15 minute read
ApoEx
from Framtidens Sjukhus
Avancerad läkemedelsbehandling i hemmet
avlastar sjukvården
Nu utvecklar ApoEx, tjänstespecialist inom läkemedelshantering för vårdgivare, flera koncept för patienter som vanligtvis ges avancerad läkemedelsbehandling på sjukhus. Patienterna kan numera i stället få sin läkemedelsbehandling i hemmet på ett tryggt, patientsäkert och effektivt sätt.
FOTO: PRIVAT
Text
Annika Wihlborg
Denna artikel är i samarbete med
ApoEx.
Behandlingar med läkemedel i infusion som man idag genomför på sjukhus går i stället, tack vare tekniska framsteg, i många fall genomföra i patientens hem. Vi kan distribuera läkemedlen direkt hem till patienten, alternativt till hemsjukvården eller primärvården om patienten behöver stöd i sin medicinering, säger Erik Nordhall, regionchef för ApoEx Region Nord.
Så avlastar man vården
Patienter som är i behov av exempelvis intravenös antibiotikabehandling men i övrigt är relativt friska, mår i många fall bäst av att slippa vara kvar på sjukhus. I stället får patienten vara i sin egen hemmiljö. Det frigör samtidigt vårdplatser och avlastar därmed sjukhusvården. –Läkemedelspumpar och annan teknologi säkerställer att doseringen blir exakt rätt för varje enskild patient, även vid relativt avancerad läkemedelsbehandling, säger Sari Frigård, affärsutvecklare inom sjukhusfarmaci på ApoEx.
Med patientens säkerhet och trygghet i fokus
Hon betonar att avancerad läkemedelsbehandling i hemmet inte lämpar sig för alla patienter. Det är viktigt att patienten känner sig trygg. Om en patient exempelvis behöver komma till sin lokala hälsocentral på daglig basis för att få hjälp och stöd i sin läkemedelsbehandling så kan det stödet erbjudas.
ApoEx testar för närvarande konceptet med avancerad läkemedelsbehandling i hemmet i delar av norra Sverige, där avstånden till sjukhus ofta är långa. Erik Nordhall är dock övertygad om att avancerad läkemedelsbehandling i hemmet kan göra stor nytta för patienter i hela Sverige.
–För en patient som exempelvis har tio mil till närmaste sjukhus kan det vara en otrolig lättnad att slippa resa till sjukhuset för att få sin cytostatikabehandling, antibiotikainfusion eller nutrition. Att i stället kunna få behandlingen på hemmaplan med stöd av sjukvården kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet, avslutar Erik. Läs mer på
apoex.se.
Läkarjouren är ett livsviktigt komplement till vården
Sedan 1989 har Läkarjouren arbetat med vårdbemanning och hjälpt verksamheter i Sverige och Norge.
Text Jenny Levin
Denna artikel är i samarbete med Läkarjouren i Norrland AB.
Vi upplever att omställningen inom hälso- och sjukvården gör det svårare att behålla och rekrytera personal med rätt kompetens, säger Helena FredrikssonÅgren, VD på Läkarjouren.
Jämlik vård i både glesbygd och storstad
– Vi vill bidra till en likvärdig vård i hela landet, fortsätter Anna Rutfors, Affärschef på Läkarjouren. Läkarjouren fungerar som ett komplement där vi hjälper våra uppdragsgivare med rätt bemanning och den specialistkompetens som efterfrågas. Till exempel kan sjukhus på mindre orter få in kontinuitet med viss specialistkompetens som annars är svårrekryterad. påverka balansen mellan arbete och fritid. Men det kan även handla om nya erfarenheter inom yrket. – Genom flexibel anställningsform kan läkare och sjuksköterskor påverka sin arbetssituation och få möjlighet att jobba på andra arbetsplatser. Det kan också vara kompetenshöjande eller utvecklande för de som arbetar med oss, men även för verksamheterna, fortsätter Helena.
Gedigen kunskap och erfarenhet
– Läkarjouren är ett av Sveriges äldsta bemanningsföretag inom vården. Hög medicinsk kompetens har genomsyrat bolaget sedan starten och flera nyckelpersoner är legitimerade sjuksköterskor och läkare, berättar Helena. kvalitet går alltid före kvantitet. Utöver kontroller, intervjuer och noggranna referenstagningar ser vi gärna att våra vårdkonsulter kan jobba med god kontinuitet och har lång erfarenhet inom sin specialitet, fortsätter Anna Rutfors. Med våra kvalificerade konsulter är vi ett viktigt komplement till den befintliga hälso- och sjukvården, tillsammans får vi hela vården att må bättre.
Läkarjouren fungerar som ett komplement och hjälper uppdragsgivare att bemanna sin verksamhet med erfarna läkare och sjuksköterskor.
FOTO: LÄKARJOUREN
Helena FredrikssonÅgren
VD, Läkarjouren
FOTO: LÄKARJOUREN
FOTO: ALISON DE MARS
Robot ger mer
tid till patienterna
Vad händer när man lyckas minimera tiden för administration? Ersta sjukhus tar hjälp av en robot och ökar tiden för patienterna.
FOTO: PERNILLE TOFTE
Adam Carstens
Verksamhetschef Ersta sjukhus Medicinklinik
Denna artikel är i samarbete med Ersta sjukhus.
Genom att effektivisera återkommande arbetsuppgifter kan mer tid läggas på patientmötet. Denna förflyttning pågår på Ersta sjukhus där man med hjälp av en RDA (Robot Desktop Automation) lyckats automatisera ett administrativt arbetsmoment och nu utreder vilka fler man kan digitalisera. – Administration kring patienten är en viktig och växande del av det vi gör i sjukvården. Tyvärr är våra administrativa system idag trögjobbade och tidskrävande då de kräver ett stort antal klick, dubbelarbete och så saknas det systemintegrationer, säger Adam Carstens, verksamhetschef på Ersta sjukhus Medicinklinik. – Vi ville undersöka om det gick att minska administrationen och samtidigt höja kvaliteten. RDA-tekniken är ett sätt att göra det på, säger Adam.
Att många brottas med samma utmaning är säkert en av anledningarna till att nyheten om detta pilotprojekt väckt så mycket intresse och buzz i branshen.
Stort behov för digitala lösningar
För uppmärksammad har RDA-roboten blivit. Med några få knapptryck säkrar den överföring av medicinsk patientdata till kvalitetsregistret SWIBREG (det nationella kvalitetsregistret för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom). – De som hört av sig efter att vi gick ut och berättade om vår digitala lösning är framför allt kollegor från andra sjukhus. Det är tydligt att det finns ett stort behov och intresse för digitala lösningar som effektiviserar de här administrativa processerna, säger Adam.
Från 47 till 3 knapptryck
– Att manuellt mata in enskilda data för kvalitetsindikatorerna i registret tog mig 2 minuter och 37 sekunder per patient. Nu tar det 31 sekunder. Tidsbesparingen är enorm, säger Adam.
En arbetsuppgift som tidigare involverade datainhämtning och överföring via papperslappar mellan olika personer i två olika system har nu reducerats till ett par knapptryck. – Att 47 knapptryck blev 3 skapar inte bara tid för annat, det höjer också datakvaliteten då informationen hämtas direkt från källan, journalsystemet. I förlängningen höjer detta kvalitetsregistrets validitet som beslutsstöd och underlag för forskning och analys, säger Adam.
Jobbar aktivt med digitalisering
Pilottestet med SWIBREG-registret har gett mersmak. Nu undersöker man vilka andra administrativa rutiner som kan automatiseras. Bokning och planering av patienternas omhändertagande konsumerar idag mycket administrationstid och skulle mycket väl kunna automatiseras. – På Ersta sjukhus jobbar vi aktivt med att använda digitala tekniker för att frigöra tid till mer personcentrerad vård. Det finns massor av administrativa processer man kan förenkla för att frigöra tid för att möta patienten, säger Adam som ser pandemin som en möjliggörare. – Pandemin skapade en situation där vi behövde vrida och vända på varje sten för att kunna fortsätta ge god vård under extrema omständigheter. Digitala processer intensifierades och det är fantastiskt att vi idag kan möta våra patienter digitalt. Men bara att starta upp en videolänk tar ett par minuter av den tid som egentligen borde läggas på själva mötet. Det finns tid att spara var man än tittar om man har de glasögonen på, konstaterar Adam.
Och de tidseffektiviserande glasögonen, de sitter stadigt på Ersta sjukhus nytänkare.
FOTO: ERSTA SJUKHUS
Nya framtidssjukhuset på Södermalm i Stockholm står klart 2023.
INFO
Ersta sjukhus i korthet
En del av Ersta diakoni, Sveriges största aktör inom idéburen vård och omsorg. Ersta sjukhus har funnits sedan 1864.
Här erbjuds högkvalitativ, specialiserad sjukvård med bredd och spetskompetens:
Specialistvård inom kirurgi- och anestesi, medicin och röntgen
Vårdcentral
Palliativ klinik för vuxna och barn
Rehabilitering/aktiv fysioterapi
Forskning inom medicin och kirurgi
Universitetssjukvårdsenhet sedan januari 2021.
Tidseffektiv svensk innovation minimerar
risken för korskontaminering
Över 100 miljarder engångshandskar används varje år och efterfrågan ökar stadigt. Samtidigt är kostnaderna för dålig handhygien höga, inte minst i sjukvården i form av bland annat sjukhusförvärvade infektioner. En ny svensk innovation presenterar nu en lösning på problemet.
Det är inte ovanligt att sjukvårdspersonal byter engångshandskar uppemot fyrtio gånger per dag. Det tar både tid och innebär en risk för korskontaminering. Med de flesta handskförpackningar finns idag en stor risk för kontaminering i samband med att man sticker in fingrarna för att dra ut en ny handske. Risken för resursslöseri är dessutom stor. Det är relativt vanligt att fler handskar följer med när man drar ut en handske. Att tvätta och sprita händerna samt att ta på sig nya handskar är tidskrävande, i synnerhet för vårdpersonal som upprepar momentet många gånger under en arbetsdag.
Automatisk applicering av handsken
GloveU DT100 är en svensk innovation med uppfinnaren Håkan Lö olm som upphovsman. –Håkan fick idén till GloveU DT100 när han blev betjänad i livsmedelsbutikens delikatessdisk. Resultatet är en lösning som sparar tid, förbättrar hygienen och minskar risken för korskontaminering, säger Niclas Almquist, COO på innovationsföretaget GloveU Hygiene Platforms.
GloveU DT100 är en maskin som på tre sekunder applicerar handsken på handen, utan att användaren behöver vidröra handskens utsida. Lösningen minskar risken för korskontaminering med upp till 99 procent, sparar en arbetsdag per användare och månad och minskar handskspillet till nära noll.
Förbättrar arbetsmiljön
GloveU DT100 kommer att vara i produktion i maj 2023 men kan redan nu beställas via GloveU Hygiene Platforms hemsida. –Vi har fått ett mycket positivt gensvar när vi visat upp GloveU DT100 för sjukvårdspersonal. Utöver att minska kontaminationsrisken och risken för sjukhusförvärvade infektioner så förbättrar vår lösning även personalens arbetsmiljö. Den sparar dessutom tid och i förlängningen resurser, säger Niclas.
FOTO: MARIT SOLBLAD
Niclas Almquist
COO, GloveU Hygiene Platforms
Text
Annika Wihlborg
FOTO: MARIT SOLBLAD
Livsavgörande skillnad för stroke-patienter med
ny CE-märkt teknik
Tidig diagnos av stroke ger stora vinster för både individen och samhället. Medfield Diagnostics effektiviserar strokevården med sin revolutionerande CE-märkta teknik. Nu har företaget trätt in på den europeiska marknaden.
Vid en stroke är varje minut viktig för patienten. Medfield Diagnostics har utvecklat MD100 Strokefinder, ett bärbart system som screenar för propp och blödning i hjärnan. På så vis kan rätt behandling sättas in snabbt, redan av ambulanspersonal. –Potentialen för Strokefinder är fantastisk, säger vd Stefan Blomsterberg. Om insatser sätts in inom sextio minuter har patienten mycket goda chanser att bli helt återställd.
Medfield Diagnostics teknik identifierar pågående stroke med hjälp av mikrovågor. Skador i patientens hjärnvävnad ger då ekon som analyseras av algoritmer, vilka i sin tur automatiskt genererar ett svar på mindre än två minuter. Denna bedömning innehåller information som gör att sjukvårdspersonal kan öka precisionen i beslut om vård för patienten. får rätt behandling i rätt tid. Väntetiderna på akutmottagningarna är långa, kliniska bedömningar tar ofta tid och kan försvåras av bland annat språksvårigheter och differentialdiagnoser. –Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och vården upplever idag en stor systemstress. Med Strokefinder får man träffsäker information där diskrimineringsfaktorer som språk, ursprung, socioekonomisk status och fysiska faktorer inte påverkar mätningen, säger Jonas Liljedal, marknadschef på Medfield Diagnostics och tidigare ambulanssjuksköterska. Han menar också att Strokefinder ger möjlighet till stora vinster för den enskilde, för vårdorganisationer och för hela samhället. Kostnader minskar från såväl undersökningar, behandling och sjukskrivning, som förkortad rehabilitering och förbättrad livskvalitet för patienten. marknaden. Processen tog endast sex månader. –Det är tack vare mycket hög kvalitet i arbete och dokumentation. Under utvecklingstiden har vi haft kontakt med många av världens ledande strokeforskare, så både produkten och företaget är välbekanta för många. Nu går vi in i en försäljningsfas med fokus på Norge, Nederländerna, Storbritannien och Grekland. Från grekiska FlexMed har vi nyligen erhållit en första kommersiell order på tre MD100 Strokefinder, avslutar Stefan Blomsterberg.
FOTO: MEDFIELD DIAGNOSTICS
FOTO: MEDFIELD DIAGNOSTICS
Stefan Blomsterberg
VD Medfield Diagnostics
Text
Ulrika Fallenius
Medfield Diagnostics.
Framtidens sjukhus är inom räckhåll
Vi behöver inte gå över ån efter framtidens sjukhus. Det räcker att ta klivet över tröskeln.
Text
Felicia Hedetoft & Daniel Eriksson
Läs mer på
nordicshc.org
Åtminstone om vi bestämmer oss för att nyttja lösningarna, kunskapen och den unika kompetens som redan finns till hands.
Innanför dörren till framtidens sjukhus levereras kvalitativ vård trots hårda knackningar från omvärldens störningar: klimatförändringar, pandemier och stundande energikriser. Sjukhuset står stadigt i stormen, motståndskraftigt och anpassningsbart.
Och detta är ingen tillfällighet. Fossila bränslen har strategiskt fasats ut och engångsartiklar har blivit cirkulära. Avloppsvattnet renas från läkemedelsrester, överskottsvärmen och kylan tas om hand, all rengöring är kemikaliefri, automation besparar anställda från tunga lyft och monotona uppgifter, och befintliga tillgångar av utrustning delas samt optimeras.
Brist på samverkan
Men medan vi står kvar på andra sidan tröskeln stämplar vi gärna framtidens sjukhus som en önskedröm. Sanningen kan då vara upplyftande: Det finns mycket att göra för att förverkliga drömmen. Varför väljer vi då att gå över ån efter vatten eller, som i detta fall, efter framtidens sjukhus?
Anledningen är sannolikt inte bristen på innovation. Gröna hälso- och sjukvårdsprodukter och tjänster finns på marknaden och har hjälpt Sverige att bygga upp ett gott internationellt renommé. Våra sjukhusbyggnader associeras med plusenergi, snökyla och luftgasreningsteknik. Inte minst den europeiska energikrisen har triggat intresset för hur svenska sjukhus i snitt kan använda betydligt mindre energi per kvadratmeter.
Det är nog snarare bristen på samverkan som hindrar oss från att se vattnet i ån.
Hållbara sjukhus för framtiden
I Sverige har vi en tendens att luta oss tillbaka på ingrodda stuprör och slentrianfinansierade satsningar. Många möjligheter förblir tämligen okända på hemmaplan och strategier för att bemöta omgivningen övervägande reaktiva. Att dessutom addera intern konkurrens i smeten förlamar vår förmåga att se helheten: hur gränsöverskridande beslut kan föra oss framåt.
Gröna, hållbara sjukhus kan bidra med samhällsnytta, exportintäkter och nya arbetstillfällen. Den som tvivlar kan se till det tvärsektoriella nätverk som Nordic Center for Sustainable Healthcare (NCSH) har byggt upp sedan 2015. Nätverket tillgängliggör befintliga lösningar och bästa praxis från Norden, med samarbetsmodell à la multiintressent-dialog.
Att använda vattnet mitt framför näsan borde vara Sveriges strategi. Framtidens sjukhus är inom räckhåll och kunderna står redo: Hållbar sjukvård kan bli vår nästa stora exportindustri. För att detta ska lyckas krävs partnerskap, samsyn och framför allt, vilja.
FOTO: PRIVAT
Felicia Hedetoft
Head of Communications, NCSH
FOTO: PRIVAT
Daniel Eriksson
Founder & CEO, NCSH
Letar du efter dagens gröna sjukvårdslösningar?
Oncotype DX®-testet rekommenderas för användning inom svensk bröstcancervård
Oncotype DX®- testet, är det enda genomiska testet för bröstcancer som kan förutsäga den förväntade nyttan av cytostatika. Därmed kan man undvika såväl över- som underbehandling och samtidigt förbättra patienthälsan och spara pengar.1, 2
Den 19:e november 2021 rekommenderade Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) Oncotype DX Breast ®Recurrence Score -testet för användning vid beslut om adjuvant kemoterapi för patienter med hormonpositiv,
2 Testet
HER2-negativ tidig bröstcancer. används redan rutinmässigt i fertalet länder i Europa och världen och har hittills genomförts på över en miljon
3patienter. Reducerar både över- och underbehandling MTP:s rekommendation kommer efter att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) i juni 2021 publicerat en hälsoekonomisk utvärdering av ®Oncotype DX -testet där det framkom att testet är det enda vars användade förväntas resultera i reduktion av både över- och underbehandling med cytostatika. TLV konstaterade även att ®användandet av Oncotype DX -testet leder till förbättrad patienthälsa och kostnadsbesparingar jämfört med
1nuvarande klinisk praxis.
”– I jämförelse med Prosigna (den andra metoden som rekommenderas ®av MTP) är Oncotype DX -testet vad vi hälsoekonomer kallar en dominant metod, det vill säga som både vinner hälsa och sparar resurser, säger Lars-
Åke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, efter att ha jämfört de två metoderna utifrån TLV:s
HTA-rapporter. ca 80 % kvinnor med lymfkörtelnegativ sjukdom som inte har någon signifkant nytta av cytostatika (baserat på ®Recurrence Score -resultat 0-25) samt den viktiga minoritet (med ett resultat på 26-100) för vilka cytostatika har en signifkant betydelse för minskad
4återfallsrisk.
Även resultaten från den randomiserade kontrollerade RxPONDER-studien, vilken inkluderar mer än 5 000 patienter (Kalinsky K et al. New Engl J Med 2021), visar att testet även identiferar de ca 80 procent postmenopausala patienter med spridning i upp till tre lymfkörtlar som inte har någon signifkant nytta av
5cytostatika. För mer information gå till: https://www.oncotypeiq.com/en-GB/ breast-cancer/healthcare-professionals/oncotype-dx-breast-recurrence-score/about-the-test Om Oncotype DX Breast Recurrence Score® -testet Oncotype DX Breast Recurrence ®Score -testet tillhandahåller information om den individuella biologin hos en tumör och underlättar därmed utformandet av individanpassade behandlingsmetoder vid hormonpositiv, HER2 negativ bröstcancer. Testet beställs av läkaren och utförs på en liten mängd tumörvävnad som samlas in under en biopsi eller operation. Efter att testet har utförts får läkarna tillbaka ett så kallat Recurrence Score - ett tal mellan 0 och 100 som indikerar återfallsrisk och uppskattad cytostatikanytta - specifkt för patientens tumör.
Både för lymfkörtelnegativa och lymfkörtelpositiva ®Oncotype DX -testet är det enda testet i MTPs rekommendation som genom kliniska randomiserade kontrollerade studier har validerats för användning hos både pre- och postmenopausala kvinnor samt för både lymfkörtelnegativ och lymfkörtelpositiv (1-3 positiva noder) tidig bröst-
2,4,5,6,7 Världens hittills största cancer. adjuvanta bröstcancerstudie, TAILORx (Sparano et al. New Engl J Med. 2018), som inkluderade mer än 10 000
®
patienter, visade på Oncotype DX -testets förmåga att identifera de
1. läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/medicinteknik/ halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/ arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html 2. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www. janusinfo.se/nationelltinforandeavmedicinteknik/rekommendationer.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html. 3. Genomic Helath Inc. Data on fle. 1 million patients tested. 2019 4. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121. 5. Kalinsky K, et al. New Engl J Med. 2021. 6. Gene expression and beneft of chemotherapy in women with node-negative disease, estrogen recpetor -postive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. 23, 2006, Journal of Clinical Oncology , Vol. 24, pp. 3726-3734. 7. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence socre assay in postmenopausal women with node-positive, osetorgen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retropsective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. 2009, The Lancet Oncology, Vol. 11, pp. 55-65.
