Fiskguide sv eskilstuna

Fiskar och Fiske i Eskilstuna kommun

Innehållsförteckning

Förord............................................................................. 1 Vad säger lagen?............................................................... 2 Allemansrätten................................................................ 5 Sportfiskarens etiska regler!.............................................. 6 Vatten och vattenvård...................................................... 8 Fiskarter i Eskilstuna kommun........................................ 10 Abborre...................................................................... 10 Asp............................................................................ 12 Braxen....................................................................... 14 Gädda....................................................................... 16 Gös........................................................................... 18 Harr.......................................................................... 20 Lake.......................................................................... 22 Löja.......................................................................... 24 Mört......................................................................... 26 Nors.......................................................................... 28 Regnbåge.................................................................. 30 Sarv.......................................................................... 32 Signalkräfta............................................................... 34 Sutare....................................................................... 36 Ål............................................................................ 38 Öring....................................................................... 40 Kartor över fiskeplatser och sjösättningsramper................ 42 Mina fiskerekord............................................................. 48 Grafisk form: Naturcentrum AB Illustrationer: Therese Johannesson, Naturcentrum AB Foto: Anders Stridh, Å!Fiske & Svante Hultengren, Naturcentrum AB Kartor: Eskilstuna kommun Text: Å!Fiske och Eskilstuna kommun Produktionsår: 2011 Tryckeri: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla Upplaga: svenska 2000 ex, engelska 1000 ex, arabiska 1000 ex, sorani 1000 ex och finska 1000 ex.

Förord Sportfiske är en av de bredaste folkrörelserna i Sverige. Statistik visar att mer än tre miljoner svenskar sportfiskar någon gång varje år.

I Eskilstuna kommun har även fisket blivit en framgångsrik arena för integration eftersom våra nya eskilstunabor med rötter i andra länder har kommit att uppskatta den svenska naturen.

För att öka kunskapen om aktuella vattenområden, naturvärden i vattenmiljöer, god fiskeetik, fiskarter och vilka regler och lagar som gäller för fiske har kommunen tagit fram denna fiskeguide.

Guiden har översatts till kommunens tre största invandrarspråk samt engelska.

Eskilstuna kommuns förhoppning är även att guiden ska bidra till att intresset för sportfiske, friluftsliv och vattenvård hos kommuninvånare ökar.

Fiskeguiden har tagits fram i samarbete mellan Eskilstuna kommun och föreningen Å!Fiske Eskilstuna.

1

Vad

säger lagen?

De grundläggande bestämmelserna om fisket finns i fiskelagen. De utgår från en indelning av Sveriges vattenområden i enskilt och allmänt vatten. Samma regler gäller för utländska som för svenska medborgare. vad räknas som ENSKILT VATTEN?

• Vattnet 300 meter ut från fastlandet och från öar (av minst 100 meters längd) i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.

• Alla övriga sjöar och vattendrag.

vAd räknas som allmänt VATTEN?

• Havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön med undantag av 300 meter närmast fastlandet och öar (av minst 100 meters längd).

Fiske på enskilt vatten i Mälaren

I Mälaren är vattnet enskilt. Det är dock fritt fiske med handred­ skap. Med handredskap menas metspö, kastspö, pilk eller liknande redskap med lina med max 10 krokar. Du får fiska från båt men båten får inte utgöra en förutsättning för fiskemetoden som sådan. Det innbär att exempelvis dragrodd eller trolling är förbjudet. Fiskemetoder som angel­­donsfiske eller fiske med ståndkrok eller sax ingår inte heller i frifiskerätten.

2

fiske på allmänt vatten i Hjälmaren

I Hjälmarens allmäna vatten är fisket fritt för var och en med rör­ liga redskap. Med rörliga redskap menas handredskap, håv, nät, långrev, ryssja, bur eller mjärde.

Dock gäller följande förtydliganden och begränsningar: • högst 100 meter bottensatta nät med största djup på 3 meter.

Sträckt nätmaska mellan 40-120 mm är förbjudet, • högst en långrev med max 100 krokar, ej uppflötade, • högst 6 ryssjor eller burar, • högst 10 beten per båt vid trollingfiske, • varje fiskare får vid handredskapsfiske använda högst 6 redskap vid ett och samma fisketillfälle och den som fiskar får inte använda mer än en omgång redskap. Detta betyder att det inte finns utrymme att fiska åt någon annan samtidigt som eget fiske sker med fullt utnyttjade redskapsmängder, • kräftfiske ingår aldrig i frifiskerätten utan är förbehållet fiskerättsägare eller licensierade yrkesfiskare.

Fiske i övriga vatten

I övriga enskilda vatten i Eskilstuna kommun kan fiskerättsägaren upplåta fiskerätt genom exempelvis fiskekort eller annan överenskommelse. Det är alltså bara fiskerättsägaren som bestämmer hur fisket får bedrivas på ägarens insjövatten.

3

Fredningstider

Vissa fiskar är fredade under den tid på året då de leker. Förhoppningen är att fiskbestånden på så sätt ska växa till och stabiliseras.

Asp Var? När?

I vattendrag i Eskilstuna kommun som mynnar i Mälaren och Hjälmaren.

1 april–31 maj, i Torshällaån är fredningen förlängd till 15 juni.

Lax och öring Var? När?

I vattendrag som mynnar i Mälaren 15 september–31 december.

minimimått

Minimimått är ett annat sätt att värna fiskar. Tanken är att de ska hinna leka innan de fastnar på kroken.

Gös Hjälmaren Mälaren

45 cm 40 cm (fr o m 1 juli 2012 gäller 45 cm)

Lax Mälaren

60 cm

Öring Mälaren

50 cm

För gös och nors finns lokala bestämmelser, se sidan 18 och 28.

4

Allemansrätten

Huvudregeln är ”Inte störa – inte förstöra”

Allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i naturen. Allemans­ rätten kräver eget ansvar och gott omdöme. Den innebär rättig­ heter men också skyldigheter. Läs mer om Allemansrätten på: www.naturvardsverket.se Allemansrätten innebär bland annat att det är tillåtet att:

• vistas i naturen utom på tomtmark. Du måste visa hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och andra människor, • gå och cykla på privata vägar, • fiska med handredskap utmed kusterna och i landets fem största sjöar, bland annat Mälaren och Hjälmaren. Övriga enskilda vatten ingår inte i Allemansrätten – här krävs tillstånd och oftast fiskekort. Läs mer under ”Vad säger lagen?”, • elda – men bara med största försiktighet och om det inte finns risk för skogsbrand. Du ansvarar själv för att ta reda på om eldningsförbud råder – Räddningstjänsten kan ge dig information, • landstiga överallt utom på privat tomt eller fridlyst område.

Undantag kan dock göras om fara föreligger, • ro, segla, paddla och använda båt på annans vatten (vissa vatten kan ha förbud mot motorbåtstrafik), • tälta enstaka dygn om platsen ligger relativt långt från fastighet.

5

Sportfiskarens

etiska regler!

Sportfiske är fiske med spö eller handlina, som bedrivs för nöje och rekreation. Det ska utföras på så sätt att fiskaren hela tiden har kontroll över fiske och fångst.

En sportfiskare bör alltid:

• försvara natur och miljö samt efter bästa förmåga stödja aktiv fiske­vård som bedrivs för att skydda och förbättra fiskbestånden, • skaffa kunskap om och respektera gällande bestämmelser, till exempel fredningstider, fredningsområden, minimimått för olika arter samt ömtålig natur, • alltid skaffa tillstånd till sportfiske, • använda de sportsligt sett lämpligaste redskapen, hålla dem i gott skick och nyttja dem så att fångad fisk inte vållas onödig skada samt att den fisk som kan släppas tillbaka i vattnet får bästa möjliga chanser till överlevnad, • omedelbart avliva fångad fisk som ska behållas, • använda redskapen på ett sportfiskemässigt sätt och eftersträva principen: en fiskare – ett spö – en lina, • fiska så att fiskbestånden inte skadas, aldrig fånga mer fisk än man behöver, samt aldrig sälja sin fångst eller på annat sätt fiska i vinstsyfte, • visa hänsyn till yrkes- och husbehovsfiskets behov och redskap, • inte skräpa ner,

6

• genom ett kunnigt, sportsligt och hänsynsfullt fiske stärka sportfiskets anseende samt sprida kunskap om sportfisket och sport­ fiskarens ansvar för natur och miljö.

7

Vatten

och vattenvård

Rent vatten...

Rent vatten är en förutsättning för växter och djur i sjöar och vatten­ drag. Vattenkvaliteten påverkas av bland annat nederbörd, berggrund och jordarter, men också av människans verksamhet. I Mälar­ mården finns exempelvis problem med försurade sjöar eftersom jordmånen här är kalkfattig och berggrunden ligger ytligt. Därför kalkas dessa sjöar regelbundet. Närmare Hjälmaren och Mälaren finns jordbruksbygder som läcker kväve och fosfor, vilket leder till övergödning. Även skogsbruk, industrier och annan verksamhet påverkar vattenkvaliteten. ...och naturliga miljöer - en förutsättning för liv

Naturliga vattenmiljöer är idag ovanliga. Vattennivån i Hjälmaren, Näshultasjön, Borsten, Lundbysjön och Hagbysjön har till exempel sänkts för att vinna ny jordbruksmark. Hjälmaren och Mälaren är reglerade och Apalsjön helt avvattnad. Många vattendrag är uträtade, kanaliserade och fördjupade. För att få bort vattnet har trösklar som är strömsatta eller forsande tagits bort. Ingreppen har i många fall försämrat förutsättningarna för djur och växter. skyddsvärda vattenmiljöer

Strömsträckor är speciellt värdefulla vattenmiljöer. De blir ständigt syresatta och det finns gott om mat. Här trivs många krävande växter och djur. Ett exempel är Hyndevadström där många arter av snäckor och musslor lever. I ån har östlig snytesnäcka upptäckts, en art som man tidigare trott varit utdöd. Strömsträckorna i Torshälla-

8

ån är värdefulla för exempelvis lekande fisk som nors, asp och gös.

I vassbältena i Hjälmaren och Mälaren finner många fiskar skydd och mat. I skydd av vassen sker lek och fortplantning. Orörda vassar är också värdefulla för många fåglar, grodor och ormar. De ”vindutstatta” stränderna mot Blacken, till exempel Torshälla Huvud, är andra skyddsvärda vattenmiljöer i kommunen. arbete med fiske- och vattenvård

Aspen är en ovanlig fiskart som leker i Torshällaån. För att gynna aspen har Torshälla fiskevårdsområdesförening lagt ut lekgrus och rullsten i lek- och uppväxtområdena nedströms Kvarnfallet.

Föreningen verkar också för fria vandringsvägar i vattendragen mellan Mälaren och Hjälmaren. Det skulle ge aspen och andra hotade arter möjlighet att utnyttja lek- och uppväxtområden som tidigare varit oåtkomliga. Att dokumentera uppgifter om den asp som fångas för att öka kunskapen om beståndet är ett annat led i arbetet för aspens överlevnad.

9

Fiskarter i Eskilstuna kommun

Abborre

– Perca

fluviatilis

så lever abborren

Abborre finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Små­ abborre lever av plankton och smådjur. Abborrar över 15–20 cm äter fisk och kräftor. Leken pågår från strax efter islossningen till långt fram i juni, ofta i strandnära områden. Abborrar kan bli upp mot 20 år gamla. Honorna blir äldre än hanarna. fiske efter abborre

Abborre är många sportfiskares favorit! Flötet som dyker, det tvära hugget när spinnaren blir attackerad, eller linan som plötsligt slackar och markerar att jiggen inte längre faller fritt mot botten är härliga sportfiskeupplevelser.

Flötmete med mask är den klassiska metoden när det gäller abborrfiske. Det kan ske under hela den isfria årstiden men för­ knippas oftast med sommarfisket. På våren och hösten kan bottenmete med mask vara den rätta fiskemetoden. Beten som maggots (fluglarver), insektslarver och mindre kräftdjur kan också används för att imitera abborrens variationsrika matsedel. Större abborre kan med framgång metas med småfisk som mört, löja och nors.

Spinnfiske är ett alternativ till mete när abborren härjar vilt bland stim av småfisk. Spinnare med blanka skedar kan vara bra när solen lyser. Men abborren kan vara oerhört lynnig. Det kan hänga på en avvikande färgnyans eller ett betes avvikande rörelse i vattnet om den avgörande huggreflexen kommer. Ett bete som under senare år vunnit allt större framgång som abborrbete är jiggen.

10

Abborrar är mycket känsliga för förändringar i lufttrycket. Plöt­ sligt stigande lufttryck med blå himmel, solsken och värme, särskilt efter blåsiga ovädersdagar, brukar ha gynnsam effekt på abborr­ fisket. sportFiskerekord

Sverigerekord: 3,15 kg (på pirk agnad med maggot – fluglarv), Lysekil i Bohuslän (1985).

Kommunrekord: 1,83 kg (2001). Övrigt

I små vatten kan abborren konkurrera ut många andra fiskarter. På grund av näringsbrist blir abborrarna då små och många. Sådana abborrstammar kallas för tusenbröder.

Abborren kan ha ett mycket varierat utseende. Den kan skifta i färg från ett vatten till ett annat och även vid olika årstider. Karaktäristiskt är de mörka ränderna, den puckelformiga kroppen och den taggiga ryggfenan.

11

Asp

– Aspius

aspius

så lever aspen

Små bestånd av asp finns i både Mälaren och i åar som rinner ut i Mälaren. På grund av förstörda livsmiljöer, miljögifter och andra miljöförändringar är aspen hotad över hela världen.

Aspen leker i klart, rinnande och strömmande vatten över steniga eller grusiga bottnar. En välkänd leklokal är Torshällaån. Läs om arbetet med att stärka aspbeståndet i ån under rubriken ”Vatten och vattenvård”!

Den vuxna aspen är en utpräglad men speciell rovfisk. Den saknar nämligen tänder. Redan då den är 20­–30 cm lång övergår aspen från att äta plankton, insektslarver och kräftdjur till att äta småfisk som nors, löja och mört. Som fullvuxen kan den också ta groddjur, små­gnagare och fågelungar. Aspen kan bli upp till 100 cm lång och väga runt 9 kg.

fiske efter asp

I Östeuropa har aspen stor betydelse som matfisk, men i Sverige betraktas den ofast som sportfisk. Som sådan är den ytterst trevlig och stridbar – den hugger brutalt både på drag, wobbler och spinnare.

En lokal favorit i Torshällaån är en 12-grams Reflexspinnare med antingen röd eller vit kropp och silverblank sked.

Eftersom aspen är hotad är den fredad under leken i hela landet (se grön ruta).

12

Sportfiskerekord

Sverigerekord: 8,015 kg, sjön Väringen i Örebro län (2008).

Kommunrekord: Enligt lokal uppgift har större aspar fångats i Tors­hällaån men dessa är inte registrerade.

Aspen har långsträckt, spolformad kropp och en stor mun med underbett. Färgen på ryggen kan variera från gråsvart till olivgrön. Sidorna är silverblänkande, ibland med mässingsfärgad ton. Buk- och analfenor blir klarröda under leken.

FREDNINGSTIDER

I vattendrag i Eskilstuna kommun som mynnar i Mälaren och Hjälmaren är aspen fredad 1 april–31 maj. I Torshälla­ån är fred­ningen förlängd till 15 juni.

13

Braxen – Abramis brama så lever braxen

Braxen är en varmvattensfisk som lever i sjöar och stillaflytande åar.

Små braxar lever av plankton, medan stora braxar äter maskar, insektslarver, kräftdjur och växter. Riktigt stor braxen kan också ta småfisk. Braxar som letar mat på grunt vatten kan avslöjas på långt håll av ett smackande ljud!

Braxen växer långsamt. Även i vattendrag med gott om mat kan det ta upp till 7–8 år för den att nå en vikt på ett kilo. Den blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Leken äger rum under nattetid på grunda och växtrika bottnar under maj till juli. En stor hona lägger mer än 300 000 romkorn som kläcks redan efter 3–12 dygn. Braxen kan bli mer än 30 år gammal. fiske efter brax

Som sportfisk betraktas brax som högvilt! Den fiskas med både flötmete och bottenmete. Som agn passar mask och fluglarver men också olika typer av brödbeten och s.k. boilies (en sorts pasta med attraktiva aromer).

14

Braxen är en av de största karpfiskarna. Den har hög, sammantryckt kropp och ryggpuckel. Munnen är liten och kan skjutas ut. Ryggfärgen kan variera mellan svart, mörkt olivgrön och gråaktig, sidorna är ofta bronsglänsande och hos unga fiskar svagt silvriga.

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: Rekordet på 7,78 kg kommer från skånska Ringsjön och daterar sig till 2009.

VISSTE DU ATT...

Braxen är Södermanlands landskapsfisk.

15

Gädda – Esox lucius så lever gäddan

Gädda finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Gäddan är en kallvattensfisk som söker sig mot djupare och kallare vatten på sommaren. Den kan då vandra in på grundare och varmare vatten under kvällar och nätter i jakt på föda.

Smågäddor under 5 cm lever på kräftdjur, insektslarver och planktondjur. Stora gäddor är utpräglade fiskätare. Mört är den viktigaste bytesfisken. Gäddor kan även ta andra gäddor. Gäddan växer snabbt när det finns gott om mat. Hongäddor kan väga över 25 kg och bli 1,5 m långa. En hane på 4–5 kg betraktas däremot som ett stort exemplar. Gäddor kan bli upp till 30 år gamla.

Gäddhanen blir könsmogen vid 2–3 års ålder, honan vid 2–5 år. Lekperioden inträffar mellan mars till maj på grunt vatten med riklig vegetation. En stor hona kan lägga över 500 000 romkorn.

Redan vid ett års ålder kan gäddan vara 20 cm lång. En fem år gammal gädda är cirka 50 cm lång och 1 kg tung. En gädda på cirka 1 m och en vikt på 8 kg motsvarar vanligen en ålder på 10 år.

16

fiske efter gädda

Gädda är stommen i kommunens sportfiske, tillsammans med abborre. Främst tas gädda med spinn/haspelutrustning. Det mest klassiska betet är en wobbler som liknar gäddans bytesfisk. Det finns oändliga mönster, fabrikat och färger att välja mellan. Håll krokarna sylvassa och glöm inte kraftig tafs vid gäddfiske! En metod som många förknippar med gäddfiske och som vinner terräng är jerkbaitfiske. I jerkbaitfiske används ett kort, styvt spö som agnas med beten, ”jerkbaits”, som fiskas hem med små ryck.

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 26,57 kg, Södertälje skärgård (1986). Sötvattens­ rekordet är 19,34 kg och från Vättern (1999).

Kommunrekord: 12,3 kg, Faktoriholmarna i Eskilstunaån (2002).

(Gäddan togs med en färgglad spinnare vid fiske efter regnbåge när storgäddan istället högg, vilket visar på hur nyckfullt ett betesval kan vara.)

Gädda kan inte förväxlas med någon annan svensk fisk. Den har långsträckt kropp och stort huvud. I det stora gapet finns många små, vassa tänder. Ryggen är grönsvart och sidorna gröngula. Färgen varierar med livsmiljö och ålder.

17

Gös – Sander lucioperca så lever gösen

Gös är släkt med abborre men är inte lika vanlig eftersom den har andra krav på sin livsmiljö. Gös trivs bäst i stora, grumliga sjöar med hög syrgashalt, men förekommer också i klara, djupa vatten och svagt strömmande vattendrag.

En gös växer snabbt och är redan som ettåring 10 cm lång. Den lever då på småfisk. Gösen leker vid islossningen från april till maj, normalt efter abborrens lek. Lek- och uppväxtområdet utgörs av sandiga, grusiga eller steniga bottnar.

Fiske efter gös

Du har chans att få gös på kroken i Mälaren, Hjälmaren och Näshulta­sjön. I Torshällaån fanns tidigare ett av kommunens bästa gösvatten, men fiske under lekperioden har missgynnat gösen. Därför är den fredad 1 april–15 juni i ån.

Gösen ser knivskarpt i mörker, har ett känsligt luktsinne och god hörsel. Det ställer höga krav på fiskare och fiskeredskap! Som regel fiskas gösen nära botten med jigg. Jiggen kan dras studsande mot botten så att ljudvågorna lockar fram gösens huggreflexer. Vid fiske på grunda vatten används ofta spinnare. Även bottenfiskande wobblers och jiggar används på grunda vatten. När gösen går upp till ytan för att söka föda under ljumma sommarnätter kan en ytgående wobbler vara bra.

OBS!

Trollingfiske efter gös är inte tillåtet i Eskilstuna kommun.

18

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 12,007 kg, Bråviken i Östergötland (1988).

Kommunrekord: 10 kg (inofficiell notering), Östra Hjälmaren.

Små gösar kan förväxlas med abborre, men gös har en mer långsträckt kropp, spetsigare huvud och mindre fjäll. Ryggfenorna har stora, mörka fläckar. Gös har ett något gäddlikt utseende – på engelska kallas den till och med pikeperch (pike=gädda, perch=abborre). Artens vetenskapliga namn beskriver utseendet (lucio=gädda, perca=abborre).

MINIMIMÅTT & FREDNINGSTIDER

Hjälmaren & Näshultasjön 45 cm Mälaren 40 cm (45 cm fr.o.m. 1 juli 2012) I Torshällaån (från Kvarnfallet till åns mynning i Mälaren (till den s.k. abborrstenen) är gösen fredad 1 april–15 juni.

19

Harr

– Thymallus

så lever harren

thymallus

Harr är en laxfisk och en utpräglad kallvattensfisk. Den har höga krav på rena, syrgasrika vatten och lever därför nästan bara i nordsvenska sjöar och strömvatten. Söder om Dalälven finns den i Klarälven, i ytterligare några värmländska strömvatten och i Vättern.

Harren äter i första hand bottendjur, insektslarver, kräftdjur, snäckor och småfisk men också levande och döda insekter nära vattenytan.

I våra svenska vatten är en harr på 1 kg minst 8–10 år gammal och betraktas som stor. Vanligtvis får sportfiskaren nöja sig med fiskar på 2–4 hg. Som mest kan harren väga 3,5 kg, vara 60 cm lång och 15 år gammal.

Harren blir könsmogen vid 2–5 års ålder. Den leker i samband med islossningen på våren till skillnad från andra arter inom laxfamiljen, som leker under hösten. Lek och uppväxt sker på grusiga bottnar i strömmande vattendrag men också vid strömsatta sjöstränder. En harrhona lägger 4000–8000 romkorn, riktigt stora honor betydligt fler. Hanen är starkt revirhävdande och försvarar rommen i 3–4 veckor innan rommen kläcks. Harren växer snabbt och blir det första året 7–12 cm lång.

I Skjulstaströmmarna pågår ett försöksprojekt med inplantering av harr. Under flera år har tusentals ettåriga harryngel satts ut. Förhoppningarna är att projektet ska fortsätta och resultera i ett livskraftigt harrbestånd. Lyckas projektet är det unikt i landet.

20

fiske efter harr

Harren är mycket intresserad av insekter nära vattenytan. Det gör den till en av flugfiskarens största favoriter. För många flugfiskare är harr drömrekordfisken! Harren är också tacksam att få till hugg på spinn- och maskmete.

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 2,85 kg, sjön Harrejaure i Lappland (1986).

Kommunrekord: 7 hg och 43 cm. Rekordfisken fångades 2005 på maskmete vid Rådhusbron och hade alltså vandrat från utsättningsområdet vid Skjulstaströmmarna till centrala delarna av Eskilstuna, en sträcka på mer än 7 km. Det rekordet är till för att slås med riktat fiske mot harr – varför inte med en torrfluga i Skjulsta?

Harr känns lätt igen på den stora, höga ryggfenan. Liksom alla lax­ fiskar har den en fettfena bakom ryggfenan. Harren har en utpräglad doft av timjan, därav av dess vetenskapliga namn.

21

Lake – Lota lota så lever laken

Lake är den enda arten i torsksläktet som lever i sötvatten och finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Den trivs i kalla och klara vatten på mjuka eller leriga bottnar där strömmen inte är alltför stark. Under den varma årstiden simmar laken på djupt vatten, men under vintern finns den betydligt grundare. Laken är en rovfisk som är aktiv på natten. Under dagen gömmer den sig i håligheter.

Laken äter som mest under den kalla årstiden. Den lever av botten­levande organismer som insektslarver, snäckor och musslor men även av rom från andra fiskarter. Stor lake äter också småfisk.

Laken anses spåra upp sitt byte med hjälp av skäggtömmen på underkäken.

Hanen blir könsmogen vid 2 års ålder, honan vid 3–5 år. Leken sker mellan december och mars på grusiga, sandiga eller steniga bottnar. Större honor lägger upp till 1 miljon romkorn per kilo kroppsvikt. Romkornen kläcks efter cirka 5 veckor.

Laken blir sällan över 10 år gammal, men kan bli över 1 m lång och väga upp emot 12 kg. fiske efter laken

Under vintern står det mesta av sportfisket still, förutom abborr­ pimpel och sportfiske efter lake. Vinterfisket efter lake kräver inga stora investeringar utöver isborr, ismetespö och en kraftig lina. Isborrens skärande diameter bör vara minst 150 mm eftersom lakar runt 5 kg inte är ovanliga. Linan förses med pirk och en kraftig krok och agnas med exempelvis mört eller strömming. Fisket går ut på att låta agnet studsa vid botten för att sprida lockelsen. När laken hugger är det oftast utan tvekan.

22

Fiske i avsikt att hugga eller rycka fast en krok utvändigt på en fisk är förbjudet enligt Fiskelagen. Men lagen gör undantag för ryck­ fiske efter lake. Ryckfisket betraktas dock som oetiskt bland moderna sportfiskare.

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 8,5 kg, Ångermanälven vid Sollefteå (fångad på wobbler 1996).

Lake har långsträckt kropp med brett och platt huvud. Den har två rygg­fenor. Den bakre är långsträckt liksom analfenan. På undersidan av käken sitter en skäggtöm och vid varje näsöppning sitter två korta tömmar. Sidorna är ofta marmorerade i gulgrönt eller brunt.

23

Löja

– Alburnus

så lever löjan

alburnus

Löja finns i de flesta av kommunens sjöar och lugnt strömmande vattendrag. Den trivs bäst i klara och rena vatten. Här lever den i stim och söker föda i vattnets mellanskikt eller vid vattenytan.

Under sommaren undviker löjan områden med tät växtlighet.

Vintertid söker den sig till djupare vatten.

Löjan äter flygande insekter, insektslarver, djur- och algplankton.

Maxlängden för en löja är 25 cm och vikten överstiger sällan 100 gram. Den kan bli över 10 år gammal.

Löjan blir könsmogen vid 3 års ålder. Fortplantningen sker mellan maj och juni på grunda, steniga bottnar nära stranden. En hona lägger cirka 1500 romkorn i flera omgångar. Rommen kläcks redan efter cirka en vecka.

24

Fiske efter löja

Sportfiske efter löja är ovanligt. Den används främst som agnfisk vid fiske efter abborre, gädda, gös och asp. Kommersiellt används löjans fjäll för tillverkning av konstpärlor. Fjällen innehåller nämligen guanin, ett ämne med högt brytningsindex som gör att löjan glittrar i vattnet. Den eftertraktade löjrommen kommer inte från löjan utan från den laxartade siklöjan.

SPORTFISKEREKORD

Något officiellt svenskt sportfiskerekord finns inte registrerat.

Löjan är en liten karpfisk med slank, långsträckt kropp med silver­ glänsande fjäll, mörk rygg och stora ögon med vit iris.

25

Mört – Rutilus rutilus så lever mörten

Mört är en av kommunens och Sveriges vanligaste fiskar. Den lever i stim i grunda och varma sjöar och vattendrag. Under vintern söker den sig till djupare vatten.

Mörten äter maskar, snäckor, kräftdjur, insektslarver, fiskyngel, vattenväxter och plankton. Medellängden hos en mört är cirka 25 cm och den når sällan vikter över 1/2 kg. Den kan bli över 25 år gammal. Maxvikten är cirka 2 kg och maxlängden runt 0,5 m.

Mörten blir könsmogen vid 3–5 års ålder. Leken inträffar från maj till juni när vattnet är minst 10° C. Leken sker på grunt vatten på stenbotten eller bland vattenväxter. En fullvuxen hona kan lägga upp till 100 000 romkorn. Rommen kläcks efter cirka en vecka.

Mörten växer långsamt och en fisk på 25 cm är ofta minst 10 år gammal.

Mörten är känslig för försurning – när pH-värdet blir för lågt upphör mörtens fortplantning.

26

Mört är en karpfisk med röda fenor och ögon. Den har silverglänsade kropp och rundad rygg. Mört kan förväxlas med sarv, men sarven har rödare fenor, gulare öga och mässingsgul kroppsfärg.

fiske efter mört

Mört är många metares favoritfisk! Det är ofta den första fisk som fastnar på nybörjarens krok. Och eftersom det finns så gott om mört finns alltid chans till nya rekord! Bra beten är maggot, maskbitar, majskorn, deg, makaroner, ostbitar och andra munsbitar i lagom storlek. Ett tips: Mörten lockas bra av mäskning!

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 1,73 kg från lappländska sjön Högträsk (1998).

Kommunrekord: 770 gram, Eskilstunaån (2006, inofficiell uppgift).

27

Nors – Osmerus eperlanus så lever norsen

Nors är en stimfisk som lever på djupt vatten i Hjälmaren och Mälaren. Under sensommar och höst hittar man den på grundare vatten.

Smånors lever framför allt av djurplankton och bottenlevande insekter, medan de större fiskarna äter kräftdjur och småfisk. I våra sjöar kan norsen bli 20–30 cm. Honan är vanligtvis större än hanen.

Norsen kan bli över 10 år gammal.

Sjölevande nors blir könsmogen vid 1–2 års ålder. Leken sker i samband med islossningen på våren. Då vandrar stora stim med könsmogen nors upp i strömmande vattendrag till grunda vattenområden. En medelstor hona lägger 40 000–50 000 romkorn. Efter 3–5 veckor kläcks rommen och snart därefter vandrar ynglen ut i sjöarna igen.

Torshällaån är en känd leklokal för nors. Men leken sker i betydligt mindre omfattning än för 30–40 års sedan. Därför är norsen i ån fredad under lekperioden 1 april–15 juni. Att värna norsen gynnar även andra fiskarter, eftersom norsen har en nyckelroll i ekosystemet som basföda för fiskar som gädda, gös och abborre. fiske efter nors

Sportfiske efter nors är ovanligt, men lokalt i kommunen är nors en populär matfisk som i första hand äts stekt eller rökt. Inom sport­ fisket har norsen störst betydelse som agnfisk för fiske efter rovfisk.

28

Visste du att...

Nyfångad nors har en karakteristisk doft av gurka.

Nors har långsträckt kropp och stort huvud med underbett och kraftiga tänder. Den är silverglänsande med tunna fjäll vilket ger den ett drag av genomskinlighet. Ryggen är blågrön med mörka fläckar. Liksom laxfiskar har den en fettfena bakom ryggfenan.

FREDNINGSTIDER

I Torshällaån (från Kvarnfallet till åns mynning i Mälaren (till den s.k. abborrstenen) är norsen fredad 1 april–15 juni.

29

Regnbåge – Onchorhynchus mykiss så lever regnbågen

Regnbågen (=regnbågsöring) kommer ursprungligen från västra Nordamerika men är numera en av de mest spridda laxfiskarna i världen. Regnbågen har inplanterats i sjöar över hela landet. I centrala Eskilstuna släpps fångstfärdig regnbåge ut regelbundet mellan Tunafors kraft­station och Faktoriholmarna.

Regnbågen lever i stim och trivs bäst på öppet vatten. Den är som mest aktiv i gryning och skymning – då ofta nära stränderna. Den trivs också i strömsatta partier, djuphålor och områden med mycket växtlighet. En lokal favorit i Eskilstunaån är området direkt nedströms utloppsströmmarna från Tunafors kraftstation.

Regnbågen äter insektslarver och kräftdjur men även plankton.

Den övergår sent till att äta fisk, först då den är 35–40 cm lång, kanske för att den har en så liten mun. Regnbågen växer snabbt, redan första hösten efter kläckningen väger odlingsfisken 5–7 hg.

En femkilos fisk är inte mer än 3–4 år gammal.

Regnbågen leker på våren till skillnad från den europeiska öringen som leker på hösten. Bara i några enstaka fall har regnbågen repro­ ducerat sig i svenska vatten eftersom vattentemperaturen är för hög här när det är dags för lek. visste du att...

Regnbågen infördes i Sverige under 1880-talet via Tyskland. Regnbågen kallas bland för regnbågsforell (forelle är det tyska namnet för öring).

OBS!

Varje form av utplantering av fisk eller kräfta kräver alltid tillstånd av Länsstyrelsen.

30

fiske efter regnbåge

Regnbågen är en kämpe som ofta bjuder sportfiskaren en intensiv match! Som metoder används spinnare, skeddrag och små wobblers i färgglada färger. Även mete med kastflöte eller bottenmete är populära, ofta agnade med Power eggs, en slags pelletsliknande doftpreparat eller doftande räka. När det gäller flugfisket är långsamt fiskade streamers mångas favorit. Det är en sjunkande, långskaftad fluga bunden i mjuka och rörliga material i varierande färgsättningar.

Sportfiskerekord

Sverigerekord: 14,16 kg, Börtnan i Jämtland (2000).

Kommunrekord: 10, 016 kg, Eskilstunaån (2005). Åtskilliga exem­ plar på och över 8 kg har därutöver dokumenterats.

Regnbågen har ett rödviolett band utmed sidolinjen vilket gör den lätt att skilja från övriga öringsarter. Den har också mörka fläckar på huvud, rygg- och stjärtfena. Utseendet varierar starkt mellan olika miljöer.

31

Sarv – Scardinius erythrophthalmus så lever sarven

Sarv finns i de flesta av kommunens sjöar och vattendrag. Den trivs i varma, näringsrika sjöar och svagt strömmande vattendrag. Sarven lever i stim och vistas gärna i tät växtlighet, ofta tillsammans med mört.

Småsarv äter bottenlevande smådjur som exempelvis insekts­ larver. När den blir större äts växter men också insekter, fiskrom och småfisk. Sarvens mun är uppåtriktad vilket gör att den kan ta insekter på vattenytan. Sarven växer långsamt och medellängden är sällan över 30 cm. Den väger bara 4 hg vid 10 års ålder. Sarven blir maximalt cirka 50 cm lång och cirka 2 kg tung.

Sarven blir könsmogen vid 2–3 års ålder. Lekperioden sträcker sig från maj till slutet av juni. Romkornen, 50 000–200 000 beroende på honans storlek, läggs huvudsakligen i vegetation och kläcks efter 10–12 dygn.

Sarven har rykte om sig att blanda sig i andra fiskars lek – den äter gärna rom – och bildar ibland hybrider med löja, mört och björkna. fiske efter sarv

Sarv är liksom mört trevlig att meta. Den är större än mörten och bjuder därför på en hårdare match. Meta den med mask, bröd, med egenlagad vetedeg eller varför inte med en torrfluga?

32

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 1,718 kg, Svartån vid Älvestad i Östergötland (bottenmetad med bröd).

Sarv är en karpfisk som till formen liknar mört, men sarven har högre kropp, mässingsgul kroppsfärg och skarpt röda fenor. Sarvens öga är gulare än mörtens som är röda. Bukfenorna sitter längre fram än ryggfenan (jämför med mört). Sarven har ett tydligt underbett.

33

Signalkräfta

–

Pacifastacus leniusculus

så lever signalkräftan

Signalkräftan fördes in i landet från Nordamerika i slutet av 1960-talet för att ersätta de bestånd av flodkräfta som slagits ut av kräftpest. Kräftpest är en svampsjukdom som kom till Sverige i början av 1900-talet med importerade flodkräftor. Signalkräftan är resistent mot kräftpest men kan bära på smittämnet och därmed smitta flodkräftor. Inplan­teringen av signalkräftor bidrog till en ännu större spridning av kräftpesten och många inhemska bestånd av flodkräfta slogs ut helt.

Kräftor är allätare och lever på insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och vattenväxter. De drar sig inte heller för att äta döda artfränder eller ge sig på levande kräftor med mjukt skal.

En signalkräfta kan bli 5–20 år gammal och 20 cm lång, utan klor. När signalkräftan är 8–10 cm lång och 2–5 år gammal blir den könsmogen. Parningen sker mellan september och oktober i kallt vatten. Honan bär de cirka 250 befruktade romkornen under stjärten till sommaren året därefter. Vid kläckningen liknar kräftynglet en fullvuxen kräfta.

OBS!

Utplantering av både signal- och flodkräfta kräver alltid tillstånd av Länsstyrelsen! Utplantering utan tillstånd leder till åtal. fiske efter signalkräfta

Fiske efter kräfta ingår inte i det fria handredskapsfisket. I kommunen pågår försök att etablera en livskraftig stam av signalkräfta – sedan 1990-talet har tusentals könsmogna och kontrollerade signal­kräftor

34

utplanterats i Eskilstunaån. När beståndet är tillräckligt stort kommer allmänheten att erbjudas kräftfiske mot en avgift.

Bästa fiskemetoden är mjärde agnad med exempelvis mört eller brax. Avståndet mellan mjärdarna i stilla vatten bör inte överstiga 5 meter, i strömmande vatten kan avståndet ökas. Fisket bedrivs på 0,5–3 meters djup. En grundregel är att kräftor i ljusa vatten går djupare och kräftor i mörkare vatten grundare. Bra fiskeplatser är steniga bottnar med grovt grus och låg vegetation. Släta, gyttjiga bottnar är dåliga fiskeplatser. Kräftor är som mest aktiva under sensommaren eller tidigt på hösten under kvällar och nätter. Aktivi­ teten avtar vid åskväder och under kylslagna kvällar med månsken.

När kräftan ömsar skal mellan maj till juli är den helt försvarslös.

För att undvika naturliga fiender ligger den då inaktiv i sitt gömsle.

Signalkräfta liknar vår inhemska flodkräfta, men har vita signalfläckar i tumleden på klorna. Färgen kan variera, i vatten med dyiga bottnar är den nästan svart, i mineralrika, vegetationsfattiga vatten ljust blåaktig.

35

Sutare – Tinca tinca Så lever sutaren

Sutare är vanlig i många av kommunens sjöar och svagt strömmande vattendrag. Den lever i varma, grunda vatten nära botten, ofta i näckrosvegetation. Sutaren är nattaktiv och går gärna i stim, framförallt under den varma årstiden. Under vintern äter den nästan ingenting och när det blir riktigt kallt går den ofta över i dvala.

Sutaren är tålig och klarar vatten med lägre pH och lägre syrgashalt än många andra karpfiskar.

Sutaren växer långsamt och når 1 kg först efter fem år. Maxlängden är uppskattad till 70 cm och maxvikten till cirka 7 kg. Sutare med en vikt över 2 kg anses som en stor fisk.

Vid 2-3 års ålder blir sutaren könsmogen. Fortplantningen sker på grunda, sommarvarma vatten från maj till juli. En stor hona lägger mer än 500 000 romkorn som kläcks redan efter en vecka. fiske efter sutare

Mete är metoden som används vid fiske efter sutare. Vanligtvis används bottenmete eller flötmete agnat med mask, majskorn, räka, maggots (fluglarver) eller boilies. Det är framförallt i skydd av mörkret som sutaren ger sig ut och letar mat. Ofta avslöjar sig sutaren genom luftbubblor som stiger mot vattenytan när den rotar

36

i botten. En krokad sutare är riktigt stark och rusar ofta in bland vattenväxter. För att kunna hålla emot vid rusningarna är kraftigare utrustning att rekommendera.

SPORTFISKEREKORD

Sverigerekord: 5,46 kg, Antorps sjö i Halland (bottenmete agnat med boilie).

Sutare är en karpfisk som inte liknar någon annan fisk i svenska vatten.

Den har små fjäll som gör att den ser närmast läderartad ut. Färgen kan variera från ljust senapsgul, till grönaktig eller nästan svart. Färgen varierar beroende på vilket vatten arten lever i. Ögonen är röda och vid varje mungipa sitter en liten skäggtöm.

37

Ål – Anguilla anguilla så lever ålen

Ål är en akut hotad art i hela världen. Ålbestånden är bara några procent av vad de var för 30 år sedan. Någon bra förklaring till ålens tillbakagång har forskarna inte hittat, men man vet att ålens vandring har försvårats av vattenkraftverk och andra hinder i floder och åar. Fiske efter lekvandrande ål och ålyngel har också bidragit. Ålens höga fett­innehåll, långa livslängd och den långa vandringen mot Sargassohavet gör ålen extra känslig. Ålen lever större delen av sitt liv i sötvatten men leken sker i havet. När ålhonorna är över 20 år gamla lämnar de Hjälmaren och Mälaren för en mer än 7000 km lång lekvandring till Sargassohavet utanför det tropiska Mellanamerika. Lekplatserna ligger på mycket stora djup. Honan lägger sannolikt flera miljoner ägg. Troligtvis dör de vuxna ålarna direkt efter leken. Ållarverna förs med Golfströmmen och når efter 1–3 år Europa.

Vandringen mot Sveriges kuster tar ytterligare några år. Under vägen ändrar ynglen utseende och blir trådsmala och genomskinliga glas­ ålar. De blir alltmer pigmenterade, och under den långa tillväxtperioden som antingen tillbringas i sötvatten eller längs kusterna kallas de gulål. När ålen blivit cirka 20 år gammal förvandlas arten till en blankål. Därefter påbörjas en ny lekvandring till Sargassohavet. Ålen är nattaktiv och bottenlevande och har sina gömslen omkring bryggpålar, kajkanter och brofästen. När det blir för kallt i vattnet blir ålen passiv och under vintern inträder den i ett dvalliknande tillstånd. Ålen äter musslor, snäckor, insekter, maskar, småfisk, fiskrom och kräftdjur. Ålhonan blir upp till 150 cm lång, hanen endast cirka 50 cm. Honålar dominerar helt i könsfördelningen.

38

Ålen är lätt att känna igen på den ormlika kroppen. Ryggfenan sträcker sig över mer än hälften av längden och är sammanvuxen med stjärtfenan och analfenan. Kroppen är gråbrun och skinnet utsöndrar ett kraftigt slem.

gulål

blankål

OBS!

Det är fiskeförbud för ål, med undantag för yrkesfiskare med specialtillstånd.

39

Öring

– Salmo

trutta

så lever öringen

Öring finns i sjöar, hav och vattendrag i hela Sverige. Men föroreningar, försurning och utbyggnad av vattenkraft har medfört att öringen minskat på många platser. I Eskilstuna finns bara spillror av naturliga bestånd, främst i Mälaren. Öring finns i olika former i vatten av olika slag: i havet kallas de havsöring, i sjöar insjööring och i bäckar för bäcköring. Formerna varierar kraftigt, men alla tillhör samma art.

All öring leker i strömmande sötvatten mellan september och december. Den befruktade rommen läggs i lekgropar på grusiga bottnar. Våren därpå kläcks rommen. En del öring stannar kvar där de växt upp hela sitt liv medan andra vandrar i väg till större sjöar och hav. Efter 1–3 år vandrar öringen tillbaka till sin uppväxtström igen för att leka.

Havslevande öring lever främst av sill och skarpsill. Stor insjö­ öring äter främst nors medan mindre öring har en varierad mat­ sedel. Öringar kan bli upp till tjugo år gamla och en meter långa.

Namnet öring härstammar från de områden med grovt grus, ör, som öringen trivs på. Småöring som är 10–25 cm långa (ca 1–5 år gamla) kallas för smolt. fiske efter öring

Fiske efter öring förknippas ofta med flugfiske. Större fisk som gått över till att äta fisk tar också gärna wobbler, skeddrag eller spinnare.

Under sommartid söker sig öringen, liksom andra laxfiskar, mot djupare och svalare vatten, men går mer ytligt under nätterna. Då kan fiske i gryning och skymning vara lösningen.

40

sportfiskerekord

Sverigerekord: Havsöring 15,26 kg och insjööring 17 kg.

Öring kännetecknas av kraftigt byggd och spolformad kropp. Liksom alla laxfiskar har den en fettfena bakom ryggfenan. Öringen liknar laxen men har som regel fler prickar nedanför sidolinjen och prickar på fettfenan, vilket laxen saknar. Insjööring har röda fläckar på kroppen vilket havs­levande former saknar.

MINIMIMÅTT & FREDNINGSTIDER

Mälaren 50 cm I vattendrag som mynnar i Mälaren är öringen fredad 15 september–31 december.

41

214

Näshultasjön

4

56

Hedlandet, Hjälmaren

3

Östra Hjälmaren

Alberga

Sundbyholm, Mälaren

56

2

E20

Torshällaån

56

1

E18

230

Näshultasjön

E20

53

214

Kvicksund ALLMÄNNA Tumbo SJÖSÄTTNINGSRAMPER

5

Ärla

Kjula

10 Km

E20

Sörfjärden

Eklången

© Lantmäteriet MS2006/1416

0

E20

Sundbyholm

Hällberga

Bårsten

53

Bälgviken

Hållsta

Skogstorp

Eskilstuna

Torshälla

Mälaren

äg sv

n rgata

ss

äg

To rs

hä

lla v

äg

en

ng Ku

ta n

ta n

sg at n a ta sg

n

ta n yr d mn als g as tik ata ga tan

ata nin gg

ga

ta n

Kyrkb ron

n

äg

ga

av ä

ge n

en väg Vils ta

en vä g

sto og Sk

atan

Va s

äg e

n

3 ädelfiskar/dygn

Fiskekort krävs Förbjudet fiske

Det är ej tillåtet att fiska från broar, privat egendom eller vid badplatser

n Press argata n

ata

av

Gratis fiske

Fröslundavägen Fila rg

kv ist

en ge n

av

vä

g er

rps

illb

en

atan

Åd al s

G

äg

Kö pm

Tege lbru

ata n

sv

an

tan

St en

reg

Ku ng

Rud da m

Stålforsbron

Stu

Djurg årdsvä gen

m sg atan

Ky

Fors kyrka

ks ga

tan

nér g

Rå d bro husn

ta n

ga

Teg

rko ga

Gy

Dr ott

Kr ieb

Alv

tan

aM

se

ns

Br uk

Ås ga

tan

on Kr

gata

Zett er berg sg a

n

gen

Be r gs

Ö.

n ergata

Carlavä

a ta

tan

Klost

an

ga

Kjulav en äg

dgat

rks

ta n

n

n

Stran

rm a

sg a

a ta

jeg

a ta

Ny br o

ta n

n

Tu llg a

ge

Sm ed

Strömsholmen Ha mn Ra ga tan de ma ch erg a ta n

sg

n

an

vä

by

Ny g

V. Å

Gr än

Klosters kyrka

Vä s te

Kronskogen Stenbyäng Naturreservat

tor ga

Faktoriholmarna

rga

Stå

Vä s tr aS

Vä s te

hlb er

gs

vä g

en

sv

Sc hr öd

ESKILSTUNAÅN on

Väs te

an

rn a

oh

er stie

tJ

ed Gr

rg Heja

Må t

He ja

äg Vilstav

en

Fiskemöjlighet

r ga tan

Handikappsanpassad fiskeplats

Vilsta naturreservat

Badplats Skjulstastugan

0

500 m

© Lantmäteriet MS2006/1416

F

Fiskekort

naden

TORSHÄLLAÅN gv

e äg

Strandprome

Rin

n

th Ru

sg

Ho lm

enle

s gatan

un d

na

Germ

Eskilstunaväge n

nd

väge

äg

rnv

rä

elius

Jä

t an

n

Ka

Zeth

B a sg

Östra Torget n ata rog

gata

lg

ss Slu

atan

n

Strömgr

Rikta rg

ge

Aliforsg

yvä

Kyrkog Rådhus

Rik ta

r ga

tan

Storg

atan

n

b Ny

Torshälla kyrka

d en

Sjösättningsramp

Kofältet

Fiskemöjlighet n

ta

ga

ds

un

äg en

tun av

3 ädelfiskar/dygn

Ge rm

Eskils

Handikappsanpassad fiskeplats Therm ae niu Gratis fiske sgata n Fiskeförbud

ds Germun

gatan

Fiskeförbud 1 april - 15 juni samt 1 sept - 31 okt. Förbudet gäller ända till åns mynning i Mälaren.

Förbjudet fiske Ekbackens naturreservat

44

0

250 m

© Lantmäteriet MS2006/1416

Det är ej tillåtet att fiska från broar, privat egendom eller vid badplatser.

© Lantmäteriet MS2006/1416

0

tra Knall

500 m

Karlberg

Sundbyholm naturreservat

Sundbyholm

SUNDBYHOLM, Mälaren MÄLAREN Sundbyholms marina

Sundbyholmsåsen naturreservat

Sjösättningsramp

Mora

Nynäs

0

© Lantmäteriet MS2006/1416

500 m

Lilla Trädtorp

Priartorp

Björstorp

Naturreservat Hedlandet

Strömsäng

Grindstugan

Nordösundet

HEDLANDET, HJÄLMAREN

214

Sjösättningsramp

Karlberg

© Lantmäteriet MS2006/1416

0

Prästtorp

500 m

Sjösättningsramp

214

Koten

ÖSTERBY, NÄSHULTASJÖN

Österby

Näshultasjön

Gubbstugan

Mina

fiskerekord

(svenskt rekord i kg inom parantes)

vikt plats

datum

aborre (3,1)

............. ................................ ...............

asp (8,0)

............. ................................ ...............

brax (7,8)

............. ................................ ...............

gädda (26,6/12,3*) ............. ................................ ............... gös (12)

............. ................................ ...............

harr (2,8)

............. ................................ ...............

lake (8,5)

............. ................................ ...............

löja

............. ................................ ...............

mört (1,73)

............. ................................ ...............

nors

............. ................................ ...............

regnbåge (14,2) ............. ................................ ............... sarv (1,7)

............. ................................ ...............

sutare (5,5)

............. ................................ ...............

öring (15,26/17,0*) ............. ................................ ............... *hav/insjö

48

I ”Fiskar och fiske i Eskils­ tuna kommun” får du stifta närmare bekantskap med de fisk­arter som lever i kommunens vattendrag och sjöar. Dessutom ges värdefulla tips om metoder och tidpunkt för fiske samt information om de fiskeregler som gäller för kommunens vatten.

Fiskeguiden har tagits fram i samarbete mellan Eskilstuna kom­mun och föreningen Å!Fiske Eskilstuna. De vackra illustrationerna är målade av Therese Johannesson.

www.eskilstuna.se