Gymnasial l채rlingsutbildning
gymnasial lärlingsutbildning
/ information
HÄLFTEN SKOLA / HÄLFTEN JOBB Om du vet vad du vill arbeta med är en lärlingsutbildning ett smart sätt att lära dig allt du behöver. Här består minst halva din gymnasietid av arbetsplatsförlagt lärande (APL), där du jobbar som lärling på en riktig arbetsplats. Utbildningen har dessutom ett individuellt upplägg där vi hjälper dig att bli riktigt bra på det du är mest intresserad av. Ämnen som svenska, matematik läser du i en klass tillsammans med andra lärlingselever. Och precis som på andra program får du möjlighet till grundläggande högskolebehörighet, så att du kan studera vidare i framtiden om du vill. Välkommen till en utbildning med 50/50.
3
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / jessica ceder
Vad gör du just nu? – Jag står i receptionen på Quality Hotel Winn i Göteborg. Det är ett ganska litet hotell så vi får sköta fler arbetsuppgifter och arbeta mer med administration än på ett större hotell. Samtidigt handlar det väldigt mycket om service, att hjälpa våra gäster och se till att de har det bra.
Hur var det att komma ut på en arbetsplats första gången? – Det var spännande, och annorlunda jämfört med den tidigare PRAO:n man haft på högstadiet. Som lärling är du ute flera dagar i veckan på samma arbetsplats, och under betydligt längre perioder. Du får ta ett större ansvar, vilket gör att du lär dig mer. Du blir en i gänget på ett annat sätt.
Hur ser en vanlig utbildningsvecka ut? – Nu i trean är jag ute på arbetsplats tre dagar i veckan. De andra två dagarna läser vi teoretiska ämnen i skolan. Samtidigt är lärlingsutbildningen väldigt flexibel. Du har möjlighet att lägga till kurser beroende på vad du själv vill lära dig. I samråd med din lärare kan du också välja att lära dig innehållet i vissa kurser på din arbetsplats istället för i skolan. Just nu läser jag en receptionskurs och lär mig allt jag skulle gjort i skolan, men istället sker det här på arbetsplatsen genom praktiskt arbete. Jag skriver loggbok varje dag och min handledare och lärare har hela tiden en dialog så att vi följer upp vad jag lär mig och vad jag behöver utveckla.
4
Jessica Ceder, Receptionist Lärling 2012–2015, Hotell- och turismprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / kristoffer claesson
Varför ville du bli styckare? – Jag har vuxit upp med jakt, så det här med slakt och styckning har kommit som en naturlig del. Jag har hållit på med det hela mitt liv.
Vad fick dig att gå gymnasiet som lärling? – Jag tycker att det var ett väldigt bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden direkt. Det är en utbildningsform som passar mig, och man får kunskap som inte går att läsa sig till. När du kommer ut på en arbetsplats på det sättet du gör som lärling mognar du i ett tidigare skede. Du får lära dig att ta ansvar och att ta plats.
Vad har lärlingsutbildningen betytt för dig? – För mig ledde den till ett jobb direkt efter gymnasiet. Det var klart redan innan jag tog studenten. Jag tror inte alls att det hade varit lika enkelt annars. Nu visste arbetsgivaren redan vem jag var och hur jag jobbade. Att gå igenom en ansökningsprocess, skriva CV och sälja in sig själv genom intervjuer är en helt annan grej. Så för mig var lärlingsutbildningen, erfarenheten från arbetslivet och kontaktnätet man byggde upp en stor fördel.
Se filmen med Kristoffer på boras.se/lärlingsutbildning
6
Kristoffer Claesson, Finstyckare Lärling 2009–2012, Restaurang- och livsmedelsprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / sofi widmark
Hur är det att träffa en lärlingselev första gången? – Oftast väldigt givande. De har valt lärlingsutbildningen för att de är intresserade. De blir inte bara utplacerade utan vill vara här. Det är också därför vi väljer att ta emot lärlingselever. De är fantastiskt duktiga och förutom att de själva får kunskap och erfarenhet så får ju också vi nytta av dem som resurser.
På vilket sätt tror du att eleven utvecklas jämfört med en vanlig utbildning? – De får se verkligheten och lär sig vad yrket handlar om. Jag tror absolut att de ger dem större möjligheter att få jobb. Vi har till exempel anställt flera av de vi haft som lärlingar. Det är också en jättebra merit att ha i ditt CV. Jag rankar det högt och anställer hellre en lärling än någon som kommer direkt från en teoretisk utbildning.
Hur ser kontakten mellan dig och elevens lärare ut? – Med jämna mellanrum kommer elevens handledare ut till mig på arbetsplatsen där vi går igenom studieplanen tillsammans. Jag skriver omdömen på olika moment i arbetet som visar hur eleven klarar yrket och hur självständigt de genomför uppgifterna. På så vis blir det tydligt för alla vad eleven kan och vad som behöver utvecklas.
8
Sofi Widmark, Kommunikatรถr/Visual Merchandiser Handledare, Handels- och administrationsprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / carl hagberg
Vad gör du just nu? – Jag spacklar väggar i en lägenhet i Göteborg. Vi håller på med en renovering här med rivning, slipning, fogning och målning. Allt som en målare gör.
Varför vill du bli målare? – När jag sökte till gymnasiet ville jag faktiskt bli snickare. På Byggoch anläggningsprogrammet får man prova på flera olika yrken, exempelvis murare, snickare, målare, plåtslagare och så vidare. Då upptäckte jag att det var roligare med målningen. Så jag bytte helt enkelt spår.
Varför valde du att gå gymnasiet som lärling? – För mig är det perfekt med den här typen av utbildning. Nu i trean är jag ute på min arbetsplats tre dagar i veckan – måndag till onsdag. Jag har lättare för att lära mig när jag får vara ute på en arbetsplats och utföra momenten praktiskt. Man lär sig att hantera alla situationer inom yrket och är med ute på plats när de uppstår. Den teoretiska undervisningen är på Viskastrandsgymnasiet torsdagar och fredagar i en klass med andra lärlingar.
10
Carl Hagberg, Målare Lärling 2013–2015, Bygg- och anläggningsprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / jesus e c conejo
Vad gör du just nu? – Precis nu håller jag på med en service. Jag gör en grundläggande kontroll av motorrum, framvagn, bakvagn, bromsar och byter filter.
Varför ville du bli bilmekaniker? – Jag gillar hur motorer fungerar. Jag är väldigt fascinerad av det och av utvecklingen inom det här området. Det är kul och spännande att få möjlighet att hänga med i det.
Vad har lärlingsutbildningen betytt för dig? – Väldigt mycket. Den hjälpte mig att utvecklas mycket snabbare genom att jag fick känna på arbetslivet direkt. Det var också lärlingsutbildningen som gav mig möjligheten att få ett jobb efter studenten. Då hade jag redan gjort min APL på Börjessons Bil, de kände mig och visste vad jag gick för vilket gjorde det enkelt för dem att anställa mig. Sen är det här en utbildning som kräver en hel del av dig också. Du måste satsa och visa att du vill komma någonstans. Gillar man bara att sitta och slöa är en lärlingsutbildning helt fel. Här jobbar du hela arbetsdagar och du får verkligen veta hur det är att vara anställd inom ditt yrke.
Vad gör du om fem år? – Jag satsar på att komma långt inom det här yrket. Förhoppningsvis kan jag vidareutbilda mig till Master Technician. Det är det högsta man kan bli inom bilmekaniker-världen.
Se filmen med Jesus på boras.se/lärlingsutbildning
12
Jesus E C Conejo, Bilmekaniker Lärling 2009–2012, Fordons- och transportprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / gabriella ristic
Vad gör du just nu? – Vi har precis avslutat en lektion där vi studerat pedagogiskt arbetssätt. Det handlar bland annat om hur man lär ut på rätt sätt, vad barnens lek innebär och vad de lär sig genom den. När jag inte studerar teoretiska ämnen i skolan gör jag min APL på Skogsgläntans förskola. Det är en utomhusskola, vilket innebär att barnen har fler aktiviteter utomhus än på en vanlig förskola. Vi äter till och med ute. Jag får vara med i de flesta delarna av arbetet och så får jag uppgifter från skolan som jag genomför. Det kan vara lekar eller andra aktiviteter med barnen som jag sedan utvärderar och får respons på från min handledare och min lärare.
Hur var det att komma ut på en arbetsplats första gången? – Jag är väldigt öppen som person och har mycket energi, men det är alltid lite speciellt och det tar ett litet tag att lära känna barnen. Men du blir väldigt väl omhändertagen av din handledare och personalen. Det är inte som PRAO:n på högstadiet. När du kommer in i arbetet ordentligt känner du dig verkligen som en arbetskollega och inte en lärling.
Vilka är dina starkaste minnen från utbildningen? – Jag kommer alltid att minnas personalen. Och känslan att få se barnen växa upp. Det händer saker i deras utveckling varje dag.
14
Gabriella Ristic, Barnskötare Lärling 2013–2016, Barn- och fritidsprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / amanda karlsson
Varför valde du att gå gymnasiet som lärling? – Jag började egentligen på det ordinarie Handel och administrationsprogrammet på Almås. Men en av mina lärare undervisade även lärlingselever och jag fick höra väldigt mycket bra om den utbildningen och kände att jag ville prova på det. Jag fick också möjlighet att besöka en arbetsplats innan jag bestämde mig för att byta.
Hur var det att komma ut på en arbetsplats första gången? – Jag hade jobbat extra i butik tidigare så jag kom in i arbetet på Åhléns väldigt fort. Jag hade grundkunskaperna och säljtänket med mig. Jag fick möjlighet att vara på olika avdelningar och även arbeta tillsammans med kommunikatören som bland annat är ansvarig för skyltningen i butiken. Så jag kände direkt att jag skulle lära mig mycket – och det har jag verkligen gjort. Efter en halv termin hade jag möjligheten att byta arbetsplats, men jag valde att stanna kvar här och fick också en anställning direkt efter studenten.
Vad har lärlingsutbildningen betytt för dig? – Väldigt mycket. Jag hade aldrig varit här idag om jag inte bytt till lärling. Man samlar på sig så mycket kunskap och växer som person. När jag bytte till lärlingsprogrammet fick jag nästan en chock. Så stor skillnad är det att lära sig ute på en arbetsplats och se hur det verkligen fungerar. Man får helt andra kunskaper. Om du är beredd att ta egna initiativ och arbeta hårt så får du in en fot i arbetslivet direkt.
16
Amanda Karlsson, Säljare Lärling 2011–2014, Handels- och administrationsprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / yasmin el-faraj
Varför ville du bli vårdare? – När jag var 16 år började jag hjälpa min sjuka morfar och jag jobbade också extra som passungdom. Jag har alltid brunnit för att hjälpa folk och jag upptäckte att det också var väldigt intressant som jobb och att jag fick så mycket tillbaka av att göra dem lyckliga. För mig är det här jobbet glädje.
Varför valde du att gå gymnasiet som lärling? – Jag började först på det vanliga Vård- och omsorgsprogrammet. Sedan fick jag höra om lärlingsutbildningen och att det var en större andel APL. Jag tänkte att det passar mig ännu bättre. Jag är glad att jag gjorde det bytet och det ger stora möjligheter att få jobb efter gymnasiet – nu är jag fast anställd på ett gruppboende i Borås.
Vilka är dina starkaste minnen från utbildningen? – Ett av dem är från min APL på Sjöbo Klint där jag stod väldigt nära en äldre dam. Hon var så härlig mot mig. Hon lyste upp när hon såg mig. Hon frågade alltid efter mig när jag inte var där. ”Var är Yasmin, var är Yasmin?” Det känns verkligen i hjärtat och jag var alltid glad när jag gick dit. Hon fick mig att känna att jag gör ett bra jobb.
Vad gör du om fem år? – Jag vill studera vidare och arbeta som barnmorska. Förhoppningsvis har jag nått det målet om fem år.
18
Yasmin El-Faraj, Undersköterska Lärling 2010–2013, Vård- och omsorgsprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / benjamin gårdfeldt
Vad gör du just nu? – Just nu har jag rast, men innan dess har jag dragit styrning till ett sorteringssystem för kläder.
Hur var det att komma ut på en arbetsplats första gången? – Allting var ju nytt. Alla var betydligt äldre och man hade fortfarande väldigt mycket att lära. Men man blev väl omhändertagen. Jag var på två arbetsplatser under min gymnasietid och jag trivdes väldigt bra på båda. Mixen av arbetsplatser gjorde att jag både lärde mig yrket och att ha kontakt med kunder.
Vilka är dina starkaste minnen från utbildningen? – Det är mest människorna jag minns. I klassen blev vi snabbt ett tight gäng och jag umgås fortfarande med vissa. Även på arbetsplatserna var det jättebra folk. Jag tror att vi fick växa upp lite snabbare som personer genom att vi fick ta ansvar, passa tider och leva upp till kraven som ställs på en riktig arbetsplats.
20
Benjamin Gårdfeldt, Elskåpsmontör Lärling 2008–2011, El- och energiprogrammet.
gymnasial lärlingsutbildning
/ intervju / mattias åhman
Vad är det bästa med ditt jobb? – Mångsidigheten. Jag träffar mycket folk och får arrangera många olika aktiviteter. Allt från bröllop till modevisningar, nattklubbar och middagar.
Varför väljer ni att ta emot lärlingselever här? – Jag tror att det här är framtiden för vår bransch. Det är en väldigt stor skillnad mellan en vanlig utbildning där du är på APL två till tre veckor i stöten och sedan går tillbaka till skolan en längre period. Lärlingarna är hos oss två till tre dagar i veckan. De lär sig allt från grunden och vi får möjlighet att forma och finslipa dem under tre års tid så att de blir väldigt professionella inom sitt yrke. De får en helt annan helhetsbild och förståelse för branschen.
Hur tror du att eleven utvecklas jämfört med en vanlig utbildning? – Jag har inte tittat på någon forskning, men är man ute två till tre dagar på sin arbetsplats och sedan är i skolan resterande tid så har man mer energi och det blir lättare att fokusera på det man ska göra. Jag tror också att man kan ta med sig mycket av det man lärt sig på sin arbetsplats in i skolarbetet och att det även är bra för skolan och undervisningen generellt att få den inputen direkt från arbetsmarknaden.
Se filmen med Mattias på boras.se/lärlingsutbildning
22
Mattias Ă…hman, Restaurangchef Handledare, Restaurang- & livsmedelsprogrammet.
En yrkesutbildning med mer jobb
Först skola, sen arbetsplats
Det som skiljer en lärlingsutbildning från
en vanlig gymnasieutbildning. All teori under-
andra yrkesutbildningar är hur mycket tid du
visas på Viskastrands- eller Almåsgymnasiet
tillbringar ute i arbetslivet. Här är du garante-
och när du börjar ettan får du först gå i sko-
rad minst hälften av din undervisning på en
lan en tid innan du kommer ut på din första
arbetsplats med en personlig handledare som
arbetsplats. Beroende på vad du studerar till
lär dig allt om yrket. Din handledare och dina lä-
varierar den här perioden mellan några veckor
rare på skolan har en nära kontakt för att se till
och upp till en termin, ibland längre. Du får
att du får all kunskap du behöver och uppfyller
helt enkelt en introduktion till ditt yrke, lär
utbildningens mål.
dig grunderna och lär känna dina lärare och
Samtidigt innebär en lärlingsutbildning att du får vara beredd på längre skoldagar än du är van vid. När du är ute på din arbetsplats är du med din handledare hela dagen, från start till
Det är också mycket som är lika jämfört med
klasskompisar. Din klass består bara av lärlingselever, och även om ni studerar till olika yrken är ni i samma sits och kan lära mycket av varandra.
slut. I gengäld får du en riktigt bra utbildning
Under hela din gymnasietid läser du yrkes
som alltid är uppdaterad och anpassad efter
teori och gymnasiegemensamma ämnen
de behov som finns på dagens arbetsplatser.
– exempelvis matematik, samhällskunskap,
Det ger dig en stor möjlighet att få jobb direkt
svenska och engelska – tillsammans med dina
efter gymnasiet.
klasskompisar. Under din utbildning stegras tiden som du är på din arbetsplats. I ettan är det ungefär två dagar per vecka, i tvåan tre dagar per vecka och ditt sista gymnasieår är det fyra dagar per vecka. Beroende på vilket yrke du valt är du normalt på mellan två och sex olika arbetsplatser under din utbildning. Det ger dig möjlighet att se hur olika handledare arbetar och verkligen lära dig yrket från grunden. Du utvecklas genom att du får erfarenhet av rutinerna på olika arbetsplatser, du får fler kontakter och lär dig att samarbeta med olika typer av människor.
En personligare utbildning
Extra studiebidrag
Om du har ett särskilt intresse som utvecklar
Sedan januari 2014 kan du ansöka om lärlings-
dig i din yrkesroll kan du studera mer av det. Det
ersättning hos CSN. Det är ett extra bidrag på
kan till exempel handla om en specialisering
1000 kr i månaden som kompensation för mål-
inom ditt yrke, där en viss typ av arbetsplats
tider och resor till och från din arbetsplats.
eller kurs kan förbättra dina kunskaper och göra dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. På samma sätt kan du också välja att bredda din kompetens genom att läsa teoretiska ämnen,
Ansökan
exempelvis engelska om du vill förbättra dina
Du söker gymnasieprogram på vanligt sätt och
chanser att få jobb utomlands. Du får också
anger vid ansökan att du är intresserad av en
goda möjligheter att lära dig allt du behöver för
lärlingsplats. Det är endast de yrkesinriktade
att kunna starta och driva eget företag.
programmen du kan söka till som lärling. När du antagits till programmet försöker skolan anordna en lärlingsplats och du får besked efter skolstart. Om lärlingsplatserna är färre
Grundläggande högskolebehörighet
än antalet sökande avgör grundskolebetyget
Precis som andra yrkesutbildningar på gym-
skolförlagda programmet.
nasiet har du möjlighet att få grundläggande högskolebehörighet när du studerar hos oss. Lärlingsutbildningen består av samma ämnen och kurser som på en skolförlagd yrkesutbildning och leder till samma yrkesexamen.
vilka elever som tilldelas lärlingsplatserna, övriga elever har kvar sin plats på det
Kontakt Almåsgymnasiet
Viskastrandsgymnasiet
Margareta Danielsson
Kenneth Ohlsén
+46 (0)33 35 78 17
+46 (0)33 35 31 40
margareta.danielsson@boras.se
kenneth.ohlsen@boras.se
Adress
Adress
Almåsgymnasiet
Viskastrandsgymnasiet
Alingsåsvägen 36
Viskastrandsgatan 8
504 38 Borås
506 30 Borås
Internet
Internet
boras.se/almas
boras.se/viskastrand
boras.se/l채rlingsutbildning