
40
333
0
221
Lån
0
33 440
40 371
47 709
27 950
Likviditetslån
0
24 750
35 750
41 250
17 993
10 516
46 204
17 880
29 926
Förutbetalda intäkter
711 930
657 415
570 881
505 189
467 435
Övriga interimsskulder
31 684
28 841
30 260
39 205
38 794
761 647
755 295
687 716
645 954
605 355
1 029 027
948 873
787 645
708 959
636 986
Summa tillgångar Skulder och myndighetskapital Myndighetskapital
Årets kapitalförändring Summa Skulder Övriga kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Summa Summa skulder och myndighetskapital
30
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Intäkter och kostnader per verksamhetsområde (före internelimineringar)
2010
2009
2008
2007
2006
Totalt LTH (Mkr) Intäkt
1 539
1 470
1 389
1 332
1 326
Kostnad
1 461
1 376
1 352
1 303
1 305
Resultat
78
94
37
29
21
267
194
91
63
Intäkt
507
475
470
462
485
Kostnad
505
472
454
453
446 39
Myndighetskapital Grundutbildning (Mkr)
Resultat
2
3
16
9
77
84
83
67
Intäkt
947
891
809
760
736
Kostnad
874
800
779
737
748 -12
Myndighetskapital Forskning/Forskarutbildning (Mkr)
Resultat
73
91
30
23
187
122
23
-2
Intäkt
85
104
110
110
105
Kostnad
82
104
119
113
111
3
0
-9
-3
-6
-1
-6
-6
-1
Myndighetskapital Uppdragsverksamhet (Mkr)
Resultat Myndighetskapital
Investeringar (tkr) 2010
2009
2008
2007
2006
Grundutbildning -investeringar -intäkter* investering/intäkt
8 916
3 347
4 581
2 956
13 588
478 376
440 228
418 367
424 367
484 973
2%
1%
1%
1%
3%
Forskning/forskarutbildning -investeringar -intäkter* investering/intäkt
36 584
44 602
39 281
32 902
63 926
874 560
870 212
790 160
733 149
709 481
4%
5%
5%
4%
9%
3 756
692
1 556
1 472
2 065
76 222
147 426
152 356
151 966
105 686
5%
0%
1%
1%
2%
Uppdragsverksamhet -investeringar -intäkter* investering/intäkt
*intäkter exklusive transfereringar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
31
Nyckeltal Nyckeltal - grundutbildning
2010
2009
2008
2 007
Statsanslag (GU)
Mått Mkr
478
440
417
424
2006 439
Helårsstuderande utfall*
Hst
6166
5 855
5 223
5 194
5 246
Helårsprestationer utfall*
HPR
5451
5 185
4 622
4 583
4 541
Helårsprestationer/Helårsstuderande
%
88%
89%
88%
88%
87%
Statsanslag per HST utfall
tkr /Hst
78
75
80
82
84
Civing examen och arkitektexamen uppdrag 09-12
Antal
2625
2625
2800
2800
2800
Civing examen och arkitektexamen utfall 2010
Antal
709
823
812
724
801
Utfall/Uppdrag
%
27%
31%
29%
26%
29%
Externa intäkter** (GU)
Mkr
8
13
16
3
9
Externa intäkter/Statsanslag (GU)
%
2
3
4
1
2
Externa intäkter per Hst
tkr/Hst
1
2
3
1
2
Summa intäkter** (GU) exkl uppdrag
Mkr
486
453
433
427
448
Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande
tkr
79
77
83
82
85
Lektorer
Antal
204
198
194
176
164
Helårsstuderande per lektor
Hst/Lekt
30
30
27
30
32
Adjunkter
Antal
53
57
54
62
67
Helårsstuderande per adjunkt
Hst/Adj
116
103
97
84
78
2006
* Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive kurser genomförda vid andra fakulteter). ** Intäkter exklusive räntor och transfereringar.
Nyckeltal - uppdragsverksamhet
32
Mått
2010
2009
2008
2 007
Utbildning
Mkr
13
27
22
13
12
Uppdragsutb/Anslagsutb
%
3%
6%
5%
3%
3%
Forskning och Forskarutbildning
Mkr
FFU uppdr/FFU anslag
%
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
85
83
85
95
93
23%
24%
29%
33%
35%
Nyckeltal - forskning och forskarutbildning
2010
2009
2008
2 007
Statsanslag (FFU)
Mått Mkr
367
339
294
289
2006 266
Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU)
%
77%
77%
71%
68%
61%
Vetenskapsrådet
Mkr
148
125
116
93
84
FORMAS
Mkr
47
31
29
28
23
Stiftelsen Strategisk Forskning
Mkr
60
56
40
45
42
EU
Mkr
72
78
74
100
70
Statens energimyndighet
Mkr
64
56
46
42
48
VINNOVA
Mkr
63
67
62
45
41
Summa
Mkr
454
413
367
352
308
Exterma intäkter/statsanslag (FFU)
%
124
122
125
121
116 99
Övr externa intäkter (exkl uppdrag)
Mkr
94
187
144
114
Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU)
%
26
55
49
39
37
Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag)
Mkr
915
939
805
755
673
Forskarstuderande Heltidsekvivalenter
Antal
464
423
414
442
467
Licentiat examina
Antal
31
42
43
38
59
Statsanslag (FFU)/Lic-examen
Mkr
12
8,1
6,8
7,6
4,5
Examina/Forskarstuderande
%
7
10
9
13
Doktorsexamina
Antal
67
94
112
121
117
Summa intäkter FFU per Doktorsexamen
Mkr
13,7
10
7,2
6,2
5,8
Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina
Mkr
5,5
3,6
2,6
2,4
2,3
Examina/Forskarstuderande
%
14
21
27
27
25
Professorer
Antal
156
151
157
161
164
Statsanslag (FFU)/Prof
Mkr
2,4
2,2
1,9
1,8
1,6
Bidrag (FFU)/Prof
Mkr
3,5
4
3,3
2,9
2,5
Nyckeltal - lärare
Mått
2010
2009
2008
2 007
2006
Disputerade lärare
Antal
360
349
351
337
328
Intäkter (GU) per lärare
Mkr
1,4
1,3
1,2
1,3
1,4
Intäkter (FFU) per lärare
Mkr
2,5
2,7
2,3
2,2
2,1
Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag)
Mkr
3,9
4
3,5
3,5
3,4
Helårsstuderande/lärare
Antal
17,1
17
15
15
16
Lic examen/lärare
Antal
0,09
0,12
0,12
0,11
0,18
Dr examen/lärare
Antal
0,19
0,27
0,32
0,36
0,36
Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet. Antalen lärare etc är uttryckta i helårsekvivalenter.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
33
LTHs styrelse 2010
Ola Troedsson, ordförande IKEA Supply AG
34
Anders Axelsson, rektor Professor
Ulla Holst, prorektor Professor
Carl Borrebaeck Professor, immunteknologi
Kerstin Gillsbro VD, Jernhusen AB
Solveig Melin Professor, mekanik
Agneta Ståhl Professor, trafikplanering
Gerhard Kristensson Professor, elektro- och informationsteknik
Lars-Erik Wernersson Professor, fasta tillståndets fysik
Jan Sternby Forskningsdirektör, Gambro Lundia AB
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Företrädare för personalorganisationer
Christer Nilsson Forskningsingenjör (TCO)
Teresa Hankala-Janiec Universitetsadjukt (SACO)
Studentrepresentanter
Daniel Kristoffersson Student
Christian Nilsson Doktorand
Olov Petrén Student
Sekretariat
Per-Göran Nilsson Kanslichef
Beatrice Nordlöf Fakultetskoordinator
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
35
WWW.LTH.SE