1 minute read

Prisad lärare

Nano betyder att något är extremt litet. En miljarddel av en meter. De celler som ska undersökas i ett transmissionselektronmikroskop måste först snittas till 50 nanometer – vilket motsvarar en tusendel av ett hårstrå. Sedan sorteras de pyttesmå snitten med hjälp av en liten pensel. En pensel vars strå består av en enda ögonfrans.

– Man skulle nästan kunna säga att det handlar om nano-carpaccio, skämtar Sebastian Wasserstrom. Han är en av de biträdande forskarna vid infrastrukturen Lund University Bioimaging Centre (LBIC) och det är hans ögonfrans på penseln. De tunna snitten undersöks sedan i mikroskopet, där forskaren kan jämföra ultrastrukturen inuti enskilda celler för att till exempel se hur framgångsrik en medicinsk behandling är.

Idag ska Sebastian Wasserstrom dock använda svepelektronmikroskopet för att hjälpa en forskare med att undersöka en lunga från en frisk försöksperson. Men först måste den lilla vävnadsbiten prepareras på olika sätt och monteras på en aluminiumcylinder för att slutligen ”sputtras” – täckas – med metall. För att mikroskopet ska kunna skapa en bild

This article is from: