# 882
Vecka 24
Juni 2024
Årgång 24
Köpings pastorat – efter 24 år 4 Tung vårsäsong tvingar Köping FF att tänka om inför hösten 18 västra mälardalens
# 882
Vecka 24
Juni 2024
Årgång 24
Köpings pastorat – efter 24 år 4 Tung vårsäsong tvingar Köping FF att tänka om inför hösten 18 västra mälardalens
Välkände diakonen slutar vid
• Otroliga priser hela sommaren!
• Renovering av bostad Tömning/
Vi startar nu en sida på Magazin24 där du kan säga din mening. Ett digitalt ”speakers corner”. ”Vad trevligt, men det har jag väl alltid kunnat? Eller har jag det?”, kanske du tänker.
Vi får dagligen era mejl från regionens invånare som rör allt från smått till stort, till exempel: ”Man ska inte köra elscooter på kyrkogården”, ”Hundrastgården i Köping är under all kritik”, ”Förbättra arbetsmiljön på…” och texter om vilka bra lärare som nns på vissa skolor. Oavsett om det handlar om tankar, idéer, klagomål eller beundran, berör det o a vardagen i både stort och smått.
Det har alltid varit svårt att publicera många av dessa typer av texter av era skäl: Språket och/eller tonen har ibland varit oacceptabel, budskapet svårt att förstå, samt det har varit oklart om det varit ett tips, ett debattinlägg eller ett insänt. Nu har vi gjort det enklare för dig att skriva inlägg, oavsett kategori.
Två viktiga frågor dock. Den ena handlar om det faktum att det idag nns många plattformar att använda sig av för göra sig hörd. Är inte det tillräcklit?
Den andra frågan, som jag nämnt i en tidigare krönika, berör ”why?”. Varför göra denna förändring och hur påverkar det dig som läsare och/eller boende i regionen?
På 1700-talet var möjligheterna för en vanlig bonde i Sverige att göra sin röst hörd mycket begränsad jämfört med idag, beroende på ämnet och frågan de ville ly a. Men ibland var det till och med enklare. Samhällsstrukturen, begränsad tillgång till utbilding och bristen på moderna kommunikationsmedel spelade en stor roll i hur och i vilken utsträckning allmogen kunde påverka beslut och samhällsförhållanden. De kunde ta upp ärenden med prästen eller gå till sockenstämman, eller till och med göra uppror. För till exempel bönder, som var ett av de fyra stånden (bönder, borgare, adel och präster), så det fanns även möjligheten att ta upp
Magazin24 är en lokaltidning i Västra Mälardalen grundad 2000.
0221-209 10 (08-17) magazin24.se/tipsa redaktion@magazin24.se
För ej beställt material ansvaras ej. Allt material lagras digitalt, publiceras och tillhandahålls i digitala medier. Den som sänder in material anses medge sådan lagring och publicering.
Familjeannonser
Grattis och sorgtack/till minne bokas på magazin24.se/familj/boka
Annons avlidna bokas via begravningsbyrå eller se magazin24.se/familj/boka/dodsannons
sina funderingar i riksdagen. Detta kunde dock vara omständligt, till exempel om det handlade om att snöskottningen av byvägen inte fungerade tillfredsställande. Även om prästen och sockenstämman kunde vara till hjälp, så fungerade inte dessa instanser speciellt tillfredställande om det var ett globalt problem som man ville adressera.
Frågor som HBTQI-rättigheter, global uppvärmning och Sveriges placering i PISA-rankningen fanns inte på agendan i sockenstämman och speciellt inte hos prästen. De hade förmodligen heller inte väckt en 1700-talsbondes intresse, om nu dessa problem hade existerat vid den här tiden.
Vill du säga något idag är det bara att trumpeta ut det på Facebook, Twitter, Instagram, TikTok, bloggar och personliga webbplatser, samt på publika forum och diskussionsplattformar som Reddit, speci ka diskussionsgrupper, verktyg som Change.org, diverse petitionskampanjer samt digitala upprop.
Tyvärr hade få av dessa ovan nämna forum hjälpt 1700-talsbonden med snöplogningen och det sorgliga är att även idag hade det hjälpt föga. Sockenstämman hade varit ett bättre alternativ.
Med tiden har sociala plattformar blivit ”vi ser dig, vi hör dig, men vi kommer inte göra något åt det.” Med ”vi” menar jag de läsare som valt att se vad just du har att säga. Och det är delvis ditt eget fel. År ut och år in har du lagt ut budskap och bilder i dessa forum där kommentarerna du sedan fått tillbaka är tumme upp, trevligt eller oj! Det är som att skrika ”vargen kommer” för att sedan säga att det var ett skämt. Din röst i etern har trubbats av och det beror inte på vad du säger utan var du säger det. En bild på en tallrik mat räknar jag inte inte in som en åsikt. Möjligen kan man ly a frå-
Redaktion
Chefredaktör/Ansvarig utgivare
Henrik Hansson 0221-489 804
Redaktion
David Eriksson 0221-489 803
Gra sk produktion/IT
Anders Täpp 0221-489 801
Företagsannonser
Roger Burström 0221-489 808
Mats Malmberg 0221-489 805
Tomas Lundström 0221-489 806
Earton Media AB
Stora gatan 12, 731 30 Köping
Växel 0221-209 10
Ekonomi Per Ståhl 0221-489 800
VD Tony Lö ing 0221-489 809
gan: ”Har de verkligen mat på Lanzarote?”
Det nns dock en distinktion. Av de plattformar jag tidigare nämnde bör man skilja på om man som läsare besöker speci kt dig för att se vad du har gjort eller tycker, eller om man besöker ett forum eller ett media som vill vara ”budbärare” av dina åsikter. Visst, man kan säga att Facebook är ”budbäraren” av det du har att säga, men låt mig beskriva det så här:
I det första fallet är det som att komma hem till dig i ditt hus, i till exempel Arboga, och se på kylskåpsdörren en lapp du skrivit som beskriver hur nyttigt mjölk är, jämfört med att lyssna på P1 och helt plötsligt höra dig i programmet ”Hälsa” beskriva hur nyttigt mjölk är. En kombination här är kanske det bästa. Alltså, berätta på Facebook att du ska vara med i P1 och tala om hur nyttigt mjölk är.
Varför gör vi denna förändring och hur påverkar det dig som läsare och/eller boende i regionen?
Det är mycket viktigt att ”vanliga” människor får säga sin mening i pressen. Det stärker demokratin och ser till att olika perspektiv och erfarenheter representeras i o entliga diskussioner.
Medieplattformar som lokala tidningar spelar en central roll i att forma o entlig opinion och politik, så när er röster inkluderas blir debatterna mer representativa för samhället i stort.
En grundpelare i en demokrati är att alla röster kan höras. När vanliga människor får uttrycka sina åsikter bidrar det till en mer representativ och inkluderande o entlig diskurs.
Att även olika perspektiv och erfarenheter kommer till tals berikar samhällsdebatten.
Det hjälper till att belysa olika aspekter av en fråga som annars skulle förbli oupptäckta eller underrepresenterade.
När ”vanliga” medborgare kan uttrycka sina åsikter och erfarenheter o entligt, ökar det ansvarigheten hos beslutsfattare och andra makthavare. Det skapar en o entlig
Upplaga
Papperstidning: 33 000. E-tidning: 3 000 visn/månad. Webb: ca 600 000 sidvisningar/mån på magazin24.se
Tryck
Pressgrannar, Linköping
Distribution
Magazin24 delas ut av Svensk Direktreklam.
Utebliven tidning?
Gör felanmälan här: magazin24.se/kontakt
RS-certi erad
Med RS-distribution får annonsköparna en kvalitetsstämpel, en deklaration att volymen är korrekt.
kontroll där myndigheter och företag blir mer benägna att agera rättvist och e ektivt. Möjligheten att dela sina tankar och bli hörda kan också uppmuntra er människor att engagera sig i samhällsfrågor, vilket stärker det civila samhället.
Min inställning är att en press som inkluderar ett brett spektrum av åsikter re ekterar samhället mer heltäckande och motverkar informationsmonopol eller ensidig rapportering.
Vanliga människors röster spelar en avgörande roll för att upprätthålla en sund och dynamisk demokratisk process.
Förhoppningsvis påverkar detta dig i positiv bemärkelse. Är du ingen åsiktsmaskin kan du alltid läsa vad andra tycker, men det nns obekrä ade uppgi er som tyder på att de personer som aldrig yttrar sig är själva de som har est åsikter.
Vi kanske kan underlätta att lätta lite på trycket i ett forum där du faktiskt kan bli sedd men framför allt hörd.
Forumet som redan ligger ute, går under namnet ”Säg din mening” och du hittar den (en stor röd knapp) längst ner på desktopsidan eller undet ”kontakta oss” i menyn till höger i mobilen på Magazin24.se
HENRIK HANSSON CHEFREDAKTÖR
Magazin24 delas ut veckovis till alla hushåll i Arboga, Kungsör och Köping, samt månadsvis till Hallstahammar.
MIDSOMMARAFTON
Fredag den 21 juni kl. 14.00
Traditionsenligt midsommarfirande med dans runt midsommarstången och Folkdanslaget
Danzfötterna medverkar.
Himmelsberga hembakt håller kaféet öppet.
Vid ihållande regn ställs evenemanget in. Varmt välkomna!
Fredag 21 juni vid
Hembygdsgården
14.00 Sång av Ida Ek och Ros-Marie Broström
DYBECKSGÅRDEN
ODENSVI
FRE 21 JUNI 14–16
• Lek och sång
• Kaffe-, glass-, godisoch lottförsäljning
• Barnens blomstertåg och ponnyridning
• Ring- och bollkastning
Entré 30:-
Vuxna klädda i hembygdsdräkt och barn har gratis entré.
Styrelsen hälsar alla välkomna.
14.30 Midsommarstångsresning, dans och lekar kring midsommarstången
Entré 20:-
Hemslöjdstombola, kaffe och hembakat bröd, fiskdamm. Barn och besökare i folkdräkt – gratis inträde! Välkommen!
Kolsvaortens Hembygdsförening
Midsommarfirande på Gammelgården i Köping
Midsommarafton 14:00
Dans kring midsommarstången, folkdans och folkmusik med Dybecks Folkdansgille. Gammelgårdens café är öppet.
Arrangör: Dybecks Folkdansgille med Köpings kommun
Den 21 juni klockan 14.00 i Arboga Folkets Park. Traditionsenligt midsommarfirande med dans och lekar runt midsommarstången. Fika och glass finns att köpa.
Klockan 10.00 midsommarstången kläs Var med och klä midsommarstången inför eftermiddagens midsommarfirande.
Klockan 14.00 midsommarfirandet startar Firandet sker inomhus vid dåligt väder.
Varmt välkommen!
Arrangör: Arboga kommun, Arboga Folkdansgille, Arboga Folkets Parkförening.
Läs mer: www.arboga.se
KÖPING Efter över två decennier inom Svenska Kyrkan i Köping så går diakonen vidare i arbetslivet: ”En väldigt rolig tid”.
Han har funnits där för människor i sorg och nöd, gjort skillnad för personers liv och tagit ett stort ansvar för barn och unga i Köpings kommun i över 20 år.
Nu är epoken i Köping över för diakonen Putte Filipsson, som i juli månad påbörjar sin nya anställning vid Svenska Kyrkan i Västerås, där han slipper vara chef. – Det känns som att jag avslutar med aggan i topp. Det känns vemodigt så klart, men rätt, säger Putte Filipsson.
Är det något speciellt minne som sticker ut under de senaste 24 åren?
– Nej, inte så. Men jag har ha en väldigt rolig tid här. Jag är ju uppväxt i Köping och här nns min familj och släkt. En anledning till att jag slutar är att det blir lite monotont ibland. Man gör ungefär samma saker varje år. Samtidigt trä ar jag nya människor hela tiden och har många samtal, men när man gjort ungefär samma sak i 24 år så kände jag att jag behövde lite omväxling för min egen skull.
Magazin24 trä ade Filipsson under den första dagen av Köpingsfesten 2024. Där var han som alltid med och arrangerade Barn- och ungdomsfestivalen, något som Svenska Kyrkan gjort sen 2001. För Puttes del var det sista gången.
– Jag var med och startade festivalen. Vi har ha totalt 21 stycken, men det borde ha varit er e ersom en pandemi kom i vägen. Det nns gott om na minnen från alla de festivalerna. Vi har nslipat allting varje år och konceptet håller.
Konceptet har till och med spridit sig vidare. Putte berättar:
– Vi hade besök av personer från Fagersta som berättade att de hade stulit konceptet rakt av och att det hade blivit kanonbra, säger Filipsson med ett skratt.
Putte Filipsson är ett bekant namn för många i Köpings kommun.
Hans arbete med olika evenemang kombinerat med barn- och ungdomsarbetet samt att han varit en del av Köpings krisgrupp har gjort att han kommit i kontakt med många människor genom åren.
– Jag har jobbat här i 24 år. Det händer väldigt mycket på så lång tid och jag är väldigt tacksam för alla jag mött och de samtal jag fått ha. Både i glädje och sorg, säger Putte.
– De här 24 åren har varit roliga, även om det sett olika ut. Det har hänt mycket i samhället under den här tiden.
Putte nämner bland annat internets framfart, mobiltelefoner och smart phones som viktiga händelser som ändrat människors beteenden.
– Jag har fått vara med på och fått följa olika epoker på nära håll. Under dina 24 år som diakon har du ständigt jobbat med barn och ungdomar. På vilket sätt har du märkt av skillnader i mående och beteende hos yngre personer?
– När jag började jobba i Stockholm, innan jag kom till Köping, så var mitt uppdrag att jobba med utsatta ungdomar. Då visste man inte hur man skulle göra. Jag upptäckte själv att ingen hade koll på eller pratade om att ungdomar mådde dåligt eller var en utsatt grupp. Idag är det väldigt annorlunda. Nu diskuteras ungas psykiska ohälsa dagligen. Det är något positivt.
Putte fortsätter:
– Ungdomar idag vet mycket mer och har bättre koll än vad vi andra gjorde när vi var unga. Nu har de hela världen i sin telefon eller dator. Det har gjort att ungdomar idag har mycket bättre koll på saker. Det är både positivt och negativt. Där måste man hitta en balans. Jag tror att de som växte upp på 70-,80.90- och tidigt 00-tal hade en mer liknande uppväxt än vad unga har idag. Nu vet unga o ast mer om teknik, IT och annat. Så har det inte varit tidigare. Det är ett samhällsbekymmer som vi måste tackla.
Med start nu i sommar så börjar Putte Filipsson sin nya anställning
Harry Potter-dagen på S:t Olovsgården är en av de evenemang som Putte Filipsson säger att han kommer att sakna.
vid Svenska Kyrkan i Västerås. En resa han ser fram emot. – Jag ska inte vara chef och det ska bli skönt e er 17 år som chef här. För min del blir det arbete med kon rmander, ungdomsgård och utsatta ungdomar i Västerås. Det ska bli väldigt intressant att se hur det ser ut i en större stad än Köping. Det nns mycket er ungdomar där. För mig blir det spännande att se hur förutsättningarna för att vara ungdom är i Västerås och hur ser myndigheternas samarbeten ut i den frågan. Tror du att du kommer att vara saknad i Köping?
– Sen jag sa upp mig så har era personer kommit fram och sagt att det är tråkigt. Samtidigt är de glada för min skull så klart och det är kul att höra. Jag kommer nog att sakna jobbet, men personalen i Köping kommer att fortsätta jobba utåtriktat mot barn och unga i staden via era olika evenemang. Svenska Kyrkans arbete med barn och ungdomar i Köping fortsätter. Putte Filipsson drar vidare på egna äventyr.
WWF arbetar för att bevara hotade arter och livsmiljöer. Vi strävar efter att bromsa klimatförändringarna och uppnå ett hållbart nyttjande av våra naturresurser.
GE ETT FADDERSKAP
Hos oss på Autoexperten får du alltid:
✓ 12 mån. fri assistansförsäkring när du servar bilen hos oss
✓ Service av din bil med bibehållen nybilsgaranti, vilket innebär att du kan serva din bil hos oss från det att den är ny
✓ Utbildade fordonsmekaniker
✓ Reservdelar motsvarande originalkvalitet med tre års funktionsgaranti
✓ Upp till 24 mån. räntefri delbetalning med Autoexperten-kortet
✓ Verkstäder med modern verkstadsutrustning
✓ Verkstäder som följer Konsumentverkets riktlinjer Varmt välkommen till våra verkstäder och butiker med biltillbehör!
Från vår egen odling Sommarblommor i rikt urval
Tomater, gurka, örtkryddor, perenner, jordgubbar, bärbuskar, rosor m m. Välkommen!
10-13
Sista öppetdag söndag 30 juni
ÖPPET: TIS-FRE 10–18 • LÖR-SÖN 10–16
10-16 Följ oss på Facebook och Instagram wwf.se/gefadderskap
500 kr rabatt på service/reparationer som överstiger 3 000 kr
Gäller t o m 29 juni 2024, men ej tillsammans med andra erbjudanden och rabatter
Namn:.........................................................
Reg.nr:.......................................................
Jag lärde mig hur illa folk bodde i Sverige. Många var faktiskt fattiga på 60- och 70-talet
Köpingsprofilen Sune Hedenström blev svensk mästare i boxning 1968. Han ingick i en generation mycket framgångsrika boxare i Köpings boxningsklubb.
Sune Hedenström har hårda nypor och ett stort hjärta. En gång var han svensk juniormästare i boxning. Ett hårt yrkesliv har satt sina spår och han har knän av titan. Alltid glad leder han seniorer i motion. När något praktiskt skall xas har han alltid en hjälpande hand att erbjuda.
Vi möts i huset i Macksta. Hit yttade Sune, 23, och Anita, 18 år 1972. Tre år senare gi e de sig. Tillsammans har de barnen Denny, Lina, Emely och sex barnbarn. Sune har dottern Pia i ett tidigare förhållande.
Ömsom sol, ömsom regn, denna söndag. Till sist en fantastisk regnbåge. Anita bjuder på ka. Vi sätter oss och pratar minnen medan regnet smattrar på uterummets tak.
– Jag föddes på Köpings lasarett år 1949. Växte upp i en trerummare på Väpnaregatan på Nyckelberget. En otrolig stadsdel att få växa upp i som barn. Fantastiska familjer. Jättemånga kompisar.
Som betydde väldigt mycket för mig under min uppväxt. Berätta om din familj?
– Min pappa Gunnar arbetade som svetsare på Bodin & son. Min mamma Aina var hemmafru. Jag var mitt i syskonskaran. Två äldre bröder, Max och Leif, sedan lillebror Tony och lillasyster Lena. Min pappa dog i hjärtinfarkt, 45 år gammal, när han planterade potatis i Munktorp. Vilka barndomskamrater minns du mest från Väpnaregatan?
– Anders Larsson, Sta an och Björn Westlund, Kjell Fredriksson och Bernt Larsson… för att nämna några. Björn blev präst.
Han vigde mig och Anita när vi gi e oss.Vi spelade mycket fotboll på fritiden. Vi hade ett kvarterslag som hette Bullret. Vi spelade matcher på sandplan intill Himlabacken. Höjdpunkten var att möta kvartersgäng från Byjorden.
Hur var din skolgång?
– Jag gick i Tunaskolan, första till sjätte klass. Min fröken hette Annika Kihlström. Sedan gick jag på Scheeleskolan. Jag hade det jobbigt i skolan. Allt var svårt för mig. Jag ck stödundervisning i olika ämnen men skolan var inte min grej.
Du började jobba tidigt? – Jag jobbade som springschas från 13 års ålder på Wihlborg livs och i en liten livsmedelsa är på Stora Gatan, som ägdes av min kompis Anders Larssons pappa. Gamlingar kom och handlade, orkade inte bära hem varorna själv, då ck springschasen rycka in. När jag var 16 ck jag en egen etta på Väpnaregatan, nära familjehemmet.
Hur kom det sig att du blev sotare?
– Jag gick i yrkesskola men hoppade av. Min mamma hade en vän, Vilgot Fredriksson, som var sotare. Så jag ck chansen att börja som sotarlärling. Det var fem sotare i rman, som låg på Mullgatan. Som sotarlärling ck jag lära mig alla moment från grunden. En sotarmästare visade och lärde oss hur vi skulle göra. Vi lärlingar ck jobba hårt för vår lön. Vi hade betald tvättid, en halvtimme varje dag. Vi ck duscha och tvätta oss rena på betald arbetstid, en halvtimme varje dag. Som barn i Köping trä ade jag o a på sotare på stan. Det
gör jag inte längre. Finns yrket kvar?
– Ja, yrket nns kvar, men all ärrvärme har gjort att behovet av sotare minskat och yrkeskåren har blivit mycket mindre. Trivdes du som sotare?
– Det var otroligt roligt. Ett av de bästa jobb jag ha . Jag ck träffa så många vänliga och trevliga människor. De var så tacksamma när jobbet var utfört. Vi blev alltid bjudna på ka när vi sotat klart. Jag lärde mig också hur illa folk bodde i Sverige. Många var faktiskt fattiga på 60- och 70-talet. Vi sotare skötte också kundernas betalning för utfört jobb. Jag ck skriva ut kvitto och ta emot betalningen. Jag sotade 15–20 kåkar om dagen. Så det blev mycket kontanter i ckan, som jag ck redovisa när jag kom till rman. Hur kom boxningen in i ditt liv?
– Det var genom en man som hette Villy Engbom. Han bodde på Väpnaregatan och hade ambulansen i Köping. Han var ordförande i boxningsklubben. Han ville att jag skulle börja boxas. Det gjorde jag. Jag lattjade lite. Ingen visste då att jag hade talang för boxning, allra minst jag själv. Sedan kom Åke Åhman till klubben som tränare. Åke var en fantastiskt duktig boxningstränare. Han såg min talang. Tack vare honom blev det slut på latjandet och min träning blev mer systematisk och målinriktad. När jag inte kom till träningen kom han hem och hämtade mig. Han såg till att jag tränade stenhårt och matchade mig försiktigt. Vilka var de övriga i boxningsgänget i Åke Åhmans stall på din tid?
– Håkan Pettersson, Kjell Fredriksson, Jan-Olof Sand, Ro e Paulsson, Dusan Kamenko, Roberto Torreiani, Ants Mikiver, Kalle Endén och Jan Sandelius … Jag gick i ädervikt, 57 kilo. Träninglokalen var ett litet hus vid ån på Stora gatan, nära där Bishop ligger i dag. Huset är rivet. Ibland höll vi till i gymnastiksalen på Scheeleskolan.
– Vi hade huvudskydd. Som junior gick man tre ronder, två minuter var. Som senior var ronderna tre minuter.
– Vi boxades o a i Eskilstuna, där det fanns duktiga boxare och där de arrangerade många boxningsgalor. Bröderna or och Ernst Mathisen var kända. Vi hade na galor i Köping också. Hur många matcher gick du sammanlagt?
– Jag gick omkring 60 matcher. Min främsta merit var att jag blev svensk juniormästare 1968. Då tävlade jag i lättvikt. Jag vann några matcher på knockout. En
pade Sune ibland in och hjälpte till att smörja bilar. Hur blev du vaktmästare inom Äldreomsorgens olika anläggningar i Köping?
– E er sportfältet kände jag för att prova på något nytt. Jag hade tur som ck höra att de sökte en ny tjänst inom vård- och omsorg, en allt-i-allo. Jag cyklade ner till jobbet och var skitglad varje dag. Jag gjorde det som behövdes. Fixade lampor hos de äldre, xade med rullstolar Hämtade mediciner på apoteket och körde till sjuksköterskorna. Alla visste vem jag var på apoteket och sådär, så
gång ck jag själv ta räkning e er en hård smäll.
Varför slutade du boxas?
– Anita var orolig att jag skulle bli skadad när jag gick in i ringen. Ett av mina lö en när vi gi e oss var att jag skulle sluta boxas. Efter min egen karriär har jag ställt upp en hel del som tränare genom åren.
Sune slutade sota och började som maskinist inom fritidsförvaltningen och jobbade på Krillan, IP och i Kolsva. Han ansvarade bland annat för ammoniakhanteringen vid bandybanan och hockybanan.
Du andades in ammoniak?
– Ja, det var lite läskigt ibland. Ibland ck man släppa ut ammoniak, när man skulle göra rent maskiner. Jag hade skyddsmask, förstås.
Sune var kompis med ”Brunna”, som ägde Shellmacken. Där hop-
minnen från boxningens storhetstid i Köping, från a scher, tidningklipp, allt. Jag hade ju också samlat på mig allt möjligt från den tiden. Vi bestämde oss för att vi ville göra en utställning. Köpings Museum sade ja. Utställningen blev en succé. Mycket uppmärksamhet och många besökare.
Allt du gör för Tobbe och Mats, kända från en annan del av Köping – hur började det?
– Anita jobbade där och Mats behövde röra sig mer, så han hängde med mig på dagarna när jag jobbade inom äldreomsorgen. Han hängde med där och var med och tränade. Tobbe trä ade jag också genom Anita. Pappa Tore kom ner o a och han var en snäll man. De lever inte idag, varken mamman eller pappan. Jag brukar hämta Tobbe varannan helg så åker vi ut lite och har lite kul. Mats jobbar numera på OK och har lön – det går jättebra. Mats pappa hade mack i Fagersta, så Mats är ju uppväxt med det. Du har alltid coachat folk att träna och hålla sig i trim. Berätta om Vitlökarna!
SUNE HEDENSTRÖM
På Spåret eller Let’s Dance?
– På Spåret
Kött eller sk?
– Kött
Springa eller cykla?
– Cykla
I luftballong över
Stockholm eller i gondol i Venedig?
– I luftballong över Stockholm
Dansa fritt eller hålla i?
– Dansa fritt
Beatles eller ABBA
– ABBA
Sött eller salt?
– Sött
Spika eller såga
– Såga
Pizza eller pasta?
– Pasta
Vakna eller somna?
– Vakna
det var så enkelt att göra jobbet. För mig var det inget problem om någon hade en blinkande lampa. Då gick jag bara in och bytte den på en gång och sen hade jag så otroligt bra kontakt med KBAB. Behövde jag något så var det bara att gå och hämta hos dem. De var bara så glada att jag gjorde jobbet. Här stannade jag till min pensionering.
2016 arrangerades en utställning på Köpings museum, under titeln:
Slagkra – vänskap, matcher och minnen. Där ck boxningen i Köping sin historia berättad, från 1942 till i dag. Fotogra er, rörliga bilder, boxningsutrustning och gamla löpsedlar. Köpings Boxningsklubb var en gång en av de bästa klubbarna i Europa.
Hur kom utställningen till?
– Jag mötte Anders Nyhlén som sade att han hade en ko ert med
Kjell Granqvist: ”Sunes styrka är hans stora hjärta. Min pappa jobbade med Sunes pappa.”
Anita Hedenström: ”Sune är en positiv, kärleksfull man, med glimten i ögat.”
Inge Olsson: ”Utan Sune ingen träning. Han är som en pappa för oss alla.”
– Jag hade gått i pension. Mötte mina kompisar Rosen och Anders utanför Hemköp. De stod utanför Hemköp och ropade när jag cyklade förbi. ”Kan inte du börja träna oss?” Vi ck ihop 10–12 personer och började på CityGym när det låg vid ån. Sedan yttade CityGym till Hemköps undervåning. Det kom en pandemi. Då började vi gå utomhus i stället för att gymma. Idag är vi två grupper, en del som ägnar sig åt PowerWalk med lite övningar utomhus och de som fortsätter på gymmet. Hur kunde du köpa detta na ställe i Macksta?
– Jag var här och sotade. Han som bodde här sade att han skulle följa med Volvo till Lindesberg. Han frågade om jag ville köpa huset. Jag svarade att det kan jag väl göra. En vecka senare när jag en söndag låg i badkaret, jag hade varit och boxats i Stockholm, så ringde det på dörren. Det var husägaren som berät-
Håkan Bergman: ”Sune är en sann idealist som alltid ställer upp för andra människor. Alltid glad, ropar alltid hej på stan.”
Mats Larsson: ”Sune hälsar alltid välkommen till träningen med några jabbar. Då känner man sig sedd.”
tade att han varit på banken, att allt var klart, nu var det bara att gå till banken och skriva på. Det var en enklare stuga då. Jag har byggt till sedan dess. Hur ser en vanlig dag i ditt liv ut?
– Jag vaknar vid sju – Anita väcker mig. Då do ar det gott med ka e. Jag sitter och grejar litegrann, sen går vi ut och tar en promenad. Sen går jag hem och pular lite. Åker kanske och hämtar barnbarnen från skolan ibland. Två gånger i veckan har jag gänget. Då trä as vi vid IP för en PowerWalk med stavar klockan 9. Bara det är helt otroligt, med alla positiva killar och tjejer. Då knallar vi och går – det brukar vara mellan 9 och 11. Sen åker man hem och grejar lite mera. Dina hobbies?
– Mitt hus, mitt hem, min trädgård.
I en snickarboa nns alla verktyg man kan tänka sig. Innanför nns också Sunes eget lilla Hall of Fame, med medaljer, troféer, diplom, a scher från olika galor. Vad är din käraste klenod?
– Jag äger ett huvudskydd som världsmästaren Ingemar Johansson använt. Jag ck det av Ro e Pålsson, som sparrade med honom i Göteborg. Det har jag hängande på väggen.
Text och bild
Karl Beijbom karl@magazin24.se
Sune Hedenström med huvudbonad är en känd pro l på stan.Jag står i skuggan av mig själv, en skymd figur, där ljuset aldrig når, i själens dova bur.
Medan dagen gryr och världen vaknar, förblir jag tyst, en blick jag saknar.
Skuggan är en del av mig, min mörka vän, en följeslagare, ett bihang, ett odefinierat hen.
Den viskar hemligheter, jag helst vill glömma, låter mig se, mina sår så ömma.
Jag står i skuggan mitt i mörkrets älv, i striden mellan ljus och mörker och mig själv.
Drömmar bleknar bort, som nattens flyktiga stjärnljus, svaga och starka, ett hoppets korthus.
Men kanske i skuggans djup, finns en dold potential, att finna styrkan inom mig, att krossa varje skal.
Att se på mörkret som en vän, och inte som en dom, och hitta ljuset i mig själv, att hitta något bakom.
Jag står i skuggan av mig själv, men ser en strimma, ett ljus som som bryter genom en snårig dimma.
Då inser jag att skuggan är en miniatyr av mig själv, den jag är - egots martyr.
NEVENKA
VRANJES
Nationellt huvud skyddsombud för Volvo
”Skulle vilja lära mig att sticka svåra mönster”
1
Hej, vem heter du från nån’stans?
– Nevenka Vranjes, köpingsbo sedan 50 år tillbaka. Nationellt huvudskyddsombud för Volvo i Sverige.
2
Vilken av dina egenskaper är du mest nöjd med?
– Positiv, ser det goda i alla människor. Tror att alla gör så gott de kan.
3 Vad blir du mest glad av att göra?
– Att få göra skillnad, i stort eller smått, för en annan människa.
4 Om du får skryta lite - vad vill du berätta då?
– Att jag i vuxen ålder tog mig själv i kragen och bytte inriktning i livet. Från snabbköpskassörska till ingenjör.
5 Vilken känd person skulle du vilja bli hembjuden till?
– Peter Jöback. En vacker människa. Jag hoppas att han sjunger för mig till kaffet.
6 Vilket nej-svar i ditt liv borde ha varit ett ja-svar?
– Jag blev tillfrågad att öppna första McDonalds-restaurangen i Ludvika. Utbildning, tio veckor i USA. Ändå tackade jag nej.
7 Vad skulle du vilja ha mod att våga?
– Jobba mer med samhällsfrågor, kanske inom politiken. Men det kräver tid, ett stort engagemang och vilja att avstå från det bekväma livet.
8 Vem är bäst på att få dig att skratta? – Min man. Han är en fröjd att leva med - och vi har roligt när vi sjunger tillsammans i bilen.
9 Vad skulle du vilja lära dig? – Jag skulle vilja bli bättre på att sticka svåra mönster.
10 Vilket resmål längtar du till, som du aldrig besökt?
– Fjordarna i Norge, men första veckan i augusti blir det äntligen av.
11 Vilken köpinpuls har du svårt att motstå?
– Mjuka, vackra garner och vackra röda rosor.
12
Vilken idrottsupplevelse har givit dig ditt största sportsliga minne?
– När mina två pojkar, Nikko och Dejan, kom till finalen i Östsvenskan i basket med laget Ullvi Basket.
13
Vem i hela världen skulle du vilja ha som kollega?
– Anders Tegnell, eftersom han jobbat med kriser i många länder, inte bara med covidepidemin i Sverige.
14
Ett citat som inspirerar dig? ”Man kan inte göra samma sak om och om igen och tro att man får ett annat resultat.” Ett citat av Einstein.
15 Du flyttar till en öde ö och får bara ta med dig tre prylarvilka väljer du?
– Penna/papper, en bild på min familj och många tändstickor.
16
Du vinner en miljon kronorvad gör du med pengarna? – Delar dem rättvist med våra fyra barn.
KARL BEIJBOM
Under alla mina 29 varv runt solen så har jag varit fast besluten om att “den rätte” finns där ute. Men nyligen har jag kommit till insikt med att jag haft den, eller snarare de rätta hos mig hela tiden.
Vi är så indoktrinerade sedan starten att våra liv från lm, böcker och samhället att ens livs kärlek är en kärlekspartner. Men min livs kärlek är mina vänner.
År e er år väljer jag och mina vänner varandra på nytt, vi gör nya investeringar i varandra. Vi nns där för varandra så som ingen annan gör. Vi ringer varandra när något har hänt. Vi ställer upp för varandra, vi gråter med varandra. Det har aldrig funnits någon kärlekspartner som jag skrattat med så enkelt och så hårt som jag gör med mina vänner.
Den fantastiska karaktären Charlotte York från den ikoniska tv-serien Sex and the City säger till sina bästa vänner i ett avsnitt ”Don’t laugh at me, but … maybe we can be each others soul mates.
And then we could let men just be these great, nice guys to have fun with”.
Och jag tror att det är precis så det kan vara för många, och så det är för mig. Att det är våra vänner som är ens själsfrände.
Jag tycker absolut att det är nt för dom paren som säger att dom har en bästa vän i sin partner, men jag ser inte det som en super nödvändighet att e ersträva e er just den egenskapen i en livspartner.
Det kanske är för att jag för inte så länge sen kom till insikt med att det faktiskt inte går att toppa mina bästa vänner så varför ens försöka.
Vänskap som vuxit fram ge-
nom livets alla skeden, upp- och nedgångar, med- och motgångar. Vänskapen som blivit den familj som vi själva valt, det är som en skara av systrar som jag har vid min sida idag. Det nns väl ingen kärleksrelation, eller väldigt få, som ställts inför så många prövningar men som inte ens ses som prövningar som vänskapsrelationer gör.
Det är allt från att vi yttat till olika städer och till och med olika länder, varit iväg på årslånga resor ifrån varandra, ha stora bråk, månader av minimal kontakt.
Men det är prövningar som i slutet av dagen inte spelar någon roll i det långa loppet.
Det kanske är få förunnat att ha så många och så extremt starka vänskapsband, och kanske är det dessutom mer vanligt för kvinnor än män. Jag är i alla fall oerhört tacksam för att vara kvinna och för att jag har alla dessa tjejkompisar som jag ha en sån stark gemenskap med genom livet sedan vi var barn, tonåringar och/eller unga vuxna.
Jag önskar att alla kunde känna så, och jag önskar att det inte var så könsinriktat. Jag är väl medveten om att killar också kan prata känslor och öppna upp sig, men jag tror inte att det är lika många som gör det i jämförelse med oss tjejer.
Jag säger som Charlotte York till mina vänner, skratta inte åt mig nu, men … vi kanske kan vara varandras själsfränder. Sen kan vi låta män bara vara bra, trevliga killar att ha roligt med. Eller nått.
Alrotsbord, vippbord, Sjölinbord –kärt barn har många namn. Under 1700-talet när välståndet växte även hos medelklassen i Sverige ville man kosta på sig hantverksmässigt utförda nare möbler. Ännu bodde medelklassen trångt och lösningen för att få plats med lite elegantare möblemang blev de så kallade vippborden. Det var bord med vackert utformad bordsskiva men för att ta mindre plats i rummet gick att fälla ihop och ställas intill en vägg då det inte användes. Möblerna
kom också att kallas ”Mälardalsbord” förmodligen för att bröderna Sjölin vid den tiden kom att ha verkstad i både Köping och Kungsör och därmed blir en av de största tillverkarna.
Under andra halvan av 1800-talet blev alrotsmöblerna populära igen hos borgarklassen runt Mälaren. Att göra bordsskivor av alrot ställde stora krav på snickarmästarna e ersom bordsskivans yta successivt limmades som ett stort pussel där inga springor ck nnas mellan bitarna.
Ett av våra mest kända snickarnamnen i Köping under andra halvan av 1800-talet och drygt första halvan av 1900-talet var de fem generationerna Nyström. Jag tror alla dagens Köpingsbor vet var de bodde, nämligen i Köpings
allra sista å-gård, med adressen Östra långgatan 25, i Gamla stan. Det var timmermannen Eric Nyström som 1814 yttade till Köping och började försörja sig, vintertid som snickare, och sommartid som skeppare. På samma
sätt försörjde sig sonen Wilhelm tills han avled 1875. Det var den tredje generationen Nyström, Johan Wilhelm, i staden känd som ”JiWe”, som gjorde snickeriet till den välkända möbelverkstaden det blev. JiWes son Carl Nyström mekaniserade verkstaden med egenhändigt konstruerade maskiner och e ektiviserade därmed tillverkningen. Den femte och sista generationen Nyström var bröderna Wilhelm och Oscar. E er att huvudsakligen ägnat sig åt butiksin-
redningar kom de att avsluta sin verksamhet med reparation och renovering av äldre möbler, bland annat nämnda alrotsbord. Säkert har ”alla bröderna Nyström”, under generationernas gång, egentillverkat alrotsbord men tråkigt nog verkar ingen av dem ha signerat vare sig sådana möbler eller vanliga stolar och bord som de tillverkat.
1969 några år e er att bröderna Nyströms snickeri i praktikenupphört med sin verksamhet, förstördes delar av gården ge-
nom brand. Köpingsborna som var måna om det hundraåriga snickeriet, bildade en vänförening som tillsammans samlade in pengar till återuppbyggnad och rent praktiskt hjälptes åt att återställa gården. Bröderna Nyströms snickeri är idag en del av Köpings museum. Snickeriet har ibland visats för allmänheten som då kunnat se alrot och andra träslag i snickeriförrådet och de gamla maskinerna som de sista bröderna lämnade när de låste dörren och gick hem.
snicke-
rifabrik med portlidret mot Östra långgatan 25.
Gamla snickeriet före branden ligger på vänster sida. Nya snickeriet syns rakt fram. Bilden tagen från portlidret vid Östra långgatan.
Efter branden 1989 bildades en vänförening som byggde upp de brandskadade delarna av snickerigården. En av eldsjälarna var Hans Bergendahl som också blev dess sista ordförande.
sådana, dessvärre utan att signera. Bilden är tagen på en utställning på Köpings museum.
Ett av de sista fotona av Oskar och Wilhelm Nyström som blev den femte och sista generationen i snickeriet. Deras specialitet på 1940-talet var butiksinredning. Senare ägnade de sig åt renovering av äldre möbler.
Nyströmbröderna tillverkade en hel del möbler på beställning. Här en sittgrupp och byrå åt Svenska kyrkan i Köping.
privata båt med inombordsmotor, var naturligtvis ett hemmabygge. i halmhatt
Barbro Norberg guidar i Nyströmska gården, juli 2013.
Nyströms pastillageformar, alltså formar för tillverkning av utsmyckningar på framför allt äldre möbler som lämnats in för renovering.
Nyströmska snickerigården eldhärjades 1989 av en pyroman. Här ses fasaden mot Östra långgatan.
Mälardalssnickarna under 17-1800-talet var kända för sina alrotsbord. JacobSjölin är nog den mest kända men även bröderna Nyström tillverkade
Bröderna Nyströms gård med strandtomt i Köpingsån ligger precis vid Dammbron. Flera av Nyströmsbröderna var också skeppare och familjens stora
Johan Wilhelm Nyström, ”JiWe”, levde åren 1843-1918. Han anställde medarbetare och utvidgade snickeriet. Sonen Carl mekaniserade den.
-
LING? VISAR STAMTRÄD
SEN SKOGSKATTER
FÅGEL PEDANTISKA LÄSER MUSIKER
HAN ÄLSKAR DET SKÖNA
SMYCKA UT SOCKRAD DE LADE SPÅR GRÄLA
SJUKHUS HINKA BÄRS EXTRAKT VARA KORT BETESHAGE
ÄR PALJETT? FRISKA OBUNDEN KORROSION BETYDER TALET 13?
FLABB
TIDSEPOKER
HELVETISKT
Vinsten skickas per post. I
BRÄNDA RESTER SKÄRET
HAN VID LÄKTARORGELN
SORTER STAD I ITALIEN
FÖRLOPP MASSOR AV FRANSYSKOR? DROPPAR GER NY RAD
ROVFÅGEL GISSA TYCKTE
TRÄD FÖR TJUREN FERDINAND EN VISS VARG REALISTISKT BERÄTTANDE SPELADE SIN ROLL TALLFÅGEL TORFTIGA TID UTAN SJUKLÖN ÅKDONET ROSTAT BRÖD
PRIVAT FRÅGA SOLON
FÖRSVARSPAKT HAR ETT KÄNT COLLEGE BRYSK DIKTEN
ÄR OFTA DECKARE MESS RODON BÖRJA VÄXA
LÅNGSAMT
MONTERADE VATTENLEDEN
HAR NYSS FALLIT TÖNTIG MJÖLKPRODUKT TAS I ÖRAT SOM EN PERSIKA
SCHACKPJÄSERNA
Varje omgång delas tre vinster ut á två lotter.
Märk kuvertet ”Kryss 882” och skicka till Magazin24 Stora gatan 12, 731 30 Köping senast 21 juni.
Kryssvinnarna presenteras i 884 som delas ut 28-30 juni.
Grattis Mats Larsson Köping, Anita Linder Munktorp, Eva Billert Arboga.
Adress:
Postadress:
SATS
Tisdag 18 juni Kl. 16–18
Akutmottagningen Västmanlands sjukhus Köping
Öppettider 17 juni - 11 augusti: kl. 08.00 - 21.00
Övrig tid hänvisas du till Akutmottagningen i Västerås.
Sök vård på rätt ställe
• Egenvårdsråd - besök 1177.se
• Prata med sjuksköterska – ring 1177 eller chatta via 1177 direkt. Om det behövs, hänvisar de dig vidare till en vårdcentral, jour- eller akutmottagning
• Livshotade tillstånd och allvarliga olyckor – ring 112.
Kolsvagatan 2A-B, Köping 1-2 rum och kök
Mejla ev. frågor hit: info.koping@neobo.se
Christian, Åsa, Magnus, Emila, Gudrun
Allt inom städning! köping – arboga – kungsör
• Fönsterputs
• Flyttstäd
• Visningsstäd Strykning
• Städ & organisering av garderob
• 9 års erfarenhet!
• Rutavdrag
• Erbjuder faktura sandra 0722-86 39 98 www.harmonybycc.se
V edakslä
Lnaili T ppä
* 15 orebotk 1339 hsso tanmäl i dankas hco
V eräk
Lsra P nossrette
* 1 jinu 1139
hsso tanmäl i dankas hco gros rots
Kavslo 31 mja 2 420 S NEV
Snafet hco S apri
MaleakiM ,saitta mrejlimaf
Macino hco T nröjbro A ,notn mrejlimaf
Snoksydemfrejlima Stkälhcovrennäallil,roMmevravM mos?uDv ialeh.nedlrävI
B gadsrot mur regä 2 .nakrykskurB i E llit sedujbni netka m ednagatled t 412-1220 let s.inuj gadnåm tsane T.nednofekortS G 88-0020
S adissennim snailiL p es.sunof å
Aagobr 7 jinu 2 420 V IVI
Jnegrö hco P ojri
SnaitsabeS ,leuma
PenrA hco C ailice
HdivaD ,nahoJ ,kirne mrejlimaf
Ötkäls girv hco v rennä
etnnaklävnånI egnälravkb rahtsulserinis,läjss edrobtgasm istömsnatsnånV tellätsröflävrafi etnnaklävnånI ållufvils anssirenhcoarab,ödv edrobtgasm Vnegi ises tellätsröföjdai etnnaklävnånI å,kratsrökss arailbllitllumhcotfotsb edrobtgasm rommolbröda girdlasaredtfodm AnamruB elt
V edakslä
Uall A nossredn
B t:S i mur regä negninvarge NagobrA ,akryk ialoci f.00.41.lk iluj 5 gader D llit sedujbni retferä m nalämnA .dnutssenni dllit ednagatle F83931-9850 nofelet suno s.iluj 1 ned tsane T .tla nednofnräjH anräg knä L.nenoissimrakä _________
* 13 orebotk 1549 hsso tanmäl i dankas hco
E nelanosrep llit kcat tmrav a.tterasal sgnipöK 2 .dv Srodissennim/es.sunof e
SprotsÅ 6 jinu 2 420 Pkirta hco T esereh T aralK ,ylli
Kanirata hco A sredn G vatsu
Stkäl hco v rennä
rommam,rödN rarolröfnamtted .nekcertsredäv årarolröfnamD tannatra,gatednav nam.atnälgd
G mörtsnuT narö
B mur regä negninvarge i.etsamrän T .nednofrecnaC G .01 991-010
E nelanosrep Snetehne avitaillaP p.tesuhkujsraläM å Srodissennim/es.sunof
V edakslä
U "apmiT" S nossnev
* 25 jilu 1859 hsso tanmäl i dankas hco gros rots
Kgnipö 2 jinu 2 420 ROVNUG
Asredn hco A ann FamliW ,adI ,pili D sinne Vrennä,allitallitsS erärarmulsk atronårfmodkujsB odirts rotråvdankasnemS kcogiDrannud V.dirf alii
B moni mur regä negninvarge f röf tellätsI .nesterkejlima banräg knät ,rommol p.nednofrecnaC å G 991-010 nofeletovå Sadissennim sflU e p es.sunof å
VappaP edakslä o rafraF
Rrego K nosslra
* 1 aitsugu 1069 hsso tanmäl i dankas hco gros
Krösgnu 27 mja 2 420
J mikao
ShanoY,arihpe J natano
u,edryts,edllätsD uellivssolävD utakslässoallaD valehniDläjsa
snatsnogåmonissoN rditllasnammasllitä
A mur tgä rah tedeksv i.nejlimaf mon Sadissennim sregoR e p es.sunof å
V edakslä
* 4 jilu 1939 hsso tanmäl i dankas hco gros rots
V edakslä
PkirE-re G greblli
* 27 orebotk 1349
hsso tanmäl i dankas hco gros rots
Iener J nossna
Aagobr 30 mja 2 420 Å nafetSR ,sraL ,eiraM-eso rejlimafm
V eräk
Aeng E namgn
* 8 nrebmevo 1939 hsso tanmäl i dankas hco gros rots
B mur regä negninvarge i.nejlimaf mon T.nednofremiehzlA anräg knä G .03 03-020 nofeletovå Srodissennim/es.sunof e
Kgnipö 3 jinu 2 420
Canitsirh hco C retsir
EardnaS ,ylim O
KaivilO ,nive nrabsnrabnraB daksl–dankaSÄ
B mur regä negninvarge i.nejlimaf nesterk
Pingstkyrkan Kungsör
Månd. 17/6 kl. 18.30
Bön i K-huset. Midsommarhelgen.21/6-23/6. hänvisar vi till Konferenserna på Nyhem och Torp.
Pingstkyrkan Köping
Sön 16/6 10.00 Gudstjänst. Douglas Duveskog.
Sång: Ingrid Zetterström. Församlingsmöte. Ons 19/6 10.00 Bön
Sön 23/6 10.00 Gudstjänst. Holger Strandgren. Sång: Holger Strandgren med team.
Östanåskyrkan, Köping
Sön 16/6 10.00 Gudstjänst Janne Ternvall predikar
Sång av erese och Janne Ternvall
Vecka25: Torpkonferen
Sön 23/6 Vi hänvisar till gudstjänst i en annan kyrka
Mrekåde 3 jinu 2 420
ROW-YAM
Cnira hco P kirta
AleumaS ,rednaxel
Prete hco M yra
LaivilO ,esiuo Ötkäls girv hco v rennä taträjhsnnfitgiveröfI tennimsnnfiravki rankcolsgirdlatevilD snnfi.rabråsod uraf raknat nesut räN r
Ötkäls girv hco v rennä ,tsytruh,edöruhH tmorähammeht nedtaksläN tanmälraho jremröhsennehE aräammätsk itråvennimM revel.ravkh
B i mur regä negninvarge k.etsamrän nester T nednofrecnacnraB anräg knä g.09 09-020 .letovå
S adissennim e s es.arybsgninvargebsduryt
Till minne av Fredrik Högman
25/1-1989 21/6-2019
En ängel flög förbi mot himlen så fri. 5 år har gått sen du lämnade oss. Du är så älskad o saknad. Linnea o Mamma Pappa, Wille o Marie Victoria o Dennis med Barnen
BOKA: FAMILJEANNONS
Materialinlämning
Oss tillhanda senast fredag kl 12 veckan innan utgivning.
Familjesidan på webben
magazin24.se/familj
Min 85 dag
Inga blommor, ingen fest. Barnens Cancerfond är bäst. Tack
Börje Nilsson, Arboga
Dödsannonser Bokas via begravningsbyrå eller besök Magazin24. Publiceras i tidning och på webben.
Sorgtack och Till minne Bokas på magazin24.se. Publiceras i tidning och på webben.
Kontakt fa@magazin24.se 0221-489 809
Vi fyller på dagligen med aktuella VÄXTER
från 120:- 99:-
SUCCÉ för vår VÄXTKVALITÉ -utan att du betalar mer! Midsommargåvor och dekorerade
Ex: nyinkommet BÄGARRANKOR PLANTERINGAR PRESENTVÄXTER
vissa KRUKOR och VÄXTER 50% Upp till rabatt
Finaste växterna och 70-års erfarenhet! Välkommen!
Öppet alla dagar
Vard 10-18, Lör, sön & helgdag 10-15 Midsommardagen stängt
Västeråsv. 4 Kolbäck. Tel 0220-416 40
Kungsör
Kungsör Arboga Köping Hallstahammar tel 0227-122 80
Omtanke - Kvalitet - Kompetens i allt som rör begravningar
UTHYRES Ring eller e-posta för mer info! • 0227-109 99 • v5ietuna@gmail.com
Kebabtallrik • Kebabrulle
• Kebab med bröd
Erbjudandet gäller 18-30 juni
Trevlig, ljus lägenhet, högt i tak, centralt i Arboga, Hamngatan 18B, andra våningen. Mycket bra standard. Seniorboende.
MIDSOMMAR hos oss i Borgåsund
Vår populära räkmacka med handskalade räkor!
Vardagar 10-18 • Helger 10-20 • Midsommar 10-16 070-591 93 00 • borgasundshamnkrog.se
Jag hjälper dig att skapa en ceremoni som blir ett personligt avsked och ett fint minne. Med lång erfarenhet inom branschen och stor kännedom om området, hjälper jag dig med alla frågor inom begravning.
Välkommen till Fonus i Kungsör. www.kyrkansbegravningsbyra.se
Kungsör, 0227 103 60 | fonus.se
Vill du nå ut med video i sociala medier?
Filmar både på marken och från luften. Allt från företagsreklam till bröllop och fester. Färdig video inom 24 timmar. casperlinovideo@gmail.com
FOTBOLL
Svag vårsäsong gör att laget har fått skifta fokus.
Säsongen 2022 slutade Köping FF femma i division 3 Västra Svealand. Förra året slutade de återigen på en stabil femteplats.
Säsongen 2024 ser det annorlunda ut. E er tio spelade omgångar (när den här artikeln går i tryck) så står KFF på endast sex inspelade poäng vilket betyder en el eplats i tabellen bland de tolv lagen i division 3 Mellersta Svealand.
På dessa tio matcher har Köping gjort endast åtta mål framåt, men samtidigt släppt in hela 23 bakåt. En logisk förklaring till den dåliga formen verkar således vara att laget helt enkelt gör för lite mål och släpper in för många.
Det är visserligen rätt, men det är er faktorer än så som spelar in. – – Det har gått riktigt tungt för oss. Vi gör för lite mål helt enkelt och sen har vi släppt in en del
på det, men det är främst i vissa matcher vi har läckt bakåt. Vi har många uddamålsförluster den här säsongen. Läget hade varit väldigt annorlunda om vi hade gjort något mål i de matcherna. Hittills har det varit stolpe ut, säger KFFtränaren Robert Alm.
Börjar det märkas i truppen att det varit motgång denna säsong? – Vi har gott om folk på träningarna och bra närvaro, men tyvärr har vi sällan två målvakter. Så
har det sett ut hela säsongen. Det är sällan vi kan spela smålagsspel med två målvakter och bra fart. Annars tycker jag att gruppen i sig är harmonisk, men vi börjar närma oss att det blir ett för svårt berg att klättra över. Vi måste börja samla poäng, så är det bara.
Robert Alm förfogar över en ganska tunn trupp. Det gör att laget är känsliga för skador och avstängningar. I vissa matcher har KFF
ställt upp med bara ett par avbytare på bänken. Detta gör det svårt för KFF-tränaren att förändra en matchbild.
– Jag tycker att vi ställt ut ett bra lag i varje match, men ibland är det svårt att göra de förändringar man vill. Får vi dessutom inte in bollen i mål så är det tröstlöst ibland. Det sätter sig i huvudet på spelarna också. Sen har vi inte fått någon kontinuitet i laget överhuvudtaget. Jag tror inte vi har ställt upp med samma startelva i någon match, av olika anledningar. Det är tu , men vi måste göra det bästa av situationen och försöka hitta sätt att vinna matcher framöver. Bollen är ju som bekant rund.
I slutet av maj ck KFF en välkommen förstärkning i truppen.
Då gjorde tidigare lagkaptenen Alexander Carlsson comeback när Yxhult vann med 2–0 på Köpings IP.
– Att ”Alex” kom tillbaka blir viktigt både för vårt anfallsspel och för hela gruppen. Nu är han
fortfarande ringrostig, men om han får träna på blir han redo för hösten. Det märktes på killarna i laget att det blev ett mentalt ly när ”Alex” kom tillbaka.
Från att ha varit ett stabilt division 3-lag i era säsonger så står Köping FF nu inför en ny verklighet. Resten av säsongen kommer de få sikta in sig på att klara nytt kontrakt.
– Som det ser ut så kommer vi att slåss om att antingen kvala eller att hålla oss kvar. Det är vad vi får kriga för. Så ser verkligheten ut och det får vi anpassa oss e er. Vi får bita ihop och köra på, avslutar KFF-tränaren Robert Alm.
Även lokalrivalen Kungsör BK är direkt inbladade i bottenstriden. KBK står noterade för åtta poäng på tiomatcher och ligger en placering före KFF i tabellen.
Köping FF-tränaren Robert Alm. FOTO: DAVID ERIKSSON Alexander Carlssons comeback i KFF har gett resten av truppen ett mentalt lyft, menar tränaren Robert Alm.Så här ser våra sommartider ut 2024
Apoteket, Kungsör
Måndag – fredag 08.00-18.00
Lördag/söndag Stängt
Ovanstående tider gäller vecka 25-34
Apoteket Tärnan Lasarettet Köping
Måndag – fredag 08.00-16.00
Lunchstängt 12-13
Lördag/söndag Stängt
Ovanstående tider gäller vecka 28-33
REGIONEN
450 • apoteket.se
Tillsammans kan vi stoppa skräpet.
Tillsammans kan vi stoppa skräpet.
Hemnets mest besökta objekt i Västra Mälardalen och Kolbäcksdalen under den gångna veckan.
Under vecka 23 var det en villa på Erlandsvägen i Köping som toppade listan över de mest klickade objekten i vårt område.
Erlandsvägen 23
2 795 000 kr
Köping. Tvåplanshus med attraktivt läge på en friköpt tomt. Huset kännetecknas av fräscha ytskikt, rymliga rum och rikligt ljusinsläpp från era väderstreck. På entréplanet möts du av en hall med gott om avhängningsmöjligheter, ett sovrum, ett rymligt allrum med utgång till altanen samt ett stort badrum med dusch och tvättavdelning. 5 575 besök
samt två rymliga sovrum. Stor trädgårdstomt med na grönytor om 4 022 kvadratmeter.
Jockelsta 2 595 000 kr
3 888 besök
Köping. Fritidshus beläget på en stor naturskön tomt med en härlig utsikt! Här nns en entréhall med avhängningsmöjligheter till vänster vidare nns ett rymligt vardagsrum som är husets hjärta med gott om plats för sociala sammankomster.
3 861 besök
Körtinge 38
3 495 000 kr
Köping. På fastigheten nns era byggnader, alla med sin egen charm och sitt användningsområde. En ladugård med plats för djur, med god förvaring och utrymme för stora maskiner 3 143 besök
Engagera dig i Sveriges största rörelse mot skräp på hsr.se eller swisha 900 28 17.
Engagera dig i Sveriges största rörelse mot skräp på hsr.se eller swisha 900 28 17.
Tillsammans kan vi stoppa skräpet. Engagera dig i Sveriges största rörelse mot skräp på hsr.se eller swisha 900 28 17.
Brunna 2
2 195 000 kr
Köping. Bostadshus med n renoveringspotential. Entréplan rymmer bland annat kök med matplats, wc, tvättavdelning samt vardagsrum med trägolv, burspråk och braskamin. Övre plan med badrum
Tibble 13
2 250 000 kr
Hallstahammar. Denna villa erbjuder en Bullerbykänsla med faluröda hus, vita knutar och den äldre charmen bevarad. Bostaden är planerad med gott om utrymme för hela familjen att trivas. 2 749 besök
SKA DU FRIA?
Stort sortiment vigsel& förlovningsringar
Gör det gärna i