Fullt av gråzoner i de etiska regelverken

ETIKPRÖVNING. Etik, eller brist på etik, har debatterats i samband med ett par uppmärksammade forskningsprojekt vid LU den senaste tiden.

Etnologen Susanne Lundin har arbetat aktivt med frågor kring etikprövning i många år. Hon menar att det fins gott om luckor och brister i dagens regelverk.

En avhandling som bland annat tar upp islams inflytande på organisationer och politiska partier i Sverige och namnger personer. En studie som visar att kvinnliga studenter som bedöms som snygga får lägre betyg vid distansundervisning. Exemplen har skapat debatt kring forskningsetik.

Syftet med lagen om etikprövning är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning, men ibland kan den krocka den med andra principer.

– Det visar hur komplicerat och komplext det är. Det som kan vara okej enligt ett synsätt är inte nödvändigtvis okej enligt ett annat, säger Susanne Lundin, professor vid Institutionen för kulturvetenskaper.

ETT EXEMPEL där principer står mot varandra är utvecklingsarbete kontra forskning. Så länge det rör sig om utvecklingsarbete faller det inte under etikprövningslagen, däremot under andra förordningar som GDPR.

– Kruxet är att forskning och utvecklingsarbete kan vara i princip samma sak. Till exempel är det inte tillståndspliktigt enligt etikprövningslagen att samla in data om man ska utveckla vården, men om det utvecklingsarbetet publiceras i en vetenskaplig tidskrift så är det forskning och då krävs godkänd etikprövning, säger Susanne Lundin.

Ett annat problem hon pekar på är att forskning definieras som något doktorander och mer seniora forskare arbetar med. Om en masterstudent gör en avancerad materialinsamling och analys behöver det inte etikprövas.

– Men vad händer om detta arbete senare blir en del av ett större forskningsprojekt, då är ju den delen inte etikgodkänd. Var går egentligen gränserna för vad som är forskning? frågar hon sig och fortsätter:

– På grund av detta diskuterar universitet att eventuellt införa etikprövning för arbeten på masternivå. Oavsett hur det blir måste vi forskare och lärare tänka till flera gånger innan vi använder grunddata från till exempel en masteruppsats.

Ett tredje problem som hon lyfter är att etikprövningen nästan uteslutande fokuserar på forskningsprocessen och forskningspersonernas säkerhet. Långt mindre handlar det om den påverkan på samhället som forskningsresultaten kan få. Till exempel framsteg inom artificiell intelligens och genteknologi.

– Ofta tänker man inte på följderna för samhället i stort. Det finns inget självklart svar på vem som ska ta det ansvaret, men vi måste diskutera det, säger Susanne Lundin.

– Etikprövningslagen är viktig, men den räcker inte. Det får inte bli så att ett godkänt etikprövningstillstånd bara blir en legitimitetsstämpel. Vi måste ha ett ansvarsfullt förhållningssätt hela vägen i vårt arbete och lära oss att tänka på tvären.

JAN OLSSON

SUSANNE LUNDIN

Lagen om etikprövning trädde i kraft 2004. Samma år blev Susanne Lundin vetenskaplig sekreterare för etikprövningsnämnden i södra regionen och dess avdelning för ”övriga ärenden”, det vill säga ärenden som inte handlade om medicin. Efter många år lämnade hon den vetenskapliga sekreterarrollen bakom sig. Numera engagerar hon sig i etikfrågor som ledamot i HT­fakulteternas etikråd.

Systemet för etikprövning ska ses över

Etikprövningsmyndigheten har fått i uppdrag att utveckla rapporteringen om inkomna och avgjorda ärenden som endast rör behandling av personuppgifter. Rapporteringen ska sedan kunna användas som underlag för att bedöma behovet av att införa undantag för viss forskning från kravet på godkännande vid etikprövning. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 22 februari 2024.