RAPPORT:
NULÄGESANALYS SKOLHAGA KOMMUN Detta är en kort nulägesanalys och ett beslutsunderlag kring hur Skolhaga kommun kan ta nästa steg med pedagogiken för att bättre anpassa verksamheten till att varje elev har en egen dator ellersurfplatta.
skola 2025
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Många lärare ser fram emot den dagen kommunen erbjuder alla elever en egen dator eller surfplatta Lärarna ser att det skulle stärka pedagogiken och ge dem möjligheter att utveckla sin undervisning. Med modern teknik ser de att de kan nå fler och högre mål i läroplanen snabbare. De har haft egna datorer under en längre period och väntar nu på att kommunen även ska rusta eleverna med varsin dator eller surfplatta. Lärarna ser också farhågor vid ett införande. De vill att det ska ske med ett bra införandestöd med bra planering, projektledning och en tydlig vision. De har idag ingen bra struktur för kompetensutveckling och vill att skolledarna är mer delaktiga i projektets genomförande. De finns också ett skadat förtroende till tekniken då de upplever sina datorer som låsta, långsamma samt med dålig support. Här behöver kommunen etablera en pedagogisk miljö som stöttar lärarna i undervisningen med hjälp av pedagogiska coacher och öppna enheter där lärarna är administratörer på
sina egna datorer. Skolledningen behöver bygga en målsättning och vision för ett förändringsprojekt. De bör delta i nätverk och utbildningar tillsammans med andra skolledare som redan genomfört ett projekt där varje elev får en egen dator eller surfplatta och de bör ta och hålla initiativet i hela projektet. En sista rekommendation är att påbörja projektet i god tid för att få en bra planering och tidsplan där rätt utbildning levereras till rätt deltagare och där alla kan börja forma sin egen målsättning i samband med att kommunen rustar varje elev med en egen dator eller surfplatta. En rekommendation är att börja planera ett genomförande ca 6 – 9 månader före leveransen av teknik.
PROCESSEN
T
ANTITATIV KV
LÄ
YS
E N K ÄT
GESAN
AL
ALITATIVT KV
W
OR
KSHOP
NSTÄLLN MA ING
SAM
BESLUT
NU
För att samla in information har vi träffat nyckelpersoner vid ett möte i maj samt över 100 pedagoger i september. Genom workshops och enkäter har vi ett välgrundat beslutsunderlag. Analysen presenteras i denna rapport.
RA
S
P P O RT
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Min skolas vision skapar övergripande mål för praktisk undervisning och lärande!
Min skolas vision är välkänd!
Jag har kompetens om datorer eller surfplattor inför ett införande till varje elev!
Skolledningen uppmuntrar mig att prova nya metoder!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Jag upplever att datorsatsningen/IKT-satsningen på min skola har satts in ett pedagogiskt perspektiv!
Jag kommunicerar och driver skolutvecklingsfrågor genom sociala medier!
Jag använder sociala medier som Twitter och Facebook som ett utvidgat klassrum och lärarrum för inspiration, kommunikation och tillgänglighet!
Jag kommunicerar med elever och föräldrar med datorn!
Jag gör formativa bedömningar av elever med hjälp av datorn!
Jag använder datorer regelbundet i mitt klassrum/i min undervisning!
De rättigheter jag har på min dator är tillräckliga för min undervisning!
ENKÄTRESULTAT Lärarna vill använda mer teknik och ser fram emot den dagen alla elever har en egen dator eller surfplatta. De är dock i behov av ett införandeprojekt. Förändringen behöver göras med hög planering och tekniken måste vara i harmoni med skolan.
Mätningen är gjord genom enkäter efter ett föredrag genomfört av Marcus Blom på plats i Skolhaga. Svarsfrekvensen är runt 60% av deltagarna i workshopsen.
INSTÄMMER INTE ALLS
INSTÄMMER TILL LITEN DEL
Med datorn kan lärandet förändras i grunden!
INSTÄMMER TILL STOR DEL
Det finns många pedagogiska vinster med att rusta varje elev med en egen dator eller surfplatta!
Jag ser fram emot den dagen då Gnesta kommun rustat alla sina elever med en egen dator eller surfplatta!
På min skola anser jag att vi har tillräckligt hög datortäthet för lärarna!
Jag når de resurser på internet som jag behöver för min undervisning!
Hastigheten på internet är väl tilltagen!
Mina klassrum är väl förberedda för att varje elev har en egen dator eller en egen surfplatta!
Jag får tillräcklig hjälp med tekniska problem!
På vår skola satsar skolledningen tillräckligt på datorer!
Skolledningen deltar vid utveckling och införande av nya pedagoggiska metoder!
Skolledningen har en bra metod för lärarnas kompetensutveckling!
Skolan har en bra metod för utvecklingsarbete!
Jag provar och utvärderar löpande nya pedagogiska metoder!
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Jag upplever att lärare lär av varandra på min skola!
INSTÄMMER HELT
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Min skolas vision skapar övergripande mål för praktisk undervisning och lärande!
Min skolas vision är välkänd!
Jag har kompetens om datorer eller surfplattor inför ett införande till varje elev!
Skolledningen uppmuntrar mig att prova nya metoder!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Jag upplever att datorsatsningen/IKT-satsningen på min skola har satts in ett pedagogiskt perspektiv!
Jag kommunicerar och driver skolutvecklingsfrågor genom sociala medier!
Jag använder sociala medier som Twitter och Facebook som ett utvidgat klassrum och lärarrum för inspiration, kommunikation och tillgänglighet!
Jag kommunicerar med elever och föräldrar med datorn!
Jag gör formativa bedömningar av elever med hjälp av datorn!
Jag använder datorer regelbundet i mitt klassrum/i min undervisning!
De rättigheter jag har på min dator är tillräckliga för min undervisning!
LÄRANDE
Enligt enkäten bör fokus vara att skapa en metodik där lärare lär av varandra. De behöver få en struktur där de träffas och delar goda exempel samt fungerar som handledare till varandra. Utmärkande är att de behöver få ett tydligt mandat från skolledningen att utvecklas.
INSTÄMMER TILL STOR DEL
INSTÄMMER HELT
Med ett väl genomfört projekt visar forskning på att eleverna blir mer motiverade till eget lärande och de tar ett större ansvar för sin egen inlärning. Dock blir lärarens skicklighet allt viktigare varför enda sättet att lyckas är genom att stötta lärarna genom projekten.
INSTÄMMER TILL LITEN DEL
Många av dessa förmågor och kompetenser som lärarna, och styrdokumenten, pekar på som viktiga framtidskompetenser passar bra att vitalisera i samband med att alla elever får en egen dator eller surfplatta.
INSTÄMMER INTE ALLS
Med datorn kan lärandet förändras i grunden!
Det finns många pedagogiska vinster med att rusta varje elev med en egen dator eller surfplatta!
Jag ser fram emot den dagen då Gnesta kommun rustat alla sina elever med en egen dator eller surfplatta!
På min skola anser jag att vi har tillräckligt hög datortäthet för lärarna!
Jag når de resurser på internet som jag behöver för min undervisning!
Hastigheten på internet är väl tilltagen!
Mina klassrum är väl förberedda för att varje elev har en egen dator eller en egen surfplatta!
Jag får tillräcklig hjälp med tekniska problem!
På vår skola satsar skolledningen tillräckligt på datorer!
Skolledningen deltar vid utveckling och införande av nya pedagoggiska metoder!
Skolledningen har en bra metod för lärarnas kompetensutveckling!
Skolan har en bra metod för utvecklingsarbete!
Jag provar och utvärderar löpande nya pedagogiska metoder!
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Jag upplever att lärare lär av varandra på min skola!
FÖRMÅGOR FÖR FRAMTIDEN
I samband med våra workshops ger lärarna exempel på flera goda förmågor och kompetenser de vill utveckla i lärandet. Det kanvara samarbete, kommunikation, självkänsla etc.
SAMMANSTÄLLNING FORTBILDNING OCH IKT ÄR NYCKELN TILL ETT ELEVCENTRERAD LÄRANDE Lärarkollegiet i Skolhaga kommun är positivt inställda men känner att de behöver en tydlig pedagogisk vison och fortbildning för att kunna omsätta visionen i praktiken IKT FÖR MINSKAD ADMINISTRATION
Lärarkollegiet är övergripande överens om att minskad administration med hjälp av IKT (rättning av prov, bokning av IUPsamtal etc) är en stor vinst värd att arbeta för. Tiden måste i så hög utsträckning som möjligt vara med eleverna och inte bakom ett skrivbord.
IKT FÖR ÖKAT ENGAGEMANG
En tydlig nyfikenhet geomsyrar lärarkollegiet kring de olika tjänster som engagerar eleverna. Kommunkation med klasser i andra delar av världen och ett publicerande arbetssätt återkom ett flertal gånger som medel för ökat engagemang.
PEDAGOGISK VISION
Avsaknaden av en tydlig pedagogisk vision skapar en viss osäkerhet i lärarkollegiet vad det gäller hur man ser på alla dessa
nya tekniska verktyg och tjänster. “Hur bra är de olika tjänsterna?”, “Hur använder andra lärare tjänsten i mitt ämne?” och “Hur passar detta in mot de centrala innehållen?” är återkommande frågor. Trots detta ligger det en tydligt positiv inställning till nya tjänster och pedagogiska modeller.
ATT MÖTA ELEVERNA DÄR DE ÄR
Ett återkommande diskussionsämne är hur man skall kunna möta varje individuell elev på bästa sätt. Behovet och önskan att kunna möta behovet genomsyrar hela kollegiet men hur man skall göra det är inte lika tydligt. Smarta digitala läromedel är det mest återkommande svaret.
UTBILDNING OCH FORTBILDNING
Viljan till förändring finns i kollegiet men också en osäkerhet. Kolligiet är överens om att fortbildning krävs och kommer att skapa en trygghet i användandet av tekniken.
OMVÄRLDSANALYS DET FINNS JUST NU FLERA GLOBALA OCH LOKALA TRENDER Starkaste trenderna just nu är Skriva sig till läsning, Flipped classroom och Framtidskompetenser FLIPPED CLASSROOM
En stark trend som passar väl till datorer och surfplattor är Flipped classroom där lärarna vänder på undervisningen och använder klassrumstiden till att stötta och hjälpa elever individuellt eller i grupp och genomgångar genomför eleverna på egen hand genom förinspelade videos. Storaaktörer på marknaden är Khan Academy men det finns många enskilda lärare som lägger ut sina lektioner på YouTube. Gå gärna genom Katie Gimbars beskrivningar av hur hon gjorde och vilka resultat hon nådde på: http://youtu. be/9aGuLuipTwg.
SKRIVA SIG TILL LÄSNING
Genom Arne Tragetorns forskning har vi stöd för att elever lär sig skriva och läsa snabbare med hjälp av teknik. Genom att små barn inte behöver lära sig motoriken för att forma olika bokstäver utan nyttjar tekniken för att skriva tecknen. På så vis kan mer tid användas till att lära sig läsa och skriva. Äldre barn har enklare att lära sig motoriken varför det även därför är en fördel att skjuta den delen av skrivandet tills eleverna är äldre.
FRAMTIDSKOMPETENSER
Elever som börjar skolan idag är födda på 2000-talet. De har en annan förståelse för samhället och upplever internet och datorer annorlunda än tidigare generationer. Arbetslivet har förändrats mycket såväl globalt som nationellt senaste decenniet varförandra kompetenser och förmågor efterfrågas idag än tidigare. Rektosakademiens kartläggning pekar på kompetenser inom fyra olika områden. De pekar på Grundkompetenser, Medmänskliga kompetenser, Digitala kompetenser och Innovativa kompetenser. När EU gjorde sin analys landade de i Kommunikation, Matematik, Digital kompetens, Lära sig lära, Social kompetens, Entreprenöriella förmågor samt Kulturell kompetens.I USA har 21st century organisation etablerat ett nätverk som i huvudsak består av Kunskapsbyggnad, Kommunikation, Självreglering, Innovation, Samarbete och Digital kompetens. Många initiativ landar i snarlika landskap av kompetenser och beröringspunkterna är fler än skillnaderna. Viktigt är att visionen och lärarna skapar egna bilder vilka förmågor och kompetenser de vill börja med i sina ämnen.
REKOMMENDATION LÄRAREKOLLEGIET MÅSTE VARA MOTORN I FÖRÄNDRINGEN Den viktigaste rekommendationen för Lärande är att erbjuda lärare en möjlighet att delta och utvecklas med införandet av en dator eller surfplatta till varje elev. De bör ges möjlighet att dela med sig och genomföra införandet som ett kollegium. På så vis skapas en organisation som fortsatt kan utvecklas på egen hand.
SATSA PÅ COACHER
För att lyckas behöver vissa lärare få en metod kring hur tekniken kan användas i lärandet. Coacherna kan sedan föra vidare sin kunskap och stötta lärare som är i behov av stöd för att komma vidare med sin satsning. Coachande lärare blir navet i den kollegiala utvecklingen på skolan.
SATSA PÅ MÖTEN
Ordna strukturerade möten för lärarna. Det kan vara att ha frukostmöten varje månad med en fast agenda, det kan vara att presentera en meny av miniutbildningar som genomförs en-till-en av coacher, det kan vara knytkonferenser där lärarnas behov och möjligheter sätter agendan och det kan vara miniseminarier av lärare för lärare.
Givetvis finns det många små goda exempel på hur användningen kan genomföras på varje skola och genom att samla lärare över hela skolan eller från hela organisationen kommer ge höga resultat. Börja förändringsarbetet i det lilla och låt lärarna växa det på egen hand med stöd från ledningen.
LÄR AV ANDRA
Genom att lyfta in kompetens från lärare utanför den egna organisationen kommer nytt blod in och nya exempel delas. Använd externa föreläsare för Inspiration, Goda exempel och Workshops. Gärna också i den ordningen där inspirationsföreläsningen riktar sig till en stor grupp och workshopsen för de som blev extra intresserade av inspirationsföreläsningens innehåll.
SKAPA EN GEMENSAM VISION OCH INDIVIDUELLA MÅL
Låt alla lärare delta i visions- och målarbetet kring införandet. Genom att påverka helheten kan desedan skapa egna mål för hur deras undervisning kan bidra till helheten medindividuella mål. Det ger också möjlighet för alla lärare, oavsett ingångsnivå, att känna sig delaktiga i projektet.
LEDARSKAP I FÖRÄNDRING En av de viktigaste delarna i ett förändringsarbete är ledarnas förmåga att leda genom förändringsarbetet. Det innebär att de måste skapa en vision och sätta mål för sin skola och individuella lärare.
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Min skolas vision skapar övergripande mål för praktisk undervisning och lärande!
Min skolas vision är välkänd!
Jag har kompetens om datorer eller surfplattor inför ett införande till varje elev!
Skolledningen uppmuntrar mig att prova nya metoder!
Jag kommunicerar och driver skolutvecklingsfrågor genom sociala medier!
Jag använder sociala medier som Twitter och Facebook som ett utvidgat klassrum och lärarrum för inspiration, kommunikation och tillgänglighet!
Jag kommunicerar med elever och föräldrar med datorn!
Jag gör formativa bedömningar av elever med hjälp av datorn!
Skolledare har en central roll i förändingsarbetet då de skall leda lärarna genom det. De skall utveckla en vision och projektplan och få alla delar att harmonisera mot de gemensamma och individuella målen som finns runtom på skolan. Jag använder datorer regelbundet i mitt klassrum/i min undervisning!
De rättigheter jag har på min dator är tillräckliga för min undervisning!
Lärarna gör redan detta idag men de saknar i hög utsträckning det stödet de behöver för att våga ännu mer.
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
En farhåga för lärare är att skolledningen inte har haft ett organiserat utvecklingsarbete tidigare och de vill gärna se en bra projektplan. De vill även att skolledarna engagerar sig mer i förändringsarbetet och medvetet letar goda exempel och stimulerar lärare att pröva och utvärdera nya metoder genom projektet.
Jag upplever att datorsatsningen/IKT-satsningen på min skola har satts in ett pedagogiskt perspektiv!
Med en ny generationelever behövs ett nytt sätt att lära. Det innebär i förläningen ett förändringsprojekt där förmågor att leda projekt, följa upp, entusiasmera lärare, skapa förutsättningar för utveckling etc blir centrala i ledarskapet.
INSTÄMMER INTE ALLS
INSTÄMMER TILL LITEN DEL
Med datorn kan lärandet förändras i grunden!
INSTÄMMER TILL STOR DEL
Det finns många pedagogiska vinster med att rusta varje elev med en egen dator eller surfplatta!
Jag ser fram emot den dagen då Gnesta kommun rustat alla sina elever med en egen dator eller surfplatta!
På min skola anser jag att vi har tillräckligt hög datortäthet för lärarna!
Jag når de resurser på internet som jag behöver för min undervisning!
Hastigheten på internet är väl tilltagen!
Mina klassrum är väl förberedda för att varje elev har en egen dator eller en egen surfplatta!
Jag får tillräcklig hjälp med tekniska problem!
På vår skola satsar skolledningen tillräckligt på datorer!
Skolledningen deltar vid utveckling och införande av nya pedagoggiska metoder!
Skolledningen har en bra metod för lärarnas kompetensutveckling!
Skolan har en bra metod för utvecklingsarbete!
Jag provar och utvärderar löpande nya pedagogiska metoder!
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Jag upplever att lärare lär av varandra på min skola!
INSTÄMMER HELT
LEDARSKAP
SAMMANSTÄLLNING EN TYDLIG VISION OCH SAMARBETE ÄR VÄGEN FRAMÅT En stolthet och medvetenhet kring egna pedagogiska erfarenheter bäddar för ett starkt lärarnätverk och ett gott utbyte skolor emellan INTERNT UTBYTE AV KUNSKAP
Lärare delar vid oplanerade möten med sig av erfarenheter som visat sig vara mycket värdefulla. Detta önskas göras på ett mer strukturerat sätt, till exempel genom en lärarblogg där lärare kan skriva och diskuter med varandra kring sina erfarenheter. Strukturell förankring i form av tid att skriva och läsa önskas.
SAMARBETE MED ANDRA GRUNDSKOLOR
En nyfikenhet kring erfarenheter från andra skolor finns och återkommande diskussioner är hur dessa kanaler för internt kommunkation kan användas även för extern kommunkation med andra skolor. Detta öppnar upp för andra processtöd såsom gemensam rättning.
LÅT LÄRARE VARA LÄRARE En frustration gällandes läraruppdragets
allt bredare beskrivning genomsyrar lärarkollegiet. Det föreligger ett tydligt behov att renordla läraruppdraget genom att minska på tekniska besvär, onödig administration och all den research som krävs för att hitta goda exempel att ta till klassrummen. Mer annan personal ösnkas så att lärare inte blir mångsysslare.
INSPIRERANDE OCH TYDLIG VISION FÖR IT OCH PEDAGOGIK
En viss osäkerhet finns kring vart skolan är på väg med IT och pedagogik. Det efterfrågas en tydlig vision så att lärare kan få bekräftat om de är på rätt väg.
FLEXIBEL KLASSRUMSMILJÖ
En flexibel klassrumsmiljö med gott om eluttag och utformning som bjuder in till samarbete och diskussion önskas.
OMVÄRLDSANALYS NYCKELFASERNA ÄR DE VARNINGSKLOCKOR VI BEHÖVER Ledarskapet i förändringsprocesser ställer krav på att ledarna förstår hur en förändring sker och vilka faser det finns i förändringen. Förutom att resultatet kan vara mycket positivt finns det också flera olika stadier där medarbetare behöverstimuleras för att hålla fokus på målet. Många forskare inom skolan pekar på förändringens speciella karaktär och vikten av ett medvetet ledarskap. Internationella forskare som Micahel Fullan, John WestBurnham, Anne Bamsford och Ruben Puentedura har alla tagit fram modeller för ett ledarskap i förändring. Hur ledarskapet skall bedrivas måste utgå från en gemensam strategi i organisationen.
SAMR
En viktig modell för att införa teknik är SAMR modellen som framtagits av Ruben Puentedura. Den används flitigt av flera skolor runt om i Sverige och går ut på att införandet och användningen av teknik i undervisningen kan kategoriseras i flera olika steg.
De första stegen innebär ingen förändring i metodik eller användning annat än de uppgifter man tidigare gjorde analogt numer görs med hjälp av datorn om än med stöd av enkla verktyg som stavningskontroll eller bildbehandling. De högre stegen innebär en förändring där tekniken används till arbetsuppgifter som inte tidigare var möjliga med analoga arbetsmetoder.
TPAC
Vi rekommenderar en förändrad modell av TPAC (Technology, Pedagogy and Content) där vi säger att införandet måste genomföras med hög kvalitet inom Lärandet, Ledarskapet ochTekniken. Alla delar måste harmonisera med skolans kärnverksamhet.
REKOMMENDATION NÄTVERK OCH LÖPANDE FORTBILDNING ÄR NYCKELN Precis som för lärare är det viktigt för skolledarna att de erbjuds en bra väg genom ett införande av en dator eller surfplatta till varje elev Rekommendationen är att de får tillgång till ett nätverk, en skolledarutbildning samt deltagande i olika nationellakonferenser.
SKOLLEDARUTBILDNING
Alla skolledare bör dela erfarenheten av en utbildning som syftar till att inleda projektet och utveckla ett ledarskap i förändring. Utbildningen bör vara genomgripande och innehålla moment som: • Ledarskap i förändringsarbetet • Konsten att se förändring som tillstånd • En-till-en och styrdokumenten • Sociala medier för skolledare • Skolutveckling för framtiden • Vad kännetecknar den nya generationens elever • Färdigställande av handlingsplan för en-till-en Utbildningen bör vara praktiskt inriktad.
NÄTVERK
Skolledare behöver ett nätverk som kan stötta dem genom projektet och som kan delge goda exempel. Det finns många fungerande informella och formella nätverk där idéer genereras. Ett bra exempel för skolledare är sociala medier där ett nätverk kan skapas för att delta i dialogen kring hur man lyckas med en dator eller surfplatta till varje elev. De formella nätverken kan oftast nås genom leverantörer av hårdvara där möten skapas mellan skolor som precis börjat sina projekt med skolor som har varit igång några år. Normaltsett sker dessa träffar och studiebesök ett par gånger varje år.
KONFERENSER
Det finns flera årliga konferenser där energi kan hämtas och delas. Konferenser erbjuds från mångaleverantörer. Här kommer några av de mest besökta: • Bett (London - januari)
• Så funkar det (Learnit24 – mars)
• Sett
(Rektorsakademien – april)
• Framtidens lärande
(Datorn i utbildningen – maj)
• Framtidens Läromedel
(Conductive - oktober)
Förutom flera bra föreläsningar finns det stor möjlighet att bygga och förädla sitt nätverk isamband med konferenserna. Flera av konferenserna lämpar sig väl för både skolledare och lärare.
TEKNIK I HARMONI MED SKOLAN I princip alla lärare är nöjda med tätheten av datorer för lärare. De ser dock utmaningar med att deinte kan göra tillräckligt med sina datorer. De upplever inte att de är administratörer på sina datorer och de kan inte installera program i den utsträckning de vill.
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Min skolas vision skapar övergripande mål för praktisk undervisning och lärande!
Min skolas vision är välkänd!
Jag har kompetens om datorer eller surfplattor inför ett införande till varje elev!
Skolledningen uppmuntrar mig att prova nya metoder!
Min undervisning inkluderas i min skolas vision!
Jag kommunicerar och driver skolutvecklingsfrågor genom sociala medier!
Jag använder sociala medier som Twitter och Facebook som ett utvidgat klassrum och lärarrum för inspiration, kommunikation och tillgänglighet!
Jag kommunicerar med elever och föräldrar med datorn!
Jag gör formativa bedömningar av elever med hjälp av datorn!
För andra personalgrupper är det viktigt med gemensamma system medan läraren behöver kunna välja en lösning som bäst passar deras sätt att undervisa. Det går inte i förväg bestämma detta gemensamt för alla lärare. Därför är det viktigt att lärares och elevers datorer är öppna och användaren är administratör på enheten. Tittar vi runt om ser vi att de skolor som är nöjda med sina projekt kännetecknas alla av att de har en öppen miljö i den pedagogiska verksamheten. Jag använder datorer regelbundet i mitt klassrum/i min undervisning!
De rättigheter jag har på min dator är tillräckliga för min undervisning!
Det är vanskligt attadministrera en lärardator eller elevdator på samma sätt som andra anställda i kommunen. En socialsekreterare har ett behov av en säker miljö som till exempel låser sig vid inaktivitet; för läraren har samma funktion direkt negativa följder i klassrummet och att väcka datorn skulle ta värdefull undervisningstid.
Jag upplever att datorsatsningen/IKT-satsningen på min skola har satts in ett pedagogiskt perspektiv!
För en lärare är det av vikt att de är administratörer på sina egna datorer eller surfplattor och kan installera valfri programvara och nå valfria resurser på internet. En lärare planerar ofta sin undervisning från annan plats än arbetsplatsen och de gör det relativt nära in på genomförandet. Då är det viktigt att de snabbt kan installera de program de behöver för att realisera sina planeringar.
INSTÄMMER INTE ALLS
INSTÄMMER TILL LITEN DEL
Med datorn kan lärandet förändras i grunden!
INSTÄMMER TILL STOR DEL
Det finns många pedagogiska vinster med att rusta varje elev med en egen dator eller surfplatta!
Jag ser fram emot den dagen då Gnesta kommun rustat alla sina elever med en egen dator eller surfplatta!
På min skola anser jag att vi har tillräckligt hög datortäthet för lärarna!
Jag når de resurser på internet som jag behöver för min undervisning!
Hastigheten på internet är väl tilltagen!
Mina klassrum är väl förberedda för att varje elev har en egen dator eller en egen surfplatta!
Jag får tillräcklig hjälp med tekniska problem!
På vår skola satsar skolledningen tillräckligt på datorer!
Skolledningen deltar vid utveckling och införande av nya pedagoggiska metoder!
Skolledningen har en bra metod för lärarnas kompetensutveckling!
Skolan har en bra metod för utvecklingsarbete!
Jag provar och utvärderar löpande nya pedagogiska metoder!
Skolledningen uppmuntrar lärare att dela goda exempel!
Jag upplever att lärare lär av varandra på min skola!
INSTÄMMER HELT
TEKNIK
SAMMANSTÄLLNING EGEN KOMPETENS OCH EFFEKTIV SUPPORT SKAPAR TRYGGHET Snabb och effektiv support, modern teknik och egen grundläggande teknisk kompetens är nyckeln till att våga ta klivet in i nästa generations lärande. TEKNIK I KLASSRUMMEN
Lärarkollegiet önskar betydligt mer teknik i klassrummen. Förskolelärarna trycker explicit på iPads medans de som undervisar i högre åldrar nämner datorer, smartboards och projektorer i högre utsträckning.
VÄL FUNGERANDE TEKNIK
Det finns en nyfikenhet kring IKT-tjänster men även en rädsla att stå hjälplös när något inte fungerar som det är tänkt. Det som har poängterats absolut starkast från lärarkollegiet är att tekniken måste fungera väl.
SNABB SUPPORT
Snabb och effektiv support har lyfts i många diskussioner. Handgriplig support på plats är mest önskvärt för att snabbt kunna komma igång med lektionen igen efter att något har krånglat.
TRYGGT ANVÄNDANDE AV HÅRDVARA OCH MJUKVARA
En trygghet i form av egen kompetens och snabb och effektiv support önskas. Med dessa förutsättningar kommer viljan att våga prova mer och mer infinna sig i lärarkollegiet. Den egna kompetensen behöver innefatta hur hårdvaran fungerar samt mjukvara i form av program och webbaserade tjänster.
OMVÄRLDSANALYS ICIASSIN VELIQUIS ULLORE EOST MAXIM NOBIT VOLUPTAM QUE De senaste åren har många skolor runt om i Sverige valt att satsa på en dator eller en surfplatta till varje elev. Idag har ca 40 % av alla elever på grundskolan och gymnasiet tillgång till en egen dator eller surfplatta som skolan tillhandahåller.
DATORERNA
Idag står datorerna för ca 75% av marknaden och de traditionella leverantörerna av PC:s är störst. Härinkluderas till exempel HP, Dell, Lenovo och Sony. De utgör i runda tal tvåtredjedelar av marknaden. Apple har en stabil ställning med en relativt stort genomslag på marknaden. Marknaden för datorer kommer troligtvis fortsatt vara den största delen av projekten men då framför allt för de äldre eleverna. Högre åldrar på grundskolan och gymnasiet passar datorer väldigt bra.
SURFPLATTOR
Sedan Apple introducerade iPad 2010 har många skolor valt att satsa på just den plattformen. Även ifall det finns
konkurrenter på surfplattor har Apple idag i princip 100% av skolmarknaden. Mängden appar anpassade till svenska förhållanden är stort och växer konstant precis som nätverk där tester och erfarenheter av appar delas gratis och fritt. Idag är det främst yngre åldrar på grundskolan som valt iPads men hösten 2012 ser vi en tillväxt äveninom högre åldrar och en del gymnasier.
REKOMMENDATION ÖPPENHET SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KREATIVITET Som framgick i löptexten finns det en tydlig rekommendation gällande tekniken. Det är att miljön är öppen och användarna är administratörer på sina egna enheter. Det ger dem stora möjligheter att utforma undervisningen på ett sätt som passar just dem med sina respektive resurser.
LÄGRE ÅLDRAR
I de fall lärare ochelever prövat surfplattor med gott resultat bör de ges möjlighet att fortsätta nyttjandet av just den tekniken. Surfplattorna är enkla att komma igång med och små barn kan enkelt bära dem fram och tillbaka till skolan. Införandet behöver anpassas till surfplattornas speciella karaktär avseende användare och appar så att lärare snabbt kan tillgodose elevernas behov av appar och funktioner för sitt eget lärande.
HÖGRE ÅLDRAR
För de högre åldrarna bör det erbjudas en mer kompetent miljö än surfplattor. Om några år kanske surfplattorna är bättre på ordbehandling, bildredigering etc men för att producera större arbeten är idag datorn lite bättre.