Magasin Åre Summer 2012

om världens sköna s te skid ort • årg ång 13 • NummeR 4 • somm ar 2012

A B Det handlar inte om cykling. Det handlar om livet självt.

m a xpuls Filosofi, romantik och löpning. Allt hänger ihop. Tydligen.

S p ö ko n s t Fångsten i all ära.

Men meningen med flugfiske är djupare än så.

k lu b b at Pengar och iskall taktik.

Lek och blodigt allvar.

Välkommen på auktion.

av tobia s Lil jeroth

av m artin al zén

av k alle g r ahn

av y lva o l o f s s o n

peakperformance.com

SprInG/SUmmer coLLecTIon 2012 Orda Tee and Lavki Tights

HYR DIN CYKEL HOS ÅRE SKIDSPORT VID ÅRE TORG. Tel: 0647-501 19

www.areskidsport.se

ATHLETE: FLORIANE PUGIN

GAMBLER WC 10 The Gambler is a very capable Downhill and Freeride bike. It boasts geometry and travel adjustments, a progressive multi-pivot linkage system, and a low-slung front triangle for maximum standover clearance. It is used by our World Cup DH Team, Scott11, as well as by our big mountain Freeriders. The Gambler is available in three models to suit your needs.

scott-sports.com Š SCOTT SPORTS SA 2011 | PHOTO: SVEN MARTIN, FRED LEISER

Calle Bjernekull i Ull책dalen.

6 |

foto jonas kullman

intro

Om Världens Skönaste Skidort — Sommaren 2012

omsl ag m at tias fredriksson cyklist janne tjärnström

Om man besöker en skidort i till exempel Colorado kan man ofta höra folk uttrycka sig lite olika kring ett och samma budskap: “Det är fint nu, men ni skulle vara här på sommaren”.

Eller: “Vi kom för vintern, men vi stannade för sommaren”.

Obegripliga påståenden för en besökare vintertid. När nysnön ligger djup, solen skiner från en klarblå himmel och snökristallerna glittrar i luften. Hur skulle det någonsin kunna bli bättre än så här?

På senare år har nyfrälsta Årebor börjat uttrycka sig på samma sätt. Visst, de älskar vintern — men de älskar sommaren. Det finns de som säsongsarbetar i Norge på vintern för att ha råd att tillbringa sommarsäsongen ledig här. Och plötsligt finns det också de som uttrycker sig på samma sätt som sina amerikanska likasinnade: “Vi flyttade hit för vintern, men vi stannar kvar för sommaren”.

Kanske beror denna förälskelse i den gröna årstiden helt enkelt på att förväntningarna är lägre ställda sommartid än vintertid. Sommaren kommer som en glad och oväntad överraskning. Men det är nog inte hela sanningen. För eldsjälarna i Åres ständigt växande cykelgemenskap är förklaringen enkel. Enligt dem är cyklingen här så ofattbart bra att det skulle motsvara en vinter då det låg 30 centimeter puder på fjället varje dag. Forspaddlarna håller med, här finns några av Sveriges bästa vatten och säsongen sträcker sig från snösmältning till isläggning.

Och faktum är att fiskare, vandrare, fjällöpare, skärmflygare och botaniker säger ungefär sak.

Vintern är fantastisk, men inom de ramar Ullr sätter. På sommaren är möjligheterna näst intill obegränsade (man kan till och med åka utför en bra bit in i juni) och vädret spelar mindre roll. Landsvägscykling på morgonen, lunch på torget, downhill på eftermiddagen och öringjakt i Gevsjöströmmarna på kvällen — aktivitetsmenyn är till synes oändlig. Enda gången Åreborna släpper sina älskade sporter och sänker pulsen något är när den där hettan som är så unik för dalgångar i bergstrakter tar över och alla söker sig ned till sjön för att söka svalka.

Men lugnet är tillfälligt. Dels på grund av det — ärligt talat — lite omväxlande vädret. Men framför allt för att ingen bor här för att ligga på stranden. Vi bor här för att uppleva.

På sommaren framför allt.

— Red.

magasin åre |

7

Handgjord choklad sedan 1991 I vår fabriksbutik öster om Åre kan du provsmaka sommarens nyheter och uppleva hantverket på nära håll. När du har kommit hem efter semestern och magin tagit slut föreslår vi att du besöker vår dygnet-runt-öppna webbshop på arechokladfabrik.se. Här kan du beställa hem choklad, eller skicka en present till någon du tycker om.

N y tt

i f a br i k en !

Besök

vår c eller pro hokladbar, vsma specialpr ka våra aliner.

Björnänge • 3 km öster om Åre • tel: 0647–155 80 www.arechokladfabrik.se

innehåll

50 | maxpuls & romantik Löpning är en av de enklaste och mest okomplicerade aktiviteter som finns — trodde vi. Ända tills vi bad en löpare med alldeles för många högskolepoäng i filosofi skriva några rader om ämnet.

5 6 | m r m u lt i s p o r t Det var 20 år sedan Erik Ahlström halkade(bokstavligen) in på karriären som arrangör av jobbiga sportarrangemang.

De senaste åren har den sällsynt energiske 52-åringen fått smak på något nytt — att tävla.

44 | smuts Det började som en lös idé om några sköna hopp och ett lugnt kompishäng.

Men någonstans längs vägen växte förstås projektet. Först dök en gul grävmaskin upp, sedan världseliten. Resultatet? Åres bästa ungdomsgård.

7 4 | a n vä n d s k y d d Det är sedan länge statistiskt säkerställt att Åreborna innehar fler antal hjälmar per capita än några andra svenskar. Men vi misstänker att det finns utrymme för flera hårda hattar ute i förråden. Till exempel de här.

10 |

foto mattias fredriksson | mattis karlsson

32 | A

B

Det handlar inte om cykling. Det handlar om livet självt. Åtminstone om man für tro Tobias Liljeroth och de andra inbitna cyklisterna i byn.

foto mattias fredriksson |

11

innehåll

6 0 | ko ppa r , k a ffe & k a k ao Det finns platser vars historia ligger dold för den som inte letar noga eller vet vad han eller hon söker efter. Vildmarken kring Lunndörrstugan är en sådan plats. Följ med Jörgen Vikström på en fjällvandring tillbaka i tiden.

7 0 | k l u bb a t i k a l l En auktion är inget att ta lätt på. Här tampas det om segern på blodigt allvar. Och liksom i sportens värld krävs det planering, taktik och en skopa mod för att vinna.

6 6 | ko n s te n at t kr å n g l a till d e t Det finns en aktivitet som har långt fler utövare under sommarmånaderna än cykling utför ett fjäll. Få vet om det. Fiskare gör nämligen inte mycket väsen av sig.

Det ligger i sakens natur. De har fullt upp med annat.

74 | t h e l o o k Solglasögon hör sommaren till. Vi har valt ut några sportiga bågar förfinade till perfektion och med ett så extravagant utseende att de nästan skulle kunna bäras av Liberace-kopiorna på Visbys uteserveringar. Men bara nästan.

12 |

foto nicklas blom | ylva olofsson | kalle grahn | mattis karlsson

THE STOPPING POWER OF A PINE TREE WITHOUT THE LENGTHY HOSPITAL STAY.

PURE GRAVITY IS PURE CONTROL. WITH ALL NEW CONSTRUCTION AND THE ADVANCED HEAT CONTROL OF ICE TECHNOLOGIES, THE NEW SAINT BRAKE IS RUTHLESS POWER AND PURE MODULATION. THE BENCHMARK FOR BRAKE POWER IS NOW THE BENCHMARK FOR CONTROL AND CONSISTENCY. STEP UP TO SAINT AND STEP ONTO THE BOX. FIND OUT MORE AT R I D E S A I N T . C O M

BRAKE-A4-lbe.indd 2

2012-05-09 10.34 magasin 책re |

13

redaktion Fredrik Boberg, John Crawford-Currie, Johan Bexelius, Mattis Karlsson, Erik Mossfeldt, Håkan Wike Skribenter

Martin Alzen, Kalle Grahn, Tobias Liljeroth, Ylva Olofsson, Jörgen Vikström Fotografer

Daniel Blom, Nicklas Blom, Mattias Fredriksson, Kalle Grahn, Sebastian Karpowicz, Jonas Kullman, Ylva Olofsson, Nils Thomasson tack till

Anna Cronheden, Lisa Lauritz, Fredrik ”Lunkan” Lundkvist, Stig Torniainen Annonser

Johan Bexelius tel: 070-60 60 632 Erik Mossfeldt tel: 070-791 60 81 innehåll Magasin Åre är en fristående produkt, publicerad av Magasin Åre Publishing AB. Magasin Åre är ett registrerat varumärke. Åsikter framförda av enskilda skribenter behöver inte nödvändigtvis överensstämma med redaktionens.

Inte ens våra egna åsikter behöver nödvändigtvis överensstämma med redaktionens.

För insänt, ej beställt material ansvaras ej.

papper Omslag — Maxigloss 300 g Inlaga — Holmen Ideal Matt 80 g Tryck — Forssa Print Kontak tinform ation Magasin Åre, Årevägen 75, 830 13 Åre 0647-135 40, info@magasinare.com www.magasinare.com

medarbetare Y l v a O l o f s s o n — En modern upptäcktsresande. En sällsynt närvarande och ändå världsfrånvänd medborgare och fotograf med en viss fallenhet för anarkistiskt konstnärsskap. Lägg till ett sinne för detaljer, näsa för nyheter och en blick som ofta spanar i den alternativa riktningen. Ylva kommer aldrig att skaffa Facebook eller en smartphone. Hon tar sig hellre an den helt analoga auktionens mystik och dragningskraft, som på sidan 68 till exempel.

K a l l e G r a h n — Det börjar bli guldklockeläge för Kalle Grahn efter hans snart 10 år på Utemagasinets redaktion. Den hockeyälskande Kalle tillbringar stora delar av sommaren med att försöka fånga de riktigt stora fiskarna. Han lyckas dessutom påfallande ofta. Helst med torrfluga och helst när åsandsländan kläcker. Den här sommaren blir antagligen inget undantag. På sidan 64 beskriver han flugfiskets ädla krånglighet.

M a t t i a s F r e d r i k s s o n — En av världens mest publicerade skid- och cykelfotografer. Om inte den absolut mest publicerade helt enkelt.

Den pliktrogne och kreative smålänningen reser jorden runt i sin ständiga jakt på ännu bättre bilder. Och han är den hårdast arbetande fotograf vi någonsin stött på. Bläddra till sidan 30 och häng med i hans fartfyllda färd utför Åreskutan.

T o b i a s L i l j e r o t h — Mästerlig skribent som till vardags slavar på Åka Skidor, där han utsätts för övergrepp i stil med cykling på skotska hedar och helikopterburet pudersurfande i kanadensiska skogar. Drivande kraft i Åre Bergscyklister, tillika ägare av fet amerikansk pick up och en kattunge vid namn Våfflan. Tobias tar oss med till både dirtbanan och cyklisternas innersta väsen med början på sidan 30.

S k a p a d p å App l e — d a t o r e r f ö r n a s a l a n d a r e

14 |

magasin åre

IT T KE AC

IB

mediaville.se | foto: mats v lind

M

N Hotell, pool, restaurang, café, konferens och takterrass!

0647 - 145 00 | fjallgarden.se ›› Vi öppnar 29:e juni ‹‹

magasin åre |

15

Ät mindre bröd.

Småbrytare, ett litet bröd bakat på korn.

12-0321ee-annonser_MagasinAre_213x276_red.indd 1 16 | m a g a s i n å r e

5/8/12 9:51 AM

sommaren 2 O 12 Rödbetsjuice, mandomsprov och kriminella kossor. Med mera...

➺

"Turister på åresjön" — Foto nils thomasson

magasin åre |

17

18 |

foto Johan hallstrรถm

02

"Sakta men målmedvetet stegar vi oss fram genom Jämtlands gröna ängar, ut över skogar, fjäll, myrar och stränder. Fagert är landet som blev vår lott och arvedel.

Vi häpnar över orkidémyrarnas prakt, andas kalfjällets rena nordvästvind och slåss mot mygg och andra odjur."

(Citat från Jämtlands Botaniska Sällskaps hemsida)

03 som att kalla Tour of Jamtland för en modern klassiker.

Cykelloppet, som i år arrangeras för endast tredje gången, är uppdelad i två delar: ett mycket krävande etapplopp för eliten och en nästan lika krävande så kallad cyclosportive som är öppen för motionärer. Och det är just bansträckningen som gör att vi vågar hissa klassikerflaggan.

Cyklosportiven har alla ingredienser som krävs för att bli ett framtida storlopp: Start samtidigt med eliten vid atlantkusten i Trondheim, vidare på slingrande vägar genom de norska skogarna och uppför, uppför, uppför till Storlien. Via oslagbara vyer över Snasahögarna och Ånnsjön går deltagarna slutligen i mål på Åre torg, 214 kilometer och 1800 höjdmeter senare. Något liknande finns inte någon annanstans i Sverige och prövningen håller redan på att etablera sig som en favorit bland Skandinaviens landsvägscyklister.

Etapploppet är en fyradagars internationell elittävling. Prologen avgörs i Östersund den 15 augusti och följs sedan av tre dagars linjelopp, från Östersund till Vemdalen, från Vemdalen till Åre, samt från Trondheim till Åre samtidigt med cyclosportiven, lördag den 18 augusti. Tävlingen kommer även i år att locka elitcyklister från de nordiska länderna och sätter Jämtland och Åre på den internationella kartan även när det gäller landsvägscykling. — J C C

Vi skulle vilja gå så långt

to u r o fj a mt l a n d . s e

Det var inte bättre förr... ...åtminstone inte om du var landsvägscyklist. Vi vet inte mycket om den plågade mannen som vinglar i mål på Åre Torg inför en entusiastisk storpublik. Men vi vet att året är 1929 och att loppet startade i Östersund. Man får också förmoda att loppet var tidsenligt mardrömslångt på tidsenligt urusla vägar (nåja, i Jämtland handlar det snarare om tidlöst urusla vägar) och att deltagarna var tidsenligt hårda som granit.

foto nils thomasson |

19

04 140 kriminella kossor Det är lätt att ta vissa vyer för givna. Vi tittar ut över landskapet, ser fjäll och sjöar och tänker att lägdor och öppna fält är naturlandskap. Men så är det inte. Det är ett i högsta grad bearbetat kulturlandskap och Åre Bondgård i Såå är den i särklass viktigaste aktören för att hålla Åredalen i det skick som vi är vana att se den. De har sina marker längs hela den utdragna sträckan från Mörsil till Gevsjön och med 140 kor är det en av länets största mjölkgårdar. En av de drivande på gården är Mikael Bernhardsson och i skrivande stund är han polisanmäld för att ha sålt opastöriserad mjölk på Ica i Åre. En polisanmälan Mikael med en karaktäristisk kärvhet menar inte ska vara så allvarlig.

— Det kan nog ta några år innan byråkratins kvarnar malt färdigt, jag har ingen känsla av att det är ett högprioriterat brott.

Men om intresset från polisen är litet så har media bevakat försäljningen desto mer intresserat och en titt bland pressklipp visar att försäljningen gett eko över hela Sverige.

Dessutom har nog en och annan näve knutits i byxfickorna runt om i Västjämtland för rätten att dricka mjölk direkt från den lokala gården. Mikael menar också att han känner stöd och att allt fler människor idag intresserar sig för varifrån maten kommer och hur den produceras. Själv tycker han att det blir roligare om man kan undvika svängen över industrin.

— Det är motigt nog i den här branschen, kan vi vara starka lokalt så känns det viktigt och bra för oss. Det är här i dalen vi hör hemma. — MA

20 |

foto mattis karlsson / pernilla hammar

05 Flygrädd

E n g å n g f ö r l ä n g e s e d a n — i det som nu känns som en avlägsen forntid — fyllde jag trettio. Och som om inte det vore nog; jag valde att fira denna olyckliga milstolpe på vägen mot den oundvikliga ålderdomen med kalas.

Där uppvaktades jag förstås med presenter.

En del harmlösa, de flesta uppskattade men även en och annan ångestframkallande. Eller kanske bara en vid närmare eftertanke. Den jag tänker på, och som fortfarande hemsöker mig i både drömmar och mardrömmar, är presentkortet jag fick av bröderna Andreas och Lars Hedström på Skysport. På kortet stod att läsa: "Ett gratis tandemflyg". Ungefär. Jag har för länge sedan

glömt den exakta formuleringen. Lars och Andreas har säkert glömt själva kortet. För som ni redan förstått har det aldrig utnyttjats. Och kommer kanske aldrig att utnyttjas.

Det är mitt fel. Jag är nämligen flygrädd, höjdrädd, ja — jag uppvisar de flesta rädslor som kan stoppa en från skärmflygsäventyret.

Och det är det som är så ångestframkallande. Jag vill gärna, men steget är så stort. Det verkar så härligt. Att sväva fram över fjäll och sjöar. Utan motor. Med termiken som bästa vän. På ett av norra Europas bästa ställen för skärmflygning. Jag drömmer om att vandra upp på en otillgänglig fjälltopp och flyga ner. Att känna att belöningen har förtjänats.

Någon gång ska det ske. Kanske.

Tandemflyget. Och efter det ska jag fortsätta.

Jag ska gå en kurs och lära mig flyga själv. Jag kanske till och med får hänga på Draklanda i den sköna gemenskap som skärmflygarna verkar tillhöra.

Och du som inte är flygrädd; grattis!

Anmäl dig till en kurs och bli skärmflygare.

Det skulle jag ha gjort. — F B

magasin 책re |

21

06

Richardssons byggde denna by.

M a n å k e r i n t e t i l l ' s n i c k e r i e t '. Man åker inte till 'byggaffären'. Man åker kort och gott till 'Richardssons'.

Richardsson Snickeri och Byggvaror i Undersåker har levererat byggmaterial, trappor, fönster, inredningar — you name it — till hundkojor, jaktkojor, villor, pensionat och hotell i Åreområdet sedan 1925, då företaget grundades av Anders Richardsson. Sonen Lars tog över och i dag är det sonsonen Ulf som ser till att Richardssons försörjer bygdens byggfirmor med

22 |

foto mattis karlsson

byggvaror, färg och snickerier.

Bemötandet är i sig värt ett besök. Det är minst sagt rättframt, men alltid hjärtligt. Faktum är att Richardssons är ett enda stort finger åt charmkurser, fast på ett mycket positivt sätt.

Utan smicker invigs nämligen den mest ovane staketbyggare i snickerikonstens besynnerliga värld, men det sker med stor detaljrikedom och värme och inte sällan en rörande omtänksamhet, kryddad med en stor portion finurlig humor av yppersta västjämtska sort.

Omtänksamheten är särskilt stor mot de stackars satar som måste dränera om husgrunden, detta veritabla helvete som alla västjämtska villaägare (med källarvåning) plågas av åtminstone en gång i livet.

Samtidigt som personalen utan pardon detaljrikt redogör för det förestående arbetets förskräckliga natur, det är extremt plågsamt att höra, så kan de lägga en hand på axeln och säga ”du fixar det”.

Sådant värmer och ingjuter mod. — J v

07 Inte som Sälen, utan som St. Moritz. Inte som Idre, utan som Chamonix.

När Kabinbanan skulle byggas 1975 välkomnade Åreskutan byggarbetarna med ett sällan skådat skitväder av arktiskt snitt. Bygget fördyrades från 24 till 74 miljoner kronor, 335 miljoner i 2010 års penningvärde.

Men människan vann över vädret och fjället och i dag säger vi: Det var värt varenda krona. Kabinbanans betydelse för Åres utveckling från Stenmarksboomen och fram till i dag kan nämligen inte över­ skattas.

Medan stöttorna naglades fast i Åreskutans skuldror gjorde Ingemar Stenmark slarvsylta av motståndarna i världscupen. När Kabinbanan stod klar var landet febrigt av hänförelse inför den oöver­ vinnerlige Stenmark och hela den alpina sporten.

1977 kom 29 000 åskådare för att mana fram Ingemar under världscuptävlingarna och över alla strävade Kabinbanan mot skyn, en 850 fallhöjdsmeterlång färd mot himlen, som ett bevis på fjällets branta väldighet och byns framskjutna plats i den alpina världen.

Kabinbanan — detta gnisslande, svajande schabrak som på sju minuter lyfter oss högt upp på alltings grundförutsättning, nämligen Åreskutan — har sedan dess manifesterat budskapet att Åre är som de riktigt stora skidorterna i Alperna.

Inte som Sälen, utan som St. Moritz. Inte som Idre, utan som Chamonix. Året runt och under trettiofem år har Kabinbanan öppnat fjället för alla som snabbt och bekvämt vill få närkontakt med vyerna, den svala fjällvinden och sommarsnön. I kabinen trängs pensionärsgrupper med jibberglin, rullstolsburna med downhillcyklister och alla kan på lika villkor uppleva den hisnande upplevelsen.

Man kan klaga på att den ofta står i hård vind och kostar multum att avisa under vintern, men Kabinbanans värde ökar ändå ständigt, inte minst i egenskap av monument över en sömnig liten fjällbys utveckling till internationellt centrum för såväl cykling som skidåkning. Åk den. — J V

08 Bloddopning (EKO)

"Vi blev förbluffade av rödbetsjuicens effekt på syreupptagningsförmågan eftersom sådana effekter [inklusive en 16% ökning av cyklisters uthållighetsförmåga vid högre hastigheter] inte kan uppnås på något känt sätt, träning inkluderat.”

– Prof. Andrew Jones, University of Exeter

foto mattias fredriksson / fredrik boberg |

23

09

Den (i bästa fall något kortare) längsta dagen O m d u l ä n g t a r e f t e r att bli helt slutkörd rent fysiskt ska du infinna dig nedanför Tänn­ forsen den 30 juni. I en kajak. Helst har du kom­ mit hit med någon som ser till att det finns ett par löparskor i Åre och en vettig mountainbike i Huså.

Helst har du dessutom tränat en hel del. Åre Extrem Challenge har varit och är en av sommarens mest spännande händelser. För sexton år sedan, när multisporten var i sin linda, var tävlingen den första i sitt slag i Norden. I år, trots sin ålder, lockar ÅEC fler än någonsin. Framför allt verkar det som det jobbigaste av jobbigt, solo­ tävlingen, lockar flest.

24 |

foto gösta fries

Duoklassen innebär möjligen en mental fördel men hela sträckan ska ändå avverkas till­ sammans sida vid sida. Lika jobbigt som solo, men med den fördelen att man har en lagkamrat att beklaga sig inför hela vägen.

— Förr ansågs det extremt att springa Lidingö­loppet, det är det inte längre, menar Natasha Westling, arrangören som under många år själv var en av Sveriges bästa multisportare.

Nu finns många nya och större utmaningar.

Tävlingen som omfattar 2,5 mil paddling, 1,5 mil och 1 000 fallhöjdsmeters löpning och avslutas med 3,5 mil kämpig terrrängcykling är ju något helt annat. De som söker en utmaning har med andra ord hittat rätt.

Finessen med ÅEC är att även eliten, som i vanliga fall tävlar i lag om fyra, nu får chansen att i ÅEC helt fokusera på en soloprestation. Fem timmar på banan får räknas som spurten i den här branschen. Prestigefokus lockar eliten till Åre menar Natasha, lite halvt på skoj.

— Vi vill att såväl världens bästa multispor­ tare som vanliga motionärer ska vara här, menar hon. Jag vet att båda typerna av deltagare tycker att ÅEC är en häftig upplevelse.

Underrubriken den längsta dagen som funnits

med i många år har visserligen tonats ner allt efter­som vinnartiderna krupit ner mot strax under fem timmar. Men den stora massan håller sig mellan sex och åtta timmar och de som kämpat på i 10-11 timmar utan att ge upp har i ordets rätta bemärkelse haft en väldigt lång dag.

Ett sätt att slicka i sig upplevelsen utan att riskera nesan att behöva 'gå in i väggen' någon­ stans på Skutan är att samla ihop tre likasinnade och satsa på stafetten. En gren var. Växling på Åre torg och i Huså. Helt överkomligt för de flesta utan att prestationen på något sätt reduceras till fjantig.

Den vältränade och inte allt för okände sångaren Martin Stenmarck kommer i år till Åre med fem musiker och ger järnet på scenen.

Någon kom på den briljanta idén att bandet innan konserten även ska köra tävlingen — staf­ fettklassen i två lag. Det är inte särskilt mycket klassisk rock'n'roll-image över det upplägget, men det imponerar säkert på publiken för dagen.

Och oss. ÅEC pågår hela den 30 juni och är även perfekt att betrakta från sidan. Mer om tävlingen och tips på bra platser att se spektaklet från på www.areextremchallenge.se — H W

magasin 책re |

25

10 Det femte elementet

Många hängivna forspaddlare jämför sin sport med skidåkning. Hastigheten, vägvalen, lutningen och naturupplevelsen ger en liknande känsla menar de. Men sedan tillägger de alltid att paddlingen erbjuder ytterligare en dimension som skidåkningen saknar. De talar om vattnet. Forsen.

Själva det element som paddlaren befinner sig i, som till skillnad från snön tillför en ständigt föränderlig, dynamisk och i allra högsta grad levande ingrediens till upplevelsen.

Under vårfloden samlas paddlare från hela landet i Åredalen för att paddla i vad som anses vara Sveriges bästa vatten, både för utförspaddling och freestyle. Tångbölerakan bjuder på vågor och valsar av högsta klass och i Enan finns fantastisk utförspaddling på sträckan mellan Rundhögen och Enkroken. Det verkliga mandomsprovet är Ristafallet i Hålland, som är ett av Sveriges största vattenfall. Fallet är cirka fjorton meter högt, tvådelat med en klippa i mitten och inbjuder inte på något sätt till båtfärder. Fallet har bara paddlats av tre personer hittills och Åresonen Jon Larsson var den förste någonsin att välja den södra sidan.

För de allra flesta känns kanske Ristafallet lite magstarkt och då kan det vara skönt att känna till att Åres vatten bjuder på mycket fina förhållanden för nybörjare, och dessutom en ovanligt lång paddlingssäsong. Kurser och instruktioner i forspaddling erbjuds av flera företag i dalen, Ristafallet ingår såvitt vi vet inte i någon av kursplanerna. — j C C

26 |

magasin åre

Lars Larsson utför Enanfallet, väster om Snasahögarna.

En relativt nyupptäckt fortpaddlingssträcka (2009).

foto sebastian karpowicz |

27

Öv e r b l i ck

Cykling och vandring är de självklara valen.

Men det finns många andra mer eller mindre actionfyllda aktiviteter.

HUSÅ

DUVED

R i d n i n g Det är något speciellt naturnära med att ta sig ut på fjället på hästryggen.

Vanligast är islandshästar men även den något större haflinger hittar du bland de många arrangörna i västligaste västjämtland.

G r ot t k ry p n i n g Det finns något märkligt tilldragande med att krypa omkring i små blöta underjordiska gångar.

I den 450 meter långa Kvarnbäckslabyrinten, inte så långt från gruvbyn Huså, får du spänning på hög men samtidigt väldigt låg nivå.

Men ta med en guide.

ÅRE

Z i p l i n e Att kasta sig ned i Susabäcksravinen från ett trätorn är inte att rekommendera. Om man inte provar zipline vill säga.

Istället för att möta en säker död flyger du då istället femtio meter över marken till nästa torn. En hisnande upplevelse som repeteras under kontrollerade former i fyra omgångar tills du är i säkerhet på marken vid Fjällgården.

S k ä r m f lyg n i n g I luftrummet ovanför Åreskutan härskar skärmflygarna. De svävar fram i flock, störtdyker mot marken, roterar runt sin egen axel och stiger ibland oförklarligt upp mot molnen igen. Lokala världsmästare som stilar eller övar akroflyg delar himlen med nybörjare på kurs som är betydligt blygsammare i sin akrobatik.

s k i då k n i n g Skidåkare älskar nordsidor eftersom snön ligger kvar en bra bit in i juni. Sylarna är ett lysande fjäll för detta. Åreskutans sida mot Huså likaså, i alla fall snörika säsonger och kalla vårar som just i år. Räkna inte med särskilt långa åk, men att åka skidor, kanske mitt i natten, i shorts hör till de där upplevelserna som innehåller flera dimensioner.

28 |

magasin åre

Fjä l lc y k l i n g Betagande vyer, friska fjällbäckar och luft så syremättad att det är på gränsen till doping. Cross country på fjället kräver förberedelse om det inte ska sluta med onödigt långa omvägar. STF Storulvån kan tipsa om vad som går och inte går och har dessutom fjällstugorna strategiskt utplacerade för övernattning.

En fulldämpad XC-cykel är att föredra, terrängen är krävande.

Äv e n t y r s b a d Ullån är en fantastisk naturskapelse med mjuka avslipade stenar och naturliga rutschkanor som de brusande vattenmassorna sköljer över. En unik lekstuga för både barn och vuxna. Ullån behagligt skön efter ett par tre dagar av sommarvärme, hemligheten är den svarta mörka klippan som suger åt sig solstrålarna. Det forsar ordentligt och här finns det garanterat inga badvakter, så håll koll på varandra och barnen.

Fo r s a r Det finns många sätt att bli blöt på. Forsränning, forspaddling och riverboard hör till de mest effektiva. Dessa aktiviteter bör, åtminstone till en början, genomföras med professionell styrning från någon av Åres alla vattentäta guider. Dessutom brukar de, utöver själva guidningen, bjuda på trevligt sällskap, samling kring eld, mat på Murrika och sotig kaffepanna.

S e g l i n g Nu finns möjlighet att hyra segelbåt av modellen Tvåkrona på Åresjön.

Ett beundransvärt initiativ (se sidan 84) som förstås ska utnyttjas. Lugna dagar med några stillsamma krusningar på ytan behöver du inte så mycket erfarenhet men när det blåser bör skeppare och besättningen ha koll på hur man faller av, revar och burkar.

Båtarna hyrs via Camp Åre.

Skepparmössa får du skaffa själv.

promotion

Från Toscana till Jä mtl and

I Ängarna, väster om Åre by, ligger familjen Grahn-Strands hem. Från köket ser man Renfjället genom de stora panoramafönstren. Här håller Anders och Cino matkurser där det italienska köket blandas med lokala råvaror från fjället, skogarna och sjöarna runtomkring.

För några år sedan levde de ett vanligt Stockholmsliv när de en dag fick ett telefon­ samtal. Det var en vän som erbjöd dem att ta över driften av ett litet hotell i byn Ankhura i södra Toscana.

— Möjligheten kändes för härlig för att försitta, vi fick en bra magkänsla, säger Anders.

Ivrigt påhejade av sina föräldrar bytte de Sverige mot Italien.

Efter två år var det dags för dagis för sonen och längtan efter Sverige började göra sig på­ mind. Stockholm kändes inte längre som ett alternativ. Istället vann Jämtland av flera orsaker.

Anders har gjort flera säsonger i Åre och har en stark förkärlek till byn, dessutom kände de att Åre och Jämtland skulle passa perfekt för deras verksamhet; att ta hand om kompisgäng som kommer för att umgås och företag som vill göra något annat än att hänga på afterskin.

Både Anders, som är utbildad kock, och Cino

har ett genuint matintresse. De var redan bekanta med matkulturen i Jämtland och regionens utbud av lokala råvaror och mattraditioner när de flyttade hit för ett halvår sedan. Det är här det händer fick de höra, och tog reda på mer om bl a Fäviken, Eldrimmer och alla gårdsmejerier.

— Jämtland är som ett nordiskt Toscana med allt det närproducerade och småskaliga. Folk är beredda att åka en bit för att handla bra mat, säger Cino.

Förutsättningarna för verksamheten var en del i beslutet. En annan var närheten till naturen och det fantastiska utbudet av fritids­ aktiviteter. Anders som är gammal skärmflygare och hän­given fiskare ser fram emot att ta upp sina intressen igen och Cino längtar efter att få rida ut i fjällvärlden. Hela familjen längtar efter att få packa ryggsäcken, vandra ut på fjället och övernatta i den Jämtländska naturen.

— Jämtland är ett aktivitetsparadis utan mot­

stycke och vi bor mitt i det. Allt är så lättillgän­ gligt och jag kan inte tänka mig ett bättre ställe för barn att växa upp på, säger Cino.

Funderar du också på att skaffa ett nytt liv?

– j a mt l a n d . s e / f ly tta h i t

Fler sköna matupplevelser i Jämtland Härjedalen: – j a mt l a n d . s e / g a s t r o n o my

Gastronomy Jämtland Härjedalen II Nytt nummer med utvalda godbitar ur Jämtland Härjedalens smakrika skafferi. Hämta ditt exemplar på Åre turistbyrå eller beställ på j a mt l a n d . s e / g a s t r o n o my

GASTRONOMY

Jämtland Härjedalen magasin åre |

29

k alendern

Full fart som vanligt i sommar.

Fokus på svettiga prestationer — med några sköna undantag.

J UNI

11 augusti AXA Fjällmaraton

Bansträckningen i detta maratonlopp i fjällmiljö går över tre fjälltoppar och bjuder på spektakulära vyer. Huvudloppet är 43 kilometer. Nytt för i år är en kortare variant på 13 kilometer.

27-30 juni St Olavsloppet Det

klassiska St Olavsloppet firar i år sitt 25-årsjubileum med start i Öster­ sund och målgång i Trondheim.

En stafettfest med ett lika långt släptåg av supportande familjer och kamrater. Även snabba kändisar som Petter Northug deltar.

— v e r t e x . cx

15-18 augusti Tour of Jamtland

Se sidan 18. — to u r o fj a mt l a n d . s e

— s t- o l av s lo p p e t. c o m

30 juni Haglöfs Åre Extrem Challenge Multisporttävling

som består av 3,5 mil paddling i strömmande vatten, 1,5 mil fjällöpning och 3,5 mil mountainbike i fantastiska omgivningar. Tävla i stafettlag, i par eller solo. Rocka loss på banketten på kvällen om du orkar.

— a r e e xt r e m e ch a l l e n g e . s e

J ULI 4-8 juli Åre Bike Festival

Cykelfestivalen som sammanfogar all form av mountainbike: downhill, freeride, cross country, slopestyle och dirt. Åre Bike Festival är den perfekta samlingsplatsen för likasinnade. — a r e b i k e f e s t i va l . c o m

6-8 juli Vålådalens tredagars

Hundratals orienterare i Årefjällen under tre dagar. Fjällorientering i Vålådalstrakten fredag och söndag.

Sprintorientering inne i Åre by på lördagen med möjlighet att delta i öppen bana. — va l a d a l e n . s e

21-22 juli Flyg- och motordagar

Flyguppvisningar och möjlighet att hänga med upp i luften. Prova snabba bilar, mat, fika och mycket

18 augusti Skutan runt 25 kilometer blir det totalt. Varierande terräng med forsande bäckar och tuffa fjällpartier. Ganska blygsamma uppförsbackar trots allt eftersom starten går från Mörvikshummeln på 900 meter över havet.

— s k u ta n r u n t. c o m

mer. På Molanda flygfält åtta kilometer väster om Järpen, 23 km öster om Åre. — m o l a n d a . c o m

Vecka 30 Åre Golfvecka En vecka fylld med utmaningar för golfspelare på alla nivåer. Åres golf bana i Staa ligger vackert vid Indalsälven med den extra kryddan av utsikt mot fjällen. En naturupplevelse i vanliga fall och förstås helt fantastisk just denna vecka. — a r e g o l fk l u bb . s e 27-29 juli Fäviken Game Fair

Jakt, skytte, hundar och friluftsliv.

Fäviken Game Fair är jakt- och vildmarksmässan med något för alla som gillar just detta. Dessutom på fantastiska Fävikens ägor med Åreskutans baksida i fonden. Full fart både dagar och kvällar.

— fav i k e n g a m e fa i r . s e

AUGUSTI

2-5 augusti Nordiskt mästerskap i akroskärmflygning Luftakrobatik

på hög nivå utlovas när den nordiska eliten i akroskärmflygning gör upp om mästartiteln. Ta med en tubkikare och picknickkorg för att njuta av showen på bästa vis.

— nordicopen.downte a m .com

4-5 augusti Jämtlandstriangeln Unplugged Löpartävling på

fjället: Storulvån-SylarnaBlåhammaren-Storulvån. 47 kilometer som avverkas på en eller två dagar (övernattning på Sylarnas fjällstation). Ingen support, inga kontroller, fina diplom, priser, banderoller eller annat. Start, mål, sköna medtävlare och tidtagning.

Läs mer om arrangören och eldsjälen Erik Ahlström på sidan 56.

— trail are.se

24-25 augusti Avalanche Trophy

Downhilltävling med masstart från Åreskutan och mål vid Åre torg. Ser för den oinvigde ut som en röra av damm, däck och skrammel men där i högen, som snabbt dras ut i en mer ormliknande form, finns även en hel del mod och djävlaranamma. Inget för den försiktige. — s k i s ta r . c o m /a r e

SEPTEM B ER 28-30 september Åre Höstmarknad En hösthelg med

utställare och besökare som om det vore högsäsong. Traditionell marknad kantad med lokal mat och fullspäckat program både dag och kväll. — a r e h o s tm a r k n a d . s e

29 september Salomon Trail Tour

Terränglöpning för alla på stigar längs Totthummeln och Sadeln.

— s a lo m o n t r a i lto u r . s e

Många av dessa datum är preliminära och kan komma att ändras, dessutom tillkommer fler evenemang hela tiden.

Ladda ned appen ÅreGuiden till din iPhone från Apple Appstore, eller surfa in på are360.com, för en aktuell evenemangskalender.

30 |

foto Daniel blom

Rätt utrustning.

Rätt pris.

Rätt nära.

Åre Torg Magasin_Åre_213x276.indd 1

15.14 m a g a s 2012-05-24 i n å r e | 31

A L I V E T

B Det handlar inte om cykling.

Det handlar om livet självt. Åtminstone om man får tro Tobias Lil jeroth

och de andra

fanatiska cyklisterna i byn.

foto m at tias fredriksson

— Texten fortsätter på sid 42 — 32 |

magasin åre

janne tjärnström • kl as garage

magasin åre |

33

34 |

magasin 책re

Holger Me yer & Janne Tjärnström • Pilgrimsleden vid Rista

magasin åre |

35

Janne Tjärnström • Br äckebäcksleden, Åre Bike Park

36 |

magasin åre

Teo Gus tavsson , M a x Fredriksson & Darc y Turenne • E a s y Rider , Åre Bike Park

magasin åre |

37

38 |

magasin 책re

Teo Gus tavsson & M a x Fredriksson • Snorkeln , Åre Bike Park

magasin åre |

39

Hanna Ovin & Janne Tjärnström • Jörgens, Stendalen

40 |

magasin åre

Janne Tjärnström • Br äckebäcksleden, Åre Bike Park

magasin åre |

41

A Att c y k l a . En till synes trivial företeelse, en rent av banal balansakt, som egentligen bara handlar om att ta sig från punkt A till B lite snabbare och mer energieffektivt än vi människor kan gå.

Det är bara det att livet sällan handlar om att enbart ta sig mellan två förutbestämda punkter.

Det är vad som händer däremellan, omvägarna, strapatserna och vännerna som vi möter längs vägen, som fyller vårt liv med verklig mening och innehåll. Och det finns få sätt som fyller vägen med lika mycket mening som att färdas fram på en cykel. Låt det vara på asfalt eller på grus och jord — det spelar ingen roll. Det enda som är väsentligt är färden framåt, där vägen är det enda sanna målet.

Känslan av att färdas framåt på en maskin som förstärker vår egen muskelkraft är fascine­ rande och i många fall, rent livsdefinierande. En i grunden simpel njutning som kan förstärkas i all oändlighet i kombination med rätt utrust­ ning och naturens oerhörda krafter och aldrig sinande skönhet. Cykling tilltalar det inre, det mest elementära hos människan. Vi kan inte flyga, inte ännu i alla fall, men cykeln ger oss i alla fall en känsla av att flyga fram för egen kraft.

Stundtals viktlös. Utan motor eller skyddande plåtskal ­— cykeln är egentligen bara en förläng­ ning, en förbättring, av vår egen kropp. Det är starka känslor som är i omlopp, det handlar om en maskin som påverkat vårt liv på ett större sätt in vi först kunde ana. Vi minns våra första

42 |

magasin åre

L I V E T

B

egna tramptag på cykeln på samma sätt som våra första skidsvängar och första kyssen.

Det är ingen slump att folk i Åre gillar att cykla. Vi Årebor lever nämligen för upplevel­ ser och starka känslor. Vi gillar fart, vi gillar naturen, vi gillar gravitationens dragande kraft utför och dess motstånd uppför. Vi går igång på adrenalin, på endorfiner och den okomplicerade vänskap som följer i deras spår. Å r e h a r a llt i d befolkats av människor med ett sinne för action och ett fuktat pekfinger i vinden på vad som är rätt och på gång. Men cykling är långt ifrån någon ny modefluga i vår lilla by i Jämtland, tvärtom. Gulnade foton i Yngve Larssons (på Åre Skidsport, reds anm.) nedärvda fotoalbum skvallrar om Åres första cykeltävling redan 1924.

Nästan 90 år senare har cykelintresset ce­ menterats i byn, till något som inte kan liknas vid annat än livet självt, eller i alla fallen väsentligt stor del av det.

Regniga vårdagskvällar kliver vi i storstöv­ larna och släpar oss upp på fjället för att med fyllhammare, kratta, såg och hammare bygga cykelleder i sällskap med svärmar av blodtörstiga insekter runt våra skallar. Loggar nya skogsturer med GPS:en för att om möjligt hitta en stig­ variant som är ännu bättre än de vi känner till.

Vi drar ut mitt i natten med linjelaser, spadar, krattor och inhyrd grävmaskin för att bygga pumptracks och dirthopp på mark som ansetts

vara totalt obrukbar till annat än vildäng.

Vi kämpar uppför stigningarna mot Olympia med lungorna utanpå kroppen och mjölksyra i benen, enbart för att nå den euforiska känslan borta vid Jörgens stig.

Vi balanserar på smala, bräckliga spänger på väg mot Pyramiderna för att njuta av Issjödalens singletrack och av utsikten över det smaragd­ gröna vattnet vid Blanktjärn i fjällsolens mjuka sken. Vi borrar oss genom smärtgränsen och mjölksyran på väg uppför de närmast ändlösa asfaltsbackarna från Meråker och mot norsksvenska gränsen. Hopp efter hopp i dirten tills den där 360:n sitter säkrare än sårskorporna på underarmarna, efter fler krascher än vad vi kan och vill minnas.

V i Å r e c y k l i s t e r är fullständigt hängivna allt vi företar oss, vare sig det gäller prylar, resor eller antalet dagar som vi spenderar på cykeln varje år.

Det är kolfiberramar för smått obscena sum­ mor både för landsvägshojen och downhillmop­ pen. Det är komponenter i specialanodiserad aluminium från Chromag, tillverkade av cykel­ hippies i Function Junction utanför Whistler.

Lycrakläder från det ultrahippa kultmärket Rapha, cykelbudsväskor från Chrome, ultralätta kolfiberkomponenter från Campagnolo, svindyra hjälmar i samma material från Troy Lee Designs.

Våra val av tvåhjulsnjutning avspeglar sig även på vilka fyrhjuliga fordon vi färdas runt i.

“Kanske är det saknaden och minnena av svunna säsonger som får oss att längta ännu mer intensivt efter nästa vår, en vår som äntligen ska blotta våra älskade cykelstigar än en gång.”

Landsvägscyklisterna stilenligt i praktiska skåpbilar à la Fiat Doblò medan downhillfolket förpestar luften med amerikanska pickuper, självfallet extrautrustade med ’tailgate pads’ för att inte skava sönder ramens underrör på väg till Max för afterbikeglassen.

Och när allt det materiella är avklarat och ressuget lagt vantarna på de få slantar vi mot förmodan har kvar på kontot så sitter vi på första bästa flyg med destination världens främsta cykelspots; Whistler, Alpe d’Huez, Gardasjön, Finale Ligure, Col du Passon, Malaga, Zermatt, Glentress, Moab.

Och när vi väl är hemma så loggar vi varv på varv i bikeparken tills kroppen eller cykeln, eller bägge två samtidigt, ger upp. Bara för att upprepa samma procedur nästa dag. Och nästa, och nästa.

Det är ’all in’, glaset fyllt över bredden, plat­ tan i mattan, ända in i kaklet — precis hela tiden.

Det är lätt att avfärda oss — med all rätt — som nyckfulla prylbögar (män såväl som kvinnor) som alltid hoppar på det senaste i trendväg, och just nu råkar det vara att färdas framåt på två hjul i olika former. Men vår relation till cykeln går betydligt djupare än trendängsliga hipsters i tajta jeans som vinglar runt i Hufvudstaden på rangliga fixies. Det är en kärlek som mognat under många år. En kärlek som har härdats och fördjupats under många mörka månader av total saknad.

de långa bistra vintrarna som får oss att närmast maniskt längta efter cykelsäsongen. Kanske är det saknaden och minnena av svunna säsonger som får oss att längta ännu mer intensivt efter nästa vår, en vår som äntligen ska blotta våra älskade cykelstigar än en gång.

Vi har inte samma enkla förhållningssätt till cyklingen som Toscanas landsvägsslickare, som södra Kaliforniens dirthoppare eller North Vancouvers freerideafficionados som har tillgång till sin passion året runt, rakt utanför dörren.

Deras är en villkorslös kärlek till cyklingen, en som ständigt blir besvarad och underhållen.

Medan vår ligger i bakhuvudet och skvalpar likt minnet av en älskades avskedskyss inför en lång tids ofrivillig frånvaro.

Som skidåkare är vi vana vid säsongernas skiftningar, vi har levt med snöns flyktighet sedan barnsben och vi har alltid varit beredda att vänta på vår njutning, hur plågsam den väntan än må vara. Och det är få ställen på jorden som er­ bjuder bra skidåkning under sommarmånaderna, och de ställena ligger oftast väldigt långt bort.

Som cyklister får vi däremot sanningen kastad på oss i ansiktet varje dag när vi går ut på nätet vid morgonkaffet, rakt i nyhetsflödet på Facebook, på bloggar och forum — där ute i den stora världen pågår en ändlös cykelsäsong utan vare sig slut eller början. Och här sitter vi fast i ett kompakt vintermörker, med en meter snö utanför knuten, och får inte vara med.

Kanske är det

att tro att vi spenderar vintrarna med att sitta inne på kammaren med ett rep framför halsen och funderar på om det är den enda genvägen till torra stigar, perfekt asfalt och ljumma sommarvindar som letar sig in under cykeltröjan i ryggslutet.

Sanningen är att vi är precis lika galna skidåkare, med nästan samma fanatiska pas­ sion. Nästan alltså, för som en god vän en gång konstaterade under ett fikastopp en puderdag, ”vi snackar cykel hela vintern, men vi snackar aldrig om skidåkning på sommaren”.

Vi Årecyklister är nämligen aldrig ensamma.

Vi finns överallt därute någonstans, i ensamheten i hemliga garage och mitt i vimlet på stimmiga kaféer.

När längtan blir för stor, när saknadens börda blir för tung att bära under den mörka årstiden finns det alltid någon i närheten som släpper sina verktyg från sitt senaste cykelprojektet, lägger en förstående hand på din axel. Som tyst lägger en cykeltidning framför din näsa bredvid en rykande kopp kaffe med en stillsam nick som visar att du inte är ensam.

Att du inte är utelämnad till dina egna dröm­ mar om episka singletracks och milslånga stig­ ningar, perfekt formade dirthopp och hoppleder med underbart flyt. För ensam är du aldrig i den här byn. …

D e t ä r l ä tt

magasin åre |

43

Teo Gustavsson upptäcker att det uppenbarligen krävs mer än en backflip för att imponera på nästa generations cyklister.

44 |

magasin åre

Text Tobias Liljeroth F O T O M A T T IAS F RE D RI K SSO N

Smuts

Det började som en lös idé om några sköna hopp och ett lugnt kompishäng. Men någonstans längs vägen växte förstås projektet. Först dök en gul grävmaskin upp, sedan världseliten. Resultatet? Åres bästa ungdomsgård.

magasin åre |

45

Linus Sjöholm och Martin Söderström pumpar på.

46 |

magasin åre

står ovanpå den stora jordhögen som utgör startramp och blickar ner på hopplinjen framför honom med bestämd blick under sin gröna hjälm.

Han kunde knappast bry sig mindre om att en och en halv meter bredvid honom, lite högre upp, står en av världens allra bästa dirtcyklister.

Martin Söderström från Uppsala, iklädd en färgglad sponsortröja, energidryckslackad hjälm och grå jeans så tajta att man funderar på hur han ens kan röra sig, gör sig redo för att testa ett nytt trick i den svarta linjen. Inte ens när Martin slänger iväg en ‘flipwhip’ på det största gaphoppet — ett rent skrattretande svårt trick där man gör en bakåtvolt samtidigt som man snurrar cykeln ett varv runt styr­a xeln. Rent omöjligt för en normal människa.

Robin är däremot helt obekymrad, inte ens det minsta imponerad, av showen i världsklass som utspelar sig bara några meter ifrån honom, han har betydligt viktigare saker på hjärnan.

Han rör inte så mycket som en min när han med bestämda steg går tillbaka till startrampen för att testa ännu ett varv i den blå linjen. juårige Robin Malmborg

d i r t ä r c y k l i n g e n s m o ts v a r i g h e t

Max Fredriksson är bara 16 år och en av Sveriges mest talangfulla cyklister. Det är han som gör en ‘barspin’ på bilden ovan till vänster.

till skidåkningens hopp i parken och jibbing.

Grunden är 26-tumshjul (för någorlunda fullvuxna cyklister) på en i övrigt kraftigt modifierad mountainbike. Ramen är liten, kort och låg.

Sadeln nerkörd i botten. Inga växlar. Och om du är mån om stilen och inte vill framstå som en nybörjare så kör du med enbart bakbroms. Alternativet är BMX-cyklar enligt samma recept men med mindre hjul.

magasin åre |

47

Max Fredriksson sätter en ‘superman tailwhip’ — ett trick så svårt att inte ens Magasin Åres redaktion klarar av det.

Martin Söderströms oerhörda fokus imponerar stort på Mira Varg, 3 år.

48 |

magasin åre

“Det gäller att se gruset som en vän som fångar upp dig, som ger dig en välbehövlig läxa när du gjort fel.”

Det mesta är påfallande likt en park på vintern, förutom storleken på hoppen som är betydligt mindre av förklarliga själ. Och så underlaget förstås. En blandning av jord, grus, sand och småsten. En sträv mix som, för att uttrycka sig milt, inte är speciellt vänlig mot kraschande kroppar.

Och precis som på vintern så är dirtcykling en sport som drivs framåt av unga män med testosteronkurvan på uppåtgående, gängliga leder och ett psyke av stål som filtrerat bort alla tankar på hur ont det faktiskt gör att plocka småsten ur ett färskt sår i ansiktet.

Det finns absolut ingen genväg till framgång om du vill bli bra på att cykla dirt, det är den hårda vägen som gäller — bokstavligen. Det gäller att se gruset som en vän som fångar upp dig, som ger dig en välbehövlig läxa när du gjort fel. De ständiga skrubbsåren på armbågar och ben är motivation nog för att samla ihop sina tankar och visualisera tricket du ska utföra och sedan förmedla den känslan ut till kroppen. För när du väl droppat in finns det inte längre någon återvändo. Vill du sätta ett svårt trick är det enda som gäller att vara 100 procent fokuserad och totalt övertygad om att du ska fixa det. Den allra minsta tvekan och gruset kommer obönhörligen upp och hälsar på i ansiktet.

Med allt det sagt, du behöver inte vara 17 år och fullproppad med tuppfäktarmentalitet för att tycka det är skönt att ta lite luft med hojen.

Svansen av småkids finns där runt hoppen, precis som äldre gubbdirtare — alltså kvinnor och män över 24. Du kan lägga dig på precis vilken nivå du vill, det är när du ska kliva upp ett steg på svårighetsskalan som den verkliga utmaningen infinner sig.

D e t f i n a m e d d i r t c y k l i n g ligger i tillgängligheten och enkelheten. Du behöver inte pantsätta huset och ställa in semesterresan för att ha råd med en hoj, en handfull tusen­ lappar räcker långt. Du behöver inte ett fjäll med stolliftar eller en ändlös skog utanför dörren för att ha kul. Ett gäng hopp på en lätt sluttande yta och du är hemma.

Men, trots all cykelhistoria och alla fullständigt galna tvåhjulsentusiaster, så fanns det fram tills i fjol ingen dirtbana i byn. Okej, det har funnits en bakom Bygården i Undersåker i några år, men inte mitt i smeten bland allt folk.

En som saknade en dirt lite mer än dom flesta andra — och körkort så han inte kunde ta sig till Undersåker — var Kristian Eriksson. Eller BMX-Krille bland vänner. En 34-årig, gift man som ägnar en betydande del av sin fritid åt att cykla runt på en i omgivningens ögon fånig BMX-cykel, iklädd svart kofta. Men att få till en dirtbana och ens hitta en otingad markplätt mitt i en blomstrande turistby med en ständigt pågående byggboom visade sig vara betydligt svårare än att sätta en 360 med hojen. Snudd på omöjligt rent av. Men Krille drivs av en entusiasm som inte låter sig nedslås av sakernas tillstånd. Han nöjer sig inte med att saker inte går och han har en något naiv tro på att saker går att ro i land. i området Brun­kulla, på andra sidan järnvägen, fanns en outnyttjad liten markplätt. Det fina i kråksången var att just den här markplätten ägs av släkten Sahlén från Östersund. Samma familj där sonen Anders är nordisk mästare i downhill för juniorer och en av landets mest lovande inom genren.

Krille smög dit med mössan i hand. Bygga dirt vid Brunkulla? Inga problem. Inom några månader hade han krattat och ordnat så att Åre Bergscyklister kunde signera ett långt hyreskontrakt med familjen Sahlén. Mission accomplished. Nästan.

Själva grävande var kvar och det var då saker började spåra ut på riktigt. Och det var då den där gula 16-tons grävmaskinen kom in i bilden, bara att baxa den över järnvägsrälsen var ett kapitel för sig. Rattad av Daniel Söråker från Järvsö, världens kanske bästa cykelledsgrävare, anförd av Jörgen Lindman och Janne Tjärnström, två gamla uvar i cykelåre som var med redan 1999 då VM i mountainbike arrangerades i Åre. Efter en vecka med nattpass i allt från stekande sol till ösregn, åtskilliga påsar med Maxburgare och grävtag senare, stod en dirt med tre hopplinjer klar; en grön, en blå och en svart.

Men som sagt, det här är Åre och här nöjer sig inte folk med att bara gå halva vägen. Vi behövde givetvis en pumptrack också. En sinnrik form av cykelbana där man — som namnet antyder — pumpar sig runt utan att trampa.

Varv efter varv, tills tekniken, konditionen eller prylarna säger stopp.

N e d a n f ö r l ä g e n h e ts h u s e n

spanat in en fantastisk skapelse vid sitt senaste besök i Whistler.

Utrustad med måttband och anteckningsblock smög han ut mitt i natten och tog exakta mått som han sedan överförde med millimeterprecision, laser och en dåres noggrannhet till jordplätten nere vid Brunkulla på andra sidan jordklotet.

Efter ytterligare någon vecka kunde Åres förvuxna tonåringar och deras avkommor stå och flåsa som utmattade flodhästar i strålkastarnas sken — för givetvis var det lika bra att skaffa ordentlig belysning från början.

Och Krille då? Jodå, hans grundplan om lite skönt häng med polarna och att låta dirten växa fram långsamt över tid hade blivit lite överkörd.

Och dom största hoppen var lite för stora för hans BMX-hoj med små hjul.

Det han inte hade kunnat förutse från början var att han hade sått fröet till något betydligt större. För parallellt med Martin Söderström och hans polares übersvåra trick pågick en smärre revolution i samma ögonblick. Robin i den gröna hjälmen var långt ifrån ensam om att putta sin lilla hoj tillbaka till startrampen. Byns samlade småkids hade dragit med sina föräldrar ner till dirten och körde varv på varv samma dag som den hade sin officiella öppning under Åre Bike Festival i början på juli 2011.

Ett lämmeltåg av små cykelpepp, iklädda färgglada hjälmar och nyligen införskaffade skrapsår. En dunk i marken, en rejäl skvätt Lille­skuttårar, ett par tröstande ord från föräldrarna och så på det igen. Allt under överinseende av vuxna med oro i blick efter den nyfunna insikten att familjens segelsemestrar söderut är allvarligt hotade. Deras adrenalinhöga och närmast fradgatuggande avkommor jublar och meddelar nämligen tydligt att de prompt vägrar lämna byn på sommaren. De vill cykla dirt!

Herr Lindman hade

förmåga att skaka ur sig världsstjärnor på skidor på löpande band så dröjer det nog inte länge förrän en av byns ungar står där längst upp på startrampen mellan alla filminspelningar och fotoshoots runt hela jorden. Iklädd speciallackad hjälm med ett fett sponsorkontrakt på fickan och världsstjärne­ status — redo att droppa in i sin barndoms dirt.

Tro mig, det är bara en tidsfråga. …

Med tanke på Åres

magasin åre |

49

Tine Aagaard, Solstigen

50 |

magasin 책re

Text Martin Alzén

m a x pu ls &

Rom a n t i k Löpning är en av de enklaste och mest okomplicerade aktiviteter som finns — trodde vi. Ända tills vi bad en löpare med alldeles för många högskolepoäng i filosofi skriva några rader om ämnet.

Foto M at tias Fredriksson

magasin åre |

51

52 |

magasin 책re

omantiken är tillbaka .

Inte den där gulliga med hjärtan och flickor och pojkar som träffar varandra och blir kära, utan den idéströmning som hade sin storhetstid under 1800-talet och som upp­stod i konflikt med upplysningens ideal. Den senare delen av perioden hade hyllat civilisation, utveckling, förnuft och tekniska framsteg men som vanligt är så gungade pendeln tillbaka och en samling filosofer, konstnärer och författare tröttnade på det rationella och började istället tala sig varma för religion, känsla, natur och historiens vingslag. Föreställningen om den ädle vilden, i kontrast till den dekadente storstadsbon, fick också starkt fäste och poängen var att här fanns en sorts genuin mänsklighet, den sanna människan. Vilden kunde ta sig olika former, ibland var det en bonde, en viking, en söderhavsmänniska eller en ung man som placerats i djungeln och uppfostrats av apor eller vargar men poängen är att naturen alltid vann över kulturen. Det här var alltså 1800-tal och människan mot maskinen. konflikten mellan den ”den ädle vilden” och industrins grottekvarn fortfarande levande och den förra tar till vapen som surdeg, närproducerad och stenåldersinspirerad mat, hela dygn utan internetuppkoppling och stora naturliga helskägg. Vissa kvinnor kanske till och med låter bli att raka sig under armarna. Och rätt många tränar sina kroppar på ett historiskt tillbakablickande vis. I samband med Workout Åre häromåret träffade jag en ambitiös försäljare som talade sig varm för jättelika falukorvsliknande ringar att ha runt axlarna när man tränade och han hävdade att ”så här blev de antika grekiska brottarna starka, fast de var ju herdar och de bar killingar runt halsen” och jag fattade direkt vilken skulptur han hade sett och tänkte; Oups! Nu ska vi snart inte bara springa maraton, vi kommer dessutom att ro galärskepp.

Den ädle vilden 2012 stavas också ”den ädle löparen” och bästsäljande litteratur som Christopher McDougalls Born to Run eller Haruki Murakamis Vad jag pratar om när jag pratar om löpning spär på hypen. Människan är fantastisk på att titta åt två håll och att göra utveckling genom att titta bakåt, men när det nya är att äta stenåldersmat och springa barfota kan man undra om det inte är dags att utlysa framtidens kris? Det är lätt att göra narr av fundamentalisterna och de närmast religiösa förespråkarna för en viss sorts löpning, eller en viss sorts kost, och det blir gärna larvigt när ett stort varumärke gör reklam för barfotaskor med en snubbe som är märkligt lik Jesus och som självklart springer i bar överkropp. Men trots det kan jag inte låta bli att älska löpning och då måste man ibland förlåta de nyfrälsta.

År 2012 är fortfar ande

Salomon Trailtour Åre och banan går runt Totthummeln med en loop bort mot Björnen. Ovanför Sadelliften går stigen på skrå och lutar både nedåt och åt sidan. Eftersom löpare har tränat i flera veckor på rundan är den att likna vid ett två meter brett stråk av 10 centimeter djup lera. Det ser lustigt ut med löpare som genom att sikta i 45 graders vinkel kämpar för att bemästra avdriften i den halkiga leran. Lite som att springa i raggsockar på ett lutande gympasalsgolv om ni vill ha en inomhusbild.

h ö st e n 2 0 1 1 ä r d e t

Tine Aagaard & Janne Tjärnström, Rödkulleplatån

magasin åre |

53

Den lustiga synen till trots ler inte jag där och då, för jag fattar mycket väl att om jag halkar är risken stor att hjärnan vill rädda upp situationen genom att flytta in fötterna under den fallande kroppen, och att sätta sig på en fot är det snabbaste sättet att bryta en fotled. Något som inte alls står på önskelistan. Här gäller alltså att kämpa för att hålla kursen men också veta när det är dags att ge upp och hellre ta ett snyggt fall ut mellan fjällbjörkarna.

Kanske kunde man tro att deltagarna är besvikna på banans skick men efteråt är alla glada över sina smutsiga ben och även jag står och tänker att det är något förbrödrande att andas hårt, svettas och smutsa ned sig i grupp. Lite av en revolt mot antibakteriellt liv och absolut ren tvätt och att smuts form av lera på benen är hälsosamt i jämförelse med smutsen som osynligt hoppar på mig när jag promenerar Hornsgatan fram. Ja, lite av det där romantiska som nämndes tidigare.

Fjället är inte heller, till skillnad från många andra landskap i Sverige, besudlat med huggormar och fästingar. Det är faktiskt möjligt att sätta ned fötterna utan oro för vad som kan bita en.

54 |

magasin åre

V i ä r e tt p a r h u n d r a löpare som springer loppet och vi är i gott sällskap. Flera populära lopp som Tjurruset och Axa Fjällmaraton har redan fulla startlistor eller har tvingats utöka antalet startplatser. Det är svårt att hitta exakta siffror men många löptävlingar har ökat med 25-35 procent de två senaste åren och trenden verkar hålla i sig. Och till alla som skådat ljuset vill jag ropa - kom hit!

Det är superförhållanden för löpning i Årefjällen!

Nej, inte för den som tycker att tre kilometer på sågspån i arrangerad natur är grejen men för dem som gillar att springa lite mer ‘hardcore’ och inte är rädda för att ta i eller smutsa ned sig. För ta i kommer du och få göra om du springer på Skutan. Det går nämligen otroligt fort att springa i utförsbacke.

Fötterna trummar på och gränsen mellan succé och misslyckande kan vara hårfin. På min egen lista finns en serie fall orsakade av hala underlag och större stenar som rullat med och fastnat mellan fötterna så jag snubblat. Riktigt illa ute var jag på baksidan en gång då jag, faktiskt ungefär på samma sluttning som man åker skidor, försökte hålla farten uppe, halkade och tumlade okontrollerat en rätt lång sträcka. Halvvägs fick jag ned baken och åkte på hälar, röv och armbågar. När stenen mitt i gräsfältet kom farande valde jag att försöka rädda svanskotan genom att hålla upp höfterna. Smällen tog då i armbågen och rejält blodvite uppstod.

Smärtsamt förstås men också sådär kluvet tillfredsställande som det är alltid är när man slår sig på egen hand.

Uppför är det svårare att hålla farten. Pröva att ställa pulsklockan på 10 procent under din maxpuls och ta sats uppför i Tottbacken. Om du springer kommer larmet snart att tjuta och sedan kommer det att fortsätta tjuta även om du börjar gå aldrig så långsamt. Det är svårt att sänka pulsen när uppförbacken är så brant att lungorna hotar att komma

upp med saliven. Självklart går det bra att springa långt också. Den som springer Skutan runt får ett rejält långpass och ska nog tänka sig att avsätta en halvdag för löpningen och sedan kanske ytterligare en halvdag för att, likt en ormbiten hund, bara kunna ligga still och rehabilitera sig. Om man nu inte mycket trevligt har gifflar och saft med sig, tar det lugnt med många fikaraster och makligt tempo, för då är det mer av en kraftfull utflykt som går att skryta med för soffpotatisarna. Duger inte rundor i Åres omedelbara närhet finns det oändliga möjligheter. Jämtlandstriangeln är alla vandrares IKEA-promenad men ingenstans finns det en skylt som förbjuder löpning. Det går att göra hela rundan i ett svep men då hinner man knappast njuta av utsikten och det är synd i en så fantastisk miljö.

Lite sådär så man vill ironisera och säga som min bror att ”det bara är rädda människor som springer”. Lugn — så farligt är det inte. Bara roligare. Tänk en skala. I ena änden har du trappmaskiner, löpband och dunkande musik. Typ klippkort på gymmet. I andra änden har du löpning i fjällmiljö. Det är berghällar, stenskravel, vidunderlig utsikt och rätt mycket väta. Det kan vara stigar i trädgränsens björkskog eller vindlande mellan storgranarna på fjällsidor men i princip alltid uppför eller nedför. Pröva och Lidingöloppets fruktade Abborrbacken med 48 höjdmeter kommer framstå i ny dager. Ibland kallas det trailrun men själv tycker jag att det låter begränsande, för inte måste man ha en stig för att kunna springa. Öppet fjäll eller lätt lutande myrar är fantastiska arenor för fina löppass och då är det synd att låta stigar begränsa möjligheterna. Fjället är inte heller, till skillnad från många andra landskap i Sverige, besudlat med huggormar och fästingar. Det är faktiskt möjligt att sätta ned fötterna utan oro för vad som kan bita en. Myggen kanske någon invänder, men dem springer man ifrån så det är inte heller något problem.

Låt e r d e t e x t r e m t ?

med romantiken. Religionen fick ett uppsving. Det är nästan samma sak med dagens löpartrend. Några vill dyrka guden i grupp. Andra har svårt med för många löpare runt omkring sig.

Jag tillhör den senare kategorin men har också haft några av mitt livs vackraste ögonblick i löpsällskap till Issjödalen, över Mullfjället eller runt Skutan. Det är extra meditativt att se trygga fötter röra sig mellan stenarna och de som dricker kallt bäckvatten ur samma flaska på en löptur delar ofrånkomligt kroppsvätskor och en del av livet. Just sådana gånger är det väldigt lätt att tänka, att det kanske ändå ligger något i det där med känslor och närheten till naturen.

Att det helt enkelt är läge för att bli lite romantiker på gamla dar. …

En grej till

Tre sköna turer

En fin vardagsrunda på cirka sex kilometer blir det från Björnenliftens dalstation och transporten (Björnenvägen på pistkartan) upp mot Sadelliftens avstigning och vidare mot Tottliftens avstigning. Sedan är det Getsvalsbacken nerför mot Björnen som gäller, samma väg som man åker skidor, men knepet är att ta stigen som dyker upp i tangentens riktning i den långa högersvängen runt Getvalen.

Härifrån är det lång utförlöpning över till myrarna och en kryssmarkerad led som kommer ut på grusade Sätteråsvägen och till slut Björnens skidspår. Backarna eller väg tillbaka till startpunkten.

En längre runda (14 kilometer) som passar för lunka-löp med eventuellt stopp för fika är turen över Mullfjället. Utgå från Ullådalen och ta vandringsleden mot Forsaskalets vindskydd där du sedan tar söderut mot Mullfjällets topp. Därifrån tar du leden ner via Tyskhuvudet och tillbaka till Ullådalen. Rundan är i princip alltid blöt, räkna inte med torra fötter.

Mullfjällets gröna färg upplevs allra bäst sena sommarkvällar. Gillar man att känna sig stark springer man det omvända varvet och avslutar då med en lång nedförslöpning.

Riktiga findagar rekommenderas ÅEC-sträckan. (Karta finns på ­ www.areextremechallenge.se/) Sträckan kräver logistik, eftersom den inte bildar en runda, men den bjuder på fantastiska vyer och för den tävlingsinriktade finns det tider att gå på. Kolla gamla tider och jämför din prestation med multisportelitens.

En tröst om det känns tungt uppför är att inte ens de starkaste springer när det är som brantast. Ta med förstärkningsplagg, kompis och matsäck. 15 kilometer och ­1 000 fallhöjdsmeter upp och ner kräver energi. Och gärna sällskap.

Emma Gustafsson, Åreskutan

magasin åre |

55

— M r M u lt i s p o r t —

Erik Ahlström

...halkade, bokstavligen, in på karriären som arrangör av jobbiga sportarrangemang. Men inte på ett bananskal utan på en ondsint isfläck i Verbier.

Text Håkan Wike

E r i k A h l s t r ö m v a r till en början en rätt vanlig kille, utbildad ingenjör, men precis nyfrälst säsongare i Alperna. Verbier var favorit, så till den milda grad att han tillsammans med några polare fick gestalta bummargänget Samurajerna från Hökarängen i Lasse Åbergs film Snowroller – Sällskapsresan 2.

— Det tycks vara min största merit, säger Erik och skrattar. Det är i alla fall det som folk kommer ihåg.

Men några alpsäsonger efter ”bästa svängen Hökarängen” så hade fyra killar i gänget bestämt sig för att delta i en skidalpin tävling. Stighudar upp, alpin firning och full fart nerför. Problemet var att ett lag skulle bestå av tre, men de var fyra som ville vara med. Det var en situation som för Eriks del skulle visa sig ödesdiger, eller utvecklande om man vill se det på det viset.

Erik, som bestämt sig för att han skulle vara en av de tävlande, tränade hårt. En morgon drog han på egen hand iväg ovanligt tidigt på en rejält lång tur för att få ett försprång i konkurrensen om platserna i laget.

Men ödet ville som sagt annorlunda. När

56 |

magasin åre

Foto M at tis K arlsson

han kliver iväg från bilen, med skidor på axeln, över gatan upp mot starten, halkar han och sätter sig på foten. Den går av och Eriks tävlingskarriär slutar innan den hunnit börja.

Det här var ju långt före mobiltelefonernas tid så med bruten fot gasar han hemåt, med högerhanden på gaspedalen eftersom foten är helt obrukbar för den uppgiften. Det slutar givetvis med att han hamnar på sjukhus och under sin vistelse i sjuk­sängen stoppar en kompis en folder om Turistsportlinjen i Kiruna i händerna på Erik.

— Det var väl lite som när jag upptäckte bummandet, känslan var ”kan man göra det här? Wow!” Det slutade med att han sökte och kom in.

Slut på bummarlivet. egentligen inte den energiske och otålige Eriks rätta miljö. Han ville ut — han ville göra saker. Första mötet med fjället Kebnekaise var en förälskelse som skulle hålla i sig många år. Han grundade Kebnekaise Classic — Sveriges första skidalpina tävling — redan 1992. Det var starten på en fantastisk arrangörsgärning och Erik formligen spottade ur

S kolbänke n var väl

sig nytänkande tävlingar under hela 1990- och 2000-talet. TEO, C2, ÅEC, FEM och andra märkliga förkortningar, alla med de gemensamma nämnarna ”långt och jobbigt”. Många var flera dygn långa och besvärliga multisporttävlingar och snart fick Erik i Sportsverige mellan­ namnet ‘Mr Multisport’, eftersom han nu var en av de absolut mest drivande personerna bakom det växande multisport-intresset i Sverige. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att han aldrig själv tävlat — inte förrän i Åre Extreme Challenge år 2008.

— Nej, jag har liksom alltid hamnat som arrangör på alla tävlingar jag tyckt varit roliga.

Jag har ju provat alla banor själv, det är den absolut roligaste biten med att arrangera tävlingar, men inte med samma fart eller i ett sträck som tävlingsdeltagarna gör. Att hitta på och knåpa ihop idéer, till en början hur galna som helst, är det jag gillar mest.

Alla som känner Erik och som jobbat nära honom på olika vis kan nog instämma i att han är en idéspruta och en kille som kan engagera och entusiasmera. Erik är ingen förvaltare eller organisatör. Excel är inte hans favoritprogram så att

magasin 책re |

57

“Det finns inget alternativ till Åre i Sverige om man som jag gillar fjäll, skidor, natur och utesporter” säga. Ordning och reda är inte det som dyker upp först bland adjektiven när man ska beskriva Erik.

Han trivs bäst när han får klura ut häftiga äventyr. Andra runtomkring honom får gärna ta hand om detaljer. Genom sin entusiasm har han däremot haft ganska lätt att hitta kontakter och prylsponsorer till sina tävlingar — och till sig själv.

Trots alla grejer som får förråden att bågna, en följdeffekt av att han även har svårt för att slänga, är han inte den som släpar på saker i onödan när han är ute. Infallen är lika spontana som entusiastiska och förberedelserna är därefter. En skridskotur kräver ett minimum av extrakläder och matsäck. En paddling kan ske på egen hand och utan backup-plan. Den här egenheten kan ibland resultera i riktiga strapatser, även på hemmaplan.

Som den gången i Indalsälven när han tränar för Åre Extreme Challenge, går runt och tappar paddeln som drar iväg nedströms. Han får fatt i kajaken, tar sig iland med den, men utan paddel.

Går barfota genom skogen i tre kilometer för att hämta en ny paddel i en kompis garage — som han nästan helt säkert vet är olåst. Han traskar tillbaka tre kilometer till kajaken, fortsätter paddlingen ner till Åresjön där han faktiskt till slut kommer ifatt sin paddel. Hela denna paddelräddningsexpedition genomförs genomblöt.

Lätt och enkelt är Eriks melodi. Men ack så krångligt det kan bli ibland.

58 |

magasin åre

är sällan ifrågasatt av Erik. I alla fall inte de topografiska och geografiska egenskaperna. Det är omgivningarna som lockar till lek. Årefjällen är en enda stor lekplats även om han allt som oftast tar sig ut i världen.

— Jag flyttade faktiskt ner till Åre från Lappland för att komma närmare allt. Familjen, först och främst. Vi som bor i Åre ojar oss gärna över dåliga kommunikationer med resten av världen men jämfört med Björkliden där jag bodde tidigare ligger den här byn centralt. Det finns inget alternativ till Åre i Sverige om man som jag gillar fjäll, skidor, natur och utesporter.

Erik är nog precis en sådan som de flesta av oss vill vara, men av olika anledningar inte är.

Många är de som flyttat hit till Åre för fjället, forsarna, skidåkningen, fisket, cyklingen eller vad det nu må vara som får hjärtat att slå lite snabbare och flyttlasset att rulla norrut (oftast).

Vi är många i byn, den by som till synes är en fristad från måsten, som ändå fastnar i för mycket jobb och för lite fritid. Erik begränsas inte av sådana föreställningar utan tar alla chanser att göra det han verkligen vill göra.

Nej, stockholmaren Erik har inga känslomässiga band till storstaden längre. Dialekten kan med lite vilja fortfarande härledas dit, men på 20 år har han hunnit bli en välkänd och ofta synlig årebo. Engagemanget i multisporttävlingar har fått konkurrens av andra viktiga frågor.

Åres förträfflighet

Tillsammans med Andreas Sivvonen drog han igång en Facebookgrupp för bilsamåkning som resulterat i färre ensamkörningar och bättre kommunikationer mellan Åre och resten av världen — oftast synonymt med flygplatsen i Östersund.

Papperskorgar är ett annat exempel. Eller bristen på sådana, framför allt. De årligt återkommande städdagarna på våren fick en nytänd­ ning tack vare Eriks irritation över mäng­den vårskräp på byn efter snötäcket försvunnit. Ett engagemang som utöver tre-fyra dussin Årebor från Såå öster till Staa i väster även engagerar traktens företag som bidrar med mat och dryck, bad och middagsrabatter. Likheten med ett multisportevenemang är slående. Mr Multisport är nog lokalt känd lokalt som Mr Papperskorg.

En promenad med Erik, oavsett årstid, innebär att man helt sonika får finna sig i att han allt som oftast plockar skräp. Under Eriks 50-årsfest för ett par år sedan, som givetvis innebar en heldagsaktivitet på temat 80-tal, skibums och Snowroller, överlämnades högtidligt en specialdesignad papperskorg, inklusive 30 meter soppåsar på rulle, från Åres kommunkontor som väl tröttnat på Eriks­tjat om skräpbehållare på byn.

Gåvan överräcktes med förbehållet att Erik själv fick tömma tunnan. Den vackra tingesten finns för övrigt att beskåda på Turistbyrån i Åre.

Om ma n f i n n s med i Eriks telefonbok kan det när som helst, utan förvarning en helt vanlig vardag plinga in en sms-uppmaning om vitt skilda saker men med den gemensamma nämnaren; “nu gör vi något kul”. ”Det går inte att sitta inne idag. Löpning på fjället? Sedan kajak på Ottsjön.” eller: ”Ska du med och cykla en vecka i Turkiet?

Grymt billiga flyg från Östersund!!” ”När då?” ”I morgon!”

Grupp-sms var länge Eriks kontaktforum men kommunicerandets tekniska utveckling spelar Erik i händerna. Efter en lite trevande start, han är i det närmaste något av en teknofob (ingenjörsutbildningen till trots), har Erik med hull och hår anammat Facebook som kommunikations­ kanal. Här når han ju ännu fler lekkamrater.

För de flesta av oss går det inte att hänga med i svängarna. Ena veckan är det jobb och tonårig son som gäller för hela slanten. Nästa vecka är det lekstuga och egna upplevelser med samma frenesi. Men vi som står på vänlistan är glada när Eriks iver och vår egen vardag kan kombineras. Fjället, bergen och omgivningarna mellan sjö och topp får Erik att brista ut i superlativ och då är det en ynnest att få vara med.

Allra gladast är han där ute. På väg någonstans, en timme mitt på dagen eller en helkväll med löpning, paddling och cykling. Gärna på helt nya ställen, bara för att testa och kolla.

— Det borde gå. Det är säkert asfint! är ett återkommande motto.

Det får gärna vara utmanande och inte sällan bjuder han in till strapatser som på förhand verkar omöjliga. Ibland går det — ibland inte.

Att vinna är inte viktigt för Erik. Det går inte fortast, men det går alltid med ett leende.

Eftersom Erik numera är föreningsutvecklare för Korpen från Härjedalen upp till Kiruna, och även en del av marknadsavdelningen på nationell nivå, skulle man ju kunna tro att det blivit lite vanlig arbetare av honom också. Men han är inte den som är först på plats på Årekontoret, något 8-17 existerar inte, utan han ringer allt som oftast och kollar om det är någon annan där först. Sitta själv kan han göra hemma.

Kontoret är en plats där man byter idéer, umgås och socialiserar.

Men det mer ”riktiga” jobbet i den stora folkrörelseorganisationen är på 75 procent, resten av arbetsveckan fylls av engagemang för Salomon Trail Tour. Och så finns det förstås en annan del — utrymmet för egna utflykter, senvägar, resor och lek. Även om Erik har dragit ner på tävlingsarrangerandet ser han till att Salomon Trail Tour i Åre blir av i år igen. Jämtlandstriangeln Unplugged (se Kalendern på sidan 28) är ett försök att fokusera på enklare arrangemang där aktiviteten kommer i fokus, inte sponsorer, flaggor och prylar. Nu peppar han även andra att genomföra många av de idéer han fortfarande odlar i huvudet och upptäcker när han är ute.

En av de mer galna på senare tid är att på vintern springa nerför Åreskutan i downhill-spåren som formas till velodromer. Med dubbade skor.

Frågan är om det är några fler som går igång på den idén.

Att Erik uppnått den aktningsvärda åldern 52 år är det svårt att tro. Och på senare år har Erik faktiskt blivit lite tävlingsmänniska. Kanske vill han kompensera den missade chansen i Verbier. Löpning är i totalt fokus. Eller trailrunning som det ju faktiskt heter även i Sverige nu när det blivit populärt. För Erik är det inget nytt, han har vurmat för fjällöpningens förträfflighet i många år.

— Det är så himla enkelt! Ett par dojor bara. Jag fattar inte att folk kutar på asfalt. Det gör ju bara ont.

Nej, Erik kommer aldrig att låta storstadsarvet, betong och barkade motionsspår ta över tillvaron. Lika envist som en fjällbjörk klänger sig fast på sluttningen är Erik sammanlänkad med naturen. Men det är inte självklart att Åre kommer vara bostadsorten resten av livet. Det kan lika gärna vara någon annan liten ort, nära bergen på andra sidan jordklotet. När som helst eller aldrig går flyttlasset. Vi är många i Åre som hoppas på aldrig. Kan vi inte bli som Erik så vill vi åtminstone åka lite snålskjuts på hans sportiga livsstil. Bara genom att hänga med så gott vi kan mår vi mycket bättre inombords. …

Erik Ahlström Ålder: 52 år Familj: 14-årig son och katt Bor: Alphyddorna, mitt i Åre.

Trailrunning i Åre: Solstigen runt Totthummeln är fantastisk – och nära byn.

Blanktjärnsrundan i Vålådalen är också perfekt, lagom lång och tjärnarna är fantastiska.

Bara att hoppa i. Åreskutan runt är en annan favorit med väldigt fin och varierande terräng.

Löpningen från Vallbo till Pyramiderna är riktigt härlig, blanda annat på grund av Pyramiderna som är ett gäng unika sandhögar.

Tävlingsdröm? Löpning med dubbade löpskor nerför Skutans downhilleder och velodromer på vintern. Eller på sommaren en motsvarighet till stafettloppet St Olovsloppet, Östersund-Trondheim men inte på asfalt, bara natur och fjäll så klart.

Hur tänkte jag då, egentligen? Förra hösten var lite crazy. Tanken vara att springa Skäckerfjällen runt. Paddlade in i Skäckerfjällen, vandrade upp på fjället Kammen. Gängorna på gasolköket var trasiga och dessutom hade jag inga tändstickor med. Dubbelfel. Levde på hjortron hela dagen men tröttnade på den dieten och att vara själv. Gick ner igen och paddlade till bilen, ”mission not completed” — det finns kvar att göra med andra ord.

magasin åre |

59

60 |

magasin 책re

Koppar, Kaffe & kakao Det finns platser vars historia ligger dold för den som inte letar noga eller vet vad han söker. Vildmarken kring Lunndörrstugan är en sådan plats. Följ med Jörgen Vikström

på en fjällvandring tillbaka i tiden. foto nickl as blom

magasin åre |

61

62 |

magasin 책re

magasin 책re |

63

“Jag var här en vinter för länge sedan, tillsammans med den legendariske alpinisten suktar efter uppmärksamhet. Därför har har naturen givit dem platser vid människans allfarvägar. Där kråmar och speglar de sig i människans aldrig sinande uppskattning.

Lunndörrsfjällen håller sig i skymundan. Det är först när man tränger in i dem som de visar sina behag. Innan dess vänder de ryggen mot betraktaren.

De sneglar visserligen över axeln, men tro inte att det är en lockande blick. Blicken är surt fors­ kande med stråk av kalfjällets karga fientlighet.

Så känns det när jag jag passerar under de väldiga urbergsbranternas taggiga klipptorn där örnar och ofta korpar nu patrullerar luftrummet.

Den här gråväderskvällen, med hungern svidande i magen och ett mörkt regn strilande över mig, är fåglarna som harpyjor, den grekiska mytologins vindandar.

Jag drar huvan över huvudet medan regnet ökar i intensitet och åskan mullrar och glammar allt starkare inifrån Lillådörren och Storådörren. Åskan makar sig österut. Närmar sig. Harpy­ jorna är dess förpatrull.

Ja, det är en obehaglig stämning den här kvällen. En stämning som jag innerst inne vet att jag nog kommer att ställa i bjärt kontrast mot solvädersdagen som jag hoppas på i morgon; en fin dag med en ljum vind som blåser myg­ gen ner till Tossåsen, alltmedan den torkar upp marken och mig. Jag kommer då att slå mig ner vid vindskyddet inne i Lunndörrspasset, dra på bensinköket och koka mig en kopp kaffe och äta en chokladbit som jag trycker upp mot gommen så att kaffet kan skölja över chokladen innan det försvinner ner i strupen. Jag kanske till och med kommer att ta av mig rutskjortan och sola över­

Åreskutan och Snasahögarna

64 |

magasin åre

kroppen. Så varmt kanske det kan bli.

Och jag kommer att kisa mot solen och tänka på den här kvällens regn, hunger och harpyjor.

Då kommer jag att vara nöjd. av åskan som passerar rakt över mig på väg mot Anaris. Regnet upphör för en stund medan de blyfärgade molnen sakta roterar in över Gruvfjället. I dunklet anar jag ingångarna till kopparguvorna på Gruvfjällets branter och funderar över hur det kunde ha varit under mitten av 1800-talet när kraftkarlen från Vallbo, Jon Olofsson, kallad Stor-Jo, härjade här.

Stor-Jo var en kraftkarl, minst huvudet högre än allt folk i trakten. Dessutom var han uppen­ barligen fullständigt befriad från höjdrädsla.

När kopparen skulle brytas högt uppe på Gruvfjällets branter år 1837 fanns det bara en person, Stor-Jo, som kunde komma ifråga för att ta sig an de riskfyllda arbetet med att bygga ställ­ ningar och stegar till fyndigheterna på branterna.

Där de flesta klättrare skulle vägra att klättra upp utan moderna rep och kilar, häver sig Stor-Jo upp, förmodligen helt utan säkringar, med grova järnbultar, släggor och stenmejslar i ryggsäcken.

Sedan drev han bultarna i berget och ordnade på så sätt förankringar för de långa trästegarna som arbetarna från Tossåsen skulle använda. En storartad bedrift.

Regnet faller nu ner i slöjor över Lunndörren.

Jag reser tältet på en upphöjd plats intill en bäck och slumrar snart i den fuktiga sovsäcken medan jag tänker på Stor-Jo. Var och hur sov han när han arbe­ tade här under den första tiden, innan gruvstugorna hade byggts? Under en sten? Under ett renskinn?

Om han nu sov överhuvudtaget. Det är inte säkert.

Stor-Jo vilade nog inte alls innan allt var klart.

Fågl arna överröstas

Nästa dag skiner solen och jag slår mig ner vid vindskyddet inne i Lunndörrspasset, drar på bensinköket och kokar mig en kopp kaffe och äter en chokladbit som jag trycker upp mot gom­ men så att kaffet kan skölja över chokladen innan det försvinner ner i strupen. Men det blir en kort rast för gruvhålen lockar.

Jag var här en vinter för länge sedan, tillsam­ mans med den legendariske alpinisten Frans Fischer från Östersund, samt en kriminaltekni­ ker från Östersundspolisen. Frans hade besökt grottan under en av sin otaliga isklätterturer i Lunndörren och då hittat dynamit i gruvgången.

Vi var båda med i den alpina fjällräddningen och fick därför följa med som stöd till polisen som medelst helikopter skulle ta sig till passet och förstöra dynamiten.

Vandringen upp till hålet är just vandring och inte klättring men det var isigt och ett sned­ steg skulle, om inte betyda döden säkert resultera i en hjärnskakning eller brutna ben.

Vi hittade dynamiten som tydligen lämnats kvar från de sista försöken att hitta brytvärd koppar­malm. Det var under 1900-talets början.

Polisteknikern gjorde under stoiskt lugnt en liten brasa av dynamitgubbarna som brann så fint där i gruvgången. Det var tydligen fortfarande prima dynamit som ordningsmakten destruerade.

Jag väntade att brasan när som helst skulle explo­ dera, men polisen var lugn, Frasse var lugn och då blev jag lugn.

Gruvhålen ligger precis där rasbranten över­ går i fast berg. Man kan gå upprätt in i den nedre gruvgången, som är omkring 15 meter djup.

Fyndigheten upptäcktes av geologen C.W. Franzen, brytningen började 1838 och

Frans Fischer från Östersund, samt en kriminaltekniker från Östersundspolisen.” pågick i omgångar fram till 1918. Koppar hit­ tades, även nickel, men i rätt låga koncentratio­ ner. Detta tillsammans med långa och besvärliga transporter gjorde att projektet föll i glömska.

Men fyndigheten är detaljrikt beskriven i Sveriges ädlare malmer och bergverk från 1924. Det är litteratur som kan bli högintressant för dagens bolag när kopparpriset skenar.

Och jag säger: Ni skulle bara våga komma hit! igen omsluts jag av fjällen som sväller runt dalen och skapar den. Det är typisk Lunndörrsfjällterräng och den är verkligen njut­ bar. Terrängformen, den djupt skurna U-dalen, är typisk för området. Ingenstans i den svenska fjällvärlden finns en lika hög koncentration av U-dalar, eller trågdalar som de även kallas.

Att ta sig mellan dalgångarna innebär rätt krävande vandringar över höga fjällryggar.

Därför väljer de flesta att vandra en dal åt ena hållet, ta sig ut ur mynningen och sedan följa den intilliggande dalen tillbaks.

De flesta vandrarna väljer Lunndörren och förklaringen är enkel; det är den enda dalgången med markerad led. Dessutom ligger Lunndörrs­ stugan i dess norra mynning i skyddande fjäll­ björkskog, alldeles intill Lunndörrstjärnen.

Det är en mycket vacker stugplats och även när jag går med tält brukar jag välja terrängen runt Lunndörrsstugan. Här finns bra tältplatser med närhet till vatten och efter middagen är det bara att gå ner till stugplatsen och njuta i den vedeldade bastun om man känner för det.

Väl nere i dalen

När jag bor i fjällstugor ,

eller tältar vid dem, undrar jag ofta hur det skulle vara att bo på dessa platser. Skulle man kunna klara sig på

jakt och kanske potatisodling? Växer potatis i Lunndörren?

Kanske om man hittar en södersluttning i lä.

Kanske.

En som tänkte så här och gjorde slag i saken var John Erik Jakobsson. Han bodde i tjugofem år i en grotta på andra sidan Lunndörren. John Erik var innan grottäventyret ladugårdskarl hos Stor-Jo i Vallbo och är förmodligen den “SöderJöns” som med Stor-Jo byggde Vallbo kapell under början av 1860-talet.

Men sedan drog John Erik till fjälls och hamnade söder om Lunndörrens södra mynning, där han hackade sig en grotta i Masberget. Han la in trägolv och byggde en farstukvist av sten och bräder.

Men märkligast är nog hans hängande träd­ gårdar runt grottans mynning, ett slags terras­ ser med bördig jord där han odlade potatis och grönsaker. Möjligen odlade han även humle, för det sägs att han bryggde öl. Han skrev till och med en visa om det: “Där jag uti min grotta bor, där är en källa klar, där kan jag få mitt julöl i alla dar.”

På en bild som den legendariske Årefoto­ grafen Nils Thomasson tog 1902 syns John Erik utanför sin grotta. Han sitter på en pinnstol och röker på en lång pipa. Han har skepparkrans, Vegamössa och ett finurligt leende på läpparna.

Han blev förlamad vid en olycka när han släpade en stor björkstock till grottan. Folk i trakten förde honom till Oviken, där han levde sina tre sista år. Men enligt skriftställaren och fjällkarlen Torsten Boberg var det med våld man fick föra John Erik till sjukstugan. Han ville inte lämna sin grotta. John Erik dog i Oviken den 11 februari 1905.

Jag vandrar tillbaks till Vallbo och civilisatio­ nen, passerar kapellet som Stor-Jo och John Erik alltså byggde.

Kör hemåt och hamnar samma eftermid­ dag på en finkrog i Åre. Njuter av solen och ölen på uteserveringen. Stolarna är välstoppade, servitriserna vänliga och snabba och snart fylls ute­serveringen av uppklädda gäster.

Jag smuttar på ölen och tänker att jag kanske borde skaffa mig skepparkrans och pipa. Kanske även en egen grotta.

Nja, vid närmare eftertanke är nog det här upplägget helt optimalt. …

Ett ganska okänt fjäll Lunndörrsfjällen ligger söder om Vålådalen och Vallbo, söder om Vålå­skogen, kan man lite slarvigt säga. I öster ligger Anarisfjällen och i väster Vålå­sjön. I söder ligger byarna Ljungdalen och Tossåsen. Ungefär så.

Centralområdet utgörs av dalgångarna Lunndörren, Lillådörren, Storådörren, Tronndalen och Gråsjödörren.

Den legendariske fjällskribenten Tore Abrahamsson valde att beskriva just Lunndörrs­f jällen i sin bok Okända fjäll från 1992. Andra fjäll­områden som kvalade in var bland andra Rogenområdet, Bunnerfjällen, Borgafjällen och Sulitelma. Än i dag är boken den bästa guideboken till Lunndörrsfjällen. Abrahams­son skissar vandringen i området med grova pennor, men blir mer detaljrik när det gäller dess historia. Gå som du vill, men ha koll på vad som har hänt där du går. Så verkar han tänka. Och det är bra tänkt.

magasin åre |

65

Konsten att krångla till det Det finns en aktivitet som har långt fler utövare än cykling utför ett fjäll. Få vet om det. Fiskare gör nämligen inte mycket väsen av sig. Det ligger i sakens natur. De har fullt upp med annat. text & foto K alle Grahn

66 |

magasin åre

handlar framför allt om balansen mellan stress och avkoppling. Eller kanske fungerar liknelsen med kamerans in- och utzoomning bättre?

Dagen vid vattnet, eller kvällen för den delen, har ett naturligt flöde där fiskaren tittar och upplever omgivningen som genom kamerans vidvinkelobjektiv.

Stunden är avkoppling. Men allt tas in, hela bredden.

Intrycket av naturen är total. Vad händer med väder och vind, växter, djur och insekter? Vad sker med vattenstånd, temperatur, ljus och tiden på dygnet?

Det är tid för kokkaffe över öppen eld. Samtalet blir sällan bättre. Alla detaljer i omgivningen ger en indikation på hur fisken beter sig just idag. Gradvis zoomar vi in. Hur strömmar vattnet, vilka insekter äter strömstaren?

Och plötsligt — ett vak. Öring eller röding? Var det ett plaskvak eller ett försiktigt sippande i ytan? Tog fisken nymf eller slända?

Koncentrationen ökar, stressen tilltar och adrenalinet skjuter ut i blodomloppets mest avlägsna kapillärer. Lika hopplöst underbart och samtidigt beroendeframkallande som vilken illegal substans som helst. Det är en positiv stress som hjälper fiskaren att fokusera tanken. Jaktinstinkten är påslagen och vi zoomar in på bytet. För stunden oviktiga detaljer försvinner och små händelser som sker precis där ute vid stenen i strömfåran blir viktiga. En krusning i ytan.

Rätt flugval och sedan kastet. Hugget. Fighten.

Sedan klingar drogen sakta av i blodsystemet och hjärnan zoomar ut igen och tar in allt det där andra.

Ett med naturen igen.

De som drar en parallell med fiske och lugn menar kanske mete i en eka med rödvitt flöte på en sommarsjö.

Flugfiske är något helt annat — ett beroende.

Alla kanske inte håller med mig, men förutom löpning och vandring finns det egentligen bara fyra saker som kan betecknas som vettiga sysselsättningar här i dalgången, med tanke på vad den har att erbjuda i topografi och naturliga förutsättningar.

Naturligtvis åker vi skidor. På sommaren är cykel en bra aktivitet. Och ibland även paddling.

Men fiske ligger solklart överst på den listan. Det kan utövas året om. I några av Sveriges och där med världens bästa fiskevatten dessutom. Det måste helt säkert betraktas som en meningsfull tillvaro.

Det ligger dock inte i flugfiskets natur att betraktas som meningsfullt. Somliga förstår visserligen

Attraktionen i flugfiske

magasin åre |

67

den inre resan som är så viktig i flugfisket. Ett med naturen och allt det där. Men varför i hela friden ska man behöva göra det så krångligt för sig själv? Vad är det egentligen för fel att dänga med ett kastspö eller för all del lägga nät?

Det är i bergen vi finner svaret.

När Alpernas vackraste och mest åtråvärda berg, eller för all del en handfull svenska fjäll eller ett fång norska toppar, sett sina första bestigare, började dessa bergtagna leta efter större utmaningar. I synnerhet det som var svårare och inte minst mer estetiskt. Alpinismen och klättringen såg dagens ljus och det handlade inte längre om själva toppen utan mer om vägen dit.

Om utmaningen att klättra i god stil och inte fuska sig mot målet. Och inte minst om sporten.

Enligt det engelska ursprung som även sporten flugfiske har är det fult att fiska med agn, som mask, och nät kan aldrig kvalificera sig in som sport. Det var ju snarast något arbetare höll på med. Fint folk klädde sig i tweed och svingade flugspö, eller när det inte gick, jagade efter räv från hästsadeln. Det var bästa stil att försöka imitera en naturlig insekt eller ett fiskyngel med krok förklädd i tråd, hår och fjäder. Det var sport. Och det moderna flugfisket såg sin start. Precis som i bergen gav det tillfredsställelse att göra det hela lite svårare än det egentligen behövde vara och ingen kunde bättre är engelsmännen krångla till saken.

I somliga vatten var det bara tillåtet att fiska mellan givna tidpunkter. Teet skulle ju drickas och sedan avbrott för whiskey och allt det där.

Ibland var det bara tillåtet med torrfluga och i somliga vatten fick man bara fiska uppströms.

Att vada och blöta ned fötterna sågs i allmänhet som fult. Käbblet om vad som egentligen var att betraktas som finast höll på att kväva sportens utveckling. Men naturen, det estetiska och inte minst harmonin i flugkastets omskrivna och egentligen ganska enkla mekanik blev till slut det viktiga.

Men mycket lever kvar än idag.

68 |

magasin åre

Företeelser som ’catch and release’ och ’limit your kill’ är sådant som flugfiskare håller på med.

Man låter fångsten simma tillbaka för att den återigen ska reproducera sig. Vilket ger nya fiskar som återigen kan fångas. Ekologi i praktiken och fiske som sport. Helt frånskilt grottmannens nedärvda gener att klubba ihjäl, frysa in och spara till sämre tider. Generellt är flugfiskare insatta i vattnets biologi eftersom de månar om sin sport på samma sätt som golfaren ömt trampar greenens vårdade gräs eller som ett hack i ett pingisbord förstör meningen med bordtennis.

Rätt utfört är flugfiske något av en japansk teceremoni med perfekt utförda inövade rörelser med syfte att servera det fulländade teet, med rätt temperatur, mängd och så vidare.

En kräsen fisk, en strömkant i vattnet eller en snårig björkskog i ryggen kräver det perfekta kastet. En rörelse i perfekt harmoni mellan spö, lina och fiskare. Med just tillräcklig kraft­ överföring från axel, arm, hand och spö. Där i ligger mycket av essensen i flugfisket. Principen för flugfiske är en annan än för spinnfiske där dragets vikt är förutsättningen för själva kastet.

I flugfiske är det istället linan som utgör själva vikten. Linan accelereras genom flugspöets rörelser och får rörelseenergi. Den genererade energin gör att mer lina kan kastas ut, och ju mer lina som finns utanför spötoppen desto större vikt har kastaren att jobba med. Det tar någon dag att lära sig grunderna men attraktionen i flugfisket ligger i kunskapen och det ständiga lärandet. Själva kastandet är en fråga om renodlad teknik och motorik som ständigt utvecklas.

Därifrån kommer bilden av flugfiskaren som kastar linan fram och tillbaka genom luften. I princip kan man skilja en driven kastare och en mindre duktig på antalet kast som krävs för att få ut lina och fluga. lockas så till den milda grad av kastandets mekanik att det hela utvecklats till en sport i sporten. Casting handlar om att

Det finns de som

kasta så långt som möjligt med ett flugspö under tävlingsformer. Rekordet lär ligga någonstans runt 70 meter. Under vanligt flugfiske är 25 meter ett långt kast.

I verklighetens fiske är kastlängden inte huvudsaken. Det är viktigare att flugfiskaren presentera små små flugor, närmast viktlösa, framför fisken på ett sätt som inte skrämmer den. Öring, röding och harr, som är de arter som det framför allt fiskas efter här i dalgången, är specialiserade insektsätare. De har precis som jordens största varelser, valarna, valt att specialisera sig på att äta mängder av små djur som tidvis finns i ett överflöd, istället för att som gäddan förlita sig på en större munsbit till och från. Det ger en stabil om än långsam tillväxt. Därför är flugfiske en betydligt effektivare metod att komma i kontakt med fisken i dessa trakter än till exempel spinnfiske.

Kanske kan själva kastet liknas vid en golfsving — åtminstone koncentrationsmässigt.

Skillnaden är att när du klippt till bollen med den perfekta svingen så handlar det i golf aldrig om vilken typ av boll du använder eller var den ska placeras i tre dimensioner. I golf hamnar bollen, förhoppningsvis, platt på greenen. Flugan som kan vara av många olika typer, fiskas antingen djupt och sjunkande, precis under ytan eller ovanpå vattenspegeln. Helt beroende av vilken insekt den ska efterlikna. För att överhuvudtaget veta vilken fluga man ska placera var måste flugfiskaren också känna till fisken och insekternas liv och vanor. Fisken lockas till hugg med rätt mat vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och rätt plats.

Om någon av dessa faktorer inte stämmer har flugfiske reducerats till något meningslöst. Som att spela golf utan green, par eller hål. Det är då vi får höra ursäkter i stil med att flugfiske handlar om så mycket mer än att fånga fisk. …

Små kryp och stor fisk Här i Åretrakterna börjar flugfiskesäsongen medan skidåkningen ännu är i full gång på Skutan. I april kläcker svarta långsmala bäcksländor så snart öppet vatten börjar visa sig mellan iskanterna. Vid midsommar kläcker de stora dagsländorna med vingarna rätt upp från kroppen. Sommarens verkliga fest tar därmed sin början för både fisk och fiskare. Några veckor senare när vattentemperaturen stigit ytterligare ett par grader kommer nattsländorna. En insektsgrupp med vingarna fällda utmed kroppen som svärmar runt lamporna under varma sommarnätter. Under juli och augusti råder ett överflöd av mat för fisken och det är nu du som flugfiskare har störst chans att komma i kontakt med Åredalens verkliga tillgångar.

är en av de enklaste fiskarna att komma i kontakt med. Den väger upp till två kilo och det finns i regel flera fiskar på samma ställe när du väl hittat den första. Harren finns i Indalsälven upp till Prästfallet mellan Järpen och Unders­åker. Litens fiskevårdsområde och Kvissleströmmarna är två bra platser för dig som vill fiska harr.

Harren

tar vid uppströms Prästfallet och finns sedan hela vägen genom vattensystemen upp till norska gränsen. De delar av Indalsälven som rinner genom Undersåker, Åre och Duved håller alla gott om öring. Likaså Gevsjön och Ånnsjön. Öringen kan i dessa vatten nå vikter upp mot fem kilo men en fisk på ett kilo räknas som stor. Öringen

Rödingen , som är en utpräglad kallvattenfisk, hittar man först i Åresjön och i sjösystemen upp mot gränsen som Gevsjön och Ånnsjön. Den kan väga upp mot tre kilo. Strömlevande röding är mycket sällsynt i Årefjällen. Därför får man söka fisken ute på sjöarna, långdrag och pimpel fungerar bäst. Det är i regel svårt att få röding på flugspö.

magasin åre |

69

Klubbat i Kall Auktion är inget att ta lätt på. Här tampas det om segern på blodigt allvar. Och liksom i sportens värld krävs det planering, taktik och en skopa mod för att vinna. t e x t & f oto y lva o l o f s s o n

o m m a r k v ä l l e n i Åreskutans skugga är sådär förundransvärt ljum som den bara kan vara i Västjämtlands fjälltrakter.

Förundransvärt, för vem kunde ana i oktober när snön och västanvinden gjuter in vår topografi i fruset vatten, att vi barbenta kan få avnjuta ett genuint glesbygdsevent.

Auktionen på idrottsgården i Kall har så länge jag kan minnas varit en stående, hejdlöst spännande sommaraktivitet. Som barn trädde vi, som barn bör, smultron på strå från det hemliga stället intill den dammiga fotbollsplanen. Storögt kryssade vi bland vuxna ben, rörde nyfiket märk­ liga ting, kom bort och hälsade blygt på auktionisten själv — Mårten Mårtensson. Auktionen var en vuxenlek som alla tyckte var spännande.

Möjligheten kan ligga och skrota i vilket hörn som helst och kanske kan man komma hem med ett fynd.

På auktion ska det spanas in och uppskattas värden. Både kapital och konkurrens ska övervägas. Skrönan om pappas tursamme vän svävar alltid i bakhuvudet. Han som hade upptäckt åtskilliga tusenlappar i pär­ men till en bok från en oansenlig fyndlåda. I en oläst Röde Orm. Med is i magen hade han lämnat alla pengarna där han funnit dem. Kyligt väntade han på lådans tur och ropade sedan in hela baletten. Fyndet var hans, bjudet och vunnet på hederligt vis.

Auktion blir ett medryckande spel med insatser som pengar, moral och taktik. Alla kan vinna. Adrenalinet kan börja pumpa för mindre.

70 |

magasin åre

magasin 책re |

71

Legendaren Mårten Mårtensson, aktiv auktionist i över 40 år. 2007 utsedd till Sveriges bästa i sitt slag.

72 |

magasin åre

begagnat, antikt, second hand och vintage på loppis — vilken benämning eller nivå man nu föredrar — har under det senaste decenniet slagit rot i svenskens vanor. Det har blivit lite av ett fritidsintresse. Lika tidsenligt som att plocka svamp och spela Alfapet. Koka långkok på högrev. Helylle och klimatsmart. Och plötsligt bara helt rätt. Nu är det legitimt för alla åldrar, kön och samhällsklasser att rota bland morfars hängslen, gå veckovarvet på Myrorna och betala en mindre förmögenhet för en viss kaffekopp. Visst vurmar vi alla för återanvänd­ ningens världsnyttoaspekter men motivationen ligger inte sällan i kicken man får av fyndet. Storstadsborna svär över den utbredda medvetenheten som trissar upp priserna på hemmaplan. Vi som sökt oss till glesbygden plockar förnöjt med parkeringsväxeln när vi fått syn på något äkta från Rörstrand. Och ler med själen över fyndets fröjd. Sedan berättar vi om det.

Suger maximal lycka ur vårt billiga nöje.

Fint är det ändå, att vi sätter värde på det som är stött och nött av tidens tand. Historia är en viktig aspekt i fråga om identitet och ursprung. Att äga och välja något unikt är en del i att uttrycka integritet och forma sin karaktär. Att de unika tilltuffsningarna på tingen är en direkt följd av de förra ägarnas levnads­ vanor, naturens mejsel och tidens gång blir en refe­ renden med at t handl a

fram skrattet mitt i spänningen. Underhållningen attraherar. Man ur huse far från Mörsil, Järpen, Kallsedet, Åre och allt däremellan. Särskilt på senare år finns det alltid ett knippe nyfikna, retromedvetna Årebor på plats. De är inte svåra att skilja från mäng­den.

Auktionen blir ett förträffligt rumsrent, närmast försynt umgängestillfälle för de ensligt bosatta och nyfikna turister som vill ta del av något genuint.

Kanske vill alla bara fynda, men jag upplever en finstämd­het i den sociala dynamik som råder. Det småpratas, säljs lotter, dricks kaffe ur termos och trängs bland golvur och plastleksaker. Många tar med farmor, pojkvän, barnen och långväga gäster. Paxar stolar i aulan för inomhusutropen. Man träffar be­ kanta och gör nya bekantskaper. Alla kan göra fynd.

Vara med i spelet. Vid budgivningen viner händer från alla generationer i luften.

Ofta blir det billigt men på senare tid har det muttrats i draperierna om hur köpstarka norrmän allt för ofta spränger budgeten. Dess­utom lyfter de inte på lädret av uppriktigt intresse, utan mest för att det är så retande billigt. Så skulle ju vi svenskar aldrig uppföra oss i ett land med lägre stående valuta.

Nej minsann!

Att bjuda på auktion testar ens psyke om man inte är van. Först och främst gäller det att hänga med.

Att hålla koll på vad som kommer upp och när. Och

“Det var en sameklänning som gick för någon hundralapp framför näsan på mig och inte förrän efter­åt insåg jag vilket sagolikt fynd det hade varit.” rens till ett större sammanhang. Kantigt blir rundat.

Hårt och ogästvänligt blir mjukt och tryggt.

Det är inte konstigt att vi är förtjusta i gamla ting. De markerar vår tillhörighet och numera vår egenhet. Medvetet eller omedvetet känns det så när man drar handen längs det blanknötta baktråg som tjänar som köksinstallation mot en stockholms­ vit fond.

Historia länkar samman och blir allt viktigare ju otydligare människors tillhörighet ter sig. För även om Åre bjuder på en något stigande invånarantal så har dess grannbyars avfolkning pågått länge och kärvt. Småbonden är utrotningshotad och ödekåkar­ na i vårt vackra jordbrukslandskap stirrar hålögt på tillfälligt förbipasserande. Men skenet av dödstystnad över gårdarna bedrar. I denna idogt surjämtska bygd finns, förutom naturens stumma skönhet, innerliga människor och ljumma sommarkvällar som bjuder in till livligt deltagande av gemensam historia.

V a r j e o n s d a g u n d e r s o m m a r e n sluter man fortfarande upp till auktionen i Kall. Mårten Mårtensson, lanthandlarsonen, har varit aktiv auktio­ nist i över 40 år och så sent som 2007 utsågs han till Sveriges bästa i sitt slag. Med sin karaktäristiska, och numer trendriktiga, Emil-keps på hjässan leder Mår­ ten med vapendragare sin publik genom kvällen på en underbart smattrande jamska. Som vilken artist som helst kan han med de viktiga mellansnacken locka

så är det bra att sätta en maxgräns, för sig själv, om hur högt man är villig att bjuda. Sedan är det bara att hoppas att habegäret hinner förhandla med förnuftet innan auktionisten ropar: — Första, andra och tredje! [Pang!]

Vissa måste sturska upp sig för att ens ge sig in i spelet och börja bjuda. Det kan kännas lite utläm­ nande att inför en folkhop sträcka upp ett finger för att avslöja vad man vill ha och vad man vill betala.

Jag tänker fortfarande på ett visst utrop från förra sommaren då jag aldrig fick upp handen. Det var en same­k länning som gick för någon hundralapp framför näsan på mig och inte förrän efteråt insåg jag vilket sagolikt fynd det hade varit. Jag bekla­ gar fortfarande min dåliga research och bristande handlingskraft.

Väl inne i spelet ångrar man sig sällan. Sanningen är att det ger både mersmak och en trevlig känsla i maggropen. Förlita dig då inte till dina kontanter som köpetak, för även i Kall finns kortläsare och den går varm. Bara ett besök, utan konsumtion, är i högsta grad mödan värt. Hela auktionstillställningen blir som en levande museiakt där människor och ting väver samman historien, bygden och samtiden. Sam­ lingen reflekterar livets flöde och förgänglighet. Den binder oss samman i möten, i diskussioner, i leken.

Leken att byta ägare till gamla prylar. Den leken är fortfarande väl värd att leka. …

Läge för loppis Är det svårt att företa sig ett besök i Kall, så kan man säkerligen nosa upp en popup-loppis i det närområde man råkar befinna sig.

Nedströms E14, från Åre sett, följer vanligtvis en rad handskrivna annonseringar längs vägen som hänvisar till det som gäller för dagen. Nedan nämns några återkommande attraktioner för den som ämnar färdas österut: Bygdegården i Undersåker fungerar som en äkta loppmarknad, med olika säljare som bjuder ut sina varor på provisoriska bord i aulan. Överskådligt och varierat. Det är nästan omöjligt att missa något.

I Slagsån några kilometer efter, snett emot Undersåkers kyrka har Fjällboden Antik och Hantverk ett exklusivt lager som dignar av allt från kökssoffor i mjuksliten linoljemålning till informativa skolplanscher. Från golv till tak. Det tar en stund att skumma igenom de gamla skollokalerna.

Strax före Tossön finns Fjällbodens ordinarie butik med ett aldrig sinande utbud. Ring på.

Om ägaren är hemma så är du välkommen in att titta.

Väl framme i Järpen kan man skönja en intressant uppryckningsprocess. Lokalerna längs med Strandgatan lever upp och den lilla orten är på god väg att erbjuda ett trendriktigt komplement till shoppingen i Åre — ett secondhandutbud som motiverar en halvdagsutflykt.

Minst. I en ståtlig träkåk nära Ica, har nyöppnade Restore fyllt vackra rum med vackra ting. Noga utvalt, ibland tillfixat och även oförskämt billigt nyvirkat. Två hus bort ligger Strandloppisen.

Innanför dörren öppnar sig ett hav av prylar, dyk in och navigera dig fram till guldkornen. Missa inte möbelsektionen en trappa upp.

Och glöm för all del inte att kika in på Röda Korsets Kupan mitt emot Konsum. Om inte annat för ta en tiokronorskaffe, pusta ut och begrunda saker och ting.

magasin åre |

73

�

�

�

�

�

fotnoterat

Nakna fötter är glada fötter. Glada fötter är snabba fötter. � N i k e F r e e 3 . 0 V 3 Sulan är flexibel i alla riktningar vilket ger ökad kontakt med underlaget. Det är ingen regelrätt barfotasko men en perfekt hybrid för den som inte är beredd att gå hela vägen och släppa dämpningen. Pris ca 1 100 kr. � F i v e F i n g e r s B i k i l a LS FiveFingers var först ut med den här typen av sko. Konstruktionen låter tårna flyta ut över underlaget och ger en härlig rörelsefrihet. Sitter som handsken. Pris ca 1 500 kr. � M e r r e l l t r a i l g lov e En något kraftigare sko som står pall för

vassa stenar och rötter. Passar den som föredrar det lite råare, det som inte är så tillrättalagt. En barfotasko för trailrunning utrustad med Vibramsula och mycket känsla.

Pris ca 1 100 kr. � M u d d u s U t t e r Designas i Undersåker. Gummisula med överdel i neopren. De ger en härlig barfotakänsla och är lätta att komma i. De är utformade som en jika-tabi, en japansk skomodell med separat fack för stortån. Pris ca 499 kr. � F e e l m a x O s m a 2 Den 21 procent lättare efterföljaren till Osma. Med 1,5 mm sula är de finska skorna världens tunnaste. Lästen är extra bred för ökad frihet och barfotakänsla. Pris ca 1 100 kr.

Barfotalöpning Det är inget nytt fenomen, tvärtom, det är så vi alltid har sprungit. Vi är gjorda för att springa och gå utan skor.

Det är skonsamt, rätt och stärkande. Barfotalöpning tvingar dig till att ändra löpsteget till något som liknar en sprinters. Isättningen sker med främre delen av foten, landningen med böjt ben och foten sätts i nästan mitt under kroppen. Vristen, knät och höften delar på uppgiften att agera stötdämpare samtidigt som de kompenserar för fotens vinkel samt för variationer i underlaget. Det är svårt, eller rättare sagt omöjligt, att hitta en sko som gör ett bättre jobb.

Barfotasteget innebär (eftersom vi har vant oss vid uppbyggda skor och hällöpning) en ganska stor påfrestning på vadmusklerna och fötterna. Vänj dig långsamt. Börja med fem minuters löpning – och då menar vi fem minuter – och öka successivt. Fem minuter låter löjligt för en van löpare men börja med det. Överdosering ger plågsamma resultat. Det härligaste är förstås att springa barfota men tyvärr är inte våra fotsulor särskilt lämpade för moderna, oftast hårda, underlag. Barfotaskor är då ett utmärkt alternativ. Lätta skor med tunna sulor och minimal klack. t i p s Landa med böjt ben på fotens främre del • Försök att placera foten rakt under höften • Ta kortare steg med högre frekvens • Låg position, benen är böjda hela tiden • Stolt hållning.

74 |

f oto m at t i s k a r l s s o n / m at t i a s f r e d r i k s s o n

Vidga dina vyer.

Sommarvandra i Årefjällen.

TÅGRESA fr 145 KR

Boka sommarnöjet hos oss och res från 145 kr. Vi hjälper dig dessutom med boende och mycket annat.

Välj någon av fjällens alla vandringsleder och upplev vidderna, färgprakten och den orörda vildmarken på nära håll. Vandra på egen hand eller med guide och avsluta

dagen med trerättersmiddag, spabehandling och vita lakan. Flera hotell finns att välja på med priser från 630 kr per person för del i dubbelrum inklusive frukost, matsäck och kabinbanebiljett, bokningsavgift 50 kr tillkommer.

Köp via sj.se, 0771-75 75 75, i SJ Resebutik eller hos din resebyrå. För mer inspiration och villkor se sj.se/sommar.

magasin åre |

75

Snack. Åre Bikes har bytt lokal och öppnat Sveriges andra Specialized Concept Store.

Butiken ligger i VM-huset och säljer cyklar och tillbehör året runt. Vi önskar förstås Pelle och Hjalle lycka till.

För den som är intresserad av byns byggnader finns en mobiltelefonguidad byvandring. Ladda ner appen ÅreGuiden från Apple Appstore och leta fram byvandringen. Om du har en Iphone förstås.

Pilgrimsleden mellan Selånger och Trondheim rustas upp och märks ut.

Leden går givetvis genom Undersåker, Åre och Duved vidare via Skalstugevägen mot Norge.

Snart går det att dricka Årevatten även på andra ställen i Sverige och världen.

Jan Duvdahl, känd från Ica Duved, har startat produktionen av Åre Natural Mineral Water.

Konditori Grädda är grannar med ÅBC Dirten (läs mer på sidan 44) och satsar på cykel och uthyrning av dirtcyklar.

Välbesökt afterbikehäng på deras altan i sommar får vi gissa.

ROSTAT

Sveriges bästa barista bjuder på världens tredje bästa espressokaffe.

P å n o r r s i d a n o m H e l g e s j ö n längs grusvägen mellan Slagsån och ingenstans ligger Åre Kafferosteri.

Inte nog med det udda i att det ligger just där, här rostas dessutom kaffe i världsklass och här bor och verkar Sveriges bästa barista.

Här rostas espressokaffe till perfektion vilket i förlängningen även resulterar i krämig cappuccino, mezzo eller espresso macchiato. Det görs även rostningar som passar för bryggkaffe, men inga mörka rostningar, det förstör karaktär och smak från bönan. Likt vinkännare som gärna lägger sin tid på att beundra vinrankor och lukta på den fattiga jorden, ägnar Eva Gefvert och Per Nordell mycket tid åt besök på kaffeplantager på andra sidan jorden för att hitta den perfekta bönan.

Råvararorna är extremt viktiga, men kaffet hade aldrig blivit bra om inte Evas smaklökar varit av extraordinär art. Förmågan att sortera bra från dåligt och att sedan ta det vidare från bra till helt fantastisk är avgörande för kafferosteriets framgångar. I vintras fick deras kaffe Rock pris som tredje bästa espressorost i världen.

— Utan Eva hade jag inte vunnit barista-SM, säger Per ödmjukt. Det vill till att ha bra kaffe och bra bryggning om man ska vinna.

Men en barista bedöms inte bara på smaken av det kaffe han eller hon gör, det ska vara klanderfritt hantverk; snyggt och snabbt utan slabb vid kaffemaskin och koppar.

— Det är som att öva in en teaterpjäs, säger Per.

76 |

foto mattis karlsson

Man repeterar det så många gånger att det inte känns som inövat utan helt naturligt.

Dessutom ska alla tävlande skapa en signatur­ drink innehållande kaffe, men ingen alkohol. Per har plockat upp arvet från morfar som var bryggmästare på Till-bryggerier i Östersund och smaksatt sin drink med malt. Kryddningen med anis och fänkål kommer från tunnbrödsbakandet som ju också är en viktig del av jämtländsk mattradition. Till det lite lokalproducerad honung. Story och smak. Det kan bara bli framgång.

— På en tävling gäller det att sticka ut, menar Per. Det gäller att hitta något eget. Vad jag vet så finns inga fler jämtar med på tävlingen.

Det enda sorgliga i kråksången är att Per inte kommer stå bakom kaffemaskinen någonstans i Åre under sommaren. Vinner han barista-VM den 15 juni lär han inte njuta av morgondimman över Helgesjön från köksfönstret särskilt mycket framöver.

— Kaffe är ju gott men alla möten som sker över en kaffe är det absolut roligaste. Det är något jag också kommer lyfta fram på VM, inte bara mala på med kaffekunskap.

Vi längtar redan till vintern. Då slår Kabinbane-­ caféet på sin espressomaskin igen. Tills dess får vi springa till Ica Åre och köpa egna bönor i fåfäng förhoppning om att någon gång kunna göra åtminstone en hälften så bra espresso som Per. — H W

En fullsorterad jakt- och fiskebutik har öppnat i Brattland. Det är fiskeentusiasten Fredrik ”Lunkan” Lundkvist som ska förestå Jaktia Åre Landbys.

Att butiken ligger i samma hus som Filip Örnekrans bössmakeri gör inte saken sämre.

Succén från förra året med kvällsöppna liftar fortsätter.

VM6:an är öppen till 20.00 på fredagar från 29 juni till 24 augusti. I övrigt gäller det att ha lite koll på vilka liftar som är öppna och när.

Ny uppdaterad fjällkarta över Årefjällen i skala 1:50 000 dyker upp i sommar. Det är Calazo förlag som släpper kartan tryckt på vattentålig Tyvek. Kartan spänner över Kolåsen i norr till Edsåsdalen i söder. Kommer att finnas i byn från midsommar, typ.

Klas Hägg och Mackan Blomqvist, två av Åres stora cykelprofiler och svårslagna i cykelverkstaden, flyttar till Järvsö. Hälsingebyn med den lilla kullen satsar även de på cykel utför. Klas och Mackan kommer att saknas av många.

Vi ger dem ett år – sedan är de förstås tillbaka i byn där de hör hemma.

Det ryktas att den naturälskande fotografen Nicklas Blom har köpt hundar. Sju stycken. Det är med hundspann istället för skoter som Nicklas kommer att transportera sig i vinter.

Mindre tvåtakt —mer kött.

Välkommen upp på fjället.

Bo bland konst, design, arkitektur och material av högsta klass med vandringsleder precis utanför dörren. Eller kom bara upp och njut av prisbelönt spa, jämtländskt mathantverk och en alldeles underbar utsikt. Öppet alla dagar 12 juli-19 augusti tors-sön 23 augusti-25 november

0647-143 00 | www.copperhill.se

eTT ävenTyr

vänTar pÅ dig

Sommaren är här och massor av spännande aktiviteter med den, vi hjälper dig att hitta rätt utrustning oavsett om du ska dagsvandra på skutan eller besöka Helags.

Välkommen in till intersport i Åre!

1600:Salomon XA Pro 3D ULtrA 2 gt

trailrunningsko med goretex. Mellansulan har en förstärkning för att stabilisera vilket gör att man slipper genomtramp. Dam- och herrmodell.

mcKinley MAnitU 3

tunneltält för tre personer.

Passar utmärkt ändå upp till fjälltoppen. Vattenpelare: Ytter 5.000 mm, golv 10.000 mm. Vikt: 3,8/4,9 kg. Höjd: 105/115 cm. Finns även för fyra personer.

3200:-

HaglÖfS trAVEL LitE

Sovsäck för sommarbruk.

Vikt: 1100 g. Stl: 225x80 cm.

Max ligglängd: 190 cm.

mcKinley YUkon 50w

Hikingryggsäck speciellt anpassad för kvinnor med Ergoflex Vario bärsystem. Öppningsbar på ena sidan. integrerade sidfickor.

600:- 990:orD PriS 800:-

orD PriS 1200:-

990:orD PriS 1200:-

BUngypUmp wALkingStAVAr

Fjädrande träningsstavar med 4 eller 6 kilos motstånd för vardagsmotionärer.

Station Åre. Tel 0647 - 503 66 Öppet: Vard 10-18. Lörd 10-17. Sönd 11-16

magasin åre |

77

�

�

�

�

�

�

�

Huvudsaken

Magasin Åre rekommenderar sex till åtta olika hjälmar om dagen. � S w e e t S t r u t t e r Originalet. Kolfiberhjälmen med det karakteristiska utseendet passar perfekt för de som gillar att paddla fors eller surfa vågor med sin kajak.

Designen är inspirerad av baseballkepsen och skärmen skyddar från sol och vattenstänk. Pris ca 1 999 kr. � I c a r o G r i d LT Supercool skärmflygarhjälm som uppifrån påminner om Spindelmannens fiende Venom. Visiret är behandlat för att skydda mot UV-ljus, repor och motverka imma. Klarar dock inte fall från 1 500 meter. Pris ca 2 500 kr. � P e lto r Byggboomen fortsätter, en stilfull hardhat är numera obligatorisk huvudbonad för alla Årebor. Att vistas i Björnen eller Tegefjäll utan en sådan på huvudet kan få allvarliga konsekvenser. Går att hänga in i garderoben på byns barer. Pris ca 180 kr. � B e ll Fac t i o n Skateboardhjälm som ett gäng meriterade åkare, med Tony Hawk i spetsen, använder. Lätt, stryktålig och välventilerad. Pris ca 450 kr. � P OC C o r t e x F lo w Integralhjälm för downhill fullbombad med ventilationshål och kanaler i det annars rena, enfärgade, ytterskalet. Kärnan av EPP tillåter flera krascher innan hjälmen måste bytas ut. Praktiskt för riktigt dåliga cyklister med andra ord. Pris ca 2 300 kr. � S p e c i a li z e d C ov e r t Enkel och snygg hjälm i klassisk skatemodell. ABS-skalet tål hårda krascher men gör ändå hjälmen väldigt lätt.

Få justeringsmöjligheter och utan onödig lyx men med bekväm prislapp. Passar till cyklisten som spenderar dagen i ÅBC-dirten. Pris ca 450 kr. � G i r o A e o n Ny toppmodell för nedbantade landsvägscyklister. Aeon är inte absolut lättast på marknaden, men nästan 100 gram lättare än sin populära föregångare Ionos, och passformen och ventilationen imponerar. Finns dessutom i åtta färger — den räddar huvudet och matchar hojen. Kan det bli bättre? Pris ca 1 699 kr 78 |

foto mattis karlsson

Priserna gäller vecka 19 t o m söndag 13/5-11 Lägre priser kan förekomma. Reservation för slutförsäljning och ev tryckfel.

Åres största delikatessbutik Hos oss hittar du allt en riktig gourmand kan önska.

Du kan hitta upp till 150 olika jämtländska delikatesser.

Som det inte skulle räcka har vi dessutom allt som medelhavet har att erbjuda.

Med smak av fjällvärlden! www.ica.se/are V19_ANNONS_NP_SSN_31348_213x135.indd 1

2012-05-09 14.20

ÅRE

EDSÅSDALEN

STF Hotell Åre Torg Hos oss bor du mitt i centrala Åre och har närheten till backar, bad, shopping och Åreskutans aktiviteter.

Bra förvaring av cykel och möjlighet till cykeltvätt. Sköna soffor, fritt WiFi och en gemensam balkong ut över Åre Torg.

STF Brattlandsgården På Brattlandsgården bor du som vill ha nära till aktiviteterna i Åre, men ändå bo på en lugn och lantligt plats med fantastisk utsikt över Åreskutan.

På vandrarhemmet är det gamla vårdat med omsorg och det finns ett välutrustat kök för självhushåll.

UNDERSÅKER

Edsåsdalen Egen dal med fjällvandring, fiske och sköna vyer. Bo med självhushåll på Renfjällsgården året runt.

Nyhet: Under augusti öppnas Hotell Köjagården för privatbokning.

magasin åre |

79

Eller annan valfri örtkrydda. Klassikern till lamm är förstås rosmarin, men basilika blev snyggast på bild.

Basilika

Istället för räksallad. Blanda grekisk yoghurt, vitlök, honung, salt, peppar och rivna rödbetor. (Mer om rödbetans förträfflighet på sidan 23).

R ö d b e t ss a l l a d

K o r v Det går förstås fint med korv på vilket fritt strövande vilt som helst, men vi rekommenderar framför allt lamm. Gärna från det lokala initiativet Fjällbete.

F å r o s t Lamm och fetaost hör ihop, fråga vilken gammal grek som helst. Det lokala alternativet kommer från Ovikens Ost som ystar en bit syd-ost om Åre.

Ett riktigt deluxebröd ska självklart bakas hemma på ett gammalt hederligt tekakerecept. Vill du känna dig riktigt modern så minskar du lite på jästmängden (halvera) och ökar lite på jästiden (tiodubbla).

Korvbröd

Sl ang deluxe

Inte för att det är något fel på en gammal hederlig varmkorv, men inget är så bra att det inte kan optimeras.

Eftersom vi lever i nådens år 2012 undgår inte ens grillmaten dagens populära ledord: Närproducerat, giftfritt, ekologiskt och framför allt — tack och lov — gott. I Åre har vi inte bara inställningen att bäst är bättre än bra, vi har också lyxen att kunna få tag i råvaror av yppersta kvalitet. Det är svårt att misslyckas med korven när renarna sparkar mossa runt husknuten, älgarna fejar hornen mot flaggstången och betande lammskockar för evigt förpassat den rostande gräsklipparen till förrådet. Följ våra enkla instruktioner och ta korvgrillningen med barnen till nya höjder. Men, eftersom barn är inblandade så är det kanske bäst att inte lämna den sockermättade ketchupen och korven med låg kötthalt hemma i kylen. Tyvärr.

Läs instruktionerna noga. Börja nerifrån.

80 |

foto fredrik boberg

Å.S.S.

Snart syns vita segel på Åresjön.

Fel typ av båt, men ändå ett bevis på Åresjöns seglingsduglighet. Och ja – det ska vara "dåligt" väder när man seglar.

— E n a l p i n o r t s o m Å r e ska givetvis ha segling på sjön, menar Anders "Maskot" Olofsson som är en av initiativtagarna till satsningen. Åresjön är ju dessutom rätt bra att segla på, menar han.

En av Åres förtjänster som ort är ju rejäla vindstyrkor. Liksom blomkålssnön och andra fostrande underlag på Åreskutan gör dig till en duktig skidåkare blir en seglare fostrad på Åresjön en jäkel på segling.

Till Åresjöns mer omedelbara fördelar läggs att det inte finns några grund. (Nästan. Det finns nämligen ett en bit utanför stranden strax nedanför Åre Continental Inn.) Håll bara koll på att du inte kommer så pass långt ner i Åresjön att strömmarna tar dig och drar ner dig till öringarna i Brattlandströmmen. Västerut är de grunda bott­narna kring Indalsälvens utlopp i sjön din begränsning.

Det ryktas om att seglingsinitiativet från början — på klassiskt Åremanér — var ett projekt i tiomiljonersklassen med rejäl brygga, klubbhus, blå blazer och matchracing i snabba båtar. Källor talar även om mer snofsiga klubbinslag som ärtsoppa med punsch på Wérsens efter avslutade torsdags­tävlingar.

Verkligheten blev till slut en annan. Tack vare Sune Carlssons båtvarv i Saltsjöbaden och framför allt företagets överhuvud Leif Carlsson med frekventa besök i Åre blev det sex båtar av modellen Tvåkrona istället. De 4,5 meter långa baljorna kräver vare sig skepparexamen eller skepparkrans.

Lättseglade, snälla och relativt stabila skutor med storsegel, fock och centerbord.

— Vem som helst kan hyra båtarna av Camp Åre och det kommer även att bli några lokala seglarläger för barn och ungdomar i år, berättar Maskot.

Maskot som själv har glidit runt i en gammal träbåt (vad annars) genom åren kan personligen referera till nödvändigheten av att i sällskap med en öl glida fram på sjön och blicka ut över fjällvärlden. Möjligtvis blir det ändå en och annan gubbig seglingstävling med avslutande ärtsoppa och punsch.

Med fleecetröja istället för blazer. — H W

urisk t br a multiverktyg för träning — Suunto Ambit är en kombinationsklockan för träning och äventyr. Klockan är proppad med funktioner och tidsangivelsen är nästan en bisak. Takt, hastighet, puls och återhämtningstid är bara några av de data som kan samlas in. Pulsbältet och den inbyggda GPS:en möjliggör avancerade beräkningar för att ge en tydlig bild av dina prestationer. Med USB-koppling kan datan enkelt analyseras i datorn och du har därmed ett effektivt verktyg för träningsplanering. En 3D-kompass hjälper dig att hitta rätta i alla lägen. Kompositbotten och mineralglaset gör den tålig nog för en träningsklockas brutala vardag. Det James Bond skulle sakna är väl framförallt skärande laser och supermagnet. P r i s c a 4 4 0 0 k r

magasin åre |

81

� �

�

ut sik t

Shades? Blades? Wraparounds? Vi vet inte vad vi ska kalla dem. Men vi vet att de nyss så töntförklarade glasögonen är tillbaka. Och det med besked. � A d i da s E v i l E y e H a l f i r m P r o En kompakt sfärisk båge med flera justeringsmöjligheter och utbytbara linser. Skalmarna kan enkelt ställas in för bästa passform.

Mot pannan sitter en vaddering som gör att glasögonen kan användas med hjälm utan att imma igen. Pris ca 2 100 kr. � S m i t h P i v lo c k v 2 m a x "Max" betyder i

det här fallet att linsen är lite större, för bättre skydd och/eller större ansikten. På köpet får du näsklämmor i olika storlekar och två extra linser i alternativa färger. Linserna är vattenavvisande och glasögonen har livstidsgaranti. Pivlock framstår i sammanhanget som närmast sinnesjukt prisvärda. Ca 950 kr. � A s s o s Z e g h o Schweiziska glasögon för landsväg och mountainbike producerade i samarbete med optikingenjörerna på Zeiss. Anses av en ganska enig opinion vara de bästa cykelglasögon världen skådat. Vilket ju är det minsta man kan begära med tanke på priset. Glaset är fantastiskt och passformen är perfekt. De blir lätt så när ett par färdiga glasögon består av 10 komponenter och har passerat 37 personer och genomgått 22 processteg. Vikt 27,5 gram. Pris ca 3 100 kr.

vik här åttiotalet kommer ihåg de färgglada solglasögonen från Sunpocket som, vilket namnet antyder, gick att vika ihop och stoppa i fickan. Den kattögeliknande formen (inspirerad av den ikoniska modellen från franska Vuarnet) i kombination med de klassiska popfärgerna var karaktäristiska. Allväderslinsen, med mörkare nedre partier, skyddade från reflektioner från vatten eller snö och gjorde dem populära bland aktiva människor. Konceptet blev en storsäljare. Nu har de återuppstått i svensk tappning och med hjälp av några välkända actionsportare, bland annat vår egen puckelkung Per Spett, är det dags att återuppleva en del av det glada åttiotalet. Igen, för en del av oss.

Sommarens nyhet är modellen Samoa som finns i fem glassiga smaker och kostar 690 kr.

De f l e s t a s o m u pp l e v d e

82 |

foto mattis karlsson

När ni gått hem så fortsätter älgens liv att gå sin gilla gång...

Västjämtlands manligaste plats?

Det finns korvsjöar i Vålådalen.

Här tappade Emma sin stövel/röd/strl 28.

Om du satsar friskt kan du hinna hit på en dag.

Fler utflyktstips och fjällinfo hos naturum Vålådalen

naturumvaladalen.se 0647-35232 magasin åre |

83

�

�

�

�

�

�

fina fiskarn

Flugfiske är en ädel sport med gamla traditioner. Blicka därför tillbaka och hämta inspiration från förra seklet när det är dags att uppdatera utrustningen. � L a k s e n B r e e k s Vatten- och vindtäta knickers i ull med Gore-tex membran. Kan bäras med Nokianstövlar men lämna fleecen och funktionsjackan i garderoben. Kavaj, väst och skjorta är secondhandfynd. Pris ca 3 000 kr. � P i l ko r g e n Används för att hålla den fångade fisken luftigt och undan solen. Kvistar av björk eller annat lövträd läggs mellan fiskarna för att hålla isär dem. Den här korgen har vi lånat av vår fiskeexpert, men det finns nyproducerade i välsorterade butiker. � T h e F o r t y R o d (Privat)

Specialproducerat av splitcanebyggaren Ulf Löfdal. Ett 7’6” långt hålbyggt tvådelat spö med bambuholkar. Handtaget är måttat efter ägarens favoritspö ett Loop Yellowline.

The Forty är en fyrtioårspresent, därav namnet. Pris 7 500 kr. � O r v i s C F O III L i m i t e d e d i t i o n Orvisrullen introducerades 1971 och dess karaktäristiska ljud är för många synonymt med fiske när det är som bäst. Rullen på bilden är original från tidigt 70-tal. Jubileumsmodellen har samma utseende men tillverkas endast i 30 exemplar. Pris ca 6 500 kr. � ST- K l i n k Stig Tormiainens variant av den välkända Klinkhammerflugan. Turkey biot som bakkropp och påfågel-herl som framkropp. Skumbiten trycker ner hacklet samtidigt som den fungerar som extra flytväst. Pris ca 15 kr. � V i s i o n F ly f i s h i n g N e t Stor oval håv med klassiskt formad grönaktig ram. Nätet är gummerat för enklare catch & release och för att förhindra att fiskens känsliga slemskikt tar skada. Håven har magnetkoppling och en måttstock inristad på handtaget. Pris ca 1 200 kr.

84 |

foto mattis karlsson

Sommarens hetaste kläder.

Nyheter varje vecka!

Cykeluthyrning - Skidförsäljning - Liftpass

ÖPPET ALLA DAGAR! 10.00-17.00 0647- 138 00

F I N N S I U T VA L D A B U T I K E R I Å R E D A L E N

magasin åre |

85

blodbrist Vitlök och silver används för att skydda sig mot stora vampyrer. För att värja sig mot de något mindre blodsugarna funkar Para’Kito, åtminstone enligt tillverkaren. Citrondoftande myggmedel i tablettformat laddas i ett armband av neopren. Du är skyddad i femton dagar och laddar sedan enkelt om. Bara naturliga ingredienser. Inget klet, inga kemikalier och inga stick. Vi planerar att i sommar lägga en praktikant naken i ett björkbevuxet surhål över en natt. Efter det testet återkommer vi med en mer detaljerad recension.

Lokalt vertikalt V ä r l d e n s l å n g s a m m a s t e s p o r t när allt funkar. Världens snabbaste när det skiter sig och man faller. Det handlar om klättring, en aktivitet som lockar allt fler utövare i Åreområdet. Åredalens klätterklubb är nu uppe i omkring femtio själar och antalet är ökande.

Klättringen äger rum på Välaberget öster om Åre, men även på Steinfjell vid Storlien och i norska Hell vid Stjördal.

Det viktigaste berget för Åres klättrare är dock Välaberget, en klippbrant nära Undersåker och Vålådalsvägen. Här finns ett trettiotal leder av hög klass, samt ett antal boulderproblem.

Höjden på klippan är femton meter. Nej, det är inte speciellt högt, men när klippan är överhängande och greppen snudd på mikroskopiska — vilket de irriterade ofta är — känns det rätt lagom. — a r e k k . s e F i n f r ä m m a n d e h o s g r a n n e n Den 22 till 27 juni är det klätterfestival i Flatanger vid Atlantkusten, västerut sett från Åre. Det ryktas om att flera av världens bästa klättrare, bland andra Chris Sharma, kommer att delta och prova de brutalt överhängande ederna i grottan Hanshellern. —t r o n dh e i m - k l at r e k l u b b . n o

86 |

foto erik mossfeldt | sebastian karpowicz

Välkommen till Tott i sommar Tott Hotell är ditt perfekta basläger i sommar. Sov i nyrenoverade rum, koppla av i Tott Spa, snacka cykel på vår After bike och njut av utsikt och grillat i Tott Matsal & Bar. Bo nära byn, nära berget. Boka rum från 495 kr/p/natt.

0647-150 00 | www.tottare.com

I ÅRE OCH I RESTEN AV VÄRLDEN.

magasin åre |

87

skutan hike - ta liften till vandringen

Vandra på åreskutan Med Åres liftar kommer du enkelt upp på fjället, eller får en enkel väg ner.

Prova någon av våra 12 vandringsleder i olika svårighetsgrader så kan du njuta av utsikten, lugnet och naturen på fjället.

Se broschyren ”Åreskutan hike - ta liften till vandringen” för mer information.

Missa inte soMMarens cykeleVents: • Åre Bike Festival 4–8 juli • Svenska och finska cupen i Downhill 6–7 juli • Maxi Avalanche 24–25 augusti För mer information och bokning gå in på arebikepark.com

magasin åre |

99

åkestam.holst

Nya Audi A6 allroad.

Hill descent control är standard.

Med quattro® fyrhjulsdrift, avancerad luftfjädring och bättre markfrigång är det lätt att ta sig upp till högt belägna äventyr. Med hill descent control, som ser till att du enkelt kan köra utför branta, svåra backar, är det lika lätt att ta sig ner.

Upptäck nya Audi A6 allroad, en sann multitalang.

Audi A6 allroad från ca 490.100 kr.

Bränsleförbr. bl. körning 6,1 l/100 km. CO₂ 159 g/km.

88 |

MILJÖKL. EU5. VI RESERVERAR OSS FÖR EV ÄNDRINGAR/AVVIKELSER. BILEN PĀ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD.

magasin åre