För livet

FÖR LIVET M E D I C I N S K A FA K U LT E T E N V I D L U N D S U N I V E R S I T E T

FÖR LIVET

6

Stort tack till alla som har bidragit till arbetet med denna skrift!

Text: Medicinska fakultetens kansli i samarbete med vetenskapsjournalist Lotta Fredholm, med värdefulla bidrag från: Kristian Pietras, professor i molekylär medicin med inriktning mot tumörstromats biologi Hindrik Mulder, professor i medicinsk forskning med inriktning mot metabolism Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi Gunnar Gouras, professor i experimentell demensforskning Per Björkman, professor i infektionsmedicin Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi Arne Egesten, professor i lungmedicin Åsa Westrin, professor i psykiatri med inriktning mot klinisk suicidforskning Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård Sölve Elmståhl, professor i geriatrik

Tryck: MediaTryck, Lunds universitet Layout: Medicinska fakultetens kansli Foto: Tina Löwenborg, sidorna 8-9, 21, 24, 33, 41 ©Lund universitet

7

I Sverige får mer än 60 000 personer årligen en cancerdiagnos och var tredje nu levande person beräknas drabbas av cancer under sin livstid.

Diabetes är världens snabbast växande sjukdom och år 2035 beräknas fler än 600 000 svenskar ha diabetes.

I dag har 47 miljoner människor i världen en alzheimerdiagnos och hela 76 miljoner beräknas vara sjuka år 2030.

S TAT I S T I K–SI F FRO R – M Ä N N I SKO R – L I V Citaten ovan ger en bild av hur verkligheten ser ut. Vi och våra anhöriga drabbas. Som medicinsk fakultet är det vår uppgift och vårt ansvar att bidra till människors hälsa. Vi för kampen mot sjukdom och ohälsa genom forskning som leder till kunskap och nya metoder och behandlingar. Vid vår fakultet finns många forskningsområden som är internationellt ledande. I denna skrift kan du ta del av fakultetens angelägna forskning kring åldrande och hälsa, samt folksjukdomar. Bland dessa finns cancer, hjärnans sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, infektionssjukdomar, diabetes och lungsjukdomar. Det är forskning som redan gett betydelsefulla resultat och räddat liv. Men vi står fortfarande inför många utmaningar och mer forskning krävs.

Medicinska framsteg kräver samverkan – både inom ett universitet och med andra. Universiteten kan inte på egen hand ta fram nya innovativa lösningar. Fler delar av samhället kan och måste bidra på olika sätt. Ett sätt för personer och organisationer att samverka och bidra till nya upptäckter och framsteg är att donera pengar till forskning. Donationer är ett sätt att engagera sig i ett område som man brinner för och kan även vara en möjlighet för entreprenörer att påverka samhällsutvecklingen.

Vill du vara med och möta de stora hälsoutmaningarna tillsammans med oss?

För att färre ska bli sjuka och fler ska få bättre behandling. För människors hälsa och livskvalitet.

För livet.

Erik Renström Dekan, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

8

INNEHÃ…LL

C A N C E R . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 0 D I A B E T E S . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 H J Ä R T - K Ä R L S J U K D O M A R . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 8 HJÄRNANS SJUKDOMAR.....................................................23 I N FEK T I O NSSJUKDOMAR ......................................................27 LU NGSJUKDOMAR ..............................................................30 P SYKISK OHÄL SA ...............................................................35 Å L DR A N DE OCH HÄ L SA .........................................................39 SÅ K AN DU BI DR A .............................................................43

10

CANCER På 1950-talet var en cancerdiagnos nästan en dödsdom – inte ens var tredje person som insjuknade överlevde sin sjukdom. Sedan dess har mycket hänt och prognosen för många cancerdiagnoser har förbättrats avsevärt. Men fortfarande återstår utmaningar att lösa för både de drabbade och deras närstående.

Cancer uppstår när normala celler i vävnader av olika anledningar förändras och börjar dela sig okontrollerat. Att detta sker beror på att spärrar för tillväxt har släppt eftersom cellernas arvsmassa har ändrats. För att kunna förbättra dagens diagnostik och behandling behövs mer kunskap om hur omvandlingen från en normal till en cancersjuk vävnad går till.

VÅ R FOR SK N I NG Vid Lunds universitet genomsyras forskningen av samarbeten mellan de kliniknära forskarna och de som arbetar med grundforskning.

Detta är nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa cancer och nå nya landvinningar för patientens bästa. Fördelen med denna närhet mellan akademi och klinik är möjligheten att fånga upp relevanta frågor som de forskare som arbetar inom vården stöter på i sitt dagliga arbete. I samarbete med forskare med kunskap om cellbiologi eller biokemi går det sedan att söka vägar för att lösa problemen.

Läkare har till exempel sett att förekomsten av lungcancer hos människor som aldrig har rökt

ökar och nu bedrivs forskning för att ta reda på vilka genetiska förändringar som finns i just icke-rökares tumörer.

Vid Lunds universitet finns en stark tradition av att både samla in och forska på biologiskt material från patienter, som sparas i så kallade biobanker. Exempelvis finns ett unikt register där blodprover och tumörvävnad från mer än 10 000 bröstcancerpatienter samlats in och analyserats med avancerad molekylärbiologisk metodik. Det heter SCAN-B, The Swedish Cancerome Analysis Network – Breast, och med hjälp av detta register pågår nu flera intressanta studier. I en studie ska forskare för första gången se om det finns en koppling

11

I Sverige f책r mer 채n 60 000 personer 책rligen en cancerdiagnos och var tredje nu levande person ber채knas drabbas av cancer under sin livstid.

12

mellan patientens gener och psykologiska motståndskraft, alltså förmågan att anpassa sig till situationen – exempelvis att hantera den stress det innebär att få en cancerdiagnos.

I en annan studie som inleddes år 1991, Malmö Kost Cancer-studien, vill forskarna kartlägga sambanden mellan kost och cancer. Nu när cirka trettio år har gått bjuds de ursprungliga deltagarnas barn och barnbarn in att delta i studien. Därmed kan kunskapen öka om samspelet mellan livsstil och ärftliga faktorer som påverkar risken att utveckla cancer. År 2016 öppnades Centrum för Molekylär Diagnostik inom Region Skåne, i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet. Här arbetar man med så kallad genetisk profilering av tumörer, vilket innebär att forskarna analyserar en tumörs arvsmassa för att ta reda på vilka genetiska förändringar som orsakat den. Sådan profilering kan ge värdefulla svar på frågor om vilken behandling som bör användas, eller om vissa typer av förändringar i tumören går att

koppla till bättre eller sämre prognos för den som drabbats.

En viktig del av arbetet är att förbättra möjligheterna att tidigt fånga upp eventuella återfall, alltså om cancern kommer tillbaka efter avslutad behandling. Därför studerar forskarna i detalj tumörcellerna och letar efter de förändringar som skett jämfört med hur det såg ut i originaltumören. Förhoppningen är att detta ska bidra till att hitta markörer som kan komma att användas för att bedöma hur aggressiv en viss tumör är.

Forskning som utförts vid Lunds universitet är ofta i mediernas fokus. I ett projekt som har fått mycket uppmärksamhet har lundaforskare studerat en ny variant av mammografi, så kallad brösttomosyntes. Denna avbildningsmetod kallas också 3D-mammografi, eftersom den ger en tredimensionell bild av bröstet, medan vanlig mammografi ger en tvådimensionell bild. En stor studie med sammanlagt 15 000 skånska kvinnor visade att det går att hitta 34 procent fler tumörer med hjälp av brösttomosyntes, jämfört med vanlig mammografi, något som kan leda till att fler fall av bröstcancer upptäcks och behandlas i tid.

Inom grundforskningen har forskare visat att cancerceller ”pratar med” celler i den omgivande vävnaden. Nu undersöker forskare hur det här går till, bland annat vid bröstcancer.

Ungefär två tredjedelar av all slags bröstcancer är av så kallad hormonberoende typ och har god prognos, eftersom det då går att blockera östrogen och därigenom hämma tumörernas tillväxt. Men i 10-15 procent av fallen är

tumörerna okänsliga för hormoner och därmed mer svårbehandlade. Denna cancerform kal�las basal bröstcancer och drabbar ofta yngre kvinnor. Forskningsfynd visar att tumörcellernas kommunikation med omgivande celler i bindväven driver tumörcellerna att omvandlas till en mer aggressiv cancer, okänslig för hormoner. När forskare vid Lunds universitet blockerade samtalsvägen med ett experimentellt läkemedel omvandlades de aggressiva tumörcellerna till hormonkänsliga igen vilket gör dem tillgängliga för behandling med hormonblockerande läkemedel.

FR A M T I DA U T M A N I NGA R

tionsforskare studerar närmare. Samtidigt bedrivs forskning för att ta fram nya och finslipa befintliga diagnosmetoder. Utgångspunkten är att tidig upptäckt av sjukdomen tydligt kan kopplas till bättre förutsättningar för en lyckad behandling. Genom att lära sig mer om hur olika tumörer beter sig, hoppas forskarna också finna sätt att individanpassa och skräddarsy behandlingen så att den ger bästa effekt, men med så få biverkningar som möjligt. Och när det inte längre finns någon botande behandling att ge, är den palliativa omvårdnadsforskningen av största värde. Den krävs för att utveckla metoder för hur människor med cancer ska få bästa möjliga vård och även i livets slutskede kunna upprätthålla god livskvalitet.

Den cancer som har bäst prognos är den som aldrig uppstår. Så hur kan vi bli bättre på att förebygga cancer? Det är något som preven-

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM CANCER? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

14

DIABETES Diabetes är ett samlingsnamn för de sjukdomar som beror på att en person inte kan reglera sitt blodsocker. Förekomsten av diabetes ökar kraftigt och sjukdomen har de senaste decennierna blivit dubbelt så vanlig i Sverige. I dag beräknas ungefär en halv miljon svenskar leva med någon form av diabetes och varje år insjuknar 800 barn i den variant som brukar kallas typ 1-diabetes.

Dagens behandlingar är endast livsuppehållande och har som syfte att minska risken för de komplikationer som högt blodsocker kan leda till, som hjärt-kärlsjukdom, ögonskador, samt skador på njurar och nerver.

VÅ R FOR SK N I NG En grundläggande frågeställning forskarna söker svar på är varför de så kallade betacellerna i bukspottkörteln inte frisätter tillräckligt av det blodsockerreglerande hormonet insulin.

Här finns f lera forskningsspår vid Lunds universitet, där ett är att skapa nya celler som kan ersätta de som inte fungerar – en möjlig strategi på lång sikt.

En banbrytande studie som bedrivs vid Lunds universitet är ANDiS, Alla Nya Diabetiker i Skåne, som av forskarna beskrivs som en guldgruva. I denna unika studie ingår mer än 90 procent av alla nyinsjuknade vuxna i Skåne och sedan 2008 har det gått att följa nästan 14 000 patienter. Genom att ta en rad prover

på exempelvis insulinproduktion och blodsockernivåer, har forskare vid Lunds universitet lyckats urskilja fem olika undergrupper av patienter. Mönstret som kunde ses hos svenska patienter har nu bekräftats genom två andra studier, från Storbritannien och Danmark.

Resultaten väckte stor uppmärksamhet världen över, eftersom studien ifrågasatte den sedan länge etablerade uppdelningen i två typer av diabetes. Att på ett mer finjusterat vis klassificera sjukdomen gör det exempelvis lättare att skilja ut vem som kan klara sig med mildare behandling eller vilka som löper ökad risk att drabbas av följdsjukdomar. I nästa steg vill forskarna undersöka vilka genetiska markörer som kan kopplas till olika undergrupper av sjukdomen för att kunna förutspå sjukdomsförloppet.

15

16

Detta är ett exempel på hur forskningen kan leda fram till individanpassad behandling, alltså rätt behandling till rätt patient, i syfte att behandlingen ska vara så effektiv som möjligt och samtidigt ge minimalt med biverkningar.

Lunds universitet samarbetar med Uppsala universitet sedan 2010 i olika projekt med målet att studera allt från genetiska faktorer och hur de samverkar med miljön, till sjukdomsmekanismer i de insulinproducerande cellerna och omkringliggande vävnader. Tack vare samarbetet har det bland annat gått att bygga upp världens största biobank med vävnad från bukspottskörteln som innehåller de insulinproducerande betacellerna. Mer än 300 vävnadsdonatorer har bidragit. Att kunna undersöka dessa cellers olika egenskaper har varit ovärderligt och materialet har utgjort stommen för många vetenskapliga rapporter.

Diabetes är en artspecifik sjukdom, vilket innebär att man inte alltid kan översätta resultat från djurstudier till människa. Forskningen kräver därför patientmaterial. Biobanken vid Lunds universitet ger forskarna tillgång till vävnad från människa. En annan möjlighet, som etablerats vid Lunds universitet, är forskning på hudceller som samlats in från patienter med diabetes.

Dessa hudceller kan omprogrammeras till stamceller och sedan vidare till exempelvis insulinproducerande celler. Cellerna ger forskarna en unik bild av sjukdomsprocessen i celler från den sjuka människan.

I en annan studie – TEDDY – som startade 2004, ingår mer än 5 000 barn från Skåne, USA, Finland och Tyskland. Forskarna från Lunds universitet och andra lärosäten samlar in mängder av material, bland annat navelsträngsblod, för att undersöka de så kallade

Diabetes är världens snabbast växande sjukdom. År 2035 beräknas fler än 600 000 svenskar ha diabetes och i världen är då motsvarande siffra drygt 500 miljoner människor.

autoantikroppar som finns vid typ 1-diabetes.

Deltagarna följs över lång tid och frågan som forskarna vill besvara är vilka som utvecklar diabetes och varför.

FR A M T I DA U T M A N I NGA R En stor utmaning är att få allmänheten att förstå hur allvarlig sjukdomen är. Diabetes är ett stort intrång i livet både för patienter och anhöriga, då allt behöver regleras så att blodsockret hålls stabilt – något som påverkar intag av mat och dryck, resande och fysisk aktivitet. Unga är särskilt sårbara, speciellt under tonårstiden då man vet att risken att missköta sin medicinering ökar.

Det finns också en felaktig uppfattning att den som drabbas ”får skylla sig själv”. Den variant som traditionellt kallas typ 1-diabetes drabbar barn och här spelar okända miljöfaktorer en viktig roll. Det är fortfarande oklart varför vissa drabbas och varför sjukdomen blir allt vanligare. Den form som kallats typ 2-diabetes orsakas av ärftliga faktorer i kombination med miljöfaktorer, där de senare kan påverkas av ändrad livsstil. Viktiga forskningsfrågor att reda ut är vilka de bakomliggande orsakerna till sjukdomen är och varför vissa individer drabbas medan andra som lever under samma omständigheter klarar sig.

för de patienter som inte kan träna? Går det att ta fram läkemedel som ger förbättrad effekt av det insulin som patientens betaceller trots allt producerar? Slutligen är en utmaning att vända trenden och minska antalet sjukdomsfall, alltså att utröna vilka förebyggande insatser som har bäst effekt. Många frågor återstår att besvara där svaren bara kan tas fram via forskning av hög kvalitet.

Som nämnts tidigare är individanpassad behandling viktig vid diabetes, eftersom det inte fungerar att använda samma behandlingsrutin för alla patienter. Kan nya läkemedel ge liknande effekt som man har sett att fysisk aktivitet ger och är det i så fall ett alternativ

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM DIABETES? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

I Sverige lever var femte person med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Dessa är också den vanligaste dödsorsaken och står för hela 35 procent av alla dödsfall i Sverige.

19

H J Ä R T- K Ä R LSJUKDOMAR Hjärt-kärlsjukdomar dödar färre personer i dag än för tio år sedan, mycket tack vare bättre behandlingar mot högt blodtryck och höga blodfetter. Ändå skördar denna grupp av sjukdomar mer än 30 000 liv varje år i Sverige, där den vanligaste dödsorsaken är hjärtinfarkt.

VÅ R FOR SK N I NG En av tio som avlider är drabbad av hjärtsvikt, som är mycket svårt att behandla och som det i dagsläget saknas botande behandling för. De som drabbas löper hög risk att dö i förtid och den brist på ork som kommer av att hjärtat inte mäktar med att pumpa runt syresatt blod i tillräcklig mängd påverkar livskvaliteten.

Hjärtsvikt är också ett stort problem vid diabetes. Det finns därför ett stort behov av mer kunskap om hjärtsvikt och vid Lunds universitet pågår sådan forskning. Forskarna undersöker bland annat varför sjukdomen uppstår.

Ett annat spår är att se om det går att koppla speciella riskgener till ökad risk för hjärtsvikt.

Tanken är att identifiera signalämnen i blodet, så kallade biomarkörer, som kan användas för att bedöma risken att drabbas.

Att på detta vis koppla riskgener till sjukdom är ett viktigt forskningsspår även vid stroke.

Strokeforskningen vid Lunds universitet är världsledande och har bidragit till nya behandlingar som effektivt förebygger sjukdomen.

Av de som överlever stroke, drabbas ungefär hälften av bestående funktionsnedsättningar.

Därför är det viktigt att undersöka hur de drabbade ska kunna återfå så god livskvalitet som möjligt, och därför pågår forskning om rehabilitering och långsiktigt omhändertagande.

Åderförkalkning beror på en inflammatorisk process i kärlväggen, och borde egentligen heta åderförfettning, eftersom det är lipider som ansamlas. När dessa oxideras, eller härsknar, bildas så kallade plack. Faran består i att inflammation bryter ner bindväv, som gör att placken brister. Då kan delar av plack föras vidare i blodbanan och täppa till finare kärl.

Sjukdomsprocessen förvärras av att immunceller uppfattar oxiderade lipider i placken som främmande och driver på inflammationen.

För att bättre förstå och kunna påverka detta samspel pågår forskning vid Lunds universitet för att försöka lära immunsystemet att lipiderna i placken inte är främmande. Detta görs genom att utveckla toleransvaccin, som liknar de man i dag använder vid allvarliga allergier.

Det är också känt att de som har denna typ av inflammation i kärlväggen kan ha god hjälp av läkemedel som kallas statiner, men denna typ av behandling skyddar endast i hälften av alla fall. Behovet av nya behandlingar är därför stort.

Vid Lunds universitet utvecklas även nya bildtekniker som utnyttjar ultraljud för att kunna avgöra vilka plack som är farliga. I Lund finns en av världens största biobanker med patientmaterial som kan användas för att kartlägga vilka mekanismer som gör plack instabila och farliga. Sådan kunskap kan i framtiden komma att förebygga allvarlig sjukdom.

SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) är en världsunik forskningssatsning som omfattar 30 000 slumpmässigt utvalda män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Projektet leds av en nationell projektgrupp där flera forskare vid Lunds universitet ingår. Syftet är att bättre kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, att ta fram skräddarsydda behandlingar samt effektivare förebyggande åtgärder. I en enkätundersökning med drygt 5 200 Malmöbor visade SCAPIS att människor med positiv livssyn har bättre kärlhälsa och lägre BMI än de som ser dystert på tillvaron. Bland de mest negativa var andelen med åderförkalkning 11 procent fler

än bland de som var mest positiva. Delresultatet har fått stor uppmärksamhet, bland annat i medier, men det krävs mer forskning för att förstå vad sambandet beror på.

Ett annat viktigt forskningsfält rör hjärttransplantationer, där Lunds universitet ligger långt framme. En transplantation från en avliden donator kan vara sista chansen när en patients hjärta inte längre fungerar. Här pågår bland annat forskning för att på ett bättre sätt kunna para ihop ett tillgängligt hjärta med rätt patient. En bättre matchning mellan givare och mottagare minskar risken för att patientens immunsystem uppfattar det nya organet som främmande. Detta leder till minskad risk för avstötning och att det går att använda lägre doser av immunhämmande läkemedel.

I detta arbete har forskarna använt artificiell intelligens (AI) och så kallad maskininlärning, för att ur enormt stora datamängder hitta mönster och sortera fram de markörer som är viktigast för matchningen och som ger bäst resultat. Fördelen med AI och maskininlärning

är att ju mer systemet får träna, desto bättre blir det. Det märktes bland annat från ett av resultaten då algoritmen utifrån 267 variabler rekommenderade en annan matchning mellan hjärta och patient än vad läkare skulle välja.

Enligt forskarna kan systemet komma att fungera som ett beslutsstöd för läkarna.

FR A M T I DA U T M A N I NGAR I samhället håller sjukdomsscenariot när det gäller hjärt-kärlsjukdom på att ändra karaktär.

Bättre behandlingar generellt leder till längre liv, men en ny riskfaktor är att gamla mediciner vid hjärt-kärlsjukdom inte är lika effektiva i en åldrande befolkning. Därför behöver nya läkemedel utvecklas.

Den hjärt-kärlforskning som bedrivs vid Lunds universitet spänner från grundforskning till patientnära projekt och är av hög kvalitet. Steg för steg ger dessa insatser förutsättningar för bättre diagnoser och nya behandlingar.

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM HJÄRT-K ÄRLSJUKDOMAR? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

22

HJÄRNANS SJUKDOMAR Sjukdomar i hjärnan slår hårt mot den som insjuknar, men även deras anhöriga och närstående lider. Det är i hjärnan en människas personlighet skapas och bevaras. Den som drabbas av exempelvis demens tynar bort från sina nära och kära, ibland när många år av livet återstår. Bortsett från det mänskliga lidandet är sjukdomen också mycket kostsam för samhället. På European Brain Councils webbsida finns ett räkneverk som mäter de sammanlagda kostnaderna för hjärnsjukdom inom EU, och dessa tickar upp med oerhörda 1,5 miljoner euro i minuten. Vid Lunds universitet pågår en rad hjärnforskningsprojekt som ofta tar avstamp i ett framgångsrikt samarbete mellan kliniskt verksamma forskare och de med kompetens inom avancerad grundforskning.

VÅ R FOR SK N I NG I dag finns inga botande behandlingar mot så kallade neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom eller vissa varianter av Parkinsons sjukdom. Däremot finns det olika slags bromsbehandlingar. För bästa möjliga effekt måste dessa sättas in så tidigt som möjligt. Ett viktigt forskningsområde är därför att ta fram bättre diagnosmetoder. Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av avancerad

bildteknik kunnat mäta halten av ett specifikt alzheimerprotein kallat tau i hjärnan. En internationell studie med 700 patienter visade att man med denna metod kunde upptäcka patienter med sjukdomen tidigare.

Ett annat uppmärksammat projekt pekar på en möjlig koppling mellan tarmflora och förekomsten av Parkinsons sjukdom. Med hjälp av ett stort registermaterial har forskare vid Lunds universitet kunnat konstatera att personer som

I dag har 47 miljoner människor i världen en alzheimerdiagnos och hela 76 miljoner beräknas vara sjuka år 2030. När det gäller Parkinsons sjukdom har ungefär 10 miljoner personer denna diagnos globalt och 40 procent får sin diagnos innan 50 års ålder.

24

hade opererat bort blindtarmen uppvisade lägre risk än andra att senare i livet drabbas av Parkinsons sjukdom. Hur ett eventuellt samband ser ut är dock inte känt och därför behövs mer forskning.

Vid Lunds universitet förekommer även framstående forskning om epilepsi. Bland annat används donerad hjärnvävnad, som erhållits från patienter som behandlats kirurgiskt för epilepsi, för att kunna studera olika behandlingar. I ett projekt har forskarna lyckats förlänga överlevnaden för sådan donerad hjärnvävnad. Tiden som den donerade vävnaden överlever har fyrfaldigats – från 12 till 48 timmar. Detta har stor betydelse, eftersom en längre tidsrymd gör det möjligt att exempelvis studera genterapibehandling på vävnaden, och även att framkalla anfall som liknar epilepsi

i vävnadssnitten och se vad som händer i de enskilda nervcellerna – viktiga steg framåt mot framtida läkemedel.

Den mänskliga hjärnan har en mycket begränsad förmåga att bilda nya nervceller. Går det att hitta vägar för att återställa funktionen hos en skadad hjärna, som till exempel vid Parkinsons sjukdom? Här ligger Lunds universitet mycket långt fram, eftersom metoden att använda stamceller utvecklades här under 1980-talet. Vid Parkinsons sjukdom är det de dopaminproducerande cellerna som slutar fungera och nu pågår försök med att använda stamceller för att ersätta dessa.

I en studie har forskarna tagit fram förstadier till dopaminproducerande nervceller från embryonala stamceller. Djurförsök har visat att cellerna överlever under lång tid efter transplantation till hjärnan och att de fungerar lika bra som hjärnans egna dopaminceller. I samarbete med läkemedelsbolag strävar forskarna efter att utveckla en verksam behandling som i framtiden kan nå patienter världen över. En intressant fråga är om stamceller skulle kunna användas även vid andra hjärnsjukdomar, exempelvis vid alzheimer eller efter stroke.

Ett annat sätt att försöka återställa hjärnans funktion är att använda genterapi. Med hjälp av genöverföring är tanken att få nya nervceller att göra jobbet istället för de som gått förlorade. Det finns tre vägar, där en är att införa nya gener, exempelvis för att tillverka dopamin.

En annan är att omprogrammera celler, så att de aktiverar andra slags gener än tidigare och börjar fungera som nervceller. Ett tredje sätt är att få cellerna att tillverka vissa slags stöttande proteiner, som gynnar nervcellernas

överlevnad, för att på så vis stoppa celldöd och få cellerna att hämta sig och återväxa. Inom detta fält pågår flera olika projekt, och utmaningen är bland annat att få den genprodukt som det råder brist på att tillverkas i rätt slags celler, vid rätt tidpunkt och i tillräcklig mängd.

FR A M T I DA U T M A N I NGA R Hjärnan är ett oerhört komplext organ, som orkestrerar alla kroppens funktioner. Att bättre förstå dessa processer kräver avancerad grundforskning för att kunna sätta samman alla enskilda pusselbitar. Forskare vid Lunds universitet har fått forskningsanslag från EU för att studera de grundläggande mekanismer som ligger bakom att kopplingarna mellan nervceller, de så kallade synapserna, skadas vid Alzheimers sjukdom. De nya fynden kan sedan kopplas till framtida behandling.

stoppas, samt om det går att tillföra läkemedel eller stöttande molekyler för att på så vis skapa en miljö i de skadade delarna av hjärnan så sjukdomen inte blir värre.

Lunds universitet har en lång och gedigen tradition av internationellt framstående hjärnforskning. De tidiga pionjärernas insatser förvaltas i dag av nya generationer forskare som står fast enade i sin målsättning att genom forskning hitta nya strategier i kampen mot dessa sjukdomar.

Frågor som behöver besvaras är bland annat hur nedbrytningsprocessen av nervcellerna ska

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM HJÄRNSJUKDOMAR? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

26

Varje dag dör 4 500 människor i tuberkulos, och ytterligare 2 500 i hiv – av infektionssjukdomarna är det dessa som skördar flest dödsoffer globalt.

27

INFEKTIONSSJUKDOMAR Infektionssjukdomar är en global angelägenhet, eftersom mikroorganismer inte respekterar de gränser vi människor sätter utan gärna färdas med oss då vi förflyttar oss mellan olika platser i världen. En mycket smittsam virusinfektion som de flesta har egen erfarenhet av är influensa. För 100 år sedan skördade Spanska sjukan, en så kallad pandemi, mellan 50 och 100 miljoner dödsoffer.

Bland infektionsläkare och forskare är man ense om att nya liknande pandemier kommer att uppträda igen. Frågan är bara när – en situation som kan beskrivas som en tidsinställd bomb. Vid Lunds universitet pågår flera projekt där forskarna vill förstå varför vissa slags influensavirus är mer sjukdomsbringande än andra.

VÅ R FOR SK N I NG Bland bakterieinfektioner är tuberkulos den enskilt dödligaste, med 4 500 dödsfall varje dag i världen. Eftersom sjukdomen oftast kan botas med antibiotika är dålig diagnostik och brist på läkemedel i utsatta områden några av orsakerna bakom de höga dödssiffrorna. Det har också uppstått resistenta stammar, där bakterierna till följd av illa genomförd behandling utvecklat motståndskraft mot olika slags antibiotika. Därför krävs nya angreppssätt.

I ett projekt testas så kallade antibakteriella peptider, korta proteinbitar, som har effekt mot

tuberkulos. Det är ett helt nytt koncept och kan vara en möjlig väg att behandla resistent tuberkulos.

Luftvägsinfektioner som orsakas av bakterier är mycket vanliga hos barn och äldre och kan leda till både svår sjuklighet och dödsfall. I flera projekt vid Lunds universitet kartläggs olika typer av luftvägsbakterier och hur de interagerar med människans immunförsvar.

Bättre förståelse för denna interaktion kan leda till utveckling av nya vacciner, som är den mest effektiva metoden för att förebygga infektionssjukdomar.

28

När en infektion i kroppen blir livshotande kallas det för sepsis, vad man förr kallade blodförgiftning. I Sverige insjuknar årligen ungefär 40 000 personer i sepsis och 10–20 procent av dessa avlider. Vid sepsis överreagerar kroppens immunförsvar på infektionen och den reaktionen kan skada kroppens organ. Förloppet kan gå väldigt fort. Detta drabbar främst människor som redan är försvagade av underliggande sjukdom, exempelvis cancer, diabetes och njursvikt, men även friska människor kan insjukna i svår sepsis.

Vid Lunds universitet pågår en kartläggning av de proteiner som frisätts från olika organ som skadas vid sepsis. Tanken är att dessa proteiner sedan ska kunna användas som markörer för att upptäcka och följa förloppet vid sepsis hos personer som söker sjukvård. Bättre diagnostik ger möjlighet att snabbare kunna sätta in behandling och specifika sepsismarkörer gör

det också möjligt att följa hur behandlingen fungerar.

Ett annat forskningsspår är att studera kroppsegna peptider som tycks kunna dämpa kroppens reaktion på infektion och på så vis hämma den skadliga inflammatoriska processen. Förhoppningen är att dessa upptäckter i förlängningen ska leda till nya läkemedel.

En vanlig virusinfektion är humant papillomvirus, HPV, som i stort sett alla sexuellt aktiva drabbas av någon gång under livet. I sällsynta fall kan dessa infektioner ge upphov till cancer i livmoderhalsen, men även leda till andra former av cancer, som tonsillcancer, en diagnos som ökar i Sverige och i västvärlden.

Att bättre förstå hur HPV-virus fungerar, och varför det dröjer sig kvar i kroppen, är ett prioriterat forskningsområde. Det finns vaccin som skyddar mot de farligaste papillom-

virusen, men täckningsgraden globalt varierar stort. Det vore därför en stor fördel att få fram läkemedel för att kunna behandla infektionen, innan den utvecklas till cancer.

I dag lever 37 miljoner människor i världen med hiv och 2 500 personer smittas varje dag.

Medan smittspridningen i vissa delar av Afrika visar en nedåtgående trend ökar spridningen i andra delar av världen, särskilt i Centralasien och Ryssland.

Sedan 2010 har forskare vid Lunds universitet byggt upp en forskningsstation i Etiopien, i samverkan med etiopiska medarbetare. I ett av många projekt som bedrivs vid forskningsstationen är syftet att ta fram en bättre metod för att mäta effekten av bromsbehandling mot hiv. Vanligen mäts mängden viruspartiklar i blodet, men i länder med begränsade resurser är sådana metoder alltför komplicerade att använda. Därför studerar forskarna om ett speciellt protein i blodet kan användas som en ny markör för att mäta utfall av hiv-behandling.

I ett annat projekt har forskare följt personer med en variant av hiv, hiv-2, i Guinea-Bissau under hela 23 år. Tidigare har hiv-2 ansetts vara mildare än hiv-1. Den nya studien visar att personer med hiv-2 drabbas av infektioner och aids i samma utsträckning som sker vid hiv-1, men att förloppet är långsammare.

Enligt forskarna visar resultaten att det krävs tydligare rekommendationer om att sätta in bromsbehandling för alla med hiv, oavsett variant.

FR A M T I DA U T M A N I NGAR Världen står inför flera utmaningar när det gäller infektionssjukdomar; den ökande antibiotikaresistensen och en åldrande befolkning där sjukdomar på olika sätt försämrar individens möjlighet att hantera infektioner. En annan utmaning är sjukdomar som sprids med insekter, som malaria, zikavirus, denguefeber och gula febern. Den globala uppvärmningen medför att de insekter som bär på dessa smittämnen kan sprida sig till nya platser. För att vinna kampen mot infektioner i världen krävs samarbete mellan kliniknära forskare och grundforskare. Sådana samarbeten kan ge upphov till nya och innovativa lösningar på dessa brännande problem.

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM INFEKTIONSSJUKDOMAR? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

En normal och frisk lunga väger ungefär ett halvt kilo. En lunga som skadats av ärrbildning kan väga så mycket som fem kilo.

31

LU N GS J U KDOMAR Varje minut tar friska människor mellan tolv och tjugo livsviktiga andetag, något som sker utan att vi behöver tänka på det. Samtidigt som lungorna på detta vis förser kroppen med syre utsätts också luftvägarna för annat vi andas in, exempelvis bakterier, virus, allergener, partiklar från avgaser eller tobaksrök.

Sådan påverkan kan leda till kroniska inflammatoriska lungsjukdomar, som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungfibros.

VÅ R FOR SK N I NG Ungefär var tionde svensk lider av astma, där allergisk astma dominerar och drabbar 85 procent av astmatikerna. Hos barn växer symtomen bort i hälften av fallen, men hos de resterande blir astman kronisk och kan vara mycket besvärlig. Vid Lunds universitet pågår en rad projekt inom astma och allergi, exempelvis undersöker forskarna hur kroppsegna proteiner kan skydda mot vävnadsskada.

När celler skadas läcker starkt positivt laddade

proteiner ut, vilka kan skada kroppens egna celler. Andra molekyler som kan variera sin negativa laddning kan ha skyddande effekter.

Kunskaper om detta samspel kan leda fram till bättre möjligheter att skydda luftvägarna i samband med inflammation.

Den bindväv som formar den byggnadsställning som lungans celler växer på är en viktig del av lungan, vilket har blivit tydligare på senare år.

När bindväven skadas och försöker reparera sig bildas ärrad lungvävnad, som blir stel.

bra bild av graden av inflammation och av patienternas lungfunktion.

Mer än en halv miljon svenskar lever med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, där 90 procent av fallen är orsakade av rökning.

Den nedsatta lungfunktionen kan inte återställas, utan dagens behandling är inriktad på att bromsa sjukdomsutvecklingen. År 1973 upptäckte forskare vid Lunds universitet att individer med brist på ett ärftligt protein, alfa-1 antitrypsin, löpte ökad risk att drabbas av KOL, i synnerhet i kombination med rökning. Forskarna har tillsammans med internationella kollegor hittat en annan markör som är kopplad till ökad risk att drabbas av KOL. Att bättre förstå hur sjukdomen uppstår är ett steg mot att kunna ta fram nya läkemedel.

I en rad olika projekt vid Lunds universitet undersöker forskarna bindvävens komplexa sammansättning av olika celler, bland annat genom att detaljstudera vilket slags protein och kolhydrater som de olika bindvävscellerna tillverkar. Detta så kallade matrisom kan avslöja hur bindväven förändras vid olika sjukdomstillstånd.

En mycket allvarlig lungsjukdom är cystiskt fibros. Den beror på att en specifik jonkanal på cellerna fungerar dåligt eller saknas, vilket leder till att segt slem ansamlas i lungorna. I ett projekt studerar forskare vid Lunds universitet hur ett kroppseget protein kan fungera som markör för hur allvarlig sjukdomen är hos den som drabbats. Nitton unga patienter fick under ett halvår lämna upprepade upphostningsprov.

Det visade sig att halten av proteinet gav en

Vid Lunds universitet pågår också forskning för att ta fram bättre KOL-diagnostik. Med den nu använda metoden, så kallad spirometri, finns risk för överdiagnostik, främst hos de över 70 år. Det kan leda till oro och onödig behandling. I ett projekt har man utvecklat en metod där patienten andas in nanopartiklar som sedan andas ut igen. Genom att mäta hur stor andel av nanopartiklarna som fastnar i lungan, kan forskarna bedöma om lungan avviker från det normala och fånga upp förändringar som antyder lungskada eller KOL. När lungan slutar fungera är transplantation den sista utvägen. Ungefär hälften av de som transplanteras drabbas av en kronisk avstötningsreaktion som kännetecknas av att de små luftvägarna täpps igen av bindväv. I en studie har forskare från Lunds universitet analyserat

33

små vävnadsbitar, stora som ett tändstickshuvud, från 58 patienter som fick nya lungor.

Sänkta halter av två ämnen avspeglade att avstötning var på gång, medan ökade halter av ett slags kollagen tydde på att det skedde en godartad reparation av lungvävnad. Tidiga signaler på avstötning öppnar för att sätta in behandling innan lungan är alltför skadad.

I nästa steg vill forskarna ta fram markörer för att i blodprov kunna mäta avstötningen, istället för att ta lungbiopsier som är en mer omständlig process.

Det råder stor brist på donerade organ. Därför är ett annat viktigt forskningsspår att reparera skadad lungvävnad genom att aktivera de lungspecifika stamceller som bildar bindväv.

Denna typ av celler hittades för första gången av forskare vid Lunds universitet och fyndet gjordes i lungvävnad som transplanterats hela sexton år tidigare. Forskarna arbetar för att hitta sätt att aktivera cellerna på plats och på så vis bygga upp skadad lungvävnad.

I ett annat projekt skapar universitetets forskare vävnad genom att kombinera syntetiskt material med biologiska celler som får växa i en bioreaktor. Här undersöks om så kallad 3D-bioprinting kan användas för att skapa komplexa vävnadsstrukturer som i förlängningen kan ersätta skadad lungvävnad.

FR A M T I DA U T M A N I NGA R Forskningen inom lungmedicin vid Lunds universitet ligger i framkant, men forskarna pekar på en rad utmaningar. Svårbehandlad

astma är en stor sådan, där det är viktigt att hitta biomarkörer för att kunna följa graden av inflammation, men även för att studera effekten av behandling. Annan viktig forskning är att kartlägga markörer för att förutsäga skov vid KOL, något som är viktigt för att kunna behandla på ett optimalt vis. Nya och effektivare KOL-läkemedel behöver också utvecklas.

För alla lungsjukdomar är det önskvärt med ökad precision för att kunna individanpassa behandlingen. Och till slut, när lungvävnaden är alltför ärrad, behövs förutom bättre transplantationer, även nya tekniker för att med hjälp av exempelvis stamceller laga skadad lungvävnad.

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM LUNGSJUKDOMAR? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

34

PSYKISK OHÄLSA

Media rapporterar om hur svenskarna i allt högre grad lider av psykisk ohälsa, som depression, utmattningssyndrom och ångest. Riskerna med denna utveckling är mycket stora, inte minst med tanke på att den som mår riktigt dåligt kan se självmord som en utväg. Att finna metoder för att på ett effektivt vis motverka att människor tar detta oåterkalleliga steg är en central del i den framstående forskning om psykisk ohälsa som bedrivs vid Lunds universitet.

VÅ R FOR SK N I NG Att kunna mäta biomarkörer, alltså förekomst av vissa ämnen eller molekyler i blod eller saliv, är ett objektivt sätt att bättre kunna förutspå sjukdom och mäta behandlingsframgång. En tydligare bild av den enskilda personens risk att drabbas är också en förutsättning för att kunna skräddarsy behandling, för att på bästa möjliga

vis kunna anpassa läkemedel, psykoterapi eller andra insatser. I en pågående studie om depression undersöker lundaforskare exempelvis om ett tillägg av Omega-3 kan stärka effekten av läkemedelsbehandling för de individer som uppvisar förhöjda inflammatoriska markörer.

En bakomliggande orsak till psykisk ohälsa är felreglering av olika signalämnen i hjärnan,

Årligen begår cirka 1200 i Sverige självmord, vilket innebär tre fall varje dag, året om.

36

men många bidragande faktorer är fortfarande okända. Forskare vid Lunds universitet har i en uppmärksammad studie undersökt sambandet mellan cellulär stress och självmordsnära beteende. När en grupp friska jämfördes med 37 personer som hade försökt ta sitt liv gick det att se att de senare hade ökad förekomst av så kallat mitokondriellt DNA i blodet. Detta avspeglar stress på cellnivå, att celler gått sönder och då läckt DNA till blodet. Mitokondriellt DNA i blod var också kopplat till förhöjda nivåer av kortisol, ett viktigt stresshormon, något som talar för att ökad stress kan påverka kroppens celler.

I en uppföljande studie kunde forskarna också visa att halterna var högre hos de med allvarlig depression än hos friska personer. Högre halter av mitokondriellt DNA i blod verkade här kunna avspegla att den pågående antidepressiva behandlingen inte fungerar tillfredsställande.

Vid allvarlig depression används ibland så kallad elektrokonvulsiv behandling, ECT. Behandlingen fungerar väl, men kan ge minnesstörningar som ofta är övergående. I en pågående studie jämförs ECT med narkosmedlet ketamin, där 200 patienter med allvarlig depression slumpas till att få endera behandlingen. Den viktiga frågan man vill besvara är om ketamin kan ge lika god behandlingseffekt som ECT, men med lägre grad av minnespåverkan.

Ett annat omtalat projekt med avstamp vid Lunds universitet är så kallad brukarstyrd inläggning. Konceptet innebär att patienter med självskadebeteende och risk för självmord,

som bakom sig har återkommande, långa inläggningar, själva får möjligheten att skriva in sig under kortare perioder. Metoden är under klinisk utvärdering, och forskarna undersöker bland annat om möjligheten att skriva in sig själv tre dagar kan fungera som krishanteringsstrategi och i förlängningen leda till färre skador och självmordsförsök.

Det är också viktigt att utvärdera vilka insatser som fungerar bäst vid medelsvåra psykiska problem. Här har forskare jämfört tre lovande insatser där de 900 personer som ingick i studien antingen fick internetbaserad kognitiv beteendeterapi, iKBT, fysisk träning eller sedvanlig behandling, där den sistnämnda ofta innebar läkemedel. Resultaten visade att iKBT och fysisk träning ger bättre effekt på psykologisk funktion och sömn, samt lika god effekt mot stress, som vanlig behandling.

Vid Lunds universitet pågår också en ny och ambitiös satsning på forskning om spelberoende, en allt mer omtalad diagnos. I en mycket uppmärksammad registerstudie ingick drygt 2 000 individer som fått diagnosen spelberoende mellan 2005 och 2016. Totalt följde forskarna denna grupp i närmare fem år, en period inom vilken 21 individer avled genom självmord. Hos personer med spelberoende var andelen självmord 15 gånger högre än hos befolkningen i övrigt, och i åldrarna 20–49 år var andelen drygt 19 gånger större. Enligt forskarna behövs bättre förebyggande arbete, exempelvis genom att leta efter symtom på depression och självmordsbenägenhet hos personer med spelberoende, för att kunna sätta in insatser i tid.

Att finna metoder för att förhindra att människor tar sitt liv är ett oerhört viktigt forskningsområde. Omkring 8 000 personer i Sverige kommer varje år i kontakt med slutenvården efter självmordsförsök, men mörkertalet är stort och det kan handla om dubbelt så många försök totalt. Det behövs därför bättre behandlingsmetoder för denna grupp och vid Lunds universitet studeras och utvärderas en metod kallad ASSIP, ”a suicidal short invention protocol”.

Metoden innebär att patienten vid tre möten tillsammans med en utbildad terapeut går igenom sin egen historia enligt mycket strukturerade former, för att få en tydlig bild av vad som ledde fram till självmordsförsöket. Målet är att patienten ska hitta strategier att använda för att undvika att situationen uppstår igen. I Schweiz, där metoden har utvecklats, kunde insatsen förebygga nya självmordsförsök med 80 procent, jämfört med en grupp som fått

traditionell behandling. Resultaten är mycket lovande, men studien var liten. Därför är den noggranna och vetenskapligt välplanerade utvärderingen, som ska mynna ut i en större klinisk studie, helt nödvändig för att värdera om metoden bör implementeras.

FR A M T I DA U T M A N I NGAR Det finns mycket att vinna på att via vetenskapligt högkvalitativ forskning ta fram olika behandlingsstrategier för att bromsa den eskalerande utvecklingen av psykisk ohälsa.

På individnivå kan det handla om skillnaden mellan liv och död, men även samhällsekonomin i stort främjas av god psykisk hälsa hos medborgarna, exempelvis via minskat behov av sjukskrivningar och tid på vårdavdelningar.

Här har forskare vid Lunds universitet gjort – och gör – värdefulla insatser.

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM PSYKISK OHÄLSA? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

I dag är 500 000 svenskar äldre än 80 år. Inom tio år är siffran 800 000, något som ställer nya krav på såväl sjukvården som samhället i stort.

39

ÅLDRANDE OCH HÄL SA

Alla åldras vi och befolkningen blir allt äldre. Hur ska sjukvården och samhället anpassas för att möta denna utveckling? Vad händer i kroppen och sinnet när vi åldras – och går det att påverka hälsan så att allt fler blir gamla och friska, istället för gamla och sjuka?

VÅ R FOR SK N I NG Vid Lunds universitet pågår en nationellt unik befolkningsstudie kallad Gott Åldrande i Skåne (GÅS) till vilken 4 500 deltagare mellan 60 och 100 år har anslutit sig sedan 2001. Syftet med forskningen är dels att skapa ökad kunskap om det normala åldrandet, dels att bidra till en bättre behandling av äldre. Forskarna mäter bland annat kärlhälsa, kognitiv förmåga samt njur- och lungfunktion. För att

förstå de mekanismer som ligger bakom sjukdomsutveckling hos de över 80 år används ny högteknologisk teknik som genetiska markörer, proteinmarkörer, genomik, proteomik och röntgenteknik med MR. Faktorer som förklarar hur det går att behålla livstillfredsställelse när man är äldre kartläggs. Kunskap från studien är tänkt att användas i nya nationella riktlinjer för behandling av njursvikt och lungsjukdom samt högt blodtryck hos äldre. Pågående forskning förväntas även öka

40

kunskapen om hur akut behandling av äldre kan förbättras, särskilt för sköra äldre med multisjuklighet.

Ett annat viktigt forskningsområde som rör äldre är fallolyckor. Varje år avlider inte mindre än mellan 1500 och 1800 personer som ett resultat av fall. Flera av dessa dödsfall går att förebygga. Till riskerna hör felaktigt doserade läkemedel, sviktande syn och hörsel, dålig balans och muskelsvaghet samt fallrisker i bostaden. Att en person fallit tidigare är en varningsklocka att ta på allvar. Enligt forskarna ska man i dessa fall omedelbart ta reda på varför, och åtgärda problemet. En effektiv

åtgärd är speciella fallmottagningar, men det finns också ett stort behov av hälsofrämjande insatser för att till exempel öka kunskapen om vikten av fysisk aktivitet.

Vid Lunds universitet studeras även faktorer som påverkar äldres livskvalitet. En persons diagnos är inte avgörande, utan det är framförallt graden av funktionsnedsättning samt symtom, som trötthet, ångest eller smärta, som spelar roll. En viktig friskfaktor är social gemenskap. Här kan kommunerna bidra, exempelvis genom att sörja för sådant som färdtjänst, fria kollektivtrafikresor och föreningsliv.

Det pågår också omfattande tvärvetenskaplig forskning inom en rad olika områden, där forskarna undersöker åldrande och boende, attityder gentemot äldre och åldrande, åldrande och teknik samt åldrande och funktionsnedsättning. Här samarbetar forskare inom medicin och hälsa, teknik, samhällsvetenskap och juridik. Forskningen kännetecknas av att företrädare för äldre och andra intressegrupper aktivt medverkar i forskningsprocessen och förmedlandet av ny kunskap.

Vilka attityder till teknik har olika generationer och hur använder de olika typer av teknik? Äldre ses ofta som tekniskt okunniga, men en 90-åring har under livet upplevt en rad olika tekniksprång, medan en 30-åring har begränsad erfarenhet, som av mobiltelefonins utveckling till smarta telefoner. Många av de som pensioneras i dag har använt mobiler och datorer i sin yrkesutövning under många år, men frågan är hur tekniska lösningar ska anpassas för att möta specifika önskemål och

behov bland den heterogena gruppen av äldre.

Varje år kostar individuella bostadsanpassningar över en miljard kronor i Sverige, ett resultat av att de bostäder som finns inte fungerar för äldre. I ett projekt studeras samspelet mellan olika aspekter av bostaden och individer och grupper i den åldrande befolkningen. Studier bland olika åldersgrupper visar att såväl bostadens utformning som äldres egna uppfattningar om hemmet har betydelse för exempelvis depression, självständighet, behovet av hjälp och risken för att falla. Andra delprojekt visar på de utmaningar som personer som åldras med Parkinsons sjukdom eller ryggmärgsskada möter i sitt boende.

Forskare vid Lunds universitet samarbetar även med forskare i andra EU-länder. I en svensktysk bostadsstudie med drygt 800 deltagare som var 80 år eller äldre kunde forskarna visa på de hinder i bostaden som främst orsakar problem. Exempel är högt placerad förvaring i

köket och höga trösklar eller trappsteg vid bostadens entré. Att ta bort dessa hinder i samtliga bostäder i Sverige skulle kosta cirka 750 miljoner kronor. Enligt forskarnas beräkningar skulle dock den årliga besparingen av minskad hemtjänst hamna på runt 600 miljoner, vilket innebär att kostnaden är intjänad efter drygt ett år.

FR A M T I DA U T M A N I NGAR Att fler kommer att leva längre som äldre är en positiv utveckling och den framstående forskningen på området vid Lunds universitet bidrar med nödvändig kunskapsbas som ger fler äldre möjlighet att leva ett hälsosammare liv med högre livskvalitet.

VILL DU STÖDJA VÅR FORSKNING INOM ÅLDRANDE OCH HÄLSA? FÖR MER INFORMATION OM HUR DU K AN BIDRA, SE SIDAN 43.

43

SÅ KAN DU BIDRA Vill du vara med och bidra till vårt arbete för att människor, i Sverige och globalt, ska få ett bättre och friskare liv?

F O R SK N I N G I N O M F O LK S J U K DO M A R SA M T Å L DR A N DE O CH H Ä L SA Vill du göra en större donation? Välkommen att kontakta oss så att vi gemensamt kan skräddarsy ett bra upplägg, se kontaktuppgifter nedan.

För att ge en mindre gåva till ett specifikt forskningsområde kan du göra en inbetalning till bankgironummer: 830-6599 eller swishkonto: 1230461558.

Markera gåvan med namnet på forskningsområdet, exempelvis ”För livet – hjärt-kärlsjukdomar”.

S TÖ D A N N A N FOR SK N I NG I N OM M EDI CI N Medicinska fakulteten bedriver angelägen forskning inom fler områden än de som beskrivs i denna skrift. Du kan läsa mer om fakultetens forskning på vår webbplats: www.medicin.lu.se/forskning

O L IK A SÄT T AT T BI DR A Det finns flera olika sätt att stödja vår forskning, exempelvis genom en minnesgåva, ett testamente eller en större donation. Du kan hitta mer information om olika sätt för dig att bidra på vår hemsida: www.medicin.lu.se/bidra

KO N TAK T För mer information, eller för att diskutera en eventuell donation, är du välkommen att kontakta: Emma Roybon Ansvarig för fundraising vid Medicinska fakulteten 046-222 72 18, emma.roybon@med.lu.se Eric Hamilton Senior Development Officer vid Donatorrelationer 046-222 03 41, eric.hamilton@fsi.lu.se

44

45

46

47

48