GRUPP 3
Denna rapport syftar till att gå igenom trafiknätet i Karlskrona kommun, med fokus på Karlskrona stad. Rapportens första del består av en nulägesanalys där vi med hjälp av statistik och egna fältstudier har analyserat trafikläget. Fältstudierna är gjorda av FP11, grupp 3 från Blekinge Tekniska Högskola. Avslutningsvis redovisas åtgärder som vi i gruppen anser skulle bädda för en ökad användning av kollektivtrafiken.
BAKGRUND
Karlskrona kommun ligger i Blekinge län och har idag cirka 64 000 invånare. Karlskrona stad har sitt centrum på ön Trossö och är starkt präglat av sin marina historia. Karlskrona och orten Lyckeby binds samman och kan definieras som Karlskrona stad, med 35 278 invånare. (Karlskrona Kommun, 2012)
Bilen är det högst prioriterade färdmedlet i Karlskrona. Följaktligen är vägnätet till stor del anpassat till just denna. Geografin runt Karlskrona medför förhållandevis långa avstånd i jämförelse med andra städer i samma storlek. I och med att många arbetstillfällen finns på Trossö måste många av stadens invånare ta sig in till centrum från omkringliggande stadsdelar. De långa avstånden och det väl utvecklade bilvägnätet gör att många väljer bilen. De två största vägarna är E 22 och Österleden. Österleden fungerar som huvudinfart till Trossö och har ett stort trafikflöde i förhållande till antal boende i Karlskrona. Mätningar från en trafikpunkt på norra Trossö visar att det varje dag passerar 38000 fordon per dygn vilket kan jämföras med Karlskrona stads invånarantal på ca 35000 (Ahlström 2012).
3
Karlskronas kollektivtrafiknät är väl utbyggt i avseendet att ta sig till alla delar av staden.Stadsbussarnas turtäthet varierar mellan var 10–20:e minut. Turtätheten ökar ju närmare centrum man kommer eftersom busslinjerna går ihop i ”tratten” innan Trossö. Bytespunkterna Bergåsa, Centralstationen och Parkgatan ligger alla i eller nära centrum. I Karlskronas norra del är det vid Amiralen byten mellan andra linjer kan ske. Det planeras även ett nytt resecentrum i Gullberna. Att färdas i öst – västlig riktning i Karlskrona kan vara besvärligt med alla färdmedel då järnvägen bildar en barriär tvärs genom staden. En annan nackdel med järnvägens sträckning är att försenade tåg kan påverka bussarnas tidtabeller. Kollektivtrafiken fungerar relativt bra och hade kunnat var ett konkurrenskraftigt alternativ till biltrafiken i Karlskrona. Mycket brister emellertid i utformningen av hållplatserna, vilket kan avskräcka möjliga resenärer. Exempel på busshållplatsernas brister är att många saknar vind- och väderskydd, sittplatser samt har dålig belysning på och runt om hållplatsen. En övergripande brist är att restiden generellt är längre än övriga färdmedel och att bussarna ofta är försenade.
Karlskronas cykelnät är relativt bra utbyggt och når stora områden i Karlskrona. Järnvägen skär dock igenom cykelnätet och delar av den i en östlig och västlig del. Andra svagheter är att vissa övergångar är skymda för bilister samt att hastigheten på bilvägarna är så pass hög att många bilister inte tar hänsyn till cyklisterna. Dessa otrygga inslag kombineras med luckor i utbyggnaden av rena cykelbanor och på många ställen slutar cykelbanan tvärt och cyklisterna tvingas ut i vägbanan där de får samsas med både personbilar och tyngre trafik. Ett exempel på detta är att cykelbanan slutar tvärt vid Willys på Pantarholmen och cyklisterna tvingas ut i vägbanan på Landsvägsgatan där det är trångt på vägbanan mellan de parkerade bilarna som kantar båda sidor av vägen. Trots de stora avstånden och svagheterna i cykelnätet tar det många gånger lika lång tid eller till och med kortare tid att ta cykeln jämfört med bussen.
Cykelnätet i Karlskrona Källa: Olofsson 2012
Bilinnehavet i Karlskrona kommun är högre än rikets genomsnitt och jämfört med storstäderna Stockholm och Malmö är det ännu större skillnad. (Olofsson 2012) Det höga bilinnehavet tyder på att bilen är prioriterad i Karlskrona. Bilnätets utbyggnad jämfört med kollektivtrafiknätet och cykelnätet visar på denna prioritering. (Olofsson 2012)
4
Denna figur och tabell visar restider från de olika stadsdelarna Marieberg, Gullberna och Verkö till idrottshallen på Trossö. På grund av brist på statistik fick Idrottshallen symbolisera Trossö centrum. Att åka buss tar enligt tabellen 5-10 minuter längre än att cykla samma resa, bussen tar dock en omväg runt Trossö som kartan visar. Däremot går det dubbelt så fort med bil jämfört med cykel. Detta visar på att bilen är det särklass snabbaste färdmedlet i Karlskrona. (Studenter klass fp11 2012a)
5 Från Stadsdel Verkö (3) Marieberg (5) Gullberna (7)
Bil (min) 16 11 12
Cykel (min) 39 19 27
Buss (min) 45 30 34
Figuren på nästa sida med spindeldiagram visar vår bedömning av bytespunkterna i Karlskrona idag. Som spindeldiagrammen visar skiljer sig Karlskrona C, Bergåsa och Parkgatan sig åt när det gäller vilka styrkor och svagheter som de har. BERGÅSA Bergåsa var den bytespunkt som fick lägst betyg i vår bedömning. Sämst är tillgänglighet vad gäller bil och cykel samt information/service. Detta beror på att det varken finns bra eller tillräckligt många cykelparkeringar, att cyklisterna lotsas runt perrongen vilket är bra teoretiskt sett men fungerar inte i praktiken då många tar genvägen rätt över perrongen, samt att cykelvägen plötsligt tar slut vid järnvägsövergången och korsningen som ligger intill. Det finns inte heller någon pendlarparkering för bilar, mer än några parkeringar längs järnvägen på en enkelriktad gata. Som ny bilist är det troligtvis svårt att veta vart man ska parkera p.g.a ingen angiven plats eller information. Nyanlända med tåget kan ha svårt att veta åt vilket håll de ska, vart går bussen går, vilken buss de ska ta och åt vilket håll högskolan eller centrum ligger. Tillgänglighet vad gäller tåg har fått lågt betyg på grund av att det inte finns ledstråk för synskadade. KNA C Karlskrona C fick bäst betyg i vår bedömning. Men det brister när det kommer till bussarna, både vad gäller tillgänglighet och information. Med syfte framförallt på stadsbussarna. Som nykomling i Karlskrona via tåget finns det ingen information om var stadsbussarna avgår, tidtabeller eller linjekartor. Detta påverkar också balans mellan olika färdmedel, som syns i spindeldiagramet. PARKGATAN Parkgatan brister däremot både vad gäller information/service och tillgänglighet vad gäller cykel. Här finns inga cykelparkeringar, bortsett från en mindre parkering utanför gallerian intill, den är dock för liten. Trots att Parkgatan är en uppsamling för de flesta bussar finns här ingen självklar service. Även om Hemmakväll ligger mitt emot hållplatsen (Studenter klass FP11 2012b).
6
7
Generell statistik om Sverige som helhet och fältarbete har resulterat i en uppskattad färdmedelsfördelning för Marieberg, Gullberna, Björkholmen och Verkö. Gemensamt för alla områden är att bilen är det mest frekvent använda färdmedlet. Andelen som cyklar är liknande bland områdena, men fler går på Björkholmen och Marieberg i jämförelse med Verkö och Gullberna. Kortare avstånd inom stadsdelen samt kopplingar till omgivande områden kan vara en orsak till skillnaderna i andel gående. Fler åker kollektivt på Verkö, i Gullberna och i Marieberg vilket tyder på att avståndet till stadens centrum kan påverka användning av kollektivtrafiken. På Björkholmen kan cykel och gång i större utsträckning konkurrera med kollektivtrafiken. (Johansson & Olofsson 2012) Orsaker till färdmedelsfördelningen kan vara utbyggnaden av de olika trafiknäten. Då biltrafiknätet är mer utbyggt än kollektivtrafiknätet och cykelnäten väljer fler bilen då transport med bil är smidigt. Karlskronas geografiska läge har påverkat dess utbredning och de långa avstånden i staden kan påverka andelen som väljer bil. Det finns även gott om bilparkeringar på Trossö och vid Lyckeby Kna kommun affärsområde. Parkeringsavgifter har införts på Trossö (Johannson & Olofsson, 2012) och detta kan påverka bilister som väljer att parkera i staden. Utbyggnaden av kollektivtrafiknätet och närhet till bytespunkter kan påverka hur många som väljer att åka kollektivt. En längre restid jämfört med bilar påverkar även andelen som reser kollektivt negativt. Karlskronas kuperade topografi och starka vindar kan påverka valet att cykla eller inte.
8
Kna kommun
Det som nulägesanalysen visar är att bilinnehavet är större i Karlskrona än övriga Sverige. Man kan även se att restidskvoten mellan bil och övriga transportmedel är väldigt stora, dels p.g.a. det välutbyggda bilvägnätet och p.g.a. de stora avstånden inom Karlskrona stad. Man kan alltså utläsa att busstrafiken inte är ett särskilt konkurrenskraftigt alternativ då övriga transportmedel är snabbare; även cykeln trots de stora avstånden vilket är anmärkningsvärt. För att röra sig mot en mer hållbar utveckling behöver andelen som använder andra transportmedel öka, vilket leder till frågeställningen:
9
Det finns en rad olika åtgärder att göra för att uppnå ovanstående fråga men för att smalna av ett brett ämne har vi valt att fokusera på kollektivtrafiken. Som tidigare nämnts så tar det ofta längst tid att ta sig mellan olika platser med kollektivtrafiken och om denna restid minskas kan man säkerligen få fler att välja bussen istället för bilen. Ett annat sätt att öka kollektivtrafikresande är att förbättra de bytespunkter som finns idag genom bättre bekvämlighet samt möjlighet att kombinera olika transportmedel: Exempelvis att ta cykeln till en busshållplats och ställa den i ett cykelställ för att fortsätta sin resa. Man kan göra många olika åtgärder och dessa åtgärder samt några fler kommer att behandlas i efterföljande delar av rapporten.
01 Som restidskvoterna i nulägesanalysen visar är bussen oftast det alternativ som tar längst tid mellan olika målpunkter i Karlskrona. Det innebär att många potentiella bussresenärer avskräcks då man vill minimera sin restid under dagen. Om man kan minska restiden med kollektivtrafiken och göra den till ett konkurrenskraftigt alternativ både i hänseende till tid och bekvämlighet kan man locka till sig fler målgrupper.
Nulägesanalysen visade även att kopplingen mellan de östra och västra delarna av Karlskrona inte är särskilt stark i dagsläget. För tillfället är de flesta sträckningarna fokuserade på den nord-sydliga riktningen, d.v.s. att ta sig till och från Trossö. Detta medför omvägar i den öst-västliga riktningen. I vissa fall kan busslinjernas sträckningar innebära stora omvägar vilket kan orsaka att de mentala avstånden i Karlskrona ökar. Ett exempel på detta är om man ska ta sig mellan Trossö och det stora köpcentret Amiralen, en sträcka som enligt många upplevs som väldigt lång när den i verkligheten motsvarar ett avstånd jämförbart med Majorna och Göteborg centrum. I kombination med somliga linjers långa rutter och Trossös höga koncentration av nöjesliv, arbetsplatser och shopping kan leda till människors syn på Karlskrona stad som endast Trossö när det i verkligheten innefattar ett mycket större område. Med ett effektiviserat kollektivtrafiksystem kan man minska restider och därmed motarbeta de mentala avstånden människor kan ha och stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen. Följande avsnitt kommer att behandla åtgärder för att prioritera kollektivtrafiken och därmed minska restiden.
Andra fördelar är att vid framtida utbyggnad har BRT inte lika stor påverkan på övrig infrastruktur som spårbunden trafik. Man kan alltså få en likvärdig produkt till ett mycket lägre pris. Med en mening kan man beskriva BRT som ett flexibelt, gummidäcks-baserat snabbt transportmedel som kombinerar stationer, fordon, service, bussfiler. Ett system med endast bussfiler och prioritering av kollektivtrafiken kvalificeras dock inte som BRT utan som ovan nämnt krävs en kombination av åtgärder både i trafikmiljön och vid hållplatser samt miljökrav på bussarna. I och med detta kan man säga att det finns olika nivåer av BRT där den i sin mest utbyggda form håller tunnelbaneklass med hög kvalitativa stationer och betalning innan påstigning på bussarna mm. Då Karlskronas befolkning och rådande trafikstation inte ger underlag för ett fullt utbyggt BRT föreslås en satsning på en BRT-lite. Ett sådant system skulle kännetecknas av bussprioritering i korsningar och infartsleden, förbättrade restider, bättre utformning av hållplatser och marknadsföring för att nå ut till Karlskronas invånare och förvärvsarbetande. (Institute for Transport Studies 2012)
BRT - BUSS RAPID TRANSIT
För att korta ned restiden kan man införa ett system med expressbussar som endast stannar vid större hållpunkter. På detta vis får man upp medelhastigheten för bussarna. En internationell term för expressbussar eller snabbussar är BRT, förkortning för Bus Rapid Transit. Detta system är avsett för busstrafik men avser i sin fullt utbyggda form att ge jämbördig service som ett spårbundet kollektivtrafiksystem. Fördelar som talar för BRT gentemot tåg och spårvägar är att det är ett mycket billigare alternativ, mer flexibelt och snabbare implementering.
10 Olika nivåer av BRT Källa: Institute for Transport Studies 2012
Expressbussar Illustration över möjliga linjesträckningar för expressbussar.
Idag går det extrabussar från Nättraby, Hässlegården, Rödeby och Jämjö under rusningstrafik, dessa åker förbi mindre hållplatser och endast stannar på större (Emander 2012). Ett första steg mot ett BRT-system vore att införa fler av denna typ av snabbussar på fler busslinjer för att minska restiden och göra kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig gentemot bilen.
Ett fullt utbyggt BRT-system har räcken eller liknande vid bussfilerna och skapar på så sätt separata leder för bussarna. Karlskrona saknar dock befolkningsunderlag för en sådan åtgärd utan man bör istället se över möjligheten att införa bussfiler närmare Trossö där det idag kan bildas köer.
Kommunen planerar att göra om infartsleden till en stadsgata den sista biten vid Det finns i kommunen planer på att göra om Gullberna station till resecentrum där Hattholmen vilket kan leda till ytterligare köbildning (Karlskrona kommun 2010, s buss- och tågtrafik strålar samman (Karlskrona kommun 2010, s31). Om ett 41). Om bussarna skulle prioriteras där i form av en bussfil skulle det ge ytterligare resecentrum upprättas i Gullberna kunde den verka som underlag för en incitament för resande att ta bussen istället för bilen. expressbusslinje mellan köpcentret Amiralen i Lyckeby och Karlskrona Central. Gullberna station skulle vara en av tre hållplatser på denna linje. Hit skulle också regional- och stadsbussar ansluta i den mån det är möjligt, därmed skulle Gullberna resecentrum också fungera som en länk i öst - västlig riktning. Sträckningen av denna nya expressbusslinje bör i största möjliga mån gå längs Österleden. Expressbussarna skulle öka tillgängligheten i Karlskrona samt förkorta restiden avsevärt för befolkningen i Karlskronas norra delar samt i orterna runtomkring staden. För att spara resurser kan denna linje vara högfrekvent trafikerad under rusningstid men även gå under dagen med ganska stor täthet för att utgöra en ständig transportservice i området. Befintliga stadsbuss- och länsbusslinjer kan ansluta till dessa större bytespunkter i den utsträckning det är möjligt och kan då utnyttja den snabbare färdvägen in mot Trossö. Detta skulle underlätta resandet för både arbets- och fritidsresor. Tillgängligheten och antalet resor kommer troligtvis att öka med detta BRT system och utvärderingar från tidigare utbyggnad av BRT i andra städer har visat att småhandeln drar fördelar när antalet resor ökar. Andra fördelar man har sett att BRT ger är bl.a. att tidigare bilresenärer tar bussen istället för bilen vilket leder till minskade bilresor och då minskar utsläpp av koldioxid samt andra avgaser. (Institute for Transport Studies 2012a) När man inför dessa expressbussar är det viktigt att man prioriterar busstrafiken vid korsningar så att de inte behöver stå och vänta där; en sådan prioritering saknas idag men diskuteras och kan vara genomfört redan 2014. (Emander 2012)
02 Restid, byten, turtäthet, överskådlighet, information, trygghet, säkerhet,
En bytespunkt behöver ha ingående information hur byten i stadens pålitlighet, betalsystem, bytespunkter, intermodalitet, lokalisering och stadsstruktur kollektivtrafiknät, en karta över bytespunkten, skyltar och utrop med realtidsinformation om avgångar och förseningar, turistinformation samt är några av de aspekter som spelar stor roll för kollektivtrafikresandet (Bjerkemo, biljettförsäljning både i automat och över disk. För att smidigt angöra 2011). Nedan kommer flertalet av dessa aspekter tas upp i anslutning till bytespunkterna behövs bilangöring, taxiplats, korttids- och pendlarparkering, utformning av busshållsplatser och bytespunkter. väderskyddade belysta cykelparkeringar med ramlåsning för alla tillfartsriktningar och helst även cykelgarage med möjlighet till cykelservice. Service för att UTFORMNING AV BUSSHÅLLSPLATSER underlätta väntetiden på bytespunkter kan finnas i form av toaletter, Kollektivtrafikshållplatser finns av olika storlekar. För att beskriva förslag på väderskyddade väntutrymmen, bagageförvaring och servering av mat och dryck. utformning av Karlskronas hållplatser delas de upp i två nivåer: lokala hållplatser (Bjerkemo & Serder 2009) och bytespunkter som det planerade Gullberna resecentrum. De tre stora bytespunkterna Amiralen, Gullberna resecentrum och Karlskrona Central bör utformas på ett sätt så att bussarnas angörningstid på hållplatserna minimeras. Detta är särskilt viktigt för expressbussarna. För expressbussarna är det även viktigt att resenärerna betalar innan man kliver på bussen. Det finns flera olika alternativ till hur detta ska ske, men det som lämpar sig bäst vore att man betalar resan på stationen och att det finns kontrollanter på bussarna som kollar att betalning skett. Eftersom det kommer ske många byten vid dessa stora hållplatser, framförallt vid Gullberna resecentrum är det viktigt att det sker på ett så bekvämligt sätt för resenärerna som möjligt. Byggs Gullberna resecentrum bör man se över alternativet att bygga tak över hela bussområdet för att skydda de resande från Många kommuner strävar efter att inte ha bostadsbebyggelse längre bort än 400 väder och vind. Vid Gullberna bör även möjlighet till pendelparkering finnas, som meter från en busshållsplats. (Karlskrona kommun 2010, s29) Ligger busshållsplatserna längre än 400 meter från det tänkta upptagningsområdet är det kan svara på efterfrågan av parkering för resande mot långväga destinationer, ex extra viktigt med fungerande cykelparkeringar och eventuellt pendlarparkeringar. Ronneby, Malmö etc. Bra utbyggd cykelparkering ska även det finnas på samtliga För att kopplingen mellan kollektivtrafiken och cykel ska fungera behövs ett cykel- bytespunkter för att uppmuntra folk att ta cykeln dit samt att få ett större upptagningsområde. nät som fungerar väl med kollektivtrafiklinjerna. Att cykla till hållplatsen kan göra att bytestiden i praktiken försvinner och den totala restiden blir kortare (Bjerkemo De tre bytespunkterna som vi föreslår är platser där stora målpunkter finns. Man 2011). En kortare restid ökar kollektivtrafikens konkurrensmöjligheter mot bilen. Större hållplatser som fungerar som bytespunkter ställer högre krav på utformnin- kan säga att Karlskrona får en ny ryggrad där man enkelt och snabbt kan ta sig till önskad destination med kollektivtrafiken. gen. Bytespunkten ska ge information om hela stadens och regionens trafiknät, vara väl fungerande för funktionshindrade och andra trafikantgrupper, ha bra angöringspunkter och parkering för cykel, taxi, bil och buss. De lokala busshållsplatserna kräver bra cykelparkering, gena jämnt upplysta gångoch cykelförbindelser, vägvisning till speciella målpunkter samt en bilparkering om många pendlar från hållplatsen. (Bjerkemo 2009) Förutom detta är väderskydd, papperskorgar och sittplatser är viktigt att ha på varje hållplats för att göra väntetiden mer behaglig. För att öka tryggheten på hållplatsen behöver den vara anpassad till olika typer av funktionhinder. Klocka, namn på hållplatsen, realtidsinformation, linjekarta som visar bytespunkter och information om biljettsystemet är viktig information som borde finnas på alla hållplatser.
13
I ett exempel från Münster i Tyskland har man anpassat en handfull busshållplatser med högtalarfunktioner som hjälper synskadade att åka buss. Funktionen går ut på För en fungerande resekedja är det viktigt med bra parkeringsplatser i anslutning att högtalare ropar ut information när man trycker på en knapp. Högtalarna till hållplatsen. På ändhållplatserna för expressbussarna och vid bytespunkterna upplyser resenären om busslinje, destination och avgångstid. Ambitionen var kan parkering vara speciellt viktigt då många ansluter till kollektivtrafiken i dessa att utöka mängden information efter hand med exempelvis inställda bussar och punkter. Cykel- och kollektivtrafik är en bra kombination av färdsätt. förseningar samt att erbjuda funktionen på samtliga busshållplatser. Detta kan ses Cykelparkeringarna ska helst vara upplysta, väderskyddade och det ska finnas som inspiration till hur busstrafiken i Karlskrona kan göras tillgängligt för människor möjlighet att låsa fast cykeln i ramen. (Bjerkemo & Serder 2009) med synfel. För synskadade är det också en trygghet att veta att de kan få tillgång Pendlarparkering är ett bra komplement till expressbussarnas ändhållplatser, då de till väsentlig information på samma villkor. (Belter 2008) som bor i omgivande områden kan åka bil till hållplatsen för att sedan fortsätta sin PÅLITLIGHET resa kollektivt. Det fungerar speciellt bra där omlandet är glest bebyggt. Ur Det är viktigt att resenärerna får förtroende för busstrafiken och att den levererar hållbarhetssynpunkt, speciellt för stadsmiljön (emissioner, trängsel, utrymmesbehov) kan det vara bättre att resan sker kollektivt än med varsin bil. (Bjerkemo 2011) vad den lovar. Punktlighet är en av de viktigaste faktorerna för resans kvalitet och för att uppnå detta krävs vägunderhållning som ger bussarna bra framkomlighet. Snöröjning på vinterhalvåret och separata bussfiler vid köbildande sträckor ökar TRYGGHET OCH TILLGÄNGLIGHET denna faktor av pålitlighet. Med dagens teknik så som exempelvis GPS kan även Christer Hydén skriver om att kollektivtrafiksresenärer främst råkar ut för olyckor när de går till eller från bussen eller spårvagnen. Speciellt hög risk är det när restider och förseningar anges med stor precision, enskilda minuter är viktigt. resenärerna står och väntar för att byta buss eller spårvagn. Det sker också ett antal Förmodligen kommer ett pålitligt busstrafiksystem ge fler nöjda kunder och fallolyckor i anslutning till användningen av kollektivtrafiken. (Hydén 2010 s.93) Det därmed fler som väljer att åka buss. är därmed viktigt med hög säkerhet i anslutning till busshållsplatsen. Hållplatsens INFORMATION utformning, hastighetsreglering och säkra övergångar är viktigt för att undvika Tillgång till information är viktigt för tryggheten då det ger en känsla av kontroll. olyckor vid hållplatser. Upplysta och gena gång- och cykelvägar mellan bostäder, Det är viktigt att informationen är synbar, läsbar, begriplig, relevant och pålitlig. målpunkter och hållplatsen ökar trygghetskänslan. Hållplatserna ska vara lätt att Innan resan är det viktigt att få information genom reseplanerare, linjekartor och överskåda utan platser där man kan gömma sig, ha en god och jämn belysning, tidtabeller. Under resan är exempelvis bekräftelse, kartor och information om slätt underlag och minimala lutningar för att öka tryggheten. Viktigt är också att målpunkter viktiga. (Bjerkemo 2012) hållplatserna är anpassade för olika typer av funktionhinder så att alla grupper känner sig trygga vid användningen av kollektivtrafiken. (Bjerkemo 2012) En På alla busshållsplatser bör det finnas hållplatsnamn, klocka, realtidsinformation, undersökning som gjordes i Salzburg, Österrike visade att det största kartor med stadens linjer som också visar bytespunkter mellan linjer, information orosmomentet för äldre i kollektivtrafikresandet var avståndet mellan bussen och plattformen då det kunde orsaka fall (AENEAS 2012). Det innebär alltså att för äldre kring biljettförsäljning och möjlighet att genom app eller annat tekniskt verktyg få utrop kring vilken buss som kommer för att underlätta för synskadade. är det viktigt att plattformen och bussens utformning samspelar för att undvika fallolyckor.
CYKEL- OCH PENDLARPARKERING
14
Vid större bytespunkter bör det finnas mer service i form av exempelvis kiosk där man kan köpa biletter och få information. På bussen bör det finnas information om var bussen befinner sig, vilken nästa busshållsplats är och vart det finns möjlighet att byta till andra linjer. Information om förseningar och exempelvis om det är stopp på någon annan linje bör även finnas, detta för att ha möjlighet att ändra sin planerade resrutt. Punktligheten är viktig för att få resenärer till kollektivtrafiken. Att öka turtätheten kan öka pålitligheten genom att väntetiden aldrig blir lång. Finns inte möjlighet till ökad turtäthet kan realtidsvisning både på hållplatsen och som app öka pålitligheten. Genom realtidsvisning kan resenärerna i större utsträckning ha kontroll över sitt resande. Med dagens stora användning av smartphones och ipads öppnas möjligheten att använda dessa som informations- och serviceportal. Genom att erbjuda en nerladdningsbar app till sin smartphone eller liknande kan resenären få direkt tillgång till en stor mängd information om aktuella trafiksituationer, tidtabeller med mera. Potentialen för vad en app kan innehålla är stor, men väsentligt är en smart reseplanerare som väljer ut den bästa resvägen automatiskt. Självklart ska det också gå att köpa biljetter till dessa resor. Ett exempel från Belgien är appen Scotty som erbjuder tjänster som reseplanerare och realtidsinformation om trafikläget. (Christianens 2012a)
15
I Belgien implementerade transportföretaget De Lijn SMS-biljetter i kollektivtrafiken och projektet var framgångsrikt. Under pilotprojektet 2007 indikerade resenärer att 9% fler valde buss som färdmedel på grund av möjligheten att köpa biljetter via SMS. (Christianens 2012b) Betalningssystemet har även införts med framgång på flera håll i Sverige som exempelvis Stockholm, Göteborg och Gävle. SMS-biljetter är ett smart alternativ till vanlig biljettförsäljning genom busschauffören och skulle med säkerhet vara lika lyckat i Karlskrona som på andra håll. Något som kan tala emot införandet av SMS-biljett är att 20% av biljettpriset tillfaller företaget som erbjuder SMS-biljettekniken (Emander 2012). De extra kostnaderna för SMSbiljetterna kan komma att behöva betalas av resenärerna och därmed ge högre biljettpris än andra betalningssätt.
EN ROLIGARE HÅLLPLATS
Eftersom att väntetiden upplevs 2-3 gånger mer negativ än färdtiden (Bjerkemo 2012) kan kampanjer som den i Graz, Österrike, minska denna negativa upplevelse. I Graz genomfördes en innovativ kampanj som syftade till att ge resenärerna verktyg för att träna på busshållsplatsen, på fordonet, hemma eller på kontoret – och detta utan att andra resenärer skulle märka av det så mycket, för att minska pinsamhetsfaktorn. Syftet med kampanjen var att minska stress. Övningarna innehöll stärkande, balanserande, avslappnings-, andnings- och akupressurövningar. Det anställdes även tio tränare som under fem veckor vardera uppmuntrade folk att träna på bussen. (Pressl 2011) För att pigga upp i vintermörkret erbjuder Umeå kommun i utvalda busskurer ljusterapi. Ljustavlornas ljusrör har bytts ut mot speciallampor som används vid ljusterapi. Ljuset i busskurerna är simulerat dagsljus på konstgjord väg och är helt ofarlig då det inte generar någon UV-strålning. På kommunens hemsida finns kartor var den närmaste ljusterapin finns. (Umeå kommun 2012)
Träna på busshållplatsen Källa: Eltis, Pressl 2011 Ljusterapi på busshållplatsen Källa: Umeå Energi, 2012
03 För att öppna kommuninvånarnas ögon för kollektivtrafiken samt marknadsföra dess nya förbättringar föreslås en tidsbegränsad kampanj. Denna kampanj bör vända sig till både de vana och ovana användarna av kollektivtrafiken och ge möjlighet för att kostnadsfritt pröva att resa kollektivt.
INFORMATION TILL FÖRETAG
Innan kampanjtiden kan det vara fördelaktigt att samarbeta med olika större företag, uppmuntra och hjälpa dem med att leda vägen mot en minskad bilanvändning. För företag kan det finnas intresse i att skapa en miljöprofil och minska antalet firmabilar. Tack vare en prioriterad busstrafik i Karlskrona kan de anställa slippa bilköer och då de kan förlita sig på ett tidsmässigt säkrare färdmedel. Karlskrona kommun och Blekingetrafiken skulle kunna initiera ett samarbete med de största arbetsgivarna i Karlskrona som t.ex. Ericsson, ABB och Blekingesjukhuset. Med en utarbetad Company Travel Plan kan företagen strukturera upp vad just de kan göra för att uppmuntra resor med kollektivtrafik till/från och på arbetet. Company Travel Plan, CTP är en arbetsplan gör för att påverka de anställdas färdmedelsval. Ett exempel på företag som har arbetat med en CTP för att minska bilanvändningen är Nottingham City Hospital. (Institute for Transport Studies 2012b) I Finland har det visats sig att Mobility Management på arbetsplatser är ett effektivt sätt att t.ex. minska antalet av personbilar i landet. Kampanjen hette ”Campaign to promote bicycles instead of company cars in the Turku region, Finland” och under den fick anställda möjligheten att låna cyklar gratis. (Rusanen 2012) I Karlskronas fall kan gratisresor, rabattkort eller vouchers erbjudas för kollektivtrafik vara ett alternativ.
17 INFORMATION TILL HUSHÅLL
I anslutning till kampanjen sprider man informationen om ”Den nya förbättrade kollektivtrafiken” genom att skicka ut informationsblad till kommunens hushåll. Utskicket kan innehålla allmän information, tidtabeller, linjekartor och förlag och tips på hur personerna i hushållet enkelt kan ändra sina resvanor för ett smidigare,
mer ekonomiskt och miljövänligare resande. Informationsinnehållet kan anpassas så det utgår från mottagarens hemort. Det finns flera exempel på kampanjer där man har använts sig av Personalized Travel Planning, PTP, en personlig resekonsultation utefter var man bor. ”Personal Travel Planning, Cloughjordan, Tipperary, Ireland” är en sådan kampanj och som visar ett bra resultat. 50 % av de som svarade på uppföljningsenkäten upplevde informationen användningsbar. Metoden hjälper till att synliggöra kollektivtrafikens möjligheter just där personen har nytta av den. (Lightfoot 2011)
Med kampanjen som startskott börjar ett rutinutskick till nyinflyttade eller omflyttade i kommunen som då får trafikinformation hemskickat till sin nya adress. Information kan även skickas ut via SMS. Nyinflyttade får en övergripande information över kommunens alla trafiknät medan den som flyttat inom kommunen får information om trafikförbindelserna i sin nya hemort. Även här kan en personlig resekonsultation ges. För att vidare kunna anpassa informationen till individen kan representanter från Blekingetrafiken eller kommunen göra hembesök och då diskutera och informera mer personligen. Ett inspirerande projekt är ”Mobility Information Packages in Thun, Switzerland” där man belyser problemet med invant resmönster. Vid flytt eller byte av jobb ändras ofta de dagliga resrutterna och det är i samband med detta man är mer benägen att pröva nytt, en viktig möjlighet enligt dem som låg bakom projektet. I projektet skickade man därför ut ett paket med tidtabeller, linjekartor, information om olika resekombinationer samt vouchers s.k. ”prova på biljetter”. Denna metod har använts på många håll i Europa under många år. (Pressl 2012)
ÖVRIGA KAMPANJMETODER
Under kampanjtiden kan insatta personer och anställda synas ute för att informera samt väcka uppmärksamhet hos de boende på olika orter, hållplatser och bytespunkter. I och med detta görs informationen tillgänglig för dem som är i rörelse. För att få den äldre generationen till att känna sig säkra med att åka kollektivt föreslås träffar och workshops med t.ex. pensionärsföreningar. Informationen de får är anpassad till deras behov och vanor. Ett projekt som arbetat för att den äldre generationen ska lita mer, få större förståelse för och känna sig säkra med kollektivtrafiken är “Safety for elderly people in Zagreb public transport, Croatia” där man hållit workshops med pensionärer om kollektivtrafiken men även med förare för att öka deras förståelse för sina äldre passagerare (Pavic-Rogosic 2012).
Väcka uppmärksamhet offentligt Källa: Blekinge Läns Tidning 2011 Kollektivtrafik även för äldre Källa: Blekinge Läns Tidning 2012
18
Med ovan nämnda åtgärder förväntas utfallet bli att andelen som väljer att åka kollektivt ökar och ett steg mot trafik för hållbar utveckling tas i Karlskrona. Nedan redovisas åtgärderna i samlad form samt vilka förväntade effekter de väntas få. Effekterna som redovisas är ett resultat av gruppens uppskattning.
01 ÅTGÄRD: BRT LITE - INFÖRA EXPRESSBUSSAR OCH PRIORITERING AV 02 ÅTGÄRD: NYTT BILJETTSYSTEM MED MOBILEN, VIA SMS ELLER BUSSTRAFIK
Biltrafiken är i dagsläget prioriterad i Karlskrona. För att öka andelen resande med kollektivtrafiken krävs åtgärder i busstrafiken, som t.ex. expressbussar och bussprioritering i form av särskilda bussfiler nära centrum. Åtgärder som dessa förväntas påverka faktorer som ökad tillgänglighet eftersom man enkelt och snabbt kommer in till centrum från yttre delen av Karlskrona tätort på en tid som är konkurrenskraftigt gentemot bilen. Handeln förväntas öka, både i stadskärnan och i externa handelsområden tack vare ökad tillgänglighet. Mindre biltrafik och fler bussresenärer genom fler turer. Åtgärderna skulle kunna medföra mer bilköer på infartsleden in mot Trossö om bussfilerna inte byggs vid sidan av filer avsedda för bilar.
02 ÅTGÄRD: UTVECKLING AV BUSSHÅLLPLATSER OCH BYTESPUNKTER
19
I Karlskrona finns några större bytespunkter, inklusive framtida Gullberna resecentrum, och många mindre busshållplatser. För att öka busstrafikens attraktivitet behöver flertalet av dessa förbättras. En utveckling skulle innebära fler cykelparkeringar, realtidstavlor mm. (se sida...). Dessa åtgärder förväntas leda till ökad tillgänglighet för framförallt upptagningsområdena, som de mindre orterna utanför Karlskronas tätort, genom t.ex. bil- och cykelparkeringar. Äldre människor kan känna sig säkrare att nyttja kollektivtrafiken, och alla resenärer förväntas uppleva en tryggare miljö. Bekvämlighet och pålitlighet är faktorer som påverkas genom ordentliga vindskydd, realtidstavlor m.m. En förbättring av hållplatser och bytespunkter förväntas öka kollektivtrafikens attraktivitet och toleransen mot förseningar väntas öka. Följden förväntas bli fler resenärer.
DIREKTBETALNING
Blekingetrafiken har som mål att all kontanthantering på bussarna ska upphöra under 2014 (Emander 2012). Ett nytt biljettsystem via mobilen skulle kunna fungera genom SMS-betalning eller ny teknik där telefonen riktas mot en läsare som kopplas direkt till banken. Det är en åtgärd som skulle påverka faktorer som säkerhet, tid och bekvämlighet då kontanter ofta genererar betalningsköer vid hållplatser, krångel och planering för resenärer som allt mer sällan bär kontanter samt att rånrisken av busschaufförer försvinner. Genom att enkelt betala med mobilen förväntas också antalet resenärer öka. Åtgärden kan leda till att betalningen känns mindre pålitlig då mobiltelefonen alltid förväntas vara med och laddad. Att inte heller kunna betala med pengar i handen kan vara förvirrande för en del människor, än mer försvåra för de som inte använder sig av mobiltelefon. Alternativet blir att ladda sitt resekort i Blekingetrafikens automater.
03 ÅTGÄRD: MARKNADSFÖRING OM FÖRBÄTTRING AV BUSSTRAFIKEN
Busstrafiken förväntas genomgå stora förändringar, till det bättre. För att både vana och ovana resenärer ska nyttja bussen är marknadsföring en viktig del i utvecklingen. Genom en tidsbegränsad intensiv kampanjperiod och en fortskridande marknadsföring förväntas kunskapen om hur och varför varje enskild kan nyttja busstrafiken förmedlas. Åtgärderna förväntas också generera attitydförändringar för både de som kör bil, men även barn och äldre. Marknadsföringen ska förmedla attraktivitet och medvetenhet. Företag som satsar på detta kan spara p-ytor. Framförallt förväntas marknadsföringen bidra till färre bilar och ett trevligare Karlskrona.
18
REFERENSLISTA Som framgår i nulägesanalysen genom studier av statistisk och fältstudier är biltrafiken i Karlskrona det högt prioriterade trafikslaget. Det återspeglar sig i hög bilanvändning och underbyggs kanske främst av de höga restidskvoterna som är kopplade till kollektiv- och cykeltrafiken.
Aeneas (2012) Comminication with older passengers in Salzburg, Austria http://www. eltis.org/index.php?id=13&lang1=en&study_id=3191 nerladdad 2012-12-14.
Våra åtgärder syftar till att styra priorieringen mot kollektivtrafiken i högre grad. Både fysiska och” mjuka” åtgärder täcks av vårt förslag. Fysiska åtgärder innefattar utformning av bytespunkter, hållplatser, samt utveckling av linjenätet, expressbussar, prioritering av kollektivtrafiken i form av bussfiler och förkörsrätt vid trafikljus De ”mjuka” åtgärderna innefattar information, marknadsföring och kampanjer vilket syftar uppmärksamma förbättringarna i kollektivtrafiken.
Belter, T. (2008) Speaking Bus Stop in Münster (Germany) http://www.eltis.org/index. php?id=13&lang1=en&study_id=1778 nerladdad 2012-12-14.
Åtgärderna i samverkan förväntas öka positiva faktorer som: säkerhet, trygghet, medvetenhet, pålitlighet, tillgänglighet, punktlighet och kortare restider. Övergripande för åtgärdsprogrammet är ett ökat hållbart resande som kan konkurrera med biltrafiken.
Ahlström, P. Trivector Traffic AB (2012) muntlig föreläsning Trafikbuller 2012-11-29.
Bjerkemo, S-A. konsult inom trafikplanering (2012) muntlig föreläsning Bytespunkter 2012-11-21. Bjerkemo, S-A. (2011) Nya vägar för kollektivtrafiken: En kunskapsöversikt. Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft, KTH, Stockholm. Bjerkemo, S-A & Serder, L. (2009) Så blir bra bytespunkter bättre. Vinnova, Lund. Christianens, J. (2012a) Scotty, the multimodal journey planner and information platform (Belgium) http://www.eltis.org/index.php?id=13&lang1=en&study_id=3515 nerladdad 2012-12-14. Christianens, J. (2012b) SMS ticketing system of public transport operator De Lijn, Belgium http://www.eltis.org/index.php?id=13&lang1=en&study_id=3426 nerladdad 2012-12-13. Emander, J. trafikutvecklare på Blekingetrafiken (2012) telefonintervju 2012-12-14. Hydén, C. (2010) Trafiken i den hållbara staden. Studentlitteratur, Lund.
19
Institute for Transport Studies, University of Leeds (2012a) Bus Rapid Transit http:// www.konsult.leeds.ac.uk/private/level2/instruments/instrument011/l2_011a.htm nerladdad 2012-12-06. Institute for Transport Studies, University of Leeds (2012b) Company Travel Plans http://www.konsult.leeds.ac.uk/private/level2/instruments/instrument007/l2_007c. htm nerladdad 2012-12-06.
20
Institute for Transport Studies, University of Leeds (2012b) Company Travel Plans Studenter klass fp11 Blekinge Tekniska Högskola (2012) fältarbete där olika färdmehttp://www.konsult.leeds.ac.uk/private/level2/instruments/instrument007/l2_007c. del, gång, cykel, bil och kollektivtrafik prövas i Karlskrona mellan olika målpunkter htm nerladdad 2012-12-06. 2012-11-08. Johansson, S & Olofsson, Z. (2012) muntlig föreläsning Mobilitet och infrastruktur – nulägesanalys uppgift 2 2012-11-28.
Studenter klass fp11 Blekinge Tekniska Högskola (2012) fältarbete där Karlskronas tre stora bytespunkter bedömdes 2012-11-21.
Karlskrona kommun (2012) Karlskrona i siffror. Karlskrona Kommun, Karlskrona.
Umeå kommun, Hälsokurer, huskurer och energikurer http://www.umeaenergi.se/ ljusterapi nerladdad 2012-12-14.
Karlskrona kommun (2010) Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun. Karlskrona Kommun, Karlskrona. BILDKÄLLOR Blekinge Läns Tidning (2011) Lockar invånare att pröva nya linjer http://www. Lightfoot, G. (2011) Personal travel planning, Cloughjordan, Tipperary, Ireland http:// bltsydostran.se/nyheter/karlshamn/lockar-invanare-att-provaka-nya-linwww.eltis.org/index.php?id=13&study_id=2950 jer%282915596%29.gm?showReadMenu=true nerladdad 2012-12-06. nerladdad 2012-12-15. Blekinge Läns Tidning (2012) Busschauffören nekade Bibi, 80, hjälp med rollaOlofsson, L. (2012) muntlig föreläsning Karlskronas kommuns arbete med tilltor http://www.bltsydostran.se/nyheter/blekinge/busschaufforen-nekade-bigänglighet, trafiksäkerhet och miljö, samt en jämförelse mellan Karlskrona och Malmö bi-80-hjalp-med-rollator%283368632%29.gm?showReadMenu=true nerladdad 2012-11-23. 2012-12-06. Pavic-Rogosic, L. (2012) Safety for elderly people in Zagreb public transport, Croatia http://www.eltis.org/index.php?id=13&study_id=3633 nerladdad 2012-12-15.
Institute for Transport Studies, University of Leeds (2012) Bus Rapid Transit http:// www.konsult.leeds.ac.uk/private/level2/instruments/instrument011/l2_011a.htm nerladdad 2012-12-06.
Pressl, R. (2012) Mobility Information Packages in Thun, Switzerland http://www.eltis. Pressl, R. (2011) The “Get fit at the bus stop!” Campaign in Graz, Austria org/index.php?id=13&study_id=3558 nerladdad 2012-12-15. http://www.eltis.org/index.php?id=13&lang1=en&study_id=3022 nerladdad 201212-06. Pressl, R. (2011) The “Get fit at the bus stop!” Campaign in Graz, Austria http://www.eltis.org/index.php?id=13&lang1=en&study_id=3022 nerladdad 2012- Studenter klass fp11 Blekinge Tekniska Högskola (2012a) Fältarbete där restidskvot12-13. er för Karlskrona genomfördes 2012-11-30.
21 Rusanen, M. (2012) Campaign to promote bicycles instead of company cars in the Turku region, Finland http://www.eltis.org/index.php?id=13&study_id=3545 nerladdad 2012-12-15.
Studenter klass fp11 Blekinge Tekniska Högskola (2012b) Fältarbete där Karlskronas tre stora bytespunkter bedömdes 2012-11-21. Umeå Energi (2012) Hälsokurer, huskurer och energikurer http://www.umeaenergi. se/ljusterapi nerladdad 2012-12-06.