Här ska kvävet bort från vattnet

HÅLLBAR SATSNING!

KOLL PÅ KVÄVE: Malin Tuvesson från MittSverige Vatten & Avfall inspekterar pilotanläggningen som ska ge klarhet i hur vi i norrländskt klimat bäst renar avloppsvatten från kväve.

Här ska kvävet bort från vattnet

Sundsvall har blivit nav för ett pilotprojekt inom kväverening. Faller det väl ut kan det leda till att avloppsvatten i Sundsvall börjar renas från kväve som annars kan leda till övergödning och syrefria bottnar.

Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

Utanför Fillans reningsverk vid Alnöbron står en blå container. Inne i den är det trångt mellan all teknisk utrustning som är hjärtat i en ny testanläggning för kväverening.

Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig vid MittSverige Vatten & Avfall, är nöjd med att Sundsvall är plats för detta pilotprojekt, där även de kommunala vattenbolagen i Luleå, Umeå och Örnsköldsvik deltar. – Avloppsvattnet från hushållen i Sundsvall och andra Norrlandskommuner har aldrig renats från kväve, men kanske är det dags för det nu. Med den här anläggningen kan vi i alla fall skaffa kunskap för att bedöma vilken väg som är bäst att gå, säger hon.

Utsläpp av kväve orsakas främst av det som släpps ut från våra toaletter. Höga halter av kväve är en orsak till övergödning och något som kan ställa till problem, bland annat algblomning i hav och sjöar.

Svårt och dyrt

Sverige har på detta område dispens eftersom vårt kallare klimat gjort att havet inte är lika känsligt för utsläppen av kväve. – I takt med klimatförändringarna ändras läget och vi vet att till exempel Sundsvallsfjärden är känslig för kväveutsläpp. Det är dock både svårt och dyrt med kväverening i ett kallare klimat, eftersom det är bakterier som gör själva reningen, och de har svårt att växa i kallare vatten. Det här projektet går ut på att bedöma hur bra rening vi kan uppnå med olika förutsättningar. För att ta ett exempel, får vi till en bra rening men måste använda en metod som fordrar hög energianvändning så kanske den totala miljö- och klimatnyttan blir minimal, säger Malin Tuvesson.

Målet vid kvävereningsprocessen är att omvandla inkommande kväve till kvävgas, gas som är ofarlig när den släpps ut i luften som redan består

FAKTA n Kvävereningsprojektet i Fillan leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och finansiering har också kommit från Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL), Baltic Sea Action Plan genom NEFCO och Svenskt Vatten Utveckling. Tekniken kallas MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor).

ed passion Endelav Skanskas Gröna Initiativ Med passion för asfalt – vi är med och bygger framtidens Sundsvall ör asfalt är med och bygger mtidens SundsvallMed passion för asfalt – vi är med och bygger Behöver du asfalt? Kontakta Michael på vårt nya asfaltverk! mtidens Sundsvall Behöver du asfalt? Kontakta Michael på vårt nya asfaltverk! 010-44 88 442, michael.enqvist@skanska.se t 44 88 442, michael.enqvist@skanska.se Med passion Med passion för asfalt för asfalt – vi är med och bygger framtidens Sundsvall Med passion för asfalt – vi är med och bygger – vi är med och bygger framtidens Sundsvall Med passion för asfalt – vi är med och bygger Med passion för asfalt -vi är med och bygger framtidens Sundsvall Behöver du asfalt? Kontakta Michael på vårt nya asfaltverk! framtidens Sundsvall Behöver du asfalt? Kontakta Michael på vårt nya asfaltverk! framtidens Sundsvall Behöver du asfalt? 010-44 88 442, michael.enqvist@skanska.se 010-44 88 442, michael.enqvist@skanska.se Kontakta Stina Berg, sälj- och kontraktansvarig 070-931 24 81, stina.berg@skanska.se

BAKTERIER GÖR JOBBET: I tankarna i testanläggningen flyter tusentals plastbitar som ser ut som pastahjul. På dessa växer de bakterier som gör jobbet och renar vattnet, det vill säga www.skanska.sewww.skanska.se/asfalt omvandlar ammonium till nitrat och sedan till kvävgas. www.skawww.skanska.se/asfalt nska.se

www.skanska.sewww.skanska.se/asfaltwww.skanska.sewww.skanska.se/asfalt

naturligt av mestadels kväve. Ett problem som kan uppstå i detta moment är att även lustgas bildas och släpps ut. Och lustgas är en 300 gånger mer skadlig växthusgas än koldioxid, så det finns all anledning att minimera detta utsläpp. – Det är ett komplext projekt, men mycket angeläget. Vi vet också att det från EU-håll finns krafter som vill ta bort dispensen för norra Sverige och då skulle vi ju tvingas agera på området ändå, säger Malin.

Projektet har även till uppgift att undersöka hur vi på bästa sätt kan rena avloppsvatten från hormoner, som kommer från våra intag av mediciner. För detta specifika ändamål har projektet fått 2,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket. I nuläget ser projektet ut att pågå en bit in på 2023 innan det går att göra en utvärdering. n n n

Fossilfria transporter dörr till dörr

Med en helt ny flotta LBG-lastbilar, i kombination med våra gröna järnvägstransporter, erbjuder Sandahls hållbar och fossilfri logistik. Dörr till dörr.