Meteorologutbildningen kan vara på väg tillbaka

METEOROLOGI. Försvarsmakten är intresserad av att rekrytera naturvetare. Inte minst söker man med ljus och lykta efter meteorologer, en utbildning som kanske är på väg att göra comeback i Lund.

Geologer, fysiker, beräkningsvetare och specialister inom miljö- och klimatområdet. Det är några av de civila yrkesgrupper som försvaret letar efter. Den mest eftersökta kompetensen är kanske den som meteorolog. En student som utbildar sig till meteorolog kan bli anställd med lön under hela utbildningen.

– Klarar man våra tester så blir man anställd under hela utbildningen. Tyvärr har utbildningen pausats i Lund och ämnet meteorologi går just nu bara att läsa i Stockholm och Uppsala, säger Greta de Ridder, själv meteorolog vid Skaraborgs flygflottilj.

Fysikern Elna Heimdal Nilsson på LTH var tidigare koordinator för meteorologutbildningen i Lund. Hon bekräftar att utbildningen pausades på grund av för få sökande. Ambitionen nu är att omarbeta utbildningen till en inriktning som kombinerar klimatfysik och meteorologi.

– Vi har ett gäng duktiga forskare i aerosolfysik som har kompetens att utbilda i meteorologi.

Elna Heimdal Nilsson är ställföreträdande prefekt vid Campus Ljungbyhed och där finns ett intresse för ämnet.

– Pilotstudenterna behöver läsa meteorologikurser och drönarlabbet i Ljungbyhed skulle kunna användas för detta. Summerat kan man väl säga att viljan finns, men vi får se om det organisatoriskt går att få till en ny utbildning och om studentunderlaget i så fall räcker till.

Ny utbildningsstrategi har tagits fram

För första gången har universitetet antagit en utbildningsstrategi. Internationalisering, samverkan med arbetsmarknaden och livslångt lärande är några fokusområden.

I takt med att samhället förändras måste Lunds universitet kunna möta de förväntningar som växer fram. Det är en av utgångspunkterna i den nya utbildningsstrategi som gäller 20232024.

I strategin framgår bland annat att samverkan med arbetsmarknaden, samarbete över ämnes ­ o ch fakultetsgränser och digitalisering är viktiga faktorer framåt.

Lärmiljöerna ska vara flexibla och tillmötesgå studenterna oavsett hur de deltar i undervisningen, på plats eller digitalt. Pedagogisk kompetensutveckling är centralt, liksom att undervisningen ska dra nytta av studenternas olika bakgrunder och kompetenser.

Livslångt lärande är en annan viktig punkt och fokus de kommande åren ska ligga på kortare kurser som vänder sig till yrkesverksamma eller personer med behov av kompetensutveckling och fortbildning.

Vidare är internationalisering och alla studenters möjlighet att skapa en interkulturell kompetens centralt. Här blir digitala verktyg särskilt viktiga eftersom inte alla har möjlighet att resa iväg.

Utbildningsstrategin bygger på plattformen för strategiarbete.

boken.

REDAKTÖR: JAN OLSSON