14
DIABETES Diabetes är ett samlingsnamn för de sjukdomar som beror på att en person inte kan reglera sitt blodsocker. Förekomsten av diabetes ökar kraftigt och sjukdomen har de senaste decennierna blivit dubbelt så vanlig i Sverige. I dag beräknas ungefär en halv miljon svenskar leva med någon form av diabetes och varje år insjuknar 800 barn i den variant som brukar kallas typ 1-diabetes. Dagens behandlingar är endast livsuppehållande och har som syfte att minska risken för de komplikationer som högt blodsocker kan leda till, som hjärt-kärlsjukdom, ögonskador, samt skador på njurar och nerver.
VÅ R FOR SK N I NG En grundläggande frågeställning forskarna söker svar på är varför de så kallade betacellerna i bukspottkörteln inte frisätter tillräckligt av det blodsockerreglerande hormonet insulin. Här finns f lera forskningsspår vid Lunds universitet, där ett är att skapa nya celler som kan ersätta de som inte fungerar – en möjlig strategi på lång sikt. En banbrytande studie som bedrivs vid Lunds universitet är ANDiS, Alla Nya Diabetiker i Skåne, som av forskarna beskrivs som en guldgruva. I denna unika studie ingår mer än 90 procent av alla nyinsjuknade vuxna i Skåne och sedan 2008 har det gått att följa nästan 14 000 patienter. Genom att ta en rad prover
på exempelvis insulinproduktion och blodsockernivåer, har forskare vid Lunds universitet lyckats urskilja fem olika undergrupper av patienter. Mönstret som kunde ses hos svenska patienter har nu bekräftats genom två andra studier, från Storbritannien och Danmark. Resultaten väckte stor uppmärksamhet världen över, eftersom studien ifrågasatte den sedan länge etablerade uppdelningen i två typer av diabetes. Att på ett mer finjusterat vis klassificera sjukdomen gör det exempelvis lättare att skilja ut vem som kan klara sig med mildare behandling eller vilka som löper ökad risk att drabbas av följdsjukdomar. I nästa steg vill forskarna undersöka vilka genetiska markörer som kan kopplas till olika undergrupper av sjukdomen för att kunna förutspå sjukdomsförloppet.
