MARKUS HANNNING Arkitekthรถgskolan Umeรฅ Universitet Arkitektskolan Lunds Universitet markus.hanning@gmail.com 070 260 73 94
2011-2014 2014-2016
INNEHÅLL
INTEGRATIONSBOENDE - Kv Dadeln, Malmö
s. 3
DESIGNINKUBATOR - Posthusplatsen, Malmö
s. 11
JUJŌ NO IE - Tokyo, Japan
s. 17
VILLA TESDORPF, Ralph Erskine - Fallstudie
s. 19
DHARAVI KULTURCENTER - Mumbai, Indien
s. 20
HUS I PARKEN - Nyhamnen, Malmö
s. 29
BARNENS PAVILJONG - Gustaf Adolfs torg, Malmö
s. 33
S:T PETRI KYRKA, Sigurd Lewerentz - Fallstudie
s. 35
Hur samhället välkomnar och integrerar nyanlända människor till vårt land är en ständigt aktuell fråga. Under 2015 blev detta ämne än mer akut och aktuellt i och med den enorma strömmen av flyktingar genom Europa. Detta innebär en stor utmaning där alla delar av samhället måste verka tillsammans, först på kort sikt när man måste se till att tillgodose basala mänskliga behov som tak över huvudet och mat på bordet. Men en än större utmaning är i det långa loppet, hur vi arbetar för att integrera nyanlända samt hur vi jobbar för att motverka utanförskap. Detta projekt består utav byggnader som uppförs med tillfälligt
bygglov på tomma eller underutnyttjade platser i staden. Med markplan fyllt av publika aktiviteter som butiker, verkstäder och café samt bostäder på övre plan är visionen att skapa en plats fylld av liv, samtidigt som de privata rummen är tydligt avskiljda. En mix av olika bostadsformer, från korridorsboenden till små familjelägenheter och bokaler, samexisterar och kan locka människor med olika behov och intressen. Projektet innehåller flera delade utrymmen, både inomhus och utomhus, med idén om att skapa otvungna möten i vardagen och avdramatisera mottagandet av flyktingar.
KV V DADELN MALMÖ Program Tillfälliga byggnader i form av: •
• • •
En publik byggnad med café som kan locka passerande att stanna på platsen. Lokal för undervisning, främst språk. Kontor för Migrationsverket. Verksamhetslokaler för uthyrning. Bokaler - Verksamhetslokaler i anslutning till bostad. Boende av varierande typer för att passa olika människor:
•
kompisboende, parboende, familjeboende och korridorsboende. Gemensamma lokaler för nytta och nöje. Festlokal, grillplats, studieplatser och tvättstuga.
4 | Integrationsboende
Korridorsboende - 213 m2 - Sällskapsdel & kök plan 2: 50 m2 - 12 sovrum: 4,5 m2 Verksamhetslokal - Maximalt 77 m2
Bokal - Lägenhet för två personer: 30 m2 - Verksamhetslokal: 36 m2 Kompislägenhet - För fyra personer: 72 m2
Familjelägenhet - För fyra personer: 29 m2 Verksamhetslokal - 30 m2
6 | Inte egrationsboende
3
5
7
3
4
3
3 4
6
8 2
1 9 4
3
Markplan - 1:400
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.
Auditorium Café Verksamhetslokal för uthyrning Bokal Gemensam lokal med kök Grillplats Tvättstuga Gungor Soprum Undervisningslokal Gemensam lokal Lägenhet för två - kompis- eller parboende Lägenhet för fyra - familjeboende Lägenhet för fyra - kompisboende, kök och sällskapsrum Lägenhet för fyra - kompisboende, sovrum Korridorsboende - sällskapsrum & kök Korridorsboende - sovrum och studieplats Kontor för Migrationsverket Grupprum Takterrass med utekök
11
16
11 13 12 13 12
16
10 11
12 12
16
12
Plan 2 - 1:600 På plan 2 blir atmosfären mer privat, här finner vi bostäder. Bostadsdelen av bokalerna kan nås såväl som med trappa mellan de två delarna som genom loftgångar. I korridorsboendena finns sällskapsrum på plan 2.
17 20
13
14
13 12
17 19
11
18 14 17
12
17
15
12 17
Plan 3 - 1:600 På plan 3 i den publika byggnaden finns grupprum och kontor för Migrationsverket. Takterrassen med utekök står alltid öppen.
15
17
Plan 4 - 1:600 Sovrum för kompis- och korridorsboenden.
8 | Integrationsboende
Den öppna platsen - När man går in på tomten från Industrigatan möts man av en öppen plats omgiven av verksamhetslokaler. Här finns grillplats och gungor
för barnen. Den öppna strukturen över grillplatsen kan täckas över om vädret kräver det, och möjliggör exempelvis kräftskivor en regnig sensommarkväll.
Interiör korridorsboende plan 4 - Bild från plan 4 i ett korridorsboende. Interiören är enkelt uförd i plywood, som kan laseras och få accentfärger.Här
finns gemensammt utrymme för studier eller samtal och balkong i sydvästläge. Den allra mest privata sfären till höger, de små egna sovrummen.
Posthusplatsen i Malmö, ett torg alldeles intill stadens centralstation, är en plats av historisk vikt. Det var här båtarna från utlandet anlände och lade till; det brukade vara en livlig plats. Idag är det en steril och mestadels livlös asfaltsplätt, med parkering av bilar som enda beständig funktion. Designinkubatorn har som mål att åter bringa liv till Posthusplatsen. Placerad precis vid kajkanten lämnar
byggnaden torget öppet och tillåter tillfälliga aktiviteter som konserter och marknader att äga rum, samt undviker att blockera vyn till och från det gamla posthuset. Projektet hyser sex små verkstäder för uthyrning till nystartade företag, butiksyta för att sälja de producerade varorna, ett utställningsrum, ett multifunktionsrum, studie-/ arbetsplatser och kafé/bar.
12 | Designinkubator
Pojektets fokus var i stor grad att utforska hur man kan använda Rhino och dess plugin Grasshopper i gestaltningen. Byggnadens bärande struktur utformades i Grasshopper/Kangaroo, där en tensegritetsmodell med stänger i tryck och kablar i dragning utvecklades till dess att önskat resultat uppnåtts. Ingen av stängerna vidrör en annan stång, och varje kabel och stång
är nödvändig för att byggnaden ska vara stabil. Datormodellen testades sedan i en fysisk modell för att verifiera att den fungerade även i verkligheten. Även byggnadens rörliga skuggelement som kan anpassas efter solförhållandena utvecklades i Grasshopper/Kangaroo, med simulering av en rörlig konstruktion med töjbart tyg.
14 | Designinkubator
Situationsplan - 1:2000
Markplan - 1:600 Utställning, försäljning, café
Plan 2 - 1:1000 Ateljéer/verkstäder, café
Plan 3 - 1:1000 Ateljéer/verkstäder, multifunktion
16 | Desig ig gni nink nkub nk ubat ub a or
I samarbete med My Brandt. Jujo No Ie, Trädhuset, är en kompakt bostad för två personer med footprint på 24m2. Huset är beläget i Tokyos Ueno-distrikt, där byggnaderna står tätt intill gatan utan mjuka övergångar mellan publikt och privat. Byggnaden är gestaltad med halvplan för att skapa rymd trots små mått, med trappor med inbyggd förvaring som kan fungera även som sittplatser. Inspiration har tagits från skogen, med ljus som silas in genom fasaden likt en trädkrona, och fristående pelare som efterliknar trädstammar och betonar husets vertikalitet. Bakom huvudbyggnaden finns en liten innergård, gläntan, med utekök och bastu.
18 | Juj ujo o No Ie
19 9 | Fal a ls studi tu ud diie av Viillla la Tes esdo sdorp dorp do pf
DHARAVI MUMBAI | INDIEN
2 | Dha 20 ara avi Kul ultu turc rcenter
Dharavi Kulturcenter är placerat på en ödetomt i den täta stadsstrukturen i den informella bosättningen Dharavi, Mumbai, Indien. Projektet är öppet för allmänheten och avser att introducera aktiviteter som i stor grad saknas i området idag. Med temat kultur får invånarna möjlighet att utöva dans, musik, teater och hantverk, och samtidigt dela med sig och visa upp sina kunskaper.
Tomten, kallad Peter Pan Garden, är unik för området med sin grönska. Hänsyn har tagits för att bevara träden, och skapa en oas i det intensiva gatulivet alldeles intill. Med flera mindre byggnader placerade kring mindre innergårdar skapas en övergång från huvudgatan till den slingrande labyrint som bakgatorna utgör.
22 | Dharavi Kulturcenter
Dharavi - en stad i staden Dharavi, en del av den indiska miljonstaden Mumbai, täcker drygt 200 hektar och har en uppskattad befolkning på en miljon männsikor. Slumområdet kan beskrivas som ett eget samhälle inom den stora staden. Här finns produktion av läderprodukter, textilier, slakterier och lergods. Lastbilar delar utrymme med
lekande barn och fösäljning av frukt. Lukten, ljuden och rörelsen är konstant och fick mig att undra vart människor gick för att få en paus från staden. Projektet tog start i en kartläggning över platser som kunde erbjuda viss avskildet utan att helt tappa kontakten med det urbana rummet i ett visst gatuavsnitt.
4.
3.
1. 2.
4.
Platser för avskildhet i det urbana rummet 1. 2. 3. 4.
Chai-café Bar Skugga utanför polishus Hindutempel
1.
24 | Dha h ra r vi Kullturcente er
Vy frĂĽn gatan...
...genom avsmalnande entrĂŠ...
...som Ăśppnar upp sig mot innergĂĽrden...
...till gĂĽng under bro.
26 | Dharavi Kulturcenter
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.
11 11
12
8 Plan 2 1:400 15 12
8
2
16 15
A 3
11 11
15
6
9
5 1
6 7
15
15
12 14
6
4 15
6
10
13 Markplan 1:400
A
A-A 1:400
Utomhusscen Målning & skulptur Musikstudio Danssal Teater Omklädning Bibliotek Utställning Klassrum Kontor/Information Instruktörsboende Hantverk Kiosk Chai-café Förvaring Sittplatser utomhus
2 | Dha 28 hara ra avi Kul ultu turc tu rcen rc en e nte er
A-A 1:400
Existerande grรถnska i Nyhamnen.
Hus i parken är ett bostadsprojekt med 68 lägenheter i Nyhamnen i Malmö. Lägenheterna, i varierande storlekar från korridorsrum till fyrarummare, placeras tillsammans med en gemensam lokal i en ny långsträckt park. Huskropparna är avskärmade mot de
vältrafikerade kringliggande gatorna, och öppnar upp sig in mot parken för att skapa en avskildhet trots det centrala läget. Grönområdet mellan husken blir till en delad innergård, där de boende och passerande kan mötas.
Betong Cortenstål Grus Polykarbonat Ytbehandlat limträ
Detalj 1:50
30 | Hus i parken
Sekvens från angränsande cykelbana...
B-B 1:400 A
4
4
3
1. Gemensam lokal med bastu 2. Tvättstuga 3. Cykelparkering 4. Delad förvaring Övriga: lägenheter
2
4
3 1:400
B
A
... till trapphuset...
... och vardagsrummet som vetter mot parken.
3
2
3 4
1
4 3
B
32 2 | Hu uss i parke arrkke a en
I samarbete med Kristina Jermer. Barnens Paviljong är ett projekt med färgglada lameller som monteras samman för att skapa en paviljong med gott ljusinsläpp. Paviljongen erbjuder ett rum i staden i barnens skala samtidigt som den fungerar som sittplats för den som behöver vila benen ett ögonblick. Projektet var en kortare övning i de digitala verktyg en arkitekt kan använda. En 3D-modell utvecklades i Rhino/Grasshopper efter idéskiss, varefter delarna till en fysisk modell i skala 1:10 skars ut med hjälp av laserskärare.
34 3 4 | Bar arne nens ne ns Pav avilililjo jong jo ng
I samarbete med Rebecka Örtegren. S:t Petri kyrka (1962-66) i Klippan i nordvästra Skåne är ett av Sigurd Lewerentz mest kända verk. Det är en lågmåld byggnad, placerad bland grönskan i Stadsparken. Såväl golv, väggar, tak och platsbyggda möbler är gjorda av tegel, något som ger kyrkan ett homogent och varaktigt uttryck. Kyrkorummet omfamnas av administrativa- och gemensamma aktivitetsrum, och både länkas samman och åtskiljs av en passage. Fallstudiens modell ämnar att ge en förståelse för hur de olika rummen hänger ihop, för konstruktion i kyrkans välvda tak samt för skalan i de respektive byggnadskropparna. Kork valdes för att representera det konsekventa användandet av tegel och dess oregelbundenhet som onekligen ger byggnaderna en speciell karaktär.
36 6 | Fallstudie av S:t Petri Kyrka
TACK fรถr att du tog dig tid!
markus.hanning@gmail.com 070 260 73 94