Halmstad_Vår Hemstad_No1_2022

GIS

Halmstadkartan visar mer av staden

Möt rösten bakom podcasten ”Halmstad växer”

S ommarjobbet som blev en karriär

Kallbadföreningen sprider värme

VÅR HEMSTAD /// MARS 2022

Innehåll

6. FÖRÄLDRASTÖD / Alla kan bli en bättre förälder

8. ALESKOGEN / Sumpmark och strandhed

10. HALMSTADKARTAN / Visar vägen till historien, nuet och framtiden

12. BILDREPORTAGE / En inblick i Halmstads modernaste gymnasium

16. PODCAST / Halmstad växer – pratar liv i demokratin

18. TA KAMPEN / Lär dig bekämpa invasiva växter

20. PORTRÄTT / Nikola gör de äldres vardag till en fest

22. KALLBADFÖRENINGEN / Samverkan mellan förening och kommunen

En orolig omvärld

När den här tidningen trycks har Ryssland precis invaderat Ukraina. Såväl vuxna som barn kan känna rädsla inför det oroliga läget. På Krisinformation.se finns bekräftad information och länkar från svenska myndigheter.

Var källkritisk!

En del av krig är spridande av desinformation. Ställ dig de här frågorna innan du agerar på något du läst eller sett:

• Vem är avsändaren?

• Vem tjänar på att informationen sprids?

• Vilken information sprider du själv?

Se över din beredskap hemma

Det är viktigt att kunna ordna med vatten, mat, värme och kommunikation i händelse av kris. På msb.se kan du läsa om hur du kan förbereda dig.

Halmstads kommun

Box 153

301 05 Halmstad

035-13 70 00

www.halmstad.se

direkt@halmstad.se

!HALMSTAD ges ut av Halmstads kommun och delas ut till samtliga hushåll

Produktion: Halmstads kommun och Consid Borås AB

Omslagsfoto: Joakim Leihed

Foto: Bildbank, om inget annat anges

Ansvarig utgivare: Mattias Rossköld, kommundirektör

Tryck: Tryckservice AB

Svanenmärkt trycksak, 3041 0083

Christoffer Carlsson

Kriminolog

Den svåra konsten är egentligen inte alls så svår.

Man hör det sägas överallt numera, ofta med tillägget: ”Det är otroligt viktigt, trots att det är så svårt.” Den första hälften av tillägget är sann – det är viktigt – men den andra, att det skulle vara så svårt, är faktiskt falsk.

Vi har alla (minst) två tankar i huvudet samtidigt i stort sett hela tiden, inför nästan varje betydande beslut vi tar. Vi ser till att köra nyktra och använder säkerhetsbälten. Folk använder munskydd och håller avstånd. Vi sparar pengar och försöker unna oss något litet ibland. Vi tänker på miljön och försöker få ihop vardagen logistiskt, så gott det går. Att vi tänker eller gör det ena, utesluter inte att vi tänker eller gör det andra också. ”Vilken fantastisk sommar vi har! Fast lite läskigt är det…”

Vi är utomordentligt kompetenta tankejonglörer på det viset. Så länge det inte krånglar för mycket med någonting i oss. Då blir det plötsligt mycket utmanande. Det är enkelt att hålla med någon annan, så länge den personen uttrycker något man själv stämmer in i. Först när det börjar skava blir det svårt. Klass förklarar en del av brottsligheten och det gör nog kultur också, i viss mån. Att unga män skjuter ihjäl varandra är ett samhälleligt problem

När vi betraktar någonting och säger att det är komplext menar vi i stort sett bara att det finns nyanser i det vi ser. Ju fler nyanser vi tar hänsyn till, desto mer förstår vi. Nu, när valåret 2022 har börjat, är det viktigt att komma ihåg. Se på dig själv, bara! Just du. Du, jag och alla andra, vi gör ju det hela tiden.

Semper fi, Christoffer Carlsson

och det är mäns våld mot kvinnor också. Politiker vill väl och vinna val. Svensk sjukvård är i kris –och fantastisk. De små städerna utmanas av storstäderna och småstäderna klarar sig på många håll mycket bra. Och så vidare.

Krönikan skrivs av olika personer med anknytning till Halmstad. I detta nummer Christoffer Carlsson, kriminolog och författare. Bosatt i Stockholm men ursprungligen från Marbäck utanför Halmstad.

Foto: Emelie Asplund/Albert Bonniers förlag

Vi behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt.

och författare

En unikt jämställd golftävling

Den 9–12 juni är Halmstad Golfklubb i Tylösand värd för den andra omgången av golftävlingen Volvo Car Scandinavian Mixed. Tävlingen samlar Europas bästa damer och herrar, som gör upp på samma bana om samma prispeng och pokal. Majorvinnarna Annika Sörenstam och Henrik Stenson är värdpar för den unika tävlingen.

– Min förhoppning är att många tjejer kommer följa tävlingen och känna självförtroende att en dag kunna delta i den här typen av tävling, säger Annika Sörenstam.

Halmstad kommun har åtta golfanläggningar av olika karaktär. Den norra banan på anrika Halmstad Golfklubb anses vara en av landets bästa.

destinationhalmstad.se/evenemang/ scandinavian-mixed-2022

Vävintresserade från hela världen samlas

Under tre dagar i september arrangeras den internationella mässan VÄV2022 i Halmstad, med utställare och föreläsningar om allt från bruksvävning till textil konst. Det finns också verkstäder för att prova på, för alla åldrar och nivåer. Mässan innehåller många inslag från Halland och parallellt med mässan ordnas andra utställningar och visningar av vävstugor och textilkonst runt om i Halmstad och Halland.

VÄV22 pågår 22–24 september på Halmstad Arena | vav2022.se

Kotten

I år är det tio år sedan Kotten försvann. Sedan dess har massor av femåringar hjälpts åt att leta efter hen och på köpet lärt känna Halmstads offentliga konst. För att fira 10-årsjubileet visar Halmstads konsthall utställningen Kottens äventyr den 6–30 april. Där berättas om vem Kotten egentligen är och hur allt började. Efter utställningens slut kan alla fortsätta sökandet efter Kotten. Hämta en karta på Halmstad Tourist Center.

halmstad.se/halmstadskonsthall

Sökandet fortsätter efter förrymda

Bild: Hanna Hallén

Ny sommar med evenemang på Rotundan

Föreningen FIKA planerar för en ny sommarsäsong med kulturprogram i Norre katts park. Halmstads kommun har tecknat ett treårigt avtal med FIKA, föreningen Fantastiskt intressant kultur åt alla, för att säkra Rotundans kulturverksamhet till och med sommaren 2024.

Sommarens program har fokus på musik, både lokala och nationella artister, och innehåller som tidigare något för alla. Alla arrangemang är gratis.

Kafé Rotundan har nominerats av SAMI (Svenska artisters och musikers intresseorganisation) till ”Årets Initiativ” för sitt arbete med att arrangera konserter under pandemin.

rotundanhalmstad.se

Storslagen hyllning till klassisk musik

Halmstadbon Tommie Haglund har kallats en av Skandinaviens mest särpräglade och visionära tonsättare och i år hålls den tredje musikfestivalen i hans namn. Ett av verken som framförs har komponerats i ett nytt samarbete över genregränserna med tillika Halmstadbon Per Gessle. Det blir sju olika konserter med orkestermusik, kammarmusik, körsång och solister. Bland de medverkande finns långväga gäster, Bogotà symfoniorkester.

Halmstad har en ny evenemangskalender

Vad händer i Halmstad? Nu kan du se och söka bland Halmstads alla evenemang på ett bättre och enklare sätt än tidigare. Den nya evenemangskalendern som lanserats under våren är fylld av smarta finesser. Sök efter plats, kategori, en viss tidsperiod eller visa vad som händer nära dig via en karta. Det finns massor att uppleva!

destinationhalmstad.se/evenemang

Alla kan bli en bättre förälder

Text: Hanna Norling / Foto: Privat

Det var när Anna Tengnäs hade fått sitt första barn som hon verkligen började fundera över det här med föräldraskap. Lösningen blev kursen ”Trygghetscirkeln”. Denna är ett av de stöd som Halmstads kommun erbjuder alla föräldrar i Halmstad, för lite extra fördjupning i det här med att vara just förälder.

– Mitt fokus var på graviditeten och förlossningen, och jag tänkte inte så mycket längre än så. Jag var inte så förberedd på det som

kommer efteråt, säger Anna Tengnäs. Hon fick tips om att titta på de kurser i föräldrastöd som arrangeras av Halmstads kommuns socialförvaltning.

– Jag bestämde mig för att gå ”Trygghetscirkeln”, för föräldrar till barn som är 0–6 år. Min son var bara tre veckor, men jag tänkte att jag testar och ser om det ger något. Och det var verkligen jättebra!

Kursen handlade mycket om anknytning och hur man kan skapa en god relation till sitt barn.

– Jag hade inte fattat att det händer så mycket kring anknyt-

ningen när barnen är så små. Och att det går att bygga upp senare, även om man har missat något. Det är aldrig för sent att skapa en bra relation till sitt barn.

Föräldrakurserna är till för vem som helst som behöver stöd eller inspiration när det kommer till föräldraskapet. Kurserna är indelade efter ålder på barnet, vilket gör att föräldrar i ungefär samma situation går kursen tillsammans och utforskar olika verktyg som kan vara till hjälp i föräldraskapet.

– Jag tror att det finns en bild av att man går föräldrakurser och

söker stöd för att man har något slags problem i familjen. Men det kan vara precis tvärtom, att man går en sådan här kurs för att inte få problem. Det blir lite som en ”Så funkar det”, om barn och relationen mellan en själv och barnet.

Anna och hennes man Samir väntar sitt andra barn i maj. De delar sitt boende mellan Halland och Frankrike.

– Det funkar bra så länge vi kan jobba mycket på distans. Jag jobbar globalt med miljö, utveckling och

Föräldrakurser

• Kurserna är kostnadsfria.

hållbarhet. Men jag tänkte faktiskt att jag ska försöka vara med på några föreläsningar och kanske någon mer kurs för föräldrar, fastän jag ibland bor i Frankrike. En del av utbudet är digitalt, så jag kan vara med på distans.

Under våren ges, förutom kurserna, även föreläsningar om föräldraskap och i samband med dem håller en chatt, ”Familjechatten”, öppet. Chatten är ett sätt att fånga upp frågor och funderingar som uppstår under föreläsningarna. Men skulle

man behöva lite råd och stöd utöver det kan man ringa 035-18 27 41 och prata med en socialrådgivare. Där kan man även boka tid för kostnadsfria och anonyma råd- och stödsamtal med fokus på föräldraskap.

• Du behöver inte vara biologisk förälder eller vårdnadshavare för att delta.

• Om du behöver tolk, ange det i din anmälan så försöker vi hitta bästa lösningen för dig.

• Alla kurser bygger på barnens rättigheter utifrån barnkonventionen.

• Ditt deltagande kommer inte att registreras eller dokumenteras.

• Läs mer om kurserna och övrigt utbud om föräldrastöd på halmstad.se/foralder

Tips om föräldraskap

• Uppmuntra, stötta och bekräfta barnet.

• Var närvarande och tillbringa tid ihop.

• Var äkta – spela inte ”rollen” som förälder.

• Lägg energi på det positiva och fokusera på det som fungerar bra.

• Var tydlig, krångla inte till det för dig.

• Ge barnet tid att avsluta.

• Trygghet kan innebära att stå fast vid ett nej.

• Bekräfta barnets känsla – i synnerhet när barnet inte får som det vill.

• Välj dina strider.

Mitt fokus var på graviditeten och förlossningen, och jag tänkte inte så mycket längre än så.

Sumpmark och strandhed

Text: Hanna Norling / Foto: Ann-Charlotte Abrahamsson

En kvarts promenad från stan ligger en riktig skattkammare för såväl naturnördar som helt vanliga människor. Delar av Aleskogen blev Halmstads första kommunala naturreservat 2020 och döptes till Alets naturreservat.

– Det här är faktiskt en av Sveriges mest fågeltäta platser, alltså antalet arter som lever på en begränsad yta, berättar kommunekolog Ann-Charlotte Abrahamsson.

Om man ställer sig mitt i Aleskogen en vår- eller sommardag och blundar kan man tro att man är på en betydligt mer exotisk plats än Sveriges västkust. Fågelkvittret är näst intill öronbedövande, luften är mättad av fukt från sumpområdena och solljuset når knappt ner till marken på grund av all växtlighet på olika nivåer.

– Den regnskogslika känslan förstärks ännu mer av att vi har två olika växter här som skapar lianer, det är murgröna och vildkaprifol. De stödjer sig mot andra träd för att nå solljuset, och i och med det bildar de lianer, berättar Ann-Charlotte.

Längs vattendragen växer mängder av knallgul svärdslilja. I vattnet kan man se gråhägern vada omkring i jakt på mat. Och är man uppmärksam kan man få en glimt av Sveriges färggladaste fågel, den snabba kungsfiskaren.

Området för reservatet är ett lapptäcke av olika naturtyper; det finns bland annat strandhed, äng, flygsandfält och alsumpmark. – Alla de här naturtyperna kräver olika skötselåtgärder. Till exempel ska vi röja fram några av de gamla flygsanddynerna för att skapa en god miljö för sandlevande vildbin,

som havstapetserarbi och hedsidenbi. Det kommer att märkas på så sätt att vi tar ner bland annat bergtallar. Arten är inplanterad här för att förhindra flygsanden och har inte funnits här ursprungligen. Vi vill att området får tillbaka sin naturliga karaktär så gott det går, med de förutsättningar och arter som fanns här innan människan började göra saker.

Människans idéer och påverkan på området har dock inte alltid varit av ondo. Det civila flygfältet, som var ett aktivt flygfält 1936–56, är numer en oerhört artrik ängsmark. För att hålla borta växter som riskerar att ta över de öppna ytorna bränner man av olika områden olika år. På så sätt får de fröspridande och lite mer ömtåliga växterna en möjlighet att sprida sig där marken är öppen.

– Civila flygfältet har blivit en etablerad samlingsplats för

människor. Vi har rustat upp grillplatsen; numer finns det två eldstäder där. Inne i skogen finns ytterligare en. Och alla grillplatserna är mycket väl använda, säger Ann-Charlotte Abrahamsson. Diagonalt över flygfältet utmärks reservatets gräns av stolpar, för att

Ett kommunalt naturreservat skiljer sig inte från ett statligt, i juridisk mening. Området har samma skydd oavsett vilken typ av naturreservat det är. Nu pågår ett arbete med att göra Alets naturreservat alltmer tillgängligt.

– Under våren får vi upp informationsskyltar längs stigarna. Där står om de arter man kan se på just den platsen eller om vad som gör platsen unik. Vi har även satt upp en karta över hela området vid reservatets entré, vid Aleskogens förskola.

Entrén är värd några ord i sig, den liknar mest en portal, med stora alkottar i metall som välkomnar besökaren.

Naturvandringar

• Trädens betydelse för vilda bin, fredag 8 april 11.00.

• Vad man kan hitta på stranden på hösten, lördag 1 oktober 11.00.

Samling vid reservatets entré. Vandringarna är ett samarrangemang med Länsstyrelsen.

man ska kunna orientera sig. Gränserna är viktiga så till vida att man innanför dem ska hålla sin hund kopplad och följa de regler som finns för att skydda området.

– Kottarna är tillverkade av Haldahuset, en arbetsmarknadsåtgärd inom Halmstads kommun. Alkottar är så symboliska för det här reservatet.

Karta över reservatet.

Kommunekolog Ann-Charlotte Abrahamsson.

Illustration: Agnes Danielsson Kartbearbetning: Emma Salomonsson

Lackticka.

Mer än en vanlig karta

Halmstadkartan har många lager

Visste du att Halmstads kommun har en digital karttjänst som låter dig se till exempel cykelpumpar, offentlig konst, lekplatser, grillplatser, information om eldningsförbud och när bokbussen kommer till en hållplats nära dig? Med Halmstadkartans hjälp kan du ta del av sådant som ofta saknas i din vanliga karttjänst. Allt som kommunen har hand om läggs nämligen in.

Det finns mycket att upptäcka i kartfunktionen, och för att inte missa något finns en guide du kan följa. Du behöver inte ha någon app, bara gå till karta.halmstad.se och börja upptäck.

Text: Consid / Foto: Joakim Leihed

Testa dina byggdrömmar från soffan

Innan du kontaktar kommunen för att söka bygglov kan du testa dina drömmar hemifrån.

• Sök på din adress eller fastighet.

• Sätt på lagret för detaljplaner i kartan, välj också att visa tomtgränser under lagret fastigheter.

• Klicka på ditt område för att öppna detaljplanen och se vad som är möjligt där du bor.

Gör en digital utflykt

Under lagret ”Tillgänglighet” kan du ta del av 3D-modeller av konstverk i kommunen eller gå en virtuell promenad genom exempelvis Stadsbiblioteket. Här hittar du också information om olika anpassningar, både i byggnader och ute i staden, vilket förenklar planeringen inför ett besök om du har en funktionsnedsättning.

Virtuella promenader

• Brottet

• Stadsbiblioteket

• Resecentrum

• Handikappbadet vid

Östra Stranden

Kartor visar vägen till framtiden

Som Halmstadbo kommer du åt cirka 150 kartlager, men för kommunens anställda och politiker finns ytterligare 1 500 lager som visar allt från vart vattnet tar vägen vid ett skyfall till var det bor flest barn, i dag och i framtiden. Genom att titta på olika data i en karta kan beslutsfattare enklare se samband och ta mer hållbara beslut för framtiden. Till exempel kan befolkningsprognoser tillsammans med restider och avstånd ge bra underlag för placering av skolor.

Arbetet med GIS, geografiska informationssystem, är under ständig utveckling och Halmstad är i framkant på området. På bygg- och miljöförvaltningen jobbar kart- och GIS-ingenjörer, programmerare och 3D-visualiserare med flera stora utvecklingsprojekt. I framtiden kommer du till exempel att kunna se kartan i 3D och kanske även ladda upp en modell av ett hus, direkt se hur det blir på tomten och om detaljplanen tillåter det.

Res genom historiens Halmstad

Byt bakgrundskartan till äldre flygbilder eller varför inte en historisk karta från 1920- eller 1960-talet? Då kan du se hur ditt område har förändrats –och hur hela staden har vuxit fram över åren.

karta.halmstad.se

Annette Böhm är samordnare och en av de elva medarbetare som utvecklar Halmstadkartan.

Med Halmstadkartans hjälp kan du ta del av sådant som ofta saknas i din vanliga karttjänst.

Rundtur på Kattegattgymnasiet

Det nybyggda Kattegattgymnasiet är en hjärnsmart skola. Konceptet handlar om att fokusera på mer än studierna och att värna om hela människans välmående – vilket är genomgående på alla de 1 800 kvadratmeterna. I kuben bredvid den ståtliga trappan finns exempelvis ett kreativt hjärngym, en tyst avdelning och ett andrum.

Text: Consid / Foto: Joakim Liehed

Eleverna fick stort inflytande när gymnasiet byggdes om och många av deras önskemål genomfördes.

Som att få sköna stolar i hela skolan. I klassrummen har stolarna dessutom försetts med krokar för att

hänga jackor och väskor på – och går att gunga på för att stimulera koncentrationen. Ungdomarna sitter själva, bokstavligen, på bra idéer för en trevlig studiemiljö.

På Kattegattgymnasiet går cirka 1 400 elever. Här finns program inom bygg och anläggning, el och industri, ekonomi, naturvetenskap, teknik, VVS och fastighet, industriteknik – och introduktionsprogram. På de yrkesinriktade programmen får de flesta jobb direkt efter studenten.

Redan på åttiotalet planerades skolan att byggas om och idag njuter intendent Ida Ahlberg av att ha tagit projektet i mål.

På morgonen välkomnas eleverna till skolan av musik som strömmar ut ur högtalarna. Väl inne fortsätter tonerna bland annat i caféet.

De ovanligt stora klassrummen ger luft och tillåter kreativa möbleringar, och det är helt okej att stå upp under lektionen. Skolan har byggts för att vara modern nu – och för att kunna fortsätta anpassas och vara i framkant. Även om 50 år.

Journalisten Linda Thulin pratar liv i demokratin

Varför detta ständiga prat om att Halmstad ska växa? Är det inte bra som det är?

I podden ”Halmstad växer” griper journalisten Linda Thulin tag i brännande ämnen och försöker göra dem begripliga för lyssnarna. Här ska olika röster få höras.

Numera finns det ett ständigt pågående nyhetsflöde att ta del av, i mobilen och via sociala medier. Fakta, åsikter och rykten blandas och ibland är det inte helt lätt att avgöra vad som stämmer och inte. Samtidigt som många engagerar sig i lokala frågor finns det andra som

känner sig distanserade från aktuella frågor i den egna staden. Detta vill frilansjournalisten Linda Thulin ändra på.

– Jag tror på det lokala perspektivet. Det är viktigt att samhällsfrågor ska kunna kopplas till personers vardag. Varför ska det vara så himla svårt att få till offentliga beslut som man bråkat om i flera år? Eller varför drivs vissa byggen igenom, trots att halva Halmstad verkar hata det? Det krävs långa resonemang för att förstå hela bilden och den är många intresserade av, menar hon.

Sedan Linda Thulin blev journalist 1996 har hon suttit bakom mikrofonen på flera av Sveriges största

radiokanaler. Karriären inleddes på Radio Halland, för att sedan fortsätta på några av Ekots största redaktioner, bland annat Studio Ett och P1-morgon. Men efter en svår utmattning 2016 började nya tankar gro. – Jag var sliten och hade jobbat med dagliga deadlines i mer eller mindre 25 år. Det var svårt att hitta en plats för mig där jag kunde arbeta på rätt sätt och med det jag verkligen brinner för. Samtidigt hade jag börjat få hemlängtan.

Linda Thulin berättar att hon flyttade till Stockholm på grund av karriären och att hon alltid saknade livsstilen i Halmstad.

Text: Consid / Foto: Joakim Leihed

Speciellt den fysiska närheten till havet, tyst natur, vänner och andra städer. Dessutom säger hon att livet i Stockholm var mycket mer krångligt. Precis som i Gyllene Tiders låt ”Småstad” blev Linda kär i Halmstad, och hur hon än vridit och vänt på sig har till slut vägen lett tillbaka hem.

– Jag har under hela min journalistiska karriär varit engagerad i att få bredare grupper att intressera sig för samhällsfrågor. När jag kom hem till Halmstad vid årsskiftet 2020/2021 ville jag göra det till min företagsidé – en helt galen sådan, eftersom det var svårt att se hur det skulle gå att tjäna pengar på den, säger Linda Thulin.

Efter att ha lämnat ett av Mediesveriges tryggaste jobb var hon plötsligt frilansare. Ett par månader senare fick hon ett samtal med ett intressant förslag. Halmstads kommun skulle starta en podcast och sökte en programledare. Den

Lindas topp tre i Halmstad

• Närheten. Till havet, naturen och varandra.

• Enkelheten. Att ses och att göra saker.

• Örjans vall och HBK.

Här följer du Lindas arbete

• Halmstad kommuns podcast ”Halmstad växer”. Finns på de stora poddplattformarna, till exempel Spotify. På halmstad.se finns även avsnitten i textformat.

• Webbplatsen livetilandet.se och dess podcast ”Livet i Landet”.

skulle handla om det växande Halmstad ur olika aspekter och låta olika människor komma till tals. Linda berättar att detta blev startskottet till podden ”Halmstad växer”.

Sedan starten hösten 2021 har tre olika teman och 15 avsnitt publicerats: om varför Halmstad behöver växa, om stadskärnans framtid och utveckling – och om näringslivets roll och företagsklimat. – Podcast-formatet ger större utrymme och tid att verkligen gräva i en fråga och det är något jag alltid strävar efter.

– Precis det jag själv ville testa, ville kommunen också starta. Vi har valt att göra temapoddar, där ett ämne avhandlas över fem avsnitt. Vi gör fördjupningar i sådant som folk undrar över och som har stor betydelse för stadens utveckling. Vi intervjuar alltid flera sorters människor om samma ämne. Det kan vara kommunstyrelsens ordförande, den ”vanliga” Halmstadbon eller en forskare.

Förutom samarbetet med Halmstads kommun har Linda även startat sitt helt egna koncept, ”Livet i Landet”. Det är både en webbplats och en podcast där människor får berätta om sina liv, som i sin tur speglar viktiga samhällsfrågor. Allt från glesbygdspolitik och socialförsäkringssystem till integrationspolitik. Det står klart att Linda idag gör vad hon själv vill, på ett sätt som gynnar kreativiteten – och framför allt demokratin.

Samtidigt hade jag börjat få hemlängtan.

Var med i kampen mot invasiva växter!

Jamen de är ju vackra. Varför ska man ta bort dem? Frågan är berättigad – en gång i tiden har invasiva växter tagits till nya miljöer just för att de är vackra. Men efter en tid i rabatterna tar de sina egna vägar, med oönskat resultat.

Ofta har de funnits i svensk natur i decennier. Men efter en blygsam inledande tillvaro har de nu spridit sig så mycket att de utgör ett hot mot den biologiska mångfalden på platser där de har etablerat sig. Deras spridning underlättas dessutom av det förändrade klimatet.

– Behovet av bekämpning blir allt större i takt med att spridningen av invasiva arter ökar. Nu behöver

vi alla hjälpas åt, säger Sofia Warpman, kommunens stadsträdgårdsmästare. Gemensamt för invasiva växter är att de kan slå ut det omkringliggande ekosystemet. De är ofta höga och kraftigväxande, och bildar stora, täta bestånd som riskerar att konkurrera ut inhemska, svagväxande växter. Många utsöndrar också ämnen som förändrar näringssammansättningen i marken runt växten – allt för att underlätta sin egen spridning.

kommunens bekämpning av gul skunkkalla och jättebalsamin. – Ska man nå goda resultat behöver alla markägare utmed ett vattendrag göra åtgärder för att förhindra spridningen. Vi hoppas att alla markägare är med och tar sitt ansvar, säger Sofia Warpman.

Gul skunkkalla och jättebalsamin finns på EU:s artlista över invasiva växter, medan andra ”bara” finns

Oftast sätter de här växterna dessutom stora mängder frö, i vissa fall tusentals. Många etablerar sig vid vägar och får fin transporthjälp när de fastnar på bildäck. Andra växer utmed vattendrag och får spridningshjälp av strömmande vatten, något som ställer till stora problem för Sofia Warpman,

kommunens stadsträdgårdsmästare.

Text: Charlotte Andersson / Foto: Privat, bildbank

Invasiv = inbrytning, framryckning

Har du koll på de här?

I Halland har kommunerna gemensamt listat 22 växter som ställer till stora problem och därför behöver bekämpas. Här presenterar vi några av värstingarna. En del av dessa finns dessutom även på EU:s artlista över invasiva växter, vilket innebär att du som markägare är skyldig att förhindra deras spridning.

Blomsterlupin

Växer ofta på vägkanter, ibland på hyggen och i skog. Bekämpas genom uppdragning eller uppgrävning av roten. Frön kan ligga i marken i 70 år.

Gul skunkkalla

Växer utmed bäckar och i andra fuktiga miljöer. Efter blomningen blir bladen upp till 1,5 meter höga. Bekämpas genom uppgrävning av huvudroten. Samarbete krävs med markägare uppströms och nerströms. Finns på EU:s artlista.

på listor över problematiska arter. Alla behöver dock åtgärdas.

– Behovet av bekämpning är stort och ökar ständigt. Kommunen fokuserar på växter som finns på EU:s lista, och som växer på kommunens egen mark. Detta är ett arbete som kräver mycket resurser.

Sofia Warpman hoppas att alla som bor i vår kommun får upp ögonen för problemet med invasiva växter och helst också medverkar i arbetet, på ett eller annat sätt.

– Det allra viktigaste är att inte bidra till spridning. Jag vill också uppmana alla att rapportera till Naturvårdsverket var de hittar invasiva växter. Då kan vi lättare följa utbredningen och se var insatser behövs, säger hon.

Jättebalsamin

Växer i fuktiga miljöer, ofta utmed åkanter. Kan bli 2,5 meter hög. Dras upp en och en. Finns på EU:s artlista.

Parkslide och jätteslide

Värstingarnas värstingar. Växer på många olika marktyper. Bambuliknande växtsätt. Förökar sig enbart under jord. Mycket svårbekämpad. Låt den stå – grävning stimulerar tillväxt. En enda liten rotbit på någon millimeter kan bli grunden för ett nytt bestånd – som kanske åker skjuts med jordmassor som flyttas.

Så blir du en bra bekämpare

• Börja innan växtbeståndet har blivit för stort.

• Det minsta du kan göra är att plocka buketter och ta hem. Släng sedan i brännbart på återvinningen.

• Gräv upp, lägg i säck och kör till återvinningen.

• Se till att inga växtdelar eller fröer blir kvar i naturen eller kan spridas vid transporten.

• Samarbeta! Gå samman med grannar eller byalag.

• Ha tålamod! Återvänd till platsen i flera år.

• Rapportera förekomster till Naturvårdsverket. Då får myndigheterna koll på utbredningen och behovet av insatser.

• Läs på – råden ändras med ökad kunskap.

Läs de senaste råden och rapportera in förekomster: naturvardsverket.se-invasiva-frammande-arter

Nikola pensionerar fördomar om att arbeta på äldreboende

Arrangera quiz, grillfester eller gruppmeditationer. Det var inte aktiviteter som den 17-årige Nikola Bursac förknippade med äldreomsorgen när han tveksamt tog sitt första jobb i branschen. Nu, elva år senare, är aktiviteterna en del av vardagen och han har hittat sitt stora kall i yrkeslivet.

– Av mina år inom äldrevården har jag tillbringat nio inom hemtjänsten och snart två på boende. Allt började i gymnasiet via kommunens projekt Sommarkraft, som hjälper ungdomar att få sommar jobb. Någon ringde upp mig och frågade om jag ville vara inom

hemtjänsten. Min första tanke var ”aldrig i livet, det kommer jag inte att klara av”. Men jag tog chansen.

Nikola är undersköterska på Kattegatts äldreboende, ett av kommunens åtta konceptboenden. Temat på boendet, som är ”Världen i fokus”, ger en slags hemtrevlig hotellkänsla. Nikola berättar stolt att de till och med har ett solrum –som inretts med sand, solstolar och blir upp till 30 grader varmt. Enligt Nikola, som en liten bit av Bahamas, men i området Andersberg där boendet ligger.

Något annat oväntat soligt är inledningen av hans karriär.

– Trots min initiala rädsla gick det hur bra som helst. Jag fick göra

frukost, städa, gå promenader, läsa tidningen och allt möjligt. Det var viktigt att få se den sidan av jobbet som ny. Direkt efter min första sommar blev jag timanställd.

Det som var tänkt att bara vara ett sommarjobb blev en karriär. 2019 utbildade sig Nikola och tog steget från vårdbiträde till undersköterska. Kommunen gav möjlighet att kombinera studierna med arbete. Nikola understryker att yrket ger en stor variation av omhändertagande, administration och medicin.

– Dagen börjar med att vi går igenom vad som hänt under natten. Vi granskar sköterskornas arbete och gör daglig dokumentation.

Vi förebygger också kontinuerligt

För Nikola är arbetet en plats att skapa nya, lite oväntade, vänskaper.

skador och åkommor genom något som kallas ”Senior Alert”, ett nationellt kvalitetsregister som stödjer vårdprevention. Det handlar om att identifiera risker, planera lämpliga åtgärder och följa upp resultatet.

– Något som är kul är att sitta och planera inköpen. Vi har 64 platser på hela boendet men bara åtta per avdelning, vilket gör allt lugnt och personligt.

Sociala medier har gett Nikola möjlighet att utmana förlegade fördomar om yrket. Under en vecka i maj 2021 tog han över

Halmstads kommuns Instagramkonto och det kom positiv feedback i mängder, säger han. Målet var att ge en mer rättvis bild, och föhoppningsvis locka fler till yrket.

– Att det mest består av att byta blöjor stämmer helt enkelt inte. Det handlar mer om att skapa en rolig vardag. Vi bakar, ordnar frukost, städar rummen och tar alla på promenad. Andra dagliga aktiviteter är musikstund, gymnastik, handmassage, sällskapsspel och filmkväll. Framåt sommaren arrangerar vi även grillfester på gården. Då händer det att vi får livemusik – jättemysigt!

Nikola ger också sitt perspektiv på hur livskvalitén kan öka efter en flytt till äldreboende.

– Platsen där de äldre blir mest ensamma är faktiskt i hemmet, vissa kan inte ens komma ut på egen hand. Livet på ett boende blir både mer socialt och aktivt för många.

I framtiden drömmer Nikola om att bli en samordnare, en slags specialistundersköterska. Känslan av att skapa glädje och trygghet åt de äldre verkar med andra ord ha en starkt beroendeframkallande effekt.

Nikola tipsar: så får du jobb inom äldrevården

– Det enklaste är att vända sig till hemvårdsförvaltningen, Halmstads kommun – eller söka via ”Lediga jobb” på kommunens webbplats. Till vårdbiträde kan du söka även utan undersköterskeutbildning. Det är en bra väg in i branschen att testa jobbet först. Utbildningar inom vård och omsorg finns hos kommunen på både gymnasienivå och via vuxenutbildningen.

Att det mest består av att byta blöjor stämmer helt enkelt inte.

Nikola Bursac, undersköterska på Kattegatts äldreboende. För de boende på Kattegatts äldreboende har drömmen om en tropisk strand blivit sann.

En kallbadare med ett kall

Plötsligt stod det en bastu på Gröningen vid Östra stranden och badplatsen fylldes av människor som badade i ur och skur. Men var det egentligen så plötsligt? Hur mycket jobb ligger bakom att få till en bastu på kommunens mark? Och hur gör man för att få ihop allt?

En som vet det är ordföranden i Halmstad kallbadförening, Katarina von Bothmer Östling.

Till yrket är Katarina, som vanligtvis kallas Titti, överläkare på kvinno-

kliniken vid sjukhuset i Halmstad. Men vad som gett henne ett namn lokalt under det senaste året är hennes stora fritidsintresse. Hon är en de mest passionerade och engagerade förkämparna för utvecklingen av året-runtbadstaden Halmstad.

– Jag bodde i Malmö när jag studerade och var mycket på ”Ribban”. En plats jag gillat att besöka ända sedan barnsben, eftersom min mormor bodde i Malmö och var där varje vecka. Jag älskade att besöka strandens berömda kallbadhus och det kändes så ologiskt att vi inte hade ett liknande i Halmstad. Historiskt

har det funnits kallbadhus i Halmstad ända fram till 50-talet. Vi är enligt mig badstaden nummer ett och då borde vi förlänga badsäsongen. Så att få ett kallbadhus i Halmstad är en dröm som funnits länge.

Titti har gjort två mindre försök tidigare, som privatperson, för att lyckas med sitt stora kall. Hon har pratat med politiker och eventuella sponsorer, men aldrig kommit så långt.

– Allt tog ny fart i och med Facebookgruppen Halmstad kallbad. Den fick snabbt väldigt många medlemmar och jag tipsades om att gå med. Gruppen bildades i oktober

Text: Consid / Foto: Joakim Leihed

2020 och redan i november var vi några stycken som träffades och pratade om hur vi kunde gå vidare för att förverkliga ett kallbadhus.

Vi kom fram till att bilda en förening och gjorde det i januari 2021.

Nu började det gå bra. Frakten från Finland var i gång och kunde följas via Facebook. Föreningen fick också kontakt med Destination Halmstad och tillsammans sökte man bidrag från Visit Halland. Det resulterade i pengar för föreningens destinationsutveckling. Parallellt med detta förbereddes stranden med markarbete av teknikoch fastighetsförvaltning, som Titti hade nära kontakt med. Den tidigare mörka badplatsen fick även belysning installerad, vilket gynnar alla framtida besökare.

KALLA FAKTA

Föreningsmedlemmarna ville börja någonstans, och första projektet blev att ge Halmstad en mobil bastu.

I januari 2021 tog Titti kontakt med bastutillverkaren Tylö, för att höra om de hade några idéer. Hon fick då reda på att de hade en mobil bastu som stod i Hangö i Finland, som dessutom är en vänort till Halmstad.

– Det enda kruxet var att vi själva skulle frakta hit den, och det skulle kosta 60 000 kronor.

Vi behövde samla medlemmar och registrera föreningen. Det krävde en hel del administrativt arbete, men ganska snart kände vi oss redo.

Vi fick reda på att en av våra nya medlemmar hade lastbilskörkort, som gällde fram till juni. Om vi kunde fixa en lastbil innan dess skulle han lösa frakten. Via våra fantastiska medlemmars kontakter blev vi sponsrade av flera lokala företag med både lastbil och stora delar av finansieringen för att genomföra allt.

– Allt som hänt har gått så otroligt fort. Nu har vi drygt 400 betalande medlemmar och en färdig bastu. I framtiden ser vi fler bastuanläggningar, fler säkra och tillgängliga vinterbadplatser och med all säkerhet ett kallbadhus.

Titti berättar att hon och styrelsen arbetat många sena kvällar och helger med projektet under ett års tid, och att hon fått energi av allmänhetens positiva reaktioner. Något som visades under invigningen av bastun den 8 januari i år.

– Vi hade det sämsta vädret man kunde tänka sig, sned vind och piskande snöblask. Ändå var det 150 personer som alla stod glada och väntade! Det är fördelen med kallbadare. De sprider alltid värme – även i kylan.

Föreningen heter Halmstad kallbadförening. Du hittar den på Facebook, där finns information om medlemskap och om hur bastun på Gröningen, Östra stranden, kan bokas.

Tittis tips för att starta en förening

• Det är viktigt med stor passion och mycket engagemang för att orka med.

• Ha tålamod, var trevliga mot varandra och andra aktörer.

• Undvik att göra det under en pandemi, allt är svårare när man inte kan träffas och lära känna varandra.

• Ingenting är omöjligt! Allt går att lösa när vi arbetar tillsammans.

Fler tips och stöd till föreningar finns på: halmstad.se/forening

Allt som hänt har gått så otroligt fort.

Träffa kompisar och testa nya saker på läger!

I sommar arrangerar kommunen Aktiv sommar. Det är läger för dig som är mellan 10 och 19 år. Det finns läger på flera olika platser och är helt gratis.

Förutom spännande friluftsläger i skogen med lekar, bad och kanotpaddling, så finns det temaläger med olika inriktningar. Du kan till exempel lära dig att skapa film och musik, skriva egna berättelser eller prova på olika konstformer. Det finns också prova-på-läger där det är nya aktiviteter varje dag, allt från pyssel till olika sporter.

Anmälan öppnar 4 april!

Har du det jobbigt?

Det finns hjälp och någon att prata med. Hit kan du, som är barn eller ung, vända dig om du är ledsen eller har det jobbigt av andra anledningar:

Skolan

Tillgång till kurator och skolsköterska finns på alla skolor. Prata med en vuxen på skolan.

BRIS

Ring 116 111 eller chatta på bris.se

Se alla läger och be dina föräldrar anmäla dig på halmstad.se/aktivsommar

Gör din egen påskhare – origami

1 2

Trygga barnen tryggabarnen.org eller snapchat: tryggabarnen

Jourhavande kompis

Chatta på jourhavandekompis.se

Kuling.nu

En chatt för dig som har en förälder med psykisk ohälsa.

4 3

Börja med ett fyrkantigt papper och vik det på mitten.

Öppna upp pappret igen och vik det på mitten åt andra hållet.

Vik upp den längsta sidan på trekanten ett par centimeter.

Vik upp vänster hörn och....

Vi möter Halmstads borgmästare

Jonas Bergman är 49 år gammal och ordförande i kommunstyrelsen i Halmstads kommun, ungefär som en borgmästare. Han tillhör partiet Moderaterna.

Vi börjar med den viktiga frågan, ditt favoritgodis?

Jag har inget favoritgodis eftersom jag lovade mina barn att sluta med godis, en nyårsafton för fyra år sedan, och har inte ätit något sedan dess. Men om du pressar mig så får jag erkänna att jag kan bli sugen på nappar.

Är du den som bestämmer mest i Halmstad?

Vi är några stycken som bestämmer tillsammans och bestämmer ganska mycket. Oftast är det kul att vara med och bestämma eftersom jag vill att mina idéer ska bli verklighet. Men det kan också vara jobbigt för alla tycker inte att vi bestämmer bra saker.

Får barn vara med och bestämma hur det ska vara i Halmstad?

Barn får ganska ofta vara med och berätta vad de tycker. Att lyssna på barn och andra Halmstadbor är jätteviktigt. Till exempel var det så när vi bestämde hur den nya lekplatsen i Norre katts park skulle se ut – då fick alla tycka till. Men vi kan säkert bli bättre på att låta barn tycka till om alla möjliga saker.

Jobbar du bara med att bestämma, eller har du ett annat jobb också?

Detta är mitt enda jobb just nu, men när jag inte jobbar gillar jag att springa, laga mat och så är det kul med sudoku.

FINN FEM FEL

FÖRE EFTER

Om du står på Köpmansgatan och tittar uppåt så ser du Hertig Knut Porse. Han var hertig av Halland på 1 300-talet och vissa tror att det är han som gett staden Halmstad sitt namn. Under medeltiden tillhörde Halland ibland det svenska och ibland det danska riket, därför har hertigen båda ländernas färger på sin mantel.

Vilka konstverk har du i din närhet? Kolla in kartan med mängder av konstverk på halmstad.se/konst

5 6 7 8

höger hörn så att de möts i mitten.

>> Tycker du att beskrivningen är klurig så kan du gå in på Konst i Halmstads Youtubekanal där det finns en film om hur du gör. Där hittar du också fler pysseltips.

Vänd på pappret och vik ner den översta fliken lite.

Vik även upp den understa fliken; detta gör att du kan ställa din hare upp.

Glöm inte att rita dit ögon, nos, mun och andra delar som du vill ska finnas med på din hare.

Hertig Knut, konstverk av Walter Bengtsson, 1985.

Chatta med kommunen

Visste du att det finns ett nytt sätt att kontakta kommunen? Förutom att ringa, mejla eller besöka våra receptioner så kan du chatta. Då är det Mohammed Kharrat eller någon av hans kollegor på kommunens kundcenter, Halmstad direkt, som svarar.

På vår webbplats, halmstad.se, får du direktkontakt med en kommunvägledare och svar på dina frågor om stort och smått. Du hittar chatten under en blå flik på webbplatsen, halmstad.se. Välkommen att kontakta oss måndag–torsdag 07.00–17.00 och fredagar 07.00–16.00.

Ranagård växer fram

I Halmstads nyaste stadsdel är vägarna nu på plats och byggandet av 550 bostäder, förskola, skola och äldreboende har satt fart. De första invånarna beräknas kunna flytta in i slutet av året.

Under de närmsta två åren kommer området att växa fram till ett modernt bostadsområde. Aktivitetsytor som utegym, grillplats, roller derby-bana, pump track-bana och hundrastgård blir klara redan i år.

Eftersom hela området just nu är en stor byggarbetsplats med avspärrningar kan du inte se utvecklingen på plats. Men det går fint att följa digitalt, läs mer om Ranagård: halmstad.se/ranagard

Nu kan fler följa debatten i kommunfullmäktige

Sedan några år tillbaka kan du följa kommunfullmäktiges sammanträden i direktsändning. Det går också att se och lyssna på dem, eller de delar du vill, i efterhand.

Nytt för i år är att mötena också textas. Det sker med hjälp av AI, artificiell intelligens. Texten korrekturläses och korrigeras där det behövs i efterhand. Senast 14 dagar efter mötet publiceras den textade versionen på halmstad.se.

Kommande möten i vår är den 30 mars, 28 april och 25 maj. Se dem på halmstad.se/live

Kommunvägledare Mohammed Kharrat

Ranagårdsskolan får plats med nästan 900 elever. Illustration: Liljewall