Det Danska Börshuset

Det danska Börshuset kan brandskatta skogen

TEXT: ROGER BJÖRKMAN

Börshuset i Köpenhamn eldhärjades tidigare i år och i arbetet att bygga upp och restaurera byggnaden vänds blickarna mot Gotland. På önskelistan står en stor volym gotländskt virke av unik dimension. En prestigefull leverans – men möjligen ett högt pris att betala för den gotländska skogsnäringen.

Det historiska Börshuset uppfördes 1625 på order av kung Christian IV. Gotland som då var danskt och en viktig del i danskarnas skogsförsörjning, bidrog med virke som hämtades från hundraåriga tallar i gotländsk skog.

Börshuset ägs av närings- och arbetsgivarorganisationen Erhverv som vill återanvända så mycket material som möjligt samt använda samma material som när huset byggdes för fyra hundra år sedan. Bland annat marmor från Italien – och gotländskt kärnvirke.

Leif Hansen Arkitekter i Köpenhamn har fått uppdraget att genomföra en fullständig restaurering av den del av Börshuset som inte brann ner, samt rekonstruktion av den brända delen.

– Vi har börjat bryta upp och röja i huset och dokumentera vad som behöver göras. Vi vill se vad som brunnit och vad som finns kvar att rädda, säger Niels Erik Jensen, arkitekt på Leif Hansen Arkitekter.

Det gotländska virket kommer bland annat användas till bjälklag i Börshusets vardagsrum, takkonstruktion samt till tornfot och spirakonstruktion. Det är imponerande längder och dimensioner som efterfrågas.

Balkskiktet, delat på mitten, kräver längder på elva till tolv meter för båda balkskikten. Dimensionerna är 25x25 till 25x30 centimeter. Dessutom ska en takkonstruktion som är självbärande över nitton meters spännvidd uppföras. Man räknar med att cirka 900 till 1 000 rakväxta stammar på cirka sextio centimeter i brösthöjd kommer att användas.

Har ni varit i kontakt med den gotländska skogsbranschen?

– Vi har förstått att det är en stor beställning så vi har gått ut i vårt kontaktnät och via gotlandsförfrågningar till uppdragsgivaren, Dansk Erhverv. Några har hört av sig och vi har märkt ett stort intresse från Gotland som vill vara med och leverera träd.

Han berättar att de söker en kontakt på Gotland, gärna ett sågverk, som kan driva arbetet gentemot de gotländska skogsägarna. Stånga Brädgård är ett av de sågverk på Gotland som kan hantera de dimensioner och längder av stockar som efterfrågas.

– Spontant säger jag det är svårt att få fram de är mängderna och kvalitén på Gotland. Jag är inte motvalls, men jag är rädd för konsekvenserna om vi hugger ner för många av de här gamla stora tallarna, säger Tom Wickström, Stånga Brädgård.

Thomas Johansson, skoglig rådgivare på mellersta Gotland för den kooperativa skogsägarföreningen Mellanskog ser en risk i att gotländsk skog dräneras på de stolta tallarna som är så viktiga för mångfalden:

– Med det underlag jag har kan jag inte säga någonting säkert, men min känsla är att de här träden inte finns på en begränsad yta eller fastighet, knappast ens en socken, säger han. Vi har inte fått några specificerade siffror men vi har en aning om vad de är ute efter.

Tom Wickström, Stånga Brädgård säger:

– Jag har räknat lite snabbt, om jag sågar fem timmar om dagen, fem stockar i timmen så skulle det ta 50 arbetsdagar.

Var på Gotland ser du tallar av den här dimensionen?

– Kanske skulle vi kunna få ihop det, men det kommer inte bli mycket kvar av de här övergrova och långa tallarna.

Thomas Johansson ställer sig frågan om träden finns i så kallade produktionsområden – eller om de står på skyddad mark.

– Jag är ganska tveksam till att vi kan få ihop den här volymen. Teoretiskt kan det nog finnas nio hundra stammar men praktiskt…att vi skulle kunna få ut det här, nej det tror jag inte på.

En tall av de dimensioner som efterfrågas är minst 130 år gammal. De står troligen utspridda i mindre (skyddade) bestånd där avverkning inte skett – vilket innebär en utmaning:

– Det är många små projekt. Dels att hitta träden, skriva avtal med markägarna om villkor och ersättning, därefter a vverkning och få ut stammarna ur skogen. Det är en ganska lång kedja av insatser som ska knytas ihop, säger Thomas Johansson.

Säg att ni får ett skarpt bud i närtid, när kan ni vara ute i skogen?

– Det är många parametrar och ett tidskrävande arbete som krävs, de behöver någon som kan processleda det här arbetet, säger Thomas Johansson och fortsätter:

– Man skickar inte ut en skördare i skogen hur som helst så det kommer troligen bli en hel del manuellt jobb vilket vi inte har resurser till just nu. Kanske finns det skogsägare som själva kan göra jobbet.

Vad är svårigheten i att möta danskarnas beställning?

– En av svårigheterna är att vi inte kommer ha mycket kvar av den här typen av tall. Jag vill kunna fortsätta leverera till kyrkorna och andra kulturobjekt här på Gotland och på fastlandet på samma sätt som vi gör i dag, säger Tom Wickström.

Skulle det vara en bra affär för de gotländska skogsägarna?

– Jo, det skulle det säkert vara. För dagen. Men fäller vi de här mängderna riskerar vi att utarma skogens mångfald och förmåga att reproducera sig hållbart, säger Tom Wickström.

Niels Erik Jensen avslöjar inte vilken budget de har för inköp av gotländskt virke: – Vi räknar med att anskaffa virket via ett sågverk som sedan kontaktar de leverantörer de vill arbeta med.

Hur ser tidsplanen ut?

– Vi räknar med byggstart under 2025. När vi ska vara klara? Det kan vi säga senare, när vi är längre fram i projektfasen.