Hälsovetenskapens dag 2016 NYA ARBETSSÄTT FÖR EN BÄTTRE HÄLSA GENOM LIVET
Under Hälsovetenskapens dag 2016 hölls 8 kärnfulla föreläsningar om hur forskning som bedrivs vid Institutionen för hälsovetenskaper kommer till nytta - för barn, vuxna och äldre ute i samhället. 1. Främja vardagshälsa! utveckling, implementering och utvärdering av redotm-metoden 2. Fatigue management – en sex-veckors kurs för att hantera ms-relaterad trötthet i vardagen 3. Vägar till arbete (ips) och en vardag i balans (vib) för personer med psykisk ohälsa 4. Robotiserad gång hos barn med svår cerebral pares 5. Sjukvård i hemmet för barn - nya möjligheter och utmaningar 6. Barn med cancer som strålbehandlas 7. En fallfri framtid 8. Införandet av kunskapsbaserad palliativ vård på särskilda boenden
Undrar du över något? Skriv till halsovetenskapensdag@med.lu.se
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Främja vardagshälsa! Utveckling, implementering och utvärdering av ReDOtm-metoden LENA-KARIN ERLANDSSON
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ V UX NA
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Att hela vardagen fungerar är en viktig förutsättning för vår arbets förmåga. Psykisk ohälsa och däribland stressrelaterad ohälsa räknas som den största och mest växande orsaken till sjukskrivning i Sverige. Det finns ett samband mellan hälsa och upplevelsen av vardagens aktiviteter och orsaken till ohälsa är sällan ensidigt kopplad till löne arbetet. ReDO™-metoden är ett gruppbehandlingsprogram med fokus på struktur och upplevelse i aktivitetsmönster, upplevelse av balans och livstillfredställelse. Metoden kan beskrivas som ett klientut bildningsprogram. Målsättningen är att stärka deltagarens förmåga och kontroll i den vardagen och att ge dem kunskap och förståelse för hur deras egna unika mönster av dagliga aktiviteter utvecklas och hur de påverkar hälsan. Grundtanken är att genom att omorganisera de dagliga aktiviteterna och utförandet av dem, kan hälsan för bättras. Programmet presenterar inga lösningar utan stimulerar och möjliggör istället en självstyrd förändring av vardagen. Genom att tillhandahålla redskap för analys av den egna vardagen byggs en motivation till förändring upp och deltagarna sätter upp individuella mål och strategier för att åstadkomma dessa förändringar. En kontroll över den egna vardagen förväntas främja deltagarnas förmåga att återgå till ett balanserat vardagsliv, som inkluderar förvärvsarbete, och dessutom förebygga förnyad sjukfrånvaro. ReDO™-metoden i sin ursprungliga form omfattar intervention under 16 veckor. En anpassad och förkortad version för primärvården (10 veckor) har utvecklats och testats i en vetenskaplig studie i samverkan med Region Skåne. Resultat från denna och tidigare studier pres enterades liksom aktuella implementerings och utvärderingsprojekt bl a en nationell utvärdering av metoden.
Fatigue Management – En sex-veckors kurs för att hantera MS-relaterad trötthet i vardagen EVA MÅNSSON LEXELL
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ V UX NA
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
I Sverige lever ca 18 000 personer med Multipel skleros (MS), som är en kronisk, neurologisk sjukdom. MS-relaterad trötthet är ett mycket vanligt symtom vid MS – ca 80 % drabbas – och kan ge en uttalad mental och fysisk energilöshet som påverkar personens förmåga att både utföra och vara delaktig i olika vardagliga aktiviteter. Många upplever MS-tröttheten som ett de svåraste symtomen att hantera. I de nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom som Socialstyrelsen presenterar i december 2016 lyfts kurser i att hantera MS-tröttheten fram, då studier visat att utbildningsinsatser har ett starkare vetenskapligt stöd än läkemedelsbehandling. En av de kurser som ingår i de nationella riktlinjerna heter Fatigue Management och är utvecklad av arbetsterapeuter i Kanada. Kursen omfattar sex träffar á 2 timmar där innehållet består av föreläsningar, gemensamma diskussioner, praktiska moment, samt hemuppgifter där varje deltagare praktiskt tillämpar ny kunskap i sin egen vardagssituation. Syftet med kursen är att öka deltagarnas kunskap om MS-relaterad trötthet och att öka deras beredskap att hantera detta symtom i sin vardag. Kursen kan användas av arbetsterapeuter inom såväl specialist- som primärvårdsverksamheter. Då manualen inte har funnits tillgänglig på svenska, används endast delar av kursen av arbetsterapeuter inom hälso- och sjukvården. Sveriges Arbetsterapeuter har därför lett arbetet med att översätta och uppdatera manualen tillsammans med en av de kanadensiska författarna. Under hösten 2016 undersöks användbarheten i svensk kontext med kliniskt verksamma arbetsterapeuter i Sverige.
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Vägar till arbete (IPS) och en vardag i balans (ViB) för personer med psykisk ohälsa ULRIKA BEJERHOLM & ELISABETH ARGENTZELL
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ V UX NA
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
När en person insjuknar i en psykisk sjukdom är det vanligt att dagliga aktiviteter och möjligheterna till delaktighet påverkas. Därför har vi utvecklat och utvärderat effektiva metoder som leder till arbete och en vardag i balans. IPS (Individual Placement and Support) erbjuder stöd direkt mot arbete utifrån individens intresse och resurser. I ViB går deltagarna en kurs under 19 veckor. Vi har studerat IPS och ViB genom att jämföra dem med andra likvärdiga insatser, både före och efter interventionen. Resultaten visar att IPS var effektivare än den jämförande insatsen vad gäller arbetsåtergång efter ett år, både för personer med psykos (n=120, 46% vs 11%) och de med depression (n=63, 42% vs 4%). Dessutom fanns en skillnad mellan grupperna vad gäller inkomst, livskvalitet och depression. ViB-studien visar att ViB (n=133) var mer effektiv än likvärdiga insatser (n=93) vad gäller engagemang i aktivitet, balans mellan olika aktivi teter och funktionsnivå. Dessutom minskade symtomen för ViB-deltagarna. Kvalitativa studier visar att både IPS och ViB uppskattas av deltagarna såväl som av personalen som utför metoderna. Sammanfattningsvis visar dessa inledande s tudier att IPS och ViB har en positiv effekt på arbetsåtergång respektive aktivitetsbalans samt deltagarnas hälsa. Institutionen för hälsovetenskaper driver uppdragsutbildningar om både IPS och ViB. På så sätt kan de kliniskt verksamma använda metoderna i sitt dagliga arbete och ge effektivt stöd till personer med psykisk sjukdom som hindras i aktivitet och delaktighet.
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Sjukvård i hemmet för barn nya möjligheter och utmaningar CHARLOTTE CASTOR
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ N BAR
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Barn med långvarig eller allvarlig sjukdom vistas mycket på sjukhus och familjer efterfrågar möjlighet att få sjukvård hemma. Sjukvård i hemmet för barn kan organiseras på olika sätt. I Sverige beslutar varje landsting om sin sjukvård och möjlig heten till sjukvård i hemmet varierar mellan olika delar av landet. Sedan 2013 erbjuder region Skåne avancerad sjukvård i hemmet av multiprofessionella team dygnet runt till alla invånare, inklusive barn, oavsett diagnos eller prognos. I en forskningsstudie undersöker vi nu avancerad sjukvård i hemmetför sjuka barn utifrån barnets, familjens och vård givarens perspektiv i en organisation som till största delen är utformad för, och vårdar, vuxna patienter. Resultatet av forskningen kan ge vägledning för framtida organisation av sjukvård i hemmet för barn och identifiera behov av kompetensutveckling inom specifika områden. Sjuka barn är en utmanande patientgrupp att vårda, inte minst för vårdgivare som i sin verksamhet mestadels vårdar vuxna patienter. Vår forskning visar att det finns flera barriärer för implementering av avancerad sjukvård i hemmet för barn ur ett vårdgivarperspektiv, men identifierar också vägar för att underlätta implementering. Det krävs ett tillräckligt antal barn i verksamheten för att skapa kompetens och trygghet hos vårdgivare och det krävs tid för att vårdgivare skall kunna utveckla en förtroendefull r elation med barn och familj. När medarbetare ges möjlighet att vara delaktiga vid omorganisationer och när beslut som rör arbetet förankras inom arbetsgruppen ökar möjligheten att implementera nya arbetsuppgifter på bästa sätt.
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Barn med cancer som strålbehandlas JENNY GÅRDLING
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ N BAR
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Vid strålbehandling måste barn vara helt stilla och ligga ensamt. För många barn är detta svårt vilket leder till att de sövs dagligen under ett antal veckor. Om ett barn kan genomföra strålbehandling utan att sövas skulle det innebära färre risker och obehag, kortare sjukhusvistele och lägre kostnader för sjukvården. Därför undersöktes strålbehandlingssjuksköterskors uppfattningar av att vårda barn och föräldrars levda erfaren heter av att ha ett barn som strålbehandlas. Dessutom testades genomförbarheten av åldersanpassade förberedelser för barn 3-18 år och om de kunde minska antalet sövningar och oro. Att möta barnet innan start av behandling samt kontinuitet i rutiner och personal var viktigt för strålbehandlingssjuk sköterskor. Föräldrar upplevde strålbehandling som en balansgång av att tvinga och skydda sitt barn. Samtidigt balanserade de känslor av förtvivlan och maktlöshet och de försökte behålla hoppet och få kontroll. Att vara nära sitt barn, kontinuitet i rutiner och personal och att behålla normalitet i vardagen var viktigt. För att underlätta kontakten med sjukvården önskades en koordinator. Det skapades en intervention med åldersanpassade för beredelser med sju komponenter och 33 barn följdes, 16 i en kontrollgrupp som fick traditionell vård och 17 barn som fick interventionen. Resultatet visade att interventionen var genomförbar utan behov av extra personal. En klinisk relevans visades då tre barn vid 74 tillfällen med hjälp av interventionen inte sövdes. Studien visade även att barn som sövdes hade mer negativa känslomässiga uttryck jämfört med vakna barn. Dock behöver en större studie genomföras för visa på någon effekt av interventionen i antalet sövningar och oro.
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Robotiserad gång hos barn med svår cerebral pares KATARINA LAURUSCHKUS
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ N BAR
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Bakgrund Barn med svår cerebral pares (CP) kan inte gå själva och de behöver hjälp med alla förflyttningar. Det innebär stora hälsorisker för att de är mycket stillasittande och lite fysiskt aktiva. Förutom individuella rörelseövningar rekommenderas som behandling ståträning i formgjutet ståskal minst en timme varje dag. I en tidigare studie fick fem barn med svåra rörelsenedsättningar träna i hjälpmedlet Innowalk som möjliggör robotiserade gångrörelser i stående. Barnen tyckte om träningen och föräldrarna berättade att magen kom igång samt att barnen fick varmare fötter och förbättrad rörelseförmåga. Stå träningen tar mycket tid och påverkar därmed familjelivet avsevärt. Det saknas kunskap om för- och nackdelar av ståträning i ståskal jämfört med träning i Innowalk. För att kunna rekommendera den bästa träningsformen för varje barn behövs mer kunskap. Vilka effekter på andningsfunktion, cirkulation, blodsocker, blodfetter, blodtryck, muskelspänningar, ledrörlighet och nöjdhet kan mätas när barnet tränar i statiskt stående i ståskal jämfört med dynamisk träning i Innowalk? Metod Åtta barn med svår CP rekryterades genom Riksförbundet för rörelse hindrade barn och ungdomar (RBU) för denna pilotstudie. Barnen kom med föräldrar och sitt ståskal till Health Sciences Lab på Institutionen för hälsovetenskaper för att genomföra m ätningarna när de ståtränade. Sedan kom de en annan dag för att göra mätningarna i Innowalk. Resultat och slutsats Mätningarna var genomförbara och båda träningsformer visade positiva akuta effekter. En studie för att utvärdera långtidseffekter av träningsformerna behövs för att kunna ge nya tränings rekommendationer.
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
En fallfri framtid EVA EKVALL HANSSON
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ Ä LD RE
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Varje dag dör 4 äldre personer i Sverige i sviterna av en fallrelaterad olycka. Man dör inte av frakturen man eventuellt fått i fallet utan man dör av sviterna av det, till exempel en lunginflammation. Hälsovetenskaplig forskning karaktäriseras av snabb utväxling av forskningsresultat ut i verksamheter som berörs av forskningen, till exempel metoder för fallprevention. Det finns över 400 olika risker för fall identifierade, Socialstyrelsen har listat de 4 viktigaste att vara: tidigare fall, nedsatt muskelstyrka, nedsatt balans och om man använder flera läkemedel, där tidigare fall ger den absolut största risken för fall. Föredraget handlade om forskning om träning för att förebygga fall, om forskning kring vad vi kan göra inom hälso- och sjukvården för att förebygga fall och om framtida behov i vår alltmer åldrande och stillasittande befolkning.
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
Införandet av kunskapsbaserad palliativ vård på särskilda boenden LINA BEHM
G MED F
OK
U
S
FO
KN I N S R
PÅ Ä LD RE
HÄLSOVETENSKAPENS DAG 2016
En allt äldre befolkning och ett minskat antal vårdplatser har lett till att personer på särskilda boenden är allt svårare sjuka. De flesta äldre som flyttar till ett särskilt boende avlider också där inom 9 månader. Både Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar att alla som behöver palliativ vård ska få det, detta oavsett om man är gammal eller ung. Emellertid är palliativ vård ovanlig när det gäller äldre. Socialstyrelsens har som åtgärd mot missförhållandena vad gäller tillgången på palliativ vård tagit fram ett kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. ”Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede” samt Nationell vårdprogram för palliativ vård 2012-2014” är framtaget av experter inom professionen. Projektet Implementering av kunskapsbaserad palliativ vård för äldre personer i särskilda boenden (KUPA) är det första projektet som implementerar Socialstyrelsens dokument i en verksamhet. Implementeringen sker via en modell för samskapad utbildning och består av fem tematräffar. Implementeringen sker just nu på 20 särskilda boende i Skåne och Kronoberg. Samarbetsparter i projektet är FoU Kommunförbundet Skåne, Regionförbundet Södra Småland, Region Skåne och Landstinget i Kronoberg.