Institutionen för hälsovetenskapers årsbok för 2020

Digital version med länkar

Institutionen för

Hälsovetenskaper Medicinska fakulteten | Lunds universitet Institutionen för hälsovetenskaper är en av sex institutioner vid Medicinska fakulteten. Vi bedriver forskning som syftar till att främja människors hälsa, från de ännu ofödda barnen till de äldsta av våra äldre.

Forskning I Utbildning Personal I Ekonomi

w .

2020

Besök oss på webb en :w w

Årsbok

m

ha .se/ u l . cin i ed

lsovetenskape r

Året som gått - 2020 Så har 2020 passerat - detta mycket annorlunda år som på grund av pandemin inneburit stora utmaningar för oss alla, men också en snabb digital utveckling och ett nytt sätt att mötas. Trots alla omställningar och restriktioner som vi behövde vidta, så genomfördes en rad olika aktiviteter på institutionen. Några av dem sammanfattar jag här: I början av året fick institutionen en ny professor i palliativ omvårdnad och vi hälsade Berit Lindahl varmt välkommen. Hon kom närmast från Högskolan i Borås med särskild kompetens inom intensivvård och palliativ vård.

En ny fakultetsövergripande arbetsgrupp rörande Movement- and Reality Lab (MoRe-Lab) bildades med syfte att stärka och utveckla ’experimentell hälsovetenskap’. Seminarium arrangerades i början av året och nyligen tillsattes post-doc tjänster och forskningsutrymmen som ett led i en strategisk satsning inom området.

I mars månad blev smittspridningen av coronaviruset så pass hög att universiteten tvingades ställa om till distansundervisning och distansarbete. Det var en mycket intensiv och krävande process men tack vare allas fantastiska insatser klarade vi det bra. Med kort framförhållning genomfördes även en snabbutbildning i andningsvård för personal inom hälso- och sjukvården, som fick stor uppmärksamhet i media.

Under våren bildades en ny forskargrupp – Proaktiv, integrerad vård, under ledning av Jimmie Kristensson, och vi önskade gruppen varmt lycka till.

Arbetet med RQ 20, kvalitetsutvärderingen av forskningen vid Lunds universitet fortsatte.

Digitala möten hölls med granskarna beträffande självvärderingen av vår forskning och våra forskningsmiljöer. Efter sommaren blev deras rapport klar med förslag på några olika utvecklingsområden.

I oktober arrangerade vi Hälsovetenskapens dag med temat ’Så maxar vi nyttan av forskningen – implementering av nya arbetssätt inom vård och

samhälle’. Eftermiddagen innehöll flera intressanta populärvetenskapliga föredrag och trots att den genomfördes digitalt så deltog över 90 deltagare. Ett varmt tack till alla som bidrog till att genomföra dagen!

Under året genomförde också institutionen en workshop i Att söka externa medel för juniora forskare. Utvärderingen visade att deltagarna var nöjda med workshopen och jag vill tacka alla som bidrog till att göra den möjlig. Förhoppningsvis kommer satsningen att leda till många fina externa anslag inom hälsovetenskap framöver!

Under hösten fortsatte även vårt strategiska arbetsmiljöarbete. Digitala workshops genomfördes med syfte att stärka medarbetarskapet, där vi diskuterade vår organisation, administrativt stöd och vilka rättigheter och skyldigheter man har som anställd vid Lunds universitet.

Under året har flera medarbetare disputerat, blivit docenter och befordrats till lektorer. Flera personer, såväl juniora som seniora, har fått fina priser, utmärkelser och externa anslag vilket är fantastiskt roligt och mycket välförtjänt. Årets budgetäskande innebar flera välbehövliga tjänster relaterade till utbildningen, men vi fick även ett par tjänster relaterade till forskningen.

Genom medel från Nämnden för jämställdhets- och likabehandling kunde vi anställa tre gästprofessorer av underrepresenterat kön. Innan jul hölls ett digitalt seminarium där de presenterade sin forskning och på vilket sätt de kommer att bidra till ett ökat genus- och jämställdhetsperspektiv.

Jag vill rikta ett varmt tack till er alla för året som har gått, ett annorlunda år på många sätt.

Ser fram emot ett nytt givande år för hälsovetenskaper under 2021!

Bästa hälsningar, Christina Brogårdh, prefekt

Kort & gott

från våra

14 forskargrupper

Vad vill du som forskargruppschef lyfta fram från 2020?

Aktivt och hälsosamt åldrande - Susanne Iwarsson Året präglades av att många nya medarbetare rekryterades, med uppstart av flera stora forskningsprojekt. Pandemin har medfört nya utmaningar för såväl forskningen som utbildningen på forskarnivå, vilket krävt nytänkande och kreativa lösningar. Vi har tagit tillvara nya finansieringsmöjligheter med fokus på covid-19 och erhållit två större projektbidrag i nationell konkurrens. De medarbetare som är engagerade i lednings-och undervisningsuppdrag inom utbildningarna på grund- och avancerad nivå hade en krävande situation med många utmaningar att lösa. När det gäller forskarskolan SWEAH har vi vidareutvecklat vårt redan distansbaserade arbetssätt ytterligare och ökat den nationella synligheten.

Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap - Eva Månsson Lexell Året har färgats av covid-19-pandemin och även om det varit en stor utmaning har vi också lärt oss mycket av den digitala omställning som krävts. Trots den ökade arbetsbelastningen har medarbetare ändå lyckats få nya anslag, publicera artiklar, få abstrakt accepterade och starta upp nya projekt. En medarbetare fick nationellt internationaliseringspris av utbildning på grund- och avancerad nivå av Sveriges medicinska fakulteter. En doktorand har försvarat sin licentiatavhandling och i slutet av hösten välkomnade vi en ny doktorand till gruppen.

I december avslutar vår gästlektor från KI sitt 2-åriga uppdrag hos oss samtidigt som vi nyligen välkomnat en ny gästprofessor till vår grupp.

Barns och familjers hälsa - Inger Kristensson Hallström Året har varit intensivt och utmanade men trots begränsningar i att bedriva kliniknära forskning har vi hittat nya innovativa sätt att fortsätta utveckling och utvärdering. Vårt sexåriga forskningsprojekt för att utveckla e-hälsa har visat sig vara i forskningsfronten och fått stor betydelse för att verksamheter ska kunna fortsätta bedriva en säker och trygg vård. Gruppen har utökats med en ny doktorand, en har disputerat, en har haft sin halvtidsbedömning, en medarbetare har blivit lektor och en gästprofessor från Iceland University har anställts. Vi har fortsatt publicera artiklar, presenterat vid internationella konferenser, deltagit i Hälsovetenskapens dag och uppmärksammats i tidningar, sociala medier, radio och tv.

Barnmorskans forskningsområde - Christine Rubertsson Precis innan alla restriktioner kom hade vi besök från Sydney för fortsatt planering av forskning och projektet SWABE- Swedish Women After Birth Experience med över 4000 kvinnor som följs ett år efter förlossning. Syftet är att förstå hur förlossningsbristningar påverkar kvinnors hälsa. Inom gruppen har vi publicerat 17 artiklar, skrivit Amningspolicy för Svenska Barnmorskeförbundet, och medverkat vid konferenser inom Motherhood Normal Labour & Birth och Framtidens förlossningsvård. Vi har nu representanter inom Barnmorskeförbundets styrelse, vetenskapliga rådet och det etiska rådet. På besök i Sveriges Riksdag uppmärksammades nedåtgående amningstrend och strategier för att befrämja amning.

Delaktighet, åldrande och vardagsliv - Agneta Malmgren Fänge År 2020 har präglats av covid-19 och de restriktioner detta medfört. Forskargruppen har anpassat verksamheten så att redan tidigare startad forskning till viss del har kunnat genomföras. Samtliga europeiska projekt har genomförts digitalt men datainsamling har till stor del fördröjts. Några nya projekt har initierats, varav alla utom ett är direkt relaterade till covid-19. Medarbetare har varit engagerade i en Pufendorf Advanced Study Group och är involverade som forskare i arbetet med ”Ett Demensvänligt Helsingborg”.

Under året har nya nationella och internationella samarbeten inletts och resulterat i anslagsansökningar.

Fysioterapi - Catharina Sjödahl Hammarlund Verksamheten 2020 har präglats av omställningen till hemarbete, olika digitala lösningar för undervisning och forskning, vilket har medfört många utmaningar. Ett gemensamt covid-projekt inom gruppen startade vilket har medfört nya spännande samarbeten; två enkätstudier är genomförda och kvalitativa studier pågår. Vi har fått en ny docent i gruppen.

Flera forskare har fått anslag till sina forskningslinjer och produktionen av vetenskapliga original artiklar är fortsatt hög. Vi har genomfört två omgångar av Kunskapsprovet, vilket riktar sig till personer som har utländsk legitimation och nu ansöker om svensk legitimation.

Vi har också kunnat genomföra två disputationer och fyra halvtidskontroller.

Hälsa i ett tvärvetenskapligt perspektiv - Pia Lundqvist Ett år som inte varit likt något annat. Vi har arbetat på distans med många digitala gruppmöten för att behålla vår gruppkänsla. Då samtliga medarbetare är involverade i utbildningarna på grund och avancerad nivå har vi varit involverade i snabba omställningar till digital undervisning vilket varit utmanande, lärorikt men också krävt extra insatser. Produktion av vetenskapliga artiklar har fortsatt, medarbetare har deltagit på digitala konferenser, internationella forskningssamarbete har etablerats och en doktorand har genomfört sin halvtidsbedömning. Två disputerade adjunkter har fått stimulansmedel för ytterligare 10 % kompetenstid. Ett mycket intensivt år där vi också hälsat nya medarbetare välkomna.

Hälsofrämjande komplexa interventioner - Eva I Persson En medarbetare har blivit associerad som expert till Svensk-Kinesiska Palliativa Centrum, Third People Hospital i Kunming, Kina. En av doktoranderna har disputerat och en medarbetare har blivit docent. En doktorandkurs genomfördes och en av de ansvariga höll också i kursen Att söka externa medel, där flera av medarbetarna deltog. Enligt önskemål från regionen genomfördes en snabbutbildning av sjuksköterskor i Omvårdnad vid akut andningssvikt av två av våra medarbetare. Elva artiklar och flera konferensbidrag är publicerade. Två nya medarbetare har tillkommit och två har flyttat, dessutom har vi bytt forskargruppschef.

Idrottsvetenskap - Eva Ageberg Gruppen utökades med en doktorand, en post-doc och en gästprofessor. En disputation och en halvtidskontroll genomfördes. Vi hann medverka vid en internationell kongress på plats i början på året medan övriga kongresser hölls antingen digitalt eller blev framflyttade.

Vår medverkan i undervisning på grund- och avancerad nivå på Med fak, Sam fak och LTH fortsätter. Tolv vetenskapliga artiklar och ett antal konferensbidrag publicerades.

Inom ramen för tredje uppgiften har vi medverkat på Hälsovetenskapens dag, i intervjuer och dagspress och utökat vårt samarbete med LU Innovation. Och så har vi liksom många andra behövt ställa om en hel del under detta annorlunda år.

Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård - Hanne Tönnesen Avtalet för WHO CC vid Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård har förlängts med nya aktiviteter för evidensbaserad implementering. Vi har deltagit vid WHO Expert Meetings och bidragit till WHO manual och dokument om NCD riskfaktorer. Vi har haft 3 praktikanter, handlett studenter och en godkänd halvtidskontroll. Vi har fortsatt sekretariatet för Scientific Journal and Scientific Society for ClinHP. Forskningen fortlöper med 17 publikationer och framgång i det regionala alkoholprojektet samt de nationella projekten inom rökstopp, sömn och kirurgi. Vi har medverkat vid Hälsovetenskapens dag, seminarium, föredrag samt deltagit i panelsamtal om ett rökfritt Sverige och alkoholfri operation.

Proaktiv, integrerad vård - Jimmie Kristensson Forskargruppen ”Proaktiv, integrerad vård” startade under våren 2020. Vi bedriver hälsovetenskaplig forskning med fokus på hur vård och omsorg fungerar och hur den kan utformas för att på bästa sätt möta patienters, närståendes och vårdpersonals behov. Vi bedriver forskning inom bland annat äldres vård och omsorg, barnsjukvård, kirurgisk vård och palliativ vård. Under 2020 har vi lagt fokus på att lära känna varandra och börjat lägga grunden för hur vi ska arbeta inom gruppen framöver. Samtidigt har vi publicerat, medarbetare har fått anslag och vi ordnar doktorandseminarier i samarbete med forskargruppen Komplexa hälsofrämjande interventioner. Vi ser framåt och gör det med en bra känsla.

Psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet - Ulrika Bejerholm Under 2020 har vi vuxit från 10 till 14, varav en kommunikatör och en administratör. Utöver det har vi sex timanställda. En doktorand tog sin halvtid innan covid-19-pandemin. Vi stärkte vårt grepp om hälsovetenskaplig forskning kopplat till psykisk hälsa genom anslag från Forte och Folkhälsomyndigheten, båda tvärvetenskapliga projekt i samproduktion med Region Skåne, kommuner samt brukarorganisationen NSPH*. Dessutom lyckades vi med 26 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter. Tre av oss presenterade om implementering vid Hälsovetenskapens dag. I höstas arrangerade vi en rad webbinarium, varav ett om mWorks-appen och hemsidan www.mworks.nu, och två boksläpp. Vi har också stärkt vår gemenskap vid våra PAD-fikor varje vecka och med långlunch i Butan.

Rehabiliteringsmedicin - Jan Lexell Under 2020 har två doktorander, båda läkare och färdiga specialister, antagits och två halvtidskontroller har genomförts. Gruppens doktorander och forskare har fått anslag och kan arbeta vidare mot sin disputation eller efter sina avhandlingsarbeten. Nya projekt med inriktning mot stroke och rehabilitering har startat, och kommer att leda till två nya externfinansierade doktorander. En medarbetare har gett ut boken ”Att skriva, granska och publicera vetenskapliga arbeten”, och medverkat i en stor SBU-rapport om hjärnskaderehabilitering. Ett nytt seminarium, ”Writing a thesis summary”, har initierats och kommer under 2021 att bli obligatoriskt för alla doktorander vid medicinska fakulteten.

Vård i högteknologisk miljö - Anna Forsberg Under 2020 har vi utvecklat vårt arbete med att belysa utmaningarna i att vårdas inom högteknologisk miljö. Flera av gruppens medarbetare har varit kliniskt verksamma och stöttat covid-vården på olika sätt. Ytterligare en doktorand har disputerat på en avhandling om self-efficacy efter hjärttransplantation. Vi interagerar fortsatt starkt med rikssjukvården i form av hjärt- och lungtransplantation vid Skånes Universitetssjukhus samt ambulanssjukvården och akutsjukvården i Region Skåne. I år har vi synts i media på olika sätt och debatterat vårdens villkor. Forskargruppschefen har också blivit belönad med Årets omvårdnads- och värdegrundspris.

I LU:s forskningsportal Uppgifterna är baserade på statistik från Lunds universitets forskningsportal Lucris. Vissa uppgifter kan behöva registreras manuellt, siffrorna ska därmed ses som ett minsta antal.

Output - 304

Projekt - 230 Enligt forskningsportalen var totalt 230 forskningsprojekt knutna till Institutionen för Hälsovetenskaper under 2020.

Institutionens medarbetare var delaktiga i samman­­­­­­­lagt 304 forskningsoutput under 2020.

Här presenteras ett urval: 203 Publicerade artiklar i vetenskaplig tidskrift 5

Avhandlingar

5

Konferensbidrag

7

Kapitel i bok/rapport

Läs mer om institutionens forskning i forskningsportalen: research.med.lu.se/halsovetenskaper

Ett speciellt år för hälsovetenskaper Den rådande pandemin har inneburit stora omställningar. Undervisning har fått genomföras digitalt och arbete på distans har blivit en vardag.

Pandemin har också öppnat dörrar för ny forskning och utbildning.

Här presenteras ett axplock av forskningsprojekt och utbildning som startats upp under pandemin.

Utbildningssatsning: Omvårdnad vid akut andningssvikt Den 1 april 2020 startade uppdragskursen "Omvårdnad vid akut andningssvikt" för sjuksköterskor. Kursen togs fram i rekordfart av Lunds universitet och Region Skåne pga. coronapandemin, för att ge grundutbildade sjuksköterskor kompetensen att avlasta specialistsjuksköterskor i intensivvård av covidpatienter.

Totalt genomförde 51 sjuksköterskor kursen, uppdelad i fem kursomgångar. Kursen bestod av en veckas teori blandat med medicin-tekniska övningar och simuleringar, och en veckas verksamhetsförlagd Några av de sjuksköterskor som gick snabbutbildning på en intensivvårdsavdelning i Skåne. utbildning i intensivvård. Foto: Ulla Wingren Karin Samuelson, sjuksköterska och docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, ansvarade för kursens upplägg och genomförande.

De 51 sjuksköterskor som genomförde kursen blev en välkommen förstärkning i arbetet K n ar so in s l med intensivvård av covidpatienter i Region Skåne. e Sa m u

Boendemiljöer och isolering under covid-19-pandemin Den 15 december 2020 fick biträdande forskare Giedre Gefenaite ett bidrag från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för projektet “LivE-COVID-19: hur kan boendemiljöer påverka konsekvenserna av långvarig social isolering under COVID-19-pandemin?”.

Det övergripande målet för detta projekt är att bedöma vilka konsekvenser boendemiljön har på hälsa och välbefinnande före och under (och så småningom efter) pandemin.

I detta sammanhang kommer bland annat flyttmönster, ålder, kön, socioekonomisk och civil status och säsongseffekter att undersökas.

G

ie

dre

G e fe n

a it

e

Barns upplevelser av pandemin

sso risten n Halls trö rK ge

Barn i olika åldrar bjöds in att dela med sig av en bild av exempelvis en teckning, dikt, berättelse, brev, kollage, LEGO och andra kreativa lekresurser som beskriver deras upplevelser av pandemin.

m

In

Professor Inger Kristensson Hallström har tillsammans med Charlotte Castor och Angela Afua Quaye från forskargruppen Barns och familjers hälsa deltagit i det internationella projektet ”Children's COVID-19 Artwork Project, med målet att dokumentera hur barn i olika länder upplever den rådande pandemin.

Barns upplevelser av pandemin har dokumenterats i en digital bok. Bakom projektet står det internationella nätverket för barn- och familjecentrerad vård (INCFCC).

Teckningar, berättelser och dikter från femtiofem barn från 17 olika länder i åldrarna 4-14 år, sammanställdes i en digital bok som speglar olika perspektiv av att behöva stanna hemma. Boken går att ladda ner eller läsas online.

Abort och preventivmedel i tider av Covid-19-pandemi

strand Ra a Ek gn ari ar M

Under slutet av 2020 startades projektet ”Abort och preventivmedel i tider av Covid-19 pandemi” av forskare från bland annat Lund, Uppsala och Karolinska institutet, däribland Maria Ekstrand Ragnar, leg. barnmorska och universitetsadjunkt. Syftet med projektet är att uppdatera kunskapsläget kring varför kvinnor gör abort och kvinnors erfarenheter av preventivmedel, vilket är angeläget för preventivt arbete och för utveckling av abortvården - inte minst i tider av Covid-19-pandemi.

70-plussarnas upplevelser av pandemin Lisa Ekstam, leg. arbetsterapeut och docent, har tillsammans med en grupp forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Halmstad studerat hur de som är över 70 år lever under pandemin. De eftersökte vardagsberättelser när de gick ut med en digital enkät med öppna frågor i slutet av april 2020. Forskarna har sammanställt svar från över 1000 personer mellan 70 och 90 år gamla. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna accepterade den nya åldersgränsen 70+ och anpassade sin vardag i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Att inte längre kunna hjälpa barn och Lis barnbarn i kombination med de vuxna barnens ökade omsorg om sina åldrande föräldrar a E k sta m ledde till förändrade beroenderelationer och maktförskjutningar mellan olika generationer inom familjesystemet. Studien har uppmärksammats i bl.a. SVT och Sveriges Radio.

Utbildning Forskarutbildning Under året har disputationer och halvtidskontroller genomförts i hybridform där nyckelpersoner medverkat på plats och övriga digitalt. Doktorandföreläsningar, den uppskattade seminarieserien som startade 2019, har fått vänta med tanke på pandemin. På fakulteten togs en ny databas och ett nytt system för individuell studieplan (ISP) i bruk. Gamla ISP-systemet är fortfarande i bruk för redan antagna doktorander. Krav på avhandlingen har uppdaterats till att omfatta 3–4 delarbeten, men som tidigare bedöms också kvaliteten.

Medverkan i seminarium är obligatoriskt. Föreskrifter för jäv inom forskarutbildningen arbetades fram som en del i kvalitetsarbetet för forskarutbildningen. I dessa beskrivs ett antal situationer under en forskarutbildning då en jävssituation kan uppstå och hur jäv kontrolleras eller intygas.

33

Handledare

61

Doktorander

5

Disputationer

12

Nyreg. doktorander

Uppdragsutbildning 2020 blev ett annorlunda år även för uppdragsutbildningen. Trots Covid-19 och alla restriktioner som har funnits kunde vi genomföra och slutföra ett antal utbildningar. Vissa utbildningar har skjutits fram och kommer genomföras under 2021, som distansutbildningar. Extra arbete gjordes också för att kunna genomföra planerade kunskapsprov för barnmorskor, fysioterapeuter och röntgensjuksköterskor, vilket uppskattades av både deltagare och Socialstyrelsen. Med start i januari 2021 har vi en spännande utbildningsinsats som riktar sig till sjuksköterskor utbildade utanför EU/ESS som avser göra kunskapsprovet för att få sin svenska legitimation. Det är ett samarbete med Region Skåne och nu i första omgången kommer ca 20 personer gå utbildningen. Samtliga arbetar idag inom vården som undersköterskor och förhoppningen är att dessa personer kommer klara kunskapsprovet vilket innebär ett välkommet tillskott av sjuksköterskor till den skånska vården.

Läs mer om uppdragsutbildningarna

ANTAL UTBILDNINGAR & DELTAGARE 2020

9

160

Utbildningar/uppdrag

Deltagare

Grund- och specialistutbildning Många av institutionens lärare är engagerade i undervisning både på grund- och avancerad nivå. Under 2020 hade arbetsterapeut-, fysioterapeut- och sjuksköterskeprogrammen intag två gånger under året och röntgensjuksköterskeprogrammet ett intag. Nio specialistutbildningar inklusive barnmorskeprogrammet på avancerad nivå var igång på hel- eller halvfart.

EXAMINERADE STUDENTER 2020

17

Barnmorskor

124

Sjuksköterskor

21

Röntgensjuksköterskor

48

Arbetsterapeuter

64

Fysioterapeuter

136

Specialistsjuksköterskor

Kort & gott: Grund- och specialistutbildning Utbildningsverksamheten sker i samverkan mellan institutionen och programnämnderna: Programnämnden för rehabiliteringsutbildningar (PNR), Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (PN-ORR) och Programnämnden för masterutbildningar (PNM). Förutom att undervisa på grundutbildningsprogrammen är en del lärare också engagerade i undervisning på masterprogrammet och läkarprogrammet. Nedan kan du läsa om vad de utbildningsansvariga har att säga om ett urval av de program institutionens lärare är engagerade i.

Vad vill du som utbildningsansvarig lyfta fram från 2020?

Arbetsterapeutprogrammet - Marianne Kylberg Aldrig har vi väl saknat att få träffas på campus så mycket som nu. År 2020 har varit speciellt och utmanat både lärare och studenter. Vi har vant oss vid digital teknik och snabba omställningar.

Det har funnits oro hos både studenter och lärare att undervisning inte kan genomföras med bibehållen kvalitet. Men med den kreativitet och flexibilitet som legat till grund för lösningar som tagits fram har i princip all undervisning genomförts. Även våra handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen har gjort fantastiska insatser. Erfarenheterna från året tar vi med oss, även om saker fick göras annorlunda har vi lärt oss mycket som kommer vara till nytta för undervisning i en digital framtid.

Fysioterapeutprogrammet - Anne Sundén Året har genomsyrats av anpassningar till distansutbildning pga pandemin. Alla lärare har lagt ner ett stort arbete för att få till digitala utbildningsmoment och digitala examinationerna. Under våren fick vi ställa in all färdighetsundervisning vilket resulterade i en förlängd termin med undervisning två veckor i augusti. Under hösten har färdighetsmomenten kunnat genomföras dock med mycket anpassningar för att minska smittspridningen. Arbetet med vår HBTQ certifiering har startat och vi har också börjat föra in moment i utbildningen som ska ge studenterna möjlighet att nå det nya examensmålet om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Sjuksköterskeprogrammet - Magnus Sandberg Vårt år har, precis som för hela samhället, präglats av pandemin. Vårens snabba digitala omställning gick överlag utan större problem, mycket tack vara stora arbetsinsatser och stort engagemang hos kollegiet. Pandemin påverkade även hösten, även om omställningarna då inte blev lika dramatiska. Även studenterna har under året mött pandemin på ett storartat sätt, men stor förståelse för snabba förändringar och med en förmåga att anpassa sig till nya situationer.

Detta har inte minst gällt under den verksamhetsförlagda utbildningen där situationen också varit extremt ansträngd. Trots pandemin och allt vad den har burit med sig så ser det ut som att vi även för 2020 kommer att nå de utbildningsmål vi har vad gäller studenter och genomströmning, vilket naturligtvis också är ett fint kvitto på allas hårda ansträngningar.

Röntgensjuksköterskeprogrammet - Jenny Gårdling Året som gått har varit en utmaning för både studenter och lärare och där vi under årets lopp både sett fördelar och nackdelar med onlineundervisning. Trots pandemin kunde studenter genomföra planerad verksamhetsförlagd utbildning under våren och i juni examinerades 21 nya röntgensjuksköterskor. Under hösten antogs 47 studenter till programmet och en ny utbildningsplan påbörjades.

Specialistsjuksköterskeprogrammen - Anna Kristensson Ekwall Under 2020 tog 136 studenter examen från de 9 specialistsjuksköterskeprogram vi gav. Samtliga program lyckades snabbt ställa om till digital undervisning. Flexibiliteten med att kunna studera på distans var uppskattad av många studenter, och något vi vill utveckla i framtiden. Trots pandemin kunde alla planerade moment och kurser genomföras. En uppdragsutbildning i avancerad omvårdnad vid andningssvikt skapades under våren och 51 studenter examinerades. Eftersom den verksamhetsförlagda utbildning är viktig för utbildningsprogrammen arbetar vi i tät dialog med Region Skåne för att få tillräckligt med platser, vilket är en utmaning i tider när pandemin kräver mycket resurser från personalen i verksamheterna. Pernilla Ny är ny programansvarig sedan november 2020.

Barnmorskeprogrammet - Maria Ekelin Pandemin gjorde år 2020 till de stora omställningarnas och prövningarnas år, men mycket positivt hände också! En lärartjänst har tillsatts på programmet och vi har även fått förstärkta resurser genom en barnmorska som anställts på sjuksköterskeprogrammet. Efter en skakig inledning, med snabba beslut och oro för bland annat tentamina, fungerade omställningen till digital undervisning väl. Under hösten har vi inlett arbetet med QPS som är fakultetens nya lärplattform. Förberedelsearbetet för att skapa möjligheter för studenter att följa blivande föräldrapar i vårdkedjan har återupptagits. I januari utexamineras nya barnmorskor, det blir vår första digitala avslutning!

Medarbetare vid institutionen är även engagerade i masterutbildningen i medicinsk vetenskap.

Master i medicinsk vetenskap - Agneta Malmgren Fänge Masterprogrammets studenter kommer bl a från Sverige, Italien, Kosovo, Jordanien, Ghana och Kina. I samband med höstterminens start implementerades den nya utbildningsplanen med strukturerad studiegång och studier på helfart. Höstterminen gav inledningsvis lite respit från digital undervisning och vi gladdes åt att vara on-campus. Under höstens andra del gick vi återigen över till digital undervisning. Studenter och lärare har arbetat hårt för att hålla hög kvalitet i utbildningen trots omständigheterna. Vi ser också redan efter en termin att den nya utbildningsplanen har medfört en avsevärd kvalitetshöjning.

Personal Åldersfördelning

Under 2020 har totalt 170 personer varit anställda vid institutionen, vilket är en minskning med 4 % jämfört med föregående år.

Sett till antal födda vid olika årtionden har det skett en liten förändring inom samtliga grupper. Antalet födda på åttiotalet har ökat med 8 personer. Inom femtio- och sextiotalet har det skett en minskning med sammanlagt 14 personer. De andra årtiondena ser ungefär likadant ut som i fjol.

Antalet pensionsavgångar har varit lägre under 2020 eftersom rätten att kvarstå i anställning nu höjs till 68 års ålder. Flera av de medarbetare som har gått i pension i år och även tidigare har valt att fortsätta att stanna kvar i någon form.

90-talet: 3 st

Institutionen har fått 5 nyutnämnda docenter under året. En medarbetare befordrades till universitetslektor.

Vidare har det under 2020 anställts tre gästprofessorer, en professor, tre adjunkter, en biträdande forskare, åtta doktorander och fyra teknisk/administrativ personal.

40-talet: 2 st

80-talet: 33 st 50-talet: 37 st

Vi kan se att den totala sjukfrånvaron ligger på ungefär samma nivå som tidigare trots pågående pandemi. Under 2020 har användningen av friskvårdsbidraget minskat till 25 % (enligt uppgifter hämtade 2020-12-21).

70-talet: 48 st

60-talet: 47 st

Ingen sjukdag

Könsfördelning

Friskvård

Det var 122 medarbetare (72 %) som inte tog ut någon sjukfrånvaro, ungefär lika många som i fjol.

Fördelningen mellan kvinnor och män var 135 kvinnor och 36 män, en liten ökning av antalet män.

Antalet medarbetare som tog ut friskvårdsbidrag var 43 st (25 %), en liten minskning jämfört med i fjol.

21 % 25 %

28 %

72 % 79 %

Ingen sjukdag

Kvinnor

Män

42 % 75 %

Friskvårdsbidrag

2020

27

Doktorand

17

Professor

52

Adjunkt

27

Lektor

33

Administrativ personal Meriteringsanställning

10

Annan undervisande & forskande personal

24

Antalet doktorander har ökat jämfört med föregående år. Övriga har minskat något.

17 2019

Fördelning av tjänster

10

53 34 36 12 13

24

2018

15 51 34 32 9 8

Anställningsform

24 27

24 47 32

43

119

116

106

Antalet tidsbegränsade och tillsvidareanställningar har minskat något jämfört med föregående år.

Doktorand Tidsbegränsad anställning Tillsvidareanställning 2018

2019

2020

Ekonomi Totalt sett har de externa inkomsterna för institutionen minskat med drygt 2 mkr år 2020 jämfört med år 2019. Det är främst finansieringen från Forte, övriga stiftelser och cancerfonden som minskat.

Forskningsfinansiering Statsanslag: 73 % Uppdrag och intern försäljning: 7 % Externa bidrag: 19 %

Externa bidrag Forte: forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: 46 % Vetenskapsrådet: 18 % Övr. stiftelser: 11 % Ribbingska stiftelsen & Föreningen för gerontologi: 10 %

2018 188 281 tkr

2019

Formas, Forskningsrådet för miljö, etc: 6 %

2020 204 484 tkr

194 780 tkr

Övr. statliga myndigheter: 3 %

2020

Cancerfonden: 2 %

35 590 tkr

Statliga bolag: 2 % Craafordska stiftelsen: 1%

150 034 tkr

14 661 tkr 39 789 tkr

2019

37 286 tkr

2018

34 938 tkr

Stimulansbidrag Under 2020 upprepade institutionen den särskilda satsningen som riktar sig till juniora forskare i form av ett stimulansbidrag och avsatte 500 tkr för ändamålet. Den som fått ett externt forskningsanslag kunde därmed erhålla samma belopp (max 75 tkr) från institutionen. Vid årsskiftet hade totalt 8 forskare tagit del av bidraget.

Utmärkelser och priser Nedan listas några av de utmärkelser och priser som ­under 2020 tilldelats personer som är verksamma vid Institutionen för hälsovetenskaper.

PRIS FÖR INTERNATIONALISERING AV UTBILDNING

PRIS FÖR BÄSTA ARTIKEL

Kristina Orban, Dr.med.vet, universitetsadjunkt, har tilldelats priset för internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges medicinska fakulteter år 2020.

Mattias Hill, doktorand, har tilldelats “Ernest W. Johnson Excellence in Research Writing In-Training Award” av Association of Academic Physiatrists, för bästa artikel skriven av en ST-läkare i American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation.

PEDAGOGISKT PRIS

Lena Forsell, universitetsadjunkt, har tilldelats Vårdvetenskapliga studentföreningens pedagogiska pris 2020, för sin insats som kursansvarig för Sjuksköterskeprogrammets första kurs, ”Omvårdnadens grunder”.

FÖRSTA PRIS FÖR VETENSKAPLIG POSTER

LMK-STIFTELSENS MEDICINPRIS

PRISAS FÖR OMVÅRDNAD OCH VÄRDEGRUND

Steven Schmidt, docent och vetenskaplig samordnare för forskningscentrumet CASE, har tilldelats LMK-stiftelsens medicinpris 2020, för sina insatser inom området äldreforskning.

Anna Forsberg, professor, har tilldelats årets omvårdnads- och värdegrundspris, av Carl-Axel Palms omvårdnads- och utvecklingsstiftelse i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening.

Sonja Andersson Marforio, doktorand, har vunnit första pris i deltagarnas omröstning om bästa poster vid Advances in Health Care Science Conference 2020.

Idé och innehåll: Jon Ulvsgärd, Ylva Nilsson, Erika Svantesson, Christina Brogårdh, Andy Andersson, Eva Ageberg, Christina Landelius, Christina Annerstedt, Evelina Petersson. Foto: Kennet Ruona, Jon Ulvsgärd, Anna Hellgren, Ylva Nilsson, Erika Svantesson, Anna Blomgren, Åsa Hansdotter, Ulla Wingren.

Layout: Ylva Nilsson, Jon Ulvsgärd. Mittuppslag: Bild coronavirus: Mostphotos. Omslag: Illustration: by rawpixel.com / Freepik

Institutionen för hälsovetenskaper Lunds universitet Health Sciences Centre Box 157 Margaretavägen 1B 221 00 Lund

www.medicin.lu.se/halsovetenskaper Kontakt: infoihv@med.lu.se