Magazin24 #816

I väntans tider

PLÖTSLIGT ÄR helgerna över och nu börjar den tid som enbart kan sammanfattas med väntans tider. Vi väntar på våren med värme, ljus och hopp om sommar.

Vi väntar på att de som sagt så mycket vad de skulle göra om de blir valda, nu när de är valda börjar leverera resultat. Sverige har aldrig exporterat så mycket elektricitet som i år, vi väntar på att det skall sluta så att folk kan få elräkningar som inte skjuter hål i månadsbudgeten. Allt detta är bara väntan. Nu är årsinflationstakten över 10 procent enligt statistiken från december. Riksbanken säger sig ha ett mål att inflationen skall vara 2 procent.

Här har de något att jobba på och vi bara väntar på att det skall bli en förändring. När man lägger ihop ihop allt vi väntar på – ordning i skolan, lägre vardagskriminalitet, bättre integration, allt det som politiken utlovat – blir det nästan så att väntan är det övergripande temat för hela säsongen.

Det blir inte bättre att det utlovade Överskottsbolaget i gamla Skinngubben aldrig öppnar, och folk sneglar ner varje gång de snurrar runt i rondellen i hopp om billigt tvättmedel och chansen att köpa kilovis med godis, och det blir bara mer väntan. Det är ett enda stort stillestånd. Som en vinterfiskare som väntar på att sjön skall läggas sig och det fortsätter bara vara öppet vatten.

Därför vore det fel att skriva en berättelse om ändring, förändring och rörelse, för detta är verkligen den tid då inte mycket händer. Fotbollarna är inlåsta på Vargheden, stilla flyter Hedströmmen och pyttipannan som dagens rätt smakar precis som den gjorde i oktober. Fast det är en sak.

Det finns ingen brist på kunnigt folk som kan konkurrera

Det vi inte borde vänta på är att kommunen slutar interenrekrytera chefer och chefstjänstemän. De flesta kommuner gör det idag. Och en utvald samling människor internrekryteras härs och tvärs i kommunen, särskilt efter inte gjort så bra ifrån sig i ena hörnet internrekryteras de till andra hörnet av verksamheten.

Precis som om kommunen utgjordes av enbart kommunen och helt ignorerar det faktum att över en 700 000 människor finns inom pendlingsavstånd. KAK ligger mest centralt i hela Sverige, det är inte Junsele, Fläsksele och Träsksele i Norrlands inland, det är bara att titta på kartan. Därför är det för mig ofattbart att kommunerna konse-

kvent internrektyrerar precis som det var tomt i samhället på kompetenta kandidater. I verkligheten är det tvärtom, samhället är fullt av kompetens och ambition, vilket Köpings kommun kunde dra nytta av genom att utlysa tjänsterna på den öppna arbetsmarknaden.

Hur många kunde inte söka tjänsten som näringslivschef om den utlystes? Är det inte 20, 30, eller 50 potentiella kandidater? Om man rekryterar på den öppna arbetsmarknaden får man moderna impulser, nya infallsvinklar, fräscha idéer och folk som säger emot när något idiotiskt förslag skall genomdrivas.

Givetvis är detta antagligen sett som en avvärjbar katastrof i Rådhuset så man internrekryterar de man vet håller med, som inte utmanar och låtsas som det regnar när det går snett. Det blir som ett Sovjetunionen i miniatyr där alla håller med och grupptänkande är norm. Om det hade varit två veckor efter Digerdöden med två överlevande i Himmeta och tre i Valskog skulle jag förstå att man internrekryterar i kommunal förvaltning men så är inte fallet.

Det finns ingen brist på kunnigt folk som kan konkurrera – låt dem konkurrera. Offentlig förvaltning är i grund och botten att serva allmänheten och uppbära

KALLBERG

folks pengar för att göra så. Att se till att de som leder och tar beslut om skattefinansierad kommunal service till allmänheten, vilket folk vill ha, är mest lämpade borde man inte behöva skriva ut.

Det borde Rådhuset kunna inse själva. Nu får ni bekänna färg i Rådhuset, vars namn antyder att det finns vägledning och kunskap för annars skulle det heta Förvillelsehuset, och se till att ni slutar internrekrytera polare. Ge folket en chans att konkurrera om de jobb folket betalar för. Är det ett så avancerat kakrecept?

Annars är allt ett enda stillestånd. Och vi fortsätter vänta. I väntans tider.

Familjeannonser

Grattis och sorgtack/till minne bokas på magazin24.se/familj/boka

Annons avlidna bokas via begravningsbyrå eller se magazin24.se/familj/boka/dodsannons

Redaktion

Chefredaktör/Ansvarig utgivare

Henrik Hansson 0221-489 804

Redaktion

David Eriksson 0221-489 803

Grafisk produktion/IT Anders Täpp 0221-489 801

Företagsannonser

Roger Burström 0221-489 808

Mats Malmberg 0221-489 805

Earton Media AB

Stora gatan 12, 731 30 Köping

Växel 0221-209 10

Ekonomi

Per Ståhl 0221-489 800

VD

Tony Löfling 0221-489 809

Upplaga

Papperstidning: 33 000. E-tidning: 3 000 visn/månad. Webb: ca 600 000 sidvisningar/mån på magazin24.se

Tryck

Pressgrannar, Linköping

Distribution

Magazin24 delas ut av Svensk Direktreklam.

Utebliven tidning?

Köping, Arboga, Kungsör: 016-10 01 90 Hallstahammar: 021-40 32 90

RS-certifierad

Med RS-distribution får annonsköparna en kvalitetsstämpel, en deklaration att volymen är korrekt.

Magazin24 delas ut till alla hushåll i följande kommuner: Arboga, Kungsör, Köping och Hallstahammar (en gång/mån)

Nu erbjuder vi våra läsare att kommentera under artiklarna. En viktig demokratisk funktion som tidigare varit svår och tidsödande att moderera.

Vi använder nu tjänsten Ifrågasätt som även används av till exempel Dagens Nyheter och Dagens Industri. Tjänsten erbjuder en effektiv och förenklad process där vi på Magazin24 kan ha lättare koll på att inläggen faller inom det regelverk som gäller.

För att delta behöver du skapa ett konto och logga in med ditt BankID. Om du vill kan du välja att skriva under pseudonym.

Tänk på det här:

• Håll dig till ämnet

• Håll en god ton

• Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln

• I övrigt gäller de regler som framgår av Ifrågasätts användarvillkor som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering

• I artiklarna pratar vi om det artikeln handlar om. Har du allmänna frågor till tidningen kan du mejla till redaktion@ magazin24.se eller använd vårt tipsformulär på magazin24.se/ tipsa.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på sin tjänst visas i anslutning till artiklar på magazin24.se. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen magazin24.se. Ifrågasätt och Magazin24 förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand.

REDAKTIONEN

Ny polischef lovar lägre brottslighet inom fem år

PORTRÄTTET:

MARIA BÄCK

Maria Bäck är tvåbarnsmamman som gärna springer, är duktig på att snickra, önskar att hon kunde sjunga, och som nyligen blivit ny chef för lokalpolisområdet Västra Mälardalen. Magazin24 har träffat henne.

Vi möts på polishuset i Köping, vi tar varsin kaffe och sätter oss och samtalar i ett sammanträdesrum intill det lilla kontorsrum där Maria Bäck leder polisverksamheten i Köping, Arboga, Kungsör och Hallstahammar.

Maria försöker se det positiva i allt, vill hitta lösningar vid eventuella svårigheter, utmaningar och hinder.

Hon arbetar hela tiden på att bli bättre på att inspirera andra.

– Jag trivs med att ha ett högt tempo och gillar när det händer mycket runt omkring mig. Då går jag igång och lägger in en högre växel. Men jag behöver också lugn, avkoppling och återhämtning. Då lockar naturen eller att vara i familjens stuga i Dalarna. En dag på jobbet – hur kan en arbetsdag se ut?

– Jag hanterar och ansvarar både för den operativa verksam-

heten men även också långsiktiga, strategiska frågor. Jag har därför stor omväxling i mina arbetsdagar. Detta är tjusningen i mitt uppdrag.

Varför valde du att bli polis?

– Jag har alltid känt att jag ville arbeta nära människor och drivs av att få ta ett stort ansvar. Det får man verkligen göra som polis. Från början hade jag en tanke om rytteriet eftersom jag arbetat mycket med hästar tidigare.

Maria gick på Polishögskolan i Sörentorp i Stockholm. Efter utbildningen började hon som polisassistent i yttre tjänst i Söderort.

Kom efter ett par år in på ”chefsspåret” och blev yttre befäl. Flyttade med familjen till Västerås och fortsatte arbeta i yttre tjänst. Jobbade även på utredningsverksamheten och i serviceenheten.

Maria klev på sin första gruppchefstjänst 2016. 2020 sökte hon, kom in och gick ett chefsförsörjningsprogram på indirekt chefsnivå.

Hon arbetade då i lokalpolisområde Hälsingland, där hon blev lokalpolisområdeschef innan hon fick samma uppdrag och började i Västra Mälardalen.

Vilka utmaningar möter dig som lokalpolisområdeschef i just Västra Mälardalen?

– Alla lokalpolisområden har ett stort och brett uppdrag där tid och resurs är utmanande faktorer som spelar in. Västra Mälardalen är inte något undantag. Vi vill mycket och har ett stort driv och engagemang. Ibland måste vi göra hårda prioriteringar för att räcka till.

Hur ser brottsbilden ut i Västra Mälardalen?

– Som medborgare boende i Västra Mälardalen kan man känna sig trygg. Det vore en utopi att säga att det inte finns någon brottslighet i vårt område, vi

har kommit en lång bit på vägen med att förstå och ha samsyn i att det är tack vare vår samverkan som vi tillsammans bäst kan hantera eventuella signaler på avvikelser. Vi vill sätta in relevanta åtgärder i tid från den instans eller myndighet som har bäst verktyg och är lämpad för det.

Svårt att vara kvinna och polis i en miljö som domineras av män?

– Jag sticker ut hakan och säger att polismyndigheten idag inte är särskilt mansdominerad längre! När jag började på Polishögskolan var det fortfarande övervägande antal män på utbildningen. Det såg jag aldrig som någon

god självinsikt och kunna agera utifrån olika förutsättningar och vid ”snabba kast”.

Berätta om arbetet för jämställdhet och mångfald inom polismyndigheten?

– Vi arbetar hårt med dessa frågor inom Polismyndigheten, och det har vi gjort i några år. Jämställdheten mellan män och kvinnor har kommit långt. Myndigheten är medveten och öppen i arbetet med mångfald. De polisanställda och myndigheten i stort måste spegla det svenska samhället.

Vad betyder närheten till de större städerna Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm

direkt koppling till att Västra Mälardalen skulle vara drabbat av att man från större ort förankrat sin kriminella verksamhet just här. Din personliga prognos - inom fem år, har brottsligheten i Västra Mälardalen ökat eller minskat, jämfört med i dag?

– Polismyndigheten har utrymme att växa i antalet polisanställda de kommande åren. Det behövs och är otroligt tacksamt för att få till stånd en robust organisation i samtliga led inom ett lokalpolisområde. Med samverkan både internt med andra enheter och med andra samhällsaktörer ser jag att vi kommer nå än större framgång med det brottsförebyggande arbetet. Därför sticker jag ut hakan och säger att brottsligheten vi ser idag har minskat om fem år! Utmaningen framöver blir att hitta vägarna fram, och den rätta tekniken, för att förebygga brott även på den digitala plattformen, där vi vet att tekniken går fort framåt. Vem eller vad har format dig till den du är i dag?

– Min uppväxt och mina föräldrar som låtit mig få utrymme att våga prova nya saker och utmana mig själv. Samtidigt har de alltid funnits där som en trygg punkt att få stöd ifrån. Detta har gjort att jag ständigt velat fortsätta att utvecklas som person och våga ”kasta mig ut”.

6 SNABBA FRÅGOR

MARIA BÄCK

Let’s Dance eller På Spåret? – På Spåret!

Kött eller fisk?

– Väljer hellre kyckling. Springa eller simma?

– Springa helt klart! Springa har jag lärt mig att tycka om. Ett löppass är terapi för mig.

Läsa eller skriva?

– Skriva.

Luftballong över Stockholm eller i gondol i Venedig?

– Gärna gondol i Venedig, har alltid älskat vatten.

Vakna eller somna?

– Somna.

Ett språk du skulle vilja kunna tala?

– Italienska och isländska tycker jag är otroligt vackert. Ett resmål du längtar efter men ännu inte besökt?

– Island och Hawaii.

Vilket färdmedel åker du helst – bil, båt, tåg eller flyg?

– Gillar att känna mig fri så jag säger nog bil.

En frestelse du inte kan motstå?

har en god överblick och en god uppdaterad lägesbild över vilka problemområden vi har att jobba med. Det har vi att tacka engagerade och duktiga medarbetare för, men även till stor del den samverkan vi har med andra samhällsaktörer, som vi delar lägesbilder med.

Berätta om polisens samarbete med socialtjänst och skola för att förebygga brottslighet?

– Vi har idag en tät samverkan med kommun, socialtjänst och skolor i våra fyra kommuner. Vi

svårighet. Jag har alltid känt mig väldigt välkommen som kvinna inom polisen. Vi bidrar alla med olika saker, olika kvaliteter som individer.

Maria gör en paus, tänker, fortsätter:

– Det är sällan min kroppshydda eller mina muskler som tar mig ur utmanande situationer, som jag ställs inför i det här yrket. Jag måste arbeta utifrån mina förutsättningar och hitta lösningar som kommunikation och eller i vissa fall listighet. Det gäller att ha en

för brottsutvecklingen i Västra Mälardalen?

– Brottslighet och kriminalitet finns ”överallt” idag. Samhället moderniseras och digitaliseras. Vi ser trender på just detta även i de kriminella kretsarna. Brottsliga gärningar kan utföras från annan ort. De som begår brott är högst mobila idag och kan enkelt färdas mellan olika städer och regioner.

Vid kontroller träffar vi på individer som är på ”genomresa”, och då kan de ”ta med sig” brottsliga gärningar på vägen. Jag ser ingen

Vilka aktiviteter fyller dig med den största glädjen?

– Att lyckas vara i nuet, i vardagen, tillsammans med mina barn och vänner o familj. En okänd talang?

– Att ha olika byggprojekt på gång. Alltifrån att riva till att skissa nytt, bygga och inreda! En talang du önskar att du hade haft?

– Att sjunga, vilket fantastiskt uttryckssätt!

Vilket instrument är vackrast att lyssna på?

– Piano.

– Det måste vara choklad. Ett citat som inspirerar dig?

– Att ta vara på livet, du har bara ett.

Intervjun är slut. Vi går runt i och omkring polishuset i Köping och fotograferar.

Maria är den första kvinnan i uniform jag fotograferat. Hon är stilig i sin uniform, vår nya lokalpolisområdeschef, 39 år gammal, som bor i Västerås.

Text och bild Karl Beijbom karl@magazin24.se

FRÅN ESKILSTUNA lö ons

Eskilstuna bussterminal 06.00 11.00

Strängnäs Resec. (hpl A) 06.35 11.35

Aspö Handel 06.40 11.40

FRÅN KÖPING

må, to, lö ons, fre

Köping Gamla Taxi 05.45 10.45

Hallstahammar bussterminal 06.15 11.15

Västerås Resecentrum, hpl I 06.40 11.40

Enköping Gamla busstation 07.10 12.10

Enköping Resecentrum 07.15 12.15

Öresundsbro, väg 55 07.25 12.25

Båtavgång Grisslehamn 10.00 15.00

Båtavgång Grisslehamn 10.00 15.00 www.eckerolinjen.se

Välkommen på öppet hus!

Tranellska gymnasiet i Västerås erbjuder både restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet. ”Hos oss får du en omväxlande och rolig utbildning med stora chanser till jobb både i Sverige och i världen.” Marcus Hallgren, rektor på Tranellska. Läs mer om öppet hus och utbildningarna på vasteras.se/tranellska Varmt välkommen till oss!

Tranellska

Hagateatern står redo för årets första föreställning

KULTUR Efter många timmars repetitioner är premiären av ”Kalenderflickorna” nu endast veckor bort.

Efter några tröga år på grund av pandemin så börjar kulturverksamheterna att komma tillbaka.

På Hagateatern i Köping pågår just nu de sista förberedelserna inför föreställningen ”Kalenderflickorna”, som har premiär den 11 februari. Handlingen i föreställningen är följande:

”Långt ut på den engelska landsbygden rullar allt på i gamla invanda, händelsefattiga och trista hjulspår. Husmodersföreningen i Knapely deltar med bland annat sin sång och sedvanlig utklädnad i olika projekt för att samla in pengar till lokal välgörenhet. Just nu diskuteras den årliga kalendern med bilder från traktens sevärdheter. Kalendrar som inte ger så mycket överskott att det ens skulle räcka för att spjäla en hamster. När en av damernas make dör i cancer väcks idén om att samla in pengar till det lokala sjukhuset, men hur? Chris kommer på den briljanta idén att de ska göra en egen kalender där de poserar nakna…nåja avklädda. Men det finns ett hinder, ordförande Marie… mörkrets furste. Husmodersföreningen får en utveckling som ingen riktigt anar följderna av”.

Carina Eriksson är regissör för ”Kalenderflickorna”.

– Det är en väldigt rolig föreställning med mycket skratt, men det finns också ett djup just i och med cancern. Många har nära och kära som drabbas. Sen handlar ”Kalenderflickorna” även om vänskap, säger Carina.

Redan 2019 började Hagateatern att läsa ”Kalenderflickorna”, som är verklighetsbaserad och filmatiserades 2003 med bland annat Helen Mirren i rollerna.

– Vi har jobbat väldigt länge med föreställningen och det har verkligen fördjupat karaktärerna.

Vi har jobbat väldigt hårt med skådespeleriet. Vi har repeterat ordentligt i nästan ett år. Nu är vi uppe i två till tre gånger i veckan.

Det är verkligen full rulle. Vi kommer vara mer än redo till premiären. Jag tror det kommer bli väldigt bra. Det känns jättekul, säger Carina Eriksson.

Utöver själva föreställningen så har de inblandade i ”Kalen-

derflickorna” även skapat deras alldeles egna kalender.

Den kommer finnas till försäljning och allt överskott går till Cancerfonden.

– Det var en idé som bara dök upp och när den gjorde det så kändes det självklart för oss och om vi får säga det själva så blev kalendern väldigt bra, skrattar Carina.

”Kalenderflickorna” blir startskottet för föreställningarna som Hagateatern har inplanerade 2023.

I juni sätter teatern upp sätter upp Monty Pythons ”Spamalot” på ForumTeatern.

Det följs sedan upp av ”Emil i Lönneberga” där en generationsöverskridande grupp sätter upp föreställningen på utescenen i Folkets Park under juli månad.

– Nu är det bara köra på, säger Carina Eriksson.

Hagateaterns uppsättning av Kalenderflickorna har premiär den 11 februari. foto: monika olsson

”FiskarAnna”, yrkesfiskare på Hjälmaren

ARBOGA

Anna Vesper Gunnarsson, yrkesfiskare på Hjälmaren går under namnet ”Hjälmarens FiskarAnna”. Anna är uppväxt på ön Valen och är 17e generationens yrkesfiskare i Hjälmaren. ”Jag älskar fiske och natur” säger hon.

Att vara fiskare på en insjö av Hjälmarens storlek är tufft?

”Ja att sitta i en liten båt och arbeta med fiske i hårt väder är ingen lätt uppgift men ibland är det ett måste. Jag har lärt mig av erfarenhet. En gång när jag skulle vittja näten fick jag en kastvind så propellern fastnade i ett rep. Vågorna sköljde in över aktern på båten och det höll på att gå riktigt illa.

Pappa, som jobbade en bit längre bort på sjön kom och hjälpte mig att hålla upp fören på

båten mot vågorna med ett rep så jag inte tog in mer vatten och jag kunde ösa båten torr. Numera väntar jag helst med att ta mig ut på sjön tills det lugnar ner sig”.

”Sedan gäller det att ha lämpliga kläder. Att fiska när det blåser kallt och regnar eller kanske till och med snöar kräver lämplig klädsel. Tyvärr har jag lärt mig genom olyckor bland närstående hur illa det kan gå. Jag åker aldrig ut på sjön utan flytväst eller flytoverall oavsett om det är sommar eller vinter”, menar Anna. Du är ordförande för Hjälmarens Fiskareförbund, yrkesfiskarnas förening med 38 medlemmar, hur hinner du, fiske, föreningsarbete och familj?

”Ja, det gäller att prioritera. När jag inte fiskar så sysslar jag med pappersarbete och möten eller trädgård och familjen. Jag har bra hjälp hemma, barnen börjar bli stora och min man har samma intressen som mig. Hjälmaren

som är Sveriges fjärde största sjö indelas i tre län, Västmanland, Södermanland och Örebro län. Vi fiskar över länsgränserna. Att få regleringen att stämma överens med allas intressen är ett svårlagt pussel”.

Kanske en egen Hjälmarmyndighet?

”Det finns en förvaltningsplan över fisket i Hjälmaren men det krävs en väl utarbetad samverkansplan. Men det handlar inte bara om fiske. Fem huvudintressen delar på ansvaret för Hjälmaren – färskvatten, jordbruksmark, yrkesfiske, fritidsfiske och energiomvandling. Till det kommer ett rikt fågelliv och andra miljöintressen, som engagerar människorna runt sjön.”

Hjälmargösen är känd som en delikatess. Utöver gös, vad fiskar ni?

”Här finns gott om gös, gädda, abborre med mera och naturligtvis kräftor.” Men bland fisken är

Hjälmargösen nummer ett.” Ni får stora fångster gös?

”Ja, men det har inte alltid varit så. Från 1960-talet skedde en kontinuerlig minskning av tillgången på gös. Fångsterna under 1990-talet låg på 50–60 ton, år 1997 på rekordlåga 37 ton. Då kom man till insikt om att något måste göras för att skydda gösen från ett allt för hårt fiske.”

”Yrkesfiskarna beslutade sig för att tillskriva dåvarande Fiskeriverket och be om en höjning av minimåttet på fångad gös från 40 till 45 cm och att maskvidden på näten skulle höjs från 100 till 120 mm (diagonal maska). Regleringen syftade främst till att minska fångsten av icke könsmogen gös. Gösen blir könsmogen relativt sent och har stor tillväxtpotential.”

Anna säger vidare att: ”Regleringen gav snabbt effekt. Under perioden 2001–2007 ökade fångsterna i medeltal till 153 ton. Regleringen låg delvis till grund

för att gösfisket i Hjälmaren blev världens första miljöcertifierade sötvattensfiske år 2006. Det här var före min tid som fiskare men är något vi kan glädjas åt idag.”

”Mälarfiskarna valde att behålla tidigare regler då men från år 2017 har fiskarna i de båda sjöarna likvärdiga regler. Vi har ett bra samarbete mellan yrkesfiskarna i de båda sjöarna.”

Kräftor då, har inte det blivit en större inkomstkälla än övrigt fiske?

”Jo, historiskt, fram till början av 1900-talet var kräftfisket en viktig inkomstkälla för yrkesfiskarna och fiskevattenägarna. De reste till huvudstaden med Stockholmsbåten och sålde kräftor. Så slog kräftpesten ut hela näringen.

På slutet av 1900-talet sattes signalkräftor ut. Jag har inte tillgång till något riktigt bra kräftfiskevatten men för den som har det blev det en fullträff. Kräftfisket har blivit en bra inkomstkälla för alla

Bottengarnsfiske sommartid.

foto: privat

som har tillgång till fiskevatten i Hjälmaren, menar Anna.”

Vilka får fiska kräftor på Hjälmaren?

”På allmänna vattnet i Hjälmaren har yrkesfiskarna efter tillstånd från länsstyrelsen ensamrätt till kräftfisket. Det förekommer en del privatfiske på allmänt vatten men det är olagligt. Det kan verka oskyldigt men den som lägger ut fångstredskapen och blir påkommen får räkna med åtal och att redskapen beslagtas av tillsyningsmännen. Ett par tjuvfiskare

tar sig att vi skall mata dem med braxen”, säger Anna.

”Skarven är ett problem för fisk och fiskare. De bosätter sig på öarna och där utrotar skarvkolonierna all växtlighet. Skarven ger sig också på och skadar gösen. Gös som fångas har ofta spår av angrepp från skarven. Jag älskar den granna fiskgjusen som följer oss fiskare. Den matar vi med mört och annan skräpfisk.”

Berätta lite om livet på Valen. ” ”Det bor bara ett fåtal familjer på

av fisk direkt till kund, kanske en bok med recept inhämtade från boende runt Hjälmaren. Vi får se, men just nu har jag fullt upp med familj, fiske och förbundsarbetet” säger Anna.

Lite historia om Hjälmaren; Fallhöjd regleras på nivåerna 22,2–21,6 meter räknat från Hjälmarens till Mälarens normalvattennivåer.

Tidigare åstadkom de oregelbundna och ofta mycket höga vattennivåerna på Hjälmaren

Linn: Du kan ta en köpingsbo från Köping, men inte Köping ur en köpingsbo

“Bo i Köping för resten av mitt liv? Nej tack, jag packar ihop så fort jag får chansen”.

känner doften från Greken, ni som vet vilken pizzeria som har stans bästa vitsås (och det faktiskt heter vitsås och inte kebabsås eller mildsås eller annat trams), er som småpratar och känner vakten på Bishops, och ni som alltid tycks ha någon att heja på inne på Hemköp.

Sagt och gjort, gymnasievalet gjordes efter geografiskt läge, nej jag skulle absolut inte gå på Ullvi, och hamnade i Västerås. Två månader efter studenten flyttade jag till en kompis, som delade samma känslor om Köping som mig, i Stockholm.

Vi bodde i en ombyggd källare, på mindre än 20 kvadrat utanför slussarna, med en pendlingstid på närmare 30 minuter in till stan. Jag kallade soffan för min säng i ett halvår innan jag gav upp och flyttade tillbaka till Köping igen. Med ursäkten att “jag ska ju börja plugga, så kommer inte bli kvar så länge”.

Nåväl, “så länge” blev tre år. Sedan dess har jag successivt flyttat längre och längre bort från Köping.

I min hemstad känner jag 3 personer, min sambo inkluderat. Jag bor 1092 km från min systerdotter och systerson och de flesta jag vanligtvis umgås med. När jag pratar med nära och kära i telefon så får jag tillbaka den tydliga västmanländskan. Dialekten som aktivt och hårt jobbades bort under tiden i Stockholm, Norrköping och Malmö. Men dialekten som rotats sig i talet sedan jag började prata är tillbaka, och nu för att stanna. Troligtvis för att jag inte använder svenskan lika mycket längre då engelska blivit mitt go-to språk i det vardagliga livet.

som arbetar i större skala har fått fängelsestraff efter att de lagt ut kilometerlånga linor med kräftburar och nät.

Finns det ål i Hjälmaren?

”Blygsamt, på tidigt 90-tal satte yrkesfiskarna årligen ut några ton ålyngel men när ålfisket förbjöds upphörde utplanteringen. När det gäller ålen finns de oberoende av planer på nya fisktrappor små förutsättningar för ålen att börja vandra upp till Hjälmaren igen, knappast några ålyngel tar sig längre in i Östersjön.

Men det finns lite ål kvar i sjön och ett par fiskare har tillstånd att ta upp några varje år.”

Hur ser du på fågellivet runt Hjälmaren?

”Fågellivet är också en viktig del av Hjälmarmiljön. Havsörnen, som försvann i slutet av 1800-talet, har kommit tillbaka. Havsörnen mår bra på Hjälmaren. Särskilt på vintrarna när isen lagt sig ser vi flockar av havsörn omkring oss. När vi drar näten under isen så samlas de, ibland upp till 30–40 örnar, runt vakarna och förvän-

ön. De som bor där ställer upp för varandra när det gäller och i krissituationer finns alla där och hjälps åt.”

”Som jag ser det råder en bra gemenskap på ön. Att vara barn på en liten ö hade givetvis sina problem, inte i första hand brist på kamrater men framförallt svårigheter att ta sig till skolan. Jag minns när jag var liten och det var tidig vinter eller tidig vår och isen höll på att lägga sig eller gå upp.

Då hände det att vi var tvugna att sova över hos någon vän på fastlandet. Det var jobbigt och jag längtade hem. Vi blev väldigt beroende av varandra inom familjen och jag följde gärna pappa i spåren. Hans liv och fisket blev mitt liv.”

Nu fiskare, ordförande för Hjälmarens yrkesfiskare, mamma – vad följer här näst?

”Huvudet är fullt med idéer men tiden räcker inte till mer än det jag redan sysslar med.

Jag väljer det jag tycker är viktigast och roligast just nu. Men kanske i framtiden, försäljning

stora problem för lantbruket runt sjön. Dämningstvister, som finns belagda, har pågått från år 1422.

Efter århundraden med tvister beslutade riksdagen den 2 februari 1877 att sjöns medelvattennivå skulle sänkas cirka 1,3 m och högvattenytan med 1,8 m. Avsikten vara att lantbruk och skogsbruk runt Hjälmaren skulle få större möjligheter att utvecklas.

Sjösänkningen pågick under åren 1877–1888. Vinsten blev i runda tal ytterligare 18 000 ha åker- och ängsmark.

Nu i höst invigdes en ny damm i Hyndevad utanför Eskilstuna som skall reglera Hjälmarens vattennivå bättre än den gamla som byggdes för över hundra år sedan.

Då bestod konstruktionen av trä, men nu har de trettiosex dammluckorna från slutet av 1800-talet bytts ut mot tretton fjärrmanövrerade automatluckor i rostfritt stål.

CARL OLOV PERSSON

När jag var yngre, ja yngre än 27 år, kunde jag inte för mitt liv förstå människor som inte ens provade att flytta från Köping. De måste ha stannat av olika anledningar eller omständigheter, men inte självmant, absolut inte självmant!

Det går ju aldrig att utvecklas i den här hålan. Man har inget liv om man bor i Köping. Det finns ju ingen chans till karriärutveckling häromkring. Bor man kvar betyder det att man bara nöjer sig. Alla dessa förutfattade meningar har cirkulerat i mitt huvud fram till för bara något år sedan, kanske till och med enbart månader sedan.

Idag känner jag en avund för dem som bor kvar, eller som kommit tillbaka. Och jag vill först och främst be om ursäkt för min bristande känsla och förståelse. Jag avundas er som kan gå längs Köpingsån och så småningom hamna vid Stenugnsbageriet, er som korsar Hökartorget och

Men när sådana saker slår mig, inser jag hur mycket Köping betytt för mig, och hur mycket den hålan fortfarande betyder för mig. Inte enkom för alla jag känner där, men för alla minnen som skapades där en gång i tiden. Under de fyra åren på Karlbergsskolan där jag fick mina tre bästa vänner.

De två åren jag jobbade på Systembolaget på Stora gatan och fick en helt ny syn på serviceyrket (det var inte min grej). Alla sena lördagskvällar på Paus när jag precis fyllt 18 följt av beställningen på Kebabhouse 02.00. Det är då jag inser att du kan ta en köpingsbo från Köping, men inte Köping ur en Köpingsbo.

LINN LÖFLING

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Nätfiske under isen Februari 2021. Dåliga isar har medfört färre dagar med isfiske för varje år. foto: privat

Årets trendspaning 2023

FUTURISTISKA möbler, lappteknik och massor av färg hör till årets stora inredningstrender.

Vi spenderar mycket tid hemma, så här vill vi ha det ombonat och med plats för många. Vi lägger hellre våra pengar på enstaka coola inredningsdetaljer som en unik lampa eller en mönstrad matta, som i sin ensamhet kan lyfta ett helt rum, än går loss på diverse trendiga prylar.

Stora kontraster och böljande former kommer vi att se mycket av i vår. Låt oss gå igenom årets trender som ger dig full koll på läget.

Rött rött rött Årets stora trendfärg är röd. Alla nyanser av rött är helrätt i år – från tomatröd till tegelrött. I butikerna ser vi många röda inredningsdetaljer som vaser och textilier, men också röda fåtöljer och sideboards.

Om du är djärv finns det en hel del spännande färgkombinationer att upptäcka. Koboltblå, en av höstens uppstickare, passar exempelvis utmärkt med en stark röd kulör. För är det något som är trendigare än färgen röd i år, så är det kontraster. Andra färgtoner vi kommer att se en hel del av är orange, persika och lavendel. Accentfärger får gärna sticka ut och ta plats.

Futurism och kontraster Spännande former och blandade

material är helt rätt i år. Mixa och matcha allt vad du kan! Genom att blanda mjuka material med hårda, runda former med raka linjer och grafiska mönster med organiska former skapar du trevliga och ombonade interiörer.

I år trivs rustika trämöbler med plexiglas och ljuva pasteller med neon och metaller. Just neon hittar vi i allt från belysning till kuddar, vilket definitivt bidrar till spännande kontraster för den som vågar.

Böljande former Trenden med abstrakta mjuka former håller i sig. Vi har bland annat sett många asymmetriska speglar, vågiga vaser och bulliga fåtöljer. Det är inte bara i möbler och inredningsdetaljer vi nu kommer att hitta de rundare formerna, utan nu letar de även in sig i arkitekturen.

Rundade hörn och böljande väggar är lika vackert som trendigt. De så kallade ”pizzavalven” som alla de senaste decennierna renoverat bort är tillbaka. Helst ska inte 80-talets största konstruktionstrend få dina tankar att vandra mot en omodern pizzeria, utan tänk hellre slottsvalv. Favoriter kommer som sagt alltid i repris.

Japandi 2,0

Japandi är inredningsstilen som dominerat det senaste året och den kommer fortsatt att vara mycket stor. Man kan beskriva den sofis-

MARIA AXELQVIST

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

tikerade stilen som en blandning mellan skandinavisk funktionalitet och japansk minimalism. Stilen är genomgående ljus och luftig, men genom att lägga till brända toner och mörka träslag ges ett djup till interiören. Japandi har ett stort fokus på harmoni och återhämtning, vilket också kanske är anledningen till att trenden har blivit just så stor som den är. Den ger oss det vi söker i dystrare tider.

För att skapa den här eleganta stilen behöver du inreda med färre möbler och med en grundtanke att var sak har sin plats. Varje enskild pryl ska helst ha en funktion och inte endast vara dekorativ. Naturmaterialen dominerar den här japanska inredningsstilen. Rotting samt bambu är ett måste.

Stilsäkra ditt hem i vår med:

+ En stor eller unik statementlampa

+ Ett överkast eller gardin tillverkad med lappteknik

+ En röd inredningsdetalj Vi säger hejdå till:

– Helvita och beiga interiörer utan personlighet

– Fejkade material som plastdekorer och metallic sprayfärg

– Icke funktionella prylar

Bilder: Nordal, Ferm Living, HM Home, Nordiska kök, Valvet - ARK/Blå Station, 101Copenhagen, Jotun, Klint

Magazin24 avslöjar

Missbruk av betalkort i Köpings kommun

KÖPING

Magazin24 har granskat hur betalkorten används inom Köpings kommun.

Minns ni vice statsminister Mona Sahlin, som tvingades att avgå sedan hon bland annat köpt Toblerone på regeringens betalkort?

Minns ni landshövding Sigvard Marjasin i Örebro, som fick sluta sedan han klippt och klistrat med representationskvitton och betalade med kort han som landshövding förfogade över?

Att hantera betalkort korrekt är nödvändigt för förtroendevalda och tjänstemän på alla nivåer. Hur ser det ut med den saken i Köping?

Vi fick i vår granskning veta att i Köpings kommun har 34 personer betalkort i tjänsten. Hälften av dem som har kort, 17 personer,

arbetar inom Utbildningsförvaltningen. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har 13 kort. Kommunledningsförvaltningen har fem kort. Vård- och omsorgsförvaltningen har fyra kort. Kultur- och fritidsförvaltningen har ett kort liksom också Samhällsbyggnadsförvaltningen. Betalkorten i Köpings kommun innehas av tjänstemän, inte av förtroendevalda politiker.

Vi har under en månad granskat kortutgifterna för perioden 2021-2022 och har överraskats av våra upptäckter, noteringar och iakttagelser. Vi har begärt ut allt fler fakturor och kvitton, ju fler tveksamma transaktioner vi upptäckt.

Svaren vi får när vi ställer frågor till kommunen har inte alltid varit tillfredsställande. Det har fått oss att vilja gå vidare i vår undersök-

ning. Därför publicerar vi denna granskande journalistiska rapport.

Vi ser stora skillnader i hur betalkorten används. Förvaltningarna har under åren 2021-2022 använt korten till beloppet nästan 2,2 miljoner kronor. Av denna summa står utbildningsförvaltningen för nästan 1,7 miljoner kronor, övriga förvaltningar tillsammans står för resten. Detta innebär att 77 procent av alla kortköp görs inom utbildningsförvaltningen. Betalkorten inom Ullvigymnasiet står för 69 procent av alla inköp på samtliga kommunens betalkort.

Ett flertal kortanvändare inom utbildningsförvaltningen använder sina kort till kontantuttag. En kortanvändare har under vår tvååriga granskningsperiod tagit ut 44 400 kronor i bankomat.

Vid ytterligare frågor kring detta kort visar det sig att över 200 000 kronor i kontanter har tagits ut av denna kortanvändare under den tid kortet använts. Någon registrerad kontantkassa finns inte. Denna användare har också själv kontrollattesterat sina uttag.

Riksidrottsgymnasiet (inom Ullvigymnasiet) har använt kontantuttag för att ersätta gästande lärare och tränare för över 50 000 kronor. Inledningsvis angavs att kontantuttagen gått till utbetalningar som avsett omkostnader. Kvittona anger dock träning, sparring och omkostnader. Kvitton på omkostnader saknas.

Förvaltningen menade till en början att mottagaren ansvarar för att redovisa intäkten i sin deklaration. Preliminär skatt har inte dragits. Sociala avgifter har inte betalats. Den totala summan för

Riksidrottsgymnasiets fyra betalkort uppgår till närmare 470 000 kronor.

Kommunens rutiner för representation och attester tycks inte följas. Många betalkort används till besök på fik och restauranger. Ofta rör det sig om mindre belopp, för små för att vara representation. Det ser ut att vara personers egna måltider, som kommunen betalat för. Mat på Gröna Lund på sommarlovet, luncher på McDonald’s, Max och O’Learys.

Ullvigymnasiets skolchef och rektorer har ätit middag för omkring 5 000 kronor på exklusiva Franks i Västerås. Avtackning angavs som syfte. Detta strider mot det interna reglementet som bara talar om 50-årsuppvaktning, pensionsavgång, begravning av förtroendevalda och anställda.

Köpings tjänstemän har ätit sig mätta på restauranger runt om i Sverige, till exempel i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Uppsala, Västerås, Lysekil, Ludvika, Östersund, Eskilstuna, Jönköping, Laholm, Edsbruk och Hässleholm.

Resor inom tjänsten skall enligt regelverket bokas genom BIG Travel i Örebro. Detta gäller alla resor med alla färdmedel: tåg, flyg, buss. Vår granskning visar att många betalkort används för att boka flygresor, från flera olika flygbolag, tågresor från SJ samt bussresor från olika bussbolag. En kortanvändare har under två år köpt månadskort på SJ för nästan 45 000 kronor.

Vi har frågat oss hur de politiskt sammansatta nämnderna tar ansvar för sin interna kontroll. I kommunallagen står att nämnderna skall se till att den interna kontrollen är tillräcklig – och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Vi har under arbetets gång noterat en förändrad attityd i svaren från kommunen. Från början ställde sig kommunen oförstående till våra kritiska frågor. I dag, en månad senare, bemöts ett antal av våra frågor, ställda till utbildningsförvaltningen, med formuleringen:

”En extern granskning av kort­

användningen i Köpings kommun kommer att genomföras.”

Rektorer för kommunens högstadier har 2021­2022 använt korten för inköp i olika omfattning – mellan 500 kronor och 414 000 kronor. Det första beloppet, 500 kronor, består i själva verket endast av två årsavgifter. Ingen användning av kortet i övrigt.

Vi frågar oss:

Hur får korten användas? Är kontantuttag verkligen tillåtna? Vem attesterar? Finns kvitton för alla dessa inköp? Är användningen av betalkort förenlig med kommunens upphandlade avtal med leverantörer? Vet våra förtroendevalda hur betalkorten används i Köpings kommun?

Vi har sökt svar på våra frågor.

Frågan om Köpings kommuns betalkort utreddes av kommunrevisionen 2002. Då fastslogs att regler måste utarbetas för hur korten skall användas. Tidigare saknades en rutin, ett regelverk och en sammanställning över kortinnehavarna.

Regelverket i Köpings kommun i dag anger att respektive förvaltningschef beslutar om vilka medarbetare som har behov av ett eget betalkort. Förvaltningarna utser en särskild person, som ansvarar för att rutinerna följs och att

korten hanteras på ett säkert sätt inom den egna förvaltningen. En förteckning upprättas också över de kort som varje förvaltning förfogar över. Alla förändringar av innehavet skall uppdateras. Varje förvaltning ansvarar för att uppföljning och kontroll utförs.

I dokumentet ”Regler för användandet av kommunens kontokort” läser vi:

”I Köpings kommun ska i princip inte kredit/betalkort användas. Vid fall där det ändå kan motiveras ska särskild förbindelse, innehållande bland annat förpliktelser om personligt betalningsansvar, undertecknas av kontohavaren.”

Regelverket anger vidare att kvitto eller nota, där det tydligt framgår vad som inköpts, alltid skall bifogas fakturan.

När vi ställer frågor kring det aktuella regelverket får vi veta att någon skriftlig instruktion inte lämnas ut till den som kvitterar ut ett kort. Det har också varit svårt att få ut en aktuell lista över kortanvändarna. Vi har hittat ett giltigt kort för en person som gick i pension för tre år sedan. Kortet används fortfarande. Av någon annan.

Ett nytt reglemente för attestering av kommunens ekonomiska transaktioner antogs av Köpings kommunfullmäktige under 2021.

Detta ersatte ett tidigare reglemente från 1998.

Syftet med det nya reglementet var att säkerställa en rättvisande redovisning, motverka oegentligheter och stärka den interna kontrollen.

Det nya attestreglementet gäller för alla kommunens nämnder och förvaltningar och omfattar kommunens samtliga ekonomiska transaktioner.

Det är nämndernas ansvar att se till att bestämmelserna i reglementet följs. Tillämpliga attestmoment (kontrollmoment) skall genomföras. Nämnderna har som uppdrag att förmedla sina krav på attester till dem som skall utföra dem. Allt detta antog kommunfullmäktige i Köping den 26 april 2021.

Även kommunens upphandlings­ och inköpspolicy från 2018 anger nämndernas och styrelsernas ansvar.

Våra slutsatser i granskningen:

Vi häpnar när vi i dag noterar och konstaterar hur betalkort i Köpings kommun används. Varken lagar eller gällande regler tycks respekteras. Kontantuttag sker i stor omfattning. Chefer låter sina underlydande attestera inköp och kvitton. Inte sällan saknas kvitton helt. Skattebetalarna

ÄRENDET

I KORTHET

1. Kortköp istället för beställning via upphandlad leverantör.

2. Kontantuttag för att betala ersättning till personer utan F-skattesedel = svarta pengar.

3. Saknade verifikationer.

4. Kort utfärdat till nu pensionerad tjänsteman används av någon annan.

5. Chefer låter sina underlydande attestera inköp och kvitton.

6. Kort används för att bekosta allt från inträden, till personliga hundförsäkringar och sportfiskeutrustning.

7. Många betalkort används till fika, luncher och restaurangbesök.

får bekosta allt från fika, luncher, inträden till Köping Bad & Sport och Gröna Lund – till personliga hundförsäkringar och sportfiskeutrustning. Oklara inköp har gjorts från amazon.com till AliExpress.

Lagar som sannolikt inte följs:

• Skattelagstiftningen. Ersättningar har betalats ut kontant – efter kontantuttag i bankomater – till personer som inte har F­skattesedel, utan att preliminär skatt dragits eller sociala avgifter betalats.

• Lag om offentlig upphandling (LOU). Inköp har skett hos leverantörer som inte är upphandlade.

• Lagen om Kommunal Bokföring och Redovisning (LKBR). Ofullständiga verifikationer eftersom en hel del kvitton saknas.

Vi vill inte ”hänga ut” enskilda personer. Därför är ingen person namngiven i denna artikel. Vi vill peka på lagar och regelverk som inte tycks följas – och en intern kontroll som inte tycks fungera.

Det är en uppgift för det nya politiska styret i Köping att ta ansvar för en kortanvändning och kontroll i enlighet med uppställda regelverk och gällande lagar.

Vi vill att det skall gå rätt till i Köpings kommun.

KARL BEIJBOM  MARIE SELLING ACHRÉN

Vedakslä

MttirB-ja S nossnev

* 24 jinu 1039 hvil tkir tte retfe s tanmos allit

Kgnipö 7 jirauna 2 320

V edakslä SrorB hco

G "ejjoJ"groe

hco amma

AVLIDNA

V aräk MromraF

I dirgn nesdunK-llöbslaK

G oda

* 5 aitsugu 1989 hsso tanmäl i dankas hco gros rots

A nirtaK-nn o S nev Cretsirh o niraK-annA Aann o N salhci Maira o P B nrabnra Bnrabsnrabnra Stkälhcovrennä -

ttagajdödG monigidditllaJ ,tsörnedsnnfiDi d nedränllivD urahttim,etkisnaD pporksnnfiigidm marfnedränD vlli snnfiravkgimA snnmonigidfi snammasllitS BnergdniL orbra

B regä netsnäjtsdugsgninvarge r.nesterkejlimaf TnenraB addäR G 25-020 nofeletovå ees.nenrabaddar.www

Ses.sunof.rodissennim

Aagobr 6 jirauna 2 320 M amma Aérdn dem f jlima Eamm dem f jlima Narä hco k arä

Ltevil

B i mur regä negninvarge H ,akryk stehgidlaferT agile A.00.11.lk 2/7 gadsit agobr T.nednofrecnaC anräg knä

Badissennim sejjoJ anräg köse p es.sunof å

V edakslä MromroM hco amma Eysl J nossnaho

* 7 msra 1049 hsso tanmäl Kgnipö 12 drebmece 2 220 Prete hco A eilenn R accebe

F xaM ,pili Ötkäls girv hco v rennä ttimehmostaksläD rommolbrahtaripsd ranmäld eranöksdlrävf

B nesterk i mur regä negninvarge a anräg knäkS .etsamrän v g nednofrecnaC llit avå g 991-010 .letovå wes.sigeb.ww

* 30 alirp 1759 hsso tanmäl i dankas hco gros rots 1 jirauna 2 320 P rette Kanitsir hco P irte SadliT ,naitsabe L ajliW ,mai Ötkäls girv hco v rennä aräallil,ammaMK rniDnavärtstulsä aträmsnedatrobA råfalivo tllallivgiDakcatF kelräkkirhcorotsf grosmohcollaadömF kcaaräkallil.roMt

B mur regä negninvarge o03.01.lk iraurbef 1 gadsn i.tellepaksennahoJ t:S Sllit avåg anräg knäk HnednofgnuL-träj g .004288-0020 .letovå wes.sigeb.ww

V edakslä Metla K mörtslla * 29 msra 1539 hsso tanmäl i dankas hco gros Kgnipö 13 jirauna 2 320

ATERAGRAM

Vår kära Dagmar Haglund

* 5 december 1925 har lämnat oss i stor sorg och saknad Kungsör † 8 januari 2023

Torbjörn och Bitte Sofia och Martin Mikael och Anne-Sophie Martin och Josefine Barnbarnsbarn Släkt och vänner

Idirgn hco P kirE-re Lasivo hco N salki Trodoe Jnatano hco L nni Bo hco Y ennov Asaerdn hco A ardnaxel A acilegn L sacu R sumsa Stkälhco agnårennävm

u,edryts,edllätsD uellivssolävD utakslässoallaD valehniDläjsa tangisläeravV D.ennim tti

Vi minns dig med kärlek ömhet och glädje Du hade ett hjärta så innerligt gott Tack och farväl ifrån oss dina kära Vi vet att vi stod ditt hjärta så nära

Bnetsnäjtsdugsgninvarge ä gadsrot mur reg 200.31 iraurbef i .tellepaksennahoJ t:S V.lesdälk irfla E llit sedujbni netka retf m.nedrågrakcolK dnutssenni SsunoF llit ednagatled rav ttsanes 412-1220 t knäT .iraunaj gadsro g .KAK gnuL träjH anrä G relle 56-1220 nofeletovå B4499-2985 g Ses.sunof.rodissennim e

Begravningen sker i kretsen av de närmaste Tänk gärna på Lions Diabetes Barnfond: Givarservice: 013 10 56 90 kyrkansbegravningsbyra.se

V eräk Aenr A dnulps

* 25 msra 1039 htanmosni allits gad i Dprotsla 1 jirauna 2 320 Ktne hco P iahpar Sardna hco R nibo Anaird Ötkäls girv hco v rennä tnöktta,alivS anretfark,anmodn ttörretfesneråt adöhcodirtsm tpujinedagived nali.anmosv iraksnögidallaV v.dirf alii

B i mur regä negninvarge k.etsamrän nester S adissennim e s es.arybsgninvargebsduryt

Familjesidan på webben magazin24.se/familj

V eräk

SegnI-nev E nosskir

* 6 msra 1539 hsso tanmäl i dankas hco gros rots Kkcäblo 11 jirauna 2 320 anitsirhCJ & egnI-na L esiuo Yavl hco V ojie HsaerdnA ,limE ,anna Bror hco s nrabnoksy V rennä

snatsnogåmonissoN iditlla.snammasllitv

B negaderf mur regä negninvarge diraurbef 3 k.akryk skcäbloK i 00.21.l E .tå sjliks netka retf Ses.sunof adissennim e

SORGTACK

Vårt varma tack! Varmt tack för allt vänligt deltagande, för besök, blommor, telefonsamtal, gåvor till fonder, i samband med vår käre

V edakslä Materagra A enniredh * 2 jinu 1449 hsso tanmäl i dankas hco gros rots Gobralssi 6 jirauna 2 320 R OTSI Cretsirh hco S afio Mytsedo hco R drakci Cnitnatsno Snoksy dem f rejlima Stkälhcovrennä

B regä netsnäjtsdugsgninvarge r 00.31 iraunaj i.tellepaksennahoJ t:S Ses.sunof.rodissennim e

PREDIKOTURER

Östanåskyrkan, Köping

Sön 22/1 11.00 Gudstjänst Janne Ternvall predikar 17.00 Alpha-kurs Tis 24/1 11.00 Bön i Tunadalskyrkan Ons 25/1 10.00 Bön i Pingstkyrkan 16.00 Bön i Östanåskyrkan Tor 26/1 19.00 Bön i Tunadalskyrkan Sön 29/1 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Östanåskyrkan Enrique Diaz predikar 17.00 Alpha-kurs

Pingstkyrkan Kungsör

Månd. 23/1 Bön i K-huset. Onsd. 25/1 Bön i Pingstk.

Vi hänvisar till DET FINNS

HOPP ,Kampanjen i Eskilstuna 27-29 januari 2023. Med Sebastian Stakset med flera.

I Stiga Sports Arena i Eskilstuna.

Fredag: 27/1 kl. 19 Lördag 28/1 kl. 15 och 19. Söndag kl. 14. VÄLKOMNA. detfinnshoppsormland.se

Gunnar Anderssons

bortgång och begravning. varmt tack också till Elina Hultman för vacker sång och musik.

Ett särskilt tack till all berörd sjukvårdspersonal, ambulans, hemsjukvård, hemtjänst, avd 3. Köpings lasarett och Strömsborgs korttid.

Ni är värda guld.

SONJA Barnen med familjer

Vårt varma tack till er som deltagit och hedrat vår älskade

Rolf Widlund vid hans begravning och minnesstund och gjorde den till ett fint minne.

ANITA Patrik med familj

ÖVRIGT

All eventuell uppvaktning på min födelsedag undanbedes vänligen Anne-Marie Andersson Skoftesta, Köping

Vår kära

Ulla Larsson

AVLIDNA

M raF eräk v rafraF ,rafrävS orafraflemmaG

Aomi H äsä

* 14 januari 1931 har lämnat oss i stor sorg och saknad † Kungsör 11 januari 2023

* 2 jirauna 1529 hsso tanmäl i dankas hco gros rots

Ewa och Bo Lena och Börje Barnbarn Barnbarnsbarn Släkt och vänner

Aagobr 10 jirauna 2 320 Romia hco I eiraM-gn Bnrabnra dem f rejlima anidgetsrah,tantsytN snnådnätoke.ravkfi anidnogö,tankcolsN iallanennim.rahv iräbmeditråv,aträjhV marfmedhco.ådt åröfditllaS ravsohsso.ådnäk

Stilla, så stilla Du käre nu slumrar Borta från sjukdom och strid Stor är vår saknad men dock vi Dig unnar att Vila i frid

B mur regä negninvarge i.nejlimaf mon S adissennim e s es.arybsgninvargebsduryt

Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste kyrkansbegravningsbyra.se

V edakslä Sennasu L tsiuqdni

* 22 jirauna 1669 hsso tanmäl i dankas hco gros rots

VammaM allil V edakslä

Sajno A nossnor

* 1 firaurbe 1829 hallits hco tngul s staneröfretå m appaP 9 jirauna 2 320 Macino hco Å Lane hco A sredn Jna hco A etten B nrabnra nrabsnrabnraB Ötkäls girv hco v rennä mokallits,dnivD etkemstmös attört.dnikd moskitte,sujlL setsålb,tus gadsdanveld ttånttis.tulsh

B regä netsnäjtsdugsgninvarge ri 00.41.lk iraurbef H llit sedujbni retferäD m alasyB i dnutssenni H llit nalämna dem B nossvatsuG tgne Bårybsgninvarge t 55042-1220 .le s röf tellätsI .iraunaj b llit avåg anräg BgnineröfsdgybmeH Pes.sigeb.www 4-075818

Kgnipö 10 jirauna 2 320 D KCI Rnibo hco M aja M amma Bror

det hopp.

När barn berättar finns

Det är första steget till förändring.

Ge fler barn möjlighet att berätta.

Swish: 9015041 Plusgiro: 90 15 04-1

Inställt ÅRSMÖTE

Reumatikerföreningen KAK

Vi återkommer med nytt datum 3 veckor innan mötet Styrelsen

HAR DU GJORT TJÄNST I FN

ELLER NATO?

Kom och träffa Veteranerna Västmanland

Sjömans Konditori Köping

Lördag 28/1 kl. 12–14

Vi önskar träffa dig som varit ute på mission för att informera om vår förening.

Vi bjuder på kaffe och tilltugg.

Styrelsen i Veteranerna Västmanland

KURSER VÅREN 2023

Köpings Brukshundklubb

ALLMÄNLYDNADSPASSET 17/4

Brons, Silver, Guld… • Alex & Ida RALLYLYDNAD 30/3

Nybörjare • Monica S & Ann-Christine RALLYLYDNAD 4/5

Fortsättning del 1 • Monica S RALLYLYDNAD 15/2

Fortsättning del 2 • Monica S BÄSTA STARTEN 16/4

Skoj för träning o tävling • Emmelie TÄVLINGSLYDNAD 4/5

Startklass och klass 1 • Monika L BRUKSLYDNAD 4/4

Träning mot tävling • Lena & Annica UPPLETANDE 15/5

Aktivering & tävling • Lena & Annica NOSEWORK 11/4

Grundkurs • Airi & Malin J

MARKERING & KONGSÖK 5/3

Grundkurs • Ulla-Marie L-B KONGSÖK FORTSÄTTNING 7/5

Sök i olika miljöer • Ulla-Marie SPÅRKURS 5/4

Nybörjare & fortsättning • Ulla-Marie & Daniel VILTSPÅR 13/4

Grundkurs mot anlagstest • Ulla-Marie & Patrik GRÖNT KORT, DRAG 22-23/4

Helgkurs med drag! • Erik Åberg UTSTÄLLNING 3/5

Ringträning • Sanna BALANSBOLL SENARE I VÅR Kroppskontroll • Martina

INFO OM VARJE KURS PÅ HEMSIDAN www.kopingsbrukshundklubb.se/kursutbud KURSANMÄLAN E-post: ulla-marie@telia.com • SMS: 073-754 00 25

Carl Eklund tog uttagningen till Team Sweden med ro

BOWLING IKW/KBKtalangen hade på känn att han skulle få en plats i laget, men familjen reagerade annorlunda: ”Morsan och syrran var helt hysteriska”.

I början av förra veckan presenterade Svenska Bowlingförbundet vilka 12 herrspelare som hade blivit uttagna till Team Sweden för 2023 och 2024.

Ett av de tolv namnen var IKW/ Köping BK:s supertalang Carl Eklund. 17-åringen själv var inte förvånad när beskedet kom.

– Jag kände att det var säkert redan innan. Visst, det känns ju coolt, men jag visste ju att det skulle hända, säger Carl. Hade du fått indikationer på det eller var det bara en känsla?

– Lite indikationer. Så beskedet kom inte som någon direkt överraskning?

– Nej, inte för mig. Men både morsan och syrran var helt hys-

teriska. Jag var lite lugnare, säger Eklund med ett skratt.

Supertalangen Eklund, som alltså endast är 17 år, var den yngsta som togs ut i Team Sweden. För honom betyder uttagningen mycket.

– Väldigt coolt. Det är inga dussinlirare som är uttagna i laget. Det är ett bra gäng och jag har siktat på det här. Nu är det bara fortsätta.

Så här skriver Svenska Bowlingförbundet om vad det betyder att vara uttagen i Team Sweden:

”I Team Sweden får spelarna stöttning i sin bowling och visst tävlings- och materialstöd. Här närmast väntar Ballmaster i veckan där alla Team Sweden-spelare är med. Där kommer spelarna tillsammans med Robert Andersson att jobba med gameplan och utvärdering vid varje start. I april kommer flera i gänget spela World Series på PBA-touren och får då stöttning på plats av förbundskaptenen”.

Carl Eklund själv har inte läst på så mycket om vad uttagningen faktiskt innebär.

– Jag är väldigt avslappnad som person så det kanske låter som att jag inte tar åt mig så mycket, men jag är tacksam över att få chansen att få stöttning av förbundet. I övrigt så ändrar det inte så mycket för mig. Jag ska bara köra på, säger Carl Eklund.

Till sommaren väntar herrarnas EM som spelas den 7-18 juni i Wittelsheim i Frankrike. Förbundskapten Robert Andersson presenterar EM-truppen den 21 mars. Där hoppas Carl bli med.

– Det är målet. Där vill jag knipa samtliga guld, säger Eklund som bland annat tog två guld vid U21-VM i somras.

17-åringen kan dock inte lägga allt fokus på landslagsspel. På hemmaplan behövs han för moderklubben IKW/KBK i deras kamp för att hålla sig kvar i Elitserien.

– Alla spelare, inklusive mig själv, behövs för att vi ska klättra i tabellen. Jag vill fortfarande vinna ett slutspel med IKW/KBK. Det är

Sporten i samarbete med Intersport Köping – din lokala sportbutik

väldigt viktigt för mig. Jag vet inte om det är möjligt på sikt, men vi ska i alla fall försöka.

Vid sidan av landslagsspel, individuella tävlingar och seriespel med IKW/KBK så börjar Carl Eklund även tänka på framtiden.

I dagsläget går han andra året på gymnasiet, men när det är färdigt finns planer på att flytta utomlands.

Närmare bestämt till USA.

– Jag tror inte det blir något college-spel, men i alla fall tävlingar i USA. Det är planen. Vad är det som lockar med spel borta i USA?

– Det är den stora bowlingscenen finns. De har mest pengar, flest tävlingar och är det största bowlinglandet i världen. Så det är mitt långsiktiga mål, avslutar Carl Eklund.

Carl Eklund har planer på att fortsätta karriären i USA. foto: pontus ekroth

IKW/KBK:s supertalang Carl Eklund har tagit på sig landslagsdressen många gånger förr. Uttagningen till Team Sweden innebär fler chanser. foto: robert lipic/nowadaysfilm

Surahammars IF bryter kontraktet med ”Taggen”

ISHOCKEY Tidigare Köping Hockey-tränaren ersätter Thomas Maikkula i rollen som huvudtränare för brukslaget.

Under Köpingsbon Thomas Maikkulas ledning gjorde Surahammars IF stor succé i Hockeyettan förra säsongen. Denna säsong har det dock gått trögare, bland annat missade klubben att kvalificera sig till Allettan.

I måndags kom beskedet att Thomas ”Taggen” Maikkulas kontrakt med Surahammar har avslutats. Detsamma gäller assisterande tränaren Nicklas Nywertz.

”Surahammars IF har idag valt att bryta med såväl huvudtränaren Thomas Maikkula som den assisterande tränaren Nicklas Nywertz. Efter en period med internt missnöje och ett spel ute på isen som inte motsvarat förväntningarna gör föreningen en förändring som man hoppas ska

få genomslag på det sportsliga”, skriver Surahammars IF på klubbens hemsida.

Vidare meddelade Surahammar att Johan Hellström, som lämnade sitt uppdrag som huvudtränare för Köping Hockey så sent som förra veckan, ersätter Maikkula.

– Jag kände att vi behövde få till en förändring då det är uppenbart för alla som följer laget att vi inte fått ut max av den trupp vi har, säger Surahammars sportchef Jörgen Mähler till klubbens hemsida.

DAVID ERIKSSON

Thomas ”Taggen” Maikkula. foto: david eriksson/arkiv