Utvecklar science center för humanvetenskaper

POPULÄRVETENSKAP. I vår börjar det ettåriga pilotprojektet Medvetenskapens hus – ett slags science center, men där laborationerna kan röra mänskliga rättigheter eller språk och sker genom interaktiva konstupplevelser. Förhoppningen är att Medvetenskapens hus ska permanentas.

– Ofta har den här typen av interaktiva utställningar en naturvetenskaplig eller teknisk utgångspunkt. Nu vill HT-fakulteterna tillsammans med LU:s övriga fakulteter göra något motsvarande om till exempel frågor som mänskliga rättigheter eller demokrati. Eller för den delen klimatfrågor, men från en annan gestaltande utgångspunkt, säger Johannes Persson, dekan vid HT-fakulteterna.

MEDVETENSKAPENS HUS riktar sig till alla. Ett underliggande mål är att försöka nå ut till grupper i samhället som vanligtvis inte besöker den här typen av kunskapsattraktioner. Tanken är att bland annat skolklasser, pedagoger som vidareutbildar sig, SFIgrupper och andra intresserade kan komma till universitetet för att utforska frågor som rör medvetandet. Exempel på sådant som ska gå att utforska är fördomar och omdömesförmåga.

Medvetenskapens hus överskrider fakultetsgränserna. Det är ett samarbete mellan forskare, studenter och universitetets profilområden där verksamheten riktas mot det omgivande samhället. Genom samverkan testas nya modeller och former för att förmedla kunskap.

UNDER ÅRET ska innehållet utvecklas genom samverkan mellan forskare och konstnärer som tillsammans utforskar, arbetar med prototyper, prövar laborativa gestalt-

Samverkansinlärning hjälper 4 000 studenter

PEDAGOGIK. Mer än 4 000 studenter deltar varje år i samverkansinlärning (SI) vid universitetet. Till sin hjälp har de omkring 235 SI-ledare, studenter som själva läst den aktuella kursen, gått en ledarutbildning och sedan fungerar som förebild och guide när studenterna träffas i mindre studiegrupper.

Ett studiegruppspass bygger på att studenterna tillsammans diskuterar kring ämnet, frågeställningar och problem med SI ­ ledaren som bollplank. Vid ett SI ­ pass lär sig studenterna bland annat fungerande studieteknik.

LU erbjuder SI på omkring 160 olika kurser vid sju fakulteter. Syftet med SI är att hjälpa studenter att ta sig igenom kurser, ofta inledande och kanske svåra kurser.

ningsformer och skapar mindre testutställningar.

Pilotprojektet kommer troligen att ha Akustikhallen på LTH som hemvist. Lokalen lämpar sig för prototypbyggande. Målet är också att göra ”work in progress”, det vill säga publika nedslag på olika platser, till exempel på LUX och Skissernas museum för att visa att medvetenskap verkligen skapar möten mellan naturvetenskap, teknik och humanvetenskap.

– Vi behöver förnya samhällets intresse för vad vi gör inom våra ämnen på HT-fakulteterna och hur de passar ihop med andra vetenskaper. Det bästa utfallet av projektet är om vi lyckas skapa något alldeles unikt i Lund som folk finner nöje i att besöka, säger Johannes Persson.

Nyligen anordnades två möten för att utveckla innehållet i Medvetenskapens hus. Varje möte hade sitt eget tema: det ena ”tid”, det andra ”vem eller vad har rättigheter?”

GISELA LINDBERG

Centralt är det Europeiskt centrum som arbetar med SI. Den 9 maj anordnas för tionde gången den årliga SI ­ ceremonin i Tegnérs matsalar. Vid ceremonin tackas avgående SI ­ ledare med diplom. Dessutom uppmärksammas medarbetare och institutioner som arbetar med SI ­ p rogrammet.

Samverkansinlärning (Supplemental Instruction) är en pedagogisk modell som utvecklades i USA på 1970 ­t alet. Modellen har funnits i Sverige sedan 1993.

Sameh Egyptsons avhandling är en av de mest uppmärksammade – och kritiserade – som lagts fram i Lund på många år. Från början ett slags fredsprojekt för att främja dialog och samtal mellan teologer inom islam och kristendom har hans forskning tjugo år senare landat i en mer än 740 sidor tjock skrift om politisk islam och dess inflytande och påverkan på Sverige.