Högt tryck på klimakteriekurs

UTBILDNING. Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig och ojämnt fördelad över landet.

Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid LU, sprider sin evidensbaserade kunskap så långt hon förmår. Hennes klimakteriekurs har sju gånger så många sökande som det finns platser.

Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa heter den kurs som nu i vår ges vid Lunds universitet för andra gången. Liksom till kursen i fjol har söktrycket varit högt: över 400 sökande till ett sextiotal platser. Kursansvariga Pernilla Ny gläds åt intresset. Hon har i många år mött kvinnor i klimakteriet – kvinnor som inte sällan tas på sängen av värmevallningar, svettningar, torra slemhinnor och ömmande leder. Bakom kursens popularitet finns en klinisk verklighet som Pernilla Ny ständigt blir varse.

– Kvinnor i klimakteriet har mycket frågor och behöver stöd och information. Men vårdpersonal upplever många gånger att de saknar fördjupad kunskap i ämnet, vilket blir möjligt med denna kurs.

– Det finns ett stort behov av korrekt och uppdaterad information kopplat till vad som kan göras vid lättare såväl som svårare klimakteriesymptom. Att det till exempel är effektivt med styrketräning tre gånger i veckan mot vallningar och svettningar, det är evidensbaserad kunskap, säger Pernilla Ny.

I sitt jobb som barnmorska på en mottagning för sex- och samlevnad, bemöter hon alla de kvinnor som söker för klimakteriebesvär på samma sätt. Ett frågeformulär fylls i, och sedan får kvinnan berätta vad som bekymrar henne mest med tillståndet. Pernilla Ny ställer sedan frågan ”vad vill du att vi fokuserar på idag?”. Hon berättar om hur kroppens normala fysiologiska förändring ser ut, och ger råd till kvinnan framför sig om hur just hon kan försöka lindra sina symptom.

PERNILLA NY BETONAR att målgruppens behov är komplexa. Många kvinnor i åldern runt klimakteriet har utmanande situationer. Kanske är föräldrarna gamla och sjuka. Barnen bor fortfarande hemma, och såväl de som hemmet ska hinnas med. Jobbet kan vara påfrestande. När könshormonerna samtidigt sjunker kan det bli övermäktigt, inte minst för alla som redan lever med en depression.

– Att då få tala med någon som är insatt i ämnet och kan bringa lite ordning i allt som upplevs beskrivs av dem jag möter som jätteviktigt. Varje kvinna behöver få med sig en strategi för hur hon går vidare. Ibland blir det aktuellt att rekommendera även annan vård.

ERIKA SVANTESSON

Klimakteriebesv R

• Klimakteriet är en period som äger rum före och efter den sista menstruationsblödningen, menopausen. Klimakteriets längd kan variera från ett par månader till över tio år och kan orsaka besvär kopplade till en minskad produktion av könshormonet östrogen.

• Värmevallningar och svettningar samt torra och sköra slemhinnor i underlivet är vanliga besvär, liksom sömnproblem, nedstämdhet, led-, muskel- och ryggvärk, trötthet samt sexuella besvär .

• Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behandlingen utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären.

(Källa Socialstyrelsen)