+MagazineFishEco#4 2015

#4 2015 å p s

s

o j l ö

F

r a l ik

d n ä

* r e

* r e

+

z a

g a

M

iF s e in

iF lm

d

il B *

s e Liv

o c

E h

nin

rt

A

r a g

Löven faller av, dagarna blir kortare, en spännande säsong är igång!

Text & Foto: Sebastian Wiman Naturen har börjat förvandlas från ett frodigt grönskande hav till ett färgsprakande crescendo innan vi går in i mörkare tider och vinter. Hösten är en favoritsäsong för mig personligen. Luften är frisk, det är vackert ute och fisket är riktigt hett. Dessutom kan man tända en brasa, koka lite kaffe, brassa lite käk och bara njuta av mörkret i gryningen...

Vi har varit på mässa i Karlstad, Sun City Predator Show, en oerhört välstämd tillställning som blev en riktig succé. Vi på +FishEco livesända föredrag och annat under mässhelgen, och alla de filmerna hittar ni som vanligt på vår youtubekanal.

I det här numret får ni ännu en gång åka med till Røst på Lofoten i Norge där det fiskats stora sejar med stickbaits och poppers bl.a, men även hälleflundra, torsk och den lömska lubben...

Vi tar en närmare titt på en av de många sportfiskebåtar som finns idag. Vår bloggare och skribent Joakim Åberg har nu haft sin Starweld 1674 ett tag och summerar här sina första intryck av båten Vi har massor med tester, eller vad sägs om både nya Revo Toro Beast OCH Revo Toro S? Grymma rullar för kommande gäddfisken, det lovar vi! Du hittar även text på spön, solglasögon mm. Prylar till vansinne!

JanO har varit ute och testat höstfisket ur flytring under “blommornas berg” i Vättern. Med flugspö och fluga lurar man de silvriga torpederna, vilket fiske!

Vi har också varit och hälsat på hos Sörqvarnforsens sportfiske, där man kan fiska fluga efter öring, regnbåge och abborre. Fint fiske i grym miljö i Kolbäcksån utlovas! Vi har massor av nyheter på marknaden i Prylnytt, saker kan man inte vara utan...

Detta och mycket mer så klart kan du läsa om och titta på, helt gratis, från oss till er! Peace and love!

an m i W n a ebasti

//S Detta nummer görs av: Chefredaktör:........................Sebastian Wiman Ansvarig Utgivare:..................Jan Ohlsson Art Director:...........................Sebastian Wiman

Kontakt: Ansvarig Utgivare:................ Jan Ohlsson............070 - 208 80 30 Chefredaktör:....................... Sebastian Wiman....070 - 555 97 58 Mail: info@fisheco.se

extremely STrong EXTREMely smooth

GO TO EXTREMES! NOTHING GETS AWAY™

DETTA NUMME 24

8 Vår bloggare Joakim Ågren berättar om sin Starweld 1674

Flottiga bakverk och storsej på äventyr på Røst i Norge.

16 Abu Garcia kommer med nyheter, här testas Revo Toro S

Solbrillor är ett måste, vi har testat två modeller från Leech

Äntligen händer det, vi röker abborre, i en elektrisk rök!

54

40 CWC:s lyxigaste spö får utstå test, och utlåning...

20

44

Abu Garcias värstingrulle för året, vi har testat den!

ER INNEHÅLLER OMSLAGSFOTO: SEBASTIAN WIMAN

66

60 Albin Shargi berättar om sin nya spöseria Perception!

Bobo har testat nya plastbeten från Wolfcreek lures!

64 Joakim Åberg bygger egna solskydd till ekoloden, kolla!

84 Flugfiske efter lax i flytring på vår näst största insjö!

94

70 Vad är nytt och vad är hett?

Kolla in prylarna i Prylnytt!

Vi testar förutsättningarna hos Sörqvarforsens sportfiske.

78 De här spöna har du kanske inte hört om? Nu har du det!

102 Så här har det gått i Supersize sedan förra numret!

FOTO: SEBASTIAN WIMAN

DELA & VINN Ett Eastfield Slingshot värt ca: 3000 kr kan bli ditt!

För att vara med i utlottningen av detta grymma spö måste du gilla och dela nyheten om detta nummer på www.facebook.se/magazinefisheco eller på www.facebook.se/fisheco

Missa INTE chansen att bli ägare till spöet...

ULTERRA

ULTERRA MAGIC - HUR HAR DU KLARAT DIG UTAN?

THE NEXT EVOLUTION OF TROLLING MOTORS

Ledaren inom trollingmotorer har tagit

Sportfiskare som vill utnyttja tekniken till

det till ytterligare en nivå. Ulterra ger nya

max för att underlätta fisket kommer att

fördelar vilket gör att Minn Kota ännu en gång

älska Ulterra. De behöver aldrig röra sin

förändrar användandet av trollingmotorn.

motor allt sköts från fjärrkontrollen eller fotpedalen. Med de populära GPS baserade

Turn right.

i-Pilot funktionerna hamnar fisket i fokus.

Ulterra finns i utföranden med i-Pilot Link vilket ger möjlighet att kommunicera med Humminbird 800, 900, 1100, ONIX och ION.

On it!

Fäll upp och ner motorn och justera höjden på motorn med enkla tryck på fjärrkontrollen eller fotpedalen.

En nybliven ägare av båten ger sina första intryck av d egenskaper. Både för- och nackdelar med konstrukti utförande och planering får utrymme i den här båtlåt

dess ion, ten...

Joakim Åberg

2010 köpte jag en Linder 400 Sportsman.

Innan dess hade jag bara haft skruttiga ekor, statiskt liggande i diverse vatten.

Lindern öppnade dörren till ett helt nytt fiske. Jag köpte båten i samband med vertikalhysterin och byggde om den omedelbart, med kastdäck tänkt för jerkfiske och sidogivare avsett för vertikalfiske. Med tiden satte jag även fast andra tillbehör så som splashguards, frontmonterad elmotor och spöhållare för trollingfiske. Som vertikalbåt var Lindern helt underbar. Vindkänsligheten som är dess största nackdel, och som beror på den låga vikten, var till stor fördel vid vertikalfisket. Det gick otroligt fort att vända upp på fisk i frivattnet och att söka upp jagande gäddor. Under 2013 vertikalfiskade jag så mycket att jag till slut fick nog, och 2014 sadlade jag om till trolling. Den frontmonterade elmotorn åkte på och jag spenderade 7 månader med flötestrolling. Här började Linderns nackdelar sticka ut och det trånga utrymmet och vindkänsligheten började bli ett så stort problem att jag var tvungen att fundera på ett nytt ekipage.

Under våren 2015 fick jag så ett ryck och åkte upp till Marin och Maskin i Alingsås som säljer Starweld.

De har ett par på utställning och jag åkte upp några gånger för att klämma, känna och snacka skit med ägaren Fredrik Kjellén. Just då hade de en bra deal där man fick med en fronmonterad Minn Kota till ett bra pris, och mycket p.g.a. servicen och kundmottagandet så slog jag till. Jag ägnade veckan därefter uppe i deras verkstad där jag fick låna verktyg för att installera alla de tillbehör som

jag tog ifrån min förra Linder, samtidigt som de installerade motor och splashguards. Allt gick fantastiskt smidigt, och när jag väl körde därifrån med båten bakom så var allt klart för att åka ut på sjön.

Nu har jag använt båten i ett par månader. Under den tiden har jag trollat med gummi, flötestrollat, vertikalfiskat och spinnfiskat. Jag har kört på Mjörn i upp till 12 sekundmeter, och jag har trailet båten till och från Vättern i jakt på röding. jag känner mig äntligen mogen att ge båten en rättvis bedömning.

Ett viktigt tillägg är dock att jag är en amatör när det kommer till båtar, och att detta inte är en professionell recension. Däremot fiskar jag mer än vad som kan anses vara hälsosamt, och vet vad jag vill ha ut av en fiskebåt.

Under sportfiskemässan i år fick jag tillfälle att titta på de flesta båtar av intresse. Tracker, Starcraft, Starweld och Alumacraft. Det jag föll för med Starwelds 1674:a och 1682:a var ytan. Många andra båtar, exempelvis Tracker och Starcraft, har soffor på sidorna av relingen som används till förvaringsutrymme. Det negativa är att man krymper utrymmet i mitten där man sitter och står.

I Starweld 1674 och storebror 1682 har man tagit bort sofforna och bara breddat relingen en aning.

Ytan i mitten blir därför så stor den kan bli, och den känns mycket rymligare än dess konkurrenter.

Man kan enkelt sova två personer på durken om man vill, och man behöver inte kliva upp på en soffa för att håva, ta ur ett spö från en spöhållare eller släppa tillbaka fisk. Detta är något jag värderar högre än något annat i en båt, då Lindern var en mardröm med det lilla utrymmet och den välvda durken.

Förvaringsutrymmena i 1674 är relativt genomtänkta. I vardera reling finns en stor lucka som öppnar upp ett förvaringsutrymme som

förmodligen är tänkt till kortare spön, förmodligen för bassfisket i USA. Detta är något jag inte tycker passar den svenska marknaden alls, och jag hade hellre sett en annan typ av lösning. En stor nackdel med den ihåliga relingen är att man själv måste göra förstärkningar vid montering av spöhållare, givarfäste och ekolod. Detta löses visserligen enkelt med en träbit på insidan som man skruvar fästet i, men det ska inte behövas. Just nu använder jag dessa fack enbart för kabeldragning.

Förvaringsutrymmena i fronten består av tre fack. 1674:an utnyttjar här allt utrymme under kastdäcket, men det finns fördelar och nackdelar.

Ett av facken är en livewell som jag är toknöjd med. Elen är kopplad vid leverans och genom att öppna en intagsventil och slå på en switch så strömmar nytt vatten in i livewellen som är gjord av aluminium. En lång utsläppsventil som alltid är öppen upptill förhindrar översvämning, och genom att skruva upp ventilen kan man släppa ut vattnet. Det enda negativa med livewellen är just konstruktionen på ventilen. Det sitter en gummipackning längst ner som förhindrar några millimeter vatten att åka ner i ventilen. Om man haft betesfisk i livewellen så får man alltså räkna med att lite vatten ligger kvar och luktar, om man inte spolar ur den noggrant eller torkar ur den efter fiskepasset. I övrigt fungerar den som sagt klockrent.

Bredvid livewellen finns ett mindre stuvfack där man kan ha diverse småprylar. Själv har jag lagt ner alla paravaner, karpsäck, vågsäck, öskar och lite andra småsaker. Framför dessa två fack finns det stora stuvutrymmet som man kommer åt via två luckor. I mitten av utrymmet finns en nedsänkning som är gjord för att ställa elmotorbatteriet i. Det finns fördelar och nackdelar med detta. Nackdelen är att det är krångligt att koppla elen under utrymmet, medan fördelen är att batteripolerna

alltid är skyddade mot vatten. Utrymmet är ganska stor och man får plats med en hel del prylar. Själv har jag satt fast två extra 5-liters dunkar med bensin på ena sidan och en plastback med diverse tillbehör på den andra. Jag har även min matta där nere, en batteriladdare, några kopplingsplintar, strömkabel och har fortfarande massor med yta kvar. Det negativa med alla tre utrymmena är just luckorna. De är relativt små och tyvärr inte vattentäta. Jag hade hellre haft en stor lucka på det främre utrymmet, som givetvis var helt vattentät.

Tätheten går dock att lösa enkelt genom att sätta dit en fönsterlist. Om man inte har tummen mitt i handen så går allt att lösa.

Eldragningen är en annan faktor som är något knepig. Finns det någon båt där de faktiskt tänkt på kabeldragningen? Jag hade velat ha färdiga PVC-rör för kabeldragning genom hela båten, något som skulle vara plättlätt att fixa vid monteringen, men som de tyvärr inte har tänkt på.

Detta är dock enkelt att lösa själv. Jag hade stora problem med störningar på mitt ekolod efter min första, andra och tredje kabeldragning. Något vi inte ska gå in närmare på i den här artikeln. Men resultatet blev att den slutliga lösningen blev något överdriven, men väldigt gedigen. Jag har ett batteri till startmotorn, ett till ekoloden, och två till elmotorn. Elen i fronten är helt separerad

och används enbart till elmotorn. Jag har en stor C-tek laddare i fronten till dessa batterier, samt en mindre C-tek laddare i det ena relingsutrymmet till ekolodsbatteriet. Jag har dragit fram en strömkabel från den mindre laddaren till fronten, och med en förlängningskabel i garaget kan jag bara plugga i och ladda alla tre batterierna på nolltid.

Vid leverans finns en panel på sidan av den bakre toften med tre switchar. En till lanternorna, en till livewellen och en till länspumpen. Ingen huvudströmbrytare till startbatteriet. Om man vill koppla dessa tre mindre förbrukare till en strömbrytare får man göra det själv. Motorn skall

aldrig vara kopplad till en huvudströmbrytare. Jag ville dock ha strömbrytare till alla ekolod då jag inte vill att kablarna skall vara strömförande 24/7, därför monterade jag en egen panel under den befintliga. Den frontmonterade elmotorn kräver ingen strömbrytare då det finns en snabbkontakt installerad vid leverans.

På varje reling sitter två kopphållare. Elen till ekoloden som går via relingen drog jag igenom hålet till en av kopphållarna. Jag tog bort en av dem och satte dit en kabelgenomföring i gummi som håller vattnet ute från utrymmet under.

Jag borrade även ett hål i slutet av relingen och satte dit samma lösning till ett tredje ekolod som används vid exempelvis flötestrolling då jag sitter i fronten.

Som ni ser så använder jag RAM-fästen i storlek C till ekoloden, precis som på Lindern. Jag använder även samma givarfäste från Z-bait som innan. Det fina med den helt lodräta relingen på insidan av 1674 är att man enkelt kan sätta dit givarfästet vid transport. Mycket smidigt. Relingens ovansida däremot lutar en aning, så jag var tvungen att kompensera med två plastkilar vid själva monteringen till givarfästet.

Andra tillbehör som jag satt fast är tre Deluxe spöhållare på vardera relingen, två RAM-spöhållare på vardera reling längst bak samt en RAM-arm för att stabilisera elmotorn vid transport. När båten levereras så finns det tre stycken stolfästen och två stolar. Två fästen är färdigmonterade, den i fronten och den för passagerarstolen på babord sida.

Förarstolen monteras utefter köparens önskemål.

Själv köpte jag till ett extra stolfäste och monterade det på sidan om förarstolen för att kunna sitta bredvid varandra vid pelagiskt prickskytte.

Stolfästena är förövrigt något de misslyckats med, de är nämligen dränerade med ett hål nedtill för

att vatten inte ska samlas i hålet. Jag förstår varför, men problemet uppkommer i fronten där stolfästet är monterat över batterierna. Ingen lysande lösning. För att lösa detta kan man antingen fästa en slang till hålet och föra vattnet mot durken, eller så köper man specialgjorda pluggar i aluminium av en kille på facebook. Bild på dessa nedan.

behöver göra service eller fylla på olja. Finner inga fel med motorn, förutom bromsen som justerar hur trög den är att vrida. Denna broms verkar dock vara allmänt värdelös på alla Suzukis motorer.

Bensindunken i 1674:an finns under bakre toften på motsatt sida om startbatteriet och rymmer 25 liter bensin.

När jag köpte båten fick jag välja mellan Suzuki och Yamaha, 40 eller 50hk. Jag tog en Suzuki 40hk och är väldigt nöjd. Innan de monterade motorn så dubbelkollade jag så att rorkulten var som jag ville ha den. Den är längre än en normal rorkult, med växeln just på rorkulten och inte på motorn, vilket är ett måste. Den har även trollingfunktion där man kan justera varvtalet vid tomgång, samt en display som visar det aktuella varvtalet och om man

Så, vad tycker jag om båten efter att ha fiskat med den ett par månader? Skillnaden mellan denna och Lindern är så stor att de är svåra att jämföra.

Starweld 1674 är 5 meter lång och 1.82 bred, och väger betydligt mer än en Linder 400 Sportsman.

Den ligger mycket stadigare i vattnet vid trolling och även när man går runt i båten eller hänger över relingen. Lindern lutade markant och det kändes som att man skulle tippa över relingen

vissa gånger, medan 1674:an knappt rör på sig om man ställer sig på relingen. Vid trolling är den något mindre vindkänslig ja, men jag skulle inte nödvändigt säga att den är enklare att trolla med än Lindern vid användning av elmotorn.

Anledningen till detta är att om man skulle vara ovaksam en sekund och vinden tar tag i båten så krävs det mer för att få den på banan igen. Lindern var som ett löv på vattnet och elmotorn kunde stabilisera upp båten omedelbart. Om man bara har koll på sin kurs så är dock Starwelden mycket mer stabil.

Vid låga till medelhöga farter går 1674 helt perfekt, även i hård blåst. Lindern, som jag väljer att jämföra med i brist på andra referenser, lät som en misshandlad plåtburk i medelhård sjö. Den är en

mycket sjöduglig båt och jag var aldrig det minsta orolig med Lindern, men den är obekväm i hård vind. 1674:an däremot verkar inte bry sig ifall det blåser 5 eller 15 sekundmeter, bara man kör mot vågorna så går det stadigt och slår inte mer än med en plastbåt. I högre farter är den däremot sämre.

Jag maxar min vid 26 knop och tyvärr lutar den åt styrbord vid hög fart, trots upptiltad motor och justerad motorfena. Förarstolen är monterad för att passa vertikalfisket och är då mycket bekväm, men vid transport sitter man tyvärr väldigt illa, mycket p.g.a. lutningen, men också p.g.a att rorkulten hamnar långt bak när stolen är roterad framåt.

Detta är dock en kompromiss. När vill man sitta bra, i hög fart eller när man fiskar? Transporttiden är minimal när jag fiskar, och att jag sitter obekvämt just då är inget jag bryr mig om. Ni som har stora vattenytor att åka över vid varje fiske och tycker om att åka fort bör dock titta på en Starweld med pulpet. Är jag nöjd? Ja, det kan jag säga med säkerhet.

Jag ville ha en båt som är en bra kompromiss mellan alla olika fisken. En båt jag kan använda vid vertikal, flötestrolling, gummitrolling, laxtrolling, spinnfiske och även övernatta i om så behövs. Utan att ha testat konkurrenternas båtar kan jag säga utan tvekan att Starweld 1674 är ett av de bättre alternativen på marknaden för den som vill ha möjligheten att fiska allt. Just nu trailar jag båten till mindre skogsvatten med naturramper samtidigt som planen är att ta ner den till Simrishamn inom kort. Den har utrymmet jag behöver, stabiliteten som krävs och fördelar som överväger dess nackdelar. Den sista installationen jag gör innan ekipaget får anses som färdigt är att montera djupriggar. Därefter förväntar jag mig många år och roliga äventyr med min nya familjemedlem.

Skitfiske!

Följ Joakim –> BLOGG –> INSTAGRAM

BLI MEDLEM NU! Fr책n 150:-

T A T S TE

ABu garcia

Revo Toro S

S

Jan Ohlsson

Den här sommaren och hösten har jag haft nöjet att testa nya Ambassadeur Revo Toro S 51 (finns som 61 också) från Abu Garcia. En saltvattenbeständig rulle designad för det lite tyngre predatorfisket efter gädda och jag är inte alls förvånad om det visar sig att den internationella muskie-eliten också kommer att fiska just sådana med denna rulle.

I skrivande stund har jag faktiskt bara varit hemma några timmar innan jag fiskade med den som senast på Åland. Jag har alltid tyckt att det är

viktigt att verkligen kunna säga att jag spenderat tid vid vattnet och att jag faktiskt fångat fisk med produkterna jag skriver om… å det har jag också denna gång…

Designmässigt pratar vi om en fullträff, subjektivt men så tycker jag. Rullen har pondus, den både känns och ser kraftfull ut vid ett första intryck och det intrycket har bestått med tiden. Drevpaketet på sidan är rejält dimensionerat för att hålla.

Gavlarna är modernt målade i vitt och med resten av detaljerna som vev och rullfot i svart. Sobert får man faktiskt säga.

För den tekniskt intresserade så har Toro S fyra stycken rostfria HPCR kullager och ett rullager.

Bromssystemet/ skivorna är byggt i kolfiber och är absolut silkeslen från början till slut. Bromsen

Är hon inte sssskön sssså sssssäg...

har en maxkapacitet på 12 kilo och du kan utan vidare bogsera en kanot eller en 25 kilos gädda, välj själv. Spolen är svarvad i flygplansaluminium och tillsammans med bra lager blir kasten långa och inga onödiga vibrationer eller något skorrande märks under kasten. Vi pratar faktiskt en riktigt bra balanserad rulle. På gavlarna hittar vi både mekanisk- och magnetisk spolbroms, i nio fall av tio räcker det med att ställa magneten på noll och justera den mekaniska bromsen efter betesvikten.

Linkapaciteten ligger på ca 150 meter 0,41 flätlina och rullen väger utan lina 377 gram, inte så tungt om man ser till vad som finns innanför gavlarna.

fiskare och för oss skandinaver som gillar att fiska lite långsammare under vissa tider passar det till och med alldeles utmärkt.

Vevknopparna är av traditionell platt design i gummi och rejält tilltagna. Du har bra grepp på knopparna även om det hamnar lite ”gäddslem” på dom. Personligen gillar jag den runda modellen bättre men det är återigen subjektivt. Utväxlingen ligger på normala 5.3.1. vilket passar dom flesta

Sammanfattning Ambassadeur Revo Toro S är en absolut fullträff för den kräsne predatorfiskaren. Snygg design i kombination med riktigt bra teknik, det känns som att veva i smör, ger en pålitlig rulle som ger långa kast och med en superbroms när det behövs.

Som att veva i smör...

+ Långa vibrationsfria kast + Superbroms + Jämn stark broms + Power Stack Active respons bromssystem + Snygg modern design Inget ännu

BETYG: 5/ 5

Specifikationer

Tillverkare: Abu Garcia Storlek: 51 (Finns även i 50, 60 och 61) Vikt: 377 gram Broms: Power Stack Carbon Matrix med

Active Response system Bromsstyrka: 12 kg Material: Stativ & gavel i Craftic-legering.

Spole i flygplansaluminium.

Rek. Pris: 3999 kr.

Rejäl och robust och byggd som en vit pansarvagn...

T A T S TE

LEEC

blizzard & Lepa

CH

ard

Jan Ohlsson

För er som tidigare läst mina test och små utlåtanden om solglasögon är det inget nytt att jag är en storkonsument av just solglajjor. Min jakt på dom perfekta solglasögonen har pågått nu under många år...

Detta av två skäl, jag behöver dom verkligen, mina ögon tål inte att vara ute en längre tid i solen utan skydd och skäl nummer två är ren självbevarelse.

När vi viftar flugor eller kastar tunga jerks utsätter vi vårt ansikte och våra ögon för ganska stor fara, det vet jag av erfarenhet och är egentligen ingen

raketvetenskap. Så, oavsett vad ni har för budget för fisket, sätt alltid av lite pengar till skydd för ögonen.

Den här gången har jag testat två st modeller solglasögon från Svenska Leech. Modellerna heter Blizzard och Lepard. Båda har potential att bli en sportfiskares bästa vän men skiljer sig ganska mycket förutom att dom har samma linser...

Blizzard är en slimmad modell som kommer med tre olika linser, copper, grey och yellow. Jag har använt modellen med kopparlinsen. Hela brillan är gjuten i plast och har en blåaktig ton, på gränsen till aningen transparent. Bågarna och sadlarna för näsan har gula gummiskydd.

Blizzard är mycket behagliga att bära, både pga. den låga vikten på endast 20 gram och pga. gummidetaljerna som skyddar huden. Dom smiter åt bra runt ögonen med lågt ljusinsläpp totalt sett. Leech säger själva att den passar bäst för ”mindre” huvuden men det funkar även för större.

Linsen har jag provat förut och den är en riktigt bra allroundlins som också är reptålig. Funkar i alla typer av väder utom riktigt grått och mulet (då föredrar jag alltid gula linser) och med riktigt bra polaroidiserande egenskaper. Priset 595:- är bra, du får mycket glajjor för pengarna.

+ Snygga, behagliga och reptåliga. + Priset är riktigt bra. + Kommer i ett hårt fodral med putsduk i microfiber.

– Kunde haft något bredare skalmar vilket ger mindre ljusinsläpp från sidorna.

Betyg: 4 av 5 möjliga mothugg

Blizzard med tillhörande fodral...

Så kommer vi till modellen Lepard. Här snackar vi för mig riktig nostalgi. Jag har ett förflutet i hotellbranschen och på 90-talet fanns det bara ett par solglajor som gällde, Ray Bans Wayfarer! Utan ett par såna var man ingen cool kille eller tjej…

Under åren har just Wayfarer inspirerat till massor med liknande modeller och även Lepards design har ganska rejäla influenser från denna klassiker.

Lepard är ingen renodlad sport eller fiskebrilla, gillar du däremot solbrillor med lite klassisk nostalgi är detta något för dig. Skalmarna är svagt guldfärgade och resten går i brunt. Linsen på mina brillor är samma som på Blizzardmodellen, copper, behagliga och reptåliga med bra polarisering.

Modellen finns även med gråa linser. Skyddande detaljer för öron och näsa saknas men vad gör det, vi snackar brillor med rejäl coolhetsfaktor. Jag kan inte låta bli att älska dom.

Pris 595:+ Coola med bra linser + Kommer i ett hårt fodral med putsduk microfiber. + Priset – Rejält med ljus kommer in från alla håll, men det får man tåla.

Betyg: 3 för funktion av 5 möjliga mothugg 5 för coolhet av 5 möjliga mothugg

Lepard med tillhörande fodral...

En gris och en till på gång i bakgrunden...

Sebastian Wiman Sebastian Wiman + resten av gänget

Helvete vad ont det gör! Det känns som någon bänder med ett järnspett i armbågsleden när jag rätar ut armen för att kunna pumpa upp fisken igen.

Sejen tar tillfället i akt och tvärvänder, får med sig fart och simmar nedåt igen.

Slirbromsen på rullen stånkar ut meter efter meter samtidigt som jag försöker hitta ett läge där det inte hugger till så där i armbågen igen. Det är dag fem på Røst och kroppen har packat ihop, sejarna knäckte mig till slut i en kollektiv insats... Å va fan är en smultring?

Gamla ritningar - nya idéer...

Efter fjolårets sejfeber på Røst så har tankarna inte strävat från målet en enda sekund. Att inte åka tillbaka i år var aldrig ett alternativ, det skulle ske till varje pris. Resan bokades dock relativt

tidigt på säsongen, och man kunde pusta ut med vetskapen att en ny resa till sejarnas paradis var ett faktum. Med fjolårets resa som kunskapsgrund började vi utveckla målen för årets resa. Nya och förhoppningsvis mer effektiva beten skulle få chansen, och mycket pekade på att så kallade stickbaits skulle vara som gjorda för det ytliga sejfisket. Vi hamstrade Sébile Stick Shadds i olika storlekar, då dessa extremt tåliga beten har alla de egenskaper vi söker till ett grymt bra pris. Vi fick även äran att fiska med handgjorda beten som Jonatan “Xet Lures” Jörlås snickrat ihop till detta ändamål, de skulle visa sig vara storsejmagneter!

Recept för en episk vecka på Røst.

Jag skulle kunna börja babbla på om stora monstersejar som kommer som torpeder utan fungerande styrsystem, som flyger upp ur havet efter ditt bete och exploderar, men vi kommer dit sen. En lyckad vistelse här uppe innehåller mer än så faktiskt. Som fond i denna anrättning

behövs det rätt sammansättning av människor. Vi var i år tolv till antalet som skulle fiska och umgås under veckan, både nya och gamla bekantskaper, men alla riktigt sköna typer. Tillsammans tömde vi pallen med byns billigaste öl, den berömda “Sejdel” som går loss på överkomliga 150 nkr per sexpack. Det är bara att gilla läget, i Norge lever man som en riktig luffare. Med andra ord kan vi därmed kasta in en väl avvägd mängd öl i receptet. En välkyld Sejdel smakar inte bäver när man står och filéar en fin torsk som senare skall avnjutas i rika mängder hollandaissås. Det leder oss in på nästa ingrediens, maten. Somliga har med sig en årsförbrukning fryspizza och tycker sej smakar konstigt, andra vältrar sig i en symfoni av smör, färskpotatis och färsk fisk från havet, en lyx jag själv uppskattar mer än rena kalsonger ärligt talat. Har man tur har den lokale galleristen och konstnären Tor Halvorsen öppnat sin verksamhet för krogliv under veckan man är där. Det är bara vid vissa tillfällen då hans konstgalleri förvandlas till nattklubb, och det är en upplevelse i sig att vandra runt i det gamla fisklagret som inretts med kristallkronor, djurhudar och kandelabrar. Här kan man t.ex. passa på att fira någons födelsedag vilket Tommy Blixt som var med oss fick erfara. Vi lämnar detaljerna på ön dock enligt Las Vegasprincipen...

Från skjorta och bubbel till Gore Tex och blod...

En god fond gör mycket för helheten, men huvudingredienserna talar för sig själva, i det här fallet fisket och fiskarna. Målet med resan är inte att glida runt i kulturella miljöer med skjorta och bubbel, nej det är smärta och blod som lockar.

Havsfiske är som många vet, stampiga båtresor på arga hav, man blir väderbiten, sliten av att fiska med tunga grejer, sliten av starka fiskar som kämpar tills de är färdiga att träda in i pärleporten.

Efter en vecka är kroppen paj, det gör ont någonstans mellan stortårna och fontanellen, typ överallt alltså. Så länge inget är brutet kan man inte

Den ökända “Bladh-båten”...

Elis taggad som en hornsimpa!

Tor Halvorsen i sitt esse.

Tors place är något man måste uppleva om man är på Røst!

å p p o h i r e l l a f s i l “E . g n i n t t a m knä av utr vi längd, a k c a n s Nu m o s t k i v h c o s t e r omk a l l a i v d a v a n k i l börjar önskelistan...” har på

Antagligen världens mest industritillverkade bakverk...

sluta le dock, och det är någonstans här det börjar bli intressant. Den årliga resan till Røst blir som en renande process, inte alls för kroppen, den bara lider och får utstå alldeles för mycket misshandel, men själen lyser lite klarare...

Bakverket gud glömde och Sejrace på ytan!

Doften av sötsliskiga smultringar sprider sig i båten när Elis öppnar ännu ett paket av de flottiga bakverken. De luktar ungefär som om du silat ett halvår gammal frityrolja genom en av strumporna som Thomas Ravelli bar under hela VM -94 utan att tvättas. Strössla detta med en nypa polskt fultjack så har du doften av en smultring på ett ungefär.

Det är väl egentligen vanliga munkar, fast så uppenbart industritillverkade att man antagligen lika gärna skulle kunna gnagt på en bit smaksatt skumgummi. Kompakta som helvete och sätter sig som fogmassa i gommen, nej det här får den gamla bagaren i mig att gråta. Likväl gapar hyllan tom på Joker där smultringarna en gång fanns. Elis och Tommy köpte alla paket som fanns på hela Røst…

Sejarna verkar, smultringarnas närvaro till trots, vara övertända och flera gånger missar de betet som kommer farande så det fräser i ytan när jag gör ännu ett tomt mothugg. Precis när jag vevat in betet till båtkanten och ska lyfta upp det för

En smultring senare viner kasten åter igen genom den friska havsbrisen...

ännu ett kast är det en stor sej som inte gett upp ännu och kommer upp som vithaj bakom betet som dinglar över ytan. Jag blir livrädd och skriker rakt ut. Den missar och slår bara till betet lite lätt så det kommer i gungning. Adrenalinet löper amok i kroppen när jag kastar ut på nytt, och det dröjer inte många vevtag innan det karaktäristiska tvärstoppet kommer, följt av kraftfulla huvudskakningar och en lina som börjar skära i skarp linje nedåt. När rusningen kommer är den explosiv och jag fattar att det är en hygglig sej som lyckas ta så mycket lina. Jag sätter press, vänder fisken och börjar pumpa upp den mot båten, den närmar sig sakta när det blixtrar till i armbågen

Vår evige kapten och härförare på Røsthavet, Christer Lindström från Team Westin, med en av resans giganter!

igen. Alla bataljer har satt sina spår och jag har nu någon form av tennisarmbåge eller något, sjukt irriterande! Sejen som kommer upp väger säkert runt 17-18 kg och har en fin rund tjockiskondition, det är dessa och ännu fetare vi vill ha!

Xet Lures stickbait föll storsejen på läppen...

r e d n u n e t k “Snittvi är brutal, driften 10-14 kg, kanske pfiskarna och top roligtvis väger t 19 kg...” närmare

Vi träffar helt rätt, mitt i fågelinfernot och småsej som flyger ut ur vågorna i panik, och efter plaskar storsejen i det frenetiska frosseriet som pågår.

Betena hinner knappt landa innan första rycket i spöet kommer, inom några vevtag ännu en smäll och efter ytterligare några meter dundrar det på och där sitter den! Alla i båten står med djupt plågade spön och ansiktsuttryck som går i samma tema, vi har hamnat där vi vill vara, i ett stim med sanslöst stora sejar! Den ena efter andra landas, visas upp snabbt för att sedan åka huvudstupa tillbaka mot kompisarna. Några av de i lite större format mellan 17-19 kg får dessutom säga ost till kameran innan vi säger farväl. Snittvikten under driften är brutal, kanske 10-14 kg, och toppfiskarna närmare 19 kg troligtvis. Det går en del sjö så att försöka fastställa en exakt vikt här ute är omöjligt, och vi känner inte att det är värt att slå ihjäl någon och ta med in, då ska man vara säker på att de klättrar av 20-kilosgränsen. En sej över 20 kg på spinn, helst ytbete, är målet under dessa expeditioner, och även om vi kommit väldigt nära så har vi ännu inte lyckats. Inte ännu...

Bra kondis på denna ytfångade bjässe!

Paus med hälle, torsk och den där lubben...

Skulle man fiska sej 24/7 skulle man snart gå sönder helt, och det är tur att fisket är som bäst periodvis, och att det finns riktigt bra substitut.

Hälleflundrafisket är inte riktigt lika bra som sejfisket, men i perioder kan även det vara briljant med både mycket och stor fisk. Inte långt innan vi kom upp fångades en enorm hälleflundra på hela 235 cm och en tabellvikt runt 180 kg. Under vår vecka är hälleflundrorna på spasemester eller något, för det är ett svårt och tröstlöst fiske som möter oss. Det börjar för visso bra, första passet ger hugg på första driften och några fina flundror upp till 20 kg landas under ett par timmar. Efter detta kämpar vi resten av veckan utan några minnesvärda fångster. De andra båtarna upplever samma passivitet hos flundrorna och vi får till slut se oss besegrade för den här gången.

Torskfisket var inget vi lade stor tid på, mest för att torsken som sportfisk kanske inte är att jämföra med sej eller hälleflundra. Tommy lyckas dock under en döperiod i sejfisket fånga en fin rackare.

Som av en slump har vi ett vertikalspö redo och Tommy släpper till botten för att se om det ligger någon flundra på lur. Vi andra spejar efter sejaktivitet, d.v.s. måsdyk, men lugnet är totalt.

Det dröjer inte lång stund innan Tommy får napp och börjar tampas med en fisk som rusar med bra fart, vi tror på flundra. Efter en stund kommer de klassiska torskrullningarna och en grym sommartorsk på dryga 20 kg kan landas. Även de andra båtarna har varsin 20 + i båten under veckan, och skulle man satsa mer på torskfisket skulle man säkerligen ha chans på 30+ torsk.

Vi åker ut en av de blåsiga dagarna för att fånga lite matfisk, främst småtorsk som går grunt inomskärs.

Det dröjer inte länge innan vi hivar upp de delikata små rackarna, då den där andra fisken lägger sig i, den där som alla får men ingen vill ha. Jag pratar så

Christer med en fin flundra!

En 20+ hälle som kämpade väl, precis som Tommy!

Ännu ett platt krutpaket till Christers stora nöje!

t x i l B y m m “To bara ett behövde för att släpp t pb, en säkra nryttorsk på somma 20 kg...” dryga

En lubb som ska få bada i ett hav av bearnaissås...

klart om den mytomspunna lubben. Många är de som svurit när dessa extremt slemmiga gynnarna gapat över jiggarna innan de hunnit nå torsken på botten. De är också kända för att fullkomligt slakta gummi med sina vassa tänder och sina patanterade krokodilrullningar. Jag har själv varit lubbfri under mina havsfisken, ända tills den här dagen. Plötsligt sitter den där, och jag firar av med den gädd-PBcigarr jag inte fått tända trots två år i väskan. Jag vill minnas att någon sagt till mig att lubb är en fantastisk matfisk, så den får göra småtorskarna sällskap och följa med hem. Lubb som simmar i bearnaissås ska vara en riktig höjdare får jag höra av Joel Abrahamsson när jag kommit hem.

Stickbaits från Sébile gjorde succé på sejfisket!

r a t t a r k s å “båda tv ´Buster i vi som endariska den leg äddfeber´ filmen o´Gn märklig av någ dning...” anle

Stickbaitsuccé, popperhugg och Mosbaitbjässe!

Det gastas och skrattas i fören av båten när de uppjagade sejarna frenetiskt försöker pricka våra stickbaits som hoppar fram över ytan. Jag och Elis har hamnat i något sinnessjukt tillstånd där båda skrattar som Buster i den legendariska filmen “Gäddfeber” av någon anledning. Lite som en blandning mellan Peewee Herman och den där snurriga killen i Polisskolanfilmerna. Hur som helst, där och då är vi lyckligt ovetandes om detta, men det blir smärtsamt uppenbart när vi senare på kvällen ska skumma igenom GoPro-materialet...

Just stickbaits verkar vara ett perfekt vapen i jakt på storsej när jagar ytligt. Det är kompakt,

aerodynamiskt och väger tillräckligt för att man ska kunna kasta riktigt långt och precist även i vindiga förhållanden. Vi har Sébile Stick Shadd i tre olika storlekar med oss, men även specialbyggda till resan av Jonatan “Xet lures” Jörlås. Med två eller tre fjäderringar och en ordentlig trekrok på mittenöglan funkade båda dessa modeller perfekt.

Vill man kan man rycka eller dra hem betena, eller så vevar man bara på som när man fiskar en vobbler eller spinnare, både teknikerna funkar bra.

Jag bestämmer mig för att testa popper och även om jag får vänta ett bra tag så kommer hugget till slut. Det är sjukt fränt att se poppern plaska i ena stunden, för att i den andra bodyslammas av en tokig sej som leker torped. Jag lyckas under en kort stund få ett par hugg till innan fisket dör av lite.

Under rätt förhållanden är popperfisket definitivt något man bör ge mer tid, för även om huggen är grymma på stickbaits så är det något speciellt med huggen på popper.

Christer som har med sig en riktig lightutrustning i sammanhanget får några riktigt stora sejar på Westin Swim. Vi har överlag bra väder under hela veckan, med någon dag som det blåste lite väl för att ta oss ut på sejjakt. Annars verkar det som att fint väder med stiltje och sol inte bara är vårt favoritväder, utan även sejens. Den dagen det regnade hade vi absolut sämst ytfiske då vi inte lyckas hitta några större ansamlingar av jagande mås på hela dagen. Under perioderna då sejen inte jagar aktivt i ytan så kan man oftast nå dem lite längre ner, med vanliga gäddjiggar. 50-100 gram räcker på skallen för att få lite djup och ändå kunna fiska fort.

Elis som gjuter egna beten under namnet “Mosbait” passar givetvis på att testa sina skapelser i havet, och det landas många och stora sejar på gummiskapelserna. Plötsligt låter det lite mer ansträngt från Elis håll och slirbromsen skriker i

Elis med en av resans största sejar, antagligen runt 19 kg tung. Den tog Elis på sin egen jigg “Mosbait regular”. Hur grymt som helst!

En sej på nästan 20 pannor kommer inte upp självmant...

panik. Något stort har fattat tycke för Mosbait och nu är kampen igång. Elis som jagar nytt pers har nu precis vad han söker i andra änden av linan. Efter en brutal kamp med stånk, stön och oförglömlig spöböj kan en av havets monstersejar lyftas ombord. Elis faller ihop på knä av utmattning. Nu snackar vi längd, omkrets och vikt som börjar likna vad vi alla har på önskelistan. Vi snabbväger fisken som pendlar mellan 18-19 kilo, en riktig broiler!

Detta är definitivt en av resans giganter, och totalt skramlar vi i vår båt ihop ett par tre till i den kalibern under veckan. Men det räcker inte...

Den förlorad landskampen...

Engelsmännen som hyr tre båtar på campen har också fattat tycke för Røst megasejar, och även de föredrar att spinnfiska upp dem. Det är deras fjärde år här uppe, och vi spenderar några magiska timmar med dem ute på sej-arenan. Vi ligger och spanar och hittar snart måsarna som visar för oss att sejen jagar ytligt, så vi bränner dit och har några minuters bra fiske. Strax efter kommer de engelska båtarna som sett vår attack, och till slut ligger vi fyra båtar i en liten cirkel och fiskar. Ur engelsmännens båtar hörs skratt, ett och annat glädjevrål och ljudet av bromsar på haspelrullar som tjuter. Detsamma gäller i vår båt.

Dagen till ära ligger Røsthavet som en spegel och solen gassar, så det är i bar överkropp eller endast t-shirt som vi står och fäktas med dessa magnifika fajters. Vi hör på VHF:en att det landats riktigt stora sejar i de engelska båtarna, och när vi senare träffar på dem i land berättar de att detta varit den bästa dagen under alla fyra år de varit här, och att de fångat två över 20 kg, varav den ena över 21 kg. Det roliga är att vi bokat samma vecka som engelsmännen nästa år, så det kommer nog bli landskamp i sej-VM 2016! Jag är säker på att engelsmännen kommer vara laddade till tusen, men nästa år är svenskarnas år på Røst...

Tills nästa år...

Sejfisket på Røst har blivit omåttligt populärt och det är huggsexa om sommarveckorna där uppe.

Ska man ha en plats så gäller det att vara ute i god tid, annars kan man glömma det. Personalen på Joker har förhoppningsvis lite erfarenhet till nästa år, och kan bunkra upp rejält med fulölen Sejdel och de hemska Smultringarna. Jag vill

egentligen aldrig mer se en smultring i hela mitt liv, men jag antar att så länge de finns i hyllan på Joker, så kommer de även vara ett stående inslag på resorna framöver. Klistriga gomsegel, flötiga smaker med kemisk eftersmak... Jag antar att det är lite synonymt med resan nu, mest på ont, men kanske lite på gott... Nej. Jag är ledsen. Smultringar är djävulens påhitt, akta er för dem. Akta er noga...

“Bladh-båten” tätt följd av “Sharghi-båten” på väg ut mot ännu ett episkt fiskeäventyr på röst barmhärtiga hav...

Mer information om Røst och fisket här hittar du på www.rostfishing.com

T A T S TE

BFT LIZZARD multi pike 7´1”

Jan Ohlsson

BFT Lizzard Multi Pike 7,10 fot och klassat upp till 130 gram är det andra spöet i CWCs nya Lizzardserie vi testar. Multi Pikes utveckling från tanke till färdigt spö är återigen ett designprojekt som CWCs Albin Sharghi drivit och ansvarat för.

Klingans specifika aktion har sedan Albin och Stefan Trumstedt gemensamt värkt fram…

Multi Pike är som alla Lizzardspön handgjorda av Italienska Reglass från början till slut. Reglass gör till och med sin egen kolfiberväv. En riktig helentreprenad. Klingan har samma unika färgsättning i spräckligt grått och svart som övriga spön i Lizzardserien. Processen för att åstadkomma mönstret heter Sun Core och innebär att man

infogat mycket tunn nätformad metall tillsammans med kolfibern. Resultatet blir en yta och en klinga som är starkare och mindre känsligt för repor och friktion. Just Multi Pike är ett tvådelat gäddspö vilket jag tycker är en välsignelse. Visst, kanske kan man få fler och bättre egenskaper med hela spön men dom är rätt krångliga att hantera i bilen och på andra ställen…

Reglass har en egen nanoteknologi som gör spöet både lättare och starkare än när man använder traditionell teknik för att ”limma” kolfiber.

Ringarna kommer från American Tackle och är av Microwave modellen. Rullfästet kommer från Fuji (Skeleton reel seat) och korken i handtaget är av bra portugisisk kvalitet. Det saknas helt handtag ovanför rullfästet.

Nedre handtaget är av modell exposed blank och butten är lite mer omfångsrik än vad som är vanligt och man får ovanligt bra grepp här mär man kastar. Övriga detaljer går i svart med gröna inslag ala övriga BFT spön.

Nice butt!

Rullfästet...

Spöet delat med spigottholk.

Summering CWC har återigen producerat ett spö i absolut toppklass för det moderna gäddfisket. Både i design och i funktionalitet. Multi Pike kan mycket väl jämföra sig med t.ex. de mer exklusiva amerikanska toppspöna på marknaden. Kasten blir exakta och långa. Toppdelen på spöet är smått elektriskt och nederdelen är sprängfylld med kraft när du behöver sätta ett bete. Spöet gör sig som bäst med beten upp till 130-140 gram men klarar lite mer. Det funkar faktiskt riktigt bra att jerkfiska med spöet också men det är kanske inte mitt förstaval för just detta. + Mycket bra ryggrad + Bibehållen drillkänsla/ elektriskt + Långkastande + Kanske marknadens snyggaste gäddspö + Kvalitetskänsla – Priset!

BETYG: 5/ 5 – Inget handtag ovanför rullfästet

Specifikationer

Tillverkare: CWC/ BFT (Reglass) Längd: 7,10 fot (7´1”) (216,5 cm) Antal sektioner: 2-delat Antal spöringar: 10 st. inkl. toppögla Spöets vikt: 178 gram Kastvikt: -> 130 gram Rek. Pris: 3999 kr.

Microwaveringar från American Tackle.

Spöet var eftertraktat under finalen i Gäddfajten, och lånades helt sonika av Jens “Gäddan” Hedström som blev lite kär troligtvis...

sk Sportf i a rens

Mathรถrna

Sebastian Wiman

s

Det finns massor av bra metoder att tillaga fisk, en del passar viss typ av fisk bättre än andra. Något som jag själv har älskat sedan jag var lite grabb är rökt fisk, makrill, sik, abborre och givetvis laxfiskar för att nämna några. För att röka behöver man en rök, och jag har testa en portabel och rymlig elrök från eGrillen.se!

Ja äntligen blev det då dags att ägna lite tid åt något som ligger mig varmt om hjärtat, eller magen kanske snarare, vi ska röka fisk! En del bygger sina egna rökar hemma på bakgården, men jag har provat en elrök som är busenkel att använda, och resultatet får snålvattnet att rinna,

det lovar jag! Företaget som säljer röken heter egrillen.se och har specialiserat sig på matlagning med grillar och rökar mm. Elröken jag testat heter Mustang och ser ut som en liggande silvertunna med ben och ett lock i ena änden. Den är 45 cm lång och har en diameter på 25,5 cm vilket innebär att man får plats med en hel del fisk i den. Röken kommer omonterad, men med de medföljande anvisningarna skruvar man snabbt ihop den. Inuti röken sitter längst ner värmeelementet med en spånplåt ovanpå. I mitten finns spår på sidorna där man för in dropplåten och ovanpå den, gallret att lägga det som ska rökas på. Lätt som en plätt. Ivrig som ett barn på julafton var jag tvungen att testa röken så fort jag skruvat samman den. Eftersom jag kom hem från Lofoten dagarna innan hade jag nyligen fångad makrill redo. Jag kokade först en saltlake som makrillfiléerna fick ligga och dra i, i ungefär 3-4 timmar. Under tiden preparade jag spånplåten med alspån, eller mer som flis snarare,

tillsammans med ett par matskedar socker. Att ha socker i spånet gör att man får en riktigt fin karamelliserad yta på fisken. Därefter placerades åtta makrilfiléer i på gallret och skjutsades in i röken och kontakten pluggades in i eluttaget.

Lite osäker på tiden lät jag de vara där inne i ca 25 minuter, och konstaterade då att de kunde klarat sig med 15-20 minuter. Makrill är dock en fet fisk så torr blev den inte, utan sagolikt god och saftig.

När jag satt där och mumsade nyrökt makrill med färskpotatis och romsås så började tankarna skena.

Plötsligt fock jag lust att röka allt... Men, jag fick naturligtvis sansa mig. Nästa projekt fick istället bli en barndomsfavorit, lika god som enkel, nämligen rökt abborre.

Det man bör göra först när man ska röka fisk är att salta den, och det kan man göra på lite olika sätt.

Antingen torrsaltar man fisken eller så lägger man den i saltlake. Saltlake består av vatten, salt och socker som kokas ihop till en lag. Hur man vill ha sin lag verierar, men ett bra utgångsrecept är en liter vatten, 1,5 dl salt och två matskedar socker.

Fisken ska vara helt täckt av lagen så beroende på hur mycket fisk som ska rökas kan man få göra större satser saltlake. Fisken som ska rökas bör ligga i omkring 4 timmar eller mer innan man tar upp den och låter den droppa av i en timma.

Därefter är fisken redo att möta röken!

För att ge en god röksmak använder jag alspån, eller flis, från samma företag som säljer röken.

Alspån är traditionellt det vanligaste att röka med och ger en god röksmak till det mesta. Vill man krydda upp och ge en ännu intensivare och djupare röksmak kan man även tillsätta enris.

Med två matskedar strösocker i spånet får man en härlig karamelliserad brun yta på fisken. Man kan med fördel förvärma röken i 7-8 minuter så att den hinner bli ordentligt varm, innan man ställer in fisken, då är det lättare att räkna ut

Abborre och rimmat sidfläsk är en bra kombination!

Elröken Mustang är faktiskt ganska trevlig att se på också.

Alspån, eller flis om man vill.

Lite torkning innan röken...

Lite socker i spånet ger fisken en gyllenbrun, fin färg.

Direkt från röken, ljuvligt doftande kan jag lova!

Så här ser röken ut innuti.

In i rökugnen...

Abborre i rökskrud...

tillagningstiden. Beroende på fiskens storlek så tar det olika lång tid, en makrillfilé blir klar på en kvart och en fem hektos abborre likaså. En laxsida kan ta 20-25 minuter beroende på storleken.

Jag valde att röka rimmat sidfläsk tillsammans med mina abborrar, det är fett och kompletterar den magra fisken väl. Abborren är det bara att rensa, salta och röka om man vill, är man intresserad av att knapra på skinnet kan man även fjälla av den. När det gäller vad man kan ha till den rökta abborren tycker jag inte man ska krångla alls.

Det godaste jag vet är att sitta och pilla ut köttet med händerna och servera med en kall öl, helst

utomhus en härligt solig dag. Vill man ha en lite mer komplett rätt så är färskpotatis och en god kall sås svårslaget.

En bra sak med elröken från eGrillen är att den går att använda överallt där du har tillgång till ström, verandan, bakgården, balkongen eller varför inte i hamnen bredvid båten? Röken är som sagt väldigt lätt att använda, och den är även lätt att rengöra.

Spånplåten kommer naturligtvis bli sotig och dan, speciellt om man lagt socker på den så kan den bli svart. Detta gör inte så mycket tycker jag, men vill man få rent så går det att använda stålull t.ex.

Dropplåten och gallret blir snabbt rena igen om

Rökt abborre, sidfläsk och en iskall öl... Det är så man blir tårögd!

man tar sig an och diskar dessa ganska snart efter rökningen. Som med all matlagning blir det ju svårare att göra rent om smutsen får stå och gro in.

För mig som bara använt röklåda innan så var det spännande att testa elröken, och jag måste säga att jag funderade på om det verkligen skulle smaka “rätt” utan flammande lågor inblandat, men det behöver man inte oroa sig för. Smakerna sitter precis där de bör, och sedan är det upp till användaren att smaksätta med olika spåntyper och tillägg i spånen. För mig är elröken ett välkommet tillskott då jag är tokig i rökt fisk och gillar att laga mat. Nu återstår bara att röka allt jag kommer på...

Det här är riktig fingermat som man med fÜrdel kan sitta och pilla med i gott sällskap.

Ingridienser Saltlake 1 liter vatten 2 msk socker 1,5 dl salt (utan jod)

Gör så här.

Blanda ingredienserna i en kastrull och värm upp under omrörning tills allt blandats.

Låt svalna innan du lägger i fisken.

Se till att all fisk täcks av laken.

Ugnen är varm, dags att röka!

Mer information om elröken Mustang hittar du på www.egrillen.se In med maten och vänta tills den är klar, klart!

Medan man ändå har el kan man ju passa på att ladda mobilen...

Så använder du elröken Mustang!

Att röka med en elrök som den här ovan, är bland det enklaste man kan göra nästan. Att montera ihop den ur kartong tar 10-15 minuter på sin

höjd och kräver ingen ingengörsexamen. Att sedan använda den är barnsligt enkelt. Fyll spånplåten med ett lager spån mm, och sätt i kontakten i ett eluttag. När

röken blivit varm hivar du in det som ska rökas. När det är klart drar du ur kontakten och gör rent plåtarna. Har du tillgång till ström så är det bara att köra igång!

Upptäck ett nytt sätt att ankra Talon från Minn Kota skapar nya möjligheter att snabbt ankra i grunda vatten. Att kasta ankare för att hålla sin positon tar tid och många gånger uppmärksamhet från fisket. Att sedan ta upp ankaret för att förflytta sig tar ytterligare kraft.

Med Talon så ankrar du med ett knapp tryck på fjärrkontrollen. Talon fungerar som en spik som elektriskt slår sig ner i botten.

Spiken är teleskopisk och Talon finns i två olika längder för 3m eller 3,6m ankringsdjup.

Hur Talon fungerar och dess funktioner

Håller den? se Talons tortyrkammare

www.comstedt.se

T A T S E T

r e aB

o G r o u T

b o v Ae R

a i c t s a

Sebastian Wiman

Spänd av förväntan öppnar jag kartongen utan att veta exakt vad som väntar där inuti. Vid första anblick inser jag att rullen inte är vad jag förställt mig trots att jag sett bilder på den innan. För väl i min hand så känns den så mycket bättre…

Första intrycket...

Det som slår mig först är att den är större än jag föreställt mig, och det är positivt. Här lanserar man ju trots allt en rulle som sägs vara ämnad för det tyngsta gäddfisket och muskiefisket i Nordamerika, och till detta krävs det rejäla don.

Föregångaren Revo Beast är ju en extremt liten och kompakt krutrulle, mer anpassad för bassfiske, abborrfiske, gösfiske och finesstekniker för gädda,

om man frågar mig. Revo Toro Beast är det inga tvivel om vad man ska ha till, den är byggd som en pimpad Humvee, ni vet det där amerikanska militärfordonet, här är det big toys for big boys (och girls naturligtvis) som gäller! Revo Beast är som sagt föregångare, men är inte ensam så.

Man kan säga att Revo Toro Beast är en fusion mellan två rullar som båda redan gjort succé på marknaden, nämnda Revo Beast och populära Revo Toro NaCl. Lägger man rullarna bredvid varandra kan man lätt börja fantisera om hur Abu Garcia har pressat samman de två rullarna i en magisk maskin, och ut på andra sidan kom Revo Toro Beast i all sin prakt. Det är lätt att se element från båda dessa rullar i den nya konstruktionen, både design- och konstruktionmässigt. Att rullen blev utsedd till årets multirulle på prestigefyllda EFTTEX-mässan säger väl också en del om vad man har att förvänta sig av rullens prestanda...

En lyckad fusion!

Till skillnad från Revo Toro NaCl som är en rulle byggd med en bred kropp, så har man valt att spinna vidare på Revo Beasts mer avlånga kropp.

Detta är smart av flera anledningar, dels så slipper man ha en synkroniserad linspridare när rullen är frikopplad, detta tack vare att avståndet mellan spolen och linspridaren blir längre vilket gör att linan löper utan hjälp. Detta ger oftast längre kast och sparar på de mekaniska delarna i linspridarsystemet.

Evolution...

a n å v r ö f e l l u k s t “De e t in m o t e k c y mig m e d n a m m o k n e detta är r bland klassike kare...” inbitna gäddfis

En annan fördel med att bygga en smalare rulle är att balansen blir bättre på spöet eftersom mer vikt är centrerad mot spöets centrum än med en bred rulle. Ännu en fördel, även om den är högst personlig, är att en smalare rulle ligger bättre i handen, och tack vare det förbättrade balansegenskaperna blir påfrestningarna på handleden mindre. Spolen är naturligtvis också smalare och även lite grundare för att få på jämförbart antal meter lina med t.ex. en NaCl. Viktmässigt är det en väsentlig skillnad mellan Revo Toro Beast och dess föregångare, Revo Beast väger naturligtvis bara en bråkdel med tank på storleksskillnaden, 265 gram, och Revo Toro NaCl 61 väger 312 gram, medan Revo Toro Beast 51 väger in på 385 gram. Skillnaden mellan Revo Toro Beast och NaCl sitter främst i själva drivhuset som är större på Toro Beast. Här har man skalat upp mekaniken och en effekt av detta är att rullen enligt Abu Garcia levererar 12 kilos bromsstyrka jämfört med Revo Beast och NaCl:s 10 kilo.

Revo Beast

Utseende och design Designmässigt har man valt att gå ifrån de tidigare modellerna Revo Beast och NaCl som haft tre färger och satsar på svart och klarblått. NaCl led ju enligt mig av de där silvermålade detaljerna som när de repades gav ett riktigt plastigt intryck. Revo Beast är en av de vackraste och mest stilrena rullarna som gjorts, detta kommer ur designsynpunkt fortfarande vara nummer ett bland Abu Garcias lågprofilrullar enligt mig, den är så vacker! Revo Toro Beast är till största del helt svart, med blåa konturer runt de runda detaljerna på vevsidan, riktigt sobert och stilrent samtidigt som det delar dessa designegenskaper och färg med t.ex. spöserien Volatile. Man har sparat de V-formade taket på linspridaren och fronten som återfinns på båda föregångsmodellerna, och även veven

Toro Beast

Revo NaCl

känns igen även om denna fått en lite ny design i hålfräsningen. Rullen levereras med hela tre vevar vilket är något unikt. En klassisk dubbelvev, en enkelvev som jag tror är mer anpassad för vertikalfiske, speedjigging och liknande, och en enkelvev med motvikt för spinnfiske.

Funktion och egenskaper.

Liksom Revo Beast har rullen bland de bästa “out of the box”-kastegenskaperna på marknaden.

Kasten känns oerhört kontrollerade även om man provocerar ordentligt. Fina inställningsmöjligheter för kastegenskaperna erbjuds tack vare en traditionell mekanisk kastbroms som backas upp av en magnetbroms som man kallar “infinimax”.

Rullen som testas har en utväxling på 4.9:1 vilket innebär att man hämtar in ungefär 62 cm lina

Är man vevnörd får man sitt lystmäte om man införskaffar Revo Toro Beast som levereras med hela tre olika att välja på!

per vevtag. Rullen kommer även i en variant med en utväxling på 6.2:1. Sju rostfria HPCR kullager plus ett rullager har man bestyckat rullen med vilket borgar för mjuk och vibrationsfri vevning.

Tumtangenten känns gediget glappfri och rejäl, det klickar till på ett förtroendeingivande stadigt sätt när man frikopplar. Bromsen känns bra, 12 kilos bromsstyrka ska den uppbringa enligt specifikationen från Abu Garcia. Genom att man staplat bromspaketet i vad man kallar “Power stack” med ett “Active Response system”, frigörs trycket på drivaxeln även under hård press. Detta gör att bromsen inte kan låsa upp sig även om man justerar bromsverkan, t.ex. under pågående rusning från en fisk. Detta ska vara tämligen unikt om jag förstått saker rätt. Vid dragtest med maxad broms har den visat sig släppa ut lina jämnt och fint, och är med råge tillräckligt stark för gäddfiske.

Avslutningsvis.

Det skulle förvåna mig mycket om inte detta är en kommande klassiker bland inbitna gäddfiskare.

Möjligtvis är prislappen i högsta laget för somliga, men de får istället spara lite längre helt enkelt, och kanske drömma under tiden. Förutsatt att Revo Toro Beast håller även i ett längre perspektiv så är detta förhoppningsvis en modell som kan bli minst lika populär som Revo Toro när den kom. Än idag är det somliga som höjer detta original till skyarna som en av de bästa och mest hållbara gäddrullarna som gjorts. Jag tror och hoppas att så är fallet med Toro Beast, mycket talar för att det är så. Rullen har en bra konstruktion med materialval som känns intelligenta, man försöker inte till varje pris göra marknadens lättaste rulle, utan man väljer att istället låta kvalitet i materialen få hålla hög nivå, och kanske lite extra vikt därmed. 385 gram är dock inte tungt, så jag tycker man gjort ett kanonjobb, lyssnat på konsumenterna och tagit fram en rulle som jag tror att väldigt många vill ha. Själv tänker jag utsätta min för stenhårt gäddfiske tills isen lägger sig, och igen till våren då det åter är dags…

Baksidan...

Läckra detaljer...

Vevknopp i EVA med stil...

+ Rejäl och välbyggd + Bra kastegenskaper + Jämn stark broms + Power Stack Active respons bromssystem + Två extra vevar – Har inte hittat något.

BETYG: 5/ 5

Specifikationer

Tillverkare: Abu Garcia Storlek: 51 (Finns även i 50, 60 och 61) Vikt: 385 gram Broms: Power Stack Carbon Matrix med

Active Response system Bromsstyrka: 12 kg Material: Stativ & gavel i Craftic-legering.

Spole i flygplansaluminium.

Rek. Pris: 4999 kr.

Kastbromsens skruv med bättre grepp tack vare en utökad kant.

Servicelucka på undersidan.

Hur tänkte du vid val av material?

Eftersom dessa spön är framtagna främst för jiggfiske, där känsla och förnimmelse av små stötar och pill är viktig, så har vi valt en grafit med hög modul, i detta fall en 40 tons grafit. Klingorna blir då mycket lätta och känsliga och framför allt snabba, vilket innebär att återhämtningstiden i klingan vid kast och krokning är mycket Hur ser spöserien ut, vilken typ av spön får vi se? kort. Ringarna är superlätta och rullfästena I denna serie finns fyra spön; 6’6” Finesse, 7’3” Light minimalistiska, allt för att få ner vikten på spöna.

Jig & Dropshot, 7’6” Jig & Twitch och 7’6” Jig & Baitcast. De första tre är haspelspön och det sista Hur tänkte du angående funktion och hur är för multirulle. Spöna är klassade i kastvikter från kompletterar spöna varandra?

4-12gr upp till 5-20gr.

När jag fiskar abborre vill jag ha utrustning för alla situationer som kan uppkomma, precis som Tjena Albin, det är få svenskar förunnat, så hur känns det egentligen att ha en egen signaturserie?

Det känns självklart kanonkul! Dessa spön är liksom ett resultat av CWCs samt min personliga utveckling inom abborrfisket som så snabbt fått stort fäste i Sverige som en ny trend!

tävlingsfiskare på bass-scenen i bl.a. USA. Dessa fyra spön täcker lätt finesse-fiske med små jiggar eller wobbler, drop shot, traditionellt jiggfiske, fiske med carolina- och texasrigs och självklart fiske med spinnare, wobbler, poppers och andra klassiska spinnbeten! Aktionen i spöna är från medium-fast till fast. Topparna flexar lätt men inte för mycket utkast och hemtagning av betet. När man krokar så bugar det något djupare, vilket minimerar risken för att tappa abborren på kort lina. Detta är en viktig del av funktionen i dessa spön och grundar sig i faktum att vi skandinavier i stort sett alltid fiskar med flätad lina som är stum. För styva eller toppiga spön, fast till extra-fast, i kombination med flätlina kan resultera i tappad fisk nära båten.

Hur tänkte du angående design och finish?

Lätt, smidigt, stilrent och slimmat! Jag vill att slutkunden ska få en känsla av att de håller ett custom-byggt spö i handen.

Vem ska kika närmare på dina spön tycker du?

Sportfiskare som vill ha bra spön designade och exklusivt utvecklade för modernt abborrfiske!

Vad kommer priset landa på?

BFT Perception kommer ligga på ett rekommenderat ca.pris på 2195kr till 2395kr.

Kommer det fler produkter med ditt namn på?

Det får tiden visa Vad kommer du ägna hösten åt?

Jag kommer lägga lite mer tid på gäddan i höst, har knappt rört gäddprylarna sedan i maj… Ska även försöka fånga en riktigt stor abborrre i okt/ november!

Tack Albin för pratstunden och stort lycka till med den nya spöserien, vi håller tummarna för att det blir en stor succé!

Albin Sharghi från cwc Kolla på videon från Sun City Predator Show där Albin bl.a. visar och förklarar Perceptionspöna och berättar om det moderna abborrfisket.

Joakim Ă…berg

envetet jagar den där riktigt stora gäddan, och måste torka av touchskärmen med en blöt vante som gör att alla möjliga funktioner helt plötsligt går igång och förstör hela jakten.

När detta scanerio utspelat sig om och om igen under sommaren 2013 så kände jag att det var dags att göra något åt saken. Att ständigt behövs vrida hela kroppen för att få rätt vinkel till skärmen de soliga dagarna är minst sagt frustrerande.

För att inte tala om när regnet öser ner och man

Jag har alltid tyckt om att jobba med metall och bestämde mig för att göra ett par skärmar i aluminium. Både för att skydda mot sol och regn.

Jag köpte några plåtar aluminium och måttade upp dem för att passa mina HDS-7:or. Jag byggde även en egen plåtbock i trä för att kunna göra snygga och exakta bockningar i plåten. Lite färg och några gymmilister senare så kände jag mig mäkta nöjd, och några testpass senare kunde jag konstatera att det fungerade över förväntan.

Nu två år senare, med samma skärmar, kände

jag att jag kunde erbjuda dessa till allmänheten.

Skärmarna är som sagt tillverkade i aluminium. De är sprayfärgade i matt svart för att inte glänsa, och gummilister är limmade längs de skarpa kanterna.

Jag har än så länge gjort skärmar till många av Lowrance, Humminbirds och Garmins modeller. Till Lowrance finns valet att köpa till rattskruvar i rätt längd, men till andra märken fästs skärmarna med vanliga skruvar.

Priset per skärm ligger på 500kr. Sedan tillkommer en frakt på 65kr samt en eventuell extra kostnad om kunden vill ha rattskruvar.

Mer information hittar ni på min blogg –> Gifflar & Gummi

T A T S TE

Bobo

Med ett mycket nöjt leende sitter jag och tittar på några beten som jag fått i brevlådan för test skickade av betesmästaren Anders Ulvforsen aka Wolfcreek Lures. Betena som jag sitter med är Skinny Wolf och Skinny Wolf jr modell plast. Båda betena bygger på modellen Skinny Wolf som väger in på 105 gram som trämodell (http://www. wolfcreeklures.com/beten/skinny-wolf/ ) och som i sin tur bygger på ”The Wolf”.

är slow sinking och med slow sinking menar jag verkligen vad jag säger. Med andra ord mycket bra häng i vattnet. Om du vill fiska dessa beten djupt bör du vara begåvad med tålamod eller vara beredd på att vikta.

Skinny Wolfen med sina 99,8 gr och 18 cm är ett lättfiskat jerkbait med side to side gång när man jerkar det, man lär sig snabbt hur man ska få det att gå som man vill genom att trixa lite med spöet. Vill du fiska det extremt långsamt och grunt så är det Så, efter två års framtagnings process finns nu betena i handeln som plastbeten. En sak som skiljer bara att veva och göra vevstopp. Trycker du på hårt så får du en mer oregelbunden gång. Med andra mot träversionerna är att dessa har rasselkulor, ord ett bete för höstfiske mot kallt vatten, gärna dessutom har båda två fasta vikter och blyfritt är en själklarhet. Betena är byggda som pansarvagnar grunt. i extra tjock plast och grov rostfri tråd som är Skinny Wolf Junior med sina 45,1 gram och 13 cm genomgående. Målningen på båda betena är i är ett snabbare bete som det snabbt blir fart på och mina ögon i en grym klass för att vara plastbeten, enkelt går att styra med veven på ett haspelspö man känner igen färgerna och detaljerna från (som Anders rekommenderar för detta bete och Anders tidigare klassiker. Skinny wolf och Junior

jag håller med). Storleken och vikten gör att det här lätt kan bli en riktig Svenssonfavorit. Ett riktigt bra bete för trög gädda.

Så hur gick fisket med dessa beten då ? Båda Wolffarna fiskade mycket bra under flera av dagarna på Mälaren och bjöd på ett överflöd av cykelpumpar (smågäddor) dom stora gäddorna gömde sig och lurade oss ordentligt men personligen så tror jag bara att det är en tidsfråga innan någon rapporterar betydligt större gäddor.

Jag rekommenderar att du simmar in på www.wolfcreeklures.com/ och njuter av svenskt betesbyggande och beteskonst i högsta klass.

Bygg kvalité på båda beten. Målning, det är nog första gången som jag bara suttit och tittat på målningen på plastbeten och njutit. Dessutom tänket bakom betet, betet är byggt för att hålla och även miljötänk.

Okej jag har inte världens bästa tålamod när jag fiskar och slow sinking kan göra mig galen. En smaksak...

BETYG: 5/ 5

Withefish, Slime Shad, Långban Shad och Blue Shad.

Skinny Wolf JR i olika färger…

BFT Predator Fishing Glove Windproof

Sköna och värmande handskar i kraftig fleece som håller händerna varma. Förstärkta i handflatan och avskurna toppar.

Normala i storlekarna. Snygg Big Fish Tackle design. Dessa handskar rekommenderas och funkar väldigt bra att fiska i. ca.pris: 279 kr / CWC

Strike Pro Pig Shad Junior

En mindre variant av superbetet Pig Shad. Den har en förförisk vaggande gång samtidigt som den simmar med huvudet från sida till sida. Stjärten paddlar och vrider i ett lågfrekvent tempo. En perfekt imitation av en skadad betesfisk som långsamt lunkar fram med dess sista krafter! Pig Shad Jr fungerar utmärkt att rigga med BFT Flexhead Pike jiggskalle eller “shallowriggad” med BFT Pike Shallow Screw. Använd de mindre varianterna av BFT SHALLOW STINGER RIG eller BFT SHALLOW STINGER RIG TITANIUM för att enkelt göra din Pig Shad Junior startklar! Titaniumvarianten är lite dyrare men håller mycket hög kvalitet. Längd: 20 cm Vikt: 50 g Ca.Pris: 2-pk 95 kr

Revo Toro® S

Nästa generation av kraft och slitstyrka. Den är konstruerad för pålitlighet och prestanda i mängder av fiskesituationer i både sött och salt vatten Ny ergonomisk design, större linkapacitet, hög maxbroms och designad att fiska med tyngre beten. Det unika bromssystemet tillsammans med kraftfulla komponenter och magnetbroms skapar en rulle som är ett perfekt val för större och tuffare fiskar. Revo Toro® S har fyra rostfria kullager + ett rullager, Power Stack Carbon Matrix bromssystem, X-Cräftic™-legering i stativ och yttergavlar som ger bästa möjliga skydd mot korrosion. MagTrax™-system ger en jämn bromsverkan under kast och spolen är av flygplansaluminium. Finns som höger- och vänstervevad i storlek 50 och 60 och utväxlingen är 5,3:1.

Storlek 50 har en förlängd, bockad vevarm för extra kraft och storlek 60 har power handle för att ge ytterligare invevningskraft.

Rek. pris 3999:- / Abu Garcia

Ricky the Roach SL 70mm (SoftLure)

Little Ricky is a perfect Mini-Me of his bigger brother. A very tempting size and shape for perch, he starts swimming in a devastatingly erratic way as soon as he hits the water. The easy action shad tail and realistic fins give him a tight, bold and aggressive swimming action while keeping the body stable. No perch can stay away from this little fellow! Roach is one of the perch favorite food, so we done fishing much easier for you. Best jigged on a traditional jighead to drive perch and bass absolutely wild! Säljes i 5-pack, fiins i 8 olika färger.

Pris: 79:- / Westin

W3 C&R Landing Net

The Catch & Release Landing Nets are packed with smart solutions and details you’ve never seen before. Knotless rubber coated mesh that protects the fish mucus and reduces hook tangle.

Laser engraved measure on the handle so you can measure your catch in seconds. Double button locking system for fast and easy stow-away. We also attached a cord in the XL net mesh which prevents the mesh from getting stuck or tangle. Just before netting the fish you simply release the cord and the mesh folds out and your new personal best is secured! Large: 60 W x 70 L x 50 cm Deep - handle length 100 cm. Pris: 799: XL: 70 W x 85 L x 80 cm Deep handle length 120 cm.

Pris: 899:- / Westin

W3 Finesse Jig

7’3” 5-20 g 2 sec. & Jig 8’3” 7-28 g 2 sec.

The ultimate rod for light-to-medium finesse jigging for perch and zander – and yet it’s also fantastic for dropshot fishing! You won’t miss a take with the high-viz orange tip indicator – you see it before you feel it - and when you strike, it reacts like lightning!

Reel Seat: SKS Guides: LTS ring guides Blank: ’TORAY’ High Performance Carbon for superior action and casting Premium EVA handle with rubber cork insert Reinforced with 3K woven Kevlar Orange high-viz tip Pris:1299:- / Westin

Revo Toro® Beast

Höjer ribban ytterligare för högprestanda och kraft.

Konstruerad att vara brutalt stark med högsta prestanda ger Revo Toro® Beast en unik plattform designad att klara de starkaste av fiskar. Överlägsen invevningskraft och stor linkapacitet ger sportfiskaren en fördel vid fiske i både sött och salt vatten. Revo Toro® Beast är utrustad med sju rostfria kullager + ett rullager, Power Stack Carbon Matrix bromssystem som klarar extrem påfrestning och Active response bromsmekanism som gör att bromskraften lätt går att justera även under hård press. Dessutom är spolen av mycket lätt och stark flyplansaluminium som ger långa kast. Veven har stora EVA-grepp för bästa komfort, det ingår även ytterligare två vevar; en power handle med motvikt och en vev för jigging. Rullen finns i storlek 50 och 60, både höger- och vänstervevade med utväxling 4,9:1. Även en High Speed modell finns i båda storlekarna, med utväxling 6,2:1.

Rek.pris 4999:- / Abu Garcia

Bandit shad

Detta är ett gummibete inspirerat av jerkbetet Big Bandit. Bandit Shad har en rullande och slingrande gång. Stjärten paddlar och vrider i ett högfrekvent tempo vilket uppfattas av hungriga predatorer. En perfekt imitation av en betesfisk som i panik flyr genom vattenmassorna! Bandit Shad har en profil som är hög och slank, men eftersom den är kölformad håller den sig på rätt sida trots hög fart och ström. Den fungerar utmärkt att rigga med jiggskalle eller med BFT Flexhead Pike. Pröva också att tackla den med BFT Pike Center Pin (shallowskruv) och BFT’s shallow-tackel och veva hem den riktigt långsamt över grunt vatten. Bandit shad är 23 cm lång och väger 80 g.

Pris 129 kr / CWC

AppFishing

Turn your smartphone into the ultimate app fishing experience! Download your FREE app called Fish It, then cast and reel like a true fishing pro!. Take the excitement of fishing to a new level with the Appfishing Rod. With real casting and jiggling it uses the devices gyro to simulate real fishing experience. Reel and casting button connected through touch-pad technology.

No need for you to go fishing; fishing comes to you!

Price: 24.99 $ / Apptoyz.com

Ambassadeur 5500 CDL Svartzonker Pike Edition!

En guldrulle framtagen i samarbete med Claes ”Svartzonker” Claesson. En stenhård rulle med guldpläterade detaljer, låg utväxling på 4,7:1 och ett power handle för tunga beten och stora fiskar. Levereras i en unik trälåda tillsammans med en handbyggd McMio Tail i trä. Tillverkad i 200 exemplar i Svängsta, både rulle och bete är numrerade.

Finns i butik i November.

Rek.Pris: 6995 kr / Abu Garcia

Deeper™ Flixible Arm Mount

En innovativ trådlös portabel ekolodsenhet som ger dig möjlighet att använda ekolodsteknik överallt, närsomhelst!

Enheten består av en liten portabel svart boll som flyter. Den kan fästas mot din fiskelina och kastas ut, eller släppas ner i ett hål i isen. Denna flytande enhet paras genom Bluetooth ihop med en smartphone eller läsplatta (Android eller IOS-enheter) som agerar display. Deeper™ finns i CWC’s produktsortiment.

Se film här –> https://youtu.be/a_TZA4Qix5U Rek ca. Pris 2299 kr. / CWC

BFT Multiscarf One size fits all.

BFT Atlantic Glove.

Riktigt sköna fiskehandskar, som både värmer och håller händerna torra. Detta är den uppdaterade modellen, med den nya färgsättningen. Den tunna fleecebeklädda neoprenen håller händerna varma. Helt enkelt ett måste på fisketuren! Ett tips från Trumman är att det går att klippa i materialet, utan att det fransar sig. Perfekt om man vill modifiera den och göra den kortfingrad. ca.pris: 249 kr / CWC

Scarfen består av ett lager microfiber väv. Den är lätt och kan användas på många olika sätt. Som ett hårband, mössa, under kepsen eller som halsvärmare. (Keps & solglasögon ingår inte) ca.pris: 99 kr / CWC

T A T S TE

g n i h s i F e 4-c t S & 1 6 o Weird

Group tiffy 77

Bobo Det är alltid kul att testa nya produkter, den här gången en helt ny spöserie från ”4-ce Fishing Group”.

Det är helt enkelt fyra handlare som har gått ihop och i sammarbete tagit fram en helt ny spö serie med Mads Grosell från Savage Gear.

Tanken med sammarbetet är att ta fram en större hel spöserie med nischade/ riktade spön mot olika fisken och på så sätt få ner priserna men samtidigt

kunna hålla en hög kvalitet och med dyrare komponenter på köpet. Spöna är tillverkade med högmodulusgrafit, spöringarna är High Glide Sicspöringar som är framtagna speciellt för flätlinor.

Handtagen är av kork.

Weirdo 61 Spöet är 6,7 fot (185 cm ) och klassat upp till 50 gram har nio ringar och tvådelat korhandtag.

Aktionen är snabb och ligger i övre delen av spöet.

Kontaken med betet är mycket god tack vare ryggraden i spöet, även minsta bottenkontakt vid vertikalfiske känns direkt. Balansen i spöet ligger med en multirulle mitt på handtaget, hänger du

sedan på en 35 gramsskalle så blir spöet något framtungt.

Jag gillade mest att fiska med en 35 grams skalle och spöet trivdes jag lika bra med på bottenvertikalfiske som på prickskytte. Det var inga problem att sätta kroken vid mothugg tack vare ryggraden. Spöet är otroligt roligt att drilla fisk på, en gädda på några kilo och du har att göra en stund, mycket trevligt. Provade även lättare jerks och ytbeten, spöet kanske inte kastar längst i klassen men prickkastning var inga problem.

Weirdo 61 kostar 999:Stiffy 77 Ett snabbt haspelspö på 7,7 fot (231 cm) klassat upp till 70gram. Spöet har sju ringar och är tänkt som allround spö för gädda vilket stämmer riktigt bra. Spöet är som sagt viktat upp till 70 gram man klarar tyngre vikter än så. Det finns rejält med pulver i klingan vilket ger långa kast. När du tar i spöet känns det något stelt men spöet kommer helt till sin rätt med beten mellan 30-70 gram.

Spöet är ganska kort och därför känns det lite som en katapult eftersom det är så kraftfullt, spöet laddar på ett sällan skådat sätt. Drilla fisk på spöet är riktigt roligt trots att det är så kraftfullt.

Stiffy 77 kostar 999: Slutomdöme Båda spöna har varit lite av underdogs för mig, jag hade väntat mig riktiga ”svensson” spön men dom har lyckats riktigt bra att få ihop bra produkter. Weirdo 61 har skön ryggrad och är mycket underhållande att fiska vertikalt och köra prickskytte med. Stiffy 77 är precist som det låter, ett bulldogg spö med massor av tryck i klingan för gäddfiske. Kort rappt och skönt att kasta med.

Spöna verkar hålla bra och det känns som att man har lyckat bra med det som var tanken med spöserien i alla fall det jag har sett hittills.

+ Mycket spö för pengarna. + Funkar för sina respektive användningsområden.

– Saknar kanske lite detaljfinish Betyg: Båda spöna får fyra 4 mothugg av 5 möjliga

BETYG: 4/ 5

Jan Ohlsson

När man fiskat några år som jag gjort och dessutom gjort det sedan barnsben är det inte så ofta man får vara med om något helt nytt, men just det hände mig den här tiden förra hösten.

En oktoberdag ringde min gode vän butiksägaren Niklas Rosenkvist och kom med ett förslag...

Niklas är en hängiven flugfiskare och på sitt lugna och alltid vänliga sätt frågade han om jag hade lust att hänga med till Vättern för att fiska lax, med flugspö och sittandes i en flytring! Niklas är förutom flugfiskare och flugfiskebutiksägare också en av arrangörerna till tävlingarna Lord of the Fly och Lord of the Rings. Under en av tävlingarna hade han fått kontakt med en av pionjärerna inom

detta fiske, Andreas ”Åbbe” Åberg. Åbbe har 10 års erfarenhet av fisket från land efter Vätterns silver.

De senaste åren har han mest koncentrerat sig på att jaga dom med flugspö och flytring. Ett fiske som han helt enkelt tycker är superroligt och som ger mellan 10-30 laxar under höstsäsongen. Åbbes berättelser om vilda laxar i glasklart vatten som kunde tömma en flugrulle i första rusningen hade fått Niklas i totalt spinn!

. . . i n r å f d å r t En led ske och gummihand Skratta glidmedel! gång kan ni men nån själva… ni vara där

En lax bjuder på en skön åktur i flytringen!

Ja, bara så ni vet, jag har länge vägrat flytring. Jag har ju passerat 30 år å 40 år… å lite till å då börjar man faktiskt bry sig om sådana där lite pinsamma grejor som sin lilla prostata typ… Blir den alltför kall så slutar det ibland riktigt illa, man kan säga att de dagliga kisspauserna kan uppgå till ca 10 i timmen och det svider som attan när det ska spillas hela tiden. Jag kan också berätta lite om själva undersökningen för att få detta medicinska tillstånd som kallas prostatit konstaterat men lämnar det till er läsares fantasi, äsch, en ledtråd får

ni, gummihandske och glidmedel… Skratta ni men nån gång kan ni vara där själva…

Nä, riktigt kallt vatten, flytring och hoppande stora laxar som gör att man definitivt kan sitta av många timmar i vattnet i hopp om fethugg är ingen bra kombination för tidigare nämnda organ.

Men, Niklas entusiasm smittade, löften om att jag skulle få låna en ”värstingring” som till och med hade åror och nästan hela tiden lämnade rumpan ovanför vattnet gjorde att jag inte kunde motstå…

det gick inte att säga nej! Jag bara måste fiska lax!

Från flytring, med flugspö och i många timmar dessutom.

Nåväl, några dagar senare sammanstrålade Niklas och jag med två andra smått tokiga herrar, Carl ”knäftofsen” Fältsjö som till vardags svarvar svenska kvalitetsflugfiskerullar i Smedjebacken och hans kamrat Mats. Båda hade redan installerat sig på Ombergs Golfhotell som faktiskt ligger helt perfekt bara med ett kort promenadavstånd till

Ett lugn i v채ntan p책 adrenalinet...

Vättern och laxarna.

Morgonen därpå träffade vi Åbbe och hans vapendragare Robin Pettersson nere vid vattnet. Vi hade en ganska hård pålandsvind som skulle göra paddlandet tufft men samtidigt pressa in laxen och betesfisken mot Ombergs klippor, med andra ord kanonläge. Att några av oss var nybörjare i flytring (t.ex. jag) blev rätt uppenbart, vi såg säkert ut som berusade plaskande pingviner men efter lite träning började paddlandet sitta rätt bra.

Siktdjupet i Vättern är enormt, under optimala förhållanden ligger det på över 17 meter! Det känns faktiskt både vackert och nästan lite läskigt att paddla i så klart vatten, meter efter meter djupnar det under dina fötter tills allt blir vackert grönt och bottnen till slut är uppslukad. Ja, naturupplevelsen är ganska unik vid ett sådant här fiske. Du sitter så nära vattnet och fisken som det bara går att komma i din flytring och du paddlar på vad som bara kan kallas för öppet hav. Det framkallar en skön känsla som är svårbeskriven.

Trots att både flytringar, spön och vadare är hightech så känns det ändå som ett ”back to basic” fiske.

Calle Knätofs hade först uppenbara problem med begreppet flytringsfiske. Calle är en omfångsrik kille och med ryggproblem på det. Så, Calle var överlägset sist i vattnet men kompenserade det med att nypa resans första fisk efter bara några minuter… En ganska liten lax men det hindrade inte Calle från att skrika över hela Vättern ”kolla grabbar, hur jävla svårt ska det va”. Å med det paddlade han tillbaka till land för att läska sig… eller vila ryggen som det också heter…

Det dröjde faktiskt inte så länge innan nästa fisk slog på och då på Niklas fluga. Jag log inom mig när han drillade, Niklas om någon förtjänade

Niklas lyckas till slut med lite håvhjälp besegra den silvriga kämpen!

Bland det bästa man kan ha...

verkligen den här fisken. Jag konstaterade också att historierna om rulltömning inte var överdrivna.

Niklas lax kanske låg på 4-5 kilo men fatjade som om den vägt det dubbla. Rullen gick för högvarv i rusning efter rusning, ofta rätt ner mot djupet 50 meter under våra ringar. Det var verkligen härligt att se en sammanbiten drillande Niklas förvandlas till en sprudlande glad Niklas när Åbbe

rutinerat och från sin egen flytring håvade laxen.

Det är ingen lätt uppgift kan jag intyga… Dom två dagarna vi paddlade våra flytringar utanför Omberg fick vi totalt sex fina laxar på oss sex fiskare. Vi såg flera spännande laxrace där fisken körde som dårar i ytan i jakten på spiggen som varje år samlas i dessa områden i enorma mängder.

Ett skådespel som verkligen får fiskenerven att

dallra riktigt hårt… Spänningen att lägga flugan mitt i ett sånt kaos av lax och spigg är obeskrivligt häftig.

Jag klarade mig från en allt för kall rumpa och ångrade inte en sekund att jag åkte på detta äventyr. Jag blev nästan biten får jag nog säga, riktigt biten. Jag ska tillbaka, det är säkert…

F Ö R F LY T R I N G S F I S K E I VÄT T E R N Fisket är fritt i hela Vättern med handredskap. All lax i Vättern är utplanterad som kompensation för förlusten av Vätterns storöringstam som reproducerade sig i sönderutbyggda Motala ström. Idag är det Gullspångslax från Vänern som simmar i Vättern. Laxen kan bli riktigt stor och med råge passera 20 kilo.

Förutom att du alltid, utan undantag, ska ha en rejäl flytväst när du fiskar med flytring så behöver du ett spö i klass 7-9.

Ladda med 0,30-0,35 tafs i fluorcarbon.

Det brukar räcka med en intermediatelina men Åbbe och hans vänner testar emellanåt med riktigt strykjärn. Så, är fisket svårt så testa med en500-700 grainare och låt det sjunka rejält.

Använd gärna flugor som efterliknar betesfisken. Stapelfödan för laxen denna tid är spigg. Gröna flugor med mörk rygg funkar nästan alltid, ca 5-6 cm långa.

Vissa dagar verkar fisken vara präglad på nors så testa gärna lite större silver/vita flugor med lite svart på ryggen ca 10-12 cm långa. En håv är ett måste för att landa fisken. Många glömmer det…

Om du också vill fiska lax i Vättern med flytring så kan du boka in dig på Niklas och Åbbes nästa resa som går till Ödeshög-Motala trakten, beroende på vind o väder 24-25 oktober. Utrustning finna att hyra via Niklas och Flytfiskebutiken http://flytfiske.com/.

Niklas nås på 070 789 1292 och Åbbe nås på 073 061 5419 Det värsta som kan hända är att du blir torsk på laxfiske från flytring, det blev jag!

Högsäsong för detta fiske är oktober-december. Har du hög smärtgräns för kyla kan även januari vara bra.

Mer info finns på Åbbes Facebooksida https://www.facebook. com/abbesfishing?fref=ts

DELA & VINN Ett Eastfield Slingshot värt ca: 3000 kr kan bli ditt!

För att vara med i utlottningen av detta grymma spö måste du gilla och dela nyheten om detta nummer på www.facebook.se/magazinefisheco eller på www.facebook.se/fisheco

Missa INTE chansen att bli ägare till spöet...

Ån har nu återigen egenreproducerad öring…

Jan Ohlsson

För att få ett kvalitativt fiske och gärna en naturupplevelse handlar det oftast om att ta sig många många mil från mina trakter. Därför är min ”radar” för nya vatten alltid på och jag brukar spetsa öronen rejält när någon berättar om, för mig, nya nära vatten eller när jag hittar sådant på Internet.

För en tid sedan aktiverades min ”radar” när begreppet ”Sörqvarns Sportfiske” började dyka upp titt som tätt... Det var inte svårt att hitta info via Facebook och Sörqvarns hemsida och visst!

Min ”radar” hade träffat rätt, här såg faktiskt ut att finnas just ett kvalitativt fiske, dessutom det bästa av allt, ett strömfiske.

Efter lite snabb research kunde jag konstatera att Sörqvarns Sportfiske är en del av Kolbäcksån och

rinner i utkanten av Hallstahammar. Spännande och nära, bara en dryg timme med bil från Bro där jag bor. Jag tog också kontakt med Johnny Westh som driver fisket och fick massor med spännande information. Sträckan som Johnny arrenderar och upplåter för fiske är en del av den ursprungliga å-sträckningen och är ca 2,6 km lång, här planteras regelbundet öring och regnbåge ut… Självklart kunde jag inte låta bli att boka ett fiske i början av september med mina två fina vänner Anna och Ove. Johnny mötte oss vid Skantzen Brukshotell och efter hans tips o råd startade vi vårt fiske på den Översta sträckan som heter Trångfors. Här finns ett nedlagt kraftverk och kulturminnesområde för ortens gamla smidesverksamhet. Ån rinner här med växlande små forsar och lite större gropar som skapar fina nackar, Johnny konstaterade att det rann ca 28 m3. Både jag och Ove var ganska snabbt i kontakt med flera fiskar men lyckades inte få dom på land. Lite längre ner på Trångsforssträckan, i höjd med det gamla kraftverket planar ån ut och

Anna väljer fluga vid Norrkvarnforsen

blir lite bredare och lite mer lugnflytande med mycket sten och kuperad botten. Här riktigt luktar det fisk, vi fiskade sträckan kanske lite för fort men, vi ville se mer av ån och begav oss därför av en bra bit nedströms för eftermiddagsfiske. Återigen fick vi råd av Jonny och fiskade av sträckan som kallas Norrkvarnsforsen. En varierande strömsträcka med riktigt fina hålor och stenar för framförallt tjecknymffiske. De nedre delarna är lite lugnare och lämpas perfekt för torrfluga och vanligt nymf- alternativt

streamerfiske. Här vakade det faktiskt ganska rejält. Anna o jag försökte med både torrt och flymfer men gick bet. Jag bytte till slut till en röd Maraboumask, egentligen en styggelse till fluga men sååå effektiv, och fick ganska omgående ett riktigt skönt karatehugg. En fin regnbåge på kanske 1,5 kilo simmade in i min håv på första landningsförsöket! Det är så skönt att faktiskt få fisk när man är på reportage, ni anar inte… Än mer lattjo är att jag i första kastet efter att jag landat den första fisken krokade ännu en pigg

regnbåge som också följde med ända in till land och faktiskt började det nu kännas riktigt bra.

Johnny som dykt upp för att titta till oss såg också ganska nöjd ut när såg att det faktiskt nappade för oss. Dagen vid Kolbäcksån och Sörqvarns Sportfiske blev en riktigt roligt dag. Ett spännande fiske som inte alls påminner om något put and take fiske, inramat med både häger och hackspett i ett vatten som verkligen känns som det ligger långt mer norrut än vad det gör. Dessutom omringat av lövskog och med ett spännande lätt humusfärgat vatten.

Mission accomplished en fin regnbåge i håven och Masken levererar ännu en gång…

Kolbäcksån har lidit hårt av kraftverksprojekt och industrialiseringen sett över tiden.

Efter 1960: talet har ån sakta men säkert fått bättre vattenkvalitet och nu finns en vision om att skapa fria fiskvägar mellan Mälaren och Trångfors vilket är ca 1,5-2 mil av den totalt knappt 20 mil långa ån (källflöden inkluderat). Medelvattenföring ligger på ca 27 m3 vilket gör den till Mälarens andra största biflöde.

Johnny Westh har drivet fisket sedan nov 2014. Öring har satts ut tidigare genom åren, faktiskt första gången för 20 år sedan och även regnbåge har satts ut om än mer oregelbundet. Under den här säsongen har ca 4-500 kilo fisk satts ut och merparten av den fisk som fångas sätts tillbaka.

Kolbäcksån har faktiskt haft ett eget laxbestånd för ca 100 år sedan och åns egen dåvarande öring kunde nå vikter över åtta kilo. Ån har återigen en början till en självreproducerande öringstam vilket man konstaterat via elfiske. Kanske har en rest av den gamla öringsstammen överlevt men mer troligt är att det är den inplanterade öringen som nu tar ån i besittning.

Vill man bo när ån så ligger Skantzen Brukshotell i Hallstahammar bara ca 50 meter från de första poolerna. Alternativt kan man bo på Skantzö camping som är litet billigare alternativ men ändå fyrstjärnigt. Ån har rikliga kläckningar av både dag- och nattsländor och torrflugfisket kan tidvis vara riktigt bra. Många uppskattar att tjecknymfa i de lite mer strömmande partierna.

Hemsida och kontaktuppgifter för fisket som är öppet året om under fiskbara förhållanden finns på http://www.sorqvarnforsenssportfiske.se/

Även abborren vill vara med o leka‌

Studio Andørja World Record

Norrlands Guld III

Svartzonker / Assur

Joakim Ă…berg 50 cm

50+

Teemu Ahonen 53 cm

Emanuel Sw채rd 53 cm

Elin Karlsson 122 cm

120+

Jim Johansson 132 cm

Ola Damberg 120 cm

Oliver Nord 120 cm

Jakob Jansson 121 cm Dennis Berglund 120 cm

Gustav Gรถransson 121 cm

Viktor Sundkvist 121 cm

Kristian Keskitalo 121 cm

Henric Sandeen 123 cm

Johan Ă…sberg 97 cm

90+

Cecilia Grönberg 97 cm

Rasmus Örnstedt 92 cm

Emanual Swärd 93 cm

Tommy Blomander 93 cm

Cecilia Grรถnberg 100 cm

Pontus Bengtsson 91 cm

Patrik Mittonen 93 cm Andreas Nilsson 93 cm

Tommy Blomander 90 cm

Andreas Magnusson 90 cm

Tommy Blomander 93 cm

Tony H채ll 92 cm

O E D I

V

+FishEco´s livesända fiskeshower har på kort tid blivit extremt populära, både bland dess sponsorer och den ständigt växande publiken.

O E D I

V

Vill du och ditt företag också synas i en av våra livesända sportfiskeshower, kontakta oss på +FishEco så berättar vi mer.

Mer information om oss hittar du på www.fisheco.se Våra tidigare Liveändningar och filmproduktioner hittar du på: http://www.youtube.com/fisheco

V

O IDE

med Hakan Fransson Hösttrolling efter gädda

O E D I

V

med Henrik Sandahl

Jiggfiske efter höstabborre

Se den nu!

Se den nu!

Klicka här!

Klicka här!

Live med Albin Sharghi Pelagiskt vertikalfiske

O E D I

V

Live med Buster Odén

Gäddfiske med spinn och fluga

Se den nu!

Se den nu!

Klicka här!

Klicka här!

Live med Hakan Fransson Vertikalt rödingfiske

V

O IDE

Live med Svartzonker Spinnfiske efter gädda

Se den nu!

Se den nu!

Klicka här!

Klicka här!