+MagazineFisheco #2 2024

njut av hösten

Hej alla sportfiskare! Igen dags för ett nytt MagazineFishEco. I skrivande stund har beskedet kommit att det blir höjda kvoter på strömmingen i Östersjön. Ett sorgligt besked som vi får se konsekvenserna av i framtiden. I stort sett alla partier, miljöorganisationer, Sportfiskarna och många andra har varit överens om att detta inte skulle få ske… men det gjorde det. Blir svårt att smälta…

Nåväl, det är just nu lite av fiskets högtidsmånader. Höstfisket och stundtals vinterfiske på öppet vatten tillhör mina favoriter. Hoppas ni alla får njuta av fiske i svalt syresatt vatten med huggvilliga fiskar, gädda, abborre, havsöring och många andra arter är superintressanta att utmana just nu så, stoppa inte undan

spöna förens ni verkligen vet att isarna har lagt sig, det är det värt.

Hoppas ni gillar detta nummer av Magazinet och såklart alla andra. Det är gratis att läsa men vi vill gärna be er om en tjänst. Dela det på sociala medier, ju fler läsare desto bättre tidning kan vi göra.

Ps, vi slog nytt rekord med förra numret, i skrivande stund 240 000 läsare, inte illa, tack alla för det!

Pps, det verkar som om vi går mot ljusare tider i sportfiskebranschen, det säger min ”radar” och det behövs, vi vill ju alla ha våra butiker kvar, inte bara handla online…

//JAN O

Omslagsfoto:

Detta nummer görs av: Ansvarig Utgivare:..................Jan Ohlsson Art Director:...........................Linus Fröhlich

NYA BEAST PRO OCH BEAST X

LIGHTER. FASTER. STRONGER.

INNEHÅLL

A TELL OF TAILS SLINGRANDE GÄDDMAGNETER

Tailbeten var gäddfavoriten som föregick senaste trenden med stora gummibeten. Här är framgångsformeln från två specialister som fortfarande skördar storgädda på tail.

Jag slår av på motorn med knappa två meter under båten. Vi glider några meter innan Jimmy sänker ankaret i det grumliga vattnet och båten ställer upp sig i strömmen. En kall vind kommer uppströms och nyper i näsa och fingrar när jag lägger första kastet in över glesvassen mot land. Det luktar hugg när min favoritbandit zick-zackar närmare mellan vinterbrutna enstaka vasstrån men betet når båten oattackerat. Jag vinklar bak för nästa kast lite nedströms när Jimmy ropar till;

- Yess, har en! Känns fin!

- Gött, svarar jag, kanske en aning avundsjuk. Men alltid kul med fisk i båten och nu gäller det att ge den hjälp som kanske behövs, varför jag greppar håven. Fisken kommer närmare men syns inte än i det grumliga vattnet. Jimmy pressar med sidställt spö för att hindra den att dra in och fast i vassbranten.

- Vad kör du med?

- Satte på en ny McMio, en sjunkare i gulgrönt. Fisken bryter ytan och lotsas närmare av Jimmy. Han avböjer håvhjälp och får efter några viftanden med handen i trakten av gäddskalle och krokar ett bra gälgrepp. Ett lyft och fisken kan läggas på mattan på båtbotten. Vi väger fisken, 9,6 kilo och lotsar den tillbaka i älvens vatten efter en landbaserad fotovända med en lyckligt grinande Jimmy. Den första större tailgäddan från min båt är ett faktum. Tanken på att ge den typen av beten lite mer tid far genom skallen. De seglade upp som stora favoriter för många gäddfiskare några år tidigare men jag hade aldrig gett dem speciellt mycket uppmärksamhet. Men timman innan Jimmy plockade sitt nya ”älvpers” hade jag ett grymmehugg

på en tailförsedd amerikansk storjerk. På en plats som vägrat oss ens en virvel när vi hamrat på med våra vanliga jerkbeten. Polletten trillade ändå inte ned fullt ut av det summerade resultatet av mitt hugg och Jimmys tailfisk fick. Det fåtal tailbeten som hängt i beteshinken har sedan fått några kortare stunder tröga dagar innan återväxling skett till beten som ger mig störst trygghet – jerkbeten med tydlig sida, sida gång. Bara för att se mig slagen på fingrarna därefter också av kompisar som varit mindre fundamentalistiska i betesvalet och plockat fin fisk på just tailbeten.

Efter ännu ett sådant tillfälle, då Jonny tailat upp dagens största fisk, pratade jag beten med storfiskmeriterade ”Hall-of fame”-medlemmen och tailvirtuosen Thomas Fischer från Stockholm. Han har i sällskap med fiskepolaren Pelle Nilsson från gemensamma legendarklubben Cisco för det mesta utfiskat både mig och Jonny vid våra årliga Blekingeäventyr. Första tillfället de var med till Blekingevattnen hade de den bestämda uppfattningen att de skulle skörda lika bra på tailar i blekingevattnen som de lyckas med i hemmavattnen kring Stockholm. När vi stämde av dagsläget till kaffe och lunchmacka hade de konsekvent kört tail sedan sjösättningen, utan att ha en fisk i båten. Jonny och jag fortsatte nöjda dagen i liknande tempo som tidigare och hade dryga fyrtio landade till kvällens prestigeladdade avstämning vid middagen. Pelle och Fischer hade under eftermiddagen dragit en bit över femtio – och våra vinnarleenden försvann. Några få på tail men riktig fart på fisket hade de fått när de växlat till klassiska blekingevapen som buster jerk. Lite typiskt för duon Pelle och Fischer. Få fiskare är bättre på att klura ut ståndplatser och dagsmönster i gäddfisket också när fisket går på tvärs med tidigare mönster och – i mitt fall – önsketänkande, i metodvalet.

TAILTILLFÄLLEN

När gäddan vill ha beten som går på en rak kurs är det topptillfällen för tailbeten. Man kanske kan kalla dem ”på spåret beten”, säger Fischer. Visst fiskar vi med annat också men de ska alltid med i beteshinken. En av de stora fördelarna med dem är att de är så enkla att fiska med. De ger grymt bra i Mälaren och i skärgårdarna kring Stockholm. Kanske finns här en delförklaring till skillnader kopplat till vatten tänker jag. De senare vattnen är ofta, precis som Göta älv där Jimmy tog sin fisk i inledningen av den här artikeln, grumligare i sina fiskproducerande områden än i Blekingeskärgården.

Samtidigt har Fischer och Pelle ett par år sedan första tillfället ovan, haft ett bra tailfiske också i Blekinge. Den gången var det över ett grundområde packat med både huggvillig fisk och ytlig växlighet. De fiskade in betena

så att de plöjde in i ytan. Varje kast gav grönsaker på krokarna – och gädda. En annan plusegenskap för tailbetet. Också med skräp på krokarna fiskar betet bra, då deras lockande egenskap bygger på tailens slingrande och inte som hos jerkbetet, ett triggande sida-sida mönster hos ett i övrigt stelt bete.

SHALLOWFISKE

”Bara att kasta ut och veva in. Göra vevstopp då och då. Svårare är det inte.” Han fortsätter med att lägga till att det är mycket frågan om att variera tempot på invevningen för att hitta den fart som funkar för dagen och prova olika längd på pauserna för att se vad som triggar just under dessa förhållanden. Olika hastigheter, stopp i olika intervall med olika längd… enkelt när man kan det! Sjunkhastighet och längd på pauser hänger samman med vikten på betet och dess flytförmåga. Fischer och Pelle kör sällan riktiga snabbsjunkare utan har i första hand tailbeten i shallow- och slowsink-modeller. Shallowmodellerna fiskar de ofta in med sådan fart och höjd att de plöjer i ytan och

trycker en liten våg framför betet. ”Tailen får gärna ligga och göra lite krusiduller i ytan också.”

SJUNKFISKE

Tyngre tailar finns ändå i arsenalen och de har flera lyckade Mälarfisken som exempel på när de fungerat. Snabbsjunkande tailar fiskade i branter och djuphålor ned mot 6 – 7 meters djup har då gett bra med fisk. Låta sjunka till botten och sedan

fiska in i ett uppåtstigande zick-zack mönster med invevning, vevstopp och låta sjunka, veva igen, tills betet kommit in till båten. I andra ofta grundare vatten experimenterar de gärna med shallowmodellerna för att försöka hitta den sjunkhastighet i spinnstoppen som triggar bäst för dagen. Betena förtyngs då med ett litet päronsänke i beteslåset. 5, 10, ibland 15 gram beroende på storlek på betet och sjunkhastighet i original.

VEVSTOPPET

Vevstoppet är nyckeln till många hugg men Fischer betonar att det är viktigt att följa med och sakta ta in lina efter stoppet så att du behåller beteskontakten när betet sakta sjunker med lite framåtriktning. Mothuggen ska komma snabbt och hårt på minsta stöt och det är svårt att känna första kontakterna i tid med minsta slack. Pelle har dock en specialteknik som går lite på tvärsen med fullkontakt, ”fällkniven”. En tvärnit i invevningen så att betets fart framåt skapar en liten bukt i linan. Till fällkniven funkar bara Pelles favorit-tail, en gäddmönstrad grön shallowtail från Wolfcreek. I stoppet ställer den sig som ett upp och nedvänt V i vattnet, med skallen riktad nedåt, ”gångjärnet” uppåt och jiggstjärten hängande snett nedåt. ”Den är antagligen lite felkonstruerad men ruskigt effektiv” säger Fischer och fortsätter – ”du anar inte hur mycket fisk Pelle tagit på det betet…”

DRIFTVAPEN

Driftfiske är ett annat tillfälle när han och Pelle helst kör med tailar. De är utmärkta vapen för att driva och fiska av större områden i jakt på fläckar med fisk. Där passar återigen det enkla mönstret med att veva in och stoppa och lita på betets lockande förmåga i växlingen mellan mer hårdslingrande fart framåt och pauser med häng och sakta sjunk i vattnet. Alla som försökt fiska jerkbaits i sidvind kan förstå fördelen av att ha ett bete med tyngd som ger en helt annan kontakt och därmed möjliggör både linkontroll och chans att snabbt registrera hugg. När jag frågar Fischer om inte dessa egenskaper ligger nära de som fås med det bete som avlöst tailtrenden, stora gummibeten och jiggar, håller han med. Men menar att å andra sidan får man med stora gummibeten trixa med stingerkrokar och tafsar för att få ett fungerande bete medan tailen är klar som den är, med krokar på rätt plats för att vara effektiv.

TAILFISKE – PÅ RIKTIGT

Men jag har inte bara ”torrsimmat” tailfiske via telefon med Fischer. Föregående vår bjöd han upp mig på ett tailpass i hemmavattnen ihop med Pelle. Kvällen före fisket dansar glesa snöflingor i ytterlampans sken och vi somnar till vindens vinande kring husknuten. Inga idealförhållanden men har man som jag åkt tåg från ena sidan Sverige till huvudstaden på andra sidan, innebär inte en vårlig snöstorm inställt fiske. Morgonen efter sjösätter vi i så elak sidvind att vi får vara två man för att hålla Pelles båt så att den inte sidledsglider av trailern. Halvtimman senare gör vi första ankringen i en grundvik med vatten i samma färg som det mjölkförsedda morgonkaffet. På tredje kastet tar Fischer dagens första, en fisk kring 2 kilo. Efter ytterligare några kast utan fler kontakter frågar Fischer Pelle;

- Har du kört fällkniven?

- Nej men det är dags nu, svarar han och växlar bete efter att ha lirkat en del för att lossa rätt bete i en överfull beteshink. Pelle lägger ett nytt kast upp mot vassen nära en mindre bäckmynning. Låter betet sjunka några sekunder och börjar veva in. Gör ett vevstopp och vevar på igen i långsamt tempo. Jag släpper blicken från hans fiske och skickar ett låååångt medvindskast rakt ut i viken. Tar in lite löslina och börjar veva.

- Fisk, tjoar Pelle.

Jag expressvevar min tail till båten och får ta det piano för att inte trassla min lina i Pelles slutfightande gädda. Han lyfter en lång slank fisk in i båten, metern plus och full med iglar. Två vikar senare drar jag min första tailfisk för dagen. En liten gädda kring kilot som klipper en mossgrön tail med krokarna fyllda med skräp efter att jag knyckt loss den efter ett överkast flera meter in i växtligheten. Inte så dumt med tailbeten. Inte så dumt att fiska tailbeten med dem som kan!

SAMLADE TAILTIPS FRÅN FISCHER

• Variera invevning och vevstopp

• Variera sjunkhastighet med små päronsänken i beteslåset på shallowtailar. 5, 10, 15 gram.

• Variera färger. Gäddgröna beten med röd eller mossgrön stjärt är absoluta favoriten. En annan som fungerar bra är ”Fegisen” - svart rygg, ljus sida och orange buk.

• Ha med extra tailar för att byta de som rivs sönder och för att kunna växla färger.

• Ha alltid skarpa krokar anpassade efter betets storlek. De ska ha lite större gap än beteskroppen. Fischer kör med 2/0 eller 3/0

• Fiska shallowbeten så de trycker en våg framför sig i ytan

• Fastnar det växtlighet på jerkens krokar – växla till en tail

• Läge för driftfiske – sätt på en tail

• Tailfavoriter: Wolfcreek och Brunnbergs tailar (hemmatillverkade tailar av Matin Brunnberg: brunnberglures.se. Shallow och slowsink-modeller.

Savage Gear Alpha SG8 Monster 8'1" 42-140 g

Gäddpåk

med massor av kraft i klingan.

Då var det dags för det andra spöet från Savage Gear som numera ingår i Pure Fishing tillsammans med Abu, Berkley mfl varumärken.

Denna gång ett gäddspö från SG:s premiumserie SG8. Lite roligt är att vi har fått förmånen att fiska med det långt innan det nu kommit på marknaden.

Design och material

Om vi börjar med klingan så kommer den från Japan och återigen från kolfiberspecialisten Toray.

Rullfäste från Fuji, lättvikt ”screw down”.

Klingan är svart, man kan se både de rullade fibrerna och den utanpåliggande krysslindade förstärkningen som SG kallar 4X Carbon Wrap, ett sätt att kontrollera vilken aktion klingan får och att göra den starkare. Kolfibern är inte specificerad men enligt SG av högsta kvalitet. Hela handtagsdelen bakom och framför rullen är klädd med konstmaterialet DuraGrip i svart, också det krysslindat. Spöet är tvådelat på mitten med spigott-holkar.

Det finns totalt 10 st. ringar inkl. toppögla på spöet, ringarna och stativ kommer från Fuji, tvåbenta hela vägen med SiC inserts (kompositmaterial silikon och kolfiber). Lindningarna är svarta upplättade med lite silver. Rullfästet kommer också från Fuji, lättvikt och i grafit.

Krokhållare, som det ska vara!

Perfekt handtag framför rullen!

Grymma handtag.

Välbeprövade spöringar från Fuji, tvåbenta!

En balanserad combo med Revo Beast.

Spigottholkar, förstärkta.

Omdöme

Jag har mestadels fiskat jiggar och tailar med det här spöet, det funkar även för jerkfiske/ vevjerkfiske men där föredrar jag ett något kortare spö. Även om spöet är klassat som snabbt så vill jag ändå säga att det är ”snällt snabbt”. Klingan är alltså inte toppig utan arbetar smidigt ner mot ca halva spöet där sista delen är rejält kraftfull. Det finns massor med kraft i spöet när man laddar det, beten upp till och lite över 140 gram är inga problem och kasten är långa och precisa. Jag har fiskat det i kombination med en Revo Beast, en perfekt kombination som jag upplever som både lätt och välbalanserat. Aktionen är riktigt trevlig att köra fisk på, klingan tar knyckarna från lite större fisk galant! Handtaget framför rullen är helt perfekt och riktigt skönt att hålla i kalla dagar, precis som det ska vara för oss som inte palmar rullen när vi tar in betet. Så, ett riktigt snyggt spö med bra komponenter, genomtänkt och perfekt för vårt medeltunga till tunga spinnfiske efter gädda. Det här spöet kommer att få följa med på många fler fisken.

Plus

• Massor med kraft

• Bra komponenter

• Långkastande

• Förlåtande klinga

• Krokhållare

Hela spöet går i svar, med små silvriga detaljer.

• Mycket bra handtag framför rullen

Minus

• Inget

Fakta

Tillverkare: Savage Gear

Längd: 8'1" / 246 cm

Angiven kastvikt: 42-140 g

Antal ringar: 10 st inkl. topp

Vikt: 260 gram

Material handtag: Konstmaterial Dura grip

Sektioner: Två, delat på mitten

Pris rek: 3.999 kr

En praktfull Sommenöring har gått upp för att leka i Bulsjöån. Tanken är att dessa öringar ska kunna simma fritt i hela vattensystemet, från Sommen till Västra Lägern.

Fiskevård fungerar!

Så här stärker vi öringstammen i Bulsjöån

Snart kan Bulsjöåns öringar vandra fritt hela vägen från Sommen till Lägernsjöarna.

Vandringshinder är röjda, strömsträckor återställda och öring flyttas upp i vattensystemet där bestånden är svagare. Men hur har resan fram till idag sett ut och vad kommer göras i framtiden?

ANNONSSAMARBETE MED TRANÅS ENERGI

VÄNDPUNKTEN FÖR BULSJÖÅNS ÖRINGAR

I det tidiga 2010-talet tog Länsstyrelsen det första spadtaget vid Sunds bruk. Här vindlar Bulsjöån förbi ruinerna till det gamla industrisamhället. Tanken var att återställa produktiva strömsträckor som tidigare förstörts när Bulsjöån flottledsrensades för timmertransport. Stenar återfördes för att generera syre och skapa skyddande platser för fisken, lekgrus tillfördes för att stimulera till lek och ökat skydd för rom och yngel. Tranås Energi vred upp kranarna vilket bidrog till förbättrad vattengenomströmning, vilket i sin tur främjar den ekologiska återhämtningen. I systemet finns förutom öring, gädda och ål även den starkt hotade flodpärlmusslan, men inga småmusslor hittas, vilket är ett tydligt tecken på att föryngringen stannat av. Flodpärlmusslan lever nämligen i symbios med åns öringar och är helt beroende av sin värdfisk för att fortplantningen ska fungera. Så finns det inga öringar så finns det heller inga unga musslor. Magnus Lundberg, elnätschef på Tranås Energi fyller i:

– Länsstyrelsen medel för att fortsätta det fina arbetet i Bulsjöån drogs tyvärr tillbaka efter några år, men vi kunde ju fortsätta med att öppna upp för fisken. Hösten 2019 var fiskvägen i Visskvarn färdig vilket gav Sommenöringen fria vandringsvägar både upp och ner genom systemet, upp till Oppeby kvarn som är det sista vandringshindret i vattensystemet som inte har fiskväg.

STARK AVELSFISK BOOSTAR BULSJÖÅNS ÖRINGBESTÅND

Sommen, belägen där Östergötland möter Småland, karaktäriseras av sitt bråda djup och omväxlande miljöer. Förmodligen är den höga vattenkvaliteten samt djupet en del av förklaringen till den rika mångfald av arter som finns i sjön, med öring och röding som noterbara invånare. Öringpopulationen i Sommen är särskilt anmärkningsvärd på grund av dess stora individer

Se en kort film där Magnus Lundberg berättar om projektet med att stärka Bulsjöåns Öringstam.

Öring från olika årskullar fångas in och flyttas upp i systemet.

Sommen har unika bestånd av både uppströms- och nedströmslekande storöring.

med vikter över tio kilo och finns i både uppströms- och nedströmslekande bestånd. Öringens fortplantningsmöjligheter har varit vingklippta i över ett sekel men snart är den mörka epoken till ända.

– Ja, enligt fiskräknaren i Visskvarn så sker det årligen mellan 400 och 500 passager av bland annat grov Sommenöring vilket bevisar att fiskvägen fungerar precis som vi vill. Vi har till och med sett att fisk leker i omlöpet. Det vi vet från bland annat våra systerprojekt i Svartån är att det tar tid för fisken att etablera sig uppströms när vandringsvägen varit stängd under sådan lång tid. Här kan fisken behöva lite hjälp på traven, berättar Magnus och gestikulerar mot den glittrande strömmen.

FÖRENADE KRAFTER GER WIN-WIN SITUATION

När fler aktörer förenar sina krafter kring ett enskilt vattensystem, kan resultaten bli anmärkningsvärda. Ett framstående exempel på just ett sådant scenario finner vi just här i Bulsjöån. Här har förutom Tranås Energi, de lokala fiskevårdsområdena, Länsstyrelsen och organisationen Sportfiskarna samverkat för att stärka åns öringstam. Sportfiskarna har under några år arbetat på Tranås Energis område, nedströms kraftverket i Visskvarn med att samla in lekfisk från Sommen,

kläcka fram yngel i kontrollerad miljö för att placera dem högre upp i ån, där bestånden är klenare. Här sätts ynglen ut när de är runt två centimeter, frisimmande och färdiga för att börja ett liv i sin naturliga miljö. Tranås Energi tillsammans med experter från Jönköpings Fiskeribiologi arbetar på ett annat sätt där lite större öringar fångas in genom elfiske.

– Vi tror att det är viktigt att flytta upp fisk som är födda i ån; vilket är svaret på varför vi fångar in öring från olika årskullar här nere där bestånden är välmående. Fisken fångas in genom elfiske, en skonsam metod som temporärt paralyserar fisken.

Sedan flyttar vi helt enkelt öringen högre upp i systemet. Öring som redan klarat ett eller flera år i ån har stor chans att överleva för att sedan själva leka högre upp i vattensystemet. Vi Jobbar med att succesivt flytta fisk, högre och högre upp i ån. På så vis hjälper vi öringen att komma tillbaka och etablera sig i hela Bulsjöån. Vi har med egna ögon sett att det här tillvägagångsättet fungerar i Svartån, det är ju Sommenöring som går upp där med. Visst, det tar lite tid. I Svartån tog det fem år innan vi hittade föryngring på platser vi biotopvårdat och flyttat upp fisk till. Fast i det stora hela är fem år ingenting, summerar Magnus.

Två centimeter långa öringyngel, redo att sättas i Bulsjöåns övre domäner.

Att fiskvägarna som Tranås Energi byggt kring Bulsjöåns vandringshinder fungerar är enkelt att konstatera. Lekande fisk har observerats i de nyanlagda kanalerna och via fiskkamerornas inspelningar och i omlöpet vid Forsnäs kraftstation har öringen etablerat sig i den konstgjorda strömmen. Idag finns det enbart ett vandringshinder kvar vid Oppeby kvarn, sen är hela Bulsjöån öppen. Alla papper är skrivna och det är bara beslutet från Mark- och

Miljödomstolen som saknas. Om allt sker enligt planering så kommer det innan sommaren.

– Så snart fiskvägen vid Oppeby kvarn står klar, kommer storöringen från Sommen att kunna simma obehindrat ända upp till Lägernsjöarna. Vattenvägen som har varit stängd i mer än ett sekel kommer äntligen att vara öppen igen, konstaterar Magnus.

Teckna ett fiskvänligt el-avtal hos Tranås Energi

MITT I VERKLIGHETEN

Vi lever som vi lär, inte ett varumärke på avstånd utan mitt i verkligheten. Med rötter i Småland är vi en familj där alla är välkomna.

Allt vi gör är på riktigt, vi och användarna är samma. Varje söm i varje klädesplagg är designad med erfarenhet, kunskap och omtanke, i Värnamo. Pinewood är resultatet av envist lagarbete.

Av folk. För folk.

Timar Mathiasson PINEWOOD-AMBASSADÖR

SOMMARFISKE EFTER GÄDDA

Vi har pratat med Kent ”Rockabilly” Olsson, SM-femma i gäddfiske, betesbyggarprofil och Pro angler för CWC, om hans syn på gäddfiske under sommaren, och han säger så här.

Det är för varmt i vattnet. Fel av profiler att fiska gädda på sommaren. Fiska inte gädda när det är över 18 grader i vattnet. Fel att guida gäddfiske på sommaren. Fiska Gös eller Abborre på sommaren, gäddan tar skada. Profiler borde veta bättre. Gäddorna dör av syrebrist. Gäddorna dör av mjölksyra. Mm mm.

Det finns hundratals argument, gissningar och myter om varför man inte ska fiska gädda på sommaren, men nya forskningar och fakta börjar komma ifatt.

Jag kan inte låta bli att skratta, ett hett ämne som skapar krig och syrliga kommentarer på FB m.fl, det är rena hetsjakten och väldigt synd om många som stolt visar upp sina fina fiskar. T.o.m barn som lyckats fånga sin första gädda och är jätteglada, får kommentarer som – Man ska inte fiska gädda på sommaren. Trots detta är det aldrig bevisat och finns inga grunder för att fisken tar skada av att

bli fångad i lite varmare vatten om den får rätt behandling. Men absolut bevisat att fel hantering vid högre vattentemperatur är förödande för gäddan.

Det är också lite lustigt att se reaktionerna mot de som fiskar abborre. Jag gissar på att 70% av alla gäddor som fångas på sommaren fångas av abborre-fiskare, och om de lägger upp bilder på en fin gädda så blir det gratulationer… Grattis till fin bifångst, snygg gädda, härligt, bra jobbat, osv. Detta stör mig så klart inte, MEN uppenbarligen ingen annan heller? Men gud nåde dig om du fiskar gädda på sommaren. Ändå har dessa gäddor ofta fått kämpa emot betydligt längre tid i kanske 2425 grader varmt vatten med utrustning som inte är ämnad för gäddfiske.

I flertalet sjöar här nere i Skåne får man dessutom köra sick-sack mellan alla nät som är utlagda, så det finns ingen logik i alla sura kommentarer. Gör rätt och njut av livet!

För att alla ska förstå så ska jag ge ett så rättvisande svar jag kan och inte bara svara kort på detta. Jag vill att alla förstår skillnaden på fritidsfiskare, sportfiskare och riktigt seriösa sportfiskare. Jag vill också klargöra att det inte är fel att varna för gäddfiske under sommaren, men tyvärr så når det inte den mest skadliga gruppen som är fritidsfiskarna. Informationen når aldrig fram till denna målgrupp, eftersom de inte är medlemmar i de aktuella grupperna på FB, inte läser fisketidningar eller inte ens är medlemmar i Sportfiskarna. Det är denna målgrupp som egentligen hade behövt en utbildning i hur man hanterar en fisk på sommaren. Även vi profiler nämner ofta att det kan vara olämpligt att fiska gädda på sommaren, men det är för att alla som inte har rätt kunskap ska låta bli.

Vi börjar från början… När jag var fem år flyttade vi

till Sjöbo från Malmö och mina föräldrar tog med mig och min bror på en promenad längs Åsumsån i utkanten av Sjöbo. De satte ett bambuspö i min hand och band på en bit lina med krok och mask, för att jag skulle ha sysselsättning, eftersom jag var lite svår att ha koll på annars. Jag fick en liten Abborre på första försöket och blev alldeles till mig av lycka. Jag dödade Abborren med flera stick av en brevkniv som min far hade tagit med. Abborren som var ungefär åtta centimeter lång skulle absolut följa med hem och tillagas. Min mor stekte Abborren och vi fick vars en bit som var ungefär lika stor som en sockerbit.

kan kliva på en stor när som helst räcker för mig. Sen är det så klart lite mer tillfredsställande om man har lite hugg emellanåt så man känner att det kan ske när som.

"Gör rätt och njut av livet!"

Där blev jag fast i fisket, och när jag var sju år fick jag min första gädda i samma å. Jag har fiskat i 55 år och tyckte allt fiske var roligt… men varje gång jag kom hem och hade fiskat Regnbåge, Öring, Abborre, Torsk eller något annat än gädda, så kände jag en ånger över att jag inte hade fiskat gädda istället. Det var trots allt gäddfisket jag brann mest för.

Eftersom jag fiskade efter allt, så blev det väldigt kostsamt och mycket prylar, så till slut beslöt jag mig för att satsa helhjärtat på gäddfiske. Idag fiskar jag inget annat än gädda och jag fiskar endast efter stor gädda. Om någon frågar mig om jag vill följa med och fiska gädda i en liten sjö där det aldrig tagits någon stor gädda, så blir svaret nej. Jag fiskar endast i vatten där jag vet att det finns grov gädda. Det handlar inte bara om själva fisket för mig, jag vill hela tiden försöka få en större gädda. Jag kan stå i tio timmar utan ett hugg och bara njuta av naturen, bara att stå där och veta att det

Precis som min morfar så är jag en stor djurvän och gör allt för att det ska vara så lindrigt som möjligt för fisken och behandla den väl. Min morfar och jag har i princip aldrig fiskat ihop tyvärr, det blev bara några turer efter torsk på 70-talet, men han lärde mig mycket om hur man behandlar och hanterar fisk. Min morfar Sture Ekblad var en välkänd och respekterad man inom skyddsjakt och fiske, han drev AB Carl Jacobssons Järn i Sjöbo och var återförsäljare av fiskeredskap, vapen och ammunition. Han var dessutom en av få i Sverige som hade tillstånd att sälja dynamit. Han var viltvårdare i bland annat Vomb, Öved, Ilstorp och Blentarp. Han var även fiskekontrollant i flertalet sjöar, och var medlem i flera sportfiske-klubbar. Han var mån om djur och natur.

Redan på 80-talet började det pratas lite om att det kunde vara skadligt för gäddan om man fiskade i varmt vatten. Min morfar frågade mig alltid hur fisket gick, och en dag sa jag att jag ligger lite lågt nu när det är varmt i vattnet för att fisken inte ska ta skada. Som svar fick jag -Vad är det för jävla trams! Ska du inte fiska gädda när det är den bästa tiden? Gäddan är som piggast och starkast på sommaren.

Min morfar är min läromästare när det gäller hur man ska hantera en fisk, han sa att en fisk ska behandlas som ett ömtåligt spädbarn, och dessa råd följer jag noga.

- Man ska ha redskap som förkortar kampen.

- Fisken ska få vila i en stor håv.

- Fisken ska aldrig ligga felvänd i håven, vill den lägga sig på sidan eller med magen uppåt, så håll den i rätt läge tills den står så av sig själv.

- Kroka av i vattnet. Är det en liten fisk håvar du inte, den krokas av direkt om den är pigg.

- Om fisken ska tas upp och återsättas , se till att den är fuktig hela tiden.

- Ta så lite som möjligt på fisken för att skydda slemskiktet.

- Om fisken har lyfts upp… håll den sen i rätt läge i

håven tills den är riktigt pigg.

- Fiska bara i sjöar som har ett vattendjup på minst tre meter, på sommaren.

- En fisk dör endast om den är sjuk, skadad eller felbehandlad. Om du behandlar en frisk fisk rätt så dör den inte.

Han sa också att det var som att delta i en dragkamp för fisken. Om du deltar i en dragkamp vill du så klart vinna och gör allt för att få mer lina. Du ger allt du har och till slut klarar du inte mer, du är helt slut och har mjölksyra i musklerna, så klart måste

du återhämta dig. Det är inte skadligt men du orkar inte ens gå, du måste få vila lite innan du orkar göra något. Samma sak gäller för fisken, se till att den mår bra och låt den vila och återhämta sig så länge som behövs. Tro fan att den är trött!

Jag har som sagt fiskat i 55 år och har ALDRIG någonsin varit med om att en fisk dött när jag återsatt den. Jag äter inte fisk, så jag har inte heller dödat en gädda för att själv äta den, men jag har avlivat några gäddor under dessa 55 år för att betet har skadat gälarna allvarligt.

Så om man tittar i backspegeln så har jag kanske dödat mellan 5-10 gäddor på 55 år. Skulle jag behöva döda en gädda så är det på grund av att den skadats allvarligt och det känns sorgligt, det känns som att döda en av mina bästa vänner, men ”shit happens” och livet går vidare. De som vill ta hem en matfisk tycker jag har all rätt att göra det även om jag inte gör det. Den stora onödiga dödligheten skyller jag dock på fritidsfiskarna och de sportfiskare som inte bär på tillräcklig kunskap om hur en fisk bör behandlas.

Det är här jag kommer in på seriösa sportfiskare. Det är de som har kunskap, och då menar jag inte bara kunskap om hur man fångar en fisk och sedan återsätter den. Det är de som verkligen bryr sig om fiskens mående och inte återsätter fisken förrän den är redo.

Om man fiskar på djup över fyra meter på sommaren, så fiskar man på betydligt kallare vatten och det är bara en kort stund fisken är uppe i det varmare ytvattnet. Det är inte ren fakta när man säger att det inte finns något syre till gäddan i ytvattnet när vattentemperaturen i ytan är över 20 grader. Jag känner till flera sjöar som har ett max djup på under 1,5 meter och har ett rikt gäddbestånd och även grov gädda, dessa sjöar skulle i så fall ha varit totalt utdöda p.g.a syrebrist efter sommaren 2018 som var extremt varm under lång tid och vattentemperaturen var över 27 grader vid botten. Hittades det någon död gädda efter den sommaren? Svar NEJ! Det vore inte särskilt smart att fiska efter gädda i dessa sjöar 2018 eftersom det självklart skulle bli mer påfrestande för fisken, men dessa sjöar har lika rikt fiskbestånd idag eftersom de uppenbarligen klarade denna extrema värme trots det grunda vattnet.

"Man ska ha redskap som förkortar kampen"

Profiler som syns med gäddor är inget problem, de vet hur man gör på rätt sätt, men tyvärr får de ta stryk av en massa besserwisser som tror de vet. Tänk på alla stackars fiske-guider som lever på att guida turer, ska de hålla upp under hela sommaren för att folk inte har rätt kunskap och tror sig veta bäst? De vet hur fisk ska hanteras och lever på detta, de kan inte livnära sig på att guida när det ligger is på sjöarna. De är rädda om fiskarna.

Fiskar som vi har fångat på vintern när vattentemperaturen endast håller två grader är betydligt segare att få igång, de kämpar inte emot på samma vis och simmar inte alls lika piggt tillbaka. Detta brukar i folkmun kallas att de är köldstela på vintern. Vem vet? Detta kanske är mer skadligt än när en seriös sportfiskare tar en gädda på sommaren när ytvattnet är 22 grader? Som exempel kan vi nämna Italien som har betydligt högre som-

mar temperatur än vad vi har i Sverige, och deras gäddor dör inte trots att de fiskar på sommaren. Dör fisken så är det den mänskliga faktorn p.g.a felbehandling.

Enligt de senaste forskningarna från USA så har det konstaterats att sommarfisket har minimal påverkan på dödligheten, men att denna ökar om vattentemperaturen kommer upp till 30 garder Celsius. Men vid så hög temperatur har fisken väldigt låg aktivitet och är svårfångad. Detta finns att läsa om på Amerikanska Fishing Wire, som FishEco har skrivit om tidigare. Det arrangeras även stora gäddtävlingar sommartid, som exempel kan SM nämnas och detta är inte alls konstigt. Ingen fritidsfiskare ställer upp i dessa tävlingar, de är till för riktigt seriösa sportfiskare som vet hur fisken ska behandlas.

Mina råd till alla som fiskar gädda på sommaren:

– Använd redskap som gör att du snabbt kan få in fisken. Jag använde själv tidigare lina på 0,27 men idag använder jag Strike Wire 0,36. Det är inte på något vis i världen häftigt att skryta om att man tagit på tunn lina. Med grov lina kan du pressa in fisken snabbare.

– Använd gärna wire tafs på 60-80cm för att vara säker på att tafsen håller. Jag vet att många föredrar FC-tafs, men förr eller senare kommer du

mista en fisk och den stackaren simmar runt med betet i munnen.

– Använd hulling-fria krokar för snabbare hantering och mindre skada.

– Använd en stor håv där fisken får plats att vila i rätt läge.

Jag har tagit 24 gäddor över 10kg, och nästan alla djupare än fem meter oavsett årstid. Själv fiskar jag året runt om det inte ligger is på sjön eller är extremt varmt, helst under 22 grader i ytvattnet. Eftersom ingen fisk någonsin dött vid returnering, jag har rätt kunskap och har haft en bra läromästare, så finns det inga problem med detta och jag kommer aldrig avstå från sommarfisket, och det gäller nog även de flesta guider och profiler.

Men det skadar ändå inte att varna för sommarfisket, eftersom det finns många där ute som inte har de rätta kunskaperna.

Kan bara kort också nämna att jag och min vän Krister Fritz nyligen var uppe och fiskade sex dagar i Norrland, vid detta tillfälle var vattentemperaturen bara 17-18 grader där. Vi träffade många personer som bodde där uppe och när de fick veta att vi fiskade gädda så blev de glada, men de blev arga på oss när vi sade att vi återutsatte alla. De förklarade att gäddorna ska ni slå ihjäl, de äter upp våra öringar och rödingar. Vi hittade också döda gäddor som låg på land på något ställe.

Så om man tittar krasst på det, ska jag skämmas för att jag fiskar gädda på sommaren när jag vet hur fisken ska hanteras? Jag har dödat 5-10 gäddor på 55 år, är det då mitt fel om gäddbeståndet skulle ha minskat? –NEJ! Jag skulle bli hemskt ledsen om en gädda dör för mig, det kommer inte att ske, men jag anser att min kvot inte är uppnådd.

– Var väl förberedd för en snabb hantering.

– Fiska gärna djupare än fyra meter.

Stort ”skitfiske” på er alla, var rädda om fiskarna och behandla dem väl, fiska med sunt förnuft. Var vänliga och trevliga mot andra sportfiskare, vi har samma intresse och så mycket gemensamt.

/Kent ”Rockabilly” Olsson

HISTORIEN OM EN

BÅTKARRIÄR

I anslutning till ett båtköp så har det för mig alltid infunnit sig ett slags lugn, en känsla av att nu är det klart, nu behöver jag inte byta båt igen. Jag tror känslan behövs för att hjärtat ska kunna få med sig hjärnan på tåget, eller båten i det här fallet. Att känslan dröjer sig kvar även efter köpet kan vara en ren överlevnadsstrategi för att inte grubbla ihjäl sig över om det inte hade funnits vettigare saker att göra för pengarna. Trots att jag känt känslan även vid tidigare båtbyten så är jag optimistisk kring att den här gången stämmer det. Den nya båten, en Beason 690 Pilot känns optimerad för det som jag håller på med.

ANDERS BLADH

Året är ju 2024 och frågan ska i källkritikens namn ställas; Vad har skribenten för förhållande till Beason? Det är tyvärr inget ”betalt samarbete” i egenskap av framgångsrik influenser som ligger till grund för att köpa båten. Beslutet har växt fram under många år och gjort ett tydligt avtryck i privatekonomin. Jag är väldigt nöjd med båten och båtbygget och jag vill helt enkelt göra lite reklam för bra produkter. En tanke med artikeln är också att visa vilka möjligheter det faktiskt finns att med hjälp av en duktig båtbyggare bygga en båt som passar just dig.

Mest rättvisande tror jag en artikel om den sista (eller i vart alla fall senaste anhalten) i båtkarriären blir om den startar i början med den första båten och de som kom därefter. Möjligtvis är även nostalgi en anledning till att jag skriver den här artikeln, att få minnas tidigare båtar och fornstora dagar.

En båtkarriär ska inte förväxlas med en bostadskarriär där det finns någon slags kollektiv villfarelse om att resan alltid slutar i ökat välstånd. Under en båtkarriär finns ingen illusion om att tjäna pengar, det handlar om att successivt flytta gränsen för hur mycket pengar du är bekväm med att förlora på din hobby. Med det sagt så menar jag ändå bestämt att en båtkarriär är mer eftersträvansvärt och ger i regel mer glädje.

DE FÖRSTA BÅTARNA

Jag är inte uppvuxen i en båtfamilj, ingen fiskefamilj heller för den delen. Jag tror att vi är någon slags idrottsfamilj i grund och botten men idrotten tycks då ha tagit ett ganska rejält kliv över åtminstone en generation.

Första båten i familjen var en mahognybåt kring 4 meter med en Evinrude på. Om jag fanns med som en tjatande faktor redan vid köpet av den

första båten eller om min båtkarriär startades åt mig minns jag inte. Jag har ganska få minnesbilder av båten och vid samtliga är motorn trasig. Det tror jag är väl överensstämmande med hur bra den motorn gick. Mahogenybåten blev inte så långlivad utan dog efter ett hål som vi inte lyckades laga. Jag vet än idag inte hur hål i träbåtar ska lagas, men det tycks då inte vara med plastic padding i alla fall.

Träbåten byttes ut mot en hemmabyggd plastbåt med en Yamaha 4 hk utombordare, en båt som jag upplevde som lite kul och sportig när motorn väl fungerande. Vid en kraftig sväng gick det bl.a att få vatten att rinna in över kanten vilket jag uppfattade som ett tydligt tecken på att båten var snabb. Numera, ganska många år senare och med några sjömil i benen är jag av uppfattningen att den klent byggda hemmagjorda båten inte var en särskilt bra båt. Sannolikt var det en direkt olämplig båt för en ej båtvan familj men det hela förflöt ganska smärtfritt då den bara användes lugna dagar och korta turer.

Mina föräldrar var inte så haj på fiske utan vi förlitade oss mycket på råd från grannar som fiskat något mer, det var ganska ovanligt att vi fick någon fisk. Hemmasjön upplevdes som oändligt stor på den tiden. Hannäsudden som delar Nedrefryken var vår Godahopsudde och omtalades med samma respekt, den passerades endast vid fint väder. Varje fångad gädda var en sensation som skulle visas upp för alla vare sig de ville eller inte. Någon gång kom någon på att det var ganska effektiv att släpa Bomber 15a wobbler och med spötoppen styra den så nära vassen som möjligt. Här ungefär tror jag mitt intresse för trolling föddes och kärleken för Bomber 15a har aldrig bleknat.

På måndagskvällarna var det kils sportfiskeklubbs ungdomsverksamhet som gällde. Där fanns lokala

trollingess som Christer Jansson och Stefan Lersten som hjälpte till att tillverka bl.a spöparavaner och wobbler. Inspirerad av alla historier började jag någonstans kring 10-11 års ålder bedriva en påverkanskampanj om en större båt till föräldrarna. Här finns nog ändå likheter med en bostadskarriär då de tidiga stegen i princip kräver backning från föräldrarna. Kampanjen lyckades trots att jag mig veterligen var den enda i familjen som ville ha en båt. Det går att tänka sig att släkten här började se fram emot vad en så duktig förhandlare skulle komma att åstadkomma i yrkeslivet. Prematura tankar har det visat sig då hjärnkontoret även i vuxen ålder i princip uteslutande använts till att fundera på fiskar och båtar.

FÖRSTA HT-BÅTS FÖRÄLSKELSEN OCH LÅNAD EKA:

Resultatet av kampanjen blev en Crescent 495 HT med monstermotorn Yamaha 28 hk. Båten kändes enorm och jag fick inte lov att köra den själv. Det visade sig att vi inom familjen hade vilt skilda uppfattningar om hur ofta det var rimligt att vara ute och fiska, och allt som allt var det oftast i den min495ans 70-tals orangea går aldrig riktigt ur tiden. Än idag vrider jag nästan nacken ur led när en båt i samma färg dyker upp i synfältet.

dre plastbåten som jag åkte ut på egen hand. Trots det spenderade jag mycket tid även i stora båten som jag tvättade och städade såpass ofta att det nog såg osunt ut, det är den mest vältvättade båten jag haft. Fallenheten för båtvård lyckades jag inte hålla vid liv, det intresset stod sig slätt när det efter några år ställdes mot möjligheten att faktiskt använda båten.

Den hemmagjorda plastbåten dog när den vid onormalt högt vattenstånd mötte en sten som oroväckande enkelt gnagde ett stort hål i det tunna skrovet. En granne räddade upp situationen och lånade ut sin båt, en fem meters eka. En annan granne lånade ut en Chrysler 6 hk utombordare. Jag inser nu att jag saknar den här värmländska mentaliteten. När jag i vuxen ålder haft båtar som inte gått att använda har mina grannar i Örebro varit helt oberörda.

Fiskeutrustningen hade under Chrysler epoken börjat växa men gick fortfarande att packa ner i en skottkärra som förväntansfullt rullades ner till båten i ur och skur. Det är ofint att klaga på lånade grejer men motorn lämnade lite att önska. På högre varv gick motorn bara om det var självfall på bensinen så vid transport fick krävdes att tanken hölls i axelhöjd ovanför motorn. En annan sak var att den ofta sotade igen på ena cylindern, tändstiftsnyckel och sandpapper var därför en självklar del av draglådan. Utifrån det jag läst om Chrysler eftermäle så tror jag att min motor ändå fungerade förhållandevis bra, kanske var den till och med lite över snittet.

Crescent 590in har en något sportigare lock än 495an, här syns båten inför en testkörning av en autopilot i hamnen i Mariestad.

längre att någon la sig i fören för att plana ut. Motorn krånglade aldrig och jag minns inte varför men av någon anledning monterade vi en Yamaha 4 hk fyrtakt som trollingmotor. Det kan ha varit bränsleförbrukningen eller posttraumatisk stress relaterad till min period som Chrysler ägare eller så var det bara det faktum att en släkting hade en motor över som de inte använde.

Så småningom fick jag börja köra 495an själv och efter ännu en framgångsrik påverkanskampanj utrustades den med en Mariner 50 hk tvåtaktare med separat oljesmörjning. Det var en fin kombo som toppade runt 30 knop och båten krävde inte

Bränsleförbrukningen på Yamahan var löjligt låg men den inbyggda tanken var också löjligt liten, ca 1 liter om jag kommer ihåg rätt. Någon gång om dagen behövde den fyllas på vilket var ganska söligt. Styrningen mellan motorerna blev aldrig riktigt bra och den hoppade ur några gånger varje tur, nästan alltid i motvind och inte sällan när någon drillade fisk. Encylindriga fyrtaktare vibbrerar massor och är högljudda, det var lite lomhört efter en dag på sjön. Det var med viss envishet som jag körde trollingmotor.

Jag tror det var den här båten som fick mig att förstå att det är skillnad på båt och båt. Att det finns både bra och dåliga skrov, 495an gick bättre än flera andra båtar i samma storleksklass och var föredömligt stabil. Den slog förvisso massor i motsjö men den gjorde det på ett förutsägbart sätt, båten gick som på väldigt väldigt bucklig räls. Båten var tillräckligt stor för större vattnen om man tänkte sig lite för. Ett stort plus var att den gick att dra på ett obromsat släp, att slippa hålla på med bromsar på sitt släp är lite som spela trailerbåtspelet på Easy-nivån.

Den 70-tals orangea 495an var min första båtförälskelse och under många år fanns inte en tanke på någon annan båt. Kärleken kom dock att grusas när världen vidgades genom ett körkort och i allt större grad kom att innefatta även sjöar som Vänern och Vättern. Tankarna kring en lite större båt för de lite större vattnen hade börjat mala.

ANDRA HT-BÅTS FÖRÄLSKELSEN:

De äldre tonåren är en utmärkt tid för att göra ekonomisk tveksamma prioriteringar som gagnar fisket. Inkomsterna från första jobbet hade ingen egentligt konkurrens och gick i princip rakt ner i fiskebudgeten. Det var lätt att bestämma sig för att försöka ta ett steg till i båtkarriären.

Jag var såld på HT konceptet som ger både vindskydd och möjlighet att förvara saker torrt. En fördel jämfört med en öppen båt är att när en våg väl slår över fören, då håller sig det mesta av vattnet utanför båten, det rinner av innan det rinner in. En fördel jämfört med en kabinbåt är att inte bli instängd. Jag förblev båtmärket Crescent trogen och nästa båt blev en Crescent 590 Crown med en suzuki 60 hk fyrtakt.

590in byggdes om en del i aktern och motorn blev utbytt mot en 140 hk suzuki. Det blev en riktigt kapabel trollingbåt. Stort akterdäck, vindskydd i form av HT och ett skrov som var helt fantastisk i trollingfart. Det gick också att övernatta hjälpligt några nätter vilket nyttjades under framförallt resor till Östersjön. 590in gick enkelt att fiska själv och det var möjligt att hålla i ett spö och samtidigt nå alla reglage.

Det var en stor båt i behändig förpackning som nästan gick att köra lagligt på 1300 kärra och kunde dras med vanligt B-körkort efter många bilar. Med 140 hk toppade båten ca 40 knop och den var ganska billig att köra i 30. Båten var låg utan något egentligt vindfånget och föredömligt lätthanterlig vid rampen. Den lite mer nostalgiska sidan av mig tror att 590in kunde jag varit nöjd med även idag. Känslan är också att det är den här båten som det har nappat allra bäst i. Den känslan kan dock vara missvisande då det är den båt som jag fiskat ifrån absolut mest timmar och kanske har jag glömt fler dåliga än bra turer.

Att 590in blev utbytt handlade inte så mycket om

”måste köpa ny båt” tankar. Det var istället REAgenen som ställde till det. Den har alltid funnits latent hos mig och uppmanar till att köpa saker även om de kanske inte behövs, bara det är tillräckligt billigt. Jag har därför alltid haft full förståelse för folk som kommer hem med i princip oanvändbara lass av tegelpannor, däck fast man inte har bil, slalomskidor fast ingen åker, eller något annat som var utmanande billigt. REA-genen har säkert fyllt någon viktig funktion genom historien när det gällde att fylla förråd och sånt. Den är en del av vårt arv även om det numera är trendigt att tänka rationellt och så.

FENOMENALA SJÖEGENSKAPER OCH FRUSNA FINGRAR:

När en Beason 630 WA med Suzuki 175a dök upp på blocket och såg provocerande billig ut var det genetiskt omöjligt att inte fundera på att köpa den. Det var en världsvan båt som varit både i Kroatien och Röst. Jag sålde in den till mig själv primärt

via sjöegenskaperna. 590In var förvisso en fantastiskt trollingbåt men det var inte drömbåten att åka motsjö med. Den gick precis som den tidigare Crescenten rakt och mycket tryggt men det gjorde lite ont i stötarna och slutade alltid med att alla grejer låg längst bak i den berömda bollen som bestod av te.x wobbler/massäck/tafsar/extrakläder.

En Beason 630 WA skulle råda bot på det enda kvarvarande problemet, transport i dålig sjö.

En affär blev det och kort därefter så satte jag igång ett litet projekt där aktern byggdes om för att det skulle bli mer plats. Det fanns de som funderade på om en båt som var byggd för att vara en fiskebåt verkligen behövde byggas om. Jag har nog ibland lite svårt att nöja mig och vill gärna optimera min fiskeutrustning utifrån mina preferenser. I mitt huvud har det ofta känts så att när det redan är såpass dyrt att köpa en ny båt att det är dumt att nöja sig, det är på något vis rimligt att lägga ytterligare lite energi och pengar på att fixa till det där sista.

Inte bara god sikt ut ur båten utan även in i den, här är det svårt att gömma sig efter en sisådär fiskedag. Foto: Marita Norman

Efter några år gjorde en incident med fruset kylvatten att Suzukin gav upp. Jag överraskade mig själv genom att köpa en amerikansk motor, en Evinrude Etec 200 gen2. Etec är båtmotorernas svar på koriander då modellen har många fans och många hatare ute i världen. Det som jag föll för var primärt den långa serviceintervall jämfört med motsvarande fyrtaktare (500 istället för 100).

Evinruden kompletterades med en Mercury 9,9 big foot och jag var därmed tillbaka i trollingmotorträsket igen och det kändes som att åka västerut igenom Karlskoga; det var som att komma hem. Såväl båten som motorerna kom att fungera per-

Här syns han i bild världens sötaste täckmantel för att få köpa kabinbåt.

jekt utan att det blev både jättetungt och jättedyrt. Det mentala dödläget resulterade i självförnekelse där jag drev en en hård linje mot kabinbåtar och hur dessa nog mest passade folk över 50 som egentligen inte ville vara utomhus överhuvudtaget. Simultant hade mitt undermedvetna börjat jobba med två parallella tankar, att bygga om 630in eller köpa en ny Beason.

EN NY BEASONBÅT:

fekt och när tankarna på ett båtbyte och ett nästa steg i båtkarriären började dyka upp efter 4-5 år var det lite oväntat.

Jag tror tankarna framförallt bottnade i att jag inte riktigt förstått hur mycket en HT faktiskt skyddar från vinden jämfört med en WA modell. Att fiska från öppen båt vintertid är lite som att åka stolslift i snålblåsten och sen fastna där i 10 timmar. Jag saknade också möjligheten att övernatta, det går förvisso i 630in men det är inte supermysigt i ruffen där det framförallt är lite lågt i tak. Samtidigt ville jag inte byta bort 630ins fenomenala sjöegenskaper, det var svårt att hitta lämpligt vindskyddat ob-

Jag började prata lite med Peter Hedqvist som är mannen som bygger Beason båtarna, vi hade fått bra kontakt i samband med att han hjälpt mig med 630in. I Beasons modellprogram fanns en 690 pilot och en 800 pilot, båda är tyngre än jag först hade tänkt mig. Den 640 Pilot som lanserades 2022 såg ut att kunna bli något för mig och jag hängde lite på avtryckaren men kom inte riktigt till skott.

I Augusti 2023 hände något som förändrade spelplanen, vår son dök upp och med honom kom nya argument som effektivt bröt mitt mentala dödläge. Nu var det ju tydligt en familjebåt som behövdes och om det samtidigt blev en något varmare fantastiskt fiskebåt var ju det såklart en

välkommen bonus. Ungefär samtidigt som sonen kom till världen började det bli allt tydligare vår Skoda Superb var på väg ut ur världen. Efter 35 000 mil var elfelen del drabbades av allt märkligare och allt mer svårlokaliserade. Den nya bilen skulle ju kunna ha högre dragvikt.

Kanske stod stjärnorna i och med detta helt rätt för ett båtköp eller så var köpet primärt drivet av förvirringen från den allmänna sömnbristen som en nyfödd kan innebära, men en ny Beason blev beställd. Det slutade med en 690 pilot som erbjuder lite mer kabin/familjeutrymme än 640in. I fören finns en V-bädd med plats för två eller möjligtvis tre vuxna. I kabinen finns på ena sidan en modern förarplats med med plats för onödigt stor plotterskärm och på andra sidan ett mindre bord där två sitter med gott om plats eller där fyra kan sitta ganska mysigt. Akterdäcket blir med anledning av den rymliga kabinen inte maximerat, men det upplevs rymligt därute och det är möjligt att gå i princip hela vägen bak bredvid motorerna vilket är en stor fördel vid tex håvning av fisk.

Tillsammans med Peter började jag fundera på hur just min båt skulle se ut. Det är en stor fördel att vara med från början och kunna påverka bygget. Jag hade önskemål om framförallt två saker, dels så ville jag inte ha en traditionellt ”stängd” kabinbåt. Förälskad i mina tidigare HT-båtar och inspirerad av australiensiska båtmodeller ville jag ha möjligheten att öppna upp bakåt för att slippa vara instängd och för att komma lite närmare utomhus. Samtidigt så är kanske inte helt öppen bakvägg optimalt på våra breddgrader. Efter lite diskussioner så bestämde vi oss för att sikta på en kapellvägg som kan vara upprullad vid fint väder, men som kunde användas för för att stänga ute kylan och regnet när det behövs. Lösningen med kapellväggen var en vattendelare där några menade

att det var den bästa crossovern sedan kebabpizzan, andra tittade på mig med otroligt skeptiska ögon och menade att jag i princip höll på att sätta tältvägg på en fjällstuga.

Mitt andra önskemål var att den skulle ha en trollingmotor. Den linjen drev jag med viss envishet vilket bl.a innebar att aktern behövde byggas om lite under processens gång. Efter att ha haft det på tidigare båtar så är jag såld på konceptet. En uppenbar fördel är att två motorer rimligtvis inte går sönder samtidigt, det är en extra säkerhet att

ha två motorer. Jag tror att vi som ägt en Chrysler uppskattar det alldeles oavsett hur driftsäker en modern båtmotor sägs vara. En annan bra sak med trollingmotor äratt det är möjligt att fiska väldigt långsamt, ner till en knop utan drivankare. Det gör det också enkelt att gå ner i fart när stora fiskar, grenar eller kräftburar ska vevas in.

Slutligen är såklart bränsleförbrukningen lägre och det blir också färre timmar och servicar på stora motorn. Det är möjligt att det till och med går att räkna hem kostnaden för en trollingmotor via en kalkyl med ett optimistiskt antal fisketimmar. När

Kapellväggen rullas upp, huvudströmbrytaren slås på och förväntningarna är på topp. Foto: Marita Norman

Finjusteringar av skärmarna in i det sista före tävlingsstart.

Foto: Marita norman

Jag tror inte det spelar någon roll ur stort betesbordet är, det kommer att vara fullt efter 5 minuter ändå.

det handlar om båtbyten och båtprylar så gäller det att räkna lagom noggrant. För min egen del tror jag att det är en fördel att jag fiskade bort ganska många av av lektionerna på universitet, på så vis kan det ekonomiskt rationella tänkandet utmanas av något annat mindre rationellt och resultatet blir en sundare eller i vart fall roligare balans.

Som huvudmotor valde jag en Suzuki 300 hk och som trollingmotor valde jag tillslut en 25 hk Suzuki. Valet föll på en 25a som trollingmotor p.g.a. att den är trecylindrig och därmed borde gå mycket tystare och vara starkare, på köpet kom också en större generator. Generatorn kan vara ett problemområde på fiskebåtar där det ofta finns mycket elektronik och stora skärmar.

Plats för beteslådor var ett annat önskemål samt ett rejält betes/rensbord i aktern. Det är roligt att jobba med proffs för när jag kommer med idéer så kommer Peter med förslag som så småningom mynnar ut i väl fungerande och genomtänkta lösningar. Det måste vara såhär min chef har det varje dag.

Båten utrustades med elektronik från Lowrance, mest för att jag vant mig vid att använda det.

Marinelektronik är väldigt kul när det fungerar men det är lätt att bli lite allergisk också. Allt har blivit så avancerat så det är ofta strul någonstans. Jag minns mina HDS gen1 skärmar med nostalgisk glädje, de uppdaterades aldrig och de krånglade aldrig. Om det skulle bli aktuellt att göra en sån amish grej och bara använda teknik fram till en viss tidpunkt, då hade jag nog valt att bryta vid Lowrance HDS gen1 skärmar.

Som kärra valde jag en specialbeställd TK 3000 kärra som som är något kortare än den vanliga 3tons kärran som är i överkant lång för en 7 metersbåt. Det är begränsat med plats hemma vid radhuset där den står ibland och risk för dålig stämning om kärran täcker gångvägen.

EN 150 TIMMARS RAPPORT

Jag har i skrivande stund gjort ca 150 timmar i båten fördelat på bl.a Fryken, Vänern och Vättern och Hjälmaren. Båten har fångat Gädda, Gös, Öring, Lax, Röding och Abborre. Den har testats under såväl spegelblanka nätter som tuff motsjö och även varit bad och bo båt åt familjen. Hittills har den klarat alla utmaningar på ett utmärkt sätt. Jag tror det är så att om du köper en välbyggd och i stor utsträckning handbyggd båt från ett företag som Beason så betalar du för en del grejer som du vid en första anblick kanske inte ser. Ett sätt att i alla fall känna vad det är du betalat för är att göra det som den är byggd för, att trycka ner trimplanen och gasa i motsjön. Båten är ett monster att åka fort i stökig sjö med, allt sitter fast, inget slamrar och den landar tryggt och mjukt i vågorna. I den här kategorin är den bättre än alla andra båtar jag ägt och kört.

i bensin, det är nog alla 300 hk. I 25-30 knop är ekonomin hyfsad även om Etecen gick billigare, men 630in var är också ca 500 kg lättare. I trollingfart ligger båten stabilt och tryggt.

Lillmotorn går precis så tyst och vibbrationsfritt som jag hade hoppats på och under trolling så drar den ofta under 1 liter i timmen. Det kan jämföras med stora motorn som drar mellan 2 och 4 liter i samma fart. Motorerna är länkade med ett stag och styr samtidigt, de kan tiltas parallellt och båda kan köras via autopiloten. I skrivande stund har lilla motorn gått ca 110 timmar och stora motorn ca 40 timmar.

Generatorn i lillmotorn har hittills orkat med elektroniken utan problem (VHF, Autopilot, HDS12, HDS16, stereo och kylskåp). Kylskåp var jag först lite tveksam till, men det är faktiskt inte så dumt att ha. Fiskemässigt är det kanon att kunna ha frusna löjor i frysfacket, det finns också möjlighet att i de fall fiskereglerna tillåter det frysa in fisk som ska ätas direkt. Det har också visat sig att det utanför fiskekretsen återfinns personer som uppskattar att deras mackor inte förvaras i samma gamla igloo som fisken.

Jag är väldigt nöjd med kapellväggen och möjligheten att sitta under tak bakåtvänd och ha bra koll på vad som händer bland spöna och jag tycker också att båten upplevs rymligare, det är aldrig trångt när någon ska gå in eller ut ur hytten. Båten har två takluckor och med dessa öppna i kombination med öppen bakvägg så blir det mycket luftigt där inne även om det är varmt. Det återstår att se hur det fungerar i 10 minusgrader men jag tror på det här.

Toppfarten är ca 43 knop, kanske finns det lite mer att hämta med lite propeller trixande. I maxfart ska det öppet erkännas att ekipaget är ganska förtjust

Förvaringsutrymmena för beteslådor och betesbord har blivit bra. Det finns några förvaringsutrymmen kvar att utveckla, jag har sparat lite på dessa

för att låta det växa fram och se vilken typ av förvaring som jag har mest behov av. Just nu lutar det inte helt oväntat åt ännu fler beteslådor. När jag väl landat det beslutet så får Peter på Beason dubbelkolla så att planen är någorlunda verklighetsförankrad och därefter går sannolikt båten in i Beasondepån igen.

En av mina farhågor när jag gick upp i båtstorlek var att det skulle kännas krångligt att traila runt på den, men hittills har det gått bra. Det är klart att ramper behöver väljas med viss omsorg, men den upplevs inte besvärligare än 630in. En väl fungerande kärra är avgörande för hur mycket svordomar det krävs för att få upp båten och det gäller oavsett hur stor båten är. Kärran från TK är enkel att ha att göra med även om jag sjösätter själv, båten rullar av mycket lätt av och styr sig själv rätt när den ska tillbaka med hjälp av vaggan. Hade jag fått önska något så är det lite längre gångramper, men det känns som ett lösbart problem.

En fiskebåt innebär alltid ett gäng kompromisser, sjöegenskaper vid hög respektive låg fart, möjlighet till vindskydd och övernattning, utrymme att fiska från, ekonomi, trailerbarhet osv osv. Lite kan jag sakna närheten till reglage mm som finns i en HT eller WA båt, i 690in blir ensamfisket i princip beroende av en väl fungerande autopilot. En sådan har jag lyckligtvis i form av en Lowrance NAC2 med Prescion9 kompass, så det blir ett problem först när något strular. När det varit som allra varmast har jag saknat en helt öppen båt, men jag är helt säker på att saknaden av vindskydd på vintern hade varit större. Till mitt eget fiske som mestadels sker i Vänern, Vättern, Östersjön och lite större insjöar och där den största delen av tiden förläggs till trollingfiske så ser jag just nu inte hur jag ska kunna få det så mycket bättre. Men vem vet, nya steg i båtkarriären kan komma plötsligt...

Passagerarstolen på vänster sida går att fälla både framåt och bakåt och ger en lyxig känsla både vid transport och fiske. Längst fram skymtar sovutrymmet.

FAKTARUTA BEASON:

Beason är en båt som är 100% byggd i Sverige sedan 1987. Verksamheten finns i Karlstad och drivs av Peter Hedqvist. Alla båtar byggs på beställning och kan i stor utsträckning anpassas efter kundernas önskemål.

I modellprogrammet finns i dag WA och Pilot modeller i storlekarna 640, 690 och 800. Beason bygger också den populära öppna fiskebåten, Beason 550 pike edition. Just nu skapas en storebror till 550 Pike edition. Skrovet är gjutet och kommer att kunna riggas med en 300 hk motor. För den som är intresserad finns möjligheten att bli ägare till den första av dessa monsterbåtar, anpassad efter hur just du vill ha den.

Är du nyfiken på Beasons modellprogram så finns mer information på hemsidan: www.beason.se

Eller kontakta Peter Hedqvist på 070-960 33 38

Shimano Expride

7'2" 7-21 g & 6'10" 4-12 g

Shimano fortsätter att producera intressanta spön och rullar, inte minst nya Expride-serien där vi har haft två spön på test under året. Ett 6'10" upp till 12 gram och ett 7'2" upp till 21 gram, båda på svenska marknaden avsedda för abborrfiske.

Dessa två spön påminner mycket om Zodias-serien som jag tidigare testat, finns här. Bästa fisken blev en skärgårdsfisk på 49 cm lite under 1500 gram fånga på det lätta spöet.

Design och material

Specen är ganska eller mycket lik den för Zodiasserien och som vanligt med Shimano är det en mix av deras olika ”system” av komponenter. Den nya klingan går i mattsvart med den lindade grafiten tydligt synbar, klingan har ett extra lager med krysslindad grafit, Shimano kallar det Hi-Power X blank. Syftet är att är att få klingans aktion mer

Förstärkta hane/

holkar.

exakt, fintrimmad för sitt ändamål och att grafiten inte vrider sig när den belastas. Exakt vad för slags grafit vi pratar om är inte officiellt, något allt fler spöproducenter inte avslöjar. Skillnaden på denna och tidigare Zodias är en ”krispigare” grafi, mer känsla genom hela klingan kan man säga.

Totalt inkl toppögla finns det nio stycken enbenta ringar, man har valt Fujis SiC (anti tangle). Lindningarna är också svarta med inslag av silver. Klingan är tvådelad på mitten med förstärkta klassiska hane/ hona holkar. Rullfästet är Shimanos egna Ci4 (grafit) screw down och handtagsdelarna är i kork.

Det nedre handtaget är också lite special, det finns lixom ingen övergång mellan det ihåliga handtaget och klingan, det kallas Carbon Monocoque och ska totalt öka spöets känslighet. Shimano är noga med detaljer kan man säga.

Omdöme

För er som läste mitt test av kusinen Zodias, ni vet att jag gav det högt betyg. En fullträff var kanske

det mest talande.

Det finns ingen anledning att säga något annat om dessa två spön. Det kortare 6'10" har faktiskt blivit en favorit för lätt jiggfiske och nedfiske på grunt vatten. Det kastar bra och precist och är absolut elektriskt med en perfekt avvägd känslig topp som går ner i en bra ryggrad. Det väger bara 90 gram och med rätt och lätt rulle känns setet superlätt.

Det lite kralligare spöet. 7'2" har rejält med kraft och jag har vid flera tillfällen jiggat beten över 21 gram på Mälaren på kanter och djupgrynnor när man snabbt vill ner till bottenätande abborrar och ibland misstagsgösar. Det här spöet får lika högt betyg, elektriskt, kraftfullt och kompetent på alla sätt. Även detta spö är lätt, väger bara 105 gram.

Jag ska testa det för havsöring vid tillfälle, tror det är en ”hit” för lite lättare beten.

Båda spöna är i det stora hela identiska i material och utseende, hög kvalitet, genomtänkt och med snygg smått diskret design.

Rullen skruvas fast bakifrån.

Fujis SiC (anti tangle).

Bakhandtag special –Carbon Monocoque.

Skönt handtag kring rullen.

Plus

• Kastar långt och precist

• Superkänsligt

• Ultramodernt

• Superlätt

Minus

• Något långt framhandtag för oss med korta fingrar som gillar att ha ett pekfinger på klingan framför rulle och fäste.

• Ingen krokhållare.

Fakta 7'2"

Tillverkare: Shimano

Längd: 7'2" / 218 cm

Angiven kastvikt: 7-21 g

Antal ringar: 9 st inkl. topp

Vikt: 105 gram

Material handtag: Kork/grafit

Sektioner: Två, delat på mitten

Pris rek: 3.199 kr

Fakta 6'10"

Tillverkare: Shimano

Längd: 6'10" / 210 cm

Angiven kastvikt: 4-12 g

Antal ringar: 9 st inkl. topp

Vikt: 90 gram

Material handtag: Kork/grafit

Sektioner: Två, delat på mitten

Pris rek: 3.199 kr

Läs mer här: Shimano

Bättre skärgårdsborre på Expride 6’10”!

EKOLOD & PLOTTER

SKAPAD FÖR FISKE

EAGLE ® skapades för att göra fisket så enkelt och roligt som möjligt. Eagle är enkel att använda och att installera samt har nyutvecklade TRIPLESHOT™ HD - och SPLITSHOT™ HD -ekolodsgivare med FISHREVEAL™ -teknik. Dessutom har den autokalibrering för snabb och optimal inställning.

Som namnet antyder, är den född för att FISKA och gör det lättare att hitta och se fisk.

Relevant givare krävs. 4x-modellen är inte kompatibel med utökade ekolodsfunktioner eller kartor.

Svivlo

NÄSTA

STORA SVENSKA SPORTFISKEFÖRETAG?

VI HAR NÅGRA SPORTFISKEFÖRETAG I SVERIGE SOM VI HAR ALL ANLEDNING ATT VARA STOLTA ÖVER, DET FRÄMSTA ÄR SÅKLART

AKTIEBOLAGET URFABRIKEN ELLER ABU GARCIA SOM DET HETER IDAG. NU ÄR FRÅGAN OM VI INTE JUST NU SER NÄSTA STORA

INNOVATIVA SVENSKA SPORTFISKEFÖRETAG FÖDAS FRAM BÅDE HÄR HEMMA OCH PÅ VÄRLDSARENAN.

JAN OLSSON SVIVLO, FISHECO

Vi har några sportfiskeföretag i Sverige som vi har all anledning att vara stolta över, det främsta är såklart Aktiebolaget Urfabriken eller Abu Garcia som det heter idag. Nu är frågan om vi inte just nu ser nästa stora innovativa svenska sportfiskeföretag födas fram både här hemma och på världsarenan.

Jag pratar om helsvenska (ursvenska som ordvits vilket förstås längre fram i texten) Svivlo som senaste åren startat både produktion och försäljning av sin unika rulle/ bromssystem som sannolikt kan frälsa både nya och gamla spinnfiskare med sin banbrytande teknik som hindrar det vi idag skämtsamt kallar ”professional overruns”, skatbon eller ibland kallar det för vad det faktiskt är, en extremt irriterande händelse där spolen på en multirulle övervarvar och med det skapar ett ibland hopplöst virrvarr av lina som inte går att reda ut annat än med några snabba snitt med kniven och väl valda mycket grova svordomar. Vi har alla varit där och när det inträffar är det alltid och utan undantag extremt irriterande.

Under Sportfiskemässan 2023 linkade undertecknad fram på kryckor efter en galen kullerbytta på en isfläck kort innan. Jag blev övertalad av Patrik Zander, en av grundarna av Svivlo att testkasta en av deras rullar, jag var tveksam, jag har sett så många s.k. unika produkter komma och gå, men blev övertalad. Jag ska fatta mig kort, jag stressade rullen med så många dåliga kast jag kunde, med så mycket kraft jag kunde, utan tummen som broms på rullen (det krävdes övning för att inte bromsa med tummen kan jag säga). Gång på gång kunde jag med häpen min konstatera att det som i varje kast borde resulterat i ”kniv fram” inte resulterade i ett enda trassel. När jag hoppade därifrån på mina kryckor påstås det att jag hade ett fånigt leende som jag i efterhand fått

Patrik Zander VD på Svivlo, fiskar!

veta kallas svivlo-leendet, jag är visst en av många som reagerat på samma sätt.

Vad är då Svivlo? Från början ett skånskt familjeföretag inom urmakeri startat av pappa Sten-Thore Zander som redan på 1980 talet utvecklade grundtekniken för Svivlo. Idén föddes genom fiskeintresse och såklart med det funderingar över hur de ofta krånglande multirullarna kunde förbättras. På grund av bristande intresse från sportfiskebranschen lades tekniken på hyllan. Under 2015 började sonen Patrik Zander fundera över uppfinningen, Patrik med bakgrund inom IT och marknadsföring kunde inte släppa idén om en rulle som inte övervarvade och det slutade med Svivlos

första patent på tekniken som kom redan 2016. Nu har företaget totalt tre godkända patent i sammanlagt 22 olika länder.

Varför har då detta inte slagit ner som en revolutionerande bomb bland oss sportfiskare och kanske framförallt bland de etablerade tillverkarna av fiskerullar?

Patrik säger att ett av de stora problemen har varit pedagogiken, du måste helt enkelt få en sportfiskare att testa, precis som undertecknad gjorde på Sportfiskemässan, när det väl har skett då kommer insikten kring fördelarna med denna tekniskt revolutionerande bromsteknik.

Lite mer i detalj kan man säga att det hela är en kastbroms som reagerar på spolens förändring i hastighet. När spolen saktar ner i kasten och betet slutar ”dra i linan” då bromsar rullen. Den känner alltså av när betet saktar in och hamnar i vatten. Svivlo adresserar orsaken till problemet med skatbon, att spolen tillåts mata ut lina när betet landat eller när kastet blivit laddat fel. Andra bromssystem begränsar på olika sätt hastigheten på spolen. Det är den fundamentala skillnaden mellan andra bromssystem. Kul att veta, bromsen tillverkas faktiskt i Sverige och monteras sedan i rullhus producerade i Asien.

Kastlängderna då? Ja dom blir inte sämre, du kommer minst lika långt som med andra tekniker för inbromsning av beten.

Vad har då hänt dessa få första år av introduktion av Svivlo på marknaden. Jo, den första rullen som släpptes fick namnet Genesis och, lanserades under oktober 2023. En rulle primärt för gäddfiske. Nu under 2024 har man lanserat nästa rulle, Draken. En mindre rulle för kastvikter upp till ca 40 gram som Svivlo själva säger går att använda för än tyngre beten om man så måste.

Svivlo har också hunnit besöka världens största mässa, amerikanska ICAST, där man ställde ut för andra gången och i år med båda rullarna. Uppmärksamheten har varit stor men man ska komma ihåg att man utmanar stora ”drakar” just nu och det är kanske det svåraste man kan ge sig på.

För att vara tydlig, det här är en revolutionerande produkt som presterar som bäst i dåliga förhållanden som starka vindar eller stressade kastsituationer, situationer där andra rullar presterar som sämst. Tror ni mig inte? Testa själv och hör gärna av er så jämför vi erfarenheter!

BORSTLÖSA

MOTORER

Minn Kota QUEST™ serien ger dig full kontroll oavsett förhållanden.

QUEST är en vidareutveckling på våra redan välbeprövade motorer som garanterar funktionalitet år efter år. Med marknadens bästa komponenter och en helt ny borstlös motor kan du lita på att QUEST tar dig igenom även de tuffaste utmaningarna på vattnet. Så du kan fokusera på att fiska och låta motorn göra sitt.

QUEST. QUEST. QUEST. QUEST. QUEST. QUEST. QUEST.

FUNKTIONER

Svartzonker Power

Series 9' 50-220 g

Ett ovanligt kraftigt gäddspö.

Det är lite extra kul att testa svenskt designade produkter, det är alldeles för sällan men nu är det dags. I detta fall en riktigt stabil gäddpåk från Svartzonker som varit med från vår till höst.

Design och material

Det är självklart en kolfiberklinga vi pratar om men exakt vilken klass är inte specificerad, gissningsvis 30 ton. Klingan går i svart, klarlackad, med ett grönt parti i botten. Det finns totalt elva ringar på spöet, inkl. toppögla. Dessa kommer från SeaGuide i stål med zirkonium (ett ämne som liknar titan) inserts. Alla lindningar är svarta och spöet är tvådelat på mitten med s.k. top over holkar. Handtagen är genomgående i kork med exponerad klinga mellan rullen och bakhandtaget. Korken upplever jag är av bra kvalitet och ja! Det finns ett riktigt handtag framför rullen. Rullfästet kommer från Fuji, i grafit och av det rejälare slaget.

Riktigt bra handtag framför rullen är ett plus.

JAN OLSSON

JAN OLSSON & ANNA BERG

Top Over holkar med förstärkningslindningar.

Rejält rullfäste från Fuji.

Enkel funktionell krokhållare.

Omdöme

Ok, det här är ett ovanligt kraftfullt spö. Jag fiskar extremt sällan beten över 150 gram men i det här fallet har jag stressat spöet med beten ännu lite tyngre, Big Mcrubber med extra bly i strömsatta vatten och vid pelagiskt fiske på Mälaren. Det är en kastkanon med en progressiv klinga som vid belastning jobbar ganska långt ner i bottendelen, lite ”old school”. Mycket förlåtande vid drillning av fisk. Jag har fiskat det med en av våra egna FishEcoambassadeurer, Pro Rocket 5600 vilket är en bra kombo och jag tvivlar inte en sekund på att man kan kasta minst 200 grams beten utan problem. Det här är ett spö med relativt enkla, men absolut inte dåliga, komponenter. Det avspeglas också i prissättningen. Vi har här ett riktigt bra val för dig som inte vill lägga 3-5 tusen kronor på ett ”highend” spö men ändå vill ha en pålitlig produkt. Prisvärt är ett ganska genomgående tema för Svartzonkers spön de senaste åren. Mycket spö för pengarna helt enkelt!

Plus

• Kastkanon • Fröjd att drilla fisk på

• Mycket bra handtag framför rullen

• Krokhållare • Bra valuta för pengarna

Minus

• Inget om man tar hänsyn till priset

Fakta

Tillverkare: Svartzonker

Längd: 9'/274 cm

Angiven kastvikt: 50-220 g

Antal ringar: 11 st inkl. topp

Vikt: 285 gram

Material handtag: Kork

Sektioner: Två, delat på mitten

Pris rek: 1.499 kr

Genomgående tvåbenta ringar från SeaGuide.

Genomgående kork i handtagen. Bakhandtag i kork.

MAXA DIN MINN KOTA

UTNYTTJA KRAFTEN HOS DIN FRONTMONTERADE ELMOTOR

MED EN MINN KOTA ELMOTOR I FÖREN HAR DU FÖRUTOM GPS-ANKRING OCH AUTOPILOT EN RAD ANDRA FUNKTIONER SOM HJÄLPER DIG ATT OPTIMERA FISKET. HÄR KOMMER ANVÄNDBARA TIPS HÄMTADE DIREKT FRÅN

VATTNET PÅ HUR DU MAXIMERAR KRAFTEN HOS DIN FRONTMONTERADE MINN KOTA ELMOTOR. HÄNG MED!

ANNONSSAMARBETE MED COMSTEDT

Idag, fjorton år efter Minn Kota skapade den första versionen av den banbrytande i-Pilotmotorn har utvecklingen eskalerat. Nya funktioner anpassade efter sportfiskare har tillkommit men det är inte alla som utnyttjar dem. Att styra motorn via skärm och telefon, följa djupkurvor, cirkla runt attraktiva fiskeplatser eller låta motorn lägga en drift längs ett hett område, i exakt 0,3 knop är sedan en tid tillbaka möjligt. Flytta fokus från GPS-ankring och autopilot ett tag och snegla på de andra funktionerna, för de kommer berika ditt fiske mer än vad du tror.

SLICKA ÅTTAMETERSKURVAN MED FOLLOW CONTOUR

ytterkanten av dessa. Genom att använda funktionen ”Följ konturen” låter du motorn göra jobbet så du kan ägna hundra procent av din uppmärksamhet på fisket.

Exempel: Du har just hittat ett intressant grundområde som du vet håller gott om gös. Med hjälp av din AutoChart-/LakeMasterkompatibla skärm noterar du att koncentrationen av bytesfisk uppehåller sig mellan sex och tio meter.

Med Follow Contour

ser Minn Kota till att båten följer en djupkurva alternativt hårdbotten eller område med vegetation.

En av de vassaste funktionerna som Minn Kota implementerat sedan några år är möjligheten att kunna följa en LakeMaster- eller Autochart djupkurva. Har du karterat ett område med hårdbotten eller vegetation via AutoChart så kan du även följa

Det vore alltså idealiskt att styra båten längs åttameterskurvan för att komma i kontakt med gösen vid trolling. Genom att klicka på åttameterskurvan och välja ”Gå till” och ”Följ konturen” markeras nu åttameterskurvan med en orange och en lila linje, en färg för vardera riktningen. Klicka på den färg du vill följa och klicka därefter på farthållaren (Cruise Control) på fjärrkontrollen. Med +/- väljer

du nu hur många knop du vill fiska i.

Nu sköter Minn Kota I-Pilot jobbet, båten slickar åttameterskurvan i exakt den hastighet du vill. Du kan i lugn och ro sätta alla spön, fixa med fika eller underhålla barnen utan att behöva tänka på att styra båten.

(Autochart-kartan innehåller även information om hård botten och vegetation. Vill du hellre följa utkanten av något av dessa zoner så går det bra. Markera lämpligt område och välj hur stort avstånd ”Offset” från det du vill fiska).

En nyutvecklad fjärrkontroll med programmerbara knappar och lång batteritid, följer med de nya Questmotorerna.

BORSTLÖS STYRKA I NYA MINN KOTA QUEST

Han står fullt koncentrerad och spänner blicken på Från och med i år har Minn Kota vunnit ytterligare marknadsandelar i och med introduktionen av nya QUEST-teknologin i modellerna Ultrex, Ulterra, Terrova samt nya saltvattensmotorn Instinct (ersätter Riptide Ulterra). Den nya tekniken omfattar borstlösa motorer på 24 och 36 volt och erbjuder upp till 30 procent längre driftstid och 50 procent mer vridmoment. Motorerna är designade för att axla tuffa marina miljöer och har byggts med kolfiberförstärkta riggrör och uppgraderade infästningar. Viktiga funktioner inkluderar Auto Park-funktion så att motorn alltid hamnar rätt, förbättrade propellrar och ett batteriövervakningssystem där du har full kontroll över energiförbrukningen. En ny fjärrkontroll med programmerbara knappar för favoritfunktioner som markera Waypoint och fälla ner grundvattenankare medföljer. QUEST-motorerna är optimerade för lång hållbarhet och hög prestanda i krävande förhållanden.

OMVANDLA SPÅR TILL ITRACKS OCH SKAPA RUTTER PÅ SKÄRMEN

Du som kommit i kontakt med I-Pilot vet att det går att skapa så kallade iTracks. Du spelar helt enkelt in en rutt under tiden du kör båten. När rutten är färdiginspelad kan du genom några knapptryckningar låta elmotorn köra just den sträckan under tiden du fiskar. När du kopplat din Minn Kota elmotor via båtens nätverk, One-Boat-Network kan du skapa dina rutter direkt i din kompatibla Humminbirdskärm: det är bara att placera ut ett antal Waypoints längs den tänkta rutten och berätta för motorn att den ska köra den vägen.

En annan möjlighet är att låta din Minn Kota följa spåret i din plotter – de senaste 3,2 kilometrarna du kört kan omvandlas till en iTrack genom enbart en knapptryckning.

Exempel: Efter en lång vinter är fiske på öppet vatten ett faktum. Planen är att du och din fiskekompis ska spinnfiska av en stubbvasskant i hopp om att komma i kontakt med förleksgäddan. Med hjälp av bensinmotorn kör du längs vasskanten, hela den tänkta fiskesträcken. När du kommer till slutet klickar du på ”Backtrack” på din Humminbirdskärm – motorn sparar nu de senaste 3,2 kilometrarna du kört och omvandlar dem till en iTrack och påbörjar automatiskt rutten tillbaka dit du började.

Sedan ställer du in farthållaren, ”Cruise Control”, på valfri hastighet. Din Minn Kota-motor tar nu hand om manövreringen. Om du vill att båten ska köra en bit utanför rutten, på lagom kastlängd för att inte störa fisken ställer du ”iTrack Offset” på valfritt avstånd.

Med appen Exide M&L kan du trådlöst övervaka dina litiumbatterier.

Elmotorns energikälla är inte att förringa. När du väl har investerat i en Minn Kota elmotor av högsta klass är det avgörande att välja batterier som matchar motorns kvalité. Batterier som inte bara möjliggör, utan optimerar elmotorns prestanda. Exide Technologies, det ledande varumärket inom batteritillverkning med rötter i 1800-talets slut, rekommenderar starkt litiumbatterier för sportfiskare. Litiumbatterier erbjuder flera betydande fördelar jämfört med traditionella blybatterier, vilket gör dem till ett självklart val för alla båtburna sportfiskare. litiumbatteriet laddas upp snabbare och han-

terar även partiella laddningar utan problem utan att skadas, vilket är idealiskt när du fiskat en stund och fort vill ladda upp batteriet inför nästkommande tur. Noteras bör att de sista tjugo procenten av blysyrabatteriets kapacitet alltid tar cirka åtta timmar att ladda. Använder du Exides nya batterier i EV-serien så får du ett batteri med avsevärt längre livslängd, upp till 5000 laddningscykler mot blysyrabatteriets 700 cykler(AGM). Förutom att litiumbatteriet kräver mindre underhåll så är det också betydligt lättare än traditionella blybatterier, vilket inte är helt oviktigt för båtägare. Råkar du ladda ur ditt blysyrabatteri helt riskerar du att hamna i en kritisk situation eftersom sulfateringsprocessen i batteriet påbörjas. För att un-

dvika skador på batteriet är det viktigt att det laddas upp inom en timme. Det här problemet finns inte med litiumbatterier.

Med en telefonapp kan du trådlöst övervaka dina Exide-batterier. Frågetecken såsom "Hur lång tid tar laddningen?", "Hur mår batteriets celler?" och "Hur många cykler har batterierna laddats?" rätas ut genom en knapptryckning. Investeringen i litiumbatterier blir på sikt en mer kostnadseffektiv affär som dessutom kräver mindre underhåll. Dessutom bibehåller litiumbatteriet sin effekt oavsett laddningsnivå; det är lika kraftfullt vid nittio procent som vid tio procent laddning. Blybatteriet däremot, börjar prestera sämre när 40 procent av laddningen återstår.

Med nya Drift-modefunktionen sköter motorn driften och kompenserar för vind och ström så att du kan fokusera på fisket.

TILLGÄNGLIGGÖR ALLT, ÖVERALLT MED ONE-BOAT NETWORK

Grejen med One-Boat Network är att förenkla för dig som fiskar och göra dina enheter tillgängliga på fler ställen i båten och sist men inte minst maximera prestanda och intelligens. Du behöver inte vara särskilt teknikintresserad för att nyttja OneBoat Network utan du använder de funktionerna som du känner att du behöver. En bit i taget. En av de främsta fördelarna med One-Boat Network är att du kan dela informationen mellan skärmarna i båten. Du speglar alltså inte bara data till andra skärmar i båten utan du kan dela ekolodsinformation från en skärm till en annan och sedan exempelvis plocka upp Autochart Live på skärmen i stället. Alla ekolodsvyer och navigationsdata blir tillgängliga på alla kompatibla skärmar i nätverket.

Allt blir tillgängligt överallt vilket är bra när när du exempelvis vill plocka upp SideImaging på skärmen i fören fast givaren sitter kopplad till en skärm längre bak i båten. Och har du glömt fjärrkontrollen till elmotorn så kan du styra den direkt från skärmen eller från appen i mobiltelefon istället.

STEGVIS FÖRFLYTTNING OCH CIRKULERA RUNT FISKEPLATSEN

En av de mest använda i-Pilotfunktionerna är möjligheten att snabbt kunna ankra, ”Spot-Lock”, på en intressant fiskeplats. I samband med att den andra generationens i-Pilot lanserades tillkom en rad intressanta funktioner som numera är etablerade begrepp inom sportfiskesfären, en av dem är JOG-funktionen.

Via JOG-funktionen har du möjlighet att finjustera

båtens position. Genom att trycka ”pil höger”, ”pil vänster”, ”plus” eller ”minus” så förflyttar du båten styrbord, babord, framåt och bakåt. En knapptryckning förflyttar båten 1,5 meter, två knapptryckningar tre meter och så vidare. Båten förflyttar sig omedelbart i önskad riktning och låser sig på den nya positionen.

En annan användbar funktion är Circle-mode som tillåter båten att cirkulera runt en Spot-Lock.

Du kan nu finkamma en spännande fiskeplats och kasta på den från alla riktningar undertiden elmotorn sköter navigering.

Exempel: Du har fått nys om en het fiskeplats som du vill undersöka noggrant. En gammal risvase av julgranar, grenar och sly ska hålla ett gott bestånd av fin abborre. Tanken är att du ska fiska dig runt risvasen med offsetkrok-tacklad jigg för att komma åt fisken, men du vet inte hur du enklast når dem.

Med hjälp av ekolodet lokaliserar du risvasens position och markerar den med en Spot-lock. Via kartvyn på din kompatibla Humminbirdenhet väljer du ”Gå till” och ”Cirkulera”(du kan givetvis aktivera Circle-mode direkt i fjärrkontrollen). Sedan är det bara att välja radiens längd från risvasen och om du vill att båten ska cirkulera medurs eller moturs. Med farthållaren, ”Cruise Control”, ställer du in vilken hastighet båten ska navigera runt risvasen. Nu kan du nå fiskeplatsen i alla kastriktningar och lägga energin på att presentera betet så smakfullt som möjligt i stället för att trycka på fjärrkontrollen. Motorn sköter jobbet.

LÅT ELMOTORN SKÖTA DRIFTEN

Att lägga drifter för att fiska av intressanta områden är ett av sportfiskarens allra vanligaste mål vid fiske från båt. Nu har ingenjörerna på amerikanska Minn Kota utvecklat en ny funktion för just detta ändamål. Med nya Drift-mode kan du få båten att hålla en kurs i vald hastighet samtidigt

som motorn kompenserar för yttre påverkan av vind och strömmar. Aktiverar du dessutom Dodgemode så har du möjlighet att pausa navigeringen för att styra runt ett hinder, för att sedan återuppta navigeringen.

Exempel: Du är ute och flugfiskar havsöring och har via LakeMaster-sjökortet och Satellite overview spanat in ett intressant område, en grundare sandbank med inslag av tång och sten ganska när kustlinjen. Heta jaktmarker för födosökande öring. Fisken borde enligt teorin gå grunt och leta

Med JOG-mode kan du finjustera fiskeplatsen genom att trycka på fjärrkontrollens pilknappar – en tryckning förflyttar båten 1,5 meter.

Aktiverar du Dodge-mode kan du enkelt styra runt ett hinder som ligger i driftriktningen.

småfisk, kräftdjur annat ätbart i området. Vinden ligger på mot land i kastriktningen. Du ställer elmotorns huvud i önskad kompassriktning och aktiverar Drift-mode via fjärrkontrollen och ställer farten till 0,3 knop. Båten håller nu kompassriktningen och kompenserar för vinden och du kan koncentrera dig på att lägga precisa kast mellan sten och tångruskor. Lite längre in i driften uppmärksammar du ett parti med stenar som ligger mitt i driftriktningen. Väl framme aktiverar du Dodge-mode, styr runt stenarna, klickar på ”meny-knappen”, knappar dig ner till ”återuppta navigering” och båten fortsätter driften.

Med en frontmonterad Minn Kota elmotor har du förutom GPS-ankring och Autopilot världens bästa guide som ser till att du kan lägga all din tid och uppmärksamhet på rätt saker – fisket!

För mer information om Minn Kotas olika elmotorer – följ den här länken!

Minn Kota Quest har förbättrade propellrar med optimerad prestanda och effektivitet, framdrift och ankring i tät växtlighet är inga problem.

Savage Gear Revenge SG6

Light Game 4-15 gram 7'5"

Som gjort för att absorbera tunga knyckar.

Det är för sällan vi har produkter från Savage Gear på test, nu är det dags! I det här numret har vi faktiskt två, ett spö för gädda och ett för abborre. Vi startar med SG Revenge som jag använt för ned, lättare jiggfiske och lite drop shot fiske!

Design och material

Klingan kommer från japanska Toray, ett företag som verkar leverera allt fler klingor till allt fler märken under de senaste åren. Kolfibern är specificerad som 30/40 ton grafit, två olika grader av styvhet. Klingan är dessutom krysslindad, tekniken kallar Savage Gear 4X Carbon Wrap, ett sätt att kontrollera vilken aktion klingan får och att göra den starkare. Färgen på klingan är djupt röd och blank med förstärkningen i svart synlig vid rätt ljus och med svarta lindningar, rätt läckert. Spöet är tvådelat på mitten med spigott-holkar. Ringarna kommer, enbenta hela vägen, från SeaGuide, ramarna i rostfritt stål och ringarna i SiN eller kiselnitrid på svenska (stenhård legering). Nio ringar inkl toppögla. Rullfästet kommer från Fuji och gjort i kolfiber. Kork är materialet i bakre handtag och på ovandelen av rullfästet.

Omdöme

Det här spöet är snyggt, det är subjektivt, men vad jag tycker. Den röda klingan, det svarvade bakhandtaget ger aningen old school uttryck. Klingan skiljer sig lite från vad vi oftast ser hos nya spön idag. Det har en lite mer förlåtande aktion. Vi pratar toppaktion men inte lika styvt eller snärtigt som många andra spön.

Det här är faktiskt en fördel när man tex drillar fisk och dessutom med tunnare tafsar. En sådan

Skönt handtag, beprövat rullfäste från Fuji.

Spigottholkar, förstärkt.

Krokhållare, så klart!

Svarvat bakhandtag.

Bra ringar från SeaGuide.

fröjd att drilla stor abborre med!

här klinga är som gjord för att absorbera tunga knyckar från storabborre. Spöet presterar bäst inom sin angivna ”range” 4-15 gram. Över 15 gram är inte optimalt.

Sammanfattningsvis är det här ett spö som passar riktigt bra för det ändamål det tagits fram för, lättare traditionellt jiggfiske, ned eller andra tekniker och riggningar för just lätta beten. För er som i sammanhanget uppskattar ett något längre spö och mycket förlåtande spö för lätt fiske är det ett riktigt bra val med bra beprövade komponenter. Jag kommer att fiska vidare med det här spöet speciellt för dagar då jag fiskar drop shot riggade beten.

Plus

• Mycket förlåtande aktion

• Känsligt

• Snygg design

• Förhållandevis lätt

• Krokhållare

Minus

• Inget i förhållande till priset

Fakta

Tillverkare: Savage Gear

Längd: 7'6" / 226 cm

Angiven kastvikt: 4-15 g

Antal ringar: 9 st inkl. topp

Vikt: 109 gram på vår våg

Material handtag: Kork och grafit

Sektioner: Två, delat på mitten

Pris rek: 2.399 kr

Svenska Fiskeregler har nytt utseende!

Nu finns en ny, mobilanpassad och mer användarvänlig version av Svenska Fiskeregler.

Här hittar du vilka fiskeregler som gäller för fritidsfiske i havet och de fem stora sjöarna.

Reglerna som visas finns i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, fiskelagen och i EU förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, samt i områden med skyddad natur.

Det är viktigt att du som fiskar känner dig trygg med vad som gäller och alltid kunna ta del av den senaste informationen om regleringar och förändringar i regelverket.

Det ska vara lätt att göra rätt! På så vis kan du bidra till att vi når ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresurserna.

www.buster.fi/sv/buster-fiskebatar

Abu Garcia Beast X

Abu Garcia har vidareutvecklat sin storsäljare Beast X och lyft hela den här serien till nya höjder. Spöna är i snitt 15% lättare än sina föregångare och aktionerna har förbättrats genom att använda snabbare klingor och reducera vikten på spöringarna.

Dessutom är priset riktigt attraktivt. Kommer i många olika modeller – haspel, spinn, trolling, vertical och jerkbait.

Pris ca 1499:www.abugarcia-fishing.eu

3D Herring Shad V2

Genom att scanna en riktig strömming har Savage Gear skapat en otroligt fin jigg, som så klart även imiterar andra vanliga bytesfiskar, som mört, löja och många fler. Fantastiska detaljer, färger och riktigt fin rullande gång. Herring Shad har en smalare profil med en bred sida som flashar, medan de naturtrogna fenorna ger extra realism. I paddeln sitter en rasselkammare som skickar ut klickande ljudsignaler som gäddorna snappar upp. Kommer i fyra storlekar.

Pris fr. 139:www.savage-gear.com

Savage Gear

4D Line Thru Trout

Två nya limiterade färger på Savage Gears välkända öringimitation –Black Gold och Clear Bream. Det här betet är så likt en riktig fisk att rovfiskarna inte kan motstå att attackera när de ser det. Designat med en större Line Thru kanal för lättare byte av tackel. Det kommer färdigriggat med en justerbar Carbon49-wire och har ett s-kurvigt rörelsemönster som adderar till realismen i ett redan otroligt fint bete. Optimalt bete till trolling men går även bra att spinnfiska med ett kraftigt spö. De här två färgerna kommer på Line Thru Trout 30 cm slow sink.

Pris ca 499:www.savage-gear.com

EMBRION SHAD

En av Libra Lures senaste nyheter - nu med predatorfiskaren i fokus!

Med modeller från 5 cm till hela 20 cm finns rätt storlek får såväl abborre, gös och gädda. Embrion Shad har utöver sin läckra färger och förföriskt paddlande stjärt även en extra krydda - Den luktar fisk! www.jiggskallar.nu

NYTT VARUMÄRKE

Sedan 2003 har amerikanska DuraSafe tillhandahållit produkter för att låsa fast elektronisk utrusning ombord på båtar. Produkterna är välbeprövade och noga utvecklade för deras specifika ändamål. Sortimentet innehåller ett urval produkter för att låsa fast nödvändig utrustning som: Frontmonterade elmotorer, Aktermonterade elmotorer, Ekolod och Plotters monterade på bygel samt annan utrustning installerade på exempelvis RAM-fästen.

MAGNUM JIGHEAD

Magnum Jighead finns från strl 4 och 2g till 10/0 och 32g. Kroken som är från japanska Sasame är av högsta kvalité och är försedd med en effektiv hake som håller fast betet utan att deformera gummikroppen. www.jiggskallar.nu

Ifish

CHAR-X 20UL

Pimpelspö med heldragen klinga som slipas platt mot toppen ger en mycket känslig topp som registrerar minsta napp samtidigt som klingan har kraft att kroka och drilla fisk. Char-X har utrustats med överdimensionerade kvalitetsringar för minimal nedisning, krokhållare, handtag av naturkork och ett rullfäste med grafitinlägg. Dessutom har handtaget fått ett vackert rödingmotiv. Längd 50cm (20''). Finns som UL, medium och Extra Heavy. Finns i butiker som säljer IFISH.

Pris ca 1199:www.bios.se

Läs mer: Comstedt

Libra Lures

Musaga

Durasafe

Ifish

CARRY ALL COMPLETE

Den enda väska du behöver för din isfiskeutrustning, Carry All complete! Finns i varianterna small, medium, large och complete!

Pris ca 1249:www.bios.se

Ifish

X-WAND 20'' LIME

Pimpelset för barn och ungdomar. Färgmatchat och utvecklat för ett problemfritt fiske. Pimpelspö med spänstig glasfiberklinga, EVA-handtag och skruvrullfäste med kullagrad haspelrulle och påspolad lina. Längd 50 cm.

Pris ca 259:www.bios.se

ett mjukt swimbait med rejäl paddletail som olikt många andra "gäddgummi" har en stabil gång med bred och högfrekvent svängande stjärt. Stjärtens svingande går att kroppen söker sida sida med nosen. Rörelsemönstret ter sig så annorlunda att RAIJIN SHAD kommer ha en självklar plats i din arsenal eftersom det sticker ut från det klassiska rullande och flashande mönster vi idag återfinner på de flesta andra mjukbeten med paddletail. RAIJIN SHAD andas kvalitet och designen är ett konststycke! Varje bete är handmålat och gummiblandningen, som också är BPA-fri, är lite tuffare än de flesta andra gäddbeten på marknaden. 22cm lång, riggas med shallowskruv eller viktad skruvskalle och valfri stinger.

Pitch

& Strike

COPPERHEAD BLADE

Pris ca 169:www.mojoshop.se

Ett måste i bladed jig / chatterbait arsenalen! Detta exceptionella bete kombinerar ett högfrekvent blad, teflonkrok specifikt utvecklad för betet, ett verklighetstroget betesfiskhuvud som skalle och en robust handknuten silikonkjol. Finns i fyra storlekar. 7, 9, 10,5 och 12 gram.

Pris ca 169:www.mojoshop.se

Pitch & Strike RAIJIN SHAD 220

SKA VI VARA RÄDDA FÖR TEKNIKEN?

OAVSETT VAD MAN TYCKER OM DET, TEKNIKEN HAR ALLTID SPELAT EN STOR ROLL INOM SPORTFISKET. FRÅN ATT VI BÖRJADE SMIDA KROKAR MED DEN REVOLUTIONERANDE HULLINGEN TILL ATT VI IDAG HAR EKOLOD SOM KAN TITTA FRAMÅT, ÅT SIDAN OCH FAKTISKT RUNT HELA BÅTEN – OCH DET I REALTID!

JAN OLSSON JONATHAN JANSSON WOLLSTEN

Varje gång tekniken tar ett ”skutt” framåt reagerar vi som sportfiskekollektiv, positivt och negativt.

Under mina egna nu ganska många aår som sportfiskare har jag intresserat följt de flesta av dessa debatter kring hur vi ska förhålla oss etiskt kring tekniken som hjälpmedel för att fånga fler och eller större fiskar.

Tittar man några årtionden tillbaka minns jag fortfarande hur debatten svallade när nu bortgångne gäddprofessorn Leif Engström började bygga om vanliga fritidsbåtar till på den tiden supermoderna sportfiskebåtar efter amerikansk förebild. Dessa utrustades både med elmotor och sk. blinklod. Det hyllades och kritiserades på den tidens Internet, dvs i diverse tryckta sportfisketidningar som det då fanns gott om och Leifs nytänkande och inspiration från USA kring i stort sett allt var en källa till inspiration för många och ett tecken på sportfiskets förfall för många.

Vartefter åren gick utvecklades och förfinades tekniken allt mer. Blinkande ekolod ersattes av skrivande ekolod med stora pappersrullar som ritade upp bottnarna. Dessa ersattes med de lod vi idag kallar 2D-ekolod med skärmar i svart/ vitt som visade botten, djup och strukturer… å efter något år kom skärmarna även i färg! Även detta en källa till inspiration för många och ett tecken på sportfiskets förfall för många…

De senaste åren har vi sett ytterligare utveckling kring tekniken med tex sk. sidescan och downscan. Båda dessa blev instrument för vad som utvecklades till det ”pelagiska prickskyttet” som under några år var populärt och självklart även kritiserat för dess möjlighet att söka fiskar vi tidigare haft svårt att komma i kontakt med. Idag kan man bara konstatera att fisken har svårt att komma undan oss sportfiskare. Den senaste livetekniken låter oss inte bara se fisken i realtid och runt hela

båten, den är så förfinad att vi både kan avgöra art och i vissa fall ungefärlig uppskattning av vikt. Jag har själv fiskat en del med live och med guider som är verkliga experter på liveteknik och kan skriva under på att det här är ett av de mest effektiva verktyg som någonsin lanserats för predatorfisket. Debatten kring just liveteknologin är sedan en tid den kanske hetaste vattendelaren inom sportfiskekollektivet.

Den här debatten har en sorglig sida där motståndare och förespråkare inte kan närma sig varandra. Elaka ord har flödat på sociala medier i en aldrig sinande ström. Tekniken har uppmärksammats av vattenägare och beslutsfattare, inte tu tal om det. Under förra året kom dom första förbuden för denna teknik i några av våra svenska vatten och fler förbud kommer att följa, det är jag helt säker på. I USA utreds just nu totalförbud för liveteknik i flera delstater.

Att bringa reda i detta låter sig knappt göras men här är ett försök. Motståndare till livetekniken har ett stort och ganska tungt argument. Att möjligheten att rikta fisket mot de största topp-predatorerna i våra vatten sliter på dessa enskilda, oftast få och viktiga stora fiskar (under förutsättning att c&r tillämpas vilket det sannolikt görs till närmare

100 procent). Ju fler liveanvändare och fokus på stor fisk, ju större konsekvenser med fisk som till slut får ett stört ätbeteende och på sikt även påverkar andra faktorer som tex reproduktionen i dessa vatten.

De som förespråkar livetekniken hyllar den av egentligen samma skäl som den kritiseras för, möjligheten att fiska riktat mot individer man aktivt valt ut, ofta de största, och med det lämnar man övrig fisk i fred. Tekniken ger också unik information om bottenstruktur, stenar, gräsbälten och med det kan förespråkaren lättare hitta områden som producerar mer fisk eller just den art man aktivt fiskar efter. Argumenten här är giltiga, många sportfiskare har alltid strävat efter stor fisk och att hela tiden fylla på sin kunskapsbank kring sina vatten. Man är inte en sämre människa för det.

Vem har rätt, vem har fel? Det är inte helt enkelt. Tekniken är här för att stanna och kommer sannolikt att utvecklas ytterligare, det vet vi och kanske vem som har rätt eller fel inte är rätt fråga att ställa, kanske är det andra saker som är bakomliggande vi ska lägga vår tid på och framförallt ska vi göra det utan att bli osams. Friktion i diskussion är bra, det för framåt, men hat och smädelser kan vi vara utan och det har vi sett nog av.

Kanske är det så enkelt att vi sportfiskare blir allt fler och vi blir allt bättre när det gäller precis allt inklusive utnyttjande av modern teknik, sammantaget är det kanske detta som är grundproblemet?

Samtidigt tränger vi numera ihop oss på populära vatten i allt högre grad, tex Vänern och Mälaren. När vi hela tiden blir lite fler och lite bättre ökar vi trycket på fiskbestånden. Mina egna erfarenheter av gädd- och gösfisket i Mälaren bekräftar detta. För ca 10 år sedan var det ovanligt med sk. c&rskador på fisken. Idag är det vanligt, kanske för

vanligt, och fångsterna har stadigt minskat. Jag har inga siffror på hur mycket fisketrycket har ökat men det är väsentligt, det tror jag många Mälarfiskare kan skriva under på. Samma utveckling kan vi se på Vänern. På båda vattnen har också det moderna tävlingsfisket efter framförallt gädda ökat. Det här är inte ett hot mot fiskbestånden men!!! Generellt påverkas såklart fisken, såklart påverkas lek och såklart kan vi se fiskar som får förändrat ätbeteende, magrar och som tar skada av vår hantering.

Låt mig vara tydlig. Sportfisket generellt, eller ens livtekniken, är inte ett hot mot fiskbestånden. Vi kommer inte att se vatten utfiskade eller utrotade av sportfiskare och sett ur ett större perspektiv skulle vi ha både färre vatten med fisk och generellt sämre fiske om det inte vore för oss sportfiskare och vårt engagemang för friska vatten och friska fiskbestånd, om det kan det skrivas 100 artiklar. Hoten mot fiskbestånden är helt andra, överfiske på strömming med matbrist för predatorerna på kusten som konsekvens, säl och skarv, miljögifter och klimatförändringarna är vad vi ska oroa oss över.

Vad vi däremot måste tänka på är vårt eget ansvar för hur vi vill att sportfisket ska få bedrivas i framtiden och hur bra vi tillåts bli inom vårt sportfiske?

Redan idag finns tankar bland flera beslutsfattande institutioner på att freda gäddan i populära vatten under vårmånaderna då man anser att fisketrycket från oss sportfiskare är för högt! Det finns till och med en gryende diskussion där man ifrågasätter tanken med det fria fisket i våra stora sjöar och på kusten. En förmån som få länder har och som jag tror, med betoning på tror, kan vara i fara på sikt, tecknen på detta finns. Rätt eller fel… det får tiden utvisa!

Jag tror alltså inte att vi ska fokusera på att diskutera användandet av tekniska hjälpmedel när vi fiskar eller om metoder som trolling eller ismete räknas som sportfiske vilket också är en pågående debatt. All utveckling av sportfisket kommer att fortsätta och vi kommer fortsätta att bli allt ”bättre” på att fånga fisk. Ni har nog blivit trötta på ordet kanske i den här artikeln men här kommer det igen, kanske är det så att vi ska ha en bredare diskussion kring hur vi ska kunna stå upp för sportfisket i framtiden generellt som ett intresse som berikar och engagerar med vad vi kan kalla ”acceptabel påverkan” på fisken. Kanske måste fångsterna inom sportfisket regleras, kanske måste högre grad av fångstrapportering införas för bättre underlag för framtida fiskevårdsbeslut? Kanske måste vissa vatten fredas under lek… Jobbiga frågor men som kanske måste ställas…

PIKE FISHING at it’s best! These perfectly balanced ALPHA rods have incredible POWER to work and cast your favorite lures all day long. Featuring fast actions with slightly softer tips, these rods provide sufficient backbone to cast and work baits in the right way, and also make sure that you have plenty of power for a good hookset. Finished with the best Fuji SiC guides a Fuji reel seat and blanks made with the best high end Japanese Torayca carbon, these rods are the best you can get!

Mörrums Kronolaxfiske

Hållbara naturupplevelser vid Sveriges vackraste fiskevatten

Välkommen till Mörrumsån, ett av Sveriges mest kända lax- och havsöringsvatten. Kanske är det för att man dragit upp bjässar här sedan år 1231, men också för att ån och naturen är sagolikt vacker.

Det finns gott om fiskehistorier härifrån och nu tycker vi det är dags att du kommer hit och skapar din egen fiskehistoria för kommande generationer.

Vi har allt du behöver. Tveka inte att höra av dig till oss, vi gör allt för att du ska trivas när du besöker Mörrumsån.

• Kurser för alla – nybörjare, kastteknik, slipa kastformen m.m.

• Uthyrning av utrustning

• Guidningar efter dina önskemål

• Konferensmöjligheter

• Utställning med akvarium

• Vandringsleder

Här finns också bemannad reception, logi, restaurang och fiskeshop.

Välkommen hälsar personalen på Mörrums Kronolaxfiske

Fiskeåret 2024 är snart till ända och vi blickar tillbaka på året som gått. I norra och mellersta Sverige ligger isarna sedan läng men för oss i dom södra delarna finns fortfarande fiskbara vatten. Det är härligt att plocka fram fina fiskeminnen från året som gått och så förstås börja längta till nästa års fiskeäventyr. En av höjdpunkterna för oss var vår fjällenresa, vi hoppades på att göra en grand slam, fånga harr, öring och röding på samma resa, i en kommande artikel får

ni reda på hur det gick. I detta nummer bjuder vi bland annat på tips inför fjällenresan, tankar och funderingar kring när en fisk egentligen räknas som landad. Dragsö Sportfiskecamp i Karlskrona, vi har även artikel om mayfly.se och dess grundare Stefan Biehl, fiske mot barncancer med Livlinan där Jakob Lindahl som är motorn bakom Livlinan berättar historien om hur Livlinan utvecklades. Sommarfiske efter Abborre och Gädda. Intervju med Lands-

INNEHÅLL:

Flugfiskelandslaget

Vill ni bidra med en artikel till tidningen?

Kontakta Andreas eller Peter för mer information peter@fisheco.se / andreas@fisheco.se

Vill ni annonsera i tidningen?

Kontakta jano@fisheco.se

Layout FishEco Flugfiske: Andreas Olsson

lagsfiskarna i flugfiskelandslaget Therese och Jonas, tester, nyheter, klassiska flugor och mycket mer. Har ni läsare någon fiskeupplevelse ni vill dela med er av, skicka den till oss så publicerar vi den gärna tillsammans med någon bil och några ord om det gick till. Tanken är att bjuda på ett läsarminne i varje nummer av FischEcoFlugfiske.

Vi på FishEcoFlugfiske önskar alla ett tidigt gott nytt år och ett riktigt skitfiske!

PETER SVENSSON

ANDREAS OLSSON

Costa Paunch

Klassiska flugor

TIPS PÅ BRA FISKEVATTEN

SNÄRJEBÄCKEN

Kalmar Sporfiskeklubb driver ideellt Snärjebäckens fiskevatten. Där planteras regnbågslax under större delen av året. Snärjebäcken erbjuder både lugnt och strömmande vatten.

Möjligheten att fiska med vadare eller att stå från land är upp till dig som fiskar att välja. Oavsett om du är oerfaren eller van fiskare så erbjuder området en rad olika utmaningar. Den c:a 1 km långa sträckan har en öppen och framkomlig terräng.

När det sedan är dags för en liten paus i fiskandet har du tillgång till tre grillplatser, där du kan möta andra fiskare och byta erfarenheter. Vid stora grillplatsen finns vindskydd kan man vila, grilla och träffa andra fiskare. Men sitt inte för länge, grillplatsen är inte bara en plats att koppla av på. Runt grillplatsen fångas det ofta mycket regnbåge. Den övre flugfiskesträckan kan vi varmt rekomendera.

AV FISHECO TESTATFLUGFISKE

Costa Paunch

Costas senaste beachbågar är inspirerade från vita sandstränder, klart vatten och den legendariska surfingen i Bocas Del Toro i Panama. Dessa Bio-Resin™-bågarna är ihopparade med mönstrade Hydrolite®-gummisadlar för att göra desa trendiga bågarna bekväma i ansiktet. Som vanligt med glasögon från Costa andas det kvalité. Sköna att ha på sig bra polariserande effekt. Vi har testat dessa en tid nu och kan varmt rekommendera dem! Fungerar lika fint till fiske som till vardags.

• Premium polariserade 580-linser: Att filtrera reflekterande bländning är viktigt för alla som är på vattnet eller utomhus

• 100% UV-skydd: Costas absorberar 100% av UV-ljuset, vilket ger dig det bästa i ljushantering och skydd

• Reptåligt och hållbart: C-Wall-beläggningen ger extra reptålighet och en barriär som stöter bort vatten, olja och svett för enkel rengöring

• Modellnamn: Paunch

• Ramfärg: Matte Smoke

• Linsens färg: Blue Mirror

• Linsmaterial: Polariserat glas (580G)

• Passform: Normal

• Storlek: L

• Näsan är justerbar: Nej

• Linsens kurva: Base 6

Ni har väl inte missat att FishEco Flugfiske har en egen Youtube-ka-

nal som heter EveryFishCounts. Här hittar ni många filmer från våra reportage, tester och bindbeskrivningar mm. Så kika gärna in och glöm inte att prenumerera kanalen. De betyder mycket för oss!

Livlinan

Livlinan kördes första gången 2017 och drevs från början av Janne Knutsson. Efter 2019 års auktioner valde Janne att hoppa av och undrade om någon/några ville driva det vidare. Ingen var sugen, men jag kände att ett sådant initiativ inte fick gå i graven, så jag valde själv att köra vidare.

2020 blev mitt första år och en hel del utmaningar fick jag tampas mot - inte nog med att jag var relativt ny inom sportfisket, hela världen slogs också mot en pågående pandemi som vände upp och ner på det mesta i vardagen.

Det blev många ”kalla samtal” och jag kände mig mer eller mindre som en telefonförsäljare i början - tills jag fick kontakt med Daniel Nilsson (Westin), Matilda Leijon och JanO. Genom deras hjälp med spridning i sociala medier samt tillgången till JanOs kontaktnät så började riktigt fina auktioner rulla in för fullt - vi nådde osannolika 418 000kr i 2020 års insamling.

JanO har även fortsatt att hjälpa till och det arbete han lägger ner med att dra in fina auktioner kan inte nog belysas.

Följande år har det rullat på bra, men vi har såklart drabbats av kriget i Ukraina (som även resulterade i en insamling till UNHCR som nådde 100 000kr) men även de skenande räntorna som påverkat de flestas vardagsekonomi och därmed även möjligheten att buda på auktionerna. Trots det har vi fram till idag samlat in mer än 1,8 miljoner kronor.

Jag ser fram emot 2024 års Livlinan-auktioner och även vad som händer i övrigt med Livlinan. Livlinan kommer att bli en ideell förening för att underlätta företagssamarbeten och en rad roliga aktiviteter står för dörren med målet att nå över 2 miljoner i totalt insamlade pengar. Livlinan är här för att bestå och vårt fortsatta arbete att stödja och göra vad vi kan i kampen mot barncancer fortsätter.

/ Jakob Lindahl

PETER SVENSSON

Det är i mitten av säsongen 2023, jag och min fiskepolare Andreas är i Stenbiten och fiskar, vi har redan innan pratat om att medverka i Livlinans auktion. Vi kanske skulle prova att aktionerna ut en fiskedag med vår Youtubekanal och i egenskap av flugfiskeredaktörer för MagazineFisheco/ FishecoFlugfiske. Sagt och gjort, vi hade ett snack med Örjan Martinsson som äger och driver Stenbiten jakt och fiske. Han funderar inte länge utan säger med en gång, självklart ska vi göra detta. Jag måste säga att det är enormt osjälviskt och stort av Örjan att ställa upp på detta. STOR eloge till honom för detta!

Det är många av oss som känner till någon eller till och med har någon i sin närhet som drabbats av cancersjukdom, nu stödjer just denna auktion som Livlinan har på Tradera Barncancerfonden, men för mig så har det en större innebörd. Min Pappa drabbades av Myelom (cancer i benmärgen) för drygt 23 år sedan. Det har varit mycket upp och nergångar under åren som gått, han fick leva ett långt liv trots att läkarna gav honom max 5 år när sjukdomen diagnostiserades men med hjälp av forskning och (då) ny behandling fick han leva många fler år än vad läkarna och vi först trodde.

För mig är detta initiativ med Livlinan en självklarhet, det känns så bra att kunna bidra till Barncancerforskningen på detta sätt, både jag och Andreas är överväldigade över att budet på tradera blev så högt. Åter igen en mycket stor eloge till Örjan som driver Stenbiten Jakt och Fiskecenter och ett jättestort TACK till Maria och Henrik som budade hem visten som var en fiskedag hos Stenbitens jakt och Fiskecenter tillsammans med Every Fish Counts/ FishEcoFlugfiske.

PETER SVENSSON & ANDREAS OLSSON

Det bestämdes att vi skulle fiska söndagen 7/4 2024. Örjan har nyss haft premiär i den nya dam-

men och vi var där och premiärfiskade, detta finns på film på Every Fish Counts Youtubekanal. Jag har tagit semester natten till den 7:e för att vi ska kunna komma dit på morgonen. Väl framme har Maria och Henrik redan parkerat och står och pratar med Örjan. Det är en härlig skön stämning och jag kan riktigt känna att det ligger förväntan i luften.

Maria och Henrik driver sedan många år Hallbergs Plantskola AB, Maria berättar att de har flugfisket som rekreation och avkoppling. Jag tänker att de har precis fattat vad det handlar om, att kunna pausa lite då och då i livet, känna naturens läkande och återhämtade kraft när det är stressigt. Leva i nuet, en sorts mindfulness där flugfisket står i centrum, det borde fler göra.

Vi pratar lite strategier och flugval innan vi börjar fisket och det dröjer inte många kast förrän Andreas står med spöböj, dock en kort stund sedan släpper den, nåja då vet han att han gjort rätt i alla fall. Kort efter hugger det stenhårt på min lilla svarta nymf min ”Loffefluga”, fisken blir ursinnig när den känner att den sitter fast, nervöst drillar jag den med vetskapen om att det är en pyttekrok i #14 och fisken som för övrigt är en regnbåge av bra kaliber hoppar och far runt, men den lilla kroken sitter bra trots att den är hullinglös vilket ju här är ett krav. Efter en stund kan Andreas agera håvman och jag pustar ut. Något foto blir det inte eftersom fisken inte ville vara med på bild, eller var det så att den slank ut näven innan vi hann ta foton. Bara ut med grejerna igen, strax hör jag Andreas ropa, Fiiiiisk!! Han har krokat på en kanonfin öring, drillningen blir dramatisk då även han vet att kroken är om möjligt ännu mindre än den jag hade.

Nu är det min tur att vara håvman, till slut kommer fisken in på håvavstånd och den glider graciöst

in i håven. Ojoj ojoj vilken fin öring, grov, leopardprickig, guldrostbrun, en riktig troféfisk i 3 kilosklassen. Jag glädjes åt Andreas fina fångst och vi stressar inte utan låter fisken vila i håven innan vi omsorgsfullt dokumenterar den innan den får simma tillbaka ut i dammen.

Plötsligt hör jag ett slurpande ljud, jag vänder mig om och ser att Maria gör ett perfekt mothugg, på nytt en nervös drillning och efter en stund landar hon ytterligare en superfin öring i håven, den är torrflugefångad dessutom, respekt!! Vi får vara med om ett PB, jo ja tackar ja, en mycket nöjd Maria tar farväl av öringen och nu är det hennes tur att pusta ut. Jisses vilken dramatik här är. Kul, riktigt kul!!

Vi delar lite på oss och Andreas och jag fiskar en bit ifrån de andra, det hugger frekvent med superfina bågar och i ena änden av dammen har det börjat vaka frekvent så vi drar oss sakta ditåt. Kanske kan vi ta någon på torrfluga vi med? Det hade väl varit något. Sagt och gjort, Andreas är först ut, en båge stiger och det är ett riktigt slurphugg som hörs över nejden. Bågen är mycket stridbar trots sin ringa storlek, det är så när stjärtfenan är hel och fin! När den är håvad, fotad och släppt kan jag inte hålla mig. Jag knyter på en superpuppa i samma färgskala som den Andreas fick på, jag tar flytgel på och kastar ut. Efter några sekunder kommer hugget, det är balsam för själen att se hela förloppet i det ginklara vattnet, risken är dock att man gör mothugget förtidigt men jag besinnar mig och lyfter spöet i precis rätt ögonblick. Jodå den sitter där, även detta en riktigt stridig regnbåge, den drar ut lina så det riktigt tjuter i flugrullen. Självklart får den gå tillbaka och vi bryter för lite käk.

Örjan har agerat kock och grillat korv, supergod

vildsvinskorv med tillbehör inmundigas och vi dryftar förmiddagens upplevelser, inte mist fiskar vi sett, känt och fått. Vi har det mycket trevligt och tiden bara rusar fram, när fiskesuget blir för stort är det dags att greppa flugspöna igen.

Snart hugger det på nytt och vi har en kanonfin eftermiddag, det är vårens riktiga första värme, man kan fiska i bara en hoddie, det visar sig att vi knäckt koden för dagen och det som gäller är små

nymfer eller fjädermygg, sakta hemtagna.

Allteftersom eftermiddagen går krokar vi av fisk på fisk och jag agerar på nytt håvman, denna gång åt

Maria som visar vart skåpet ska stå, på nytt tar en magnifik regnbåge hennes torrfluga, vi njuter allesamman, delad glädje är dubbel glädje!

Tyvärr drar klockan mot hemgång, vi tar några foton på oss och efter en stunds prat är det dags för

oss alla att bege oss hemåt. Vi är nöjda, Maria och Henrik är nöjda och Örjan är nöjd men allra bäst är att vi bidragit med en summa till Barncancerfonden vilket kommer att göra mycket nytta.

Stort tack allesammans!!

Vi filmar och fotar under dagen och här nedan kan du se filmen från denna dag då vi flugfiskar mot Barncancer. Alla intäkter från auktionen går oavkortat till Barncancerfonden via Livlinans auktion på Tradera.

Midsommarfiske ABBORRE

ANDREAS OLSSON

Midsommarafton då sjunger vi ”små grodorna” och dansar runt midsommarstången. Dock inte jag, men grannarna gjorde det och sjöng ljudligt men det hör väl till. För egen del var det en lugn kväll med familjehäng och god mat. Jag hade siktet inställt på de större ”paddorna” som de ibland kallas. Vissa kallar dem för tanks och ni har kanske nu listat ut att det är abborre jag pratar om. För på Midsommardagen var det återigen dags för sommarfiske efter de randiga. Förra året blev det en satsning på abborre och det gav verkligen mersmak. Det blev ett nytt PB, flera fina borrar på fluga och faktiskt spinnfiskar jag en del under dessa turer med lätta spinnspön också mellan varven. Det är riktigt skoj att drilla dem på de spöna också och huggen är stenhårda. Det blir ofta långa pass i hög temperatur och det sliter en del att kasta med tunga sjunklinor och stora streamers. Då kan de ibland vara skönt att vila kastarmen och växla mellan spinnspö och flugspö.

Alarmklockan ljuder kl 03.30 och i normala fall är man knappt kontaktbar vid den tiden på dygnet men när fiske hägrar så får man någon form av superkraft och far upp ur sängen utan större problem. Strax utanför Kalmar möter jag upp Eric och Richard två riktigt goda vänner som är hängivna abborrefiskare. Jag har skrivit om dem förr men

dessa herrar är otroligt duktiga på att hitta fisken och förbaskat roliga att fiska med. Så här på sommaren är det ofta mycket letande efter fisken och man letar med ekolodet, testar flera olika spots med rätt förutsättningar. Rätt djup, dvs bra djup 2-3 meter med bra växtlighet, samt närhet till både grunt och djupt vatten. Jag blir alltid lika förvånad över hur tätt abborrarna kan stå gäddorna, men när abborrarna är i denna storleken kanske inte gäddorna är samma hot.

De har varit en riktig värmebölja de sista veckorna och fisket efter de ädlare sorterna (öring, regnbåge)

har fått vila då fisken kan ta ordentligt med stryk när temperaturen är så pass hög. Har man för avsikt att återutsätta fisken så är det stor risk att man kör slut på den och den får svårt att återhämta sig.

Abborren däremot trivs i dessa temperaturer. Men när vi närmar oss vår destination så börjar det regna och det är lite tur ändå att man packade med regnjackan. Temperaturen i luften är relativt sval och det duggar lite på oss när vi åker ut på sjön denna tidiga morgon. Har man möjlighet och ork så är det verkligen värt mödan att ta sig upp så här tidigt när världen sakteliga vaknar till liv igen efter natten.

Vi hittar ganska snabbt lite ströfiskar och det är skönt att landa den första fisken tidigt. Den första fisken jag får är en riktigt stabbig och gammal krigare strax över kilot. Vi gör sedan en lite längre transport och når sedan en het spot och här landar vi flera fina fiskar. Eric berättar att abborren så här års rör sig mycket över stora ytor och hittar man en spot som känns het och som levererar någon fisk så kan de vara värt att ”nöta” en stund här. Fisken kommer ofta tillbaka och det fick vi verkligen uppleva här. Vi ligger och driver över ett relativt litet område, abborrarna är som tokiga och klickern går varm. Himlen öppnar sig gång på gång och det regnar ordentligt mellan varven för att sedan bli uppehåll. När huggen kommer så är det stenhårda hugg och det gäller att hålla i grejerna. Den ena jättefisken efter den andra landar i håven och jag upplever förmodligen det bästa abborrfisket jag varit med om. Helt galet!

Vi ger upp fisket runt 15.00 då solen har tittat fram och det börjar bli olidligt varmt. Vi hittade fisken relativt grunt och totalt blir det 33 abborrar för oss denna halvdag. Det som är helt makalöst är att utav dessa 33 abborrar är det över 15 st som väger över 1500gr och Richard tar toppfisken på ca 1650 gr.

Sinnessjukt snitt egentligen och man får nästan nypa sig i armen, vilket abborrfiske. Få förunnat och utöver dessa fiskar så får vi flertalet bonusgäddor och jag kan landa en brutal Id. Id fiskade jag mycket i min ungdom men de var sällan i denna storleken, förra sommaren tog vi ett par rejäla idar också men då vägde vi dem aldrig. Denna vägde vi dock och vågen stannade på 2.6 kg endast 1 hg från storfiskeregistret.

Abborre på fluga - Tips

använd flourcarbon eller wire, där det finns abborre finns det ofta gädda också.

leta grunda vatten som har nära till bra djup, branter och utanför grund

testa dig fram med flugor och kolla vad spinnfiskarna använder, försök efterlikna deras beten. jiggande flugor är ofta väldigt effektiva. fiska snabbt på sommaren.

använd, rasselkammare, magic head och spinnarsked, särskilt under sommaren kan det vara det lilla extra som triggar till hugg.

En helt magisk dag med abborrekungarna Richard och Eric och min semester kunde knappast börjat bättre, magiskt.

Med vårt nya elavtal Schysst pris får du en perfekt mix mellan fast och rörligt, och ett smart upplägg som gör att du slipper alla riskpåslag som vanliga fastprisavtal har.

Elen är 100 % förnybar och du har möjlighet att välja el från vår egen miljöanpassade produktion.

Läs mer på tranasenergi.se.

Intervju med Svenska Flugfiskelandslaget

ANDREAS OLSSON

Vi har fått chansen att ställa några frågor till två profiler från Svenska flugfiskelandslaget. Therese Forsberg från damsidan och Jonas Olsson från herrsidan.

Therése Forsberg

Vem är Therése Forsberg ?

Jag heter Therése och är en flugfiske tokig tjej som bor i Mullsjö Jönköpings län.

När började du fiska?

Mitt liv som fiskare startade när jag var 5-6 år gammal min mamma tog mig till Hökensås som Kommunal hade hyrt, den dagen ösregnade det och det kom inte upp en ända fisk, alla åkte hem, men kvar stod jag och fiskade, det var mete då, jag tyckte aldrig att det var långtråkigt utan kände mig ett med fisket/naturen det var rätt för mig helt enkelt, fiske har varit en del av mitt liv sen dess, jag metat, spinnfiskat, pimplat och numer bara flugfiske (en och annan pimpel dag på vintern händer då och då) Jag har även varit med på mete tävlingar och lokala fiske tävlingar här i min klubb.

Vad är det som är så speciellt med fiske och framförallt flugfiske för dig?

Fiske för mig har alltid varit avkoppling blandat med spänning och natur upplevelse, att välja fluga som man tror fisken ska hugga på är så spännande, lukten och ljudet från skogen och fåglarna gör det hela till en fantastisk upplevelse.

Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?

Jag brukar vara ute minst 2 gånger per vecka, så fort isen släppt tills den lägger sig, ja tidig vår och sen höst så kanske det inte blir många timmar men ändå underbart.

Hur ser din standardutrustning ut för ett fiskepass ?

Min utrustning jag brukar ha med mig till strömmande vatten är ett klass 3 spö, för nymffiske, ett klass 2 med dry dropper och ett klass 4 för streamer fiske.

Flugor så klart, vadare, vadarskor och håv.

När fisket är trögt och det inte nappar, vad gör du då?

Ibland händer det att fisken inte hugger då får man tänka om, titta på hur djupt det är på platsen där man fiskar, byta fluga, tänka metodiskt, fiska av några kast på ett ställe sedan gå vidare, inte fastna. Men ibland hjälper inte det heller, tro mig det händer alla någon gång, då är det bara så att man får njuta av natur och upplevelsen och inte sluta tro på sig själv.

Landslaget, hur kom du in på det ?

Jag har fiskat i Landslaget för 2:a året denna säsong och det är så kul, och jag är stolt att representera Sverige, min resa i Landskaget började med att jag åkte på en tävling som heter Lord of the fly, där träffade jag många trevliga tjejer och kil-

lar som var där av samma anledning som jag, tävla och ha kul. Då träffade jag även tjejen som har startat fjällorna. Dom behövde ha en till tjej med till landslaget för att tävla i Norge, den första tävlingen som anordnades för rent damlag, hon tyckte att jag fiskade bra så hon frågade mig om jag ville följa med som reserv, jag tänkte på saken men valde att tacka nej då jag ville kvala in som de andra tjejerna hade gjort. Så de tävlingar som var för att kvala in

anmälde jag mig till för att jag kände att jag ville känna på det, om det var min grej att vara med och att jag faktiskt var så duktig så jag platsade i Landslaget. Det gick ju superbra och det va jättekul, allt från uppladdningen, fisket, upplevelsen och mötena med människorna.

Skillnad på tävligsfiske och vanligt fiske ?

Skillnaden mellan tävlings fiske och när jag fiskar

själv är väl att det är mer spänning och att det står en landslagsplats på spel, man springer också in till kontrollanten eller till keeepnet där man förvarar fisken. Man är också i tävlingssammanhang väldigt rädd om fisken men det är jag när jag fiskar själv också då jag sällan tar upp och äter fisken. Man använder hullinglösa krokar, godkända håvar och har fisken i vatten hela tiden med andra ord hanterar man fisken varsamt.

Hur gör man om man vill börja fiska med landslaget och har du några tips till dem som vill fiska för landslaget i framtiden.

Jag hoppas att vi blir fler tjejer som vill fiska för Landslaget så alla som vill ha chansen att vara med, änmäl er till kval tävlingar, det finns 3 per år var av en är SM som i år går i Tännes och man ska ha placerat sig bra på 2 av dem 3 kval tävlingarna. Ett tips är att du anmäler dig och provar en gång för att se om det är något för dig, kvalen kan bestå av fiske i strömmande vatten , landfiske i sjö, drivande fiske i båt eller ankrad båt, oftast är det 2 olika per tävling så det är bra om man har spö och någon gång har provar på det, jag tycker att alla ska prova på i alla fall det är sjukt roligt.

Din mest minnesvärda fångst och upplevelse vid vattnet

Mina speciella fiske upplevelser är så många men när jag har fått någon fiskart jag aldrig tidigare inte fått på fluga. De gånger jag har kvalat in till landslaget och VM tävlingarna såklart. En gång när jag var i Härjedalen och nattfiskade, det var knäppt tyst, kalldimma och sådär mystiskt ljus som det kan bli på natten i fjällen. Då högg det en fin öring på min svarta streamer och efter en rejäl kamp i strömmen så kunde jag landa en väldigt vacker fisk på ca 1.5kg. Den upplevelsen var magisk även om det inte var den största öringen jag har fått så är det en av de bästa flugfiskeupplevelse.

Jonas Olsson

Vem är Jonas Olsson?

Jonas Olsson, 40år. Bor med min familj på en skogsgård i Södra Småland.

När började du fiska?

Jag har fiskat sedan jag började gå. Då på den tiden va det mycket nötande efter abborre och mört, sedan blev det spinnfiske. 1998 började jag med flugfiske och flugbindning och har knappt gjort annat sedan dess.

Vad är det som är så speciellt med fiske och framförallt flugfiske för dig?

Det finns mycket som är speciellt med att fiska/ flugfiska, ofta är det en lugn stund efter jobbet så man kan slappna av lite. Det som är speciellt med flugfiske för mig är nog hela grejen med, från bindstädet till hugget samt så är närkontakten man har med flugan och fisken när det hugger väldigt adrenalin höjande.

Hur ser ditt liv ut som sportfiskare?

Mitt liv som sportfiskare är ett konstant pillande med utrustning och flugbindning vid varje ledig stund samt planering inför olika fisken och tävlingar.

Hur ser din standardutrustning ut för ett fiskepass?

Det beror på lite hur jag har tänkt fiska, ska jag fiska euronymphing använder jag spön i klass 0 - 4 i längderna 10, 10.6 och 11 fot, nymflina och nymf tafs. Till streamer använder jag 10fot klass 7 och till torr/ dry dropper/ våtfluga 10fot klass 2 - 4.

När fisket är trögt och det inte nappar, vad gör du då?

Om fisken inte är riktigt på g eller inte alls vill hugga byter jag flugor och metod ofta tills jag hittar vad det är dom vill ha. Med ofta menar jag att jag kanske bara ger en viss fluga eller metod 10-15min och sen håller jag på så tills det ger resultat.

Landslaget, hur kom du in på det?

Jag har varit med i Svenska flugfiske landslaget sedan 2013, och har tävlat på 8 VM och 1 EM, nu i juni ska vi till Frankrike och tävla på VM. Jag tyckte det är spännande med tävling och var sugen på att prova det och det visade sig att jag gillade det så jag kvalade in till landslaget 2012 på tävlingar som Sportfiskarna anordnade, och sedan dess har jag varje år kvalat in till laget och hållit mig kvar.

Skillnad på tävligsfiske och vanligt fiske?

Största skillnaderna på tävlings fiske och vanligt fiske är att under tävling är vi begränsade med regler om vad vi får använda och vilka platser vi ska fiska på samt att man oftast bara har 3 timmar på sig att fiska den tilldelade platsen, så det är bra om man kan lära sig att fiska platser som kanske inte verkar så roliga för man får inte gå från sin plats under tävling och fiska på nått annat ställe som kanske är bättre. När jag fiskar utanför tävling blir det nästan alltid som ett träningspass för att lära sig hur man kan nyttja olika situationer och ändå få fisk ( för-

hoppningsvis ), då jag fiskar i princip bara efter dom reglerna dom är satta för internationella tävlingar.

Din mest minnesvärda fångst och upplevelse vid vattnet

Den är svår att svara på, alla upplevelser vid vattnet är speciella. Men det skulle kunna vara när jag fick cutthroat öring i Colorado, älgtjuren som simmade över sjön vid ett kvällspass eller harren på 64cm i Jämtland. Finns hur mycket att välja på som helst men för mig är i princip alla upplevelser minnesvärda.

Hur gör man om man vill börja fiska med landslaget och har du några tips till dem som vill fiska för landslaget i framtiden.

Om man är intresserad av att börja tävla och kanske komma med i landslaget ska man hålla koll på när tävlingarna är, dom finns på sportfiskarnas tävling sida men läggs ochså ut på våra sociala medier, på Facebook är det Sweden flyfishing team och flugfiskecupen, på instagram Svenska flugfiske landslaget. Där delar vi även bilder och resultat när vi är ute och tävlar. Det är bra att läsa igenom och förstå reglerna då dom är rätt många, dom finns ochså på Sportfiskarnas tävlings sida, man kan även kolla på Fips mouch och deras regler som gäller vid tex ett VM då många av våra svenska regler är tagna för ifrån.

https://www.sportfiskarna.se/tavling

10 tips inför fjällenresan

PETER SVENSSON

1. Gör en checklista på de saker du vill ta med dig eller behöver inhandla, då minskar risken att du missar att ta med något.

2. Börja planera i god tid, det blir annars lätt stressigt och risken finns att det är fullbokat.

3. Bestäm dig för vilket område du vill fiska i, om du inte varit där förut, gör en ordentlig research, ställ frågor i grupper på sociala medier om resmålet, sök information så just dina önskemål kan uppfyllas.

4. Ta reda på vilka kläckningar som brukar förekomma just dit du tänker bege dig och köp eller bind upp flugor som passar ditt resmål.

5. Glöm inte att ta med reservspö, rulle, fluglina, vadare. Ibland händer det som inte får hända och att inte ha reservgrejer med sig kan vara förödande. Det kanske inte finns någon butik i närheten dit du ska.

6. Ta med en solcellsdriven Power bank, det är inte alls säkert att det finns ström på ditt resmål, särskilt inte i fjällen.

7. Ta med myggmedel, myggnät, plåster och annat ”bra att ha förband” om olyckan skulle vara framme. Ta med lagnings kit till vadarbrallorna.

8. Ska du tälta, ta med ett bra liggunderlag, tält som står emot en veckas regn och varm sovsäck, vädret skiftar snabbt i fjällen. Stormkök, tändstål, plastpåse som håller saker torra (även toapappret torrt), finns roligare saker än en blöt toapappersrulle.

9. Tänk på säkerheten, använd flytunderställ vid vadning, vadarstav, vadarbälte, ”lösa broddar”, polariserande solglasögon. Var aldrig ensam, är man två kan man hjälpas åt. Ta med två walkie talkie, kan vara bra att kunna ropa på fiskekompisen både om du skadat dig eller har en bjässe på kroken och behöver hjälp.

10. Ta med soppåsar, lämna inget skräp kvar i naturen. Framför allt glöm inte bort att njuta av din resa, förhoppningsvis kommer du att minnas den under lång tid framöver.

HUR MÅNGA FISKAR HAR JAG FÅTT?

Hur många fiskar har jag fått?

Vi började diskutera detta fenomen, jag och min fiskepolare Andreas. Genom Youtubeproduktioner har man fått till sig att det räcker med ”leader tuch”, och det är ju klara regler just för den specifika tävlingen. Om vi backar bandet lite och tar ett par steg tillbaka så handlar det ju om att kunna visa eller har bevis på att man fångat en fisk. Och det är väl här som det börjar krångla till sig. Det mest naturliga vore ju om man fiskar och de fiskar som man tar upp eller hem räknas som fångade fiskar. Men alla de fiskar som av sig självt lossnar under drillen då, ja under en lång period av mitt fiske hade vi en regel som sa att alla fiskar inom håvavstånd räknades som fångade. Detta

innebär då att alla fiskar som självmant lossnar innan de når denna magiska gräns för håvens längd inte räknas som fångade.

Man skulle lika gärna kunna tänka sig att alla fiskar som håvas räknas som fångade, det skulle i sin tur innebära att alla fiskar som antingen krokas av i vattnet utanför håven eller till och med släpper inne vid fötterna på den som fiskat inte skulle räknas.

Nej, det är mycket enklare att de fiskar som krokas av för hand enbart ska räknas, för hand ska väl då räknas om kroken lossats antingen med någon slags tång eller precis som det låter ”för hand”

men det betyder då att alla de fiskar som dels släpper innan de för hand krokats av eller släpper i håven inte ska räknas, hmm nu börjar det bli rörigt.

PETER SVENSSON

PETER SVENSSON & ANDREAS OLSSON

Tillbaka från början, ponera att det är bara de fiskar som ska räknas där man gjort så kallad ”leader tuch”, men alla som fiskar med riggar där det inte finns någon tafs, ska inte deras fiska få räknas?

Det är förstås stor skillnad om det finns minimimått att ta hänsyn till, min fråga blir då givetvis om alla

det fiskar som inte kommer upp till ett förutbestämt minimimått inte räknas som fångade?

För att göra det hela än mer komplicerat finns ju fenomenet ”catch and realese”, precis som det låter behöver fiskaren fånga en fisk för att sedan släppa tillbaka den igen. Som jag tolkar detta är

det själva ”tillbaka släppet” som är det viktiga, fast det förutsätter ju att man först lyckats få en fisk att hugga och inte släppa och att fisken följer med ända in till fiskaren, om fisken själv sprattlar sig loss, är det då en ”catch and realeasefisk” eller är det bara en fisk som släppt?

För att riktigt reda ut hur det egentligen ligger till måste vi gå på djupet i detta ämne och ställa oss frågan varför vi fiskar, det finns självklart flera olika svar på denna fråga men jag tänker att förr i tiden fiskade man för matens skull, man tog upp den mängd fisk man avsåg att äta. Allteftersom kunde man lagra maten i kylrum, det innebär att man kan ta upp större kvantiteter och således kunna säga efter fisketuren att man fått si eller så mycket fisk. Vid allt tävlingsfiske ska fiskaren fånga, och på något sätt antingen dokumentera via foto på mätbräda eller att en domare på plats bedömer fisken som en fångad fisk. Det konstiga med dessa foto-

dokumenterade fiskarna är att de räknas bara om det ligger på brädan på rätt sätt och att inte någon har handen på fel plats exempelvis på fiskens gällock. Skulle det vara så räknas inte fisken, jo den räknas men då det handlar om centimetrar är det inte att räkna själva fisken utan antalet centimetrar. Men det måste väl ändå räknas som en fångad fisk? Fast ändå inte?

Tillbaka till syftet med fisket, nästan alla har något inbyggt behov att berätta eller visa upp hur fisket har varit, detta har minst sagt exploderat i och med att sociala medier blev ett faktum, där kan alla som vill stolt visa upp sina fångster och

berätta hur fisket varit och inte sällan kan man läsa om antal fångade fiskar. Jag kan själv komma ihåg hur stolt jag var som liten grabb när jag visade upp en fångad abborre för föräldrarna och då liksom nu handlar det om att kunna visa upp, eller kanske rättare sagt kunna bevisa att jag fått något. I och med dagens mobilkameror är detta väldigt mycket enklare än det var på 70 talet eller i början på 80 talet. Så vad handlar det då egentligen om, är det ett bekräftelsebehov av att kunna bevisa att jag fått någon fisk. Jag behöver inte gå längre än till mig själv, och jag tror det är väldigt sällsynt att någon ”lägger ut” en bomrunda. Diskussionen blir lätt på en

existentiell nivå, nä vi får inte gå för djupt i detta ämne. När jag fiskar handlar det om att försöka få fisken att hugga på min fluga, har jag lyckats med detta är mitt syfte uppnått. Att sedan fisken släpper på grund av att kroken inte suttit tillräckligt bra är något helt annat, det kan jag inte styra, jag kan så klart använda mig av en krok som har hulling, alternativt en hullingfri krok som har lite större krok gap för att minska risken för att fisken släpper, att sedan drilla med spänd lina och inte ”ge” slacklina minskar även det risken att fisken släpper och hur man än vänder och vrider på detta ämne landar det just ofta i att ”landa” fisken om den ska räknas.

Fast jag egentligen kan tycka att alla fiskar som hugger och där man känner dessa goa knyckar i spöet ska räknas, fast vet man med säkerhet att en fisk inte är ”felkrokad” då får den ju inte räknas, då har den ju inte huggt. Jag tänker ändå att det är hugget som räknas, att lura fisket till att hugga, ta tillexempel torrflugefisket, Det är få saker som är så njutbart som att se en fisk vaka och sedan lägga ut sin torris, se hugget och göra ett perfekt mothugg och känna att jodå den sitter där. Men det är en lika skön känsla att fisk med nymf, tänka sig att nymfen dansar längs med botten och fisken som tar den för något

ätbart eller den sakta hemtagna fjädermyggan där huggen ofta kommer oerhört kraftfullt, eller boobyfisket som också det kan vara förföriskt effektivt. Känna urkraften i ett laxhugg där allt på en millisekund ställs på sin spets, samma tomhet när en fisk släpper blir till motsvarande glädje när man fått in fisken och kan lossa kroken. Hur många gånger har jag inte sagt eller tänkt ”bara den inte släpper”. Kanske är det just kombinationen av att lyckas lura fisken till hugg oavsett metod eller vilken art jag fiskar efter med att känna att jag har fisken inom räckhåll, det är då min fisk räknas.

Ni har väl inte missat vår Youtube-kanal

Every Fish Counts

STEFAN BIEHL

Mayfly.se - historia

Jag driver Mayfly.se sedan 2016, det startade med ett lager som fick plats i 2 st garderober i mitt flugbindnings rum. Hade fått in några trevliga märken och material få andra sålde i Sverige.

Min affärsidé har alltid varit att hålla priser som är fördelaktiga både i Sverige men även mot kända butiker utanför landets gränser som många väljer att använda.

Jag vill gärna hålla Sveriges flugfiskare inom landet. Expanderingen har gått sakta uppåt hela tiden och omkring 2019 hade Mayfly.se växt ur garderobslösningen för länge sen och fick flytta in i en klädkammare. Här ökade försäljning och lagret, runt 2022 byggde jag om garaget till butik/showroom, även detta börjar dock bli trångt. Det visade sig att det mer gick mot ett lager än en butik, för att fylla platsen med hyllor och lösningar för att få plats med så mycket produkter som möjligt. Redan från början har jag satsat på egna produkter, verktyg och försökt skapa en unik sammansättning av material från flera små och stora leverantörer både från nordiska men även ledande

företag i andra delar av världen. Jag binder själv flugor nästan dagligen och gillar att prova nya saker både vid städet och vid vattnet. Vissa idéer kan man skota rätt snabbt men andra utvecklas år efter år. Fördelarna med att ha en egen butik men samtidigt binda flugor själv att jag får möjlighet att pröva och utveckla idéer både för praktiskt fiske men även för att underlätta vid städet.

Min bildstil är mer åt hållet än flugor för inramning, jag skulle aldrig binda en fluga av ett mönster utan binder alltid minst 3, även om det är ledade streamers, tuber eller större flugor. De mindre flugorna binder jag ofta 10 åt gången, detta gör att mina askar ofta inspekteras av fiskekompisar och att ge bort en fluga här och där som nån vill fiska är bara kul, special när nån kan landa en fisk på den.

Min bindstil verkar gå hem både i Sverige och internationellt, jag har fått möjlighet att åka på mässsor i England, Italien, Norge och runt om i Sverige. Näst på tur är en mässa i Belgien som blir ny även för mig.

Fiske Mässigt fiskar jag alla tänkbara arter på fluga, nu senast har jag snöat in på tvåhands fisket efter lax och havsöring, vilket gav en trevlig vintertid med att bryta ner mönster, varför man väljer olika material och färgval. Men självklart går jag även all in här också och färgar mitt eget hår till flugorna, funderar över hackellängder, bästa kroppsmaterial, tjocklekar på vingar och undervingar m.m. Jag har även ett gäng vänner som hjälper mig

med att pröva olika material, produkter och ger synpunkter på saker som saknas eller skulle kunna behövas tas fram. Denna hjälp uppskattar jag mycket och försöker även ge tillbaka till mina kunder och följare genom att svara på materialförfrågningar och plocka ihop lämpliga paket inför fiskesäsongen.

/Stefan Biehl

Intervju med Stefan Biehl från Mayfly.se

Fem snabba frågor till Stefan Biehl.

1. Vilken fluga föredrar du att binda och varför?

Gillar lättbunda flugor men även sånt som fiskar bra, en snyggt bunden wollybugger är väldigt tilltalande.

2. Vilken vision har du inför framtiden med Mayfly.se?

En stadig ökning fortsätta bygga på att varje kund är viktig.

3. Har du någon drömdestination någonstans i världen?

Att återkomma till Ryssland, Mongoliet och taimen Golden dorado, Islands öringar osv. Drömmer ofta och länge;)

4. Vilket är ditt bästa tips till någon som vill börja med flugbindning?

Wrap tight, dvs lite tråd ute från trådrullehållaren. Mer kontroll.

5. Vilket är ditt mest minnesvärda flugfiskeminne?

Mitt pb på stationär öring från ryska tundran, på ett ”nytt” vatten på en Explorer tripp. Samt min första tvåhandsfiskade havsöring över 5 kilo. Men det kan få bli en egen historia.

Monomaster Tafsuppsamlare

Var rädda om miljön och djuren!

Monomaster är en otroligt smart liten pryl som är designad för att lagra avfall av nylon, fluorocarbon och andra fiskelinor. Den lagrar bitar av begagnad linor och håller därav både miljön, dina fickor och väskor rena och städade. Voted “best of the best” in Field and Stream magazine.

Vi har testat flera olika liknande uppfinningar men hittils är detta vår favorit som verkligen gör det enkelt att samla ihop rester av linstumpar. Bara stick ner linänden och snurra på det lilla vredet så har den fångar in tafsmaterialet. När man är hemma sedan så öppnar man bara upp den och tömmer ut linstumparna i soporna.

Finns att köpa bl.a. här

Sommarfiske I Norrbyströmmen

Det är snart mitten av Augusti, solen steker och det måste vara närmare 30 grader denna dagen. Jag och min fiskebroder Peter hade bestämt oss för att göra en liten ”roadtrip” denna sommaren. Tanken och förhoppningen var att komma ut lite norröver men tiden räcker inte riktigt till alla gånger då det kräver minst en vecka för en sådan resa. Vad gör vi då tänkte vi.

Vi kollade runt och googlade, letade strömmande vatten med öring. Vi kollade möjligheten att åka till Danmark men även där krävs det många mil om man vill fiska harr i strömmarna på Jylland. Sedan kom jag på det. Norrbyströmmen, efter ett

samtal med bästa Manni så bokade vi in lite fiske i Borensberg och i det ginklara vattnet som rinner genom Norrbyströmmen. Jag har varit här ett par gånger tidigare men för Peter skulle det bli första gången.

Taggade till tusen och bilen packad till bristningsgränsen som vanligt när vi skall iväg någonstans. Efter ett par timmar rullar vi in i vackra Borensberg där Motala ström och Göta kanal rinner igenom. Det känns som en riktig idyll så här på sommarhalvåret. Vi gör ett första stopp här för att köpa med oss pizza, sedan är det bara 5 minuter innan

vi når Norrbyströmmen. Vi äter våra pizzor och knäpper upp varsin öl på verandan vid stugan som bokstavligen ligger ute i vattnet. Här kan vi sitta, varva ner, kolla efter vak och bara njuta i goda vänners sällskap. Det är livsglädje det.

Mätta och nöjda börja vi vandra nedströms och i det klara vattnet ser vi flera regnbågar som vaggar majestätiskt i strömmarna. Dessa regnbågar har gått här länge och de är vana vid flugor av alla dess slag. De är i absolut toppkondition och vi som ofta brukar tjata om att vi jagar den perfekta regnbågen, här i Norrbyströmmen kan de mycket väl simma.

De låter sig inte luras allt för enkelt och det gäller att vara påhittig och gräva djupt i askarna. Regnbågsfiske som är så enkelt brukar man ofta få höra men jag anser nog att regnbågsfiske kan vara riktigt tufft många gånger. Visst att fiska på nysatt fisk är ofta tacksamt och de hugger på det mesta som man serverar dem likt en hungrig gädda. Men dessa fiskarna som gått i vattnet en längre tid och börjat äta av de strömmarna tar med sig de är inte helt lätta. De ställer flugfiskaren på prov och när du väl fått dem att hugga så bjuder de på en rejäl dans. Så ni som tycker regnbågsfiske är så enkelt och ingen utmaning. Testa att fiska efter regnbåge som blivit förvildad likt dem här i Norrbyströmmen eller Brännvinsdammarna. Man får kämpa för dem men belöningen när dessa prickiga fiskarna ligger i håven är magisk.

Det är fruktansvärt varmt just nu och att fiska efter dessa regnbågarna som redan innan värmen kan vara kinkiga, ja det är inte lätt. De kan ofta bli frustrerande när man ser fisken hela tiden men de ratar dina flugor. När fisken väl tar en av dina flugor. Man ser hela hugget och lyckas behålla lugnet för att sätta kroken vid rätt tillfälle, det är riktigt häftigt. Min första fisk för dagen är just en sådan upple-

velse. Jag står precis vid utloppet till en mindre pool och i poolen kan jag se flera fiskar simma. Jag gör några försök på dem men de vill inte ha det jag serverar dem. Då ser jag en fisk som står högt upp i strömmen innan poolen. Den står där alldeles ensam bakom en sten som skyddar den från de mest strida strömmarna. Jag prickkastar mot den med mitt nymfspö och nymfen landar perfekt. En pheasant tail variant i storlek 16 far förbi snabbt i strömmen och jag ser fisken kastar sig mot den och jag sätter mothugget perfekt. Fisken far omkring som en galning i poolen och jag ropar på Peter som kommer springandes med håven. Det är inte lätt att landa den här så jag få försöka ta den upp i strömmen igen längs kanten där det rinner lite långsammare. Jag släpper efter och fisken glider ned i håven. Yes! Första fisken och det är ju en sådan typisk regnbåge från Norrbyströmmen. Perfekt kondition, hela fina fenor och alldeles full med prickar. Efter några snabba bilder får den simma tillbaka.

I poolen innan den lite mer ”vilda” sträckan lyckas Peter kroka på sin första regnbåge i Norrbyströmmen. På torrfluga och lyckan är total när fisken ligger i håven, vi delar glädjen åt varandras fångster och fotar flitigt oavsett vem som fått fisken. Vi kravlar längs marken, blöter ned oss och gör det där lilla extra för att få till den där perfekta bilden som sticker ut. Det har liksom blivit en naturlig del i vårt fiske och något som jag verkligen uppskattar.

Kvällsfisket som vi hade höga förhoppningar om infrias till viss del, Peter som är i sitt livs torrflugefiske form drar flera fiskar medan jag mest tappar fisk. Jag vet inte hur många tappade, missade hugg och tafsbrott som jag råkar ut för denna dag men många är det.

Nästa dag har vi några timmars fiske innan vi skall bege oss vidare. Vi är uppe tidigt för att utnyttja tiden maximalt. Frukosten intas med bästa utsikten över vattnet. Efter gårdagens erfarenheter så är slutsatsen att riktigt tunn tafsspets och små flugor är ett måste. Jag fiskar med 0.11 mm som tafsspets och flugor i storlek 16-18.

Storleken har betydelse.

Dessa tre ord kan ha en helt annan innebörd som säkert många vet. Även i flugfiske världen kan man använda dessa ord. Denna dagen fick jag verkligen lära mig att gå ned ordentligt i storlek på flugorna kan vara skillanden på succé och flopp.

Det vakar på mycket i mittenpoolen och till en början får vi dem inte att ta våra flugor. Men jag testa att gå ned till en liten svart fluga i storlek 18. Smack säger det i första kastet men jag missar den. Ut igen och flugan sugs ned i ett sådant där perfekt och försiktigt vak. Denna gången sitter mothugget och jag kan landa en vansinnigt vacker regnbåge. Jag fortsätter att fånga fisk, missa hugg

och tappa dem. Jag har ett fantastiskt fiske och även Peter få dem till att hugga när han testar de mindre flugorna.

Precis efter en liten fors ned till poolen står det ett par riktigt fina regnbågar och väntar i djuphålan där på maten som kommer med strömmen. Jag testar alla möjliga flugor både nymf och torrfluga men de kikar lite på dem ibland men tar inte. Då rotar jag i askarna och letar upp den minsta flugan jag kan hitta i asken. En liten svart myra, bara bindtråd, uv-lim och en liten cdc vinge. Storleken på flugan är #20 man kan knappt tro att fisken skall se denna lilla flugan i den snabba strömmen. Jag lägger ett kast uppströms och flugan som knappt flyter glider med strömmen. Den glider ut mot kanten och jag kan då se en av de stora regnbågarna lämnar sin position på djupet och den går upp och tar min fluga. Så häftigt att se hela det händelseförloppet. Mothugget sitter och det är en nervös drillning med den tunna tafsspetsen och lilla flugan. Men Peter kan lugnt och fint håva in den och lyckan är total. Den absolut största och vackraste fisken för resan, alltid svårt med vikten då vi oftast anser det onödigt att väga. Men skulle jag gissa så 2.5-3 kg i absolut toppkondition, de blir nog knappt vackrare än så här, åtminstone inte i Sverige.

Flugan sitter perfekt i överkäken och vi förevigar fisken på några fina bilder innan den får återvända till sin djuphåla nedanför strömmen. Detta var en perfekt avslutning på vår vistelse här i Norrbyströmmen.

Denna sommaren har fart förbi med en väldig fart och det är inte långt kvar innan vi går in i en riktig höjdpunkt, nämligen höstfisket.

För mer info om Norrbyströmmen följ länken här.

Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter.

Innan Motala Ström byggdes ut fanns lax, öring och harr vid forsarna i Nääs. Forsarna är borta sedan länge. Nu finns här Borensbergs kraftstation och från dammen tas vattnet, 0,5 kubikmeter per sekund, till Norrbyströmmen. Vi har mest regnbåge och mindre andel öring och på höstarna sätter vi röding när vi får tag på det. All fisk kommer från Källefall och kvalitet går före vikt. Vid den översta poolen ligger ”lodgen” för vila och övernattning. Fisket upplåts huvudsakligen som hyrfiske för upp till 10 gäster. Verksamheten bedrivs i samarbete med Tekniska Verken i Linköping som äger kraftverket.

Det var vid forsarna vid Nääs vaggan stod för den östgötska industrialismen. Det var här man byggde sina hammarsmedjor, kvarnar och sågverk. Allt drevs med kraften från forsen i Motala Ström. Den kanske mest namnkunnige kvarnägaren var Axel von Fersen, vars kvarn från 1774 ännu står kvar på Nääs och som idag inrymmer Borensbergs Hembygdsmuseum. För hundra år sedan började man producera elektrisk kraft och man byggde på Nääs den första kraftstationen i Motala Ström.

Utrustning

Utrustning som jag anser är lämplig här är ett flugspö i klass 4-6, flytlina och långa tafsar. Tafsspetsen från 0.20-0.13 är det riktigt kinkiga så kan de löna sig att gå ned i tafsspets. Tänk dock på att risken att tafsen går av öka markant med dessa tunna tafsspetsar, så kolla tafsen ofta så den inte råkat ut för någon skada från gren, sten eller liknande.

Flugor som är gångbara är naturliga nymfer likt phesant tail, haröra eller små påfågelnymfer. Torrfluga är ofta tacksamt också och under augusti som vi var här så funkade små nattsländor, myror och små svarta dagsländor. De flesta flugorna på krokstorlek 16 – 20.

PÅ FISKESÄSONGEN

• KOM OCH SE SÄSONGENS NYHETER

• COOLA SPORTFISKEBÅTAR

• FLUGFISKEKURSER FÖR NYBÖRJARE

• EUROPAS STÖRSTA MOBILA AKVARIUM

• ISFISKETORG OCH METETORG

• BETESBYGGARGATA OCH SPÖBYGGARGATA

• FLUGBINDARE

HANTVERKSGATA – MED FISKEKONSERVATORER, KNIVMAKARE, HÅVAR MM OCH MYCKET MER!

• HÄRLIGA FISKEDESTINATIONER I SVERIGE OCH VÄRLDEN

• FISKEKÄNDISARNA FRÅN TV OCH YOUTUBE

• DET SENASTE INOM ELEKTRONIK

• VILDMARKSUTRUSTNING

• SPÄNNANDE FÖRELÄSNINGAR

• DRAGBASSÄNGER OCH KASTBANOR

• FISKESKOLA FÖR BARN, 7-12 ÅR

• TRÄFFA KÄNDA FISKEPROFILER, SE DERAS UPPVISNINGAR

OCH LÄR DIG NYA TEKNIKER

• TESTA NYHETER FRÅN VÅRA LEDANDE SPORTFISKEFÖRETAG

• SPÄNNANDE FÖRELÄSNINGAR PÅ SCENEN

• SPECIALFISKETORGET MED FILMER, FÖRELÄSNINGAR OCH WORKSHOPS

Guideline LPX är ett otroligt lättkastat spö som passar såväl nybörjaren som den lite mer erfarna flugfiskaren. Vi har testat klass 4 spöet och framförallt fiskat regnbåge med både torrfluga och nymf. Spöet är 9.9 fot vilket också gör det väldigt användbart för nymffiske som tjecknymffiske likväl som för vanligt torrflugefiske.

LPX Tactical kombinerar banbrytande teknologi tillsammans med en ny definition av toppmodern spöaktion för öringfiske. Tactical har en distinkt och mycket exakt aktion som gradvis går djupare ner i klingan när du belastar spöt. Aktionen vill vi beskriva som snabb, ¾ djup, och med suverän stabilitet som passar alla nivåer av flugkastare. När du kastar på kortare avstånd ger toppen och mittsektionen dig mycket av den viktiga känsligheten du behöver. På medium och långa avstånd griper de nedre delarna av spöet in och ger dig all den kraft och stabilitet du drömt om. Dessa spön är inget annat än exceptionella: snabb och kraftfulla men ändå delikata och känsliga. De bemästrar alla olika typer av kast och skyddar även den finaste tafsspetsen när du drillar din drömöring. De är ultralätta, både i handen och i verklig vikt - 9ft #5wt väger bara 71 gram!

Ett snyggt spö med den matta lacken och detaljerna i rullfästet. Ett lättkastat spö som känns påkostat och gediget. Ett bra allround spö när du endast vill använda ett spö oavsett om du fiskar torrflugefiske eller modernt nymffiske.

• Lätt spö

• Medium fast action

• 4-delat

• Titaniumöglor

• Finns både som EVA och kork

• Spöt levereras i en snygg cordura tub

Dragsö Sportfiske - Karlskrona Skärgård

Fiskemiljön i Karlskrona skärgård är unik av den anledning att den till största del är väldigt grund. Här finns 1650 öar, kobbar och skär som tillhör Karlskrona skärgård. Just därför kan man hitta tusentals platser som är en perfekt uppehållsplats för gäddan. Den grunda skärgården öppnar upp för ett fantastiskt spinnfiske i ett för det mesta väldigt klart (bräckt) vatten. Från tidig höst till sen vår fiskar man mestadels i grunda vikar från 0,2-2,0 m medan sommarmånaderna erbjuder spännande fiske runt öar och ytterskärgård.

För mer info om Dragsö sportfiske

Klicka här

Nytt på marknaden

Ramen och spoldesignen på SPEY-rullarna fokuserar på Spey-systemets balans som helhet och också de unika linjer och riggar som används i tvåhandskastning och fiske. Placeringen och mängden av rullens portningar (eller avsaknad därav) är strategisk, vilket resulterar i en totalvikt som är lämplig för längre Spey-spön.

Se mer här

Det här paketet består av Vision Toka Flugspö, VATN Fly Reel, Vision Hero 95 fluglina och VATN Braided backing. Noga utvalda produkter med hög kvalité till en vettig prispunkt! Mycket flugfiske för pengen helt enkelt!

Se mer här

En mycket varm, lätt och smidig thermoinnerväst från Thermotic med mycket bra andningsegenskaper. Insvängd modell med hög krage som går långt ned med antiglidresår i midjan för bästa passform. Ytter- och innertyg samt muddar i nylonmaterial. Kraftig YKK tvåvägsdragkedja som låser i alla riktningar. Denna thermoinnerväst bibehåller kroppsvärme i både kallt vatten och på land.

Vi testar Thermounderkläder i detta nu och en längre recension kommer.

Cool t-shirt från Svenskaflugor.se

Nya krokar i olika varianter från Demmon!

Se mer här

Klassiska

FLUGOR

ANDREAS OLSSON

Pheasant Tail

Pheasant Tail är en av de äldsta moderna nymferna som finns idag. PT-nymfen som den också kallas imiterar mycket av fiskens föda under vattnet, men tas väl förmodligen som liten larv av fisken. De flesta fiskar som äter nymfer och larver tar denna flugan men framförallt är det ett fantastiskt mönster för öring, regnbåge och harr. Orginalmönstret binds utan förtyngt huvud men jag binder dem gärna med en liten tungstensskalle, framförallt när jag fiskar i strömmande vatten för att snabbt få ner flugan på djupet. Ett mönster som fungerar perfekt för det moderna nymffisket som tjecknymffiske men också tradionellt nedströmsfiske. I stilla vatten är den också gångbar och då kastar jag ut och låter den sjunka och fiskar hem den sakta och kan imitera en liten nymf som simmar upp mot ytan. Vanligtvis så binder jag den på en rak krok o strl 14 eller 16, men binder ofta upp ett par i mindre storlek också. Det finns massor av olika varianter av denna flugan och min är också en liten variant av Frank Sawyers odödliga mönster. Just flugan som jag bjuder på här är en variant med guldskalle som jag haft väldigt bra fiske med, jag lägger till en throax av syntet dubbing i färgen peacock som alltid ger nymferna de där lilla extra tycker jag.

Historien bakom Pheasant Tail

Upphovsmannen till denna fantastiska fluga är legenden Frank Sawyer. Engelsmannen Frank band denna fluga första gången 1958 sägs det då han fiskade i floden Avon i Hampshire. Sawyer som var vän med mannen som man kallar för fadern av det moderna nymffisket, G.E.M Skues. Pheasant tail var inspierad av en av Skues flugor ”Pheasant tail red spinner” som verkade fånga mer fisk när den var nedsänkt (sjönk) under ytan. Frank studerade dagslände nymferna när det flöt förbi i strömmen och såg hur de verkade hålla sina ben nära sin kropp. Han band då denna fluga med koppartråd

och fasanstjärtfiber som kropp och med korta ben för att få den att sjunka snabbt. I orginalet så binds flugan helt utan bindtråd och endast med koppartråden som håller materialet på plats. I detta mönster som jag kommer bjuda på så använder vi bindtråd och lägger till några extra detaljer som jag anser gör flugan ännu lite bättre. Men som sagt, Frank band endast flugan med två material, fasantsjärtfiber och koppartråd. Genialistiskt och enkelt, en fantastisk fluga som med lätthet kvalar in som en klassiker i asken som man inte bör vara utan.

SBS - Pheasant Tail variant

Du behöver:

Krok - Strl 14 rak

Bindtråd - Vit 12/0

Förtyngning: Tungsstensskalle 3.3mm

Kropp - Fasanstjärt

Throax: Peacock dubbing

Stjärt: Fasanstjärt

Ribbing: Kopparwire

2. Bind in ett par fiber från fasanstjärten, jag rycker loss en ca 5-6 st fiber, ju fler fiber desto tjockare kropp. Fäst materialet lite löst först för att få till önskad längd på stjärten sedan binder jag in materialet fram till skallen.

3. Vik tillbaka fibrerna och fäst in strax framför stjärten. Bind sedan fast kopparwiren. Jag använder en ganska grov dimension av wire men man kan självklart välja en tunnare om man föredrar det.

4. Linda fasanstjärtfibrerna i täta försiktiga varv fram till skallen och säkra fast materialet. Linda sedan kopparwire över kroppen i glesa varv fram till skallen. Jag brukar göra tre varv runt kroppen på en fluga i denna storleken. Vika av wiren och säkra fast.

1. Fäst bindtråden

5. Avsluta med några varv av dubbingen som throax. Bind fast tråden med en whip finish knut och flugan är färdig. På bilden syns tre färdiga exemplar, två av flugan ni just sett bindas samt en som mer liknar orginalet. Min är bunden med bindtråd i övrigt har jag försökt binda den så lik Frank Sawyers orginalmönster som möjligt. Man kan binda denna i massor av olika variatoner men jag utgår alltid från stjärt och kropp med material från fasanstjärt.

LÄNGST FISK MARS: ROBERTH ZACKRISSON 53 CM

LÄNGST FISK MAJ: JOHN JOHNSON 120 CM

LÄNGST FISK JUNI: CHRISTOFFER SUNDKVIST 51 CM

LÄNGST FISK JUNI: MARTIN KARLSSON 125 CM

LÄNGST FISK JUNI: CHRISTOPHER SVANBERG 90 CM

LÄNGST FISK JULI: NIKLAS WESTER 125 CM

LÄNGST FISK AUGUSTI: JOHAN ARNLÖF 50 CM

LÄNGST FISK OKTOBER: WILLIAM EKSELL 51 CM

Läs alla tidigare nummer online – självklart helt gratis!

10ÅRSJUBILEUM!