Svenska kyrkans sociala roll i samhället Erfarenheter från några stift och församlingar
Svenska kyrkans sociala roll i samhället Erfarenheter från några stift och församlingar
© 2010 Svenska kyrkan Produktion och tryck: Ekotryck Redners
Innehållsförteckning inledning svenska kyrkans sociala roll i en ny tid Samhällsförändringar Modell för reflektion Församlingarna om de diakonala rollerna Stiften om de diakonala rollerna
6 8 9 10
nya möjligheter och nya utmaningar De medverkande stiftens vägval Församlingar och pastorat som deltog
11 16
det nationella projektet ”svenska kyrkans sociala roll i samhället ”
26
hur har projektet påverkat församlingarnas arbete? Församlingarna om stödet de fick Stiften om stödet de gav Församlingarna om metoderna
28 28 29
kontakter
31
Rapporten har utarbetats i samverkan mellan Martin Garlöv, Elisabeth Hjalmarsson, Maria Leijman och Carina Öjermo
Inledning Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar i den svenska välfärden och diskussioner förs om vilken välfärd vi ska ha och vilka roller olika aktörer på samhällsarenan har. Svenska kyrkan har i alla tider engagerat sig i sociala frågor och spelat en viktig roll i byggandet av samhälle och välfärd. Förändringarna i samhället samt de ändrade förutsättningarna för Svenska kyrkan efter relationsändringen med staten utmanar till en reflektion om Svenska kyrkans sociala roll i en ny tid. Det finns behov inom Svenska kyrkan bland förtroendevalda, anställda och ideella medarbetare att öka kunskapen och kompetensen i diakonala frågor kopplat till Svenska kyrkans sociala roll i samhället. Stifts- och församlingsledningar vill fördjupa sig i de sociala utmaningar man ser och reflektionsprocesser kan vara en hjälp att sätta in befintlig verksamhet i ett sammanhang och att inspirera till utveckling och nytänkande. Under 2009 har Göteborgs, Västerås och Härnösands stift medverkat i ett nationellt projekt för att på olika sätt reflektera över Svenska kyrkans sociala roll och ansvar. I de tre stiften har åtta församlingar och pastorat deltagit. Syftet med reflektionsprocesserna i församlingarna och stiftsorganisationerna har varit att bidra till ökad kunskap och kompetens inom det diakonala området kopplat till välfärdsfrågor. Erfarenheterna från de medverkande stiften och församlingarna har här sammanställts så att andra stift och församlingar ska kunna få del av dem. Materialet kan användas i en församling och i en stiftsorganisation där medarbetarna – anställda, förtroendevalda och ideella – vill fördjupa samtalet om Svenska kyrkans sociala roll och ansvarstagande. Meningen är att uppmuntra en framåtsyftande och långsiktig process med reflektion, nytänkande, utveckling och erfarenhetsutbyte. Det här materialet finns publicerat på Svenska kyrkans intranät internwww. svenskakyrkan.se och på Sensus studieförbunds intranät. Webbversionen har som tillägg länkar till andra webbsidor med mer information och till litteratur och dokument som också kan vara underlag vid reflektionsprocessen. Vid sidan av det här materialet finns en antologi från 2009 som heter ”Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige”. Den lyfter fram och belyser några centrala teman för Svenska kyrkans diakoni och finns att hämta som pdf från Svenska kyrkans intranät samt Sensus studieförbunds intranät. Till antologin hör en studiehandledning med uppslag för samtal, övningar och redskap för reflektionsprocesser. Även den finns på Svenska kyrkans intranät och på Sensus studieförbunds intranät.
beställ boken hos sensus ”Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige” Artikelnummer: 326 Kostnad: 70 kronor Telefon: 0175-266 11 E-post: sensus@dc-hallstavik.se
5
Svenska kyrkans sociala roll i en ny tid Samhällsförändringar Det sker politiska och ideologiska förändringar i synen på välfärd och hur den ska organiseras och genomföras. Från att stat och kommuner tidigare haft monopol på välfärdstjänster välkomnar regeringen idag både privata och ideella aktörer inom välfärdsområdet. Det finns en bredare syn på välfärdsfrågor, som innebär att mångfald och valfrihet av välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg värdesätts på ett nytt sätt. Alltfler idéburna organisationer etablerar sig som utförare av offentliga tjänster. Staten har fortfarande ansvaret för vård, omsorg, skola och sociala tjänster av olika slag även när privata och ideella aktörer driver verksamheten och verksamheterna är finansierade genom skattemedel. Betydelsen av den verksamhet civilsamhället eller den sociala ekonomin står för har uppvärderats och räknas till betydande faktorerna i en utvecklad välfärd. I ett vidare samhällsperspektiv har idéburna organisationer även en omistlig roll att bidra med viktiga värden i samhället och i enskilda människors liv. Efter en dialog med ideella sektorn antogs en överenskommelse 2008 mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen antogs av riksdagen 2009. Med riksdagens beslut finns en betydelsefull bred partipolitisk enighet. Med utgångspunkt från den nationella överenskommelsen utarbetas idag lokala överenskommelser i samverkan mellan kommuner och idéburna organisationer som är lokalt verksamma. Syftet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare samt att ge idéburna organisationer bättre förutsättningar än tidigare att ta på sig rollen som utförare av vård, omsorg och sociala tjänster. De idéburna organisationernas unika och oersättliga bidrag till samhällsutvecklingen får med överenskommelsen ett nytt erkännande, vilket på ett värdefullt sätt ökar möjligheten att kanalisera och mobilisera människors engagemang och delaktighet i gemenskap med andra. I överenskommelsen finns en stark betoning av de idéburna organisationernas roll att vara röstbärare ur sitt unika perspektiv. Den ideella sektorn har ett värde i att vara en oberoende kritisk granskare av det offentliga välfärdssystemet och dess effekter i människors vardagsliv.
6
Överenskommelsen bygger på sex principer om samverkan: • Självständighet och oberoende • Dialog • Kvalitet • Långsiktighet • Öppenhet och insyn • Mångfald Mer information finns på: www.overenskommelsen.se samt på www.ideburna.se
De förändringar som sker i samhället får också som följd att det offentligas samt allmänhetens förväntan på kyrkornas engagemang ökar. Förändringarna motiverar Svenska kyrkan att reflektera över sin sociala roll och vilket ansvar hon kan, vill och bör ha i det samhälle som växer fram samt hur det relaterar till kyrkans uppdrag. 2007 års kyrkomöte beslutade att starta en inomkyrklig diskussion och reflektion om Svenska kyrkans sociala roll och ansvar i samhället (motion 2007:5 och kyrkolivsutskottets betänkande 2007:2). • Vilken diakoni är relevant inom Svenska kyrkan i dagens samhälle och vilka former kan den ha? • Hur lever Svenska kyrkan trovärdig sitt uppdrag och som en del av det omgivande samhället? • Hur motiverar Svenska kyrkan de diakonala verksamheter hon av tradition bedriver samt de nya verksamheter som utvecklas och hur ser kopplingen ut till Svenska kyrkans uppdrag? Det är några av de viktiga frågor Svenska kyrkan har att bearbeta och som behöver ske inom kyrkans alla nivåer. Idag sker initiativ inom församlingar som utmanar Svenska kyrkans uppfattning om vilka slags åtaganden som är lämpliga för Svenska kyrkan och frågor uppstår om kopplingarna mellan de nya verksamheterna och kyrkans uppdrag. Det finns också församlingar som distanserar sig allt mer från det omkringliggande samhället och riskerar att marginaliseras. Man kan ana att några av förklaringarna till detta är bristande kunskap hos församlingar om samhällsutvecklingen, svårigheter för församlingarna att analysera och dra slutsatser om samhällsförändringarna samt att relatera dem till kyrkans roll i samhället.
7
Modell för reflektion I antologin Nya möjligheter finns en modell som bl. a. identifierar fem sociala eller diakonala områden där Svenska kyrkan har eller kan tänkas ha en roll att fylla. Opinions bildare
Utförare
Samverkan/ Gemenskap samarbete
Församling
• En evangelisk-luthersk kyrka på 2000-talet
Stift
• Ett rättighetsbaserat arbete/förhållningssätt
Nationellt
• Kyrkan som social rörelse och tjänsteproducent
Individuellt stöd
I bilden presenteras de fem rollerna längs den vågräta linjen: kyrkan som opinionsbildare, kyrkan som utförare, kyrkan i samverkan och samarbete, kyrkans verksamhet av gemenskapande karaktär och kyrkans individuella stöd till enskilda människor. Lodrätt finns de tre nivåerna inom Svenska kyrkan: församlingarna, stiften och den nationella nivån. Varje nivå behöver reflektera över sitt ansvar inom de fem områdena och ta ställning till om de har en egen roll, nationellt, regionalt och lokalt samt vilka uttryck det kan ta sig. Samtliga rör sig längs den vågräta linjen men lägger en större eller mindre tyngd vid de olika rollerna. Det behöver också ske en ömsesidig rörelse mellan Svenska kyrkans olika nivåer. Det kan vara lätt att känna igen sig i någon eller ett par av rollerna men det är viktigt att samtala om samtliga fem områden för att tydligare komma fram till vad som är möjligt, angeläget och lämpligt i respektive församling, stift eller nationell nivå. Man kan också behöva finna en balans mellan de olika rollerna. Vi har valt att lyfta fram tre dimensioner som behöver genomsyra reflektionen kring de fem rollerna: • Vad innebär det att vara en evangelisk-luthersk kyrka på 2000-talet? • Hur kan vi arbeta stödjande och främjande i syfte att rusta människor till egenmakt och eget inflytande över sina liv? • Hur kan vi hantera Svenska kyrkans dubbla karaktär av att vara både en social rörelse, driven underifrån av engagemang och delaktighet, och en producent av tjänster, en institution som styrs av lagar, regler och riktlinjer? I antologin Nya möjligheter finns särskilda kapitel som belyser de tre dimensionerna. Se också studiehandledningen.
8
Församlingarna om de diakonala rollerna Årsskiftet 2009/2010 deltog ett 30-tal medarbetare från de medverkande församlingarna och stiften i en enkätundersökning. Där tog de bl.a. ställning till några påståenden om de fem diakonala rollerna: kyrkan som opinionsbildare, kyrkan som utförare, kyrkan i samverkan och samarbete, kyrkans verksamhet av gemenskapande karaktär och kyrkans individuella stöd till enskilda människor. De flesta av församlingsmedarbetarna svarade att deras församlingar har en tydlig roll när det gäller gemenskapande verksamhet och enskilt stöd som till exempel samtal, själavård eller bistånd. På samma sätt är det med rollen samverkan och samarbete i relation till andra lokala aktörer i ett socialt arbete. Något mindre tydlig är rollen som utförare. Däremot är det färre som instämmer i att församlingen har en tydlig opinionsbildande roll i sociala frågor. Det kan vara så att medarbetarna tycker att den borde vara tydligare, men andra tolkningar är möjliga. Drygt hälften av medarbetarna ansåg att församlingens förmåga att opinionsbilda bara delvis är tillräckligt god. Stiftsdiakonen Håkan Stenow i Göteborg föreslår dem som vill utveckla diakonin och pröva de diakonala rollerna att kliva ur församlingsperspektivet, för att se på Svenska kyrkans roll ur ett samhällsperspektiv. Håkan är medförfattare till två böcker om exposure, som är en arbetsmodell för att träna sig i ett mer utvecklat seende och analys, framför allt av utsatta människors situation. – Ett uttryck jag verkligen gillar är Tänkandets seende, säger Håkan. Resultatet av enkäten gav en bild av församlingsmedarbetarnas syn på det här med omgivningens förväntningar på den egna församlingen. Överlag höll de helt eller delvis med om att det finns en uttalad förväntan på att deras församling ska ha en roll i det sociala arbetet. Undantaget är rollen som utförare. Här tog nästan varannan medarbetare helt avstånd från påståendet ”Omkring oss finns en uttalad förväntan att vår församling ska starta eller driva behandlingshem, äldreboende eller liknande”. När medarbetarna skulle skatta församlingens förmåga att engagera sig i de fem rollerna var det inställningen till utförarrollen som man inte hade en klar uppfattning om. Medan de flesta helt instämmer i att församlingen har tillräckligt god förmåga att erbjuda gemenskapsfrämjande verksamhet och nästan lika många helt håller med om att man är tillräckligt bra på samverkan, så var det endast varannan som instämde i att förmågan till utförarrollen är tillräckligt god. De flesta höll bara delvis med om att förmågan att opinionsbilda är tillräckligt god. Medarbetarna i församlingarna ansåg till övervägande del att den sociala roll den egna församlingen tar eller har och människors behov stämmer väl överens. Endast ett fåtal invänder mot påståendet. Medarbetarna tycker också överlag att den sociala rollen matchar förväntningarna från den egna församlingens samarbetspartners. 9
Varannan medarbetare instämmer helt i påståendet att församlingen idag har en social roll och ett ansvar som stämmer väl med församlingsinstruktionen och andra måldokument. Lägg till dem som delvis instämmer och bara 1 av 10 är av en annan uppfattning. Lundby församling i Göteborgs stift använde sig av de fem rollerna som utvecklas i antologin som en modell under deras arbete med en ny församlingsinstruktion. För Ing-Marie Gustavsson, diakon i församlingen, är det klart att rollerna är uttryck för fem olika perspektiv och att en församlings diakonala arbete inte vinner på att ensidigt utveckla en av rollerna. – Om inte Svenska kyrkan tar en social roll i samhället, är det då säkert att man skulle sakna oss? frågar Ing-Marie Gustavsson. Själv tycker hon inte att svaret är givet. Men hon är bestämd på att Svenska kyrkan egentligen har en alldeles särskild social roll som inte är utbytbar. Av det som gör kyrkan till kyrka – gudstjänsten, gemenskapen i tro, själavården, dopet och de andra kyrkliga handlingarna – följer en unik roll. Hennes starka önskan är att Svenska kyrkan i mycket större utsträckning kommer att ta just den rollen och ta ett mycket tydligare socialt ansvar i framtiden.
Stiften om de diakonala rollerna Liksom medarbetare från församlingar som deltog i projektet svarade stiftsmedarbetarna i de tre stiften på en enkät. Flertalet höll med om att stiftet har en tydlig roll som opinionsbildare i sociala frågor. – Svenska kyrkans roll är ett perspektiv och de anställda medarbetarna spelar roll, kommenterar Kerstin Strömberg, projektanställd i Härnösands stift. Men hon ser ingen framtid i att bara de anställda är de som ses som Svenska kyrkans företrädare. Varannan stiftsmedarbetare höll delvis med om att stiftet har en tydlig roll när det gäller Svenska kyrkan som utförare av sociala tjänster och de flesta instämmer helt eller delvis i påståendet att stiftet har en tydlig roll i samverkan och samarbete med andra sociala aktörer i socialt arbete. Ungefär hälften av stiftsmedarbetarna håller helt med om att stiftet har en tydlig regional roll när det gäller Svenska kyrkan som gemenskapsfrämjare. Lägg till dem som delvis instämmer och det blir sammantaget 9 av 10. Enkätens påstående att stiftet har en tydlig regional roll när det gäller stöd till enskilda med t.ex. samtal, själavård och bistånd instämmer hälften av stiftsmedarbetare helt i. Och ytterligare 4 av 10 håller delvis med om samma sak. Stiftsmedarbetarna och församlingsmedarbetarna i de tre stift som deltog i projektet har mycket lika uppfattning om kyrkans roll. Det är egentligen bara i synen på rollen som opinionsbildare där uppfattningarna skiljer sig åt. Stiftsmedarbetarna anser i större utsträckning att stiftet har den rollen om man jämför med hur församlingsmedarbetarna ser på församlingens roll.
10
Nya möjligheter och nya utmaningar De tre stift som medverkade i projektet skiljer sig från varandra till en del. Att Göteborgs stift under senare år arbetat en hel del med sammanläggningar av församlingar och kopplat till strukturförändringarna aktualiserat målfrågor och med det församlingsinstruktionerna, kom att påverka deras närmande till frågorna. För Västerås stift var det framför allt utförarrollen som stod i blickfånget och påverkade fokus i deras processer. I Härnösands stift har landsbygdsfrågor och glesbygdens särskilda utmaningar under en följd av år varit prioriterade, vilket gjorde det naturligt att gå vidare ur det perspektivet. – I viss mån kom projektet att ge anledning till en reflektion över vad som uträttats inom stiftet under åren. Nu borde vi göra en ny avstämning, konstaterar Kerstin Strömberg, projektanställd i Härnösands stift. Det är dags att ta ett djupt andetag innan vi går vidare.
De medverkande stiftens vägval göteborgs stift Göteborgs stift tillsatte en grupp på fyra personer, bestående av enhetschef, biträdande enhetschef och två stiftsdiakoner att leda och genomföra arbetet med reflektionsprocesser från stiftets sida. Två församlingar/pastorat har medverkat i projektet. Kontakten med församlingarna har mest skett genom besök och telefonsamtal. Stiftsmedarbetarna blev något begränsade i sitt engagemang, då en omorganisation av stiftskansliet sammanföll i tiden med projektet. Frågor om diakonal utveckling och social ekonomi har varit prioriterade under hela 2000-talet, där bl a ett arbetsmaterial tagits fram ”Församlingarnas delaktighet i det gemensamma hushållet – Göteborgs stift och social ekonomi”. Man har också hållit några kontraktsrådslag i frågorna. Göteborgs stift har sedan många år tillbaka ett regelbundet samarbete och utbyte med Bräcke diakoni, Göteborgs kyrkliga stadsmission och Skara stift i frågor som rör kyrkans diakonala roll och framtid. – För mig är det helt klart att Svenska kyrkan har spelat en roll i det svenska välfärdsbygget. När det nu monteras ner då väcker det frågor som vi medarbetare i Svenska kyrkan behöver ställa oss och svara på. Så säger Håkan Stenow, som var stiftsdiakon i Göteborg när projektet inleddes. 11
Under resans gång bytte Håkan jobb och arbetar nu som diakon i Lundby församling. – Vad är det vi håller på med? Vad ska vi göra mer? Vilken roll ska Svenska kyrkan spela? Håkan formulerar de frågor han ser som angelägna, både att ställa och svara på. Han ser det som ett problem när diakonin inte hänger ihop med resten av församlingslivet. Att göra omvärldsbeskrivningar och analysera är något som han med eftertryck rekommenderar församlingar att satsa på. Från tidigare arbete i flera församlingar har han själv goda erfarenheter av kartläggningar. Och under sina år som stiftsdiakon har han hjälpt flera församlingar att göra jobbet. – Det finns aldrig en position som är objektiv, säger Håkan Stenow. Alla beskrivningar blir subjektiva. Så det gäller att gå till botten med det perspektiv som ligger till grund för omvärldsbeskrivningen. Vilket perspektiv har den enskilde medarbetaren? Och vilket är medarbetarlagets och kyrkorådets gemensamma perspektiv? – Den församling som tar steget och väljer att ta en ny social roll kommer att prova sig fram med ny verksamhet för att nå nya grupper av människor. En del av det man tar sig för kommer att bli lyckosamt, säger Håkan Stenow. Annat kommer att gå mindre bra. Det ser han som helt i sin ordning och inte alls som något nederlag. Församlingar Stiftet valde två församlingar/pastorat med olika karaktär: landsbygdspastoratet Torsby som arbetar traditionellt men med många tankar om förnyelse och utveckling samt stadsförsamlingen Lundby som var på gång att gå samman med två andra församlingar och därför behövde arbeta med en ny församlingsinstruktion. I Lundby inleddes samarbetet med ett personligt besök av stiftspersonalen som ett introduktions- och upptaktsmöte. Därefter skedde några uppföljningsmöten och telefonstöd. Lundby församling hade sedan tidigare en plan för sammanläggningen och arbetade regelbundet under vårterminen 2009 i olika grupper inför en ny församlingsinstruktion. Diakonigruppens reflektionsprocess gav resultat i förslaget till den del av den nya församlingsinstruktionen som handlar om diakoni. Kontakten med Torsby pastorat har framför allt skett via telefon. Av olika anledningar blev arbetet med Torsby församling framskjutet till höstterminen, då stiftskansliet stod mitt i en omfattande omorganisation. Vilket innebar att Torsby genomförde sitt arbete med en ganska liten involvering från stiftet. Stiftsorganisationen Under våren informerades stiftsstyrelsens församlingsutskott om projektet och stiftspersonalen inbjöd till samtal om 20-30 minuter vid tre tillfällen i samband med höstens sammanträden. Inför träffarna fick två av stiftets 12
medarbetare utarbeta ett samtalsmaterial för diskussion bland förtroendevalda i församlingsutskottet. Alla fick del av antologin Nya möjligheter och samtalet tog sin utgångspunkt i några kapitel. Framtidsplaner Diakonerna i Göteborgs stift kommer vid kontraktssamlingar under 2010 att fokusera på frågor som rör Svenska kyrkans sociala roll och ansvar. Stiftet inbjuder församlingarna till ett seminarium i samverkan med Bräcke Diakoni, Göteborgs kyrkliga stadsmission och Skara stift. härnösands stift I Härnösands stift har två stiftsdirektorer, en stiftdiakon, en projektanställd och en stiftspedagog haft huvudansvar för projektet. Deras insatser har i hög grad legat på personliga besök och telefonstöd. Stiftet inledde sitt arbete genom att informera samtliga kontraktsprostar, som gavs möjlighet att lämna förslag på lämpliga församlingar. Två pastorat har medverkat. Redan före projektet hade Härnösands stift gett sin roll och sitt sociala ansvarstagande en profil. Mycket har handlat om social ekonomi under hela 2000-talet och många församlingar är engagerade i lokala bygdeutvecklingsfrågor sedan länge. Stiftsmöten på två platser 2007 handlade just om den sociala ekonomin under temat Skatten i åkern. Redan på 1990-talet fick stiftspedagog Karin Sköld uppgiften att ge frågan uppmärksamhet. – För oss handlar reflektionen också om att se hur man redan bidrar till den gemensamma välfärden. Det finns en risk att man bara ser det man inte hinner göra och är blind för det man redan gör. – Det är lätt att tappa sugen när man ser alla nedåtstigande kurvor för landsbygden men allt är inte negativt, säger Sven-Erik Fjellström, stiftsdirektor i Härnösands stift. Det finns mycket kraft att hämta i samverkan. Vi brukar säga att vi har dålig 3G-täckning här när det gäller mobilnätet, däremot har vi stor 3G-täckning i betydelsen av Glädje, Gemenskap och Galenskap. Församlingar Stiftet valde två pastorat som sedan tidigare engagerat sig i social ekonomi. Anundsjö-Skorped kyrkliga samfällighet som intresserade sig för nya samverkansformer och trygghetsboende och Södra Jämtlands pastorat, som under en längre tid varit engagerad i sociala frågor kopplat till landsbygdsutveckling. Flera församlingar i stiftet har arbetat med reflektionsprocesser under året men inte som en del av det nationella projektet. Stiftsmedarbetarna har jobbat nära församlingarna i projektet, gjort flera besök, suttit med i möten och fungerat som bollplank. Stiftsorganisationen De tre stiftsmedarbetarna har tillsammans med sina stiftsdirektorer och 13
några förtroendevalda deltagit i en referensgrupp. De har varit samlade en gång och kommer att fortsätta att mötas under 2010. Stiftsstyrelsen har haft diskussioner om stiftets roll i samband med att en av de medverkande församlingarna sökt ekonomiskt stöd för verksamheten. Stiftets roll är att bidra församlingarna med kunskap, kompetens och fortbildning i frågor som rör kyrkans sociala roll och det är naturligt att den näringsverksamhet som församlingarna bedriver, och som har en koppling till den grundläggande uppgiften, är föremål för stiftets tillsyn. För stiftet är det också viktigt att verksamheter inom välfärden är lokalt förankrade i församlingarna och att stiftet inte ska gå in som huvudman för församlingarnas näringsverksamhet eller med kapital som borgenär eller finansiär. För stiftsmedarbetarna med placering i Östersund har medverkan i projektet inneburit att man återupptagit kontakten med företagsrådgivaren Coompanion och man har haft flera träffar om samverkansfrågor. I Härnösand har stiftskansliet återupptagit samtal med Vårsta Diakonigård om framtida seminarier om social ekonomi och eventuell utbildning. Frågan om kyrkans diakoni eller sociala roll är grundfrågor som måste lyftas i alla sammanhang, det får inte bli en ensam fråga. Vad menar vi med att ”vara kyrka”? Folkkyrka? Församling? Vad menar vi med begreppet verksamhet? Räknar vi bara med det som händer i våra lokaler? Hur kan möten mellan människor ske i glesbygd? Vad är centrum och vad är periferi, och vem definierar? Kyrkans roll mellan att vara profet och protest måste hållas levande. En ny slags befrielseteologi behövs! Framtidsplaner Härnösands stift planerar att i samråd med Coompanion Västernorrland och Jämtland inbjuda församlingarna till regionala mötesplatser om framtida samverkan kring välfärdsbehovet, speciellt om glesbygd och landsbygdsutveckling kopplat till den avveckling som sker från kommunernas sida när det gäller skola, omsorg och service. Svenska kyrkans diakonala roll kommer också att aktualiseras i stiftsmedarbetarnas kontakter med de olika kontrakten och vid diakonernas fortbildningsdagar november 2010. Blivande präster och diakoner får uppgiften inför examen i domkapitlet att läsa antologin Nya möjligheter vilket innebär att också domkapitlets ledamöter kommer att kunna ta del av boken. Den viktiga lärdomen inför framtiden är att tiden är förbi då färdiga modeller kan kopieras. – Och tiden är förbi då församlingar rakt av kan kopiera varandras arbetssätt, säger Karin Sköld och hon får medhåll av sin kollega Kerstin Strömberg. Båda betonar vikten av att uppmuntra församlingarnas medarbetare att sätta egna ord på vad det innebär att vara kyrka, att med egna ord beskriva församlingens uppdrag.
14
västerås stift Västerås stift har haft en grupp om fyra personer med stiftsprost, två stiftsadjunkter och en stiftsdiakon som ansvarat för arbetet från stiftets sida. Fyra församlingar/pastorat har medverkat. Stiftsmedarbetarna har haft personliga kontakter och besökt de fyra församlingarna. De har också bjudit in till ett par seminarier. Stiftet kallade sitt engagemang i projektet för ”Aktör för välfärd”. I Västerås stift finns ett flertal församlingar som sedan en längre tid tillbaka är tydliga aktörer i närsamhället och utförare av välfärdstjänster på uppdrag av det offentliga. En anledning till att stiftet ville vara med och reflektera om kyrkans sociala roll var att de såg ett behov av att problematisera kring frågan. Stiftet bjöd in församlingarna till gemensamma samlingar för reflektion och fördjupning vid två tillfällen: Ett seminarium augusti 2009 för de medverkande församlingarna med forskaren Erik Blennberger som en av föreläsarna samt ett seminarium med övernattning på Rättviks stiftsgård dit alla församlingar i stiftet inbjöds. Också då medverkade föreläsare och stiftets biskop tog aktiv del i dagarna. För att närma sig frågan om kyrkans sociala roll i samhället togs några frågeställningar upp: • • • • •
Vad måste kyrkan göra? Vad bör kyrkan göra? Vad kan kyrkan gärna göra? Vad kan kyrkan möjligtvis göra? Vad kan inte kyrkan göra?
Andra frågor som diskuterades var rollen som utförare och finansiering av verksamheterna. Till hur stor del är verksamheten finansierad genom kyrkoavgiften eller andra medel som församlingen har tillgång till? Hur stor del är finansierad genom offentliga medel? Hur ser man på egenfinansiering från brukarna? Många församlingar samverkar och samarbetar med ett flertal andra aktörer och organisationer i närsamhället. Därför var det viktigt att även samtala om möjligheter och risker kopplade till när kyrkan etablerar sig som utförare. Kan utförarrollen leda till en konkurrens som hindrar samverkan? Kan man bli illa sedd för att man offrar viktigt samarbete när man går in i en utförarroll? Var har vi vår lojalitet – med vår egen organisation, med det lokala näringslivet, med kommunen? Församlingar Stiftet tillfrågade fyra församlingar/pastorat med större egen erfarenhet av att vara aktörer för välfärd: Västerfärnebo-Fläckebo församling, Västan15
fors-Västervåla församling, Grytnäs församling och Leksands pastorat. Församlingarna har olika karaktärer, småstad, landsort, industriort och ett större samhälle. Alla har gemensamt att de arbetar mycket medvetet och innovativt med sitt utåtriktade arbete. Stiftsorganisationen Stiftsledningen har informerat och föredragit projektet inför stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen har haft flera reflektioner inom sig i samband med att en församling önskat bidrag till verksamhet och att man beviljade ett större strukturbidrag. Diskussioner har också förts om verksamhet som ligger utanför den geografiska församlingen, om kyrkans uppdrag och om var gränserna går för kyrkans verksamhet. Framtidsplaner Under 2010 inbjuds nya kyrkorådsledamöter och anställda medarbetare till fyra tillfällen om församlingen som ”Aktör för välfärd” för att stimulera fler församlingar att reflektera över församlingarnas roll i lokalsamhället. I Västerås stift har nyligen domkapitlet förnyat riktlinjerna för församlingsinstruktionerna. En nyhet är att social ekonomi ska tas upp och att församlingarna ska beskriva med vilka de samverkar och på vilket sätt. Och om ingen samverkan bedrivs, vilka reflektioner kan göras runt församlingens samverkan.
Församlingar och pastorat som deltog lundby församling Efter flera års utredning om församlingsgränserna i Göteborg, kom elva församlingar på Hisingen att läggas samman till fyra med delvis nya församlingsgränser, med start den 1 januari 2010. Syftet med sammanläggningarna är att rusta församlingarna för framtiden och att frigöra mer resurser till verksamheten. En av de nya församlingarna är Lundby församling, som under 2009 har förberett sig för den nya församlingsindelningen. I Lundby bor människor från hela världen. Flera generationer Hisingsbor blandas med människor från andra delar av Sverige och med nya svenskar som bär med sig andra kulturer, religioner och språk. I församlingen finns nu ett kyrkoråd och fem distriktsråd. Distriktsrådens uppgift är att ta tillvara det lokala engagemanget. Samordning av en gemensam pastorsexpedition och vaktmästeri för hela församlingen genomfördes under 2009. Annan personal som präster, diakoner, musiker och pedagoger finns även i fortsättningen kvar i distrikten. Lundby församlings personal fick välja vilken grupp och del av församlingsinstruktionen man ville arbeta med när det var dags att formulera en ny 16
efter sammanläggningen av de tidigare tre församlingarna. Personalen uppmuntrades att välja grupp på ett sådant sätt att alla yrkesprofessioner skulle ingå i samtliga grupper för att få med olika perspektiv i helheten. Tre av församlingens nio diakoner och en assistent har haft flera samlingar med diskussioner utifrån antologin Nya möjligheter och sina nuvarande arbetsuppgifter, samtal som mynnat ut i formuleringar som nu ingår i församlingsinstruktionen för nya större Lundby församling. – Det är lätt hänt att en församlingsinstruktion blir ett staplande av ord, konstaterar Ing-Marie Gustavsson, diakon i Lundby församling. Medveten om problemet tog hon sig an uppgiften att vara med i gruppen som skulle formulera sig om diakoni i en ny församlingsinstruktion till den nya stora Lundby församling. Hon är på det hela taget nöjd med resultatet och tycker att hon och hennes arbetskamrater hade nytta av att medverka i projektet och att använda antologin. Arbetet med den nya församlingsinstruktionen drog verkligen inte ut på tiden. Under några månader skulle textförslagen formuleras och processas fram till beslut i kyrkorådet. Ing-Marie Gustavsson tycker att språket blev bättre än i flera äldre församlingsinstruktioner hon tittat på. Och nu har församlingen sin egna och gemensamma beskrivning av diakoni, ett stöd för kommande prioriteringar. – Så länge pengarna räcker till mycket, då kan nog många församlingar och många arbetslag klara sig utan en samsyn på vilka sociala roller och vilket ansvar Svenska kyrkan har, tror Ing-Marie Gustavsson. Men när det kärvar ekonomiskt, då kommer det att visa sig om det inte finns en gemensam syn som kan styra prioriteringarna rätt. Under 2009 inledde församlingen ett samarbete med arbetsförmedlingen inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin Tredje fasen. Samarbetet innebär att församlingen erbjuder sysselsättning till personer som varit arbetslösa länge mot en ersättning från arbetsförmedlingen. Idag finansierar intäkterna en handledartjänst i församlingen. Majvor Dahlman, diakon i församlingen, menar att de gemensamma samtal diakonerna hade inför sammanslagningen samt det faktum att de idag är en stor församling har underlättat för den nya verksamheten med långtidsarbetslösa. Men det finns samtidigt viktiga frågor som vi ständigt behöver ställa oss säger Majvor. – Vad är ideologiskt riktigt att ge sig in i utan att tappa vad vi ska vara som kyrka och vilka kan vi som kyrka samarbeta med? torsby pastorat Vid Västerhavets kust i Bohuslän ligger Torsby pastorat, präglat av kustlandskapets skär och öar. Delar av pastoratet präglas fortfarande av gamla kyrkliga trostraditioner samtidigt som det finns ett stort socialt och diakonalt engagemang i församlingarna. Här vill man arbeta för en öppen kyrka och skapa gemenskap i närsamhället. Man har hittat samverkansformer 17
med kommunen som inte är så vanliga inom Svenska kyrkan. Torsby församling driver bl. a en fritidsgård i samverkan med kommunen. Två kvällar i veckan får ungdomar mellan 14 och 17 år tillgång till församlingshemmet och professionell personal. Ofta är det många ungdomar som söker sig till församlingshemmet. Människor i bygden gav uttryck för att pojkar som körde moped på kvällarna störde och var ett problem. Då församlingshemmet ligger lite utanför samhället tog sig församlingen an ungdomarna och gav dem utrymme för sitt mopedintresse. Torsby pastorat bidrar också aktivt till verksamheten i Göteborgs kyrkliga stadsmission. Verksamheten och gåvor till Stadsmissionen finansieras oftast med den årliga julkonserten och andra liknande evenemang. Kyrkorådet i Torsby har fördjupat sig i frågorna om kyrkans sociala roll vid ett par tillfällen med utgångspunkt från antologin. anundsjö-skorpeds kyrkliga samfällighet Anundsjö är en glesbygd, där skolor hotas av nedläggning och där det finns en tydlig befolkningsminskning. Antal medelålders och äldre är långt fler än gruppen 20-40 år. Församlingarna har ett gott anseende i bygden och strävar efter att finnas med i olika sammanhang och vill vara delaktiga i bygdens utveckling som en positiv kraft. Det finns en vision om att vara en gränsöverskridande och öppen församling som kan finnas i byn, i skolor och på arbetsplatser och på så sätt sänka tröskeln till kyrkan och dess arbete. Församlingen strävar efter samarbete i skolan, socialtjänsten och med föreningslivet. I församlingen finns 16 anställda och många ideella krafter som engagerar sig i skiftande arbetsuppgifter. Medverkan i projektet har betytt ett stöd från stiftet i arbetet att skapa samverkansformer och ekonomiska förutsättningar till stöd för ett kommunalt trygghetsboende. Anundsjö-Skorpeds kyrkliga samfällighet har deltagit i en grupp tillsammans med deltagare från Örnsköldsviks kommun, pensionärsorganisationerna SPF och PRO, Anundsjö IF och Anundsjö Framtid. De har fört samtal om vad som ska göras med de tomma lokalerna efter ett nedlagt äldreboende och har aktivt arbetat för ett förverkliga ett kommunalt trygghetsboende. Samverkansgruppen kom att kallas för Sörgårdengruppen. – Vårt bidrag är att betona det diakonala perspektivet i samhället genom ett gott och tryggt boende, där vår helhetssyn på människan kommer till uttryck, säger Anne Nygren, diakon i församlingen. Från början var kommunen skeptisk till ett trygghetsboende i bygden. Genom samverkan mellan de lokala organisationerna kunde Sörgårdengruppen presentera fakta som kommunen sedan använde som underlag för beslut. – Det finns många eldsjälar i bygden. Vi hade inte lyckats med det här om vi inte gjort det tillsammans, säger Nea-Marie Österlund , förtroendevald i församlingen. 18
Samverkansgruppen vände sig med en enkät till invånare över 65 år för att bilda sig en uppfattning av deras behov. Svarsfrekvensen blev 45% och 90% av de som svarade ville ha ett trygghetsboende i Bredbyn. Härnösands stift gav bidrag till kostnaderna för ritningar över en ombyggnad. Gruppen gjorde en broschyr och tog sedan kontakter med politiker och media. Församlingen har ansökt om ytterligare ekonomiskt stöd från stiftet, bland annat till en folder och samtal har skett med stiftet i frågan om igångsättningskapital till trygghetsboendet. Andra frågor som diskuterats med stiftet är huvudmannaskap, stiftets roll kontra länsstyrelsens roll. Medverkan i projektet har inneburit att stiftet genom sina medarbetare aktivt funnits med och lyssnat till reflektioner och inspirerat samtalen. Kyrkorådet har använt antologin Nya möjligheter och fört samtal om utförarrollen. Stiftet har tipsat om olika kontakter med bl. a. Coompanion. Aktionsgruppen för trygghetsboende fortsätter sitt arbete. södra jämtlands pastorat Det är ett par år sedan som tre pastorat bestående av sju församlingar slogs samman och blev ett pastorat. 2010 läggs fyra församlingar ihop till två och pastoratet får då fem församlingar. Det nya pastoratet omfattar ett stort geografiskt område. Motivet för sammanslagningarna var att öka samarbetet för att kunna behålla och vidareutveckla den lokala verksamheten i församlingarna och byarna. Man behöll alla kyrkor, kyrkogårdar och församlingslokaler då de betraktas som ett kulturarv att bruka. De anställda medarbetarna fick en ökad anställningstrygghet, ensamarbetet minskades och de har fått bättre möjligheter att backa upp varandra vid sjukdom och ledighet. I pastoratet finns många ideella medarbetare och församlingarna söker aktivt former för att uppmuntra och stimulera deras engagemang. När frågan kom från stiftet att delta i en reflektion kring församlingens sociala roll var man lite tveksamma. Vilka skulle kunna delta och skulle man orka? Bör man inte ta en sak i taget och låta en förändringsprocess landa innan man börjar reflektera över nästa? – Samtidigt kan man tänka precis tvärtom, att det är just när allting ändå är under omprövning, som man ska ta in nya perspektiv, säger Kerstin Strömberg. – Om vi p g a omorganisation funderar över vem vi är som församling, vilken vår identitet som kyrka är, då kan frågorna om kyrkans förändrade roll i samhället bidra till en fördjupning i den reflektion som ändå är igång. Reflektionen om vår roll som kyrka, vår uppgift som kristna behöver hela tiden leva. Alla sätt att uppmuntra det behövs. Pastoratets kyrkoherde Christin Nygren Sundvisson skrev under sin tid som komminister i en annan av stiftets församlingar boken ”Ett förlorat paradis” för medarbetarmötet i Härnösands stift 2006. I boken pekade hon på hur viktigt det är att Svenska kyrkans rikstäckande princip får lokala 19
konsekvenser, och att dessa tas på allvar. Hon skrev om vemodet i många lands- och glesbygdsförsamlingar och om de övermäktiga känslorna av otillräcklighet när förväntningarna på Svenska kyrkans närvaro i samhället blir för stora. Men det finns hopp: gudstjänster som är hela bygdens angelägenhet och de särskilda kvaliteterna i landsbygdens livsmiljö. Helt enkelt en god jordmån för Gud att skapa ur. – Vi medarbetare i pastoratet ägnar en del tid tillsammans åt det här med prioriteringar, berättar Christin Nygren Sundvisson. Och hon fortsätter: Det behöver finnas en glädje i uppgiften. Risken finns att några tar på sig för mycket och det hjälps vi åt att undvika. Den gemensamma teologiska reflektionen över församlingens uppdrag och kyrkans roll, värderar hon högt. Här får man en samlad utgångspunkt för att göra också de svåra prioriteringarna. – När Svenska kyrkans sociala roll förstärks då påverkar det hela församlingen positivt som en gestaltande gemenskap, förklarar Christin Nygren Sundvisson. Och det stärker också gudstjänstlivet. Att fler upptäcker gudstjänsten är något som hon med sina medarbetare kunnat konstatera. För att få gemensamma funktioner att fungera i det stora pastoratet infördes ett nytt webbaserat bokningssystem, en gemensam telefonväxel och mobila anknytningar. Dessa har underlättat bokningar av lokaler, gudstjänster, dop och begravningar för de omkring 100 platser där församlingen är verksam: tio kyrkor, tolv kyrkogårdar, sju församlingslokaler, äldreboende, ett 40-tal byar och fäbodar, och ytterligare några platser. Pastoratet har också utvecklat sin hemsida så att människor i bygden lätt kan följa vad som händer i verksamheten. Pastoratets medverkan i projektet satte igång samtal om frivilliggrupper, anhörigstöd, dialog med andra frivilligorganisationer, kvalitetssäkring kring kyrkliga handlingar, byalagsamtal och bygdeutveckling. Pastoratet har också haft gemensamma samtal om utveckling av social ekonomi med Lit och Kyrkås församling från en annan del av stiftet. Bergs församling påbörjade redan för närmare tio år sedan samtal mellan kommunen och ideella organisationer. Annat kom emellan men tack vare projektet stärktes ambitionen att återuppta samtalen. Även det pilgrimsarbete som en av de andra församlingarna i pastoratet, Hackås församling, försökt utveckla intensifierades som en följd av pastoratets engagemang i projektet. ”När människor pressas av samhällsutvecklingen och behöver ljus i sitt vardagsliv, då vill kyrkan finnas där och sprida hopp, uppmuntran och livsvilja. Trots att vi många gånger kan känna missmod och trötthet, tror jag ändå att inspirationen framför allt finns i den lokala verkligheten, i människors engagemang, på betydelsefulla platser, i mötet mellan människor. Men vi behöver påminnas om det värdefulla i dessa sammanhang.” Christin Nygren Sundvisson, Södra Jämtlands pastorats webbplats. 20
Långsiktighet och tillit beskriver Christin Nygren Sundvisson som omistliga nycklar i ett framgångsrikt socialt ansvarstagande. När de som representerar församlingen visar att Svenska kyrkan tar en roll som präglas av lugn och respekt, då fungerar den nödvändiga förankringen i det lokala sammanhanget och nya resurser frigörs när människor som känner sig tagna på allvar bidrar med sin tid och sitt kunnande. västerfärnebo-fläckebo församling Västerfärnebo-Fläckebo är en församling med 3000 invånare. I samhället hotade nedläggning av affären, posten och apoteksutlämningen. 2001 tog församlingen över Café Valvet som också blev ombud för post och apotek. Kaféet har sedan dess blivit en naturlig mötesplats i det lilla samhället. Personalen på kaféet utgörs av två medarbetare med lönebidrag och en ordinarie anställd på 80 %. ”Att församlingen bestämde sig för att ta över Café Valvet är inte bara ett socialt tänk, utan har sin rot i mässan. Oavsett hur många som kommer. Att gestalta Kristi närvaro i mässan men också i människors vardagliga livssituation.” Leif W Östborg kyrkoherde i Västerfärnebo-Fläckebo församling
I ett annat projekt som heter Köket arbetstränar en medarbetare. Fyra medarbetare har olika anställningsformer med lönebidrag. Utöver personalen i Köket har församlingen en lönebidragsanställd med anpassat arbete och en som är anställd med lönebidrag för att göra olika jobb inom församlingens vaktmästeri. Kafé, kök och vaktmästeri ingår i församlingens diakonala arbete. Lönebidragsanställningarna bygger på en samverkan med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Församlingen tycker att det är viktigt att skapa mötesplatser i vardagen och vill finna vägar att utveckla Café Valvet som en arbetsträningsplats och mötesplats för alla åldrar. Församlingen arbetar mycket med samverkan. Tillsammans med kommunen utvecklar man det så kallade Kyrktorget och i samverkan med skolan driver man ett musikprojekt för ungdomar. Kommunen har planer på att profilera skolan med natur och kultur, vilket ligger bra till för församlingen att finnas med i. Församlingen finns med i Svartådalens bygdeutveckling och deltar i samarrangemang. Församlingen finns med som idégivare och anordnare av t.ex. Färnbomarknad, marknadslördag på kyrktorget en gång i månaden och i den allmänna diskussionen i bygdeutvecklingsfrågor. För övrigt arrangerar församlingen tillsammans med frikyrkoförsamlingen och idrottsföreningen ”Kyrkspring” som börjar med en mässa på torget och avslutas med att deltagarna rundar tre kyrkor. västanfors-västervåla församling Västanfors-Västervåla församling arbetar utifrån ett diakonalt förhållnings21
sätt som är förankrat i församlingsinstruktionen. Verksamheten präglas av en kristen människosyn och utgår hela tiden från människors olika behov. Västanfors-Västervåla församling vill stå på de utsattas sida, vara ett andrum i vardagen och sprida mod och lust att leva. Sedan lång tid tillbaka präglas församlingsarbetet av optimism och framtidstro. Anställda och förtroendevalda har under flera år visat mod och vilja att pröva nya vägar. Församlingen är mycket engagerad i en rad olika verksamheter, också sådana som inte har en traditionellt kyrklig prägel. Församlingen har valt att organisera delar av verksamheten i aktiebolag, för att kunna driva verksamheter såsom en begravningsbyrå och för att engagera sig i vård och omsorg. Malingsbo rehabcenter AB ägs av församlingen och är ett behandlingshem för personer i arbetslivet med missbruksproblem. Behandlingen sker utifrån 12-stegsfilosofin och målsättningen är total drogfrihet och därmed förhöjd livskvalitet för både klienter och anhöriga. På behandlingshemmet i Malingsbo blandas utbildning, internat och öppenvård. Församlingen driver också Lindgårdsskolan och förskolan Linden i Fagersta samt Västerskolan i Västerås. ”Vi vill vara förberedda att möta de nya krav och förväntningar som kan komma att ställas på vår kyrka. Det är samtidigt viktigt för kyrkan, i en tid med sviktande medlemsunderlag, att söka nya vägar till intäkter; intäkter som behövs när nya krav och förväntningar uppstår. Vi tror inte att detta är lätt eller att vi har alla svar. /…/ I detta utvecklingsarbete vill vi gärna, om möjligt vara en resurs för kyrkan som helhet.” ur Västanfors-Västervålas församlingsinstruktion, 2008
I samarbete med andra finns församlingen också med på Fagersta familjecentral som erbjuder stöd till föräldrar och barn. Familjecentralen är en samverkan mellan Socialförvaltningen i Fagersta kommun, barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen och Västanfors-Västervåla församling. Församlingen har ett mycket aktivt arbete med bland annat Brukskyrkans kafé, forum för vuxna, körer och kyrkomusik, studio och rockskola, serviceverksamhet, arbete i sjukhuskyrkan och verksamhet med barn, ungdom och konfirmander. ”Att stå i ett ständigt utvecklingsarbete kräver välutrustad personal. Därför är det viktigt med fortbildning./…/ vi vill som kyrka synas och vara tillgänglig i vår bygd./…/därför viktigt med kommunikations- och informationsarbete på olika sätt. För att vi ska kunna möta framtidsfrågorna på ett offensivt och kraftfullt sätt måste vi/…/utveckla samarbetet och förtroendet mellan våra tjänstemän och de förtroendevalda./…/genom regelbunden dialog på alla plan och förutsättningslösa diskussioner i samband med det ständigt pågående målsättningsarbetet vill vi säkra församlingens betydelsefulla roll.” ur Västanfors-Västervålas församlingsinstruktion, 2008 22
grytnäs församling Grytnäs församling är en av pionjärerna i Svenska kyrkan när det gäller att bedriva enskild förskola och har sedan 1999 varit engagerade i den sociala ekonomin i Grytnäs inom Avesta kommun. Församlingen söker ständigt att utveckla sina arbetsformer och verksamheter. Det finns ca 7 500 barn och ungdomar i åldern 7-18 år inom kommunen. Upptäckten att man endast nådde 5-15% av församlingsborna i den ordinarie verksamheten gjorde att församlingen fick upp ögonen för vikten av fler mötesplatser. Då började man vara med i skolan och startade olika verksamheter i samverkan med kommunen. Idag driver församlingen två egna förskolor och en friskola med plats för 70 barn. Alla följer Freinetpedagogiken. – Visst var det ett stort steg att sluta med de traditionella gruppverksamheterna, det erkänner församlingens kyrkoherde Roland Söderberg. Han kom till församlingen 1994 som komminister och åren med församlingen har gett honom perspektiv och viktiga erfarenheter som han gärna delar med sig av. Allt började med arbetet bland dysfunktionella barn. I samverkan med kommunen startade församlingen ”Hjärnkontoret” för att stötta dysfunktionella barn i skolan. Under två år drev församlingen Hjärnkontoret. Då formerna hade satt sig tog kommunen över verksamheten, som kom att kal�las för Avestamodellen. Ett annat projekt är Studion för barn med inlärningssvårigheter och dyslexi i skolan. Två församlingspedagoger är avdelade för det arbetet. Församlingen tar betalt för material till självkostnadspris. Kommunen kommer att ta över även den här verksamheten när den är självgående. Grytnäs församling har också ett läsprojekt inom äldreomsorgen för strokepatienter och personer med alzheimers sjukdom. Ett annat projekt, som fått namnet Linus, vänder sig till barn till missbrukare. Även det drivs i samverkan med socialtjänsten i Avesta kommun, som köper 10 % av en tjänst från församlingen. – Flera av oss anställda medarbetare är av tradition politiskt engagerade och det innebär att församlingen har en god insyn i de kommunala verksamheterna i Avesta, berättar Roland Söderberg. Han lyfter fram värdet av att medarbetarna odlar sina kontaktnät. För de personliga kontakterna är väldigt betydelsefulla när det gäller att få kunskap om vilka som är de mest angelägna behoven på orten och för att få de nya idéerna accepterade och förankrade. Församlingen samverkar med Avesta kommuns anhörigsamordnare och med vård och omsorgsförvaltningen i kommunen. Dessutom tar församlingen emot arbetslösa och långtidssjukskrivna och erbjuder mötesplatser dagtid i form av Öppet Hus och café med program. Församlingen anordnar också anhöriggrupper och sorgegrupper kontinuerligt.
23
”Grytnäs ska vara ett gott sammanhang att vara i, både för den som bara någon gång ibland möter församlingens verksamhet och för den som deltar ofta” ur församlingsinstruktion för Grytnäs församling
– Som jag ser det, säger kyrkoherden Roland Söderberg, var vår församling tidigt ute med att vidga begreppet diakoni. Han kan nu titta tillbaka på ett medvetet diakonalt arbete som tog en annan vändning för lite mer än 15 år sedan. Blev det som han hade tänkt sig? Jo, nog är det så. – Församlingen gör nytta, ett redan gott anseende lokalt har förstärkts och uppmärksamheten från annat håll i Svenska kyrkan stärker självkänslan hos medarbetarna, konstaterar han. ”Vi vill se vår församling mer som en sammanhållen enhet med brett utbud, än som separata bolag i samma koncern. Allt bottnar i att vi utgår från centrum. Vi är kyrka i allt” Anders Berglund, komminister Grytnäs församling till Västerås stifts tidning Magasinet
Församlingens kyrkoherde Roland Söderberg gläds åt att se resultatet av många medarbetares insatser, för de har varit betydande. Och han hoppas att Grytnäs församling ska inspirera andra församlingar i deras arbete. – Vi har visat att förändring kan genomföras ganska snabbt. På bara ett par år kan mycket hända, även i en mindre församling, säger han. leksands pastorat ”Människan är skapad till relationer till andra människor, deras goda vilja och omsorg. Det goda livet förutsätter relationer till människor, natur och Gud. Människan är skapad till mångfald och går därför inte att gradera i ras, kön, social tillhörighet eller andra sorters sorteringar. Vi har alla ett uppdrag, utifrån egna förutsättningar och gåvor. Därför är helhetssynen på människan av största vikt, med kropp och själ, en social och andlig sida.” ur diakonal handlingsplan för Leksands pastorat
Handlingsplanen beskriver den syn på diakoni som pastoratet utgår från i arbetet med diakonala mötesplatser, såsom café, sopplunch, måndagsträffar, besöksgrupp, sorgegrupp och kvinnogrupp. Under flera år har församlingen tagit emot praktikanter och enskilda i arbetsträning eller rehabilitering. Idag erbjuder församlingen platser för långtidsarbetslösa inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin Tredje fasen. Tidigare sålde församlingen rehabiliteringstjänster genom samarbete med Nedansiljans samordningsförbund Finsam. Förkortningen står för: finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det har lett till en utveckling av församlingens arbete, att man kunnat starta flera verksamheter, 24
tillsättning av fler tjänster och lönebidragsanställningar. I Leksands församling startades inga nya diakonala verksamheter under projekttiden. Men diakonen Annaeva Lagergren berättar om vad projektet gav stöd för: – Jag har kommit att lägga större vikt än tidigare vid syfte och mål för de olika verksamheterna som kan föras till det sociala ansvarstagandet. Med uppdragsgivare utifrån får församlingen krav på sig att ta reda på om målen uppfylls och att utvärdera. Medverkan i projektet har inneburit att Leksands församling på olika sätt har utvecklat sin strategi i kontakten med samordningsförbundet och sitt omhändertagande av dem som kommer för arbetsträning. Flera stift och andra församlingar har visat intresse för församlingens arbetssätt och därför har medarbetare från Leksands församling medverkat vid flera seminarier om diakoni. Församlingens anställda medarbetare och förtroendevalda har engagerats i samtal om och fördjupning av de egna arbetsuppgifterna i relation till de nya uppgifterna att ta emot människor i behov av arbetsträning och praktik och hur man kan utveckla arbetet i syfte att växa och ge fler möjligheter att komma ut i arbetslivet. I församlingen finns också Relationsakuten, en stödfunktion till kvinnor och män i akuta relationskriser. Den drivs som en ideell förening i samarbete mellan kyrkor och kommuner i Rättvik, Leksand och Gagnef. Församlingens insats är 20 % av en prästtjänst. – Vi som jobbar i församlingsarbete träffar varje dag människor som inte kan påverka sin livssituation, säger diakon Annaeva Lagergren. Ofta handlar det om att de varit utanför arbetslivet eller utanför möjligheten att påverka länge. ”Den grundsyn som vi har i kyrkan på alla människors lika värde och den särskilda omsorgen om det svaga och det utsatta utgör basen för vårt engagemang.” ur pastoratets egen tidning Kyrknyckeln 2009
25
Det nationella projektet ”Svenska kyrkans sociala roll i samhället” Tanken bakom projektet har varit att inspirera stift och församlingar att komma igång med reflektionsprocesser kring Svenska kyrkans sociala roll och ansvarstagande i samhället. Under 2009 har tre pilotstift genomfört reflektionsprocesser dels i sin stiftsorganisation, dels tillsammans med församlingar/pastorat i stiftet. Kyrkokansliet i Uppsala har i samarbete med Sensus studieförbund stått för en koordinator/inspiratör, som stöd och bollplank och med ansvar för att dokumentera processerna i de medverkande stiften Göteborg, Härnösand och Västerås. Det övergripande syftet med projektet har varit att bidra till en ökad kunskap och kompetens inom det diakonala området relaterat till välfärdsfrågor, att skapa beredskap att möta de sociala utmaningar Svenska kyrkan ställs inför i ett samhälle under förändring och att stimulera till utveckling och nytänkande när det gäller Svenska kyrkans sociala roll och ansvarstagande i samhället. Stiften kunde själva välja vilken omfattning projektet skulle ha för deras del och de utformade arbetet själva utifrån regionala behov och önskemål. De har också drivit och ansvarat för sina egna processer. De stift som deltog valde ut två till fyra församlingar med olika förutsättningar och struktur. Reflektionsprocesser har skett både inom stiftsorganisationen samt de församlingar som medverkat. Varje församling valde sen hur man lokalt skulle arbeta för att fördjupa sig i frågorna om kyrkans sociala roll och ansvar i samhället. Med de tre stiften deltog inom projektet sammanlagt åtta olika församlingar/pastorat. Som en hjälp har det funnits vägledande mål för stift och församlingar. Stiftens vägledande mål var att påbörja samtal om vilken regional roll stiftet kan ha i socialpolitiska frågor, hur det ansvaret kan ta sig uttryck regionalt samt hur engagemanget relaterar till stiftens främjandeuppdrag gentemot församlingarna. Samtalen skulle involvera både förtroendevalda, stiftsledning och anställda. Stiften skulle också initiera en planering för hur de kan stödja en fortsatt utveckling i frågorna inom församlingarna. De vägledande målen för församlingarna var att sätta igång samtal om hur församlingsledningen och medarbetarna ser på Svenska kyrkans sociala roll och ansvarstagande i samhället, hur ansvaret kan ta sig uttryck lokalt i församlingen samt hur nuvarande och planerade insatser eller aktiviteter relaterar till församlingens grundläggande uppgift. Samtalen kunde leda fram till att mål- eller handlingsplaner utformades för den diakonala verksamhe26
ten. Både personer med en ledningsfunktion i församlingen, förtroendevalda, kyrkoherdar och verksamhetsansvariga samt anställda som berörs av frågan skulle involveras i samtalen. Även ideella medarbetare i den mån det var möjligt. Resultaten av processen skulle kunna formuleras och integreras i församlingsinstruktionen i den utsträckning det var relevant och önskvärt. Antologin ”Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige” blev ett grundmaterial i processerna. Bokens syfte var att lyfta fram och belysa några centrala temaområden. Till antologin hör en studiehandledning med samtalsuppslag, olika övningar och processredskap. I maj 2009 arrangerade kyrkokansliet i Uppsala i samverkan med Sensus studieförbund ett nationellt seminarium under rubriken ”Svenska kyrkans sociala roll - idag och imorgon”. Seminariet tog sin utgångspunkt i praktiken och presenterade sju olika exempel på diakonalt arbete som speglar de olika rollerna Svenska kyrkan kan ha i samhället. Heldagsseminariet samlade närmare 200 deltagare från hela landet och blev det påtagliga startskottet för projektet. Hösten 2009 erbjöds de medverkade stiften, pastoraten och församlingarna fördjupning genom seminariedagar om mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbete som genomfördes på tre orter, i Härnösand, Göteborg och Västerås. Seminariet gavs i samverkan mellan kyrkokansliet, Sensus studieförbund, Fonden för mänskliga rättigheter och pilotstiften. Här hade deltagarna möjlighet att pröva metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat arbete. I april 2010 hölls en avslutande nationell tvådagarskonferens i Stockholm under temat ”Svenska kyrkans sociala roll – en aktör för välfärden”. Medverkande var de tre stiften och de åtta församlingarna och pastoraten som varit med i det nationella projektet. Konferensen samlade drygt 100 deltagare från hela landet.
27
Hur har projektet påverkat församlingarnas arbete? Församlingarna om stödet de fick Hälften av medarbetare i församlingarna som svarat på enkäten anser att de haft nytta av antologin Nya möjligheter. Studiehandledningen tycks inte ha fått lika stor spridning som antologin. Endast ett fåtal har haft delvis nytta av studiehandledningen. Tre regionala seminarier om mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbete hölls hösten 2009. Medarbetarna i pilotförsamlingarna var inbjudna. Hälften av dem som svarat instämmer helt eller delvis i att seminariet gav dem ökade kunskaper i de ämnen som togs upp och att de fick användbara verktyg som de redan har eller kommer att använda i sin församling. Över hälften av medarbetarna i församlingarna som svarade på enkäten instämmer helt eller delvis i påståendet att deras församling haft stor nytta av stiftets stöd under projekttiden.
Stiften om stödet de gav Hur har då stiftsmedarbetarna gått tillväga för att stödja församlingarna i deras reflektionsprocess? Det vanligaste är att man besökt församlingarna. Det har alla gjort. Och nästan alla har haft telefonkontakt med församlingarna. Varannan stiftsmedarbetare svarar att man också skickat informationsbrev, erbjudit mötesplatser i form av seminarier, konferenser och föreläsningar. Alla stift har haft ett seminarium om mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbete. Stiftsmedarbetarna berättar också om studieresor, workshops och omvärldsanalyser. Västerås stift inbjöd under projekttiden stiftets samtliga församlingar till seminarier om Svenska kyrkan sociala roll och ansvar. Hur ser då stiftsmedarbetarna själva på stiftets stöd till församlingarna? Mest eniga är man om att stiftet ger det stöd som behövs för att församlingarna ska kunna fungera i rollen som gemenskapsfrämjare och givare av enskilt stöd. Nästan lika överens är man om att stiften också ger det stöd som behövs när församlingarna tar rollen som samverkare eller utförare. Och ändå finns det säkert anledning att vara uppmärksam på förändringar i församlingarna. – Församlingar som Grytnäs och Västanfors uttrycker ett starkt behov av att stiftet satsar på dessa framtidsfrågor och anordnar forum där denna spetskompetens får utrymme, säger stiftsadjunkt Micael Lundin i Västerås stift. 28
När det gäller stöd i rollen som opinionsbildare har stiftsmedarbetarna inte en lika samlad uppfattning om att man erbjuder det församlingarna behöver. Drygt hälften instämmer i påståendet att stiftet ger det stöd som behövs medan resten helt eller delvis tar avstånd från påståendet. Över hälften av stiftsmedarbetare gör bedömningen att det inte blir fler församlingar under 2010 som stiftet kommer att ge stöd i en reflektionsprocess, om man jämför med projektåret 2009. Några medarbetare, från mer än ett stift, gör tvärt om bedömningen att det kommer att bli fler församlingar som dras in i den fortsatta processen. Alla stiftsmedarbetare utom en instämmer helt eller delvis i påståendet att antologin Nya möjligheter har varit till stor nytta. Över hälften håller även helt eller delvis med om att stiftet haft stor nytta av studiehandledningen till antologin. De tre seminarierna om mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbete har uppskattats. Nästan alla instämde helt eller delvis i påståenden om att seminarierna gav ökad kunskap och nya verktyg som redan kommit till användning. Varannan stiftsmedarbetare gör bedömningen att seminarierna inom två år kommer att leda till fler samtal i det egna stiftet om mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbete.
Församlingarna om metoderna Medarbetarna i församlingarna som deltog i projektet har berättat om vilka metoder man använt för reflektionsprocessen. Svaren visar att projektets regionala seminarier spelade en ganska stor roll. Fler än var tredje räknar seminarierna till de metoder man använt. Var fjärde medarbetare i församling svarar att man gjort en omvärldsanalys. Några nämner också den nationella konferensen i maj 2009 som en metod och att man har använt sig av Exposure (en metod för omvärldsanalys). Församlingsmedarbetare berättar att de räknar samtalet som en metod till stöd för reflektionsprocessen. Då menar de samtal inom församlingen, i mötet med stiftsmedarbetare och i kontakt med människor utanför kyrkan som arbetar med sociala frågor. Ett par medarbetare svarar att de ser sitt arbete med församlingsinstruktionen i sig som en metod för reflektion. En medarbetare berättar om hur den dagliga och ständiga reflektionen leder till nya sätt att tänka och arbeta. En annan beskriver hur det praktiska diakonala arbetet ger anledning till reflektion. De församlingsmedarbetare som deltog i projektet tycks stärkta av att de ambitioner de redan hade när det gäller att arbeta mer strukturerat och bli bättre på dokumentation och utvärdering bekräftades av projektets antologi och i seminarierna. Några ger uttryck för en önskan om att de metoder som det nya diakonala arbetet använder sig av, liksom metoder och modeller för 29
att omvärldsbevaka, reflektera och sätta mål, ska genomsyra församlingsarbetet i sin helhet. Bland medarbetarna är medvetenheten hög om hur angeläget det är att vinna kollegorna och församlingens styrelse för det nya, liksom att i ett föregående steg få dem att ta till sig analysen av behoven. – De flesta, men inte alla, i kyrkorådet var med på de nya idéerna från början, berättar kyrkoherde Roland Söderberg i Grytnäs församling. Den interna förankringen av en ny inriktning och ett nytt arbetssätt kan ibland bli en långdragen process, men den kan inte undvikas. Christin Nygren Sundvisson, kyrkoherde i Södra Jämtlands pastorat uttrycker det så här: – Det räcker inte att kläcka en idé, det måste finnas en jordmån för att det ska bli något också.
30
Kontakter göteborgs stiftskansli Ann-Marie Ericson, enhetschef 031-771 30 35 ann-marie.ericson@svenskakyrkan.se härnösands stiftskansli Sven-Erik Fjellström, stiftsdirektor 0611-254 64 sven-erik.fjellstrom@svenskakyrkan.se Kristina Sohlberg, stiftsdiakon 0611-254 55 kristina.sohlberg@svenskakyrkan.se västerås stiftskansli Ola Söderberg, stiftsprost 021-17 85 48 ola.soderberg@svenskakyrkan.se Micael Lundin, stiftsadjunkt 021-17 85 52 micael.lundin@svenskakyrkan.se torsby församling Lasse Alerås, kyrkoherde 0303-20 68 40 lasse.aleras@svenskakyrkan.se lundby församling Ing-Marie Gustavsson, diakon, 031-731 68 46 ing-marie.gustavsson@svenskakyrkan.se södra jämtlands pastorat Christin Nygren Sundvisson, kyrkoherde 0687- 120 84 christin.sundvisson@svenskakyrkan.se anundsjö-skorpeds kyrkliga samfällighet Kenneth Lindmark, kyrkoherde 0661-65 40 61 kenneth.lindmark@svenskakyrkan.se Anne Nygren, diakon 0661- 65 40 67 anne.nygren@svenskakyrkan.se leksands pastorat Annaeva Lagergren, diakon 0247- 807 43 annaeva.lagergren@svenskakyrkan.se
31
västanfors-västervåla församling Henrik Rydberg, kyrkoherde 0223- 434 10 henrik.rydberg@svenskakyrkan.se västerfärnebo-fläckebo församling Leif W Östborg, kyrkoherde 0224-74 00 01 leif.ostborg@svenskakyrkan.se grytnäs församling Roland Söderberg, kyrkoherde 0226- 671 41 roland.soderberg@svenskakyrkan.se kyrkokansliet i uppsala Elisabeth Hjalmarsson, handläggare för kyrka-samhällsfrågor 018-16 95 92 elisabeth.hjalmarsson@svenskakyrkan.se sensus studieförbund Carina Öjermo, verksamhetsutvecklare 08- 406 16 68 carina.ojermo@sensus.se
32
Kyrkokansliet Postadress: 751 70 Uppsala Besöksadress: Sysslomansgatan 4 Telefon: 018-16 95 00 Fax: 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se Sensus studieförbund Postadress: Box 1058, 101 39 Stockholm. Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1, 111 52 Stockholm Telefon: 08-406 16 00 Fax: 08-406 16 01 www.sensus.se