Made in Piteå

MADE INPITEÅ En tidning från Piteå kommun och Piteå Science Park.

Amanda Mendiant

Pitekreatör Läs hela reportaget om Amanda på sidorna 8-11

De digitala underverken

Läs hela reportaget om Piteås digitala mirakel på sidorna 28-30

2

Mats Berg: Samhällsomvandling med innovation som drivkraft

F

örutom många av de fantastiskt spännande samhällsbyggnadsprojekten som du kan läsa om i denna skrift Made In Piteå, tänker jag reflektera över innovationskraften i Piteå.

Under ett antal decennier har Piteå kommun aktivt arbetat med att diversifiera näringslivsstrukturen för att därigenom minska beroendet av de allt mindre personalintensiva pappersbruken. Arbetet har genomförts i nära samarbete mellan kommun, universitet och näringslivet i Piteå.

Genom olika företags insikt och intresse för innovation och utveckling och ett strukturerat samarbete med universitetsvärlden har den tillämpade forskningen drivit utvecklingen av både det befintliga näringslivet, men också framväxandet av en ny och över tid allt starkare tjänstenäring.

Som en följd av detta finns tre av länets fyra forskningsinstitut i Piteå; SP ETC, Swerea Sicomp och Interactive institute Swedish ICT. Samtliga dessa har och spelar fortfarande mycket viktiga roller för utvecklingen i Piteå.

För att ytterligare stärka innovationskraften i Piteå har området runt Musikhögskolan byggts upp och utvecklats under ett drygt decennium. På området finns universitetsutbildningar inom musik, dans och media, företagsby, kulturverksamhet, forskningsinstitut och konserthus med en

världsunik orgel. Delar av resultaten på denna triple-helixsatsning kan ni läsa om i denna skrift, där en mängd företag inom kulturella- och kreativa näringen vuxit sig starka och verkar på en nationell och internationell marknad, fast med utgångspunkt från Piteå.

Bildandet av Piteå Science Park är en satsning för att stärka regionens utveckling. Där har ytterligare kraftsamling gjorts för att utveckla regionen och Sverige inom kulturellaoch kreativa näringen samt inom området för förnyelsebar energi. En mycket attraktiv miljö för dig som vill etablera företag inom dessa näringar, eller arbeta med innovationsprojekt tillsammans med Piteå Science Park. Området är under fortsatt utveckling med bostäder, företagslokaler och forskningsmiljöer som är under planering. Förnyelsebart och klimatsmart är ledordet för det område från vilket det framtida Piteå kommer att växa.

Med dessa ord önskar jag dig god läsning och välkommen till Piteå

Världens bästa gata...

Mats Berg KOMMUNCHEF, PITEÅ KOMMUN

– Pappa! Pappa! Vet du vad som hände idag?

Ni är säkert många som känner igen det, den känslan som bara bubblar inom er. En känsla av att om du inte får berätta nu så spricker du. Lite så känns det för oss att ge ut magasinet som ni håller i er hand.

Det händer mycket i Piteå, Piteå som boendeort, Piteå som en modern stad med digital kunskap som ger nya och gamla branscher ny näring. Piteå som en del av världen på något sätt. Mer global,

men ändå lokalt.

Många av er som läser bor och verkar i en grannkommun till Piteå. Vi vill också att ni ska veta vad er granne håller på med, kanske vi kan samordna krattningen?

Planera kvartersfest tillsammans?

Piteå är inte bäst i allt, men vi finns på världens bästa gata, med grannar som bidrar till helheten, som ger piteborna sysselsättning, kultur, sport, affärsutbyten och kompetenser. På samma sätt ger Piteå era orter ett mervärde.

I detta magasin beskriver vi lite

David Sundström VD, PITEÅ SCIENCE PARK

MADE IN PITEÅ

Made in Piteå är en tidning som produceras av Informationsenheten på Piteå kommun i samarbete med andra aktörer. Detta nummer produceras i samarbete med Piteå Science Park AB och trycks i 95 000 ex som distribueras i hela länet samt norra Västerbotten. Nästa nummer kommer i november med tema idrott och SM-vecka. Manusstopp 1 oktober 2015.

Ansvarig utgivare: Marie Lindgren Formgivning: Eva Lestander Skribent: Britta Elfving Persson Foto: Angelica Larsson Annonser: David Wellborg

av Piteås utveckling, genom att belysa de samhällsbyggnadsprojekt som kompletterar vår fina stadsbild och samtidigt skapar förutsättningar för en fortsatt tillväxt av företag och invånare.

Vi beskriver också två satsningar som har gett resultat, utvecklingen inom de kreativa näringarna och inom cleantech kommer att fortsatt sätta prägel på Piteå under många år framåt.

Låt er inspireras!

r! xe ä åv ti e P

4

Kaleido ska lotsa piteborna till kultur- och fritidsutbudet.

6

Han vill lyfta pitemålet med klassiska sagor. Möt Daniel Engberg.

8

Med själen och hjärtat i två olika kulturer målar Amanda Mendiant kraftfulla kvinnor som sticker ut och tar plats i rummet.

14

En helt ny stad växer fram. Piteås nya stadskarta.

16

Ett europeiskt energicentrum med skogen som bas

21

Träkronan förändrar en hel stadsdel och växer fram ur visionen att göra Piteå till en attraktiv och pulserande småstad för både pitebor och besökare.

23

Piteå Science Park arbetar för att universitetsområdet i Piteå ska växa och ge plats för 500 fler aktörer.

28

Vi går mot en verklighet där det digitala är på god väg att bli den viktigaste plattformen för kommunikation och affärer. Möt Piteås digitala entreprenörer.

Made in Piteå finns på webben. www.pitea.se/madeinpitea

LYSSNA! När du ser denna symbol innehåller reportaget ljudfiler. Använd din telefons QR-läsare för att lyssna.



Piteås största privata arbetsgivare Vi letar ständigt efter engagerade och innovativa människor som vill arbeta med oss.

Vi erbjuder möjligheter och utmaningar som du behöver för att utvecklas både professionellt och som person.

För att läsa mer om oss och lediga tjänster: www.smurfitkappa.se Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk med ca 520 anställda och kapacitet att årligen tillverka 700 000 ton kraftliner. Kraftliner är ett papper som används för tillverkning av högklassig wellpapp.

SÄKERHETSMODULER DATACENTERMODULER TRAFO- OCH STÄLLVERKSMODULER RESERVKRAFTSMODULER BREDBANDSMODULER EMC-SKYDDADE MODULER SKOTTSÄKRA MODULER

Kabelgatan 9 | 943 31 Öjebyn | Tel: 0911 – 652 85 | Fax 0911 - 609 68 | www.boxmodul.se

4

KALEIDO - KREATIVA RUM: En ny mötesplats mitt i Piteå city. Här hittar du en digital verkstad, ateljé och flexibla ytor anpassade för teaterföreställningar eller mindre föreläsningar. Ta en sväng förbi Storgatan 44.

HÄR HITTAR DU AKTUELLA UPPHANDLINGAR: Upphandlingsenheten vid Piteå kommun administrerar ca 135 avtal som regelbundet förnyas. Besök: www.pitea.se/naringsliv/upphandling där hittar du kommunens upphandlingar.

Kaleido ska lotsa piteborna till kultur- och fritidsutbudet

Britt-Marie Lindgren och Mathias Lundberg jobbar som samordnare på Kaleido. I mitten projektledare Lisa Hellmér.

På markplan bakom den stora glasfasaden i Stadsvapnet finns Kaleido, en inspirerande oas där kreativiteten får flöda fritt. Lika viktigt är dock att skapa mötesplatser för alla och inte bara för dem som har ett uttalat kulturintresse.

K

ultur och fritid ansvarar för verksamheten som ligger i direkt anslutning till Konsthallen.

Med det strategiska läget mitt i centrum är förhoppningen att många ska titta förbi.

– Någon sa att det blir som en turistbyrå för piteborna. Den tanken gillar jag, säger projektledare Lisa Hellmer som har varit med från byggstarten.

Tillsammans med representanter från flera olika kommunala förvaltningar har hon utformat både verksamhet och värdegrund.

– Det är inte normalt att jobba över förvaltningsgränser och att få till en organisation som genomsyras av mångfald. Alla varit riktigt positiva och sett vilka fördelar som kan komma ur det.

Utifrån värdegrundsfrågorna mångfald, öppna möten och kreativt arbete har verksamheten döpts till Kaleido.

– I ett kalejdoskop ser mönstret ut på olika sätt beroende på hur man vrider på det. Vi ville använda den tanken, säger Lisa Hellmer.

Kaleido erbjuder bokningsbara ytor men framför allt är det ett ställe där man droppar in för att läsa, skapa, inspireras, mötas, plugga eller bara hänga över en kopp kaffe. Det går också att titta in för att få information om vilka kultur- och fritidsarrangemang som är på gång.

Här finns en digital verkstad och en ateljé som delas med Konsthallen och är avsedd för arbete med färg och form. Den går även att använda för enklare konserter, teaterföreställningar eller mindre föreläsningar. Lokalerna är extremt anpassningsbara, med skjutbara väggar som gör att ytorna enkelt kan förändras efter behov.

Föreningar, organisationer och andra institutioner kommer också att vara representerade i lokalerna, veckovis eller månadsvis.

– Vi vill bygga broar och utvecklas tillsammans. Piteå ska växa och det här är en plats att få den första kontakten, säger Lisa Hellmer som vill att Kaleido ska vara en naturlig mötesplats.

– I mötet med en annan människa väcks en ny tanke. Här finns möjligheten att dela nya intryck och inspiration och att börja växa i det lilla.

– Det är också viktigt att bidra med generositet och att säga välkommen. Det ska inte vara så pompöst och flott. Här får alla vara med. Den känslan vill vi ha, säger Lisa som understryker att Kaleido är öppet för alla. Fiskeföreningen är lika välkommen som dansföreningen. Hon är dock medveten om att det måste jobbas från flera fronter för att fånga in de grupper som inte redan är uttalat kulturintresserade.

– Vi kommer inte att få hit varenda pitebo det första året, men kanske år fem.

HAR DU EN AFFÄRSIDÉ som växer fram? Har du redan bestämt dig för att starta eget? Eller funderar du på att ta över ett befintligt företag? Då är du på god väg att bli företagare.

Vi hjälper dig att förverkliga dina planer.

Besök: www.pitea.se/naringsliv för mer information.

NÄRINGSRIKA FRUKOSTAR: Första fredagen varje månad kl 7.30-8.30 hålls frukostmöten i Vardagsrummet. Det bjuds på frukost och varje möte har ett visst tema med en speciell föreläsare. Besök Bryggargatan 1.

5

Tommy Lundström är programansvarig vid radioutbildningen i Piteå.

Radioutbildningen i Piteå fyller 15 år I år firar radioutbildningen vid Luleå tekniska universitet 15 år. Parallellt med det stundande jubileet planeras det även inför en förändrad medieutbildning som drar igång till hösten.

Det har hänt en del sedan LTU startade den tvååriga utbildningen för radioproducenter vid institutionen i Piteå hösten 2000. Den kom till utifrån ett växande behov av utbildning och låg i framkant när allt började.

– Vi gick direkt över till den digitala tekniken och valde de system som var störst då, säger Tommy Lundström som är programansvarig för radioutbildningen.

Unik utbildning möter marknadens behov År 2007 blev utbildningen treårig och samtidigt började studenterna att samverka med tv- och journalistikstudenterna i vissa ämnen.

– Det finns ingen annan radioutbildning som satsar på både teknik och innehåll och dessutom finns i en kittel tillsammans med andra medieutbildningar, säger Tommy Lundström.

Från och med hösten kommer mediestudenterna att integreras ännu mer med varandra. Det första året läser alla samma grundkurs, sedan får var och en fördjupa sig inom radio, tv eller tidningsjournalistik.

– Medievärlden har förändrats mycket under dessa år.

Branschen vill att man ska kunna lite av allt men ändå ha en spetskompetens. Därför var det läge för oss att göra den här förändringen nu.

Stor fest till hösten Femtonårsjubileet kommer att firas med pompa och ståt till hösten när studenterna är på plats igen. Tanken är att bjuda in Sveriges Radio och andra från branschen.

– Det kommer bland annat att bli intressanta föreläsningar om var vi är i branschen nu och vart vi är på väg, säger Tommy Lundström som även kommer att skicka inbjudningar till de omkring 300 studenter som har passerat genom åren.

– De är spridda över hela landet och många jobbar långt söderut men vi hoppas att många har möjlighet komma.

Nära till hands i livets alla faser.

Livet som människa förändras ständigt. Man flyttar hemifrån, man får jobb, man träffar någon, man flyttar ihop, man skaffar barn, man köper hus, man åldras, man köper båt – ja, så där håller det på.

I ett föränderligt liv kan det vara skönt med något

LFnorrbotten.se

konstant – någon som alltid finns där – oavsett vilket problem eller vilken möjlighet du råkar ställas inför.

Någon som kan stötta och informera i frågor om sparande, försäkringar, husköp, lån och pension.

Någon som alltid är nära.

Prinsessan på ärten uppläst på pitemål av Daniel Engberg.

Han vill lyfta pitemålet med klassiska sagor Daniel Engberg är hemvändaren och språknörden som översätter H.C. Andersen-sagor till pitemål, som ett sätt att bevara ett viktigt kulturarv och uppgradera dialektens status.

– Pitemålet är ett av våra starkaste varumärken. Jag tror inte att piteborna är riktigt medvetna om det.

H

an flyttade tillbaka hem till Piteå med sin familj i november förra året, efter nästan 20 år i Stockholm.

– Egentligen har vi varit redo länge men det har inte varit läge förrän nu, säger Daniel som förklarar att flytten i grunden handlar om den stora kärleken till Norrland och Norrbotten och en längtan efter ett annat tempo i tillvaron.

– Barnens uppväxt och närheten till våra föräldrar är en jättestor anledning till att vi vill bo här.

Uppskattad dialekt Daniel upplever att hemstaden alltid har varit bra på att hålla kontakt med sina utflyttade och att tillhörighetskänslan bland pitebor är stark, åtminstone i Stockholm.

– En nördig sak vi som utflyttade pitebor gör är att slå vakt om allt som är typiskt för Piteå. Det kan vara att sjunga ”Nere vid Piteälva” av Euskefeurat eller något annat ”piteåiskt”.

På hemmaplan ser Daniel att det kan ses som lite ”bondigt” och inte så utbildat att prata pitemål. Själv brer han gärna på lite extra och får ofta ett leende tillbaka.

– Utåt sett är det ett ovärderligt varumärke som verkligen spär på myten om oss som exotiska.

Söderut tycker de att vår dialekt är hur häftigt som helst.

Han beskriver att det var utifrån den känslan som

idén om att göra en sagobok på bondska växte fram.

– Jag kände att det skulle kunna bli en riktig hit, inte minst bland utflyttade.

Sagor i ny språkdräkt Projektet har tagit fyra år men nu är målsnöret i sikte. Daniels plan är att ge ut sin bok till hösten. Totalt översätter han tolv klassiska sagor av den danske författaren H.C. Andersen.

– Jag ville jobba med en välkänd barnbok och hans texter passar bra eftersom de inte längre är upphovsrättsskyddade.

Han förklarar att pitemålets struktur ofta skiljer sig ganska markant från svenskans och att översättningsarbetet är både tidskrävande och smått avancerat.

– Det är oerhört viktigt för mig att få in genuina pitemålstypiska uttryck och korrekt meningsbyggnad. Det går sällan att översätta meningar rakt av.

Nära och kära tillfrågas ofta om råd. Han har också varit i kontakt med Pitemålsakademin, en intresseförening som bildades så sent som förra året.

– Vi verkar för samma syfte, att väcka folks intresse för pitemålet och få folk att börja prata mer, säger Daniel som förtydligar att sagorna inte riktar sig till nybörjare.

– En tanke är att invigda föräldrar ska läsa för sina barn och på så sätt få dem intresserade.

LYSSNA!

Hur kan detta låta?

Daniel Engberg läser början på Prinsessan på ärten i ljudklippet. Ladda hem en QR-Läsare till din mobiltelefon och scanna QR-koden.

Eller surfa till: www.pitea.se/madeinpitea

Ser pitemålet som ett eget språk Med boken vill den språkintresserade Daniel hjälpa till att bevara en ovärderlig kulturskatt. Han menar att pitemålet är en av få genuina dialekter som finns kvar och han ser med oro att många dialekter helt håller på att försvinna.

– Det pratades pitemål mellan mamma och pappa under hela min uppväxt men de pratade aldrig med oss. Vi 70-talister är en förlorad generation och sedan har det bara blivit värre.

Själv ser Daniel pitebondskan som vilket annat språk som helst och han vill att deras egna barn ska bli tvåspråkiga. Sonen är ännu aningen för liten men treåriga dottern Alicia behärskar redan både svenska och pitemål.

– Vi pratar aldrig svenska med henne här hemma.

Hon förstår skillnaden och växlar enkelt beroende på vem hon pratar med.

Intervjuad av Fredrik Lindström Daniels hängivna engagemang för att bevara sin dialekt har spridit sig. I höstas kontaktades han av språk- och tv-profilen Fredrik Lindström, bl.a. känd som programledare för På spåret och Värsta språket, inför ett av hans nya projekt.

– Jag och min dotter intervjuades om pitemålet till hans nästa bok som kommer ut nästa år och som kommer att handla om svenska dialekter. Det är ju riktigt positivt om en så välkänd språkperson kan hjälpa pitemålet att bli lite finare och mer erkänt som språk.

Amanda

”Jag har alltid varit emot att exponera mig själv i till exempel sociala medier. Däremot visar jag gärna upp vad jag gör.”

Mendiant

Med hjärtat i två olika kulturer målar Amanda Mendiant kraftfulla kvinnor som sticker ut och tar plats i rummet. Själv har hon gått sin egen väg och formats till framgångsrik kreatör och företagare genom starka förebilder, modiga val och mångfald.

– Det Piteå ger mig kan inte Paris ge mig och tvärtom. Jag får liksom det bästa från två helt olika världar.

A

manda tar emot i det gamla lokstallet som hon och sambon Jonas köpte av Jernhusen för några år sedan för sina respektive affärsverksamheter. Den högst unika byggnaden som ligger på bangårdsområdet i Piteå är ombyggd till kontor och lagerlokaler. Stora fönsterytor och enorm takhöjd skapar en fantastisk rymd där bevarade detaljer andas historiens vingslag tillsammans med smakfull modern inredning. Härifrån sköter Amanda sitt företag, Amanda Mendiant- Art & Illustration, när hon inte är upptagen med måleri i ateljén inne i stan.

– Vi känner oss lyckligt lottade med en så inspirerande arbetsmiljö.

Många känner till och uppskattar hennes karaktäristiska tavlor – träffsäkra porträtt av tjejer och kvinnor som sticker ut hakan och drar till sig uppmärksamhet.

Själv syns hon inte ofta på bild offentligt.

– Jag tror inte att så många vet hur jag ser ut. Jag har alltid varit emot att exponera mig själv i till exempel sociala medier. Däremot visar jag gärna upp vad jag gör.

Den något lågmälda framtoningen skulle lätt kunna tolkas som vanlig norrländsk blygsamhet. Amandas bakgrund är dock betydligt mer komplex. I själva verket är hon född och uppväxt i Paris, med en svensk mamma och fransk pappa.

– Jag kommer från en riktigt mångkulturell familj med släktingar från hela världen. Att vi är så blandade har aldrig varit konstigt för mig och det har nog präglat hela mig.

Franskan är hennes förstaspråk och svenskan var länge främmande.

– Vi åkte till Sverige en månad varje sommar och hälsade på släkt och vänner. Jag vande mig vid att höra svenska men kunde inte alls kommunicera, säger den språkintresserade Amanda som idag hanterar det svenska språket utan ett spår av brytning.

När hon var 16 år skiljde sig föräldrarna. Amanda flyttade då till Sverige med sin mor och sina två syskon och började gymnasiet i Piteå.

– Vi hade ingen direkt anknytning hit. Det blev så för att mamma hade vänner här. Och det blev ju bra.

Vi blev kvar.

Hon är i stort sett född med en penna i hand.

Mamma Margit, som jobbar som konstpedagog, var den första konstnärliga förebilden. Nu har Amanda försörjt sig på sitt hantverk i nästan tjugo år men att det skulle bli så var långt ifrån givet.

– Det var länge en hobby och jag hade så mycket respekt för yrket. Jag var rädd att lusten skulle försvinna om det blev ett jobb.

Hon är utbildad vid konstlinjen på Edelviks Folkhögskola i Burträsk utanför Skellefteå och vid Bergs School of Communication. Däremot har Amanda aldrig sökt sig till de traditionella konsthögskolorna. Hon har gått sina egna vägar och är till stor del självlärd.

– Om jag hade gått på Konstfack skulle jag förmodligen ha utvecklats åt ett helt annat håll. Visst är jag ibland nyfiken på vad som hade blivit då men jag har ju kommit långt i mitt eget uttryck på egen hand.

I mitten av 90-talet, när Amanda precis hade kommit igång med måleriet, jobbade hon under en period

tillsammans med sambon Jonas som var, och fortfarande är, företagare inom bland annat brädsport.

– Jag fick tillgång till en explosion mitt i subkulturen där alla var galet skapande. Skateboardkulturen är starkt sammanflätad med konst, musik och formgivning. Det inspirerade mig visuellt genom det grafiska men jag tog också åt mig budskapet att det man vill göra får man göra själv. Essensen var ärlig och stark och påverkade mig jättemycket, säger Amanda som menar att finns tydliga influenser av gatukonst i hennes målningar.

– Man kan nog säga att jag delvis är inspirerad av denna subkultur. Jag gör den ädlare och med lite andra material.

Amanda har lite svårt att titulera sig själv som konstnär.

– Nej, det passar inte riktigt mig. Jag jobbar med händerna och vill jobba med uttryck. Jag ser mig som snarare som en bildkonstnär och kallar mig hellre kreatör eller hantverkare.

Valet att forma sin egen väg har placerat henne lite utanför det konstnärliga finrummet. Att göra konsten tillgänglig är inte alltid politiskt korrekt. Hennes känsla är ibland att det inte får bli för folkligt eller kommersiellt.

– Jag målar framför allt för min egen skull men vill kunna leva på det och tycker inte att jag ska behöva hålla låg profil om det.

Hon jobbar ständigt med nya dukar och får många specialbeställningar.

– Det kommer fler och fler av den typen och det är jätteroligt. Folk litar så pass mycket på mig nu och

”Det provocerande ligger mer i blicken och hållningen, det är det jag vill åt.”

Ett nytt projekt är mer detaljerade tavlor i lite mindre format. I denna serie avbildas egensinniga speciella tjejer, bird på engelska, med fåglar som grafiska detaljer. Allt i svartvit färgskala.

– Jag ville testa något helt annat, säger Amanda Mendiant.

jag brukar få ganska fria händer.

Varje original är unikt men vissa går även att köpa som mindre tryck med olika trycktekniker på olika typer av papper. Kunderna är utspridda över hela landet. Många intressenter finns till exempel i Stockholmstrakten och Amanda har även en hel del kunder i ute i Europa.

– Det fina med internet är att det sprider sig på ett sätt som inte går att förutse. Det kan komma mail från väldigt långt bort.

Ett uppdrag som betyder mycket för Amanda är The Organ Queen, ett beställningsverk som målades på plats inför publik under drygt en vecka när Studio Acusticum i Piteå invigde sin världsberömda orgel hösten 2012. I vinter har hon målat en stor tavla som hon lånat ut till 25-årsjubileet av ishotellet i Jukkasjärvi.

– Den typen av samarbeten är utmanande eftersom det ger mig möjlighet att utforska ämnen och områden som jag inte är bekant med. Ofta måste jag göra en del research för att vara trovärdig och samtidigt bidrar det till min egen utveckling och sökandet efter nya tankegångar och arbetssätt.

Amanda försöker ständigt hitta nya uttryck och experimenterar just nu med nya former i sitt måleri.

För att komma med nya lösningar måste hon bort från trygghetskänslan och tvinga sig ut i outforskad terräng.

– Jag vill förstås kunna leva på mitt måleri men kan emellanåt känna mig låst. Jag behöver utrymme för att utvecklas, säger Amanda som även funderat på att

plocka in nya verktyg och medel.

– Jag älskar till exempel fotografi och film men har ännu inte riktigt kommit fram till hur jag ska gestalta det visuellt.

Hon målar stort, på dukar som är minst en meter i kvadrat. Tavlorna ska absolut inte smälta in utan lyfta rummet och bli ett blickfång. Huvudmotivet är kvinnor i olika former.

– Jag utesluter inte män men inspireras mycket mer av en stark kvinna. Rent estetiskt är kvinnor för mig mer intressanta och mångsidiga, det finns alltid något nytt att hämta hos dem.

– Folk reagerar ibland på att jag målar mycket naket. Jag älskar mode och vackra välskräddade plagg men det finns så mycket laddat i kläder. Det provocerande ligger mer i blicken och hållningen, det är det jag vill åt.

Hennes kvinnor gestaltas som kraftfulla individer med stark självkänsla som håller huvudet högt.

– Förut har jag har inte tänkt så mycket på att jag målar dem så men känslan har nog alltid funnits där omedvetet, mycket tack vare alla starka kvinnor i min familj. Egentligen är det först nu som jag har börjat analysera och kan sätta ord på det.

– Min mamma var känd i den franska familjen för att vara den viljestarka svenskan som alltid stod på sig.

Jag har nog också fått lite av den stämpeln och det tycker jag är jättebra. Det finns ju inget annat sätt att göra det på. Vi kvinnor måste skrika lite högre för att få samma fokus och tycka att vi är värda mer utrymme.

Som kvinna med insyn i två olika kulturer ser Amanda att Sverige kommit betydligt längre än moderlandet i jämställdhetsarbetet.

– Även om det finns mycket kvar att göra här behöver jag inte kämpa för min plats som kvinna lika mycket. När jag kommer till Frankrike måste jag liksom börja om från början.

Amanda är fransk i grund och botten och det är så hon i allmänhet känner sig. Däremot har hon ett svenskt sätt att se på många saker.

– Att leva i två kulturer innebär att man ändrar personlighet lite efter omständigheterna. Hon förklarar att Piteå är den fasta punkten som står för tryggheten, lugnet och en bra plats för barnen att växa upp på.

– Jag blir produktiv här, just för att det inte är så mycket annat som drar. Ytorna och den friska luften fungerar meditativt och rensar intrycken, säger Amanda som även upplever att mentaliteten bland människor är annorlunda.

– Folk känns ärligare och det är mycket lättare att skapa relationer än söderut eller utomlands.

När mörkret och kylan sänker sig och skaparlusten tryter måste hon dock åka till Paris för att fylla på inspirationsförrådet.

– Piteå och Paris är så otroligt olika men kompletterar varandra på ett fantastiskt sätt. Lyxen med att ha två kulturer är ju att kunna välja lite som det passar.

Vi tror på norra Sverige...

En stark famtidstro visar alla de fastighetsägare och entreprenörer som satsar stort för att utveckla Piteå som boende- och besöksort och som bidrar till att stärka näringslivet i kommunen.

Tillsammans med kommunens satsningar genomgår Piteås stadskärna i det närmaste en stadsomvandling med rekordmånga spännande byggprojekt som skapar nya mötesplatser, nytt lägenhetsboende och bostadsområden, hotell och restaurang, handel och ny skola. För att bara nämna några.

– Piteå har många starka företagare som vill ta ansvar för samhällsbyggandet och som ser möjligheter att expandera och bygga i Piteå. Det är vi väldigt tacksamma för och uppskattar verkligen de möjligheter det ger, säger Peter Roslund, kommunalråd.

Piteå ska växa till 43 000 invånare fram till år 2020.

Det är kommunens övergripande mål och visst blir vi fler i Piteå.

– Piteå ökar stadigt i befolkning vilket är glädjande då vi har en del utmaningar, säger Peter. Vi har bland

annat behov att rekrytera hundratals nya tjänster de närmaste åren, både till kommunens verksamheter och till näringslivet på orten.

Sammantaget kommer alla pågående satsningar i Piteås stadskärna att ge hundratals nya lägenheter och boendemöjligheter vilket minskar väntetiden på boende och gynnar inflyttning. Tillsammans med alla satsningar på nya mötesplatser, kulturliv och en attraktiv stadskärna känns målet 43 000 realistiskt.

– Jag hoppas att alla satsningar ska bidra till stärkt gemenskap och skapa förutsättningar för att boende och besökare ska känna att Piteå är en plats för alla och att vi firar stadens 400-årsjubileum år 2021 genom att befolkningen kanske tom överstiger målet, säger en optimistisk Peter Roslund.

MER FRÅN PITEÅ

SM-veckan 2016 - Den mästerliga folkfesten I januari ska alla ”man ur huse”. Då genomförs SM-veckan i Piteå och vi kan lova tidernas vinterfest!

Att framgångsrika Charlotte Kalla tävlar för Piteå Elit är kanske känt sedan tidigare. Nu är hon också delägare i Darkathlon AB, ett bolag som bland annat ska bygga en skidtunnel på Lindbäcksstadion i Piteå. – Jag känner mig stolt över att få vara med och utveckla en anläggning som kommer att få stor betydelse för hela Sverige, säger Charlotte i en kommentar.

karminkom.se

Charlotte Kalla satsar på skidsporten i Piteå

Vi kan skog – och förädlar den!

Lindbäcksstadion Vinter året runt är Lindbäcksstadions Vision 2017.

Piteå Elits hemmaarena kommer att utvecklas kraftigt de närmaste åren och totalt kommer det enligt visionen att investeras över 400 miljoner kronor i anläggningen.

Under de senaste tio åren har SCA investerat 4 miljoner kronor i sin förädlingsindustri i Norrland – varje dag!

En effektiv och konkurrenskraftig industri sätter värde på skogen.

Kontakta oss så får du veta mer!

Anders Sundström Älvsbyn/Piteå Tel 0911-398 55 Håkan Johansson Piteå Tel 0911-398 54

www.scaskog.com

14

FIKA MED UTSIKT!

Nu har byggnationen av Gallerian Piteås takterrass påbörjats. Den 25 juni öppnar serveringen med fantastisk utsikt i Café Röda Lyktans regi.

Serveringen kommer att ha ca 100 sittplatser.

Vindkraft i Markbygden Svevind AB bygger vindkraftverk i Markbygden där målet är att uppföra 1101 verk och därmed, fullt utbyggd, kommer att vara en av de största vindkraftparkerna i världen.

En helt ny stad växer fram

ÖJEBYN

Sommarstaden, vinterstaden, evenemangsstaden. Kärt barn har många namn. Nu sker en upprustning och förnyelse i Piteås stadskärna.

9

HORTLAX

ta

6

Ol

of

Pa

lm

es

ga

10

sga

ga

3

albr og Lil

mm

er

tan

1 5

Ti

n

Ny

tan

ata

nd

Ky rk br og

Su

Sto

2

Pr

äst

rga

tan

led

en

7

gå

rd s

ga

tan

Su

nd

sga

8

tan

15

1. Stadsberget Mötesplats och parkeringshus förenade i en modern och nytänkande arkitektur. På sommaren Piteås motsvarighet till spanska trappan och på vintern pulkbacke.

11 PITEÅ

Fakta: 228 parkeringsplatser fördelade på fem plan. Parkeringshuset är öppet men officiell invigning sker sista helgen i juni. Piteå kommun MUNKSUND

12 9. Lusthusbacken Framtidens boende för dig som uppskattar miljömedvetenhet, socialt umgänge och närhet till både natur- och stadsliv. Bo nära skärgården endast tre kilometer från stadskärnan i energisnåla villor eller flerfamiljshus. Piteå kommun

4

2. Stadsvapnet/Kaleido kreativa rum Pub, hotell, konsthall och ny mötesplats med kreativa rum. Ett nytt spännande inslag i Piteås kulturliv, ett folkets hus i tiden.

Piteå Näringsfastigheter AB, Wallsténhus AB och Piteå kommun

5. Polishuset Piteås gamla polishus är helt ombyggt och inrymmer nu lägenheter med fantastisk utsikt över södra hamn och innerstaden.

Rawi AB 6. Norrmalm Planer som kommer att frigöra stora ytor för nya flerfamiljshus mitt i centrala Piteå och byggnation av en helt ny skola.

Piteå kommun

10. Norrstrandsområdet Nyrenoverad och ombyggd idrottshall och planer på en mötesplats och skatepark för ungdomar.

Det finns stora planer för att fortsätta utveckla Piteås populära rekreationsområde Norrstrand.

Skoogs Handels AB, Piteå kommun 11. Långskatan Ett fyrtiotal byggklara tomter med spännande naturliga och individuella förutsättningar genom det kuperade området. Här kan du bygga och bo barnvänligt med närhet till stad, natur och bad.

Piteå kommun

7. Lövholmen Ett helt nytt bostadsområde planeras på Lövholmens bruks industriområde med attraktivt vattennära läge ca 1,5 km söder om Piteå centrum.

Lindbäcks Bygg, Stenvalls Trä AB

12. Klubben Piteå kommun har släppt 22 strandnära och natursköna fritidshustomter med gångavstånd till Pite havsbad och till Gläntan, en 2.5 km lång sandstrand.

Piteå kommun

3. Träkronan Nya handelsytor, boende i stadsradhus med innergårdar och unikt designat hotell med skybar och spektakulär utsikt över Piteå. En satsning som ger Piteå en internationell prägel.

Skoogs Handels AB 4. Strömbacka Strand Lägenheter vid ett av Piteås bästa lägen, nära till vatten, stadsliv och rekreation i skog och mark.

BDB Fastigheter AB

8. Strömsundshuset Ett flerfamiljshus som kommer att bli en av Piteås högsta byggnader. Kommer att byggas invid Strömsundskanalen mitt i stadskärnan.

Pitebo AB

16

Ett europeiskt energicentrum med skogen som bas Vindkraft, solenergi och världsledande forskning inom områden som förnybar energi och biodrivmedel. Piteå har gett avtryck på världens energikarta. Och resan har bara börjat.

S

iktet var inställt på 2020 men målet att bli nettoexportör av förnybar energi uppnåddes redan förra året. I praktiken innebär det att Piteå Kommun redan idag producerar mer förnybar el än vad som konsumeras. En förklaring till att det gått så mycket snabbare än planerat är med stor sannolikhet att utvecklingen har skett på bred front och på flera håll samtidigt.

Piteå var tidigt ute med att ta tillvara på spillvärmen från pappersindustrin och har idag ett väl utbyggt fjärrvärmenät. De senaste åren har dessutom utvecklingen av biobränslen, produktionen av miljövänlig diesel, bygget av Europas största landbaserade vindkraftspark och satsningar på solkraft placerat Piteå på världskartan när det gäller förmågan att ta tillvara och utveckla alternativa energikällor.

Kommunen är också ett betydelsefullt centrum

för forskning inom förnybar energi och biobaserad industri med flera forskningsinstitut placerade på orten.

Samtidigt som kommunen sparar energi och minskar på utsläppen skapas tillväxt. Satsningarna på förnybar energi och förnybara bränslen öppnar nya möjligheter för driftiga företagare och entreprenörer. De påbörjade projekten och industrisatsningarna sysselsätter redan hundratals personer och många fler spännande satsningar är på gång.

Biobaserad industri Skogsbruket och skogsindustrin har länge utgjort ryggraden i Piteås näringsliv. Varje dag på året produceras stora mängder papper vid de stora pappersbruken, SCA Packaging och Smurfit Kappa Kraftliner. Kunskaperna om skogsbruket skapar ett genuint intresse och en drivkraft att göra mer av skogen som råvara. Ur trädet går det att ta tillvara på miljövänliga bränslen och kemikalier till livsmedels- och läkemedelsindustrin. Det är också möjligt att framställa material som kan ersätta metall och plast.

”Piteå producerar framgångsrikt energi från både vind och sol i kallt klimat.”

Världsledande forskning Den vetenskapliga verksamheten har funnits i Piteå sedan 1980-talet när kommunen i samarbete med Länsstyrelsen och Luleå Tekniska Högskola (Luleå tekniska universitet) bildade Energitekniskt Centrum (ETC) som idag ägs av SP, Sveriges största forskningsinstitut.

SP Energy Technology Center AB (SP ETC) är en icke vinstdrivande forskningsorganisation med spetskompetens inom förbränning och förgasning av biomassa. Institutet, som är framgångsrikt och erkänt, medverkar i flera internationella projekt.

Swerea Sicomp i Öjebyn är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom materialområdet polymera fiberkompositer. Ett forskningsområde är att utveckla kompositer ur förnybara råvaror som trä- och växtfiber. Idag är det möjligt att framställa kolfiber från biobaserat lignin från träspill som alternativ till kompositer från fossila råvaror.

Inom energiområdet forskar Swerea Sicomp bland annat om vindkraft i kallt klimat med fokus på rotorbladen som tillverkas i högpresterande kompositmaterial.

Drivmedel från skogen På relativt kort tid har forskningen resulterat i konkreta projekt och företag. Ett riktigt gott exempel är SunPine som är först i världen med att utvinna talldiesel ur råtallolja, en restprodukt från massaindustrin. Talldiesel är ett biobränsle med låga utsläpp av koldioxid och låg energiåtgång under produktens produktions- och livscykel.

Företaget grundades 2006 och 2010 stod den unika produktionsanläggningen klar vid djuphamnen på Haraholmen. Fem år senare omsätter bolaget omkring 1 miljard och sysselsätter 40 personer.

SunPines vision är att från ett hållbart skogsbruk utvinna fler förnyelsebara produkter för framtidens samhälle. Idag produceras främst talldiesel och bioolja, men med tallolja som råvara är möjligheterna många och 2015 ska även harts läggas till i förteckningen över produkter.

SunPine ägs av Sveaskog, Södra skogsägarna, Preem, KIRAM och Lawter. Detta team representerar hela produktionskedjan från idé, till råvara och färdig produkt.

I anslutning till Smurfit Kappa Kraftliner har LTU Green Fuels byggt en pilotanläggning för produktion av Bio-DME, ett drivmedel som utvinns av svartlut som också är en restprodukt från pappersbruken.

Bio-DME skulle på sikt kunna ersätta en stor del av den tunga trafikens dieselbehov i Sverige.

Europas största vindfyndighet Svevind har tillsammans med tyska turbintillverkaren Enercon påbörjat bygget av Europas största landbaserade vindkraftspark i Markbygden väster om Piteå, ett område som visat sig utmärkt lämpat för vindkraft.

Projektet omfattar tre etapper med sammanlagt 1101 vindkraftverk. Industriprojektet räknas som ett av de största inom hela EU med en beräknad investeringsvolym på mer än 70 miljarder kronor.

Den samlade produktionen beräknas bli 8-12 TWh per år, vilket motsvarar en utbyggnad av Pite-, Kalix-, Byske- och Åbyälven.

Första etappen med 314 verk pågår och nu ansöks det om ytterligare 440 i Etapp 2.

Sedan några år står en pilotpark med tolv turbiner på höjden Dragaliden utanför byn Koler och på Skogberget, drygt två mil väster om Piteå, är 36 vindkraftverk i drift. ”Vi driver idag vindkraftsprojektet Markbygden 1101 i Piteå för att vi hittat en av Europas bästa vindkraftsfyndigheter. Vår satsning på detta projekt, som beskrivs som ett av Europas största, har gjorts möjligt tack vare de goda förutsättningar som finns i Piteå. Allt från vindmässiga förhållanden till infrastrukturella förhållanden.”

Mikael Kyrk, operativ chef Svevind Piteå har fler soltimmar än Sydeuropa Solenergi förknippas kanske inte direkt med nordliga breddgrader men faktum är att Piteå har fler soltimmar per år än exempelvis södra Tyskland, vilket skapar extremt goda förutsättningar för solenergiproduktion.

Pite Energi byggde 2011 en forskningsanläggning med rörliga paneler intill sitt kontor tillsammans med Norut, Northern Research Institute, från Narvik som forskar om energiproduktion i kallt klimat. Tester visade att anläggningen var den mest effektiva i Sverige.

Sedan förra året finns Norrlands i särklass största solcellspark på universitets tak i Piteå. Satsningen är ett samarbete mellan Pite Energi, Pite Näringsfastigheter och Norut. Anläggningen är ett fast system med 1000 solpaneler monterade i söderläge på en takyta av 2300m². Parken genererar omkring 237 000 kilowattimmar per år och hamnar i storlek på tionde plats i Sverige.

Pite Energi har fler projekt i sikte och satsar även på att erbjuda solenergi för privatkunder.

VISSTE DU ATT? tre av fyra nationella industriforskningsinstitut finns representerade i Piteå. Förutom SP ETC och Swerea Sicomp finns även Interactive Institute som är specialiserade på att hitta kreativa och unika lösningar för gränssnittet mellan människa och maskin, med ljud och ljuddesign som viktiga komponenter.

VISSTE DU ATT? Acusticumområdet byter namn till Universitetsområdet i Piteå. Acusticum företagsby/science park ingår sedan 2014 i Piteå Science Park. Piteås konserthus Studio Acusticum behåller namnet.

18

Norrbottens kreativa centrum Hela området står inför stor förändring. De gråa partierna visar nya lokaler och tillfartsvägar till området.

Befintliga vägar och byggnader Nya vägar och byggnader

9

4

P Piteå Science Park

Sn

3 2

ick

ar

Luleå tekniska universitet

8

ga

5

tan

1

Framgångsrika företag Många av företagen på Piteå Science Park jobbar på en nationell och internationell marknad, men med rötterna i den norrbottniska myllan. Här är det enkelt att mötas och samarbeta för att skapa nya affärer. I dag finns ett 40-tal företag och verksamheter på området. En spännande mix av studenter, unga och etablerade entreprenörer gör att området sjuder av kreativitet och drivkraft. I vår inkubator Go Business hjälper vi unga kreatörer som vill växa till framgångsrika företag.

Forskning och utbildning Luleå tekniska universitet är största aktör på området med institutionen för konst, kommunikation och lärande, samt den nationella Musikhögskolan. Nu bygger vi fler utbildningsplatser och forskningsmiljöer. För dig som forskar och undervisar tillfälligt kommer det att finnas övernattningsmöjligheter. I Piteå finns även tre forskningsinstitut, Energitekniskt centrum i Piteå, Interactive Institute och Swerea Sicomp. Dessutom finns ett antal unika demonstrations och pilotanläggningar. En plats för idéer och innovationer.

yg

ata

n

Ho vs

N

lag

ar

ga

tan

Kårhuset

P

7

6 Kultur som lyfter Dans i Nord och Norrbottensmusiken är regionala aktörer med Piteå som bas och Studio Acusticum som hemmaarena. På området vimlar det av blivande och professionella radioproducenter, dansare, musiker, mediadesigners och reklamfolk. Samtidigt som kulturen lyfter och berikar både området och människorna i Piteå skapas värdefulla mötesplatser och tillväxt.

9

1

Universitetsområdet i Piteå Universitetsområdet i Piteå är en kreativ utvecklingsmiljö för verksamheter inom kulturella och kreativa näringar och cleantech – förnybar energi och miljöteknik. Här finns Piteå science park, en sprakande företagsby med 40-talet företag, Luleå tekniska universitet och Musikhögskolan med över 800 studenter, konserthuset Studio Acusticum, Kårhus och restaurang. I dag är över 1200 personer verksamma på området och nu byggs det ut för att fler ska få plats. Målet är 500 fler innan 2021.

2

Piteå Science Park Piteå Science Park erbjuder företag, projekt, avknoppningar och innovativa affärsidéer möjlighet att etablera sig, utvecklas och växa i en kreativ miljö. Här finns fysiska förutsättningar i form av lokaler och mötesplatser, ett öppet och innovativt klimat med engagerade människor som stimulerar till samarbete. Genom inkubatorn GoBusiness stödjer vi aktivt unga företag och idésprutor. Vi ger dem stöd och verktyg för att etablera företag och växa.

WIBAX UTVECKLAR PRODUCERAR & LEVERERAR En hållbar kemikalieleverantör WIBAX affärsidé är att sälja, köpa in, processa och distribuera i första hand flytande kemiska produkter i bulk till basindustrin i Europa.

Huvudkontor och produktion är i Piteå men vi har även terminaler och kontor strategiskt placerade runt om i landet samt i Finland, Norge och Danmark.

3

Studio Acusticum Med en konstruktion inspirerad av världens finaste konsertsalar, utvecklad i samarbete med ledande forskare inom ljudteknik och akustik är Studio Acusticum ett av norra Europas mest moderna och välutrustade multifunktionella konserthus. Arkitektur som tar väl vara på den nordiska estetiken i kombination med toppmoderna tekniska lösningar skapar tillsammans en kreativ och inspirerande miljö med akustik i världsklass. Här kan man med fördel också förlägga sin konferens.

4

Norrbottensmusiken Först ut att få nya lokaler på området är Norrbottensmusiken som har i uppdrag att tillhandahålla professionell musikverksamhet i Norrbotten i samverkan med andra aktörer. Här kommer verksamheterna att samlas i nya anpassade lokaler. Landstinget är beställare och Piteå Näringsfastigheter bygger fastigheten som byggs i två plan och kommer att förbindas med Studio Acusticum med en glasgång via den inre foajén. Det blir en stor repetitionssal, slagverksrum, mindre övningssalar, förråd, arbetsrum och sammanträdesrum.

5

Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste universitet med forskning och utbildning i världsklass. Universitetet har idag 1 700 anställda och 16 000 studenter, varav 800 studerar i Piteå vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Här finns förutom den nationella Musikhögskolan utbildningar inom ljuddesign, dans, mediedesign, mediekommunikation, journalistik samt radio och tv-produktion.

6

Nya bostäder PiteBo har option på att bygga nya bostäder i anslutning till befintliga villor vid Murargatan i utkanten av området. Här ska studenter från Strömbackaskolans byggprogram uppföra tre flerbostadshus med lägenheter.

7

Nya kontor och utbildningslokaler Det växer så det knakar och nu behövs nya kontor och utbildningslokaler för fler verksamheter som vill flytta till området. Planer finns på att uppföra en första byggnad i anslutning till Kårhuset, vid den nya infarten. Här kommer kreativa kontor och mötesplatser att bidra till områdets attraktivitet och puls.

8

Torget – ett nytt nav i området Områdets nya mötesplats blir Torget, ett stort gåfartsområde som placeras centralt och omvandlar gator och parkeringar till en mötesplats för människor. Förutom en utomhusscen kommer det att finnas sittplatser, grönytor, utställningsytor, cykelparkeringar och stadsliv. Torget projekteras i år för byggstart under 2016.

9

Sysselsätter >150 personer Omsätter drygt 600 MSEK Hanterar >700 ton kemikalier/år Lagringskapacitet >300 000 m3 Antal egna tankbilar >40 7 st egna sjöterminaler

WIBAX erbjuder • • • • • • • •

Brett utbud av produkter och tjänster Biologiska alternativ Teknisk support och utveckling Kemisk systemrengöring Service och underhåll Nyckelfärdiga lösningar Logistiklösningar för säker leverans Terminaler och kontor nära kunder

GOD KEMI HÅLLER HELA VÄGEN

Nya infarter Genom nya infarter ska universitetsområdet få tydligare entréer från såväl E4/Norra ringen som från centrum via Nygatan. Från infarterna ska det vara möjligt att se målpunkten och områdets centrum. Biltrafiken leds in till parkeringar i utkanten, medan cyklister får parkeringar närmare entréerna.

www.wibax.com

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

SUNPINES ANLÄGGNING PÅ HARAHOLMEN I PITEÅ.

Två procent av Sveriges diesel tillverkas i Piteå Mindre än fem år efter produktionsstarten producerar SunPine två procent av Sveriges årliga förbrukning av diesel. Det handlar om 100 000 kubikmeter råtalldiesel baserad på restprodukter från massaindustrin, en förnybar råvara från den svenska skogsindustrin.

– Vi är världsledande när det gäller tillverkning av andra generationens biodrivmedel, säger Magnus Edin, vd på SunPine. Vår gröna diesel bidrar till att minska koldioxidutsläppen med ca 250 000 ton per år.

Anläggningen på Haraholmen är nu intrimmad och fungerar bra. Men SunPine nöjer sig inte med det.

För närvarande genomförs en större investering i anläggningen för att producera harts i samarbete med det internationella kemiföretaget Lawter. I slutet av 2015 kommer hartsproduktionen igång och då kommer Sunpine att producera tre olika produkter med tallolja som grund, råtalldiesel som blandas i dieseldrivmedel, harts som används vid tillverkning av t ex tryckfärger och lim samt bio-olja som är en energiråvara för pappersindustrin.

Lawter har också gått in som delägare i SunPine och kompletterar den redan tidigare starka ägarkonstellationen som står bakom SunPine: Sveaskog, Södra, Preem och Kiram.

Bra för nationen och regionen – Sunpines tillverkning av produkter baserade på tallolja betyder mycket för hela Sverige och är förstås också bra för vår region. I dagsläget sysselsätter vi över 100 personer i Piteregionen, direkt och indirekt, säger Magnus. Ska vi sedan uppfylla det nationella

målet att vår fordonsflotta ska vara fossilfri år 2030 kommer det att behövas en kraftig produktionsökning av biodrivmedel – något som borde innebära ytterligare expansion för oss i framtiden.

SunPine är ett bra exempel på att det är möjligt att både utveckla innovativ teknik i industriell skala som gagnar miljön och samtidigt skapa nya, gröna arbetstillfällen. I det här fallet utgår man dessutom från en råvara som inte konkurrerar med sådant som kan användas till andra ändamål jämfört med när man använder t ex raps, sockerrör, spannmål eller soja som råvara.

Chans att göra skillnad En viktig framtidsfråga för SunPine är rekrytering av kompetens.

– Eftersom hela vår verksamhet bygger på spjutspetsteknologi och innovation är det oerhört viktigt att vi lyckas locka de allra vassaste på sina respektive områden. Som medarbetare hos oss har man spännande möjligheter att verkligen göra skillnad – för samhället i stort, för företaget och för sig själv.

FAKTA BRANSCH: Bioraffinaderi PRODUKTIONSSTART: 2010 PRODUKTER: Råtalldiesel, bio-olja och harts från och med slutet av året.

PRODUKTION: Talldisel 100 000 m3/år, bio-olja 50 000 m3/år OMSÄTTNING: Drygt 1 miljard kronor INVESTERINGAR: 350 miljoner kronor samt pågående investering i hartstillverkning.

ANTAL ANSTÄLLDA: 40 stycken. Utöver detta indirekt sysselsättning av ca 100 arbetstillfällen.

www.sunpine.se

Träkronan förändrar en hel stadsdel och växer fram ur visionen att göra Piteå till en attraktiv och pulserande småstad för både pitebor och besökare.

– Vi har fått ett stort förtroende och ska göra något riktigt bra av det här säger Christina Skoog, vd vid Skoogs Fastigheter AB.

Träkronan M

Christina Skoog vill göra Piteå lite nyare och hippare utan att ge avkall på småstadskänslan

öjligheten att åstadkomma något alldeles extra i Piteås centrum öppnades när familjeföretaget Skoogs Fastigheter AB för några år sedan fick köpa Systembolagets fastighet och därmed blev ägare till hela kvarteret Stora Örnen.

– Tanken att göra något större hade funnits ett tag.

Bland annat såg vi att grannstäderna hade gjort mycket förändringar och förbättringar de senaste åren medan det inte hänt så mycket här, säger Christina Skoog.

De började med att sondera terrängen med kommunen för att ta reda på vad Piteå behöver och så småningom tog en projektplan form.

– Vi bestämde oss för att avslöja vår hemligaste hemlis 2012 genom att bjuda in till en fest i Småstaden där vi släppte planerna om Träkronan.

Efter en komplicerad och utdragen process med överklagan som har försenat bygget i ett och ett halvt år kunde spaden äntligen sättas i jorden i höstas. Första etappen är igång och det är full aktivitet bland virke, betong och byggkranar.

Träkronan kommer att förändra hela kvarterets utseende med större kommersiella ytor, nya mötesplatser och moderna bostäder i form av lägenheter och stadsradhus med egen terrass på Småstadens tak, något som är helt nytt i floran av bostäder Piteå.

Kronan på verket blir ett femton våningar högt hotell med spa på tionde våningen och restaurang med skybar i toppen.

– Det blir ett landmärke på hotellhimlen som ska tillföra något helt nytt till stadsbilden, säger Christina Skoog som med varsam hand vill göra Piteå lite nyare och lite hippare utan att ge avkall på småstadskänslan.

Träkronan är ett pilotprojekt, både vad gäller att bygga högt och tänka nytt.

Grundidén var ett bygge helt trä. Hotelldelen fick dock avslag och byggs i stället upp med betongblock som är gjutna så att det ser ut som en liggande träfasad och ribbor av aluminum som delas upp i olika element som arkitektoniskt kommer att likna känslan vid trä.

Just nu byggs de första femton lägenheterna som blir inflyttningsklara i juli eller augusti. Hotellet kommer att resas under hösten och beräknas stå klart sommaren 2016. Då töms nuvarande Skoogs City Hotell för att ge plats för ännu fler lägenheter. Samtidigt byggs det om för fullt i gallerian Småstaden för både gamla hyresgäster och nya större och mindre etableringar. Allt händer bredvid hotelloch hyresgäster och parallellt med ordinarie verksamheter i Småstaden.

– Det är ett gigantiskt och komplicerat pussel, säger Christina Skoog som strävar efter att det ska bli så lite störningar som möjligt under byggtiden.

Hon upplever att piteborna har tagit emot projektet på ett fantastiskt sätt och att engagemanget är stort. Folk är allmänt positiva och tror på Träkronan.

– Vi har våra rötter här och kommer att leva och verka här även i framtiden.

Det borde kännas tryggare än att någon utifrån kommer hit och förändrar vår stad.

FAKTA Piteå Science Park

VI BYGGER FÖR FRAMTIDEN Vi på Lindbäcks har verkat i byggbranschen i över 90 år. Hela tiden med fokus på att rationellt byggande leder till sunt boende.

Idag är vi Sveriges ledande aktör inom industriellt byggande och en av Norrbottens största privata fastighetsägare.

Nu växer vi och planerar för vår nya fabrik och för nya lägenheter i Piteå. Läs mer om oss, våra hållbara hus och våra spännande planer för framtiden på lindbacks.se.

Vd: David Sundström Antal anställda: 6 (varav 4 på heltid) Adress: Acusticum Verksamheten grundfinansieras av Piteå Kommun och Framtidsbanken genom Sparbanken Nord.

Tillsammans med olika samarbetspartners söker bolaget även pengar från regionala och nationella finansiärer för att bedriva utvecklingsarbeten.

FAKTA Go Business Go Business är en inkubator som hjälper nya tjänsteproducerande företag att komma igång, växa och gro. Här finns möjlighet att få hjälp med allt ifrån ekonomisk rådgivning till att bygga strategier, varumärke och nätverk. Go Business har funnits i sin nuvarande form sedan 2008 och håller till på universitetsområdet i Piteå. Där erbjuds en kontorsplats i kreativ miljö tillsammans med andra nya entreprenörer och i anslutning till redan etablerade företag på området. Go Business ägs och drivs av Piteå Science Park.

Go Business i siffror Av de medverkande har 40 st. varit verksamma inom media, radio och ljud, 36 st. inom musik, 15 st. inom kultur, upplevelse & hälsa samt 10 st. inom illustration och konst.

101 27 91 55 87 42

entreprenörer har medverkat i Go Business mellan åren 2008-2015. år är snittåldern. 57 har varit kvinnor och 44 män. driver fortfarande företag på heleller deltid. har idag en anställning vid sidan av sitt företagande. stycken är deltagare som har studerat vid Luleå tekniska universitet har genomfört exit, dvs. slutfört processen. Några har slutat tidigare och vissa har fått anställning.

Anna Mård, plats- och marknadsansvarig och Greta Wimander, utvecklingsansvarig för de kulturella och kreativa näringarna och strateg för företagsinkubatorn Go Business arbetar på Piteå Science Park.

Piteå Science Park utvecklar framtidens företagsmiljöer Piteå Science Park arbetar för att universitetsområdet i Piteå ska växa och ge plats för 500 fler aktörer. Uppdraget handlar dels om att planera för nya hus och ny infrastruktur men minst lika viktigt är att skapa nya mötesplatser och förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten som ska främja hela regionen.

D

en 1 januari 2014 bildades Piteå Science Park, genom en sammanslagning av det som tidigare var Solander Science Park respektive Acusticum Science Park och Go Business.

– Att skapa ett bolag var ett sätt att slå ner pålarna och skapa trovärdighet på lång sikt.

Det visar att kommunen tror på det här, säger Anna Mård som är plats- och marknadsansvarig.

Två spetsområden Konkret arbetar Piteå Science Park för utveckling och samordning av resurser inom två utpekade tillväxtområden: de kreativa och kulturella näringarna samt cleantech som handlar om energi och miljöteknik. Uppdraget är att stötta entreprenörer, företag, studenter och forskare för att generera tillväxt i hela Norrbottensregionen.

– Vi vill skapa ett innovativt klimat och ge de här branscherna bästa möjliga förutsättningar att växa, säger Anna Mård som för egen del i första hand driver projekt inom cleantech, sol, vind och byggande. Hon menar att det handlar om att bygga broar.

– Vår övertygelse är att vi åstadkommer mer tillsammans än varje aktör för sig. Vi vill ha en öppen kultur där små lokala företag arbetar tillsammans med internationella koncerner, forskningsinstitut och universitet. På så sätt kan vi lyckas skapa nya företag och arbetstillfällen.

Möter branschen Piteå Science Park opererar genom utvecklingsprojekt, själva eller i samarbeten med andra, och driver egna klusterinitiativ som Bothnia Bioindustries Network och nätverk som Creative Norrbotten. Ett viktigt jobb är att erbjuda stöd för affärsutveckling och nyföretagande samt att främja gränsöverskridande samarbeten.

– På uppdrag av branschen arrangerar och koordinerar vi till exempel designfrukost, näringslivsfrukost och evenemang som Young Creative Challenge. Vi hjälper också branschen att hitta rätt kompetenser, bland annat genom att skapa nya utbildningar, säger Greta Wimander, utvecklingsansvarig för de kulturella och kreativa näringarna och strateg för företagsinkubatorn Go Business.

Nya hus och vägar Utifrån målet att bli 500 fler aktörer på universitetsområdet är Piteå Science Park också involverad i Piteå Kommuns planer på att förändra och bygga ut de fysiska miljöerna. I ett första skede har det handlat om att ta reda på vilka behov och önskemål som finns och att jobba fram en vision för området, bland annat i samarbete med universitet. Nu finns ett gestaltningsprogram med en detaljplan som visar hur universitetsområdet i olika steg ska byta skepnad genom nya byggnader, vägar, bostäder och mötesplatser, bl. a. i form av grönområden och ett stort kreativt torg.

– En utmaning är att få själva området välkomnande och att skapa förståelse för hur byggnaderna hänger ihop. Här finns 1200 studenter, lärare, forskare och företagare. Det är inte bara musikhögskolan längre, säger Greta Wimander.

Inte som alla andra Branschorganisationen SISP, Swedish Incubators and Science Parks, beskriver begreppet science park som ”stimulerande och utvecklande miljöer som erbjuder kunskapsintensiva tillväxtföretag infrastruktur, nätverk och affärsutveckling”. Piteå Science Park är fullvärdig medlem och ingår i ett nätverk som består av omkring 80 innovationsmiljöer.

– Det som särskiljer oss från andra är att ingen annan jobbar med samma kombination av branscher.

Vi har dessutom en uttalad ambition att kombinera dem med varandra för att hitta ännu fler utvecklingsmöjligheter, säger Anna Mård.

De fysiska förutsättningarna är också unika. Under ett och samma tak finns företagshus, konserthus och ett universitet som samlar en bredd av kreativa utbildningar.

– Vi har tillgång till en mångfald av kompetenser med ett ständigt flöde av olika talanger. Dessutom har vi öppna dörrar och högt i tak med en miljö som signalerar ett givande och tagande. Det är långt ifrån en självklarhet på alla science parks, säger Greta Wimander.

”Det roligaste som finns är att få en idé och att få se den bli verklighet” Han är en ung och prisad entreprenör som revolutionerar byggbranschen med Google som förebild. Som nyvald ordförande i Företagarna i Piteå hoppas Samuel Holmström kunna bidra till nytänkande och mer samverkan i näringslivet.

– Jag vill utmana företag att göra mer saker tillsammans.

S

iktet var helt inställt på att bli civilingenjör i datateknik. I stället hamnade Samuel Holmström hos Lundqvist Trävaru AB, ett litet familjeföretag i tredje generationen som startades som såg och hyvleri i Svensbyn 1936. När verksamheten brann ner till grunden 2005 flyttades fabriken till Öjebyns industriområde.

Samuel anställdes som säljare och personalansvarig 2010 och började samtidigt spåna på utvecklingsstrategier. Ägaren Jan Lundqvist gav honom snabbt fria händer.

– Jag upptäckte tidigt hur viktigt det är för mig att få testa mina egna idéer. Här fick jag utrymme att göra det, säger Samuel Holmström som idag är vd. för bolaget och delägare tillsammans med Jan och hans son Jens Lundqvist.

Förebilder från it-världen Konceptet att låta kunden bygga sitt hus på nätet har fått riktigt positiv uppmärksamhet och även prisats nationellt. Förra året utsågs Lundqvist Trä till Årets Digitala Gasell i Sverige, en ärofylld utmärkelse som delas ut av Google och Dagens Industri.

– Det var fantastiskt kul. Vi vill ju vara ett Google i byggbranschen, det ska spegla vår kultur, säger Samuel Holmström som vill slå hål på fördomarna mot industriarbete.

– Många av våra kompisar jobbar i coola It-bolag. Vi vill också kunna ha saccosäckar på kontoret, det ska inte vara konstigt.

Han vill bygga ett bolag där alla är entreprenörer och känner sig delaktiga.

– Alla ska få komma med idéer och driva projekt och känna att man åstadkommer saker. Mitt jobb är att skapa förutsättningarna för det.

Ett nytt sätt att bygga hus Tio år efter branden har trävaruföretagets tragedi vänts till stor framgång genom ett helt nytt byggsystem som går ut på att kunden själv ritar sitt hus i ett enkel tredimensionellt datorprogram. Sedan levereras en monteringsfärdig byggsats.

– Vår tanke är att förenkla för kunden. Omkring 95 procent av all försäljning idag sker över nätet.

Framför allt handlar det om enklare byggnader som fritidshus, garage, stall och förråd men systemet går att utveckla hur långt som helst.

– Vi samarbetar ständigt med studenter från Luleå Tekniska universitet och har även anställt en av dem som programmerare. Det är nog ganska unikt i vår bransch.

Lundqvist Trä har mellan 15-30 anställda beroende på säsong och den övervägande majoriteten är under 30 år. Omsättningskurvan pekar stadigt uppåt och har gått från 14 miljoner 2011 till 43 miljoner förra året.

– Målet är att omsätta 100 miljoner år 2019 och producera 600 byggnader per år. Då måste vi fördubbla fabriksytan, säger Samuel Holmström.

Vill arbeta för samverkan och större förståelse Samuel Holmström blev nominerad till Norrbottens mest företagsamma människa 2014. Dessutom är han ny ordförande i Företagarna i Piteå. I den rollen vill han till att börja med kartlägga vilka organisationer som gör vad.

– Vi måste veta vad alla gör för att kunna hänvisa till varandra. Sedan kan vi börja dra upp riktlinjer för hur vi kan samverka bättre med varandra i näringslivet.

Han vill också arbeta för att bjuda in politiker och försöka påverka beslutsfattare, både lokalt och nationellt.

– Där är det viktigt att inte bara visa upp de positiva bitarna utan båda sidorna av myntet så att de verkligen förstår vilka konsekvenser olika beslut får.

Att Företagarna ville ha honom som ordförande tror han beror på en strävan mot föryngring i styrelsen och att han som företagsledare står för ett nytt sätt att tänka.

– Vi har ju påbörjat en förändring i en ganska konservativ bransch. Kanske tror man att jag har lärdomar som ska kunna hjälpa andra företag att tänka i nya banor.

VEM ÄR? SAMUEL HOLMSTRÖM

Ålder: 28 år Bostadsort: Piteå, men kommer från Älvsbyn Fritidsintressen: Älskar att spela data- spel och att utöva extremsporter av alla former.

Kuriosa: Är gymnast och har tävlat SM i cheerleading och sjungit i gospelkör.

Samuel om sig själv med tre ord: Glad, öppen och nyanserad. Jag blir provocerad när folk är kategoriska och inte kan se saker ur olika perspektiv.

Young Creative Challenge ska göra världen till en bättre plats att leva på

Piteå Science Park och LTU Business är medarrangörer i Young Creative Challenge, en helt ny kreativitetstävling för unga som har blivit verklighet på initiativ av den digitala byrån In the Cold.

Premiären blev en succé.

Evenemanget är en 24-timmarstävling som riktar sig till studenter och andra som är i början av sin karriär och brinner för att jobba inom kulturella och kreativa näringar. Tävlingen, som ska bli årligt återkommande, har kommit till för att höja statusen i branschen och för att förändra synen på Norrbotten och hur vi ser på oss själva.

tekniska universitet i Piteå.

Deras idé utgick från att ta bort vuxenvärldens pekpinnar och istället höja kondomens status och förändra ungdomars attityd till kondomer. Lösningen blev ett verktyg och ett helt koncept som hjälper ungdomar att ställa frågan på ett nytt sätt: På eller av?

Kreativt kondomkoncept Årets tävling gick av stapeln i februari och inleddes med en uppskattad inspirationsföreläsning av Henrik Schyffert. Därefter delades de 55 deltagarna in i tvärvetenskapliga lag.

Utifrån syftet att hjälpa världen att bli en bättre plats att leva på handlade caset i år om att göra en kampanj som bidrar till att stoppa klamydia med frågeställningen – Hur får vi studenter i åldern 20-29 år att börja använda kondom? Beställare var Norrbottens Läns Landsting.

Juryn, i ledning av företrädare från kommunikationsbyrån Vinter, kunde efter 24 intensiva timmar enas om en vinnare. Det bidrag som imponerande mest var en kampanj skapad av Alexandra Flinck, Andreas Uneby, Sara Lindros och Magnus Björklund som alla läser olika medieutbildningar vid Luleå

Blir kampanj på riktigt Det genomtänkta bidraget gick även hem hos behovsägaren. Förutom att överlämna en vinnarcheck på 15 000 kronor till det segrande laget har Norrbottens Läns Landsting även köpt rättigheterna till kampanjen för att utveckla den vidare. Vinnarlaget har också fått presentera sin idé för de fyra nordligaste landstingen. Det är inte omöjligt att lagmedlemmarna kommer att få jobba vidare med projektet i någon form.

Deltagarna och arrangörerna var mycket nöjda med evenemanget. Intresset för tävlingen är stort och redan nu planeras det för en ny tävling i början av 2016.

FAKTA: Lindbäcks Bygg och fabriken i Piteå Hamn

Den nya fabriken gör Lindbäcks till en av Piteås största arbetsgivare

• •

• • • • •

Lägg tisdagen den 19 december 2017 på minnet. Det är nämligen dagen när Lindbäcks Bygg kommer att öppna portarna till sin nya superfabrik i Piteå Hamn. Fram till dess väntar en spännande resa.

– Det är förstås ingen som vet att det här blir rätt men vi har en ganska god bild över vart vi vill åka, säger vd Stefan Lindbäck.

D

e senaste tjugo åren har Lindbäcks Bygg gått från att bygga mindre egnahem till att massproducera modulbyggda flerbostadshus, ett alternativ som håller samma eller högre kvalitet men kostar betydligt mindre än platsbyggda fastigheter.

– Det har tagit lång tid att introducera vårt erbjudande men nu vet kunderna att det inte är konstigt att bygga åtta våningar höga trähus, säger Stefan Lindbäck.

Kopierade konceptet Den nya fabriken kommer till utifrån marknadssituationen. Regeringen har som mål att det ska byggas 250 000 nya lägenheter fram till 2020.

För ett antal år sedan kom Lindbäcks till ett läge där efterfrågan vida översteg kapaciteten.

– Den gången löste vi problemet genom att tvinga oss själva att bli effektivare i stället för att växa fysiskt. Vi lyckades öka produktionen med 1012 procent per år utan att sätta in speciellt mycket mer resurser eller tumma på kvalitetsnivåerna.

Genom åren har Lindbäcks byggt upp ett gedi-

get kunnande som industriell bostadsbyggare. För ungefär ett år sedan bedömde de att den tekniska plattformen skulle vara möjlig att kopiera. De började utreda när, hur och var det skulle vara möjligt att bygga en ny fabrik.

– Vi fick flera erbjudanden men det blev till slut Piteå Hamn. Vi har haft en bra dialog med Piteå Kommun och med närheten till järnväg, väg och hamn var beslutet ganska enkelt, säger Stefan Lindbäck.

Personalen betyder allt Den nya fabriken kommer att ha precis samma tillverkning som anläggningen i Öjebyn– produktion av moduler till lägenheter som sedan monteras på plats. När allt står klart kommer Lindbäcks att bli en av kommunens allra största arbetsgivare.

– Den stora utmaningen för oss är att hitta människor som vill och kan och har förmågan att få saker att hända, säger Stefan Lindbäck som jobbar mycket med att göra personalen delaktig.

– Min roll är att se till att folk trivs och är glada

• •

Lindbäcks grundades 1924 och är ett familjeföretag i fjärde generationen med huvudkontor och fabrik i Öjebyn utanför Piteå.

Verksamheten är uppdelad olika bolag. Lindbäcks Bygg producerar flerbostadshus i form av hyreslägenheter, bostadsrätter, studentlägenheter, äldreboenden, seniorboenden och trygghetsboenden som levereras till både privata och offentliga fastighetsägare.

Företaget färdigställer idag 800 lägenheter per år och omsätter 650 miljoner med 220 anställda.

Omkring 70 procent av kunderna finns i Mälardalen och 30 procent i Norrland och övriga Sverige.

Lindbäcks satsar tre procent av omsättningen på forskning och utveckling. År 2014 blev summan drygt 20 miljoner kronor.

Fabriken i Piteå Hamn blir 100 x 130 meter, vilket ungefär motsvarar 1,5 Facebookhall.

Tillsammans får anläggningarna kapacitet att producera ca 2 500 lägenheter per år. Målet är att ta 10 procent av marknadsandelarna för tillverkningen av flerbostadshus i Sverige.

Omsättningen beräknas på sikt bli 2,5 miljarder med omkring 500 anställda. Lindbäcks Bygg blir då en av kommunens största arbetsgivare.

Den nya fabriken kommer att stå färdig den 19 december 2017.

på jobbet. Utan våra anställda är vi ingenting, de är företagets allra största tillgång.

Samverkan med universitetet En annan nyckel är att Lindbäcks sedan många år jobbar på heltid tillsammans med studenter och forskare från Luleå tekniska universitet.

– Vi lägger lika mycket resurser på forskning och utveckling som vi får i avkastning. Det är därför vi finns idag.

Enligt Stefan Lindbäck handlade samarbetet i början om att utveckla tekniska lösningar för produktionen. Det senaste åren har det även blivit allt viktigare att utveckla kort- och långsiktiga organisationsstrategier.

– Det visste vi inte att det behövdes för 20 år sedan.

Inför den nya satsningen har ett stort arbete varit att formulera tydliga visioner, strategier och operativa mål.

– Vi har en god bild av vart vi vill åka och vad vi måste göra för att komma dit.

SAVE THE DATE! Invigning av Stadsberget Invigning av Stadsberget, Piteås nya parkeringshus och mötesplats, fredag den 26 juni. www.pitea.se Piteå Summer Games Den 26-28 juni går en av Sveriges största ungdomsturneringar i fotboll av stapeln med hittills 788 anmälda lag från hela världen. www.piteasummergames.se

Ett viktigt

Pite Energis fotbollsskola 2014

lagbygge

Piteå Dansar och Ler Den 22-26 juli dansar och ler alla på Piteås gator och torg. Entréfritt område, välkommen! www.pdol.se Luleåregionen Piteå är tillsammans med Luleå, Älvsbyn, Boden och Kalix en del av Luleåregionen. En region med planerade investeringar på 200 miljarder de närmaste åren. www.lulearegionen.se

För att möjliggöra ett långsiktigt hållbart Piteå behövs engagemang utöver det vanliga. Därför stödjer vi aktivt positiva initiativ inom föreningslivet i både smått och stort. Tack till alla er som är med och bidrar till att sprida positiv energi i pitebygden.

Du följer väl oss på:

facebook.se/piteenergi 0911-648 00 • www.piteenergi.se

Piteå fyller 400 år 2021 Redan nu planerar vi det stora kalaset för att fira Piteås 400-åriga födelsedag. www.facebook.se/pitea400

Förädlade produkter: Torkat, rökt, gravat & varmrökt kött

Studio Acusticum En orgel som saknar motstycke i kombination med unik akustik, konserter inom all musikgenre och dansuppvisningar. Studio Acusticum är ett konserthus för alla typer av upplevelser. www.studioacusticum.com Krokodil och Alligator En självklar plats för kultur- och musiklivet i Piteå. www.krokodil.nu

De digitala In the Cold Jan Wimander, vd/projektledare Levererar lösningar för kreativ kommunikation i digitala kanaler. Bildades 2009 och finns på Aronsgatan med 13 anställda. Kunderna finns i hela Norden och till viss del i Europa. Är stolta över sitt passionerade team, sina kunder och lyckade kampanjer. Siktar mot att bli ett välkänt namn i branschen och att skapa världshits.

På kontoret är samtalsämnena internet, musik, underhållning och gaming.

More Media Fredrik Högberg, vd (inte med på bild) Jobbar med digital produktion till kunder i Los Angeles, New York City, London och Stockholm. Har funnits sedan 2002 och är 15 anställda. Kontoret ligger i nyinvigda Stadsvapnet mitt i centrala stan. Är stolta över att arbeta internationellt med världens största varumärken. Målet är World Domination – att bli het och eftertraktad i hela världen. Favoritsysselsättningarna är att åka skidor, progga och ha kul.

Tromb

Helikopter Social Generation

Form 1

Anders Hallberg, vd

Anders Westergren & Peter Eklöf, verksamhetsansvariga

Mikael Gramer, projektledare

Utvecklar tjänster inom det digitala området till kunder i Sverige, Finland, Norge, Danmark, England och Ryssland. Grundades 2013 och har 15 anställda i Luleå och på Bryggargatan i Piteå.

Jobbar mot stora företag och är stolta över sina kundutvecklande lösningar. Vill fortsätta växa med utveckling av nya produkter och fler kunder. Förenas av ett passionerat intresse för alpin skidåkning och en förkärlek till kaffe och sura Dragsters.

Sysslar med webbutveckling och innehåll för digitala kanaler till kunder i Sverige men framför allt i regionen. Har funnits sedan 2012 och är fem anställda med kontor i Piteå och Malmö. Är stolta över att göra skillnad för sina kunder och siktar på att växa. Ett mål är att skicka minst en faktura till en adress utanför Sverige. Vill utvecklas både individuellt och som lag och är duktiga på att retas med varandra.

Är specialister på systemutveckling och hjälper företag till smartare it-lösningar. Grundades 2011 och har sex anställda med kontor på Storgatan, i gamla Eivors hörna. Kunderna finns i hela Sverige men främst i Piteå och Stockholm. Är stolta över sin egentillverkade tjänsteplattform och sina nöjda kunder. När det inte pratas jobb snackas det teknik, sport och resor. Eller så odlar de chili.

underverken Vi går mot en verklighet där det digitala är på god väg att bli den viktigaste plattformen för kommunikation och affärer. Ungefär i samma takt skapas en ny kultur som i grunden förändrar hela samhällsstrukturen, med en allt större efterfrågan på digitala tjänster.

Fenomenet är spännande och finns

i allra högsta grad även i Piteå. Nya företag möter marknaden och sticker upp bredvid några redan etablerade.

Med världen som arbetsfält har

de kunder som heter Polarbröd, Te-

Oh My! Niclas Wikström, vd

lia, Maria Montazami, Michelin eller

En digital- och contentbyrå som paketerar och berättar bra historier. Kunderna finns i hela Norden. Har kontor på Lillbrogatan i Piteå samt i Stockholm, Malmö och Halmstad. Har funnits sedan 2011 och är totalt 58 anställda. Är stolta över sina kunder, medarbetare och sin kultur och vill bli Sveriges schysstaste arbetsplats.

Gemensamma intressen är träning, fotboll, kontorsbio och god mat.

McDonalds. Visst konkurrerar de med varandra, men inte i första hand om kunderna. I detta snabbväxande landskap är hårdvalutan arbetskraft. Tillsammans skapar de idag lika många

Helikopter Brand Design

Wiseweb

Mats Långström, kreativt ansvarig/vd

Fredrik Andersson, vd

Erbjuder spetskompetens inom design och strategi som ska höja värdet på kundens tjänster och produkter. Grundades 1996 och är idag 32 anställda.

Har byråer på Noliagatan i Piteå och i Falun samt Skellefteå. Kunderna finns i hela Sverige. Är stolta över sina goda kundsamarbeten och drivs av en gemensam och genuin passion för innovation och design. Har kul på jobbet och vill attrahera de bästa medarbetarna.

Bygger hemsidor och utvecklar kundanpassade webbsystem. Finns på Storgatan, i en vindsvåning i Jowahuset. Grundades 2006 och är fem anställda.

Kunderna finns i hela Sverige men främst i Norrbotten. Är stolta över att kunna leverera helhetslösningar med både kvalitet och leveranssäkerhet. Den gemensamma nämnaren på kontoret är det stora intresset för teknik, teknik och åter teknik.

arbetstillfällen som en mellanstor industri. Mycket tyder på att vi bara sett början på en ny digital era.

Visst låter det spännande? Vi

stämde träff med några av dessa digitala entreprenörer.

Utveckling av det digitala området De representerar sju olika företag som undertecknad i sin okunnighet först benämner som IT-företag.

– Det är en missuppfattning att det handlar om IT-branschen. Vi jobbar inte ens i samma branscher, säger Jan Wimander, In the Cold som menar att företagen i grunden skiljer sig ganska mycket från varandra även om det finns beröringspunkter.

Alla jobbar med utveckling inom det digitala området men fokus kan vara allt ifrån att skapa innehåll till att forma hela webbsystem. Vissa är mer media och kommunikationsbyrå medan andra är systemutvecklare, och några hamnar någonstans där mittemellan. De drar också nytta av varandra.

– Jag tror att vi har samarbeten med nästan alla de här företagen på olika sätt. Där vi slutar tar någon annan vid, säger Mats Långström från Helikopter Brand Design som är den byrå som funnits längst av alla, sedan 1996. Inte otippat ser han en enorm utveckling fram till idag.

– På den tiden var Stockholmsbyråerna sjukt mycket bättre än vi här i Piteå. Nu kan vi slåss på marknaden på ett helt annat sätt, mycket tack vare att vi utbyter kompetenser.

Satsningar har gett resultat Piteå har idag långt fler digitala företag än genomsnittet, sett till stadens storlek. Mer än hälften av dem har även etablerat kontor på andra orter.

– Om jag jämför med andra kommuner där vi finns satsar de inte alls lika mycket som Piteå Kommun, säger Niclas Wikström från OhMy!.

Att Acusticum blev verklighet är en viktig faktor. Universitet och ett campus med en framsynt inkubator har också bidragit till den positiva utvecklingen.

Utvecklingen skapar också tillväxt. En gissning är att dessa bolag har omkring 70 procent av sin omsättning utanför kommunen, förmodligen mer.

– Fördelen med att jobba digitalt är ju att du inte är beroende av att ha kunder lokalt, säger Fredrik Andersson, Wiseweb.

Huggsexa om talanger Bilden av er är att ni har coola kontor och en kultur där man har extremt kul på jobbet. Stämmer det?

– Vi konkurrerar inte mycket om kunder. Däremot konkurrerar vi om arbetskraft.

Någonstans där kommer det där playstationspelet och pingisbordet in i bilden, säger Niclas Wikström.

Alla håller med om att det är extremt viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att kriget om talangerna är enormt mycket hårdare än förut.

Maktfokus håller på att skifta i en värld där arbetsgivarens cv är relevantare än arbetstagarens.

– Vi ser trender där agenter säljer in de bästa talanger-

En uppmaning till de styrande är att revidera läroplanen och göra programmering till ett grundämne i skolan för att på sikt möta framtidens arbetsmarknad. Skolan måste bli bättre på att skapa ett intresse för tekniken och branschen måste utbilda där lärare inte hänger med.

30

na till stora arbetsgivare. Då ställs det krav på att man är en bra och schysst arbetsgivare, säger Niclas Wikström.

Bort med träslöjd och in med programmering Branschen skriker efter arbetskraft som ännu inte finns.

– När jag började 2009 fanns det inte många som jobbade med webbutveckling i Piteå. Det har verkligen tagit fart de sista fem åren, säger Peter Eklöf, Helikopter Social Generation som får medhåll av kompanjonen Anders Westergren.

– Behovet av den här typen av kompetenser har ökat snabbt och drastiskt. Det kommer att ta ett tag innan syokonsulenten vet vart man kan skicka folk.

En uppmaning till de styrande är att revidera läroplanen och göra programmering till ett grundämne i skolan för att på sikt möta framtidens arbetsmarknad. Skolan måste bli bättre på att skapa ett intresse för tekniken och branschen måste utbilda där lärare inte hänger med.

Men det räcker inte med bara utbildning. Lika viktigt är ett brinnande intresse och en vilja att lära sig.

– De bästa i branschen är ofta självlärda. Det här är ett jobb som man arbetar passionerat med, det är inget vanligt arbete, säger Mikael Gramer, Form1.

Könsfördelning med mycket mer att önska Den digitala världen är nästan uteslutande männens. Ingen kan riktigt svara på varför det har blivit så men de säger sig välkomna fler av det motsatta könet – Vi söker med ljus och lykta efter tjejer. Som med alla andra yrken är det jätteviktigt att få den balansen. Skulle vi få lika mycket tjejer som killar så skulle ju rekryteringsbasen dessutom bli dubbelt så stor, menar Anders Hallberg från Tromb.

Niclas Wikström tycker är att mediebranschen generellt är alltför homogen.

– Det är rutiga skjortor och ett ganska tätt åldersspann. Med tanke på att vi håller på med kommunikationslösningar borde vi jobba för att öka mångfalden i branschen. Ju fler perspektiv desto bättre.

Mot en spännande digitaliserad framtid Programmering är idag så mycket mer än att göra webbsidor. Även fysiska apparater kommer att behöva appar och liknande.

– Det är logiskt att tro att ännu mer ska digitaliseras och det kommer ju delvis att bli vårt jobb. Då blir den här branschen ganska oumbärlig, säger Anders Westergren.

Hur framtiden kommer att gestalta sig beror förstås också på omvärlden. Precis som i andra branscher är risken att jobben kan göras billigare i Asien.

– Vi får redan förfrågningar från t.ex. indier som undrar om vi vill lägga ut jobb på dem, säger Anders Hallberg.

Mats Långström upplever med sin långa erfarenhet att allt går betydligt snabbare nu jämfört med tidigare, på alla plan.

– Det ställs enormt mycket högre krav på duktiga entreprenörer för att driva bolag som ska kunna vara med i konkurrensen. De första fem åren var som en semester jämfört med en månad nu.

DET HÄNDER I PITEÅ SOMMAREN 2015 30/5

LOPPISPREMIÄR Noliaområdet

30/5

EUSKEFEURAT Pite Havsbad

30-31/5

NATIONELL HOPPTÄVLING för ponny

30-31/5

EXAMENSCUPEN 2015

6-7/6

EXAMENSCUPEN 2015

6/6

EN DAG PÅ STRIPPEN – Pite Dragway

13-18/6

FESTSPELEN I PITEÅ

23-26/6 29/6-2/7

KARLBERGSTEATERN – ljuva 60-tal eller när tv:n kom till byn

26/6

EARLY MIDNIGHT SUN SHOPPING

26-28/6

PITEÅ SUMMER GAMES - PSG

26-28/6

ÖJEBY KYRKMARKNAD

27/6

KVÄLLSLOPPIS i Badhusparken

2-5/7

BOTHNIA MIDNIGHT SUN KAYAKING

4-5/7

INTERNATIONELL HUNDUTSTÄLLNING

4/7

BJÖRN ROSENSTRÖM Sjöbodan

8/7

DIGGILOO Pite Havsbad

10-12/7

MIDNIGHT SUN DRAGFESTIVAL

18/7

BONEY M Sjöbodan

22/7

PALTKALAS Piteå City

22-26/7

PITEÅ DANSAR OCH LER – PDOL

31/7

LOGDANS i Käcktjärn till Expanders

8/8

MOPEDENS DAG Rådhustorget

22/8

SKÄRGÅRDSFESTEN Södra hamn

29/8

LOPPISAVSLUT Noliaområdet

17/9

ÄGD Henrik Schyffert och Fredrik Lindström

1/10

TJEJKVÄLL Piteå City

www.visitpitea.se

s å e t i P rsta stö delsplats han

Samverkan för ökad inflyttning och etablering av företag Piteå är en av fem kommuner som ingår i Luleåregionen,

Kom till BackCity. Här är det enkelt och kul att både shoppa och fika. Hos oss är det alltid fri parkering och flertalet av våra butiker har dessutom söndagsöppet.

en tillväxtregion med drygt 170 000 invånare och 14 000 arbetspendlare dagligen mellan kommunerna.

Vårt gemensamma starka näringsliv med världsledande basindustri inom stål, trä, vattenkraft och papper och förnybar energi gör vår region till en av Sveriges mest expansiva.

Piteås geografiska närhet till Skellefteå som vi också har en viss samverkan med utökar Piteås arbetsmarknadsområde vilket innebär att man som boende i Piteå kan arbetspendla till fyra kommuner inom 45 minuters bilresa.

backcity.se

CASIN T S MMAR

4/7

11/7

18/7

Mats Ronander och Mikael Rickfors med band ABBA-kväll med Supertrouper

25/7

Tobbe Trollkarl

1/8

The Boppers

8/8

Tommy Nilsson + Månsson Allstars

Micke Syd (Gyllene Tider) Tommy Ekman (Freestyle) + Månsson Allstars

LÖRDAGSBUFFÉ

med underhållning

BOKA DIN PLATS IDAG!

395:-

+ BARNBUFFÉ med barnens favoriter 195:BOKA: 0911 - 327 00 BOKNING@PITE-HAVSBAD.SE

t

SOMMAREN PÅ 1906 VALVET 2/7 9/7 16/7 30/7

NATTKLUBB

Gatsbyshow + DJ 29/5 - 7/8 fredagar 18+ Great Gig & Storstryk + DJ 6/6 - 15/8 lördagar 20+ Krutov & Co + DJ 1/7 - 29/7 onsdagar 20+ ABBA-show + DJ

Öppet 21.00 - 02.00 Entré 100:- | 35+

Öppet 21.30 - 03.00 Entré 100:-

www.piteastadshotell.com