Filmproduktion

Strax efter klockan 10 står Sasha Panasenko i Ekonomihögskolans filmstudio och förbereder, justerar och kontrollerar. Ljudet kärvade lite vid en tidigare inspelning, men nu ska allt vara ordnat. Hon ska producera en instruktionsfilm till ett projekt för alumner om hur de kan filma sig själva.

Vissa dagar delar hon sin tid mellan kontoret, poddrummet och filmstudion, men idag är det film som gäller. Efter alumnernas film så ska hon producera en serie korta

Biologiska institutionen

videor med tips om hur man kan skriva ett snyggt CV och om vad man ska tänka på vid anställningsintervjuer.

Sasha Panasenko som själv är från Kiev har arbetat som grävande journalist för ukrainsk TV och därefter som producent. Under våren 2022 lämnade hon krigets Ukraina och sedan i somras ansvarar hon för Ekonomihögskolans filmstudio och poddstudio.

TEXT & FOTO: PETER KJÄLLKVIST

Framtidsplanering

Studievägledare Lotta Persmark på Biologiska institutionen lyssnar uppmärksamt. Mitt emot henne sitter den tyskamerikanska masterstudenten Leoni Walderich, som har bokat tid för att diskutera sina kommande studieval inom zooekologi och närliggande ämnen. Tillsammans utforskar de vilka kurser som kan vara lämpliga för olika karriärvägar.

Lotta Persmark tipsar också om intressanta forskningsprojekt där det finns möjlighet för studenter att göra fältarbete. Leoni Walderich får namn på flera forskare och även råd kring hur hon kan tänka vad gäller balansen mellan fält- och labbarbete samt värdet av att göra flera olika projekt jämfört med ett längre. Inspiration och framtidsplaner fyller rummet.

TEXT & FOTO: LENA BJÖRK BLIXT

listan.

Hur ska EU hantera framtida kriser på bättre sätt än hittills? Finns det värden som aldrig får åsidosättas? Medicinetikern Nils­Eric Sahlin har varit vice ordförande i European Group of Ethics som tagit fram krishanteringsråd baserade på vetenskap och etik till EU­kommissionen.

Fem råd till EU för att hantera kriser

Regeringar har en moralisk skyldighet att bekämpa fattigdom och ojämlikheter i världen. I länder med stor ojämlikhet och fattigdom är det svårare att hantera kriser. Detta är en mycket stark rekommendation – bekämpar man fattigdom och ojämlikhet kan man förhindra att kriser blir onödigt djupa och komplicerade.

Solidaritet ska vara den vägledande principen för all strategisk krishantering. Man måste stärka de institutioner som arbetar för solidaritet, såväl i de olika medlemsländerna som i unionen i stort och globalt.

Resurser ska fördelas jämlikt. Principen om alla människors lika värde måste vara utgångspunkten vid fördelningen. Inte minst gäller det resurser inom hälso- och sjukvård under en pågående kris. Man ska i första hand satsa på dem som har störst behov och fördela jämlikt mellan dessa.

Krishantering måste bygga på god forskningskommunikation. Under pandemin hände det att enstaka studier lyftes fram trots att de inte granskats fullt ut. Krishanteringen måste vara ärlig och transparent och baseras på god vetenskap och god kommunikation.

1 2 3 4 5

Förklara alltid varför en åtgärd vidtas. Det är jätteviktigt att myndigheter talar om varför något ska göras, men också på vilken värdegrund en rekommendation eller ett beslut vilar. Man kan aldrig fatta ett beslut eller en rekommendation baserat på enbart vetenskap – utan värderingar blir det inga beslut. Värdet kan vara att beslutet räddar liv eller att hälsan blir bättre.

TEXT & FOTO: JAN OLSSON

Fusk, brott mot god forskningssed och till och med förtal av kollegor förekommer på olika nivåer inom akademin. Ibland upptäcks det, men inte alltid. LUM har pratat med visselblåsaren Magnus som anmälde en kollega.