No­show­bokningar ger falsk känsla av lokalbrist

LOKALER. Många av byggnaderna som universitetet hyr används relativt lite. I de lokaler där Akademiska hus har gjort mätningar ligger användandet i genomsnitt på cirka 30 procent och som högst runt 60 procent.

I Lund pågår mätningar i hundratals rum och salar som universitetet hyr av Akademiska hus. Enligt Peter Karlsson, affärsutvecklare vid Akademiska hus, mäts det i omkring 100 lärosalar, 20-talet hörsalar, cirka 400 grupprum och knappt 80 konferensrum runt om på universitetet.

Mätningarna sker i lokaler där sensorer i ventilationssystemet registrerar om rummet är tomt eller inte. Framöver är tanken att installera infraröda sensorer i en del lokaler där ventilationssystemet saknar sensorer. Allt för att få en totalbild över användandet.

– Givetvis kan de här sensorerna inte identifiera personer. De finns bara där för att mäta i vilken grad rum och salar används, säger han.

Motsvarande mätningar har gjorts vid andra lärosäten i landet och vid några har arbetet hållit på längre. Det som framkommit så här långt visar att lokalutnyttjandet i Lund är i nivå med andra lärosäten eller något högre.

HITTILLS HAR PETER KARLSSON och hans kollegor inte stött på något universitet eller högskola som har för lite lokaler.

– Det vi sett generellt är att det finns för mycket lokaler. Det växlar mellan 10 och 30 procent för mycket, oftast 20–30 procent. Så visst finns möjligheter att minska lokalytan.

Att utnyttja befintliga lokaler mer effektivt skulle minska behovet av nybyggnation som påverkar miljö och klimat negativt. Därför är arbetet med lokalerna i grunden en hållbarhetsfråga, anser Peter Karlsson.

– Kan vi minska nybyggnationen och utnyttja lokalerna mer effektivt så tror jag att det har mycket större betydelse för vår påverkan på klimatet än de energibesparingar vi kan göra. Så det här är jätteviktigt för hållbarhetsarbetet.

ATT DET IBLAND FINNS en upplevd brist på lokaler kan ha flera orsaker, menar Peter Karlsson. Ett exempel är att den som bokar inte alltid undersöker om det finns lediga lokaler i grannhusen ifall det är fullt i det egna. Ett annat exempel är det tryck som uppstår när många lärare vill lägga sina bokningar under ett fåtal timmar före och efter lunch.

Men det är slentrianbokningarna, så kallade no-shows, som är det största problemet.

– Det är mycket vanligare än man tror att lokaler bokas och sen dyker ingen upp. Generellt ser vi att omkring en fjärdedel av bokningarna vid lärosäten är no-shows.

PROJEKTET FORTSÄTTER i år och nästa år. ”Om man tittar på den statistik som är framtagen så ser det inte ut som att lokalerna utnyttjas effektivt men vi behöver genomföra analyser och intervjuer med medarbetare för att få en tydlig bild”, skriver LU Byggnads chef Åsa Bergenudd i ett mejl till LUM.