Magazin24 #804

Diskutera mer

Vi måste försöka förstå varandras ståndpunkter, inte nödvändigtvis ändra dom.

Vi lever i en tid av ökade meningsmotsätt ningar, det känns som om vi hela tiden måste ta ställning. Antingen är det svart eller så är det vitt.

Det finns ingen plats för eftertanke eller tid att reflektera. Ingen plats för diskussion. Åsikterna och ståndpunkterna är cemen terade från start. Det är både tråkigt och farligt.

När debatterna blir mer polariserade och konfliktfyllda blir det också svårare att hitta en gemensam grund där ett hållbart demo kratiskt beslutsfattande kan byggas.

Flera forskare menar att medborgarnas långtgående användning av digitala infor mationskällor (inklusive sociala medier) har varit en faktor bakom processen. Indi vidanpassade nyhetsflöden, Google-sökningar och strömmen av ny heter på sociala medier låter oss medbor gare ta del av specialutformad information som stämmer överens med vad vi redan tycker, våra ideologiska uppfattningar. Våra flöden i sociala medier stärker hela tiden det vi redan tror, vilket då gör det mycket svårare att ta till oss argument som vi inte tror på, eller vill tro på.

Hur har vi hamnat i en värld där typer som Donald Trump, Viktor Orbán, Jair Bolso naro och nu senast Giorgia Meloni lyckas

komma till makten? Det är politiker som drar nytta av folkets trötthet att känna att ingen lyssnar på deras problem sedan många år.

Dessa politiker drar stor nytta av folks frustration över de etablerade politikernas oförmåga att få till lösningar på vardagliga problem. Dessa politiker kommer oftast också med väldigt snabba och lätta lös ningar på väldigt komplicerade frågor.

Åsikterna och

ståndpunkterna är cementerade från start. Det är både tråkigt och farligt.

Det kan röra allt från arbetslöshet, kli matfrågan, invandring med mera. En an nan gemensam nämnare för dessa politiker är att de struntar fullständigt i vad som är sant eller inte. De har inga skrupler överhu vudtaget när det kommer till att slänga ur sig både det ena och det andra, oavsett om det är sant eller inte, bara det passar deras agenda.

Det otäcka med det är att dom kommer undan med det också, det är som om vi inte bryr oss längre. Om en politiker för 10-15 år sen skulle ljuga lika flagrant som Donald

Trump till exempel , så hade dennes politis ka karriär varit över omedelbart. Men dessa missnöjespolitiker kommer undan med det, det är som om sanningen inte spelar nån roll, anhängarna har redan bestämt sig och då kan inte några lögner ändra på det.

Om folk ser och upplever stora problem i sin närhet och vardag och politiker då han terar dessa frågor med argument att det ska vi inte prata om, eller med kommentarer som ” Ni tycker fel ”..

Det är ingen bra väg, det är själva gro grunden för missnöjespolitiker. Det är i denna typ av stämningar som de kommer fram och säger det folk vill höra och har lätta snabba lösningar på väldigt kompli cerade frågor. Det har visat sig om och om igen i historien.

Vi kan ta Sverigedemokraterna här i Sve rige som ett exempel. När de kom fram så skulle de tystas, man skulle inte prata med dem, man skulle inte debattera med dem, man skulle helt enkelt bara tysta ner dem så skulle dem försvinna.

Det var vad man trodde. Men sanningen var att de pratade om problem som folk såg och upplevde. Att då som etablerade par tier försöka ignorera dem var helt fel väg att gå. Sverigedemokraterna har framförallt framställts som ett rasistiskt parti, och det finns en viss sanning i det, framför allt i de ras historia.

Men man gör det alldeles för lätt för sig om man avfärdar att diskutera med dem en bart på denna åsikt. Jag anser att SD idag är ett parti som lyssnar och pratar om det som

vanliga medborgare i vårt land oroar sig för. Det måste man då bemöta och diskutera med argument och fakta, inte med tystnad.

Jag är övertygad om att vi måste hitta till baka till ett sätt där vi kan diskutera och prata med varandra även om vi i grunden har helt olika åsikter.

Jag avslutar med ett citat av Zenon från Kition, filosof från Grekland. Han sa att naturen givit oss en mun och två öron, vil ket betyder att man bör lyssna dubbelt så mycket som man talar.

Magazin24 är en lokaltidning i

Redaktion

Familjeannonser

Företagsannonser

Magazin24 delas ut till alla hushåll i följande kommuner: Arboga, Hallstahammar, Kungsör och Köping.

TONY LÖFLING

Med fötter i Arboga och blickar mot världen

PORTRÄTTET: SAMUEL STRÖMGREN

Samuel Strömgren är uppvuxen i Gävle, bor i Västerås och är se dan den 1 juni näringslivschef i Arboga. Magazin24 har träffat honom.

Historiens vingslag viner hela ti den när man kommer till Arboga. Det var här franciskanermunkar na grundade ett konvent år 1285. Här finns S:t Nicolai Kyrka, med sina äldsta delar från 1100-talet. Stadens äldsta sigill är från år 1330, då Arboga var en fullt ut vecklad stad.

Arboga riksmöte år 1435 är en del av vår nationella historia och anses vara Sveriges första riks dag. Det var vid detta riksmöte som Engelbrekt Engelbrektsson utsågs till rikshövitsman, en titel han behöll tills han blev mördad.

Det var i Arboga som Riksda gen firade sitt 550-årsjubileum år 1985. Det var då kung Carl XVI Gustaf hälsade arbogaborna med att säga ”kära örebroare”.

Vi möts på näringslivsenhetens kontor, den nye näringslivschefen Samuel Strömgren och jag. Kon toret är inrymt i Arbogas stations byggnad.

Samuel, 52, gillar matlagning,

kultur och konst. Idrottsintres serad, helst lagsporter med boll eller puck. Han bor i Västerås se dan 2003. Hustru Anneli och tre vuxna barn.

Samuel ser en stor potential i Arboga.

– Arbogas strategiska läge är fantastiskt. Staden ligger mellan tre större städer, Västerås, Eskils tuna och Örebro, och mellan tre län, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands län. Lätt att ta sig till Stockholm men också till Göteborg.

Samuel vill bidra till att skapa nya jobb i gamla och nya företag.

Men också att ta tillvara poten tialen, som finns hos både stora och mindre företag, och se till att Arboga får behålla de jobb staden har. Samuel kommer närmast från Competence Sverige, där han ar betat som projektledare med nä ringslivsfrågor. Varför sökte du jobbet som näringslivschef i Arboga?

– Jag har arbetat i privata före tag, ofta tillsammans med offent lig verksamhet, både nationellt och lokalt. Näringslivsfrågor har jag jobbat med sedan 2010. Jag tror att jag passar som närings

livschef, och jag är tänd på de utmaningar som jobbet innebär.

Jag hade jobbat 12 år i mitt tidi gare jobb och kände mig färdig, jag ville gå vidare. Såg annonsen, sökte och fick jobbet.

Vilken kunskap och kompe tens gör dig lämpad att vara näringslivschef i Arboga?

– Min förmåga att samverka och integrera. Min blandning av förståelse för produktion och för säljning. Att jag står med ett ben på hemmaplan och ett ben i om

satt ett mål att ha 15 000 invånare till år 2030. Då behöver Arboga minst 300 nya arbetstillfällen.

Vilka är Arbogas konkurrens fördelar?

– Geografi och historia. Vårt läge på kartan med närheten till tre större städer, Västerås, Öre bro, Eskilstuna. Vår historia, där varje århundrade är en spännande berättelse, som bygger Arbogas identitet och arbogabornas stolt het. Företag i Arboga som inte hit tar rätt kompetens lokalt kan hitta

Nyligen presenterade Svenskt Näringslivs sin årliga ranking av företagsklimatet. Arboga hamna de på plats 143 (-9) bland landets 290 kommuner. Kungsör har på sex år klättrat från plats 286 till årets placering, plats 35. På åtta år har Köping rasat från plats 158 till årets placering, plats 286. Din vision, Samuel, var vill du att Arboga skall ligga om tre år, om fem år?

– Vi måste upp, men jag har inte angivit någon siffra. Arboga måste

historien och en helt ny elsitua tion? Handlingsberedskap och engagerade eldsjälar är två fakto rer för framgång, utveckling och tillväxt.

Vilka är dina tre främsta karak tärsegenskaper?

-Orädd, ganska öppen, tycker mycket om människor.

Vad är du bäst på: att inspirera, att kommunicera, att adminis trera, att leda?

– Jag är nog 25 procent av allt detta. Alltså lagom bra på mycket.

En mångsysslare. Men jag trivs bäst när jag får integrera, att se till att alla får göra det dom är bäst på. Då bidrar var och en på bästa sätt till helheten.

Vem eller vad har format dig till den du är idag?

– Mer och mer förstår jag arvets och miljöns betydelse. Sedan en massa livsbeslut jag själv fattat, som kommit att påverka mig och forma mig. Det enklaste svaret är min hustru, Anneli. I år är det 30 år sedan vi förlovade oss.

Vilka aktiviteter fyller dig med den största glädjen?

10 SNABBA

SAMUEL STRÖMGREN

Golf eller tennis?

– Tennis. Men jag börjar tänka på att ta grönt kort i golf så här i 50-årsåldern.

Kött eller fisk?

– Jag gillar kött och fisk. Men tror att det oftast blir en köttbit.

Lära dig finska eller kine siska?

– Finska, min mammas moders mål.

Resmål: Sydafrika eller Västindien?

– Sydafrika

Simma eller springa?

– Simma

Läsa eller skriva?

– Läsa, men jag skulle vilja skriva mera.

Bil eller tåg?

– Tåg

Jan Guillou eller Tomas Tran strömmer?

världen. Min förmåga att kunna knyta ihop olika parter, som kan ske inte hade tänkt gifta sig med varandra.

Vilka slutsatser har du hunnit dra sedan du började som näringslivschef i Arboga den 1 juni?

– Vi måste ta fram en långsik tig vision. Vad vill vi bli? Vilket är vårt perspektiv? Vad är nästa steg? Vad är en framkomlig väg? Vil ket är vårt perspektiv framåt? Vi måste förstå helheten men också dess delar.

Arboga ökade sin befolkning med sex procent mellan 2011–2021, till 14 100. Kommunen har

den i de närliggande tre större städerna. Kompetenta människor som vill bo i Arboga kanske inte hittar rätt jobb lokalt – men inom pendlingsavstånd.

Hur vill du att bilden av Arboga skall vara i omvärlden?

Samuel är tyst, tänker. Sedan säger han:

– Detta går jag och tänker mycket på. Vilken berättelse tillför vi Sverigebilden? Vad skall vi vara kända för? Hur sticker vi ut? Hur tar vi plats i bruset? Och med vad? Hur skall vi visa framfötterna, en skilt och tillsammans? Inte tänkt färdigt. När jag gjort det kommer jag att berätta.

få ett rykte om sig att vi är öppna, transparenta och lösningsorien terade, att vi inte släpper taget om ett problem innan vi hittat en lös ning. Det viktigaste är inte hur vi rankas. Det viktiga är att arbets marknaden växer, att vi skapar fler jobb, fler bostäder och en växande befolkning. Om detta inte slår över på rankingen får det bli så.

Samuel träffar hela tiden männ iskor från skilda världar för att skapa sig ett helikopterperspektiv.

– Var är vi, hur har vi kommit hit? Kan vi återskapa den drama tiska tillväxt vi haft tidigare? Hur kan Arboga kapitalisera på läget,

– Skönhetsupplevelsen, njut ningen, gemenskapen tillsam mans med människor, förenade i en gemensam aktivitet. Det kan vara en måltid, en musikupple velse, en idrottstävling, en gemen sam promenad. En okänd talang?

– Svårslagen i pingis. En talang du saknar?

– Önskar att jag kunde spela ett instrument och att jag hade en sångröst. Men jag har fem reklam låtar på Stim som jag är upphovs man till. Men då har jag skrivit texterna, inte musiken.

En frestelse du inte kan motstå?

– Om jag går in på ett nytt kon ditori vill jag gärna ha en choklad boll till kaffet. Vill jämföra sma ken på konditoriets chokladboll med den chokladboll som min mamma bakade hemma när jag var barn. Det handlar ytterst om

– Tranströmer. Jag gillar Leif GW Persson. Har haft svårare med Guillous sätt att skriva. Geléhallon eller lakrits?

– Jag är besatt av lakrits. Vakna eller somna?

– Somna

balansen mellan smör, havregryn, choklad, socker, kokos, konsis tens. På konditori Lido i Gävle fanns en mycket god chokladboll på 80-talet, minns jag.

Vi enas, Samuel och jag, om att en dag tillsammans testa chock ladbollen på Konditori Bivur i Köping, efter en tuff pingismatch, ett intresse som förenar oss båda. Sannolikt förlorar jag, men lovar att kämpa väl.

Samuel Strömgrens vision för Arboga är fler jobb, fler bostäder och en växande befolkning.

Sista dansen

Sällan har väl kommunen blivit så utskälld av Köpingsborna som när det gamla anrika stadshotellet skulle rivas. Den pampiga bygg naden låg i hörnet Stora gatan / Västra långgatan. Här hade många

roat sig på lördagarna och ”svängt sina lurviga ben”, ja inte damerna ben förstås, men de hade nya ny lonstrumpor inköpta på Roth enbergs Dam som låg tvärs över gatan. På ”Statt” träffade säkert en del av Köpings, Arbogas och Kungsörs unga medelålders sin blivande partner. Eller kanske var man ute med kompisarna och slank in på den mycket populära ”Statts hörna” för pytti panna och öl på kvälls kvisten.

- Och så bestämmer sig kommunen för att riva! Ett helgerån!

För att ta det från början: Under de första åren på 1900-talet hade Köping inget ordentligt stadsho tell som andra städer nu började få. Det fanns visserligen ett hotell med detta namn som låg på Östra långgatan 6a.

Huset och adressen finns för övrigt fortfarande kvar, men det hotellet hade bara övernattnings rum och enklare matservering. Och framför allt ingen dans.

1905 öppnade Köpings första ”riktiga” stadshotell. Eftersom det redan fanns ett sådant till namnet så fick det nya stadshotellet heta ”Stora hotellet” fram till dess att namnet ”Stadshotell” blev ledigt 1914.

MINNESBILD

KÖPING – BILDLIGT & BOKSTAVLIGT

Åren gick och den stora jugend byggnaden upplevde sina glans dagar med privata middagar, kungliga besök och andra pam piga arrangemang. På 1960- och 70-talen satsade hotellet på dans kvällar flera dagar i veckan.

Succé!

Efter en totalrenovering valde kommunen att 1978 hyra ut hela huset till OK Motorhotell. 1984 ville inte OK Motorhotell vara med längre eftersom hotellgäs terna hade börjat svika och OK:s förhyrning upphörde.

Till råga på eländet så hade husets utvändiga puts börjat släppa och då ville inte heller äga

ren kommunen heller vara med längre.

Postverket däremot ville köpa fastigheten, riva, och bygga ny postcentral. Så blev det, och sista verkan i mars 1987 påbörjades rivningen.

Stora skaror nostalgiska Kö pingsbor som inte hade glömt sina danskvällar, syntes nu på de angränsande gatorna, för att ta ett sista farväl av sitt omhuldade stadshotell.

”KULTURMÖRDARE” hade någon skrivit på hela entréväg gen.

STEN LINDQVIST

Byggnaden var i sämre skick än kommunfullmäktige väntat sig och beslöt om rivning.

Rivningen samlade många nostalgiska Köpingsbor.

De ”sista ljuva åren” för Statt inföll under 1970-talet. Annons i Bbl 1978.

”Kulturmördare” hade någon skrivit på väggen inför rivningen.

Morfars foto har hittat hem

Sten Lindqvists populära minnesbilder i Magazin24 väcker läsarnas nyfikenhet och uppskattning.

Särskilt uppskattad blev en helsida i Magazin24 om Nordlundsbadet. Bil den i denna artikel var tagen av Sten Lindqvists egen morfar, Harald Arpi, som ärvde den berömda järnhandeln efter sin pappa, Gustav Arpi.

– Min morfar var en duktig sim mare, berättar Sten. Det fanns två bad i ån. Det slumpade sig så att den röda stugan också kom med på

bilden. På den tiden var huset ålder domshem och fattigstuga. Än idag används huset som boende för åld ringar.

Anna Lindblom på Nordlund:

– Vi är väldigt glada över denna gåva. Vi kommer att hänga den på en hedersplats i huset där alla kom mer att se den.

KARL BEIJBOM

Sten Lindqvist överlämnar en inramad ”Minnesbild” till Anna Lindblom på Nordlund. Ämnet är Nordlundsbadet och den röda stugan finns fortfarande på plats.

MIN GODA NYHET

EWY BORGENWIK

KONDITORIMEDARBE TARE

– Jag är så glad att jag har bundet bolån och bundet elavtal. Sitter tryggt i båten.

GÖRAN LUNDKVIST ÅRSRIK

– Härligt att få umgås med mitt barnbarnsbarn Melodie en vanlig höstdag.

HELEN ENGSTRÖM LIVSCOACH

– Jag är så glad att att det är höst. Det är då jag får mina vårkänslor.

NETTAN WANNQVIST

BUTIKSÄGARE

– Mycket att göra på jobbet. Jättekul för mig.

SUSANNE JOHANSSON CEREMONIVÄRD

– När man arbetar på en begravnings byrå är det en god nyhet att vakna varje morgon.

Foto:

Högtryck på solceller hos Hero Solkraft

TEMA Stort antal förfråg ningar gör att företaget tidigast kan utföra instal lationer först nästa år.

Stigande elpriser har bidragit till ett kraftigt ökat intresse för sol energi. Det i sin tur har medfört att många solenergibolag för när varande arbetar för högtryck för att kunna svara upp till den höga efterfrågan.

Ett av dessa företag är Hero Sol kraft i Arboga. På deras hemsida står det följande: ”På grund av det höga trycket kan vi tidigast utföra solcellsinstallationer våren 2023.

Vi är tacksamma för att du ser oss som ett alternativ i din omställ ning till solceller”.

– Det finns hur mycket som helst att göra, om man skulle tala för hela branschen. Det som är problemet är arbetskraft och ma terial. För vår del är det de bitarna som fattas för att vi ska kunna fortsätta växa. Vi måste hitta kom petent folk och få tag på material, säger Robert Alm, som grundade Hero Solkraft ihop med Henrik Zetterdahl.

Även om Hero Solkraft växer som företag så är de fortfarande en mindre aktör i solcellsbranchen.

– Vi växer inte lika fort som de riktigt stora drakarna i Sverige. De har nog ännu större problem ef tersom de behöver ännu mer folk. Vi letar efter folk som vill jobba, lära sig och helst har hantverkar vana. Solcellsmontör är ett ganska nytt arbete, så vi får internutbilda. Det finns skolor och kurser för ar betet så det är en framtidsyrke.

Solcellsbranschen upplever alltså problem med arbetskraft och ma terial. Däremot är det inga pro blem att få in arbetsordrar.

– Det är väldigt liten procent av tak i Sverige som har solceller. Det finns en stor marknad. Just nu märker vi att blir fler större anläggningar, bland annat mark anläggningar. Det växer och det är roligt, säger Robert Alm. Hur ser arbetstrycket ut hos er i dagsläget?

– Vi har fått in många ordrar och har då bestämt att vi tidigast kan utföra solcellsinstallationer våren 2023. Vi tar såklart lite höjd. Det är bättre att säga april än februari, om det inte skulle gå att utföra. Det är mycket kompo nenter i solceller och just nu är det alltid något som saknas. De större bolagen kan förhandla till sig komponenter lite snabbare än oss. Sen är den svenska mark naden väldigt liten jämfört med

resten av Europa och världen i stort. Det är huggsexa på grejerna, men de som har beställt från oss kommer få sina solceller. De som beställer nu ligger ungefär sex må nader bort.

Har ni upplevt ett sånt här tryck tidigare?

– Nej. Vi är snart inne på vårt tredje år och så här har det inte varit tidigare. Nu är det så att de som ringer eller skickar in förfråg ningar redan har bestämt sig för att de vill ha solceller. Det är full fart för vår del och det tycker vi är riktigt kul.

När Hero Solkraft startades 2020 var det bara Robert Alm och Henrik Zetterdahl som fanns i företaget. I dagsläget är det tio anställda.

– Vi växer väldigt bra och har ökat omsättningen med runt 200 procent hittills i år. Solcellsbrans chen är dyr och tuff, men vi är i en bra situation. Fram till maj nästa år ska vi upp med solceller på ungefär fyra tak i veckan. Vi har att göra och det är bara positivt, avslutar Robert Alm.

DAVID ERIKSSON

Hero Solkraft upplever ett högt tryck på inkomna förfrågningar.

Anrika företaget kör på

och Kicki som varit på firman i 21 respektive 31 år, säger Ma thias.

– Jag har jobbat med det här i 34 år, med allt vad branschen innehåller från mopedutbild ning till långtradare och buss samt föreläsningar inom trafik området för publik från 5 till 400 personer och såklart inte minst driften av företagen.

Så nu känner jag att det är dags att ge mig själv chansen att prova något annat.

Vad gör du nu?

– Idag jobbar jag som konsult mot/för den som vill ha mina tjänster. Samhällsnytta och en gagemang här lokalt, koordine ring, marknadsföring och för ändringsarbete ligger mig varmt om hjärtat men jag har dock inga ramar att hålla mig inom, så ar betsfältet är öppet.

Åter till trafikskolan. Mikael Carl ström, har tagit över Mathias tidi gare roll.

Har du bara plockat upp sta fettpinnen och kört på?

– För närvarande ja. Jag har verksamhetsansvaret nu. Stafett pinnen är ju lätt att plocka upp då firman har en lång historia och bra grund, säger Mikael.

Kommer det att ske några förändringar nu med ny verk samhetschef?

TEMA Axelssons Trafik skola startade 1913 av Edgar Fröberg och hette då Köpings chaufförskola.

Vi pratar alltså om ett anrikt företag som från tidigt 50-tal köptes av Birger Axelsson och fick därmed sitt nuvarande namn. Sedan dess har företaget köpt upp andra trafikskolor och expan derat till andra orter.

I april 2021 såldes företaget till ett investmentbolaget On Via

Trafikutbildning AB, en koncern som i dagsläget har cirka 18 sko lor och 180 anställda i sitt stall från Kalmar och Helsingborg upp till Bollnäs.

– Tanken att sälja företaget fanns inte alls tidigare men så kom frågan, faktiskt från 2 olika investmentbolag, och då bör jade man att fundera, säger Ma thias Axelsson, tidigare ägare och verksamhetschef.

– Ett av erbjudandena kunde vi inte tacka nej till. Dels har vi svårt att se att ett sånt erbjudande kommer igen men även ett sätt

att ge personalen fortsatt trygg het i sin anställning.  Mathias menar att det är bättre att alliera sig med en stor aktör och bli starka ihop än att stångas mot dom och att det känns skönt att företaget och dess namn, Ax elssons Trafikskola, kan bäras vidare.

Vem eller vilka håller i rodret nu?

– Jag har varit kvar som verk samhetschef under ett år (till april 2022) men kände att det var dags att ge plats till mina två duktiga arbetskamrater Carla

Med en bred botten inom nä ringslivsfrågor och handel brin ner Mathias för att få Västra Mä lardalen att bli en bra plats att verka, leva och bo i bland annat genom arbete i VM Handel och Västra Mälardalen i Samverkan.

Senare ska han även hjälpa till med ett etableringsprojekt gällan de att få fram mark och plats för etablering för nya verksamheter till vår region.

– Känslan att få jobba med detta är riktigt skön. Jag har genom åren lagt mycket av min egna tid på att få regionen att bli bättre eftersom jag alltid har brunnit för denna bygd som jag är född och uppvuxen i och att nu kunna lägga mer tid och dessutom arbetstid på det är ett privilegium, tillägger Mathias.

– Så här kort inpå så har inte något märkbart förändrats, det har ju fungerat bra tidigare så det har inte varit något stort behov av snabb förändring. Sen kan det säkert bli förändringar framåt då vi nu ingår i en större koncern som ger mer muskler till verksamheten. En ny vagnpark är på gång och lite förändring av loggan kommer att ske. Mitt mål är att vi fortfarande ska vara en lokal och pålitlig utbildare här i Köping, säger Mikael. Vilken roll kommer du att ha Kicki?

– Jag kommer bland annat att vara ansvarig för den verksamhet vi bedriver på Transportgymna siet. Alltså på fordonsprogram met, inriktning transport. Slutligen Mathias, beskriv varför Axelssons finns?

– Axelssons Trafikskola finns för att vara en bra och trygg ar betsgivare samt en pålitlig och högkvalitativ utbildare mot pri vatpersoner och företag.

Företaget finns för att tillhan dahålla regionens innevånare en pålitlig och kvalitativ väg till körkort.

Lämna din skördetröska, hack, press eller slåtterkross för service till förmånliga villkor

god tid

tidigare du bokar,

Dessutom erbjuder

HENRIK HANSSON

Mathias Axelsson har nu lämnat över rodret till Mikael Carlström (t.v) och Kicki Löwdahl-Gullbo (t.h)

Foto: Henrik Hansson

10 laddade frågor om elbilar

elnätet i vinter. För varje produce rad kilowattimme går det åt 0,20 liter diesel och med ett literpris på 24 kronor så kostar en kilowatt 4,80. Om elpriset i januari 2023 hamnar på sju kronor per kWh så blir det alltså rejält mycket bil ligare att ladda med hjälp av den hemmagjorda fulelen.

8. Batteriet är helt urladdat, går det att bogsera min elbil?

Nej, elbilar ska varken knuf fas eller bogseras. Det är till och med förbjudet eftersom risken är stor för överhettning och i värsta fall kan batterierna börja brinna. Därför är det extremt viktigt att alla elbilsägare läser sin manual. Tesla-ägare får exempelvis skjuta sin elbil för hand i maximalt tio meter och om du trotsar detta gäller inte garantin. Utgå alltid från att din elbil ska transporteras på ett flak så är du på den säkra sidan.

9. Kommer elkrisen att drabba våra utryckningsfordon?

MOTOR Det säljs fler elbilar än någonsin och majoriteten av våra riks dagspartier vill förbjuda förbränningsmotorer 203 0. Mörka orosmoln börjar dock torna upp sig i horisonten med skyhöga elpriser som riskerar kortsluta försäljningen. Alla elbilsägare kör på svindlande serpentin vägar mellan hopp och förtvivlan. Är man inte orolig för elräkningarna så är det i stället risken för att delar av elnätet kan släckas ner i vinter. Här är 10 frågor och svar som förhoppningsvis rätar ut dina frågetecken.

1. Hur mycket kostar det att ladda elbilen hemma?

Här spelar en rad olika faktorer in – men i grunden handlar det om vad du betalar för elen och hur stort batteri din elbil har. Låt oss göra ett enkelt räkneexempel: elområde fyra hade ett rörligt pris på fyra kronor per kWh inklusive moms under augusti och så säger vi att din elbil har ett batteri på 100 kWh. Det kostar alltså 400 kronor att ladda din elbil från noll

till hundra procent. Stockholms Handelskammare förutspår att el prisområde 3 kommer att ha ett rörligt snittpris på runt sju kronor per kilowattimme under januari 2023 och därmed kostar det 700 kronor att ladda din elbil.

2. Hur mycket kostar det att ladda elbilen vid snabblad dare?

Behöver du snabbladda så är ett gott råd att kolla upp priset först! För precis som vid pumpen kan det skilja en hel del mellan olika aktörer och ett stort problem är att det sällan framgår vad en ki lowattimme kostar. Vissa ladd stationer tar dessutom inte kon tokort utan det krävs antingen en mobilapp eller ett abonnemang. Ett stalltips är att alltid kolla upp kostanden hos olika kedjor innan du reser för att undvika ockerpri ser.

3. När ska jag ladda min elbil med tanke på elpriset?

Det är en fråga som besvaras med hjälp av om du har rörligt el ler fast elpris. Alla lyckostar med bundna avtal behöver ju inte bry sig alls. Har du däremot ett rörligt abonnemang så är det baserat på antingen medelkostnaden per månad eller spotpris per timme.

Om du har ett vanligt rörligt avtal

så har det rent ekonomiskt ingen betydelse när på dygnet elen an vänds eftersom priset baseras på det genomsnittliga spotpriset för alla timmar i månaden.

4. Många elbilsägare talar om timprisavtal, vad är det?

En trend som allt fler hakar på är timprisavtal, vilket innebär att man betalar för spotpriset timme för timme. Därmed måste man hänga med i svängarna och verk ligen hålla järnkoll på när elpriset är som billigast. Det finns pengar att spara med ett timprisavtal men du måste vara beredd att an passa din elförbrukning – annars skjuter man sig själv i foten. Den nordiska elbörsen heter Nord Pool och de aktuella timpriserna publiceras klockan 14,15 en dag i förväg.

5. Blir det dyrare att köra elbil än bensinbil i vinter?

Mycket talar för att det faktiskt blir så eftersom bensinpriset sjun ker samtidigt som elpriset höjs. De flesta elbilar drar i genomsnitt två till tre kilowattimmar milen under vinterhalvåret eftersom rullmotståndet är högre och en ergin behövs för att värma upp kupén. Tar vi ett snittpris på för utspådda sju kronor kilowatten i södra Sverige så hamnar milkost

naden på 14 till 21 kronor. Med dagens bensinpris kostar mot svarande bensinbil runt 10 till 12 kronor milen. Det här är som sagt svårt att sia om men siffrorna ger en fingervisning om läget.

6. Kan elnätet verkligen släckas ner i vinter?

Svenska Kraftnät, som ansvarar för stamnätet, har flaggat för att man kan behöva stänga ner delar av elnätet i vinter eftersom ström men helt enkelt inte räcker. Det är främst i södra Sverige risken är som störst och just nu förbereder sig Svenska Kraftnät för värsta scenariot. Kommuner, regioner och länsstyrelser har redan tagit fram underlag över vilka verk samheter som behöver priorite ras i ett krisläge. Det rör sig om kontrollerade strömavbrott och frånkopplingen sker inte på en skilda anläggningar utan på led ningsnivå.

7. Är det en bra idé att ladda med hjälp av ett dieselkraft verk?

Nöden har ingen lag men här snackar vi om att ändamålen hel gar medlen. Ur miljösynpunkt är det här helt befängt men rent ekonomiskt kan det faktiskt bli billigare att ladda med hjälp av ett portabelt dieselkraftverk än från

Vi lever redan i ett sårbart samhälle och att förlita sig på eldrivna utryckningsfordon är som att spela rysk roulette. Där för kommer det att dröja länge innan främst brandbilar och am bulanser förlitar sig på elektricitet då man jobbar med livräddande insatser. Först ut i blåljusgruppen blir polisen men det rör sig ändå om tidigast år 2028. Den senaste upphandlingen gjordes 2020 och då beställdes 2200 polisbilar med förbränningsmotorer efter som inget anbud gällande elbilar levde upp till myndighetens krav på lastvikt och räckvidd.

10. Vad kommer att hända med elbilsförsäljningen?

Ursäkta, men vem drog ur slad den? Om våra värsta farhågor besannas så ser det mörkt ut på elbilsfronten och flera tyska bildi rektörer varnar redan för konse kvenserna av de höga elpriserna i Europa. Att köpa en ny elbil är fortfarande betydligt dyrare än att köpa en motsvarande bensinare och köpargumentet har främst varit det låga milpriset. Den kal kylen är på god väg att spricka och därmed krävs krafttag från våra politiker för att inte elbils försäljningen ska kortslutas.

TEXT: JENNY NILSSON JOHANNES GARDELÖF

Mekaniker med de

Bilar för vanligt folk

TEMA Halvvägs ut till Kolsva närmare bestämt i Torp håller far och son Andersson till med sitt fö retag FA Fordon. Fredrik, 49 år och Freddie, 25 år har sålt bilar i snart tre år.

Företaget säljer bilar över hela Sverige och utvecklingen har går fort för det lilla familjeföretaget. Fredrik jobbade tidigare som arbetsförmedlare och sonen Freddie som servicetekniker i Västerås. Hur startade denna idé ?

– Jag behövde få in en hyres gäst till mina lokaler här på går den. Vi hade några spekulanter som kom och tittade, men då kände jag att jag egentligen inte ville ha en massa människor här. Då började vi fundera hur vi själva skulle kunna göra något för att få in pengar till hyran, säger Freddie.

Freddie och Fredriks första tanke var bara att köpa och sälja någon eller några bilar i månaden för att få ihop pengar till detta.

– Sen växte det ganska fort så vi fick tänka om ganska snart och bilda ett företag av den idén. Er affärsidé, hur ser den ut?

– Vi försöker hålla oss i det breda segmentet av fordon, bilar som de flesta vill ha och har råd med.

– Vi säljer bilar till alla typer av människor, familjen som letar efter en stor bil, eller pensionä

ren som kanske vill byta till något mer ekonomiskt, säger Fredrik.

– Vi erbjuder också hämtning och lämning av bilar om kunden önskar det. Att vi också ligger lite ute på landet gör att vi kan er bjuda bilar till ett väldigt bra pris då våra omkostnader kanske inte är riktigt så stora som de skulle vara om vi låg i en stor bilhall i en stor stad.

Fredrik och Freddie ser ljust på framtiden för FA Fordon.

– Visst, läget i både Sverige och omvärlden ser lite oroligt ut men det gör också att många ser över sina kostnader och då också sina bilar. Man vill kanske byta till nå got bränslesnålare, eller till något lite mindre.

De fortsätter:

– Vi har faktiskt ännu inte märkt nån större skillnad i folks köpbeteenden. Vi har lite olika tankar om ur vi vill utveckla bo laget framöver men det är inget som vi vill kommunicera ut just nu, det kommer märkas när det händer.

– Men vi ser väldigt ljust på utvecklingen för oss härute, men det kräver naturligtvis mycket jobb, avslutar Fredrik och Fred die, och det verkar också som om nästa generation håller med. Lilla Totte tycker om bilar lika mycket som pappa och farfar.

Freddie med sonen Totte (t.v.) och Fredrik (t.h.) ser ljust på framtiden i bilbranschen.

Karl-Olov klagar inte på elpriset

några helt solfria dagar. Större delen av året räcker dock solcel lerna till på dagen och batteriet klarar natten.

På morgon finns 70 procent energi kvar i batteriet och det är ganska snart fulladdat igen. Karl-Olov har inte behövt köpa någon el sen april när systemet togs i drift utan i stället sålt 6122 kWh solel april – augusti med god förtjänst. En ytterligare fin nes med det nya solcellssystemet är att det fungerar även om det blir strömavbrott. Batteriet tar då över direkt, lamporna hinner inte ens blinka!

Studiebesök

till att det blir fina skidspår till Medåkers idrottsplats. För att få till stånd ett mer äventyrligt sommarnöje används slingan för mountainbike-cykling. Där kan bygdens folk snurra runt i skogarna kring idrottsplatsen.

TEMA Här hittar vi en som inte klagar på elpris och värmekostnad, Karl-Olov Petterson. Han tillhör en liten men växande skara som är oberoende av el för sin värmeförsörjning.

Karl Olov har sen tidigare värmt huset med vedeldning och en 3 kubikmeter stor ackumulator tank. Under årens lopp har han kompletterat med flera solfång are för att slippa elda under som marhalvåret. 2017 var det dags för solceller för att även minska elåtgången.

Men då fanns det en bestäm melse för ”mikroproducenter” att man inte fick sälja mer solel än vad man köpte el, annars fick man betala en saftig mätnings avgift.

Därför fick Karl-Olov parera med att slå på elpatronen i de

cember för att öka sin köpta el förbrukning!

Mer solceller Dessbättre är denna bestämmelse nu borttagen och i våras mer än fördubblade Karl-Olov sina sol celler till 12 kW toppeffekt. Till

detta köpte han ett batterilager på 12 kWh.

I verkstaden på gården där han tidigare drivit företaget Medå kers specialmekaniska verkstad, har han placerat batteriet där en del av solelen lagras. Ett fullad dat batteri räcker för hushållsel

Förra lördagen hade Karl-Olov Pettersson bjudit in Västman land Upplands Energiförening på studiebesök, där han även sit ter med i styrelsen. 15 medlem mar deltog och var både frågvisa och imponerade.

De fick se flera av Karl-Olovs projekt, bland annat en traktor från 1939 med tändkulemotor. Flera traktorer, en stenkross, en tänkulemotor finns i sam lingarna. I trädgården framför bostaden står tre vindsnurror som använts som vinddrivna vattenpumpar, numera bara tek nikhistoria.

Mångsysslare

Karl-Olov har många järn i el den. Bakom huset löper en stig som för länge sedan var en gam mal körväg men som numera är en flitigt anlitad promenadstig. På vintern hjälper Karl-Olov Medåkers Idrottsförening och omvandlar stigen till skidspår.

Med hjälp av en snöskoter och en tung spårsläde ser han

Uppräkningen kan fortsätta. Karl-Olov är en av 10-talet fri villiga som tar emot och snyggar upp gamla maskiner och prylar som skänks till Jädersbruksvän nernas utställning på Jäders Bruk. En dag i veckan är han uppbunden till arbete där, för att inte tala om Jädersbruksdagarna i september där allt skall plockas ut och ses av en jättestor publik. Blir det tid över ställer han också upp när grannar och längre bort boende behöver få teknisk hjälp.

Överhettad marknad

I dag vill många följa Karl-Olov i spåren och satsa på minskad en ergiförbrukning men det verkar bli något som måste skjutas på framtiden.

Efterfrågan har skenat och den som idag beställer solceller, vär mepump, vedpanna eller vad än det är fråga om, får vänta länge på leverans. Men ska vi ha nå gorlunda drägliga levnadsförhål landen så måste vi nog försöka minska elförbrukningen och satsa på förnybart som sol, vind och vatten och lagring energi.

Karl-Olovs satsningar visar att för den som vill se verkligheten och satsar på förnybart finns det hopp om en bra framtid. Det fick vi lära oss vid Energiföreningens besök.

NILS LARSSON CARL OLOV PERSSON

Välj ditt lokala bussföretag!

Vi skräddarsyr din resa efter önskemål. Företag, föreningar och privatpersoner, ring för offert!

platser

Vi vill bli fler som inte skräpar ner.

Vi vill bli fler som inte skräpar ner.

Vill du hjälpa till? Gå med i Sveriges största rörelse mot skräp eller swisha 90 02 817.

Vill du hjälpa till? Gå med i Sveriges största rörelse mot skräp eller swisha 90 02 817.

Vi vill bli fler som inte skräpar ner.

Vill du hjälpa till? Gå med i Sveriges största rörelse mot skräp eller swisha 90 02 817.

Karl-Olov Pettersson har solceller på hela magasinstaket, äldre från 2017 till vänster och nya från i våras till höger. Mot väggen står solfångare som värmer verkstaden bakom den öppna porten.

Endast torr ved ska det vara, säger Karl-Olov Pettersson. Han låter veden torka i ett par år i olika årgångar i varsitt fack.

Foto: Nils Larsson

Foto: Nils Larsson

Harry Holm: Rader om respekt

Program 10-14 okt

Se hela programmet på www.tillsammansveckan.se

MÅNDAG 10 OKTOBER

12.00 Online

Spridningskonferens ”Suicid”

Louise Edlund från Hjärnkoll intervjuar.

17.30 – Sala Stadsbibliotek

Claes Jenninger

”Mobbning & Suicid”

TISDAG 11 OKTOBER

12.00 Online

Anders Nilsson

”ADHD, anhörigperspektiv”

17.30 – Forum Köping

Thomas Nybom ”NPF, anhörigperspektiv”

ONSDAG 12 OKTOBER

12.00 Online

Lotta Kajving ”Pornografi”

17.30 – Västerås Stadsbibliotek

Paulina Bengtsson ”Sexualbrott” *varning starkt innehåll

TORSDAG 13 OKTOBER

12.00 Online

Lena Lydahl & Frida Rosenquist ”Ätstörning, närståendeperspektiv”

17.30 – Växhuset Västerås

Jonathan Hedström ”Idrott och ätstörning”

FREDAG 14 OKTOBER

12.00 Online

Thérèse Eriksson ”Självskadebeteende”

17.30 Online

Sammandrag och avslutning.

KOSTNADSFRITT! VÄLKOMMEN!

Respekt-partiet vann valkampen i en skola i Arboga. I riksdagspartiernas valrörelse saknades respekt, bland annat för människors oro för vården.

Den 3 september var jag så trött på att i TV höra sam ma politiker säga samma saker att jag – olikt mig – zap pade till en kanal som visade is hockey. (Rögle vann med 2–1 mot ungerska Fehér vár).

Det konstruktiva spelet gav mer än valdebatterna, som ofta saknade mål och metod – till exempel för att avhjälpa bristerna i vården. Misskötseln av pandemin.

Kvinnan som avled efter att ha fått ättika i stället för vatten. Man nen som glömdes på toaletten i 16 timmar, etcetera

”Ivos bedömning är att det inte handlar om enstaka olycksfall i arbetet utan om långvariga och allvarliga brister i kommunernas förmåga att trygga en godtagbar kvalitet och säkerhet i vården”, kommenterade Sofia Wallström, generaldirektör för IVO, som gått igenom 50 000 journaler och en käter.

Innan valet kom en forsknings rapport om stora olikheter mellan regionerna och behov av statlig styrning – som KD tidigare pratat mycket om men inte betonade i de viktiga TV-debatterna.

Mycket försvann i partiernas röstfiske. Socialdemokraternas valkampanj var i princip: Magda lena Andersson är bra, Sverigede mokraterna är dåliga.

ordet brun för att måla ut miljon tals SD-

väljare som nazister. Hoppas att inte ”Putler” – som han gjorde i Ukraina – någon gång tar det som motiv för att ”befria” Gotland eller annat svenskt territorium.

År efter år har det visat sig att ju mer man pratar illa om SD, desto fler röster får partiet. Men det fat tade inte heller försvarsminister Peter Hultqvist.

”Jag spelar inte dum”, hörde jag honom säga i en TV-debatt.

Strax innan valdagen kallade han SD för en säkerhetsrisk, med upprepad hänvisning till hur par tiet röstat om Ryssland i EU.

Men oberoende Voice Watch konstaterar att av de åtta svenska

Vi kan alla bidra till att det offentliga samtalet präglas av grundläggande respekt och hänsyn till varandra.

partierna i EU hade SD den största bestämdheten gentemot Ryssland och röstade för de mer kritiska al ternativen i 93,7 procent av fallen.

Jimmie Åkesson ilsknade till i stället för att svara Hultqvist med den sanningen.

Sanning är också talet om SD:s rötter. Vid starten 1988 bestod partiet av personer från nationa listiska och rasistiska organisatio ner. Mikael Jansson från Örebro började 1995 städa upp i partiet, en städning som sedan pågått år efter år med skandaler och föl jande uteslutningar.

Vänsterpartiet (som förr munistpartiet) har också rötter. Magnus Utvik, som själv varit vänsterpartist, nämner bland an nat stödet till Lenin, Stalin och de socialistiska öststaterna, och skriver:

Det finns inget annat svenskt riksdagsparti som har ett lika mörkt

HARRY HOLM

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

förflutet som Vänsterpartiet.

Som bondson känner jag det mer tryggt med Centern, som har rötterna i Bondeförbundet och vars riksdagsledamot enligt säg nen sa: ”Huvudsaken är inte att vi får lägre skatter, huvudsaken är att vi får bättre pris på getmesosten.”

Respekt är viktigt. Och vill du ha respekt, visa respekt! Så respekt försöker jag visa även mot SD och andra partier och personer som jag inte är så förtjust i.

I skolvalet på Nybyholm i Arbo ga vann Respekt-partiet. Och vid riksdagens öppnande, den 27 sep tember i år, sade Carl XVI Gustaf:

Vi kan alla bidra till att det of fentliga samtalet präglas av grund läggande respekt och hänsyn till varandra.

Respekten för religions frihet då? Julia Kronlid blev starkt ifrågasatt som andre vice talman för att hon var troende. Men Anders Nor lén tror också på Gud. Han accepterades som talman av alla.

Apropå tro så är det Tacksägelseda gen denna söndag, då man i kyr korna tackar för säd, frukt, svamp och annat som jorden ger oss.

Dessutom finns det så mycket annat att tacka för. Ibland vet man inte värdet på något förrän det är ett minne. Så, som Carl Welsh ut tryckt det: ”Om du vill kan du hitta miljoner orsaker till att hata livet och vara arg på världen. Om du vill kan du hitta miljoner orsaker till att älska livet och vara lycklig.” Välj själv!

Det händer i Kungariket

Allemanut i Lockmora

Söndagar kl. 10-12 till och med 30 oktober. Tipspromenad och motionsbingo längs 2,5 km spåret.

Språkcafé

Onsdagar kl. 16-18 hos ABF på Stortorget 1 B. För alla som vill umgås, träna på att prata svenska och fika.

Kungsörs BK:s onsdagsbingo

Onsdagar kl. 19-22, i matsalen på Kung Karls skola. Försäljning från kl. 18.

Kungsör öppnar dörren

Söndag 9 oktober kl. 10-14. Öppet hus där både kommunala verksamheter och privata företag öppnar sina dörrar för allmänheten. Mer info på kungsor.se

Onsdagsbio på Kungsörs bibliotek

Onsdag 19 oktober kl. 18 Kupé nr 6, drama Finland. Onsdag 2 november kl. 18 Ida, drama Polen.

Barnteater Svempas nappar

Lördag 22 oktober kl. 12-12.35 på Kungsörs bibliotek.

För barn 3-6 år, gratisbiljetter hämtas på biblioteket.

Pyssel, återbruksslöjd

Torsdag 3 november kl. 13-16 på Kungsörs bibliotek.

Skapa fina saker av olika material som plåt, kork, snören, tygblommor med mera. Från 6 år och uppåt.

Kommunfullmäktige möte 17 oktober

Måndag

skola.

En nyskriven

Vädra ut, släpp in nytt syre

13 RÅD till Nystart Köping. En rivstart som gör skillnad.

Till årsskiftet får vi ett nytt styre i Köping. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Vanligt Folk och Li beralerna har i ett handslag beslutat att gå vidare för att bilda ett nytt majoritetsstyre i Köping. Dessa partier får tillsammans 26 mandat. Den nya majoriteten kallar sig Nystart Köping.

Samtidigt får vi en stark opposition. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet får tillsammans 23 mandat.

För första gången på 90 år tappar Social demokraterna sin majoritet i Köping; mel lan 2014 till 2018 i koalition med Vänster partiet och Miljöpartiet; mellan 2018-2022 med stöd av Vänsterpartiet, Moderaterna och Liberalerna.

Ett 90-årigt maktinnehav skapar struk turer, rutiner och processer som ett nytt styre måste se över. Det handlar om respekt för lagar och regelverk, om öppenhet och transparens. Det handlar om att vädra ut och släppa in nytt syre!

Här är några punkter där Nystart Köping bör ta chansen till en rivstart.

1 Kvaliteten på protokollföring enligt förvaltningslagen måste höjas.

Ärenden och beslut måste kunna följas. Kommunen måste sluta att i protokoll re ferera till muntliga föredragningar utan att informera om vad som sagts och vad som framkommit. Alla beslut måste motiveras och dokumenteras skriftligt. En internkon troll har visat att ingen varit dokumentan svarig på kommunledningsförvaltningen.

2 Förbättrad diarieföring.

Sluta hänvisa till sekretess och kalla fär diga handlingar för arbetsmaterial. Detta gäller till exempel handlingar som rör orga nisationsförändringar och ekonomiska rap porter, som delas ut vid sittande bord utan att bifogas kallelser och protokoll. Reviso rerna har påpekat brister i diarieföringen.

3 Stoppa ordförandebeslut som strider mot kommunallagen.

Många beslut tas som ordförandebeslut, som egentligen skall fattas av en hel nämnd. Ibland handlar det om beslut som är mycket dyra för kommunen, till exempel beslut om LSS-placeringar. En upphandling ska inte kunna avbrytas eller startas med ett ordfö randebeslut.

4 Synliggör och motivera kostnaden för konsulter.

Kostnaderna för kommunens konsulter uppgick 2021 till 32 miljoner, lika mycket

pengar som förvaltningarna nu skall spara.

Det är viktigt att varje inköp av konsult tjänster vägs mot kostnad och den interna kompetens som redan finns inom förvalt ningarna. Allt för att skapa kostnadseffek tivitet i kommunens organisation.

5 Utbilda ansvariga tjänstemän i offent lighetsprincipen.

Ibland kan det vara besvärligt att få ut all männa handlingar hos Köpings kommun.

Det kan ta flera veckor.

När jag själv som hemvändare 2014 bad att få ett exemplar av kommunens årsredo visning i Rådhusets reception fick jag både frågan vad jag heter och varför jag önskade att få årsredovisningen. Jag presenterade mig med namn och yrkestitel, men påpe kade samtidigt att jag enligt grundlagen inte behöver presentera mig, inte heller moti vera mitt önskemål.

Jag trodde att en engagerad medborgare skulle mötas av uppskattning, inte av miss tänkliggörande.

6 Öka insynen i kommunens upphand lingar.

Det måste bli slut med hemliga projekt grupper, som träffas utan dokumentation.

7 Bered motioner och medborgarförslag så att de besvaras inom ett år.

Det är helt oacceptabelt att motioner, som enligt kommunallagen skall besvaras inom ett år, får valsa runt utan åtgärd under en hel mandatperiod. Ett exempel är den

tion och återrapportering. Kommunche fen och en förvaltningschef har fattat beslut om avgångsvederlag som överskrider den maxgräns på 12 månadslöner, som de har befogenhet att fatta. Skolchefen har fortsatt att fatta beslut om långa avstängningar, trots att Förvaltningsrätten tidigare påpekat all varliga brister vid dessa beslut. 10 Offentliggör och anslå kommunkon cernens samtliga protokoll.

På kommunens hemsida saknas VME:s protokoll och beslut. De återfinns inte heller på VME:s hemsida. För övriga protokoll se punkt 1–3.

11 Stoppa tjänstemannabeslut utan dele gat.

Det går att visa exempel på hur tjänste män upprepade gånger överskrider sina befogenheter och tar större beslut än de har rätt att fatta. Detta utan att någon eller något förhindrar att så sker. Rutiner måste upprät tas och följas, som stoppar tjänstemannabe slut utan delegat. Fungerande kontrollsys tem minskar risken för korruption.

12 Kommunen - en serviceorganisation.

medarbetare måste igångsättas. De kom muner som ändrat kulturen från myndighet till serviceorganisation har kunnat påvisa förbättring och utveckling inom ett antal områden.

13 Skola och företagsamhet.

Vill vi att välutbildade människor skall flytta till Köping, bidra med kompetens i jobbet och växande skatteintäkter till kom munen, måste vi höja skolresultaten. Alla vill att ens barn skall gå i goda skolor, välut bildade föräldrar kanske mer än andra. 40 procent av Köpings elever slutar nian utan godkända betyg i alla ämnen. Skolchefen bör arbeta heltid på sin post, inte sköta två förvaltningar.

Vill vi att fler företag skall etablera sig i Köping kan vi inte ligga på plats 286 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs årliga ranking. Vi behöver 800 nya företag för att antalet företag per invånare i Köping skall motsvara riksgenomsnittet. Att ligga i topp i ranking inspirerar företag att etablera sig här. Att ligga i botten avskräcker många.

liberala motionen om att en tillgänglighets guide måste tas fram.

8 Anslå alla beslut på kommunens an slagstavla.

Anslå även de så kallade delegationsbe sluten, som kommunstyrelse och nämnder delegerat till tjänstemän. Det måste också framgå tydligare hur varje beslut kan över klagas av medborgarna.

9 Beslut måste fattas i rätt instans och alltid återrapporteras.

Beslut fattas ibland av utskott i stället för av nämnderna, till exempel beslut om LVU. Detta strider mot socialtjänstlagen.

Rektorer har fattat beslut om kraftigt anpas sade studiegångar och beslut om att elever får gå om ett år, utan skriftlig dokumenta

Kommunen skall vara och uppträda som en serviceorganisation visavi medborgare och företagare. Det handlar om attityd och bemötande, om att lyssna och vara lyhörd, om att sätta tydliga mål och formulera in spirerande visioner. En plan och ett utbild ningsprogram för hur servicetänkande skall genomsyra hela Köpings kommun och dess

I denna krönika har jag i 13 punkter givit det nya styret Nystart Köping lite tips och goda goda råd för att rivstarta och skapa skillnad för Köpings kommuninnevånare.

Just do it.

Yes we can.

■

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

SIGNERAT

SD, VF, KD, M och L bildar koalitionen Nystart Köping. foto: karl beijbom

Servicetänkande måste genomsyra hela Köpings kommun.

Varje

Märk

KRYSS: FINNS I BILD

STE

TÖMDE

SKJUT VAPEN EN MUSKE TÖR ÄDEL GAS MA SORT HERME LIN LÄSA SNABBT TILL DELA MAN I BUKA REST

ÄR DET FRÅN NORGE ÖVERTA ANSAT

Höstens

Höstens populära viltbordsbuffé ombord på M/S Eckerö serveras under tiden 23/9–17/11. Boka bord! Just nu har vi ett extra bra erbjudande söndagar till torsdagar. På hösten njuter vi gärna extra mycket av vällagad mat tillsammans med vänner och familj. Ombord dukar vi upp en mängd vilda delikatesser från våra skogar och hav. När vi utgår från vad naturen bjuder på just för tillfället är råvarorna som finast och då blir det ju så gott! Det stora utbudet av fina råvaror är härligt för inspirationen i köket. Välkommen ombord – nu är det extra gott!

VILTBORDSKAMPANJ! 290:–/vuxen

söndagar–torsdagar.

webbpris 350:–/vuxen (ordinarie pris 370:–).

vid webbokning.

BUSS

BADPAKET

Frakturkoordinator

Västmanland

och informerar

vårdförloppet.

Medlemmar och andra

Vi bjuder

Anmäl

hälsas välkomna.

kaffe/te

Konfirmation.

Lokal tradition, förnyelse och personligt engagemang

För mer än hundra år sedan etablerades den första begravningsbyrån i Köping. Sedan trettio år har vi förvaltat det gamla arvet att värna god begravningssed. Idag är vi en modern begravningsbyrå. Fortfarande med ambitionen att ligga i framkant när det gäller att visa människor vägen genom de områden som utgör våra spetskompetenser begravning, gravsten och familjejuridik.

Västra långgatan 5, Köping | 0221-240 55 | begis.se

Vad innebär det att konfirmera sig?

Konfirmationen handlar

Anton Rosendahl nybliven svensk mästare i bodybuilding

BODYBUILDING År av hård och medveten träning gav resultat för 25-åringen från Köping: ”Allt slit var värt det”.

För två helger sen (23–25 sep tember) avgjordes det svenska mästerskapet i bodybuilding vid Mälarenergi Arena i Västerås.

Där fick Köping en ny svensk mästare efter att Anton Rosen dahl, som tävlar för Team SSN i Stockholm, knep guldmedaljen i klasserna ”Classic Physique -180 cm” samt ”Bodybuilding -75 kg”.

– Bäst i hela Sverige 2022… Det är en merit för livet, säger en glad Anton Rosendahl till Magazin24.

Själva tävlingen i Västerås får beröm av Rosendahl. Enligt ho nom var allt bra uppstyrt och de tävlande trivdes, men när det väl var dags att tävla smög sig nervo siteten fram hos 25-åringen.

– När jag såg alla motståndare och hur bra form de är i så blev jag nervös. Jag hann tänka ”jäk lar, platsar man bland dom här?”. Eftersom det är en bedömnings sport så man aldrig hur det kom mer sluta.

Nervositeten byttes dock ut mot glädje när det stod klart att Anton hade vunnit SM-guld i klassisk fysik. Rosendahl pekar på flera faktorer som han tror ligger bakom titeln.

– Framförallt att jag har stora ben, bra linjer och ett bra vakuum. Vakuum är att man ska suga upp magen in i revbenen. Det är en av de stora faktorerna som gör att man kan placera sig bra i just de klasser jag tävlar i. Klassisk fysik innebär bland annat vakuum posering och där plockade jag många poäng. Hur såg dina förberedelser ut inför SM?

– Som kroppsbyggare förbere der du dig under hela året. Jag har tränat gym i tolv år och tävlat sen 2017 så det är en långsiktig sats ning bakom. Just inför det här mäs terskapet har jag haft en process som tagit ungefär fyra månader för att få ner fettprocent till rätt nivå. Det gäller att sätta upp en plan som man kan följa och som samtidigt blir så hälsosam som möjligt.

Anton Rosendahl säger vidare: – I slutändan så är varje upp offring jag gjort värt det om det leder till SM-guld. Sista veckorna på diet är ett helvete och under den tiden mår man inte så bra. Med facit i hand så har jag fått ett kvitto på att jag kan prestera bland de bästa. Allt slit var värt det.

Med SM-guldet i hamn är Anton Rosendahl nu uttagen att tävla i både EM och VM i kroppsbygg nad, men det är två tävlingar som han väljer bort. Här är anled ningen:

– Jag kommer fokusera mer på mig själv nu och bygga på mig lite mer kvalitetsmuskler. Som alla vet så tar det tid att bygga muskler, så jag ska nog försöka ta två ur utan för att bygga på mig något kilo muskler så att jag kan komma in mycket större och i en högre klass nästa gång jag tävlar.

Anton kommer alltså inte vara närvarande på tävlingsscenen framöver, men han kommer fort satt vara involverad i sin roll som tränare.

– Jag kommer fortfarande vara närvarande på tävlingar, i sociala medier och i fitness-sammanhang.

Vi är ett stort team i SSN (Svensk Sport Nutrition) och på SM utsågs vi till bästa förening för tredje året i rad. Det är jättekul att få vara del av en sån grupp och se det växa.

Anton Rosendahl var inte den

enda Köpingsprofilen som tog guld vid SM i Västerås. Rutinerade

Jan Nordlund (tävlandes för Team

One By Boson i Västerås) tog hem klassen ”Bodybuilding +50 år”.

– Han är veteran och tävlar mycket internationellt. Trots att Janne börjar bli till åren så är han i otroligt bra form. Han har en livs

stil där han sköter allt till punkt och pricka. Janne är en bra före bild för hela sporten, säger Anton Rosendahl.

Jan Nordlund längst till höger. Bilden är från ett tidigare tillfälle.

foto: jörgen nilsson/arkiv

I tuff konkurrens blev Anton Rosendahl mästare vid SM i bodybuilding som hölls i Västerås.

foto: elliot kim (kimpivisuals på instagram)/team ssn

Hittaut fortsätter locka motionssugna

MOTION Något färre deltog under 2022, men det var väntat enligt arrangörerna.

Hittaut fick stort genomslag under pandemin när mycket inom sam hället stängdes ner och fler gav sig ut i naturen. Nu när samhället är öppet igen har färre personer deltagit i Köping-Kolsva Orien teringsklubbs motionsaktivitet.

Från och med starten den 30 april och fram till och med av slutningen 30 september så deltog totalt 866 deltagare. 74 av dessa hittade samtliga 136 kontroller som varit utplacerade i allt från Johannisdahlsskogen till Varghe den i Kolsva och Tränstagården i Munktorp. Mest besökt var kon trollen nedanför Köpings kyrka med 103 besök.

Förra året registrerades över 1 000 deltagare. Resultatet för 2022 är ändå bra, menar klubbens kas sör Mats Landqvist och styrelsele damoten Kenneth Larsson.

– Vi trodde att det skulle bli så här, säger Kenneth Larsson. – Det är en effekt av pandemin.

Vi ser det även under bingon som vi har ihop med IKW. Det var mycket mer ifjol när folk behövde något att göra. Nu är vi tillbaka på normalnivå igen. 866 deltagare är ändå bra och det är fler än när vi hade Stolpjakten 2015 till 2017. Hittaut är mer omtalat och det lockar även hit folk från andra or ter som kommer för att upptäcka.

För att sammanfatta så var det ett bra år, säger Mats Landqvist. Hittaut arrangerades för andra året i rad. Nästa år går motions aktiviteten in på sitt tredje, och kanske sista, år.

– Till nästa år kommer vi ha kvar mycket i centrala Köping för här är kärnan, men samtidigt ska vi försöka hitta bredda oss

till andra områden. Vilka områ den det blir får vi se. Bland annat har vi haft kontakt med IF Rune i Kungsör om att eventuellt ha checkpoints ute i Lockmora. Det är ett väldigt fint område och vi ska en diskussion om det, säger Mats Landqvist, som avslutar:

– Vi vill tacka alla deltagare och sponsorer som gör Hittaut möjligt.

Precis som tidigare så hade årets deltagare chansen att vinna pre sentkort. En funnen kontroll (checkpoint) innebär en lott och i prispotten fanns presentkort från Västra Mälardalen Handel.

Här är vinnarna:

Terese Jonsson, Köping

Lars Malm, Stockholm

Elin Ivarsson, Köping

Eva Eriksson, Köping

Mirja Mäki-Turja, Köping

Maria Vester, Köping

Thomas Lundkvist, Köping

Anna von Walden, Köping Åke Larsson, Köping

Hanna Lindkvist, Köping

Christer Berggren, Köping

Peder Vikström, Köping

Lisa Eriksson, Köping

Hans Eriksson, Köping

Berit Leval, Köping

Hanna Westerberg, Köping

Peter Skantz, Köping

Marita Jonsson, Köping Mikael Jakobsson, Köping Mats Bernerson, Enköping

Mats Landqvist och Kenneth Larsson från Köping-Kolsva Orienteringsklubb.

Text och bild

David Eriksson david@magazin24.se