Livmoderhalscancer kan snart vara ett minne blott

Med förfinad screening och effektiv HPV-vaccination så skulle viruset bakom livmoderhalscancer snart kunna utrotas i Sverige. Det tror Karin Sundström, cancerepidemiolog och forskare på Karolinska institutet.

ISverige diagnosticeras omkring 550 kvinnor med livmoderhalscancer varje år, men sjukdomen kan förebyggas, upptäckas och botas. För man vet att det är det sexuellt överförbara humant papillomviruset (HPV) som orsakar livmoderhalscancer och tack vare forskningens framsteg finns idag ett vaccin som skyddar mot de vanligaste typerna av viruset. Det är därför HPV-vaccination numera ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Men det finns fler sätt att förebygga livmoderhalscancer.

Vaccin i vuxen ålder Karin Sundström studerar hur vaccination kan användas för att på sikt helt utrota livmoderhalscancer. Hon presenterar två verktyg som kan skydda kvinnor mot HPV. Det första verktyget är att vaccinera skolbarn i årskurs fem eller sex, men även vuxna kvinnor. Det har nämligen kommit nya rekommendationer kring vuxna kvinnor som numera har möjlighet att få vaccin för att minska risken att åter insjukna i HPV-infektion.

– Studier har visat att vaccinet kan ge visst skydd mot återfallsrisk hos dem som tidigare har haft cellförändringar orsakade av HPV-virus. För även om man genom så kallad konisering har avlägsnat de höggradiga cellförändringarna så finns det hos dessa kvinnor alltid en risk för nya cellförändringar. Genom vaccin i samband med behandling har vi kunnat se att dessa kvinnor har fått ett visst skydd mot återfall i höggradiga cellförändringar och därmed förhoppningsvis lägre risk för cancer längre fram.

Karin Sundström vill poängtera att slutresultaten från pågående vetenskapliga studier kommer dröja ytterligare några år, men att de preliminära fynden skapar förhoppning om en skyddseffekt. Hon påpekar att officiella instanser såsom Regionala Cancercentrum nu rekommenderar kvinnor som får behandling att diskutera med sin läkare om vaccinering kan vara lämpligt.

Förbättrade screeningtester

Det andra verktyget som Karin Sundström vill lyfta är screeningtest för livmoderhalscancer som kan hitta cellförändringar och förebygga livmoderhalscancer. Sedan slutet av 1960-talet, när gynekologisk cellprovtagning infördes i landet, har förekomsten av livmoderhalscancer mer än halverats. Cellprovtagning har utvecklats och analyserar i första hand för HPV, vilket gör att man kan minska cancerrisken med ungefär 90 procent.

– Testet är känsligare och bättre på

WHO uppskattar att över 250 miljoner människor i världen har lymfödem

Text SÖF

Denna artikel är i samarbete med Svenska Ödemförbundet.

Lymfödem och lymfatiska sjukdomar är okända, underdiagnosticerade, underbehandlade, underfinansierade och lymfystemet är så gott som obeforskat i Sverige.

Lymfödem drabbar uppskattningsvis 15 procent av alla canceröverlevare. Över 500 000 personer lever i dag i Sverige efter cancer, många av dem med kronisk cancer och livslånga biverkningar.

Lymfödem förekommer för en stor del av cancerbehandlade inklusive att identifiera kvinnor med höggradiga cellförändringar än tidigare metoder. Dessutom är det möjligt att numera göra ett självtest i hemmet vilket av olika skäl kan fånga in fler kvinnor. Det betyder bättre möjligheter att tidigt identifiera de kvinnor som behöver behandling för att minska risken för en senare, mer allvarlig sjukdom, säger Karin Sundström. prostata-, mun- och hals-, kolorektalsamt gynekologisk cancer. Tillgång till behandling och hjälpmedel varierar mellan regionerna.

Ta cellprov när du blir kallad Kvinnor från 23 års ålder och upp till 70 år kallas för gynekologisk cellprovtagning med några års mellanrum. Statistiken är god: runt 90 procent har tagit ett cellprov de senaste sex åren, vilket är en hög siffra jämfört med många andra länder. Men man nöjer sig inte med det.

– Det är av högsta vikt att så många som möjligt gör testerna, för vi är oroliga att det finns kvinnor med cellförändringar som löper hög risk att utveckla livmoderhalscancer om vi inte hittar dem i tid. Helst ska ingen kvinna i Sverige behöva få livmoderhalscancer när vi nu har så bra sjukdomsprevention, säger Karin Sundström.

KS har mottagit forskningsanslag till Karolinska Institutet från MSD, tillverkaren av HPVvaccinet Gardasil.

USA:s hälsoinstitut, NIH, uppskattar att primärt lymfödem kan drabba så många som 1 av 300 barn. Primärt lymfödem kan utvecklas vid hormonförändringar, infektioner, trauma, insekts- och fästingbett och/eller skada på lymfsystemet.

Lipödem med diagnoskod R60.0B drabbar i de flesta fall kvinnor vid hormonella förändringar som pubertet, graviditet och klimakteriet. Den svenska vården saknar kunskap om lipödem som utmärks av smärta vid beröring, lipomer och en kropp som kan ha storlek 36 i överdelen och 44 i underdelen. Det finns i dag behandling utifrån beprövad erfarenhet som skulle kunna hjälpa personer med lipödem i stället för att de utvecklar funktionshinder, depressioner och långa sjukskrivningsperioder.

SÖF, Sveriges riksförbund för kroniska ödem, sprider information och kunskap samt verkar för att ett kunskapscenter inom lymfologi inrättas i Sverige.

Läs mer om SÖF genom att scanna QR-koden