Byggplats Sundsvall & Timrå nr 1 2022 by MediaInvest i Timrå AB

BYGGPLATS n n n 1-2022

SUNDSVALL & TIMRÅ

Vinn lyxig biosupé för två!

Stor djupdykning i hållbara projekt Klart för cykelvägar

Satsning på lekfull park

Nu renas dagvattnet

Svensk Fastighetsförmedling

Rådhusgatan 25

T +46 60 16 60 70

Vi hjälper dig hitta hem i Sundsvall Varje hem är unikt och det krävs en skicklig mäklare tillsammans med smarta verktyg för att genomföra en lyckad bostadsförsäljning. Hos oss har vi både och. Vi erbjuder dig de rätta förutsättningarna för att du ska få bra betalt för din bostad och en upplevelse med rätt känsla. Boka ett möte med oss på svenskfast.se/sundsvall

svenskfast.se/sundsvall

Lars Olsson

Marjo Edin

Johan Sundberg

Emma Näslund

Alexander Vallgren

Margareta Österholm

Isabelle Berglund

Maria Sundqvist

Patrik Dübbel Hellberg

Helena Engström

Jonny Persson

Maria Persson

svenskfast.se/sundsvall

Nu blir det jobbigt. Igen... En stad som växer är en stad som mår bra. Nu fortsätter det att hända grejer. De senaste åren har det hänt mer i Sundsvall än vad det gjort sedan branden 1888. Nu bygger vi inte för att ersätta det som brunnit ner, nu bygger vi för framtiden. Sundsvall blir en ännu bättre stad att jobba, leva och leka i – för alla. Sundsvall fortsätter att växa och det tycker vi är bra. Även om det kan vara lite jobbigt ibland med allt stök och bök.

Vill du veta mer om allt stök som pågår och hur det påverkar dig? Läs mer på sundsvallvaxer.se

Vi vill göra det goda livet möjligt! Att vi på Mitthem tar ett stort samhällsansvar är en självklarhet. Vi jobbar för att människor i Sundsvall ska få ett gott liv där fler är i arbete, fler barn klarar målen i skolan och där alla boende känner sig trygga.

Hoppfullt & hållbart på vägen framåt När vi gjorde förra numret av Byggplats gick Sundsvallsregionen och väntade på besked från Volvo Cars och Northvolt kring etablering av en ny batterifabrik. I dag vet vi ju att just den fabriken hamnade på annan ort. Men de tio starka argument för företag att etablera sig i Sundsvallsregionen, som vi radade upp i tidningen finns kvar. Kvar finns också den starka känslan av att något nytt och bra är på ingång. I många olika sammanhang träffar vi företagare, politiker, beslutsfattare och västernorrlänningar som intresserar sig för vår gemensamma framtid. Det är påtagligt att det som drog igång i fjol sommar, samverkan mot det gemensamma målet att locka hit storskaliga elintensiva verksamheter, har gjort något med regionen. Aldrig tycks viljan ha varit så stor att räcka ut en hand och erbjuda sig att samverka och hjälpa till, samhällsaktörer emellan. Det om något känns hoppfullt. När Ånge rustar för satsningar på vätgas och Sollefteå tar sikte på hållbart flygbränsle visar det att den gröna omställningen har startat i regionen. I den här tidningen hittar du många härliga exempel på hållbara satsningar i Sundsvall och Timrå som förstärker den utvecklingen.

Anders & Katarina Lövgren, Heja Sundsvall

BYGGPLATS N VA

ENMÄRK

Byggplats Sundsvall delas ut till alla hushåll i Sundsvalls och Timrå kommun och sprids via tidningens samarbetspartners. E T

byggplatssundsvall.se

Byggplats Sundsvall Timrå ges ut av Heja Sundsvall och Mediainvest i samarbete med Trafikverket, Sundsvalls kommun, Mitthem, MittSverige Vatten & Avfall, SKIFU, Sundsvall Logistikpark, Sundsvall Energi och Timrå kommun.

Upplaga: 58 000 ex Distribution: SDR

Trycksak 1234 5678

4 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

I detta nummer 8 Här ska kvävet bort från vattnet 10 Lägenheter återställs i Skönsberg & Bergsåker 12 Projekten som förnyar centrala Sundsvall 14 Verktygen som hjälper invånarna 16 Ny anläggning renar Stenstans dagvatten 18 Smart drag av Skifu ger stor besparing 20 Nytt perspektiv på logistikparken 22 Logistikparkens vd: satsning ger regionen försprång 24 Fjärrvärmen breder ut sitt fossilfria nät 26 Ny vår för Tivolibron 28 Nu ska Njurunda blomma upp 30 Gymnasiet flyttar in hos Räddningstjänsten 32 Plasten är boven Sundsvall energi kämpar mot utsläpp 34 Söråkers unga deltar i trafikplanering 36 Hopp & lek! Stor lekpark på Alnö 38 Ida ser fram emot säker cykelväg 40 Konst ska göra trist tunnel tryggare 42 Jubel i lilla byn Östanå 44 De jagar mark till industrietableringar 46 Partiklar från trafiken hot mot hälsan 47 TÄVLING! - Vinn lyxig biosupé för två 48 Gästkrönika Charlotta Hellhoff 50 Bygglovsärenden får digital boost

Redaktion: Heja Sundsvall, Storgatan 29, 852 30 Sundsvall. Layout: Johanna Karlsson, JKK Design. Annonser: MediaInvest, Terminalvägen 12, 861 36 Timrå. Tel: 060-57 21 50. Omslagsbild: Katarina Lövgren

e s . a v s m ig.

lärm

Var kommer vattnet ifrån? Vad händer med soporna? Var tar bajset vägen? På lärmig.msva.se kan du både läsa och se filmer om vatten, avlopp och avfall. Det finns också ett lärarrum med material och tips för att prata hållbarhet.

Arbete pågår!

BIRSTA

NYA VILLAOMRÅDEN Nya områden planeras för småhusbebyggelse som exempelvis två områden i Granloholm, Äkrom och Kungsbackavägen och i ett område i Sibirien.

Häng med när nästan hela Sundsvall bygger om. Investeringar för miljarder är på gång under de närmaste åren. Här är några av de viktigaste projekten.

BYHÖJDEN Två bostadshus står redan på plats och nu byggs ytterligare tre i området.

Vill du veta mer om alla projekt? Läs mer på sundsvallväxer.se

PARKLYFT Det gröna stråket längs Selångersån rustas när Badhusparken återställs.

BOSVEDJAN

GRANLOHOLM

NORRA KAJEN En av Sundsvalls nya stadsdelar växer fram längs Norra kajen.

ALLIERO. Bostadskvarter som liknar stenstadens ska nu börja byggas i området längs Universitetsallén.

BERGSÅKER

SELÅNGERSÅN Kajerna längs Selångersån ska fortsätta att rustas upp.

NORRMALM Utbyggnad av ett centralt fjärrkylanät pågår. Det nya hotellet var först att koppla in sig.

UNIVERSITETET En ny stadsdel för studenterna växer fram vid universitetet.

CYKE Nya g läggs Långg

SKÖNSBERG

HAGA

VÄSTERMALM

Nya stadsdelar

NACKSTA

SÖDERMALM

Trafik, väg & järnväg SIDSJÖN

ÖSTERMALM

Bostäder Skola & omsorg Detaljplaner Grönområden, fritid & miljö 6 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

SKÖNSMON

FINNKAJEN Kaj och kajstråk rustas upp för framtida bebyggelse och för framtida koppling till Norra kajen.

HÅLLPLATS STENSTAN Stadstrafiken flyttar närmare stenstan med nya hållplatser för bussresenärerna i Esplanaden.

SKÖN

MALAND En viktig länk för godstrafiken byggs i form av ett nytt spår för järnvägen.

TUNADAL

PETERSVIK Bygget av logistikparken är igång. Här skapas en miljöcertifierad kombiterminal och en ny containerhamn. ALNÖ

ELSATSNING gång- och cykelstråk ans, Bland annat längs Östra gatan och Dalgatan.

CENTRALSTATIONEN Trafikverket planerar för ett nytt stort projekt med nya perronger och trafiksäker gångpassage.

RESECENTRUM Området runt centralstationen har förvandlats till ett modernt resecentrum.

INRE HAMNEN Nu när Rosenborgskajen rustats upp kan Skanska starta bygget av hotell med plats för kontor och annan verksamhet. Ytterligare planer på byggandet av flerfamiljshus pågår också i området.

DUBBELSPÅR Utbyggnaden av dubbelspåret mellan Njurundabommen och Nolby står nu klart. Nu planeras även för nästa etapp in till Sundsvalls central.

NJURUNDA Jätteprojektet att ansluta stora delar av Njurundakusten till kommunalt vatten och avlopp har börjat.

NJURUNDA Nu kan du åka tåg till och från Njurunda Resecentrum.

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 7

R HÅLLBANG!

KOLL PÅ KVÄVE: Malin Tuvesson från MittSverige Vatten & Avfall inspekterar pilotanläggningen som ska ge klarhet i hur vi i norrländskt klimat bäst renar avloppsvatten från kväve.

SATSNI

Här ska kvävet bort från vattnet Sundsvall har blivit nav för ett pilotprojekt inom kväverening. Faller det väl ut kan det leda till att avloppsvatten i Sundsvall börjar renas från kväve som annars kan leda till övergödning och syrefria bottnar. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

tanför Fillans reningsverk vid Alnöbron står en blå container. Inne i den är det trångt mellan all teknisk utrustning som är hjärtat i en ny testanläggning för kväverening. 8 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig vid MittSverige Vatten & Avfall, är nöjd med att Sundsvall är plats för detta pilotprojekt, där även de kommunala vattenbolagen i Luleå, Umeå och Örnsköldsvik deltar. – Avloppsvattnet från hushållen i Sundsvall och andra Norrlandskommuner har aldrig renats från kväve, men kanske är det dags för det nu. Med den här anläggningen kan vi i alla fall skaffa kunskap för att bedöma vilken väg som är bäst att gå, säger hon. Utsläpp av kväve orsakas främst av det som släpps ut från våra toaletter. Höga halter av kväve är en orsak till övergödning och något som kan ställa till problem, bland annat algblomning i hav och sjöar.

Svårt och dyrt

I södra Sverige gäller EU-krav på kväverening vid reningsverk, men norra

Sverige har på detta område dispens eftersom vårt kallare klimat gjort att havet inte är lika känsligt för utsläppen av kväve. – I takt med klimatförändringarna ändras läget och vi vet att till exempel Sundsvallsfjärden är känslig för kväveutsläpp. Det är dock både svårt och dyrt med kväverening i ett kallare klimat, eftersom det är bakterier som gör själva reningen, och de har svårt att växa i kallare vatten. Det här projektet går ut på att bedöma hur bra rening vi kan uppnå med olika förutsättningar. För att ta ett exempel, får vi till en bra rening men måste använda en metod som fordrar hög energianvändning så kanske den totala miljö- och klimatnyttan blir minimal, säger Malin Tuvesson. Målet vid kvävereningsprocessen är att omvandla inkommande kväve till kvävgas, gas som är ofarlig när den släpps ut i luften som redan består

Initiativ

ed passion Med Med passion passion Med passion r asfalt för asfalt för förasfalt asfalt En del av Skanskas Gröna Initiativ

FAKTA

n Kvävereningsprojektet i Fillan leds av IVL Svenska

Miljöinstitutet och finansiering har också kommit från Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL), Baltic Sea Action Plan genom NEFCO och Svenskt Vatten Utveckling. Tekniken kallas MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor).

är med och bygger –Med –vivi ärärmed med och ochbygger bygger ed passion för Med passion passion för för a a – vi asfalt är med och bygger framtidens framtidensSundsvall Sundsvall mtidens Sundsvall Med passion för asfalt

och bygger framtidens Sundsvall –-vi–viärvi ärmed ärmed med och ochbygger bygger

framtidens Sundsvall är med och byggerBehöver du asfalt? Behöver Behöver dudu asfalt? asfalt? framtidens framtidens Sundsvall Sundsvall er du asfalt? mtidens Sundsvall a Michael på vårt nya asfaltverk! t

Kontakta Kontakta Michael Michael på vårtvårt nyanya asfaltverk! asfaltverk! Behöver du på asfalt? Kontakta Michael på vårt nya asfaltverk! Kontakta Stina Berg, sälj- och kontraktansvarig 010-44 010-44 88 442, 88 442, michael.enqvist@skanska.se michael.enqvist@skanska.se 010-44 88 442, michael.enqvist@skanska.se 070-931 24 81, stina.berg@skanska.se

8 442, michael.enqvist@skanska.se www.skanska.se www.skanska.se www.skanska.se/asfalt www.skanska.se/asfalt www.skanska.se www.skanska.se/asfalt BAKTERIER GÖR JOBBET: I tankarna i testanläggningen flyter tusentals plastbitar som ser ut som pastahjul. På dessa växer de bakterier som gör jobbet och renar vattnet, det vill säga omvandlar ammonium till nitrat och sedan till kvävgas. www.skanska.se www.skanska.se/asfalt

naturligt av mestadels kväve. Ett problem som kan uppstå i detta moment är att även lustgas bildas och släpps ut. Och lustgas är en 300 gånger mer skadlig växthusgas än koldioxid, så det finns all anledning att minimera detta utsläpp. – Det är ett komplext projekt, men mycket angeläget. Vi vet också att det från EU-håll finns krafter som vill ta bort dispensen för norra Sverige och då skulle vi ju tvingas agera på området ändå, säger Malin. Projektet har även till uppgift att undersöka hur vi på bästa sätt kan rena avloppsvatten från hormoner, som kommer från våra intag av mediciner. För detta specifika ändamål har projektet fått 2,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket. I nuläget ser projektet ut att pågå en bit in på 2023 innan det går att göra en utvärdering. n n n

Fossilfria transporter dörr till dörr Med en helt ny flotta LBG-lastbilar, i kombination med våra gröna järnvägstransporter, erbjuder Sandahls hållbar och fossilfri logistik. Dörr till dörr.

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 9

n n n BOSTÄDER

NYA BOSTÄDER: Mitthems fastighetsutvecklare Torbjörn Sjödin ser fram mot att skapa l ägenheter av två nedlagda äldreboenden, här Bruksgården i Skönsberg.

Drygt 50 bostäder återställs i Skönsberg och Bergsåker När hyreskontrakten för tre av Mitthems vårdboenden blev uppsagda kom idén att bygga om dem till vanliga lägenheter. – Jag vill kalla det för återbostadisering, ett ord jag tycker mycket om, säger fastighetsutvecklaren Torbjörn Sjödin.

Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

är Sundsvalls kommun på 1990-talet var i behov av fler vårdboenden gjordes stora ytor i Mitthems bostadshus i Skönsberg och Bergsåker om för detta ändamål. Det handlar om 44 lägenheter på Bruksgatan i Skönsberg och 13 lägenheter på Betselvägen i Bergsåker. – Det här är boenden som med tiden spelat ut sin roll, då andra nya och moderna vårdboenden byggts. Det finns många tekniska brister som gör att de 10 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

inte håller måttet vare sig för boende eller personal och att anpassa dem till moderna vårdboenden är en alltför kostsam historia. Därför väljer vi att bygga tillbaka bostäderna, säger Torbjörn Sjödin, Mitthem. När tidningen Byggplats får följa med på en rundvandring bland de aktuella husen i Skönsberg är det tydligt att åren som gått satt sina spår. Inte minst har nya regler för bostadsbyggande tillkommit under årens lopp. En detalj som måste lösas är kravet på hissar i bostadshus som är högre än två våningar. Det kravet på trevåningshus fanns inte när husen byggdes i början på 1970-talet utan tillkom 1977. Torbjörn Sjödin tror inte att det ska bli några problem att bygga till hissarna. – Inom Mitthem har vi goda erfarenheter på just det här området och har i liknande fall tidigare byggt till ett 50-tal hissar i våra områden. Frågan är bara om det går att göra utan att göra avkall på antalet lägenheter, säger han. Av det dryga 50-talet lägenheter som ska återställas under 2022-2023 är merparten tre- och fyrarummare.

Projekteringsarbetet är påbörjat under våren och utförs av byggföretaget Rekab. – Efterfrågan på bostäder är stor hos oss och dessa hyreslägenheter blir ett bra tillskott, avslutar Torbjörn Sjödin. nnn Fotnot: Under våren har planeringen för detta projekt förändrats då kommunen har förlängt avtalet i Skönsberg, projektet är därför framflyttat.

FAKTA Med det något snåriga begreppet återbostadisering hoppades dåvarande bostadsminister Peter Eriksson (Miljöpartiet) med ett förslag 2016 kunna få fram åtskilliga nya lägenheter. Vad det handlade om var att lättare kunna återbostadisera utrymmen i flerbostadshus som tidigare fungerat som bostäder men som byggts om till exempelvis kontor. Förslaget trädde i kraft 2017. 2016 var återbostadisering ett av nyorden i svenska språket.

Detta är en annons

Vägen mot framtiden Ärligt talat, Sundsvalls väg mot framtiden har under några år inte varit spikrak. Vår region växer inte i önskad takt, och vi har några tuffa utmaningar att hantera bland annat på arbetsmarknaden, i våra bostadsområden och demografiskt. Det är inget unikt för vår kommun, många kommuner brottas med liknande frågor. Det är därför kommunfullmäktige i Sundsvall under de senaste åren beslutat att Sundsvalls väg framåt rymmer tre viktiga politiska uppdrag: 5 000 nya jobb 2030, en klimatneutral kommun och en socialt hållbar kommun. Det är nu upp till oss i organisationen att öka trycket, bli bättre på samverkan och söka nya offensiva lösningar för att göra verkstad av de politiska uppdragen. Och redan nu ser vi att det händer bra saker: 5 000 nya jobb till 2030: Sundsvalls kommun och Timrå kommun slår ihop resurser och samverkar med Härnösands kommun för att utveckla en industripark i Torsboda. Det är en historisk samverkan som stärker regionen och som – törs vi lova – kommer att resultera i etableringar av storskaliga elintensiva verksamheter. Parallellt fortsätter arbetet med att supporta befintliga företag och hitta mer ny mark för verksamheter som vill expandera i vår region. Att den världsledande tillverkaren av elektriska rullstolar, Permobil väljer att bli kvar i Sundsvallsregionen och bygger en ny anläggning i Birsta skickar de rätta signalerna. Riktigt roligt är det också att Sundsvalls kommun utsågs till Årets digitaliseringskommun 2022. Vi vet att Sundsvalls näringsliv är starkt inom digitalisering, nu är dessutom Sundsvalls kommun bäst i Sverige. Hörde vi något om rätta signaler?

Sundsvalls väg framåt är utstakad och med ett tydligt politiskt uppdrag från kommunfullmäktige leder kommundirektör Jonas Walker Sundsvalls kommun framåt i arbetet. De tre områdena 5 000 nya jobb, klimatneutralitet och social hållbarhet hänger samman och kommer att stå högst upp när Sundsvalls kommun tar sikte på framtiden.

dubbelt mitt i prick när textilåtervinnaren Renewcell och nämnda Permobil vill ha Sundsvall som hemort. Fler positiva nyheter är att vänta på detta område. Socialt hållbar kommun: Vad kännetecknar ett socialt hållbart samhälle? För oss är det viktigt att alla Sundsvallsbor ska ha likvärdiga förutsättningar att leva ett bra liv. Det kan tyckas självklart, men tyvärr ser det inte ut så för alla. Att jobba för att alla ska ha god hälsa, ett arbete att gå till, känna sig trygga och delaktiga i samhället är några av kommunens viktigaste uppgifter. När vi krokar arm med fastighetsbolag, föreningar och andra myndigheter för att göra bostadsområdena mer attraktiva och trygga ser vi en riktigt stark utveckling. Många möjligheter skapas tidigt i livet och det känns extra bra när skolan i Bredsand utvecklar nya metoder med brobyggare som övervinner språkliga barriärer mellan skola, föräldrar och elever så att resultatet ska bli så bra som möjligt. Det tar vi självklart vidare till fler skolor. Politiken har satt ner foten och pekat ut Sundsvalls väg framåt. Om du bryr dig om hur Sundsvall ser ut om ett år, tio år, eller hundra år så är det nu du ska vara med och påverka. Oavsett om du är medborgare, arbetsgivare eller företagare. Din del i Sundsvalls väg framåt är viktig. Visst, det finns saker som inte är perfekta, vi vet. Men när någon frågar hur det är i Sundsvall, berätta om det du gillar med livet här. Och glöm inte att säga att vi är på väg framåt.

Klimatneutral kommun: Ingen utmaning är så stor som den som handlar om klimatet. Misslyckas vi där spelar det inte så stor roll vad vi gör på andra områden. Därför finns bara en väg att gå, i Sundsvall ska vi gå längst fram för att anamma och säga ja till klimatneutrala lösningar. Sundsvalls kommun ser en framtid där vår region är ett klimatsmart nav inom transport och logistik. Det är därför vi just nu bygger en logistikpark där hållbara transporter på järnväg och med båt premieras. Det går att hjälpa klimatet bara viljan finns, och vi vill. Mycket passande visar sig hållbara strategier också vara gångbara inom näringslivet, och är nära sammanflätade med tillväxt och nya arbetstillfällen. Därför är det 1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 11

n n n BYGGNATION

Projekten som förnyar centrala Sundsvall Förnyelsen och utvecklingen av centrala Sundsvall fortsätter under 2022 och framåt med flera betydelsefulla projekt. – Det är viktiga åtgärder för både tillväxt och hållbarhet. Vi får dock räkna med att dessa arbeten stökar till det lite i trafiken och ber om förståelse för det, säger Magnus Ydmark, stadsbyggnadsdirektör, Sundsvalls kommun. Text: Anders Lövgren Illustration: Moa Engblom Foto: Katarina Lövgren, Skanska, Sundsvalls kommun 12 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

ygget av Sundsvallsbron som invigdes 2014 blev starten på ett intensivt grävande och byggande i centrala Sundsvall. Att göra om gamla E4 till stadsgata, bygga en ny centralstation och byta ut Storbron är kanske de projekt som gett mest avtryck i stadsbilden, och som allra mest påverkat Sundsvallsbornas vardag. Efter vad som känns som en andhämtningspaus är det nu dags att nya byggprojekt får ta plats i centrala Sundsvall.

Alliero: Här kommer cirka 1 000 bostäder att byggas av fem olika bolag; Rekab, Contractor Bygg, R E Eguity Fund, Magnolia Bostad och K2A. Bostadsbyggandet sätter igång i slutet av 2022, men innan dess pågår byggnation av en allé och en ny cirkulationsplats på Universitetsallén vid Sporthallen. Även

MittSverigeVatten & Avfall är igång med att dra vattenledningar till områd-

et. Universitetsallén blir inte avstängd, men framkomligheten kommer att vara begränsad för både fordon och gående. Färdigt 2027.

Hållplats Stenstan: Navet blir historia när den lokala busstrafiken i Sundsvall flyttas ett snäpp söderut till en ny central yta. Här blir området delvis avstängt för både fordon och gående. Färdigt sommaren 2023. Tivolibron: Färdigt hösten 2022 (se separat artikel sid 26). Projekt Stella: I Inre hamnen bygger Skanska fastigheten Stella som också blir Sundsvalls första klimatneutrala hotell, ➤

VARNING FÖR STÖK: I år får vi i Sundsvall räkna med en del trafikpåverkan när flera projekt pågår och drar igång. Här har vi träffat stadsbyggnadsdirektören Magnus Ydmark på Universitetsallén.

NYTT HOTELL: Skanska startar hotellprojektet Stella i Inre hamnen.

➤ med trästomme, träfasad och

interiör i trä. Hotellet ska drivas av Scandic. Färdigt 2024. – Det här är de fyra stora projekten i nutid i Sundsvall. De bidrar på olika sätt till förtätning. Det är viktigt att vi kan använda den mark som redan är ianspråktagen centralt, och det ser vi bra exempel på här. Vi gör det mesta och bästa av det som redan finns, vilket ur hållbarhetsaspekt är en bra grund, säger Magnus Ydmark. Särskilt gläder han sig över att det ska byggas med tydlig hållbar profil. – I Alliero är det första gången vi satt upp kvalitetskriterier kring hållbarhet för byggherrarna. Det blev tydligt av det starka gensvaret att det inte är något som avskräcker från att lämna anbud. Branschen gillar krav på hållbarhet. På andra sidan stan höjer Skanska ribban rejält genom att bygga ett koldioxidneutralt hotell, spännande att de väljer att göra det i Sundsvall, säger Magnus Ydmark. På frågan om det är fler större projekt att vänta i centrala Sundsvall, blir svaret lite försiktigare. – Några större projekt ser vi inte centralt. Mycket utveckling återstår längs Norra kajen, i Inre hamnen och på Rosenborgskajen, men det kommer inte att störa mer än lokalt kring byggprojekten. Utvecklingen av den östra delen av centrala Sundsvall är väldigt spännande. Tänk om några år, när en besökare kliver av tåget och tar kajpromenaden längs vattnet in mot stan, det tror jag blir en fin upplevelse. n n n

NYA BOSTÄDER: Spaden i backen i Alliero ska ge cirka 1 000 nya bostäder.

NY HÅLLPLATS: Så här fint ska det bli när Hållplats Stenstan tar form mellan Storgatan och Sjögatan.

På nästa sida hittar du verktygen som hjälper oss att hålla reda på Sundsvalls utveckling!

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 13

n n n HÅLLBARHET

Digitala verktyg hjälper invånarna Sundsvalls kommun har tagit fram två digitala verktyg. Ett för att hjälpa invånarna att hålla koll på allt som händer på vägar och i offentliga byggprojekt, samt ett för att göra kommunen uppmärksam på sånt som behöver åtgärdas.

Se Sundsvall växa

Använd felanmälan

Sundsvallväxer.se är en webbsida där du ser allt som byggs och planeras att byggas i Sundsvall. Allt ifrån bostadsbyggande, trafikstörningar och vägbyggen till detaljplaner, nya grönområden och förskolebyggen. – För att inte missa något kring de projekt som intresserar dig kan du också prenumerera på våra mejlutskick och få uppdateringar längs projektets gång, säger kommunikatören Linnea Lång.

Tycker du att busken skymmer sikten? Står den felparkerade bilen alltid kvar? Är hundlatrinen överfull? Är belysningen trasig eller har en skylt ramlat ner? Använd kommunens felanmälan och skicka alla fel och brister du hittar. Det ska vara lätt att felanmäla fel och brister. – Tveka inte att göra en felanmälan, vi vill få in din synpunkt, det hjälper oss att bli bättre och gör Sundsvall trevligare, säger kommunikatören Linnea Lång. Fota, skriv och skicka in på sundsvall.se/felanmal

Bättre samarbete förenklar för verksamheter och boende n I en stad som växer och utvecklas sker störningar

under perioder. Det kan vara buller från byggarbeten, avstängda vägar, begränsad framkomlighet och andra störande moment. Det är många olika aktörer som kan behöva gräva och samsas om utrymmet i vår stad. Ibland har verksamheter och privatpersoner påverkats negativt under en längre tid än vad som behövts än om arbetena hade samordnats på ett bättre sätt. Exempelvis har vissa arbetsinsatser förlängts eller så har samma markyta grävts upp igen med kortare tidsintervall än nödvändigt.

14 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

– Stadsbyggnadskontoret tar nu fram ett system för att bättre samordna och informera om grävarbeten. Detta kommer att minska störande påverkan, säger kommunikatören Linnea Lång. – Sundsvall fortsätter att växa och fler byggprojekt kommer att genomföras vilket i sin tur medför olika störningsmoment även i framtiden. Genom bättre samordning, tydligare information och mer dialog hoppas vi att alla som berörs får bättre förutsättningar att anpassa sig eller sina verksamheter efter situationen, tillägger Linnea.

Framåt för trippelprojekt Arbetet går stadigt framåt med järnvägsarbetena i trippelprojektet Birsta-Maland-Tunadal. – Hösten 2023 kopplas allt ihop, säger Trafikverkets projektledare Håkan Åberg.

018 påbörjades markarbeten i de projekt som bland annat ska underlätta för järnvägstransporter mellan omvärlden och Sundsvalls hamn och logistikparken. Väster om E4 i Birsta får Ådalsbanan en utbyggd mötesplats vid befintligt spår. Från Maland öster om E4 byggs 2,8 km ny järnväg som ansluter till Tunadalsspåret vid Johannedals industriområde. Det 4,1 km långa Tunadalsspåret från Johannedal till Sundsvalls hamn rustas upp och elektrifieras. – I Birsta är entreprenören framme vid att bygga kontaktledningsstolpar och lägga räls. I Maland pågår sedan i fjol sommar schaktarbeten samt byggande av två broar. En av dem passerar över Johannedalsvägen som får ny sträckning. Och längs Tunadalsspåret är arbetet med mark och spår nästan

klart. Arbete med kontaktledning, signal och tele har påbörjats, sammanfattar Håkan Åberg. Även om arbetet går framåt och han som projektledare är trygg i tanken på att allt ska vara klart hösten 2023, finns det orosmoln. – De flesta branscher påverkas negativt av först en pandemi och sedan krig och oro i Europas hörn. I vårt fall är det materialbrist som måste hanteras, men jag är ändå förhoppningsfull att vi ska hålla tidplanen. När dessa projekt är i mål är också pusslet lagt för att järnvägstransporter på ett effektivt sätt kan gå till och från Sundsvalls hamn och logistikparken. nnn

DET LJUSNAR: Satsningen på både ny och upprustad järnväg går stadigt framåt i Birsta, Maland och Tunadal.

Foto: Daniel Lindblad

BÄTTRE PRESTANDA MINDRE CO2

Med Swerock blir det lite enklare! Betong har en viktig plats i hållbart byggande. Den är beständig, underhållsfri, fukttålig och brandsäker. I ECO-Betong har vi ersatt en del av cementen med slagg, en biprodukt från stålindustrin. På så sätt kan betongens klimatpåverkan upp till halveras. En väl beprövad metod som dessutom ger många tekniska fördelar. Det gör valet lite enklare! Kontakta oss på 060-16 80 80 eller besök oss på Birstavägen 13 så hjälper vi dig med ditt projekt!

Vill du veta mer? swerock.se 1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 15

R HÅLLBANG! SATSNI

Ny anläggning renar Stenstans d Tidigare har allt dagvatten i centrala Sundsvall via brunnar forsat rakt ut i fjärden. Nu sitter en reningsanläggning på plats för att ta hand om tungmetaller, plaster och oljeföroreningar. – Att ta hand om dagvatten är en stor utmaning för Sundsvall, säger Anna Maria Kullberg, dagvattensamordanare, MittSverige Vatten & Avfall. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

å platsen intill där hotellbåten legat förtöjd i Inre hamnen har arbete pågått under våren med att gräva och förbereda för en ny reningsanläggning för dagvatten. Två “lådor” som vardera mäter 3 x 6 meter och innehåller reningsanläggningar är nu på plats några meter ner i marken. – Dagvatten som samlas upp i brunnar i Stenstan och från Södermalm kommer hit i stora avloppsrör. Det vi gjort är helt enkelt att installera reningsanläggningarna som ett sista steg innan vattnet skickas vidare ut i fjärden, säger Anna Maria.

16 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Under alla år bakåt i tiden har det i Sundsvall saknats en särskild rening av dagvattnet. Men med ett stöd av Naturvårdsverket har den underjordiska anläggningen nu kommit på plats.

Fastnar i filter

Hur mycket miljöpåverkan orenat dagvatten har i Sundsvall är inte kartlagt, men nu kommer det att bli möjligt att undersöka detta på ett bättre sätt eftersom facit kommer att fastna i filtret i den nya anläggningen. – Projektet med de båda filteranläggningarna är spännande, framförallt för att se om vi med deras hjälp kommer att

klara av att rena de stora flödena som uppkommer från en stad. Anna Maria har sedan 2019 arbetat med att samordna hanteringen av dagvatten, ett av många ansvarsområden som åligger MittSverige Vatten & Avfall.

Hårt belastad

– Den största utmaningen med dagvatten inne i våra städer är att det är så hård konkurrens om platsen i den bebyggda miljön. Där det inte står byggnader är det i regel asfalt, vilket gör att dagvatten inte tas upp av marken, säger hon.

dagvatten

– Sundsvallsfjärden är hårt belastad av många verksamheter och uppnår inte beslutad miljökvalitetsnorm. Det är därför viktigt att arbeta för att minska utsläppen från alla källor. Det här är ett sätt, tillägger Anna Maria. Den nya anläggningen kommer inte att minska risken för översvämningar i staden, där kan de inte bidra alls. För att göra staden mera översvämningssäker måste man planera för gröna ytor och för magasin eller dammar som kan ta hand om flödena. Ett bra exempel är Mårtensro, där dagvatten fördröjs i små dammar innan det rinner vidare ut i Mårtensbäcken. n n n

SAMORDNARE: Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare hos MittSverige Vatten & Avfall, skulle gärna se att centrala Sundsvall hade fler gröna ytor som kunde absorbera och fördröja dagvattnet.

FAKTA n Dagvatten är nederbörd

som rinner av från till exempel vägar, parkeringsplatser och tak. Under naturliga förhållanden tränger större delen av vattnet ner i marken innan det når våra vattendrag. I tätbebyggda städer med mycket asfalterade och andra hårdgjorda ytor rinner vattnet på marken via diken, brunnar och avloppsledningar till avloppsreningsverk eller direkt ut till närmsta vattendrag.

ANLÄGGNINGAR PÅ PLATS: Under våren grävdes det i inre hamnen för två betonglådor som innehåller reningsanläggningar för dagvatten. Till dessa ansluts de grova rör som transporterar allt dagvatten till Sundsvallsfjärden. 1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 17

R HÅLLBANG! SATSNI

Smart drag av Skifu ger stor besparing

Fastighetsbolaget Skifu arbetar löpande med att minska energiförbrukningen. I en av bolagets största fastigheter med hög förbrukning av fjärrvärme, ledde en smart manöver till en stor minskning av värmeleveransen. – När vi lyckas med en sådan åtgärd känns jobbet väldigt meningsfullt, säger Skifus drifttekniker Håkan Vestlinder. Text och foto: Anders Lövgren

Matfors har Skifu en större fastighet som rymmer läkemedelsföretagen Northx Biologics och Unimedic. När dessa tillverkar vissa produkter används het ånga som produceras i en särskild anläggning. Det som blir över som biprodukt är ett kondensat som håller en ungefärlig temperatur på 120 grader. – Tidigare har detta släppts ut via en skorsten på taket, vilket förstås har inneburit stora energiförluster. 2017 gjordes en kartläggning av den här fastigheten för att se hur vi kunde spara energi, och då började planer ta form på att återvinna det heta kondensatet, säger Håkan Vestlinder. Av alla Skifus fastigheter är det denna som har störst behov av fjärrvärme och förbrukade vid denna tidpunkt årligen 1,6 miljoner kWh vilket motsvarar värme till cirka 320 villor.

Sparar på fjärrvärmen Skifu samarbetade med tekniska konsulter för att hitta lösningar som möjliggjorde återvinning av kondensatet. – När det varma vattnet i fjärrvärmesystemet når fastigheten är temperaturen 65 grader. Det lämnar ifrån sig värme och har kylts ner till 45 grader när det vänder tillbaka på retur i systemet. Det vi gör nu är att växla in det heta kondensatet i systemet och värma vattnet till 65 grader igen, då behöver vi enkelt uttryckt använda mindre ny fjärrvärme, förklarar Håkan. Skifus besparing på fjärrvärmen är stor, – Vi försöker i alla våra fastigheter hitta energibesparande lösningar. Här blev det väldigt lyckat. Fastigheten byggdes ut med drygt 3 000 kvadratmeter, och ändå har uppvärmningskostnaden blivit lägre jämfört med innan vi gjorde förändringen, säger Håkan. Nästa större projekt för Skifu när det gäller hållbar energi är installationen av solpaneler på fastigheten Stuvaren intill Centralstationen. Anläggningen planeras komma på plats under året och ska försörja det fem våningar höga kontorshuset med el. n n n 18 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

HÅLLBARA ÅTGÄRDER: Skifus drifttekniker Håkan Vestlinder besöker industrifastigheten i Matfors där en klok åtgärd ledde till att stora besparingar på fjärrvärme kunde göras.

R HÅLLBANG! SATSNI

Nytt perspektiv ktiv på logistikparken Arbetet med att bygga Logistikparken i Sundsvall går snabbare än beräknat och lite drygt halva jobbet är nu gjort. Våren 2024 beräknas alla ytor vara klara att tas i bruk. Här har vi använt en drönarbild som visar nuläget våren 2022, och markerat vad som är vad på området.

Text: Anders Lövgren Foto: Sundsvall Logistikpark

1 2

Vatten och avlopp kopplas in i områdets västra hörn och ledningar dras för att kunna försörja hela

området samt hamnen.

Infartsväg till hela området. 2 Kommer liksom ytor inne i logistik-

parken att börja asfalteras vecka 32.

till naturområdet Kaptens3 Väg udden byggs för allmänheten. är det byggstart hösten 2022 för 4 Här terminalbyggnad och kontor där mottagning av inkommande trafik sker.

20 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

byggs med start hösten 2022 5 Här ett garage för de elektrifierade

000 kvadratmeter logistikyta. Här 7 60 planeras för en stor lagerhall där

läggs fyra stycken 750 meter 6 Här långa parallella järnvägsspår i den

Brandvattentank. I händelse av brand 8 på området krävs en egen tank för

truckar som ska användas av kombiterminalens entreprenör.

nya kombiterminalen. Längden på anläggningen är anpassad till den nya generationen tågset. Befintlig kombiterminal på Sundsvalls centralstation har som en jämförelse en begränsning på endast två spår på ca 300 meter vardera.

logistikföretag hyr in sig med sin verksamhet.

släckningsarbetet. Denna rymmer 216 kubikmeter vatten vilket räcker i 90 minuter.

På områdets norra sida har 710 000 9 kubikmeter schaktade jordmassor

från det egna projektet använts till en bullervall. Återstår planering av gräs och växter.

17 14

7 11

18 13

6 12

FAKTA Sundsvall Logistikpark AB är namnet på det bolag som ansvarar för utvecklingen av området och som ägs av Sundsvalls kommun. Logistikparken är benämningen på hela området som även innefattar SCA:s bygge av ny hamn och kaj. Med kombiterminalen menas den yta där omlastning av gods sker mellan tåg och lastbil. Gods som ska lastas om mellan tåg/lastbil och fartyg flyttas inom logistikparken.

rinner i en kulvert 10 Tunabäcken genom bullervallen, via ett slingrande dike till en damm och i en trumma under kombiterminalen vidare ut i fjärden.

Dagvatten från både containerkajen och kombiterminalen leds till ett reningsdike där gräs och flera sandlager filtrerar vattnet innan det leds ut i fjärden. Här är två gigantiska upplag med råberg som hämtats ur anläggningens egen mark när ytor jämnats

ut. Massorna används som konstruktionsmaterial för att inhägna fyllnadsmassor i bygget av containerkajens etapp 1 och etapp 2. Utan den förhållandevis enkla (och billiga) tillgången till dessa massor hade SCAs kajprojekt blivit betydligt svårare att genomföra.

13 SCAs containerkaj, etapp 1 & etapp 2. Projektet har varit helt 14 Stenkross. självförsörjande på fyllnadsmassor. Totalt har 700 000 ton sten krossats av, som mest, tre stenkrossar i drift.

Järnvägsövergång med bommar, 15 samt grind för hamnens skalskydd. som kommer att an16 Lastbilsyta vändas av åkerier för uppställning av fordon och släp.

Här ska eventuellt anläggning med slutet system byggas för rengöring av lastbils- och järnvägstankar.

upprustade dubbelspåret från 18 Det Tunadal ansluter till logistikparken.

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 21

n n n GRÖNA SUNDSVALL

Logistikparkens vd: – Vår fossilfria satsning ger regionen försprång Näringslivets behov av att använda logistikparken när den står färdig, ökar mer än förväntat. Det visar en färsk rapport. – Klimatomställningen driver på utvecklingen och vår fossilfria logistikpark ger regionen ett försprång, säger Sven Magnusson, vd, Sundsvall Logistikpark AB. Text och foto: Anders Lövgren

är logistikparken står färdig, senast i början av 2024, är förväntningarna stora på att Sundsvall ska bli ett av norra Sveriges viktigaste nav för transporter och hantering av gods. Aktuella prognoser pekar också i den riktningen, behovet av tjänster som ryms inom logistikparken har ökat starkt. – Vi lät göra en undersökning 2018, en så kallad godsanalys, där de större nationella aktörerna inom transportsektorn ger sin bild av framtida behov. Denna vår har en uppföljning av rapporten gjorts och visat att behoven av att använda Sundsvall för transporter har ökat. Det är naturligtvis mycket positivt att vi får en anläggning som så tydligt stärker regionens position, säger Sven Magnusson.

• Kan logistikparkens existens göra att även det regionala näringslivet utvecklas och förändras? – Ja självklart, ett exempel är att logistikparkens tillkomst bidrar till att yrkeshögskolan i Sundsvall i år startar utbildning av logistiksamordnare. Inom den här sektorn finns en kompetensbrist och det går att göra mycket både 22 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

billigare och mer hållbart. - Utbyggnaden av den nya logistikparken och dess kopplingar till verksamheten i Tunadalsområdet kan komma att generera ca 200 arbetstillfällen. Lägg till positiva kringeffekter kopplat till logistik som vi idag inte kan bedöma. Där företag nyanställer eller etablerar sig i regionen. Den nya logistikparken kommer att möjliggöra nya samarbeten och samverkan mellan flera transportslag, till exempel så kan företag dela på containerutrymme. - Tänk att i snitt 30 procent av priset på en vara ska täcka tillverkarens kostnad för logistik innan varan når kunden, då förstår vi hur stor skillnad effektiv logistik och samverkan kan göra, säger Sven.

• Hur kan logistikparken leda till ökad hållbarhet för samhället? – Först och främst blir det enklare att använda järnväg som en del i transporterna. Trycket är högt på att samhället ska gå mot koldioxidneutralitet och de logistiklösningar som stödjer omställningen blir vinnare. – Logistikparken blir också först i sitt slag i landet med att vara hållbarhetscertifierad enligt det internationella bedömningssystemet Ceequal, vilket bland annat innebär att vi i byggprocessen sparar på resurser genom att återanvända material, samt förbereder verksamheten för att vara fossilfri. Det här drar till sig intresse, de som nyttjar logistikparken för sina godsflöden kan sätta denna hållbarhetsstämpel på sina tjänster.

• Det pratas också om att bygga en större solcellsanläggning i direkt anslutning till logistikparken? – Så kan det mycket väl bli, förhandlingar pågår. Det blir i så fall en extern aktör som gör detta, men Sundsvalls kommun och logistikparken är möjliggörare genom att sälja ytor för ändamålet.

Logistikparkens vd Sven Magnusson framför pusselbiten som gör Sundsvallsregionen till ett ännu viktigare transportnav.

• Northvolts och Volvo Cars beslut att inte placera sin batterifabrik i regionen, kändes väl som ett bakslag för projektet? – Det är klart det hade varit allra bäst med en etablering, men det finns andra stora och viktiga plusvärden att ta vara på. Först och främst satte Sundsvall och Timrå igång en samverkan kring industrietableringar som jag är säker på blir mycket betydelsefull i slutänden. Logistikparkens betydelse blev också tydlig när Northvolts vd Peter Carlsson hälsade på här. Nu valde de Göteborg till slut men frågar du mig tror jag inte att Sundsvall och Timrå ens varit i närheten av den här etableringen om vi inte haft en logistikpark under produktion.

• Vilka är era största utmaningar? – Oron i omvärlden är hemsk på alla sätt, men den påverkar oss direkt med allmän prisuppgång på varor och tjänster som det gäller att hantera. Sedan är vi förstås väldigt intresserade av att utbyggnaden av dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall blir verklighet, vi behöver öka kapaciteten på järnvägen och det är omöjligt utan utbyggnad. n n n Fotnot: På sid 21 hittar du en nytagen drönarbild av logistikparken och kan se vad den kommer att innehålla.

Enklare och snabbare med bygglovguiden Det är högtryck på bygglovsavdelningen. Det innebär att det kan ta längre tid innan du får svar på din bygglovsansökan. Med vår bygglovguide får du skräddarsydd information som hjälper dig att göra rätt från början. Då minimerar du risken för fel som kan innebära längre svarstider. Guiden hittar du här: e-tjanster.sundsvall.se/bygglovguiden Sök i tid Tänk på att det kan ta 10 veckor att få beslut, och ännu längre tid om din ansökan behöver kompletteras. Foto Mostphotos/Sundsvalls kommun

sundsvall.se/bygglov Hemsida

E-mail

Telefon

26 Evenemang

26 bygglov@sundsvall.se Besök

Evenemang Telefon På vår hemsida hittar du all information som Hemsida du behöverE-mail veta om bygglov, med mera. Har du frågor är du alltid välkommen att höra av dig till oss. Telefonväxel: 060-19 10 00.

Besök

Hallå där Conny Olsson, Trafikverket! Du är projektledare för många av de pågående arbetena med vägförbättringar i Sundsvall och Timrå. Vad händer i sommar? – Vi och de entreprenadföretag vi anlitar jobbar på med främst fyra större projekt, det är reparationer och ny asfalt som läggs på väg 86, en sträcka mitt i Bergsåker samt från Liden upp mot Bispgården. Dessutom lagas och förbättras E4 mellan Sundsvallsbron och Torsboda samt från länsgränsen i söder upp till Myre.

Blir det stora trafikstörningar? – Frånsett Liden-Bispgården rör det sig om nattarbeten, vilket förstås gör att störningarna blir begränsade. Och vad kan du säga om arbetet på väg 86? – Där började vi i fjol och asfalterade nytt från Kävstabron upp till Liden. I år fortsätter vi och gör klart sträckan med 350 000 kvadratmeter asfalt på drygt 4 mil upp till Bispgården. När entreprenören Skanska kommer igång är inte klart, men det ska vara i mål i slutet av september.

Är det Skanska som gör alla jobben vi skriver om här? – Nej, de andra uppdragen har NCC fått via upphandlingar. n 1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 23

nnn

VARM BUTIK: Daniel Lindholm och Pelle Lindholm till vänster ser fram mot att få fjärrvärme i sportbutiken. Ovan: Anläggningen för fjärrvärme i Svartvik.

Fjärrvärmen breder ut sitt fossilfria nät Sundsvall Energi har investerat i en ny och helt fossilfri pelletspanna i Svartvik. Den kompletterar den befintliga spånpannan som finns där sedan tidigare och gör att fjärrvärmenätet i Njurunda kan byggas ut. Tidigare slutade fjärrvärmenätet i Nolby men nu har Sundsvall Energi byggt ut i etapper så kunder i centrala Njurundabommen kan ansluta sig. Vi har besökt Lindbloms Cykel & Sport som tecknat avtal. Text: Åke Härdfeldt Foto: Katarina Lövgren

rbetet med att utöka fjärrvärmenätet till Njurundabommen är inne i slutskedet. - Vi räknar med att kunna ansluta till nätet i Kvissleby någon gång i augusti/september. Det gör att fjärrvärmenätet i Njurunda blir det näst största i Sundsvalls kommun både när det gäller energimängd och antal meter, säger 24 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Peter Lindström, Enhetschef Distribution & Drift på Sundsvall Energi. Investeringen i den nya fossilfria pelletspannan möjliggör inte bara att fjärrvärmenätet i Njurunda kan byggas ut utan gör också att Sundsvall Energi kan fasa ut den sista oljeproduktionen i sitt system. – Förut var det spån och oljeeldning i Svartvik. Men nu blir det spån och pellets. Alltså en helt fossilfri produktion. Precis som vi har på alla andra ställen, konstaterar Peter Lindström.

Väljer för framtiden Sundsvall Energi har redan tecknat avtal med en rad nya fjärrvärmekunder i Njurunda. En av dem är sporthandeln Lindbloms Cykel & Sport i Njurundabommen. – Jag har tecknat ett avtal om fjärrvärme. Det känns säkert och tryggt. Man slipper problem, säger Kent Lindblom. Tidigare har sporthandeln och den intilliggande hyresfastigheten haft en egen lösning. – Vi borrade efter bergvärme för ungefär 16 år sedan. Vi kom inte på berg men stötte på en vattenåder istället vilket de sa var bra. Men nackdelen visade sig vara att när man avleder vatten till en brunn så sjönk inte kristallerna och mineralerna i vattnet ner som de ska utan det började rinna över i den stenkista som vi byggt kring brunnen, berättar Kent Lindblom.

För några år sedan byggde de därför en tre-fyra gånger större stenkista. – Det har fungerat sedan dess. Men man vet inte hur länge. Och eftersom jag snart ska lämna över sporthandeln till mina barn vill jag att de ska slippa de här problemen. Därför väljer jag att satsa på fjärrvärme istället, säger Kent Lindblom. Lindbloms Cykel & Sport i Njurundabommen ser därför fram mot trygga fjärrvärmeleveranser från i höst. Sporthandeln drivs redan idag i huvudsak av sonen Pelle Lindblom och svärsonen Daniel Lindblom. Fastighetsbolaget Balder med över 300 lägenheter i Kvissleby har varit ansluten till fjärrvärmenätet i många år och kan berätta om att det fungerat problemfritt. – Ja, fjärrvärmeleveranserna fungerar mycket bra. Vår drifttekniker minns endast en driftstörning för några år sedan, den orsakades av ett grävarbete och var åtgärdat på bara några timmar, berättar Roger Flodin, affärsområdeschef på Balder. Totalt har Balder 1 200 lägenheter i Sundsvall varar 900 är anslutna till fjärrvärmenätet. Sundsvall Energis nya pelletspanna i Svartvik är på fem megawatt och den befintliga spånpannan på fyra megawatt. De drivs med pellets och spån, som köps in i närområdet. Hela produktionen i Svartvik är automatiserad och produktionen övervakas från Korstaverket. n n n

Vi bryr oss om din energi! Som kund hos oss bidrar du till ett bättre Sundsvall. Vår vinst går nämligen tillbaka till kulturen, idrotten, skolorna och lekparkerna. Som i sin tur ger oss som bor här massor med energi. Ett lokalt kretslopp, helt enkelt. Läs mer på www.sundsvallenergi.se

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 25

n n n BYGGNATION DJUPDYKNING: Dykaren Marcus Harrlin och kollegorna i företaget Sventab har under våren kämpat med att renovera Tivolibrons betongfundament.

Ny vår för Tivolibron

Sundsvall har tack vare det vattennära läget många broar, och nu är det dags för ännu en av dessa att rustas upp. 66 år efter att Tivolibron i sin nuvarande form stod färdig är den i behov av omfattande översyn och förstärkningar under Selångersåns yta. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren Historiska foton: Sundsvalls museum, Digitaltmuseum.se

är tidningen Byggplats hälsar på hos arbetslagen som utför undervattensjobb på Tivolibron får vi komma ombord på

26 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

plattformarna som ligger förtöjda mitt i strömmen. Där turas två arbetslag med vardera tre medarbetare om med dykningarna. Upp ur vattnet kommer dykaren Marcus Harrlin som varit nere under vattenytan i två och en halv timme. – Arbetet går ut på att sätta gjutformar på plats där betongen har eroderat och förstärka genom att gjuta nya yttre lager. Det går bra för oss, problemet är egentligen bara den eländigt dåliga sikten därnere, förklarar Marcus medan han kränger av sig sin dykardräkt. Under vårmånaderna har dessa dykarbeten pågått och trafiken på bron har inte påverkats. Från vecka 31 och ungefär åtta veckor framåt sker större reparationsarbeten på brons ovansida, bland annat ska brons yttre kanter som är spruckna och trasiga repareras. Under denna period kommer trafiken att

påverkas. Närboende och trafikanter kommer också att påverkas av damm, buller och försämrad framkomlighet under denna period. Ambitionen är att trafik ska kunna mötas under hela projekttiden, dock bara ett körfält i vardera riktningen. Stadsbyggnadskontoret flaggar dock för att bron kan komma att stängas helt under en period. – Vi ska byta brunnar, reparera avlopp och montera ett nytt räcke längs hela bron. Brons hela ovansida kommer tas bort hela vägen ner mot betongen, för att sedan rustas upp med nytt tätskikt och slitlager. Ett tätskikt som fungerar ungefär som takpapp kommer att läggas mellan asfalt och betong för att skydda betongen från fukt och vatten. Överst kommer slutligen ett nytt slitlager av asfalt att läggas, säger Nicklas Rydmark, projektledare, Stadsbyggnadskontoret. n n n

Från Svängbron till Tivolibron MINNE FRÅN FÖRR: Kvar i Selångersån finns det fundament som den tidigare svängbron vilade på, nu även smyckad med en drake.

Tivolibron i Sundsvall 1902. Tivolibron var vid denna tid vridbar för att vissa segelskutor skulle kunna ta sig upp för Selångersån en bit.

n Tivolibron har funnits vid Selångersåns utlopp i 132 år. Den första Tivolibron byggdes redan efter Sundsvallsbranden 1888. Innan dess fick den som ville ta sig över den nedre delen av Selångersån åka över ån med en roddbåt eller färja. Efter branden beslutade man bygga en bro alldeles framför sommarrestaurangen Tivoli på Norrmalm, som alltså också gav bron sitt namn. Denna bro var en svängbro i järn vid platsen för den så kallade Tivolifärjan. Bron som stod klar 1890 kallades till en början också för Svängbron, innan det officiella namnet tillkom efter några år. När Sundsvall fick spårvagnar 1911 och en av linjerna måste passera bron konstruerades spår och elledningar så att den svängande bron fortfarande kunde öppnas. Trafiken och belastningen på bron ökade därmed avsevärt. Det kunde till och med hända att bron gungade och stötte mot landfästena när tyngre fordon som spårvagnar passerade. Under åren gjordes flera försök att förbättra konstruktionen, också med tanke på de långa väntetider som blev för övriga trafikanter när bron öppnades för sjötrafik. Vintertid, så snart sjöfarten avslutats, kilades bron fast så att den skulle ligga stadigt.

Foto från 1907. Tivolibron (svängbron) med gamla lasarettet och restaurang Tivoli på Norrmalm i bakgrunden. Norra kajen samt Lasarettet, från söder. På skylten vid bron står “Kör och rid endast i skridt”.

Bild från 1951. Det är trångt om saligheten då en spårvagn och en lastbil möts på den gamla Tivolibron över Selångersån.

En ny bro anpassad efter den nya tidens krav behövdes. I den stadsplan som gällde 1948 fanns planer för en ny bro men ingen trodde att det skulle bli någon sådan på många år och därför beslutade stadsfullmäktige i april 1948 att Tivolibron skulle breddas med 1,5 meter. De räknade med att den provisoriska lösningen skulle hålla i 5-10 år och åtminstone lösa de akuta problemen. Men redan i november 1949 beslutade drätselkammaren att låta utreda kostnaden för en ny bro. Det gick några år och i juni 1955 beslutades att bygga en helt ny bro strax nedströms den gamla. Bron öppnades för trafik 1956. Efter att den nya bron stod klar revs den gamla. I juni 1957 monterades den gamla bron ner och kvar blev endast det fundament för svängbron som fortfarande finns kvar i mitten av Selångersån. Den nuvarande Tivolibron har alltså funnits vid Selångersåns utlopp i 66 år och är nu uppsatt på Trafikverkets lista över kulturhistoriskt värdefulla broar. Tivolibron har tidigare varit Trafikverkets bro (d.v.s. en statligt ägd bro). Men i samband med att Trafikverket efter ombyggnationen av gamla E4 till stadsgata, överlämnade både gamla E4 (Väg 562) och Tivolibron till kommunen hösten 2021 är den nu en av de broar kommunen äger och sköter. Restaurangen Tivoli öppnades 1872 och var ett populärt tillhåll och nöjespalats för Sundsvallsborna i omkring 70 år. I februari 1945 revs Tivoli, men det är en helt annan historia. Källa: Sundsvalls kommun

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 27

n n n NJURUNDA

Nu ska Njurunda blomma upp Trafikverket har tillmötesgått närboendes önskemål om att få så ängsblommor i en slänt vid den nybyggda bron i Dingersjö. – Det är en win-win för båda parter. Det är kul att få vara med och bidra till biologisk mångfald samtidigt som det kommer att se trevligt ut, säger Carina Amcoff, miljöspecialist på Trafikverket. Text: Åke Härdfeldt Foto: Katarina Lövgren

ars Fersters och Lena Ericsson är nu de enda kvarvarande fastboende längs vägen i Dingersjö. Det är de som kommit med förslaget till Trafikverket om att få göra en äng av slänten. – Vi tycker att vi gör en kulturgärning. Vi tänker slå slänten med lie och hässja höet. Det är inte så vanligt nuförtiden, säger Lars Fersters. Sedan kommer höet att användas på den egna gården. 28 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

– Vi driver ett småskaligt jordbruk med getter och höns. Hässjat hö är det bästa getterna vet, skrattar Lars. Det blir motsvarande en hektar som kommer att sås som äng. Trafikverket har köpt in de ängsfrön som ska sås. – En förutsättning för att göra en sådan här insats är att någon tar på sig att sköta om ängsplanteringen för att det ska bli bra långsiktigt, vilket fastighetsägarna gjort här, säger Carina Amcoff, miljöspecialist på Trafikverket. – Vi strävar efter att skapa mervärden i våra projekt och här bidrar vi till ökad mångfald mot hur det blivit med en traditionell grässlänt, fortsätter hon. Trafikverket har alltså köpt in ängsfröna men det är paret Lars Fersters och Lena Ericsson, som ska stå för arbetet att så. – Vi har tagit reda på att endera ska man så tidigt på våren eller på hösten. Eftersom inte alla markarbeten är klara så räknar vi med att vi kommer att så i höst, säger Lars Fersters. Fröna är av en ängsblandning som är anpassade för norrländskt klimat. Trafikverket har levererat två tjugokilos säckar med den speciella ängsblandningen. – Det ska räcka för att så ungefär en hektar äng. Frösäckarna kostar cirka 40 000 kronor. Men det var roligt att vi fick till

det här, säger Tony Westin, byggledare för arbetet med den nya järnvägen, Dingersjö mötesstation. Det är Tony som haft den mesta kontakten med de närboende. – De har levt i ett byggområde i flera år så när de berättade att de ville så en äng i slänten på den östra sidan av den nybyggda vägen kändes det bra att vi kunde hjälpa till, säger Tony.

Återanvändning Det som återstår innan paret kan så är att förbereda marken så att den passar för att plantera ängsblommor i. – Det behöver vara mager jord. Som tur är håller Sundsvall Energi på att gräva för fjärrvärme i närheten. De får då överskott av precis den magra jorden som vi behöver, så istället för att köra bort överskottsjorden kan den användas till att förbereda marken för ängen istället, berättar Tony Westin. Till hösten kommer Lars Fersters och Lena Ericsson att så fröna. Redan nästa år kommer det alltså att kunna blomma riktigt fint i vägslänten. – Det känns spännande och roligt. Vi ser verkligen fram mot att göra det här bra, säger Lars Fersters och Lena Ericsson. n n n

Stångån öppnas upp när damm rivs Sundsvalls kommun har fått klartecken från markoch miljödomstolen att påbörja arbetet med att öppna upp Stångån i Njurunda. Det finns i dag fyra dammar i åns nedersta del. Nu har man fått tillstånd att riva den nedersta dammen samt att öppna upp två av de andra genom att bland annat riva dammluckor. – Vi är glada att ha fått tillstånd att påbörja projektet. Det kommer att förbättra vandringsmöjligheterna för havsöring, ål och nejonöga, säger Jens Löfgren, biolog på Sundsvalls kommun. Sundsvalls kommun håller som bäst på att projektera för det kommande arbetet i Stångån. – Det blir först nästa år som vi kan komma igång med själva arbetet och riva den nedersta dammen,

säger Jens Löfgren. Stångån är det största biflödet till Ljungan nedanför Viforsen. Sundsvalls kommun har jobbat i många år för att få chansen att öppna upp och återställa Stångån till mer ursprungligt skick. Nu blev det ett nytt läge då Trafikverket byggde nya järnvägsbroar över Ljungan och Stångån, samt att Stångå kraftverk kunde lösas in. – Vi fick överta Stångå kraftverk för en krona från Trafikverket så att vi skulle kunna utföra det här arbetet, säger Jens Löfgren. n

Ökat resande på räls från Njurunda I december i fjol började X-trafiks tåg stanna på Resecentrum i Njurunda. Det är den nya mötesplatsen i Dingersjö med dubbla spår som gör det möjligt att göra stopp i Njurunda utan att skapa problem på den redan hårt belastade ostkustbanan. Och det är en hel del som tagit chansen att kliva på i Njurunda. Statistiken för påstigande från Njurunda ser ut så här: • December 186 st. • Januari 220 st • Februari 254 st.

• Mars 537 st. • April 527 st (fram till 25 april).

Det har alltså varit betydligt fler resenärer som klivit på i Njurunda de senaste månaderna mot hur det var i början. X-trafik gör sju stopp i båda riktningarna på vardagarna, fyra stopp på lördagar och fem stopp på söndagar. Det tidigaste stoppet på vardagar in mot Sundsvall har varit 8.30. Det har en del tyckt varit lite för sent. Men från och med den 15 augusti så kommer SJ att stanna med sitt morgontåg mot Sundsvall, med preliminärtid 7.25. Från Resecentrum i Njurunda utgår även bussar. Som jämförelse kan nämnas att det i mars var 3 270 passagerare som tog bussen från Resecentrum i Njurunda. n 2/2021 BYGGPLATS SUNDSVALL 29

n n n UTBILDNING

DRÖMYRKE I TIMRÅ: Bilden är tagen när elever från Timrå gymnasium fick delta i en övning tillsammans med Räddningstjänsten. När det blev möjligt att söka blåljusinriktningen fylldes platserna.

Gymnasiet flyttar in hos Räddningstjänsten Räddningstjänsten i Timrå och Timrå gymnasium har gått samman i ett unikt samarbete. När en ny brandstation byggs passar skolan på att starta ett blåljusgymnasium. Satsningen ses som ett smart sätt att göra samhällsnytta, och platserna till höstens intag är fyllda. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren & Lisa Källgren

äddningstjänstens nuvarande station i Timrå togs i bruk på 1950-talet och har nu gjort sitt. Bland annat håller den

30 BYGGPLATS SUNDSVALL 2/2021

inte måttet vad gäller krav på arbetsmiljö och hur hälsofarliga ämnen kan hanteras. Den nya anläggningen som ska stå klar hösten 2023 byggs nu ett stenkast från Timrå isstadion och i stort sett granne med Timrå gymnasium. När planerna på att bygga nytt började ta form, vände sig Räddningstjänsten till Timrå gymnasium med en fråga om att samverka. – Vi måste självklart tänka på att nå framtidens medarbetare, och vad kan då vara bättre än att samarbeta med ett gymnasium, säger Anders Zetterqvist, Räddningstjänsten Medelpad.

Bara vinnare Timrå gymnasium nappade på idén och började planera för att starta ett program med blåljusinriktning. Första kullen på åtta elever kör igång utbildningen inom ramen för samhällsprogrammet

hösten 2022. – Det finns bara vinnare i detta, och vi är jätteglada att få vara med i samarbetet. Det betyder helt nya möjligheter för Timrås ungdomar, säger Susanne Wåger, rektor, Timrå gymnasium. – Våra elever kommer att ha all undervisning som rör blåljus i särskilda lokaler som byggs i Räddningstjänstens nya station, och övrig undervisning i det vanliga gymnasiet. Det blir bara ett par minuters promenad mellan byggnaderna, tillägger hon.

Rökdykning på schemat Blåljusgymnasiet är förberedande för den som i framtiden vill ha ett yrke som till exempel polis, ambulanssjukvårdare eller brandman. Utbildningen kommer varva teori och praktiska övningar med verklighetsnära övningar tillsammans med Räddningstjänsten, bland annat rökdykning, bilklippning och omvård-

FAKTA n Timrå kommun investerar 110 miljoner kronor i en ny brandstation som även rymmer utbildningslokaler för Timrå gymnasiums nya program med blåljusinriktning. På en 16 000 kvadratmeter stor yta på Arenaområdet byggs en drygt 3 150 kvadratmeter stor anläggning som ska invigas hösten 2023. Huvudentreprenör är Farradium Bygg.

nad vid olyckor. Det kommer i det nya bygget att finnas en övningshall som lämpar sig för övningar utan eld och rök, dessa får även fortsättningsvis utföras i Fillan vid Alnöbron. – Det är ett väldigt spännande yrke och många händelser de senaste åren har riktat ljuset mot hur viktiga insatserna från blåljuspersonal är. En stor fördel med det här upplägget är att gymnasieungdomarna regelbundet får träffa erfaren personal från oss, och kan diskutera allt från hur olika samhällsfrågor påverkar vårt arbete, till direkta insatser vid kriser och olyckor, säger Anders Zetterqvist. – Att platserna fylldes vid vårt första intag är ett bra bevis på att utbildningen kan attrahera unga. På sikt tror jag det finns fler positiva synergier än vi kan överblicka i nuläget, vi har ju faktiskt bara börjat, säger Susanne Wåger. n n n

SAMVERKAN: Just nu byggs Räddningstjänstens nya anläggning i Timrå där Timrå gymnasium också får lokaler. Brandmannen Anders Zetterqvist och rektorn Susanne Wåger har inlett ett samarbete som kan ge stor samhällsnytta.

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 31

n n n MILJÖ

PLASTIGT AVFALL: Här är hushållssopor på väg till förbränning i Korstaverket. Det ger fjärrvärme, men ger också utsläpp av koldioxid. För att Sundsvalls kommun ska bli koldioxidneutral till 2030 krävs en åtgärd för att hantera utsläppet.

Plasten är boven

– Sundsvall Energi kämpar mot utsläppen av koldioxid Den stora boven i Sundsvall Energis utsläpp av koldioxid, är förbränningen av plasten som följer med hushållssoporna. – Ett svårlöst problem, då endast 8 procent av den plast vi använder i samhället återvinns och resten följer med sopor och eldas i vår eller någon annans värmepanna där det ger oönskade utsläpp, säger bolagets kvalitetsstrateg Hans-Erik Olsson. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

edan 1994 har vi i Sverige källsorterat och återvunnit förpackningar. 40 procent av plastförpackningar som säljs samlas in och av den mängden är det hälften som kan återvinnas. På våra breddgrader hamnar resten av plasten i Korstaverkets stora panna. – Där generar plasten tillsammans med annat avfall el och fjärrvärme, och det är bra. Men plasten i detta sammanhang går ändå inte att se som annat än ett sorgebarn. 98 procent av våra koldioxidutsläpp i Korsta, motsvarande 72 000 ton (år 2021), orsakas nämligen av just plasten, säger Hans-Erik Olsson. En lösning skulle vara att samla in koldioxiden och lagra den i berggrunden, något som är både svårt och dyrt. På några platser i världen, bland annat i Norge, pågår produktion av anläggningar för denna avancerade teknik. – Det är sannolikt väldigt många år bort innan vi i Sverige har sådan anläggning. Däremot finns på kort sikt en mer rimlig möjlighet att vi samlar in gasen koldioxid här, komprimerar och kyler ner den för transport till Norge, där anläggningar längs kusten om några år kommer att kunna

32 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

pumpa ner den 800 meter under havsbotten, säger Hans-Erik Olsson.

Utsläppen ska ned Han har i rollen som Sundsvall Energis kvalitetsstrateg det senaste året varit sysselsatt med att utreda vilken väg som är bäst att gå, för att i vår region minska koldioxidutsläppen. Medverkande parter i detta arbete är också Sundsvalls Kommun, Sundsvall Logistikpark och Sundsvalls Hamn och bidrag för detta har betalats ut av Energimyndigheten. En rapport kring ämnet väntas lämna Hans-Eriks hårddisk senare i år. – Att minska koldioxidutsläppen är förenat med både höga kostnader och annan påverkan på klimatet, till exempel ökad energianvändning. Det gäller att väga de olika delarna mot varandra så att åtgärder ger tillräckligt stor nytta, säger Hans-Erik. Sundsvall Energi har under många år arbetat kontinuerligt för att minska sin klimatpåverkan och har efter en ombyggnation av värmepannan i Korstaverket fått bort användningen av eldningsolja. Som vi berättat tidigare i artikeln är det sopor som eldas, men då alltså med en hel del plast.

Miljövinsterna blir ändå betydande, med nuvarande förbättring av pannan undveks under 2021 utsläpp av 83 000 ton koldioxid.

Utsläppen ska ned I värmepannan i Kvissleby eldas nu normalt inte heller någon olja, utan spån och pellets (se artikel sid 24). Vid de mindre anläggningarna i Matfors, Lucksta, Indal och Liden eldas det fortfarande en mindre mängd olja när det är riktigt kallt eller vid driftstörningar. – Fjärrvärmekunderna och Sundsvall Energis verksamhet skapar en stor klimatnytta, och minskade utsläppen med motsvarande nio månaders bilkörning av Sundsvallsborna (Klimatbokslut 2021), säger Hans-Erik. Om vi snabbt ska bli helt klimatneutrala i Sverige tror han dock att avfallsproblemet med plasten i samhället behöver lösas. Det kan upplevas dyrt i avfallsledet, men om vi kunde betala för det när vi köper våra plastprodukter så blir det en mer rimlig fördyring. – Det skulle handla om att ta in cirka 10 öre extra för en plastpåse, då kan vi den vägen finansiera avskiljning och lagring av koldioxid, avslutar Hans-Erik. n n n

Fokus på föreningsliv vid öppningen av simhallen och arenaområdet i Timrå Den 3 september invigs den nya simhallen och arenaområdet i Timrå efter tre års arbete. En stor satsning som skapar en unik samlingsplats för föreningslivet i kommunen.

- Skyltningen av vägen väntas vara klar innan invigningen av arenaområdet. Att hylla en tidigare idrottsstjärna på en plats där nya stjärnor föds känns helt rätt, säger Jan.

- Att möjliggöra rörelse, glädje och aktivitet för fler medborgare har varit målsättningen, något som förverkligas till hösten, säger Jan Eriksson, förvaltningschef på kultur- och teknikförvaltningen, Timrå kommun.

Invigningen kom tidigare än planerat Arbetet med det nya arenaområdet har gått väldigt bra och projektet har haft ett försprång, både vad gäller tid och budget.

Den nya simhallen kommer bland annat innehålla en bassäng med åtta 25-metersbanor, en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten, gym, kafeteria och en relaxavdelning.

- Det är roligt att vi ligger före i tidplanen. I den ursprungliga planeringen skulle simhallen och arenaområdet stå klart en till två månader senare än vad det nu blir, vilket känns jättebra för både besökarnas och föreningarnas skull, säger Jan.

Även arenaområdet har anpassats till förmån för de olika idrottsföreningarna. Målet har varit att skapa ett mer enhetligt och översiktlig område där ny belysning, tydliga skyltar, förbättrad bussförbindelse och en anslutning för gång- och cykelvägar har tagits fram.

Den 3 september kommer en invigning hållas, där det bjuds på musikunderhållning, aktiviteter från de olika idrottsföreningarna och självklart möjlighet att besöka den nya simhallen.

- Arenaområdet är unikt. Det finns inte många platser som har föreningarna samlade så som vi har det med simhall, ishall, sporthall, skatepark, tennis-, innebandyoch fotbollsplaner, utegym och skidspår, fortsätter Jan.

Väg uppkallas efter ”Lill-Strimma” Timråikonen och backlegendaren i Timrå IK, Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg, får en egen gata uppkallad efter sig i anslutning till det nya arenaområdet. Vägsträckan mellan Sportvägen och Gymnasievägen uppe i arenaområdet blir nu Lill-Strimmas väg efter ett beslut i kommunfullmäktige som ägde rum den 25 april.

Välkommen på invigning! Artistframträdande Baddisco Goodiebags Föreningsaktiviteter Tobbe Trollkarl ... och mycket mer!

nnn

Söråkers unga deltar i trafikplanering Trafikverket har flera stora arbeten på gång i centrala Söråker. För att fånga in åsikter om trafiken från de unga ordnades en workshop för elever i årskurs 6 och 9. – Det var bra att få veta mer om vad som händer. Att det ska bli en cirkulationsplats var helt nytt för mig, men det blir nog bra, kommenterade niondeklassaren Oliver Lindström. Text och foto: Anders Lövgren

– Jag tycker det är otryggt där det saknas övergångsställen. – Någon borde prata med busschaufförerna, de kör knappast laglydigt. 34 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

– Snälla, bygg inte en rondell i lilla Söråker, det bara förstör. – Kan ni inte sätta upp viltstängsel, det är så sjukt mycket älgar som springer över vägarna här. Att trafikmiljön engagerar unga, det stod klart när Trafikverket och samarbetspartnern Sweco bjöd in till workshop på Ala skola i Söråker. Ovanstående är bara några av kommentarerna som hördes under diskussionerna, där elever i årskurs 9 fick berätta om hur de upplever att ta sig fram till fots, på cykel eller i eget fordon i samhället. – Vi fick väldigt bra respons från elever i både årskurs 6 och 9. Bland de äldre eleverna var det många som i år börjat köra epatraktor, och då får de andra perspektiv jämfört med när de gick eller cyklade, säger Mia Lönn, projektledare, Trafikverket. Eleverna fick först rita upp på kartor hur de brukar förflytta sig till så kallade målpunkter i Söråker. En målpunkt kan

UNGA I TRAFIKEN: Elever från tre niondeklasser på Ala skola i Söråker blev engagerade i en workshop kring lokala trafikfrågor, arrangerad av Trafikverket och Sweco. Sju av eleverna ägde en epatraktor och valet av fotomiljö var självklar.

till exempel vara skolan, en föreningslokal, en pizzeria eller en idrottsplats. Detta ger en bild av de ungas rörelsemönster, och en uppfattning om vilka platser i Söråker som de trafikerar. Därefter fick eleverna kommentera sådant de tycker är mindre bra i trafikmiljön. – Det blev väldigt tydligt att Folkets hus med kafé och bio är den självklara mötesplatsen, dit tar man sig oftast till fots eller med sin epa. På väg till och från Folkets hus och skolan kommer ungdomarna i kontakt med mycket i trafikmiljön som kan behöva en översyn. Det är just det som dessa dialoger syftar till, att vi får höra det från de unga själva, säger Mia Lönn. Av de elva elever i årskurs 9 som deltog i det pass som tidningen Byggplats närvarade vid, var det sju som hade en epatraktor. Därför var det också självklart att gruppen samlades vid epa-parkeringen för ett foto. n n n

Så skapar vi cirkulära flöden och ökad återvinning

SAMLADE ELEVERNAS TANKAR: Trafikverkets Mikael Backebjörk och Mia Lönn kan använda elevernas respons från workshopen i det fortsatta arbetet.

Fortums nätverk av Material Recycling Centers (MRC) erbjuder mottagning och hantering av förorenat material – med fokus på lokala behov, närhet till kunden och minskade transporter. Genom vårt sätt att arbeta skapar vi cirkulära flöden, sparar naturens resurser och ger rena material tillbaka till samhället. Våra MRC finns i Sundsvall, Vallentuna och Kumla. Våra tjänster: • Mottagning och hantering av förorenade massor – både farligt avfall och icke farligt avfall • Mottagning och hantering av muddermassor • Vattenhantering/-behandling • Deponi i Sundsvall och Kumla Vill du veta mer? Kontakta Erik Stom, 070-375 78 10, erik.stom@fortum.com

DIALOGMÖTE: I mindre grupper fördes samtal om hur eleverna själva rör sig på väg till och från skolan och på sin fritid. “Jag tycker inte vi har några trafikproblem i Söråker, men det var bra att få vara med och höra vilka planer som finns”, sa Oliver Lindström (uppe till höger i bild).

BAKGRUND

Det finns behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Söråkers centrum. Under sommartid, när besöksnäringen ökar längs väg 684, uppstår det köbildning vid infarterna i centrum. Genom Söråkers centrum finns idag endast en mycket smal trottoar på vardera sidan av vägen. Separat cykelväg saknas. Det gör det svårt för de oskyddade trafikanterna som går och cyklar, att röra sig säkert längs vägen. Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg och att rusta upp sträckan genom centrum. Möjligheten att skapa gångpassager över Centrumvägen utreds. Ny belysning för gång- och cykelvägen och för körbanan planeras, samt att busshållplatsernas läge, utformning och antal utreds. Mitt i samhället utreds möjligheten att bygga en cirkulationsplats.

Fortum Recycling & Waste erbjuder tjänster inom miljövård och materialeffektivitet i Norden. Vi förbättrar material- och energieffektiviteten för våra kunder genom att erbjuda lösningar för återanvändning, återvinning och slutdeponering av avfall samt tjänster för omhändertagande av förorenade material. www.fortum.se/recyclingandwaste

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 35

n n n BOSTÄDER

Hopp och lek! Mitthem bygger stor lekpark på Alnö Mitthem tar bort elva små lekplatser på Alnö och bygger en stor. Tanken är att skapa en rolig mötesplats för både barn och föräldrar. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren Illustration: Moa Engblom

et har visat sig att små lekplatser som kanske bara består av en gunga och en liten sandlåda inte används i någon större utsträckning. Barnen tröttnar fort på det begränsade utbudet, som ändå kräver sitt underhåll. För att få en bättre lösning i sitt bostadsområde på Alnö har Mitthem under en längre tid planerat för en enda stor lekpark. – Det här är en positiv satsning som vi hoppas ska bli omtyckt av barn i blandade åldrar, säger förvaltaren Ola Näslund. På en 5 000 kvadratmeter stor yta kommer bland annat gungor, sandlåda, snurrleksaker, en slänggunga och en äventyrscykelbana att få plats. Dessutom blir det en pulkabacke. – Att de mindre barnen får sitt i lekparken är självklart men det nya är att de lite äldre barnen, åtminstone upp till de tidiga tonåren, får en äventyrscykelbana som vi tror kan locka. Vi bygger också sittplatser med bord och tror att det kan bli en fin mötesplats för föräldrar, säger Ola Näslund. En liknande satsning som Mitthem gjort i Skönsberg har blivit mycket lyckad, där resultatet blivit just att fler barn och vuxna än tidigare är ute och umgås i området. n n n

36 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Vad tycker du är viktigast i en bra lekpark?

Melvin Grannas, 4, Alnö – Att det finns en snurrig rutschkana och gungor.

Joline Grannas, 8 Alnö – Klätterställning och stora gungor som man kan gunga flera tillsammans i.

Sebastian Madsen, 10, Alnö – Det bästa är om det finns cykelbanor, men det ska vara bra hopp annars är det tråkigt.

Marley Akyol, 6, Alnö – Jag säger samma som Sebastian.

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 37

R HÅLLBANG! SATSNI

Ida ser fram mot säker cykelväg Nu har Trafikverket inlett sista etappen i ombyggnaden av gamla E4, väg 562, från Nolby in till Sundsvalls resecentrum. Text: Åke Härdfeldt Foto: Katarina Lövgren

ela sträckan smalnas av till en sju till åtta meter bred lokalväg med en fyra meter bred separat gång- och cykelbana. En fortsättning på första sträckan som är klar mellan Njurundabommen och Nolby. När projektet är färdigt, hösten 2024, kommer det i princip att vara möjligt att cykla hela vägen från Njurundabommen in till centrala Sundsvall. – Förhoppningen är att fler då ska välja att cykelpendla in till stan. Det känns bra att vi kan ge förutsättningar för hållbara resor, säger Anne Mannela, projektledare på Trafikverket. Det blir en bred gång- och cykelväg med LED-belysning. – Jag tror säkert att fler kan välja att cykelpendla när det finns en tydlig väg som känns säker, säger Ida Bergström från Essvik, som redan i dag tar cykeln in till jobbet i Sundsvall ett par dagar i veckan. – Jag tror många drar sig för att cykla på en vanlig landsväg. Då man håller till ute i vägrenen, fortsätter hon.

38 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Ida Bergström började med downhill 2012 och har sedan cyklat mycket på stigar i skogen. I fjol började hon även börjat cykelpendla in till jobbet i Sundsvall ett par dagar i veckan. Med 12 km från bostaden i Essvik tar det ungefär en halvtimme för henne. Och hon tror att en bra cykelbana kan få fler att ta cykeln till jobbet. – Absolut. Det ligger i tiden. Elcyklarna är på frammarsch och många skulle tycka att det var skönt att av miljöskäl ställa bilen ibland, säger Ida. Dessutom finns det ju pengar att spara då bränslepriserna har skjutit i höjden.

Anpassad till oskyddade Inför att nya E4 skulle byggas skrevs ett avtal med kommunen om att gamla E4, numera väg 562, skulle byggas om till en lokalväg anpassad efter nya trafikmängder och med en trafiksäkrare lösning för oskyddade trafikanter som går och cyklar. Dåvarande europavägen hade en årsdygnstrafik på cirka 20 000 fordon, idag trafikerar cirka 4 000 fordon vägen. Ombyggnationen av gamla E4 från Nolby till resecentrum i Sundsvall är ett omfattande projekt. – Den största utmaningen är att vi bygger samtidigt som vägen hålls öppen för trafik. Det kan bli trångt och stökigt, säger Anne Mannela, projektledare på Trafikverket. Vägen kommer alltså att vara öppen

under hela tiden ombyggnationen pågår. – Men bilisterna får räkna med att det blir störningar i trafiken under byggtiden, med begränsad framkomlighet och risk för köbildning särskilt under morgon och eftermiddag. Jag vill uppmana dem som kan att välja annan väg eller ta extra restid i beräkning, säger Anne. Samtidigt som den nya gång- och cykelvägen byggs passar Trafikverket på att gräva ner en ny vattenledning under densamma åt Mitt Sverige Vatten & Avfall. Dessutom kommer två nya cirkulationsplatser att byggas för att förbättra framkomligheten, dels vid infarten till Kvissleby, dels i Bredsand vid Bredsands skola. I ombyggnationen används samma yta som gamla E4 tidigare hade. Det innebär att den nya lokalvägen blir betydligt smalare eftersom den också ska ge plats åt den nya gång- och cykelbanan. I samband med ombyggnationen ska industrispåret från Rosenborgskajen, tidigare södra kajen, rivas. Ett nytt industrispår med en järnvägsport under väg 562, ska byggas i höjd med Cementa intill Sundsvallsbrons södra landfäste. Där kommer Trafikverket att bygga en omledningsväg för att leda trafiken förbi arbetsområdet. Planen är att leda över trafiken på den tillfälliga vägen i sommar och fram till nästa sommar. nnn

Torsboda redo för etablering Snart ett år har gått sedan kommunerna Sundsvall och Timrå började samarbeta för att ro hem en stor industrietablering till Torsboda. Som bekant valde Volvo Cars och Northvolt i slutänden att placera sin batterifabrik i Göteborg. Arbetet går dock vidare med oförminskad fart för att få en större industri på plats. Text: Anders Lövgren

Christian Söderberg, i ledningen för Torsboda Industrial Park, hur nära är det att någon ”flyttar hit”? – Det enda jag kan säga är att jag är helt övertygad om att det händer, men processen för ett beslut från en motpart är 6-24 månader och vi är just nu inte i någon slutspurt med någon intressent. Vad händer med det stora markområdet i Torsboda? – Vi har en godkänd detaljplan för den södra delen på 80 hektar och den är med andra ord klar för exploatering. Arbetet med att ta fram detaljplan för ytterligare 70 hektar är påbörjat. Beskriv samarbetet mellan kommunerna, vem gör vad? – Sundsvall och Timrå kommer i sommar förmodligen gemensamt bilda bolaget Torsboda Industrial Park AB, där Sundsvall med 120 miljoner kronor köper in sig i området. När det gäller att marknadsföra Torsboda som plats för stora industrietableringar internationellt ingår även Härnösands kommun i samarbetet.

Vilken är den största lärdomen du tar med dig från året som gått? – Att vi har blivit bra i den här regionen på att samverka. När vi satte igång med arbetet kring Torsboda strömmade intresserade aktörer till från alla håll och kanter, och ville hjälpa till. Mycket glädjande. En lärdom är ändå att det behövs mycket mer än bara byggbar mark och energiförsörjning, det krävs att ett helt samhälle med alla dess funktioner är berett att kraftsamla för att en etablering ska ske. Vi ska också tacka Volvo Cars och Northvolt, under processen förra hösten fick vi ovärderlig kunskap tack vare dem. Något annat du vill tillägga? – Att jag ser hur vi håller på att bygga en het region. När den kraftsamling som pågår leder fram till en etablering, då kommer många aktörer att behöva mark och då blir det dragkamp.

Hjälp oss och felanmäl när du ser något som är: • Trasigt • Inte snöröjt • Påkört • Felparkerat • Nedskräpat • Osandat Felanmäl problem och brister längs gator och vägar här: www.sundsvall.se/felanmal

Felanmäl här 1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 39

nnn

FAKTA De som samarbetar i konstprojekt som artikeln handlar om är Stadsbyggnadskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, Drakfastigheter och Hedbergska gymnasiet, Kulturskolan, Åkersviksskolan, fastighetsbolaget Balder, Din Bostad, Polisen och GA-kyrkans barnoch ungdomsverksamhet.

TRYGGT KONSTNÄRSUPPDRAG: Konst i stadsrummet är något som blir tillgängligt för alla och att möta konst på ett naturligt sätt i vardagen kan ge intressanta upplevelser och öppna upp för samtal och reflektion. En attraktiv och intressant plats upplevs också av många som tryggare och mer välkomnande. Under året sätter en ännu ej utvald konstnär, kanske den på bilden, igång med att sätta färg och form på väggarna i tunneln under Skolhusallén.

Konst ska göra trist tunnel tryggare Flera aktörer i Sundsvall samverkar i ett projekt för att skapa tryggare miljö. Det har resulterat i att tunneln under Skolhusallén ska prydas med konst. – En attraktiv och intressant plats upplevs också av många som tryggare och mer välkomnande, säger projektledaren Ulrika Sjöberg, Stadsbyggnadskontoret. Text: Anders Lövgren

undsvalls kommun har i uppdrag att både arbeta med offentlig konst som tar plats i staden, men också att ansvara för att skapa tryggare platser i stads-

40 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

rummet. De här båda uppgifterna sammanfaller på ett kul och passande sätt när gång- och cykeltunneln under Skolhusallén ska genomgå en stor uppfräschning. – En workshop med gymnasieelever i årskurs 1 handlade om att beskriva platser som de upplevde som otrygga. Där lyftes tunnlar i största allmänhet och några tunnlar mer specifikt, däribland tunneln under Skolhusallén. De åsikterna har använts i det här projektet, berättar Ulrika Sjöberg, projektledare, Stadsbyggnadskontoret. Den aktuella tunneln som utsatts för mycket klotter genom åren är en av de flitigast använda i centrala Sundsvall. På den västra sidan om tunneln finns Hedbergska gymnasiet, Åkersviksskolan, Kulturskolan och kyrkans barnoch ungdomsverksamhet, det är alltså många barn och unga som passerar tunneln på väg till skola eller olika verksamheter. En upphandling bland konstnärer har

pågått och en projektgrupp ska välja ut en person som får i uppdrag att piffa upp tunneln och få den att upplevas tryggare, trevligare och mer intressant. Många aktörer i samhället ingår i projektgruppen, däribland bostadsbolaget Balder med affärsområdeschefen Roger Flodin. – Den aktuella gångtunneln ligger i anslutning till en av våra fastigheter i centrala Sundsvall och har identifierats som en otrygg plats. Det vill vi ändra på och arbetar därför tillsammans med kommunen för att lyfta platsen, både estetiskt och rent tekniskt med exempelvis ny belysning, säger Roger och tillägger: – Vi samarbetar med kommunen på flera platser i Sundsvall och har en bra dialog tycker jag. Det är med gemensamma krafter som vi kan göra störst skillnad och utveckla staden. Gångtunneln är ett bra exempel på detta och jag ser mycket fram emot att få se det färdiga resultatet. n n n

Sommarens väg- och järnvägsarbeten Under sommarhalvåret förbättrar vi flera av våra vägar och järnvägar i vårt län. Det gör vi för att din resa ska bli säker och för att du ska komma fram som planerat. Här är listan på större arbeten i Sundsvall och Timrå området. Arbetena kan påverka framkomligheten. Tack för din förståelse och visad hänsyn!

Vägarbeten E4, från länsgränsen mot Gävleborg - Maj samt Skönsberg - Torsboda Asfaltering Trafikpåverkan: Stor påverkan. Nattarbete kl 19-06. Lots i kombination med trafikljus eller flaggvakt. Arbetsperiod: Maj - September

Väg 562, Nolby - Sundsvalls resecentrum

Gamla E4 byggs om till lokalväg med separerad gång- och cykelväg. Omfattande arbeten. Välj om möjligt annan väg. Trafikpåverkan: Mycket stor påverkan. Arbetsperiod: Arbeten pågår och beräknas bli helt klara hösten 2024. Trafikstörningar större delen av byggtiden.

E14, Bergsgatan

Vägen får aktivt farthinder, ett i varje körfält och körriktning strax innan det obevakade övergångsstället vid Fredsgatan. Trafikpåverkan: Stor påverkan. Arbetsperiod: Under cirka två veckor i sommar.

Väg 86, Kovland

Ombyggnation förbi Kovland, gång- och cykelväg samt ny bro över Sättnaån. Trafikpåverkan: Tidvis stor påverkan. Sänkt hastighet och begränsad framkomlighet. Arbetsperiod: Trafikstörningar under större delen av året. Arbetena beräknas bli helt klara hösten 2023.

Väg 86, Bergsåker samt Liden - Bispgården

Asfaltering. Trafikpåverkan: Mycket stor påverkan. Trafiken leds medhjälp av lots/signal eller flaggvakt. Nattarbete kl 20-06 i Bergsåker. Arbetsperiod: Maj - September.

Väg 540, 544, 571 - Matfors

Asfaltering. Trafikpåverkan: Mycket stor påverkan. Trafiken leds med hjälp av lots/signal eller flaggvakt. Nattarbete på väg 544 kl 18-06. Arbetsperiod: Maj - September.

Väg 331, Sörberge - Stavreviken

Asfaltering (option). Trafikpåverkan: Mycket stor påverkan. Nattarbete kl 19-06. Lots i kombination med trafikljus eller flaggvakt Arbetsperiod: Maj - September.

Järnvägsarbeten

För information om din resa hänvisas du till ditt tågbolag.

Mittbanan (Ånge-Sundsvall)

Diverse järnvägsarbeten. Under veckorna 22-26 stängs delar av banan under dagtid med ett helgstopp vecka 24. Veckorna 39-35 och vecka 40 stängs banan nattetid.

Ådalsbanan (Birsta)

Diverse järnvägsarbeten vid Birsta mötesstation. Under veckorna 22-26 (juni-juli) stängs banan under dagtid med ett helgstopp vecka 24. Samt veckorna 39-44 (sept-okt) stängs banan dagtid.

Ostkustbanan (Sundsvall-Gävle)

Diverse järnvägsarbeten. Tågstopp vecka 21-22 (Kristi himmelfärds) samt 38-39 dagtid. Under augusti ska flera växlar bytas på Gävle C som påverkar tågtrafiken. Skanna QR-koden med mobilkameran.

Fler vägarbeten i länet.

Trafikläget i realtid

n n n VÄGAR

Jubel i lilla byn Östanå Det har tagit lång tid, men äntligen kom glädjebeskedet som familjen Bruneflod i byn Östanå väntat på, ett klartecken för bygge av gång- och cykelväg mot Kovland. – När det här är klart får alla i byn en efterlängtad frihet, särskilt gäller det barnfamiljerna, säger Carolina Bruneflod. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

träckan på väg 86 genom byarna Silje och Östanå väster om Bergsåker och i riktning mot Kovland, har länge varit kritiserad. Vägen är smal och för cyklister och gångtrafikanter är det ingen säker plats att vistas på. – Vi har bott här i elva år. Vi kan bo lantligt och ha hästar och vi trivs bra även om vi hela tiden önskat en lösning på vägfrågan. När barnen var små vågade vi oss inte ut på promenad med barnvagn längs vägen, och att släppa iväg dem på cykel nu när de är äldre gör vi inte. Det finns inte ens en vägren, säger Carolina Bruneflod som bor med sin man och två barn i Östanå. Nu ska det bli ändring på det. Det har dock tagit tid, redan 2007 gjordes en utredning som visade behov av att på många sätt åtgärda väg 86 och det arbetet har sedan pågått i etapper. – En stor förbättring för oss var när

man satte upp en fartkamera i byn, den har i alla fall fått bilisterna att sakta ner hastigheten, säger Carolina. Många barnfamiljer har sökt sig till byarna i området och Carolina uppskattar att det bor runt 15 barnoch ungdomar i förskole- och skolåldern i närheten. Att både dessa och de vuxna tryggt ska kunna ta sig till varandra för att hälsa på, eller kunna cykla några kilometer in till Kovland är något att se fram mot för de boende. – Jag kommer att åka skateboard till Vallens skola i Kovland, säger Lydia Bruneflod, 7 år. Hennes tioåriga storebror Malte räknar också med att framtiden ger nya och bättre möjligheter. Han berättar att som det är nu brukar han och syrran ta sig fram i diken och på stigar kring hästhagarna när de ska hälsa på sina kompisar. nnn

FAKTA

ÄNTLIGEN: Carolina Bruneflod med barnen Malte och Lydia, samt hunden Hero gillar Trafikverkets klartecken för upprustning av väg 86 mellan Silje och Kovland, och särskilt satsningen på gång- och cykelbana. 42 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Trafikverket bygger om och breddar befintlig väg till en tvåfältsväg med separat gång- och cykelväg med belysning. Trafikfarliga krön och snäva kurvor byggs bort samt att siktförhållandena ses över vid korsningar. Dessutom ska busshållplatserna längs sträckan ses över. Farliga hinder i vägens närhet ska också ses över och byggas bort. Det kan exempelvis handla om berg, stolpar och slänter. Framtagning av bygghandlingen startar nu för att sedan handla upp entreprenör. Övriga förberedande arbeten inför byggstart är lantmäteriförrättningar, arkeologiska undersökningar och flytt av vatten och avloppsledningar men även en del övriga ledningar. Byggstart är planerad till 2025 och beräknas vara klar 2028. n

nnn

Tryggare kan ingen vara När resenärer sätter betyg på Sundsvalls nya centralstation har allt blivit bättre jämfört med tidigare. Ett av områdena som förändrats i starkt positiv riktning är upplevelsen av trygghet.

astighetsbolaget Skifu gjorde en kundnöjdhetsundersökning 2019 kring upplevelsen av Sundsvalls Centralstation. I år gjordes en ny undersökning, och även om en förväntan fanns att resenärerna skulle uppskatta den nyrenoverade miljön är resultatet överraskande positivt. På ett index upp till 100 har det totala betyget ökat med 28 poäng, från 51 till 79. När det gäller området trygghet har ökningen varit 27 poäng, från 52 till 78. – Vi har lagt stor vikt vid trygghetsfrågorna och har haft ett gränsöverskridande samarbete med bland andra olika kommunala verksamheter, Polisen och Din Tur, säger Urban Simander, infrastrukturförvaltare på Skifu. En ljus och öppen miljö ökar känslan av trygghet. Närvaron av trygghetsvärdar är också en viktig pusselbit i Skifus trygghetsarbete. – Det är så klart glädjande att få ett kvitto på att satsningarna har fallit väl ut, men enkäten blir också ett verktyg i vårt fortsatta arbete med att utveckla stationen, säger Urban Simander. n n n

LEDIGA LOKALER I SUNDSVALL MED VARIERANDE LÄGEN & M2 Vår yta är din möjlighet. Är du osäker på vilken yta du ska välja? Ring 020 151 151 så hjälper vi dig. Vi älskar att prata lokaler.

balder.se l 020 151 151

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 43

n n n UTVECKLING SÖKER MARK: Mats Håkansson och Martin Södergårds är kollegor på Sundsvalls kommuns markoch etableringskontor och har bråda tider med att hitta ny verksamhetsmark. “Ska man titta krasst på det skulle arbetet gärna ha fått komma igång på allvar för fem år sedan, men fokus i Sundsvall har i många år legat på mark för bostäder. Nu gäller det att komma ikapp på det här området också”, säger Martin Södergårds.

De jagar mark till industrietableringar Trycket ökar för att etablera företag i Sundsvall. Problemet är att kommunen saknat lämplig mark för större verksamheter. – Vi ökar tempot nu och har minst fyra nya större områden i sikte, säger Martin Södergårds, chef för markoch exploateringsavdelningen, Sundsvalls kommun. Text: Anders Lövgren

tt kunna erbjuda mark för större industrietableringar är inte gjort i en handvändning för en kommun. Området ska

44 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

först vara utpekat som möjlig verksamhetsmark i en översiktsplan. Det ska sedan vara tillgängligt, vilket innebär att kommunen redan äger marken eller kan köpa in den. Sedan ska området vara så pass plant att det inte medför orimligt stora kostnader att jämna till och på andra sätt förbereda en etableringsyta. – Närhet till vägnät och annan infrastruktur som fjärrvärme och strömförsörjning är en väldigt stor fördel, men även närhet till centrala Sundsvall. Sedan ska våra utredningar visa att miljön och djurlivet i området klarar en exploatering, säger Martin Södergårds.

Viktig pusselbit Att hitta och skapa dessa ytor där intresserade företag får bygga upp verksamhet är helt nödvändigt för att Sundsvall ska nå målet på 5 000 nya arbetstillfällen innan 2030. När batteri-

tillverkaren Northvolt i samarbete med Volvo Cars under fjolåret dök upp som potentiella fabriksbyggare i Sundsvall/ Timrå ställdes frågan på sin spets, var går det att klämma in en anläggning som behöver minst 100 hektar för att få plats? Som en jämförelse är området där Ortvikenfabriken står, Sundsvalls i dag största enskilda industriyta, ca 45 hektar stort. Torsboda i Timrå är en tillräckligt stor site och där pågår färdigställande av 150 hektar verksamhetsmark. I det fallet pågår förhandlingar om att bilda ett gemensamt bolag där Timrå kommun och Sundsvalls kommun samarbetar (se sid 39). Men Sundsvalls kommun behöver tillgång till mer egen ledig verksamhetsmark och för att snabba på processerna anställdes Mats Håkansson

Västra Nacksta industri- & verksamhetsområde HETT OMRÅDE: Väster om Nacksta finns Sundsvalls just nu hetaste markområde som kan utvecklas till verksamhetsmark.

som projektledare på markoch exploateringskontoret, och har fått särskilt samordningsansvar för den frågan. – Jag har arbetat med liknande frågor i 27 år på den privata sidan. Det känns väldigt inspirerande att komma in i arbetet på kommunen i ett läge då mycket är på gång. Varje vecka kommer intresseförfrågningar från företag som har planer på att flytta hit eller att växa på plats, så det gäller att vi har något att erbjuda för både stora och små etableringar, säger Mats Håkansson.

Målet är 40 hektar Tre intressanta områden för verksamhetsmark ligger på rad efter E14 väster om Sundsvall, och ett område finns vid E4 söder om Njurunda. Dessutom kan ett område i Stockvik bli aktuellt. – I dag finns 15 hektar verksamhetsmark tillgängligt i Sundsvall, vilket inte

är tillräckligt. Vårt mål är kontinuerligt att ha 40 hektar (en yta motsvarande cirka 80 fotbollsplaner; redaktionens anmärkning) att erbjuda. Optimalt är att företag löpande tar mark i besittning och vi fyller på med ny ledig mark i andra änden, säger Martin Södergårds. Där är Sundsvalls kommun En översiktsplan är övergripande och vägledande för inte ännu. Längst fram bland var i en kommun det går att bygga bostäder, etade områden som studeras, blera företag och var det exempelvis är planerat för och som syns på kartan intill, friluftsliv. Sundsvall har haft sin översiktsplan sedan är området på ca 30 hektar ?? och till 2040 ska det tas fram en ny. En detaljplan närmast Nacksta där marken reglerar bland annat husstorlek, hushöjd, avstånd kommer att prövas för industrifrån hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram och verksamhetsytor. Där är ledningar eller gångvägar över annans mark. kommunen närmast att komma igång med detaljplanearbetet. – Om allt går som vi vill är det möjligt att företag börjar etablera sig där inom 2-3 år, säger Mats Håkansson. n n n

FAKTA

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 45

nnn

Partiklar från trafiken hot mot hälsan Sundsvalls luft har ibland för höga halter av partiklar från trafiken. – Det är en stor fördel för vår hälsa om bilismen minskar, säger Lisa Westling som arbetar med att få ner utsläppen. Text: Anders Lövgren Foto: Katarina Lövgren

litage på vägar, däck och bromsar är en stor källa till att mycket små partiklar av till exempel asfalt, metall och gummi virvlar runt i luften. Dessa partiklar som andas in av oss människor kopplas till hälsoproblem, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och försämrad lungutveckling hos barn. – Sundsvalls centrala delar har ett särskilt utsatt läge eftersom innerstaden ramas in av två berg. Det gör att luften kan bli ganska stillastående. Därför var det extra viktigt att en stor del av den tunga trafiken kunde flyttas till Sunds-

vallsbron när den stod klar, säger Lisa Westling, utredare på stadsbyggnadskontoret, Sundsvalls kommun.

Virvlar och dammbindning Hennes jobb är att leda ett åtgärdsprogram för att få ner mängden skadliga partiklar i luften. Programmet innehåller åtgärder som syftar till att minska mängden biltrafik och trafikens hastighet samt åtgärder som dammbindning för att minska partikelhalterna de perioder när det är som värst. – Generellt är det ett sämre läge när det är torrt, då virvlar vägdammet upp mer. I slutet på vintern då många fortfarande använder dubbdäck bidrar det till att det rivs upp extra mycket. Vi försöker motverka detta genom dammbindning av vägar, säger Lisa. Sundsvalls kommun har mätt nivåerna av partiklar och kvävedioxid på Köpmangatan sedan januari 2011. Sedan år 2016 mäter kommunen också nivån av partiklar längs Bergsgatan. Miljökvalitetsnormerna för partiklar överskreds eller nära överskreds under 2018,

2019 och 2020 längs Bergsgatan. Längs Köpmangatan är uppmätta halter något lägre men vissa år har antalet dygnsöverskridanden legat nära miljökvalitetsnormen.

Negativa effekter När gränsvärden överskrids eller ligger nära att överskridas finns lagkrav på att införa ett åtgärdsprogram för att arbeta med åtgärder för att få ner halterna. I Sundsvall finns därför sedan år 2014 det nämnda åtgärdsprogrammet. – Ifjol hade vi relativt låga värden, mycket tack vare vädret som var gynnsamt med en fuktig vårvinter. Tyvärr är värdena högre hittills i år vilket visar att vi behöver fortsätta arbeta med att få ner partikelhalterna. Dessutom är miljökvalitetsnormen ett gränsvärde som inte får överskridas. Negativa hälsoeffekter uppkommer redan vid mycket lägre halter än normens och Bergsgatan och Köpmangatan är långt ifrån att klara gränserna för Sveriges miljömål för frisk luft, säger Lisa. n n n

Tips för att förbättra luftkvaliteten i Sundsvall: 1. Att fler väljer kollektiva sätt att resa 2. Att fler väljer att cykla eller gå kortare sträckor 3. Att fler väljer att inte åka under rusningstid

TRAFIKPROBLEM: Per år räknar man med att 8 000 människor dör i förtid i Sverige till följd av luftföroreningar, där partiklar från trafiken ingår. Sundsvalls kommun har ett åtgärdsprogram för att få ner mängden partiklar. 46 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Vinn lyxig biosupé för två! 1:a pris: Trerätters middag på qbar och bio för två på Bio Drakstaden. 2:a pris: Lunch för två på Selånger Pilgrimscenter 3:e pris: Två fribiljetter till hemmamatch med GIF Sundsvall 4:e pris: Två fribiljetter till hemmamatch med Timrå IK Svara på vår tipstävling och mejla din tipsrad (till exempel 1, X, 2, 1, X 2) till byggplats@hejasundsvall.se senast den 31 juli så är du med i vår utlottning. Tycker du frågorna är svåra så finns alla svaren i tidningen. 1. Varför var Tivolibron en gång i tiden vridbar? 1. Det var en rolig grej för barnen X. Man ville kunna släppa fram båtar på Selångersån 2. Det var den allra billigaste lösningen på den tiden

Ta chansen, var med och tävla i Byggplats

2. Var ligger den nya reningsanläggningen för Stenstans dagvatten? 1. På Stora torget X. Under kommunhuset 2. I Inre hamnen

6. Vilket ord ringar in inriktningen på nytt gymnasium i Timrå? 1. Svartfot X. Gröngöling 2. Blåljus

3. Var byggs regionens nya stora lekpark? 1. Sidsjö X. Alnö 2. Torsboda 4. Vad ska göra en tunnel i Sundsvall tryggare? 1. En patrullerande gås X. En ny lag 2. Konst 5. Vad tas bort från avloppsvattnet i Fillans nya pilotanläggning? 1. Kväve X. Väte 2. Alkohol

FLYTSPACKLING | GOLVLÄGGNING | PLATTSÄTTNING | UTRIVNING TRÄ TEXTIL LINOLEUM PVC-FRITT VINYL KAKEL KLINKER TÄTSKIKT

GOLVLÄGGNING

Gustafssons Rör i Sundsvall, är ett VVS-företag som vill vara med och hjälpa Sundsvall i sin expansion. Vi utför alla typer av VVS jobb till både större och mindre entreprenader.

Flexibla lösningar till rimliga kostnader! I och med ökande uppdrag behöver vi nu även

anställa fler VVS-montörer. Vi är auktoriserad VVS-installatör och utför installationer av värme, sanitet, kyla Därför söker vi dig som är en: samt service- och underhållsarbete. Vi hanterar och allt från små Självständig enkla VS-installationer till stora komplexa installationsprojekt. kundorienterad VVS-montör

UTRIVNING EPS-GJUTNING PUMPBIL

FLYTSPACKLING

Varmt välkommen att höra av dig med frågor till

Varmt välkommen att höra av dig med frågor Nordlund tel. 070-626 26 65 12, 80 till Jonatan Sundsvallskontoret 060-606 Peter Gustafsson tel. 070-626 26 89

Förtill mer info se Skicka din ansökan liselott@gustafssonsror.se www.gustafssonsror.se

För mer info se www.gustafssonsror.se Tegelvägen 15, Sundsvall | 060-14 17 70 www.golvettan.se 1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 47

n n n SÅ HÄR TÄNKER JAG

Välkommen att åka fossilfritt med oss! Vi lämnade vår lägenhet i Stockholms innerstad för tio år sedan då möjligheten till husägande var så mycket bättre i Sundsvall. Fördelar som att slippa bilköer och parkeringsletande samt att komma närmare släkt och vänner i Västernorrland lockade.

å den tiden gick det alldeles utmärkt att få en hyresrätt i Stenstan medan vi letade villa, detta trots att det då inte fanns en enda byggkran i staden och Sundsvall kändes ganska stilla i sin utveckling. Vi landade till slut på Alnö och medan jag var hemma föräldraledig så var det naturligt för min man att pendla till jobbet med buss, precis som vi gjort i Stockholm. Den stora skillnaden var att han i Sundsvall i stort sett var den enda vuxna resenären. När jag åtta år senare fick tjänsten som förbundsdirektör för Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland (under varumärket Din Tur) såg jag det som en av mina största utmaningar att få våra länsinvånare att se kollektivtrafiken som ett smart val. Smart både för plånboken och för klimatet. Genom att nyttja kollektivtrafiken så kanske en familj klarar sig med en bil i hushållet, slipper betala parkeringsavgifter och framför allt i dessa tider av skenande bränslepriser slipper tanka bilen så ofta. Att välja bussen eller tåget är också att välja ett hållbart resande då all vår trafik drivs av fossilfritt bränsle.

Framtiden I framtiden så vill jag att vi kan locka med tidsvinster genom att låta kollektivtrafiken få företräde i korsningar, bygga bussfiler och därmed premiera det kollektiva resandet. Jag ser även en framtid där Sundsvalls trafikeras av elbussar som ger möjligheter till inomhushållplatser, där man kan vänta på bussen utan att frysa 48 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

och samtidigt lösa delar av vardagspusslet på väg hem från jobbet. Det finns exempel i Sverige där service som matkassar och paketboxar finns i anslutning till hållplatser, allt för att underlätta vardagen för våra resenärer. Kollektivtrafiken skulle också kunna bidra till en mer levande stad och ökad turism om våra två stadsberg och vår vackra kust trafikerades tätare. Min vision är att jag som Sundsvallsbo ska kunna ta bussen direkt till skidspåret, stranden eller någon av Sundsvalls fiskrestauranger efter jobbet.

På väg tillbaka Pandemin har påverkat vår bransch. Vi skulle fortsätta köra all trafik samtidigt som vi skulle uppmana våra resenärer att välja annat färdsätt. Detta då kollektivtrafiken har en viktig samhällsfunktion i att möjliggöra resor till skola och arbete. Resandet minskade med upp emot 50 procent men glädjande så ser vi nu att resenärerna är på väg tillbaka. Vi välkomnar därför både gamla och nya resenärer till kollektivtrafiken och vi gör det med sänkta priser på läns- och kommunkortet. Vi har lanserat Flex 10/30 som innebär 10 valfria resdagar under en 30-dagarsperiod. Den passar dig som fortsatt kommer att jobba hemma vissa dagar i veckan. Nu när Sundsvall/Timrå bygger nytt så hoppas jag att kopplingen till kollektivtrafiken finns med redan i planeringsstadiet, så att när vår region växer så går det lättare att välja bussen framför bilen. Vi bor i ett tillväxtområde där kollektivtrafiken behövs. n n n

Charlotta Hellhoff

Förbundsdirektör Din Tur Ålder: Nyss fyllda 40 Familj: Man, 2 barn och en hund Bor: Alnö Drömmer om: Aldrig har väl ”Fred på jorden” passat bättre

VILL DU SÄNKA DIN ELRÄKNING?

tion och Vi tänker på nästa genera ligt! än värmer ert hus mer miljöv

Komplett leverantör av

Bergvärmebrunnar, vattenbrunnar, vatten analyser m.m

TELEFON: 060-916 80 | JW@JWBRUNNSBORRNING.SE | WWW.JWBRUNNSBORRNING.SE

Letar du lediga tomter? Sundsvalls kommun har ett antal småhustomter (villatomter) till försäljning. Tomterna finns i Indal, Kovland, Stöde och Lucksta. Läs mer på sundsvall.se/smahustomter.

Höge & Stige, Indal

Flata, Kovland

Gräfte & Edsta, Stöde

Indal

Kovland

Sörängsbacken, Lucksta

Stöde Lucksta

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 49

nnn

Bygglovsärenden får digital boost Sundsvalls kommun har lanserat en lång rad e-tjänster inom området bygglov. Vi har träffat Petra Blixth, nöjd användare som fick snabb hantering när hon skulle installera en kamin. Dessutom finns nya digitala Bygglovguiden som lotsar Sundsvallsborna framåt i sina ärenden. Text: Åke Härdfeldt Foto: Katarina Lövgren

är Petra Blixth skulle sätta in en braskamin i huset på Tegelbruksgatan i Sundsvall valde hon att skicka in anmälan

digitalt. – Det fungerade jättebra. Det var väldigt smidigt, säger Petra Blixth. Hon skickade in anmälan i slutet av februari. – Vi fick svar snabbt och jobbet med att installera braskaminen kunde påbörjas av Hanssons Vedspisar. Vi hade faktiskt slutbesiktning i slutet av april, säger Petra. För henne fungerade det alltså utmärkt med att skicka in anmälan digitalt. – Jag är 70-talist och är van vid datorer så för mig var det ganska lätt. Men det kanske inte är alla som kan scanna in ritningar som behövs. Men då får de väl hjälp på kommunen på det gamla sättet, konstaterar Petra Blixth. Sundsvalls kommun har inte bara utvecklat e-tjänsterna utan dessutom skapat en bygglovsguide, som ska hjälpa de som ska söka bygglov rätt. – Vi vet att reglerna kring bygglov och anmälan kan vara svåra att ha koll på både för privatpersoner och företagare. Vi valde därför att utveckla ett digitalt hjälpverktyg som vi döpt till

Bygglovguiden med ambitionen att skapa en tjänst som är tillgänglig dygnet runt där personer kan få information om vad som gäller i vanligt förekommande byggprojekt så att de får rätt information i tid. I Bygglovguiden får personen möjligheten att svara på ett antal frågor som leder fram till ett svar på om det krävs bygglov, anmälan eller strandskyddsdispens för att genomföra åtgärden. Vi ger även information om vilka typer av handlingar som behöver lämnas in, hur det går till när vi hanterar ett ärende och övriga upplysningar som kan vara bra att tänka på, säger Hanna Blomqvist, bygglovshandläggare på Stadsbyggnadskontoret och projektledare för utvecklandet av e-tjänsterna.

flera e-tjänster istället för en enda stor för att kunna specificera de frågor och handlingar som krävs in utifrån den åtgärd som kunden önskar att genomföra, säger Hanna Blomqvist. - Att Bygglovguiden och e-tjänsterna skulle vara användarvänliga för kunderna var en mycket viktigt aspekt att försöka lösa. Vi valde därför att skapa en testgrupp med personer som under utvecklingen av Bygglovguiden och e-tjänsterna fick testa det vi skapat och komma med feedback innan de publicerades vilket var väldigt värdefullt för oss, fortsätter Hanna. De e-tjänster som Sundsvalls kommun har sjösatt har fungerat bra. Det har inte varit några större driftstörningar.

Flera tjänster

Är du nöjd med hur lösningen med e-tjänster blivit?

För att ärendet ska kunna hanteras snabbt hänger mycket på att alla dokument och upplysningar finns med direkt i ansökan. – Vår förhoppning var att kunna bygga e-tjänster som hjälper kunderna, både privatpersoner och företagare, att skicka in ett komplett ärende som innehåller den information och de handlingar som vi generellt kräver in för den valda typen av byggprojekt. Av den anledningen valde vi att skapa

– Ja, jag tycker att vi har lyckats över mina personliga förväntningar vilket känns väldigt kul! Det blir intressant att följa utvecklingen och den feedback som kunder kommer in med, svarar Hanna Blomqvist. – Sedan kan det vara värt att tillägga att vi fortfarande kommer att ta emot vanliga pappersärenden, alla måste inte göra en digital ansökan eller anmälan. nnn

Dessa e-tjänster har Sundsvalls kommun hittills hunnit skapa inom området bygglov n Anmälan – Attefallsåtgärd (t.ex. Attefallshus)

n Bygglov – plank, spaljé eller mur

n Anmälan – Eldstad/rökkanal

n Marklov – markåtgärder inom detaljplanerat område

n Anmälan – installation eller ändring av en byggnad

n Ansökan om strandskyddsdispens

n Bygglov – ny komplementbyggnad (extra byggnad på tomten)

n Ansökan om förhandsbesked (inför ett framtida bygglovsärende)

n Bygglov – ny byggnad eller anläggning n Bygglov – tillbyggnad (bygga ut en byggnad)

50 BYGGPLATS SUNDSVALL 1/2022

Det återstår bara ett fåtal ytterligare e-tjänster för att fånga upp alla typer av lovpliktiga ärenden.

1/2022 BYGGPLATS SUNDSVALL 51

Vi skapar framtidens arbetsplats Oavsett vad du behöver hjälper vi dig hela vägen från idé till verklighet. På Inredningshuset har vi lång erfarenhet av att skapa rätt känsla för offentliga miljöer. S H O W R O O M : T E G E LVÄ G E N 18 N A C K S TA

Byggplats Sundsvall & Timrå nr 1 2022

Articles inside

Bygglovsärenden får digital boost

Gästkrönika Charlotta Hellhoff

TÄVLING! - Vinn lyxig biosupé för två

Partiklar från trafiken hot mot hälsan

De jagar mark till industrietableringar

Jubel i lilla byn Östanå

Plasten är boven Sundsvall energi kämpar mot utsläpp

Söråkers unga deltar i trafikplanering

Konst ska göra trist tunnel tryggare

Gymnasiet flyttar in hos Räddningstjänsten

Nu ska Njurunda blomma upp

Ny vår för Tivolibron

Ny anläggning renar Stenstans dagvatten

Fjärrvärmen breder ut sitt fossilfria nät

Smart drag av Skifu ger stor besparing

Logistikparkens vd: satsning ger regionen försprång

Verktygen som hjälper invånarna

Projekten som förnyar centrala Sundsvall

Lägenheter återställs i Skönsberg & Bergsåker

Här ska kvävet bort från vattnet