När umgänget förbyts i uppträdande | Emma Audas 28 Kommunikatörens uppgift och allas ansvar | Martin Garlöv 30 Kommunikation för att leva | Sofie Strid 48
4 | 2020
Maria Stenberg, kommunikationsrådgivare:
Kommunikation är att se mottagarnas behov
Kommunikatörens uppgift och allas ansvar I den kommunicerande församlingen är förändring normaltillståndet. Det är en av Martin Garlövs 9,5 teser om den kommunicerande församlingen och de som gör jobbet. Martin, som är kommunikatör, lyfter vikten av att vi alla kommunicerar och att kommunikatören ska ses om en möjliggörare.
1. Vi är alla individer – och kommunikatörer Människan till sitt väsende är kommunicerande. Församlingen består av människor som kommunicerar, av medarbetare som kommunicerar med varandra och med alla dem de är till för. Att vara kommunikatör i en församling kan kännas som ett ensamarbete, när det bara är riktigt stora församlingar som har mer än en tjänst med det namnet. Se det så här istället: Varje anställd medarbetare är en kommunikatör, för alla kommunicerar för att kunna göra sitt jobb och ta sitt ansvar. Ur det perspektivet har även en mindre församling många kommunikatörer, kanske 20 eller fler. Och om de ideella medarbetarna och de förtroendevalda räknas med, då växer skaran. 2. Den ensamme kommunikatören är på väg att försvinna
I den kommunicerande församlingen är kommunikatören inte längre ensam. Genom att dela kommunikationsarbetet med andra medarbetare frigörs tid och resurser för kommunikatören. Det skapas ett nytt utrymme för förbättring och utveckling.
30
Korsväg 3 | 2020
Alla är ju inte från början proffs på kommunikation eller ens glada amatörer. Några behöver mer uppmuntran för att få glädjen i uppdraget tillbaka. Andra behöver handledning och utbildning. Det underlättar betydligt om kommunikatören så lite som möjligt uppfattas som en polis och alltmer blir en anlitad trädgårdsmästare. Den som odlar den goda jorden där det nya ska gro och det som kommit upp ska växa till sig och bära frukt. 3. Nya tider betyder andra bullar
Överlag går arbetslivet från att medarbetare låter sig styras av order till att rätt saker blir gjorda på rätt sätt utifrån motivation. Inget talar för att kyrka och församling skulle vara ett undantag. I en brytningstid ligger det en frestelse i att bli kvar vid det gamla eller i alla fall återfalla i ett trängt läge. När kommunikatören upplever att de viktiga vad- och varför-frågorna inte får fäste varken i arbetslaget eller i kyrkorådet, då finns risken att röster höjs och det börjar pekas med hela handen. Kortsiktiga segrar kan uppfattas som en belöning, men i långa loppet kommer det inte att fungera.
Martin Garlöv är en flitig kommunikatör i Svenska kyrkan, känd inte minst från sociala medier där han generöst delar med sig av det han möter i sitt stora nätverk: ”Med lust och längtan mot mer söndagsglada och levande församlingar”.
Kommunikatören kan behålla sitt ansvar genom att ta initiativ till förbättringar istället för att reagera i efterhand på det som redan är gjort. 4. Digitalisering ger en ny direkthet
Den som har är den som ger. När kommunikation sker i mötet ansikte mot ansikte utan teknik, då är nästan alla med på premissen. Men när teknik är inblandad är det inte lika givet. Med digitaliseringen har många arbetsuppgifter blivit enklare och billigare. Den människa som har informationen kan oftare nu än förr utan en eller flera mellanhänder dela med sig, föra informationen vidare till andra.
Grejen är att verka i den riktning som gör kommunikatören till mindre av en operatör och mer av en möjliggörare. Digitaliseringen har gett kommunikatören nya och bättre förutsättningar för att förstärka sin pedagogiska sida. 5. Kommunikation görs med hela församlingskroppen
Den medarbetare som kommer ny till en församling möter en ny kropp. För en kommunikatör hör det till de första arbetsuppgifterna att ta reda på vilka medarbetare som är bra på att kommunicera och vad de berättar om för Korsväg 3 | 2020
31
Som du vill att människor ska kommunicera med dig, ska du också kommunicera med dem.
andra, vilka människor de särskilt vänder sig till och hur de bär sig åt. Bra också att ta reda på vilka som det inte går så bra för än. Vad saknar de för att kommunicera bättre? Den som inte är ny på jobbet kan göra ett omtag när ett nytt arbetsår har börjat och ställa samma nyfikna frågor. Svaren kan mycket väl leda till en nyorientering för församlingens kommunikation. Kroppsmedvetandet stärks och då kan de olika kroppsdelarna samverka på bästa sätt. Inte minst viktigt är att tårna pekar åt rätt håll, samma håll som församlingens vision. En samling omkring riktningen är så mycket viktigare än hastigheten, för det leder varje litet steg närmare målet.
6. Ännu ringer klockorna och inget är sig likt
Inga medier försvinner – det är en av mediegurun Marshall McLuhans teser. En mycket användbar nyckel för att förklara verkligheten och sortera olika medier. I kyrkans långa historia är det påtagligt hur tesen stämmer på mediebruket. Meddelande huggs fortfarande i sten. Se ut över kyrkogården bara. Och ännu ringer klockorna till samling och andakt över byn eller över en stadsdel. Handskrivna lappar sätts upp på anslagstavlor och brev läggs på postlådan. McLuhan visade också att bruket av medier transformeras när nya tillkommer. Radion fick en annan användning. TV blev mer än bara bildsatt radio. Facebook startade som en digital skolkatalog ... Då inga medier försvinner, blir de alltfler. Ingen församling kan använda alla eller finnas
32
Korsväg 3 | 2020
med i alla kanaler. Medieval är en nödvändighet. Att alla medarbetare tar sitt kommunikationsansvar är den enda framkomliga vägen för att församlingens närvaro i många kanaler och ett brett mediebruk ska vara möjligt.
7. Förändring är det normala – och det kommer att hålla i sig
I den kommunicerande församlingen är förändring normaltillståndet. Nyfikenheten på det nya och smått okända är typiskt. Det skapas utrymme – tid och pengar – för nya sätt att kommunicera genom att de gamla kanalerna delvis används på ett nytt sätt. Det är långt ifrån nödvändigt eller önskvärt att tvärt sätta stopp för det gamla, till exempel annonsering i papperstidning. Men genom att halvera annonseringen blir det gott om pengar till nya kanaler som ofta ger minst dubbelt så mycket pang för pengarna. Ett dilemma kan vara att få accept och beslut på val mellan alternativen. Förlora inte i onödan modet och handlingsutrymmet genom att ställa frågor till människor om du anar att de skulle kunna ge dig svar som du inte vill ha. Be inte om råd från dem som riskerar att ge dig förslag och rekommendationer som du inte skulle vilja följa. Och ska någon annan fatta beslut som påverkar dig, gör vad du kan för att bara erbjuda alternativ som du kan leva med.
8. Kommunikation är mer än mission när altaret samlar och sänder
Kommunikation som mission – har på många håll i Svenska kyrkan på några få år blivit ett
synsätt som flera kommunikatörer tagit till sig. Det är gott. Nästa steg blir att integrera kommunikation med församlingens uppdrag i sin helhet. Så blir kommunikation mer än en stödfunktion. Kommunikation som undervisning och diakoni – och framför allt kommunikation som gudstjänst. Altarbordet är referenspunkten som samlar och sänder. Delande av enkelt bröd och vin är sant kommunicerande: Kom, allt är tillrett. Gå i frid och tjäna Herren med glädje. Nästa gång det är dags att förnya församlingsinstruktionen, då kan nya hållbara punkter om kommunikation vävas in på strategiska ställen och bli de hållbara krokar som kommunikationsplanerna ska hängas på. 9. Bibeln är inspirationskälla och lärobok i kommunikation
Bibeln är bok för bok och från pärm till pärm fylld av inspiration och ledning för en kommunikatör i församlingens och kyrkans tjänst. Här finns också ett och annat tydligt varnande exempel och uppmaningar: Gör inte så här. Men de allra främsta budskapen är: Var inte rädd. Som du vill att människor ska kommunicera med dig, så ska du också kommunicera med dem. En uppmaning med Jesus i ryggen och en gyllene regel både i den interna och det utåtriktade kommunikationsuppdraget.
En halv tes om framtiden
9 teser och en halv i en stiftstidning är förstås inte så storslaget som 95 teser på en kyrkport. Även om formatet är ett annat, så är det samma önskan om reformering som är grunden. Gläds åt att människor som regel väljer att kommunicera med en annan människa, hellre än en skylt till. Att den som kommunicerar i församlingens och kyrkans tjänst aldrig lär bli utan uppdrag. Se fram emot att större andel av kommunikationen blir personlig och mindre av allt till alla. Det är en förväntan från mottagarna och en insikt som behöver sjunka in hos varje sändare. Vägen framåt handlar om att bygga och underhålla nätverk. Det var inte bättre förr. Räta på ryggen och du kommer att se att det ljusnar vid horisonten. Jäkta inte, men håll styrfart så du inte tappar balansen i steget framåt. Kom ihåg att söka med blicken, låt den vandra i dikeskanterna. Ofta dyker det upp spännande saker här för en sakletare. Text: Martin Garlöv Foto: Magnus Aronson
Korsväg 3 | 2020
33