R HÅLLBANG!
KOLL PÅ KVÄVE: Malin Tuvesson från MittSverige Vatten & Avfall inspekterar pilotanläggningen som ska ge klarhet i hur vi i norrländskt klimat bäst renar avloppsvatten från kväve.
SATSNI
Här ska kvävet bort från vattnet Sundsvall har blivit nav för ett pilotprojekt inom kväverening. Faller det väl ut kan det leda till att avloppsvatten i Sundsvall börjar renas från kväve som annars kan leda till övergödning och syrefria bottnar. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren
U
tanför Fillans reningsverk vid Alnöbron står en blå container. Inne i den är det trångt mellan all teknisk utrustning som är hjärtat i en ny testanläggning för kväverening. 8 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022
Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig vid MittSverige Vatten & Avfall, är nöjd med att Sundsvall är plats för detta pilotprojekt, där även de kommunala vattenbolagen i Luleå, Umeå och Örnsköldsvik deltar. – Avloppsvattnet från hushållen i Sundsvall och andra Norrlandskommuner har aldrig renats från kväve, men kanske är det dags för det nu. Med den här anläggningen kan vi i alla fall skaffa kunskap för att bedöma vilken väg som är bäst att gå, säger hon. Utsläpp av kväve orsakas främst av det som släpps ut från våra toaletter. Höga halter av kväve är en orsak till övergödning och något som kan ställa till problem, bland annat algblomning i hav och sjöar.
Svårt och dyrt
I södra Sverige gäller EU-krav på kväverening vid reningsverk, men norra
Sverige har på detta område dispens eftersom vårt kallare klimat gjort att havet inte är lika känsligt för utsläppen av kväve. – I takt med klimatförändringarna ändras läget och vi vet att till exempel Sundsvallsfjärden är känslig för kväveutsläpp. Det är dock både svårt och dyrt med kväverening i ett kallare klimat, eftersom det är bakterier som gör själva reningen, och de har svårt att växa i kallare vatten. Det här projektet går ut på att bedöma hur bra rening vi kan uppnå med olika förutsättningar. För att ta ett exempel, får vi till en bra rening men måste använda en metod som fordrar hög energianvändning så kanske den totala miljö- och klimatnyttan blir minimal, säger Malin Tuvesson. Målet vid kvävereningsprocessen är att omvandla inkommande kväve till kvävgas, gas som är ofarlig när den släpps ut i luften som redan består
