Medicinsk Access 2015 #1 by Medicinsk access

2015

ÅRGÅNG 11

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Trotsade BVCläkarens råd:

Loves autism försvann när kosten lades om

Skydda dig på solsemestern:

Aktiniska keratoser ökar GÄSTLEDARE: JÖRGEN LUNDÄLV

AMBULANSFÖRARE HAR FÖR LÅNGA PASS

”Smärtpatienter lider i onödan”

Nya rön om Omega3:

Äta mycket fisk förebygger KOL Negativ trend inom typ 2-diabetesvården

Y INON NYN AKTAIOT KI DID ININ

BÄTTRE BÄTTRE reduktion av reduktion av STROKE/ STROKE/ SYSTEMISK SYSTEMISK EMBOLISM EMBOLISM jämfört med warfarin2 2

h h oc ocT) av TD) V adve 1 DVs ( dean 1 na s b( o angg naux bom ggby uxs v mro byre vo ront refö oEs h ntve fö t E hL vjuep mstamh oLch juvpd ) sLaE) oVcT vgda (LmE ( VeTD g lain mlis e nDd linnd lisbo nd a ndha bom amm haBe mge mkmo Be ungleunerkåoter l åt

Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer

BÄTTRE

säkerhetBÄTTRE avseende säkerhet avseende

ALLVARLIG ALLVARLIG BLÖDNING jämförtBLÖDNING med warfarin 2

jämfört med warfarin2

jämfört med warfarin

® ENBART ELIQUIS ENBART ELIQUIS®UPPVISAR UPPVISARBÅDA BÅDA

Eliquis®®, den enda faktor Xa-hämmare som uppvisat signifikant Eliquis , den enda faktor Xa-hämmare somoch uppvisat signifikant reduktion av stroke/systemisk embolism färre allvarliga reduktion av stroke/systemisk embolism och färre allvarliga blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer.2 2 blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer. Eliquis® (apixaban) Rx. är en direkt faktor Xa eller som kan komma att genomgå trombolys eller som filmdragerade tabletter i styrkan 2,5 mg hämmare, ATC-kod: B01AF02, indikationer embolektomi. Samtidigtrombolys behandling 5 mg. Texten är baserad på iproduktresumé Eliquis® (apixaban) Rx. är enmed direkt faktor Xa pulmonell eller som kan komma att genomgå eller och som filmdragerade tabletter styrkan 2,5 mg 1. hämmare, Profylax avATC-kod: venös B01AF02, tromboembolism (VTEp) med Eliquis® och NSAID inklusive acetylsalicylsyra juli52014. med indikationer pulmonell embolektomi. Samtidig behandling 28och mg. Texten är baserad på produktresumé hos vuxna patienter som tromboembolism genomgått elektiv (VTEp) höft- bör skeEliquis med ®försiktighet på grundacetylsalicylsyra av potentiellt 1. Profylax av venös med och NSAID inklusive 28 juli® 2014. ® eller Profylax av stroke blödningsrisk. Eliquis®på rekommenderas inte Eliquis ® är receptbelagt. Eliquis ® 2,5 mg hos knäledsplastik. vuxna patienter 2. som genomgått elektivoch höft- högre bör ske med försiktighet grund av potentiellt 5 mg ingår i läkemedelsförmånen. Eliquis är receptbelagt. Eliquis 2,5För mg systemisk embolism (NVAF) hos vuxna patienter patienter med kreatininclearance < 15 ml/min, eller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och tillhögre blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte och och pris se www.fass.se. och 5 mginformation ingår i läkemedelsförmånen. För med icke-valvulärt immer: en tilltill patienter som genomgår dialys eller till patienter systemisk embolismförmaksfl (NVAF) hos vuxnamed patienter patienter med kreatininclearance < 15 ml/min, fullständig fullständig information och pris se www.fass.se. eller riskfaktorer, såsom tidigare stroke elleren med mekanisksom hjärtklaffprotes. till medflera icke-valvulärt förmaksfl immer: med till patienter genomgår dialysAnvändning eller till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad transitorisk ischemisk attack ålder ≥ 75eller år, patienter med kreatininclearance015-29 ml/mintill övervakning. eller flera riskfaktorer, såsom(TIA), tidigare stroke med mekanisk hjärtklaffprotes. Användning Detta läkemedel är föremål för utökad hypertoni, ske med För patienter ml/min med transitorisk diabetes ischemisk mellitus, attack (TIA),symtomatisk ålder ≥ 75 år, bör patienter medförsiktighet. kreatininclearance015-29 övervakning. Bristol-Myers Squibb AB, tel. 08-704 71 00, hjärtsvikt (NYHA-klass 3. Behandling av NVAF minstFörtvåpatienter av följande hypertoni, diabetes≥ II).mellitus, symtomatisk bör och ske som med uppfyller försiktighet. med Bristol-Myers Pfi Squibb 08-704 00, djup ventrombos (DVT) lungembolismav kriterier: ålder ≥ 80 år, kroppsvikt ≤ 60avkgföljande eller www.bms.se hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II). och3. Behandling NVAF och som uppfyller minst två zer AB,AB,tel.tel. 08-550 52 71 000, (LE), återkommande DVT och serumkreatinin (133 µmol/l) djupFörebyggande ventrombos av(DVT) och lungembolism kriterier: ålder≥ ≥1,5 80mg/dl år, kroppsvikt ≤ 60 kgsamt eller www.pfi www.bms.se Pfizer AB, tel. 08-550 52 000, zer.se LE(LE), hosFörebyggande vuxna. Eliquisav® återkommande är kontraindicerat patienter med nedsatt DVTvid och förserumkreatinin ≥ 1,5enbart mg/dl allvarligt (133 µmol/l) samt www.pfizer.se ® kliniskt kantEliquis pågående och vidvid njurfunktion 15-29 ml/min) LE hossignifi vuxna. är blödning kontraindicerat för patienter(kreatininclearance med enbart allvarligt nedsatt DVT = Djup ventrombos LE = Lungemboli händelse som gerblödning betydande en dossänkning. 15-29 Dosjustering kliniskt eller signifitillstånd kant pågående ochriskvid rekommenderas njurfunktion (kreatininclearance ml/min) Referenser: Eliquis ® (apixaban) produktresumé. DVT = Djup 1. ventrombos LE = Lungemboli förhändelse större blödning. Försiktighet rekommenderas inte nödvändig en hosdossänkning. patienter med lindrigt Tillgänglig eller tillstånd som ger betydande risk ärrekommenderas Dosjustering på: http://www.ema.europa.eu. Senast läst Referenser: 1. Eliquis ® (apixaban) produktresumé. vidförtillstånd med ökad blödningsrisk. Eliquis® tillär måttligt nedsatt njurfunktion. kan 14Tillgänglig större blödning. Försiktighet rekommenderas inte nödvändig hos patienterPatienter med lindrigt juli 2014. på: 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011; http://www.ema.europa.eu. Senast läst ® rekommenderas inteökad somblödningsrisk. ett alternativ till ® fortsätta använda Eliquis under konvertering vid tillstånd med Eliquis till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter kan 365: 981–992. 14 juli 2014. 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011; ® ® ofraktionerat heparin hos ett patienter medtill (NVAF). Eliquis rekommenderas inte till patienter Publiceringsdatum: rekommenderas inte som alternativ fortsätta använda Eliquis under konvertering 365: 981–992. augusti 2014 Jobbkod: EUAPI724 ® ® Publiceringsdatum: augusti 2014 Jobbkod: EUAPI724 lungembolism är hemodynamiskt instabila allvarligt nedsatt leverfunktion.inte Eliquis finns www.eliquis.se ofraktionerat som heparin hos patienter med med (NVAF). Eliquis rekommenderas till patienter lungembolism som är hemodynamiskt instabila med allvarligt nedsatt leverfunktion. Eliquis® finns www.eliquis.se

Innehåll #1 2015 Chefredaktör och redaktion: Katarina Mattsson Tel: 070-710 69 73 E-post: katarina@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Annonskraft Ulrika Carlström Tel: 0651-169 93 Mobil: 070-24 24 588 ulrika@annonskraft.se Annonstraﬃ c: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.13, 2015 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

10 Diabetessjuksköterskorna får beröm 5

Trafikfara: Ambulansförare har för långa pass

Se upp med aktiniska keratoser

44 Vem ska ta hand om patienterna med långvarig oförklarad smärta?

16 Risken för typ 2-diabetes påverkas redan i fosterlivet 17 Protein i fett kan skydda mot fetma och diabetes 18 Loves autism försvann när kosten lades om 24 Nej till att köpa sig bättre vårdkvalitet 25 Äta mycket fisk förebygger KOL

31 Medicinsk yoga har fått snabb spridning

20 Knäck förändringskoden!

26 Omega 3 kan förebygga och fördröja demens 28 Fiskfett förebygger och lindrar på sikt 30 Fler kvinnor än män med typ 1-diabetes dör i förtid 34 Medicinnotiser 36 Hänt i skvättet 48 Sjukvården borde leasa teknisk utrustning oftare 50 Operation av reumatism fortsatt viktigt 51 Bättre balans för äldre med Parkinson

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / altanaka

52 Parkinson kan ge sexfixering eller minska sexlusten

40 Kan paleokost hålla dig frisk? #1 2015

Hej! Hur har ni det i snorträsket? Februari är för mig ingen favoritmånad men nu är den snart slut! Och vi bjuder som vanligt på en blandning av sött och salt, det vill säga både goda nyheter om forskningens framsteg och saltade om vården när den inte fungerar.

Att hamna i en ambulans är illa nog, nickar sedan ambulansföraren till vid ratten kan det sluta med katastrof. Vår gästledare belyser problemet med övertrötta ambulansförare och påpekar att de borde ta större ansvar för sin jobbsituation. Allt är inte arbetsgivarnas fel. Dumsnål smärtvård

Sedan har vi en utmärkt artikel om hur vården tar hand om smärtpatienterna. Eller rättare sagt hur läkarna helst inte tar hand om smärtdrabbade utan bollar runt dessa ”jobbiga” patienter som sällan går i mål. Att utreda orsak till smärta, typ av smärta och vilken behandling som är bäst för den drabbade tar nämligen TID – och den är som bekant en bristvara inom svensk sjukvård, trots att svenska läkare har färre patienter per dag än i många andra länder. Billig ska smärtbehandlingen helst också vara. Hur effektiv den är spelar tydligen mindre roll. Följden blir förstås att smärtpatienterna lider i onödan, kan jobba mindre eller inte alls och så blir det dyrare i slutändan. En söt och glad nyhet handlar om en envis liten familj

med en autistisk son. Föräldrarna lyckades få honom bra genom att helt lägga om hans kost. Lättare sagt än gjort men självklart ”lönade” det sig för alla – inom och utom familjen. Det där med kosten, ja – äter du fisk minst tre gånger i veckan eller gör du som jag och många andra svenskar – äter fiskoljekapslar? Omega 3-forskningen är massiv, rönen rullar in och nu visar det sig att fiskfett även förebygger KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dumsnål diabetesvård

Inom diabetesområdet vinner forskningen också framgångar, vi belyser några av dem. Men det tar tid innan de nya rönen genomsyrar vården som blivit sämre, enligt en stor undersökning. Typ 2-diabetikerna har sämre koll på sin sjukdom, får mindre utbildning om den och följer ordinationerna sämre. Samtidigt som det pumpas ut nya preparat på marknaden eftersom diabetes är en ”lönsam” sjukdom för industrin. Slutar med lite socker i botten – medicinsk yoga sprider sig inom vården och den lönar sig – både medicinskt och samhälls ekonomiskt. KATARINA MATTSSON Chefredaktör

Som gästledare i Medicinsk access får du en chans att säga din eller din organisations åsikt. Tag chansen och kontakta vår chefredaktör, katarina@medicinskaccess eller tel: 070-710 69 73 för en diskussion om ämne, textlängd med mera. Nedan ser du några av våra senaste gästledare. Medicinsk access är en oberoende populärvetenskaplig tidskrift som gärna skapar debatt.

Medicinsk access nr 6 2014 MARGARETHA MOLIUS Förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet

”Flertalet vet inte om att fyllningsbyte kan fås som del i en medicinsk behandling (tandvårdsförordningen 6 och 7 §§) till samma kostnad som sjukvården.”

#1 2015

Medicinsk access nr 7 2014 LOUISE UNGERTH Chef Konsument & Miljö, Konsument föreningen Stockholm

”En av fyra flingor innehåller över 30 procent socker. Betydligt mer än vuxensortimentet, och illa nog tycker vi.”

Medicinsk access nr 8/9 2014 INGEMAR FÄRM Ordförande i Svenska migränförbundet

”Migrän kräver därför individuell behandling och behov av kontinuitet både i vården och i kontakterna med till exempel Försäkringskassan.”

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 600 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@medicinskaccess.se, tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens chefredaktör är Katarina Mattsson, katarina@ medicinskaccess.se, tel: 070-710 69 73. Mediapro Katarina Mattsson nås på samma nummer samt via katarinamattsson @telia.com Tidningens lay-out och hemsida görs av Håpe kommunikation. Håkan Persson nås via info@hapekom.se tel: 070-513 48 01.

GÄSTLEDARE

Trafikfara:

Ambulansförare har för långa pass – även förarna ignorerar tröttheten Trötthet och utmattning är kända riskfaktorer för alla bilförare. Under senare tid har vilotider för utryckningsförare inom ambulanssjukvården uppmärksammats i olika sammanhang. Som ambulanssjuksköterska måste man alltid ha rätt att vid trötthet lämna ifrån sig bilnyckeln utan att riskera repressalier från sin arbetsgivare.

Jag ska här diskutera situationen för ambulansförare i två nordiska länder: Finland och Sverige. De arbetar allt för långa arbetspass för att detta ska vara förenligt med god trafiksäkerhet och försvårar därmed det skadeförebyggande arbetet mot trafikskador i de nordiska länderna. De är vältränade, välutbildade och har erfarenhet i sin profession. Jag talar om ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare som kör ambulanser. I medierna har de det senaste året beskrivits som trötta och slitna i samband med långa dygnspass i både Finland och Sverige. I november förra året avslöjades att var tredje ambulansförare hade nickat till bakom ratten i Sverige. Detta är välkända fakta som ingen har blivit vare sig piggare eller uppmuntrad över. Tämligen tyst ändå

Ändå sker ingenting. I väntan på krascher och fler personskador i trafiken är det tämligen tyst om de sovande professionerna. Men är det enbart en fråga om slimmade organisationer, tuffare arbetsklimat och ett hårdare samhällsklimat som är förklaringarna till utvecklingen? Ambulansförare i Finland och Sverige arbetar ibland i 24 timmar i sträck. I november förra året avslöjades att var tredje ambulansförare hade nickat till bakom ratten i Sverige. Det finns arbetstidsregler som reglerar vilotiden i båda länderna. Akutvårdare i Finland har undantagslov att arbeta i 24 timmar i sträck (Arbetstidslagen 3 kap 14§). Arbetstidslagen i Sverige (SFS 1982:673) gäller alla och säger hur mycket en anställd får arbeta per dygn. Enligt 13 § har alla rätt till minst 11 timmars ”sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila)”. Vilan satt på undantag

Inom ambulanssjukvården i Sverige använder man så kallad dygnstjänstgöring vilket ibland innebär att sjuk-

sköterskor tvingas jobba och köra ambulans 24 timmar i sträck. Vilan och sömnen är satt på undantag. Arbetsgivarna har en skyldighet att ge vettiga och rimliga arbetsscheman. Men varje utryckningsförare har ett egenansvar som förare. Att köra bil i ett uttröttande tillstånd är förarens eget ansvar. Det är därför förvånande att så många ambulanssjuksköterskor och poliser kör utryckningsfordon trots att de är så trötta istället för att lämna ifrån sig bilnyckeln och låta bli. Ovilja till vidareutbildning

Av egoistiska skäl finns det också de sjuksköterskor som vill ha kvar de kritiserade dygnspassen då de själva Bristen på fort- och vidareutbildning i utryckningskörning, riskutbildning med mera är uppenbar samtidigt som många inte tar sin egen trötthet på allvar. gynnas med långa ledigheter. Då spelar det egentligen ingen roll vilka intentioner arbetsgivaren har enligt min mening. Jag vill hävda att det finns utryckningsförare som är bekväma. De känner till trafikmiljöerna de färdats i och rutiner. En del upplever att de inte behöver någon mer utbildning; de är ju redan mästare i bilkörning. Bristen på fort- och vidareutbildning i utryckningskörning, riskutbildning med mera är uppenbar samtidigt som många inte tar sin egen trötthet på allvar. Ny lag borde införas

Att åsidosätta trafiksäkerheten, patientsäkerheten men också den egna och kollegornas arbetsmiljö är allvarligt. Att spela med trafiksäkerheten är att inte längre ta hänsyn till medtrafikanterna och deras eventuella hälsoförluster som kan uppstå vid en trafikkrasch. Ett lagkrav för utryckningsförare borde införas omgående i de nordiska länderna. JÖRGEN LUNDÄLV Docent i trafikmedicin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, Umeå universitet och docent i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. #1 2015

Rakar du skallen eller är tunnhårig? Då löper du extra stor risk att drabbas av aktinisk keratos om du inte använder hatt eller keps i solen.

Solsemester i vinter?

Se upp med aktiniska keratoser – ökar risken för andra hudcancrar Det ökande soldyrkandet har fått sitt pris. Inte bara hudcancrar ökar utan dess förstadier som till exempel solskadan aktiniska keratoser, ett förstadie till skiveptilcancer. Aktiniska keratoser är den näst vanligaste diagnosen som ställs av dermatologer, hudläkare.

Vi har solat som aldrig förr de senaste decennierna. Det har varit och anses fräscht och snyggt att vara solbrun. Solbrännan har setts som ett hälsotecken. Vi har mera ledig tid än förr i tiden och reser till exotiska platser närmare ekvatorn där solen är starkare. Och solarier växte upp som svampar under 1980-talet – ”alla” skulle vara solbruna. Och nu betalar vi för det. Alla former av hudcancer och dess förstadier ökar. Jag kommer här att fokusera på aktiniska keratoser – en diagnos som ibland missas, de kan likna eksem och psoriasis. Det är dessutom en vanlig solskada som man själv bör var uppmärksam på. Och det är aldrig ”för sent” att börja skydda sig mot solen. Sträva som sandpapper

Aktiniska keratoser är ytliga solskador i hud som exponerats mycket för sol genom åren. De sitter som ytliga skrovligheter framför allt i ansiktet, dekolletaget, på handryggar och underarmar. Aktiniska keratoser känns ofta sträva som sandpapper och kan klia eller så kan man förnimma en stickande känsla. En del personer har enstaka men många gånger är hela områden i ansiktet drabbade, till exempel hela pannan. Tunnhåriga män och de med rakade skallar bör se upp med solexponeringen och skydda sig.

fått för mycket sol i förhållande till sin hudtyp och risken ökar för att man ska utveckla andra hudcancrar. Ljushylta sämre inbyggt skydd

Om man är ljushylt ökar risken för att huden skadas av för mycket solande. Till exempel har en person som är ljus i huden och har svårt att bli solbrun inget bra pigmentskydd för UV-strålar och därmed ett genetiskt sämre Aktiniska keratoser känns ofta sträva som sandpapper och kan klia eller så kan man för nimma en stickande känsla. Tunnhåriga män och de med rakade skallar bör se upp med sol exponeringen och skydda sig. inbyggt skydd jämfört med en person från södra Europa med något mörkare hud och som pigmenterar lättare i sol. Vi ser därför mycket solskador hos personer med ljus hud som har solat mycket. En halv miljon kan vara drabbade

Aktiniska keratoser ökar med åldern och mängden sol exponeing. Ingen vet säkert hur många som är drabbade i Sverige men siffror mellan 100 000–500 000 finns nämnda. I soldränkta Australien är 40-60 procent av befolkningen över 40 år drabbad. (se även tabell här intill). Ökar med fem procent per år

Öknings takten för olika hudcancerformer ligger på cirka fem procent årligen. Det gäller både skivepitelcancer, basalcellscancer och den allvarligaste formen av hudcancer - malignt melanom. Hur skyddar man sig?

Vilka löper risk att drabbas?

Aktinos betyder stråle och det anses att de är förstadier till skivepitelcancer med förändrade epitelceller i huden. Risken är inte så stor att en enskild förändring utvecklas till skivepitelcancer, en på tio under 10 års tid. De kan också läka ut spontant. Men om man tar i beaktande att de flesta har ett flertal spridda aktiniska keratoser så ökar risken. Aktiniska keratoser är dock en markör på att man har

• Genom att sola klokt. Först ska man låta bli att bränna sig, det vill säga inte bli röd i solen. Det kan låta lätt men tänk på att alla ”tål” solen olika bra. • En del kan vara längre i solen utan att blir brända för att de har en bättre pigmenteringsförmåga. Man måste anpassa tiden efter hudtyp. • En annan viktig faktor är att tiden på året - vinter eller sommar samt var man befinner sig på jordklotet spelar roll. #1 2015

Exempel på aktiniska keratoser. Foto: Hudkliniken Karolinska.

Solen är mycket starkare ju närmare ekvatorn man kommer. Man kan även bränna sig i Thailand en molnig dag. För stor dos sol på sikt

• Det är inte bara brännskador som spelar roll utan även att totalt ackumulera för mycket sol genom åren. Det är ganska vanligt att hela områden har olika stadier av aktiniska keratoser och flera stycken. Då är det lämpligt att behandla hela området.

Men det är ganska vanligt att hela områden har olika stadier av aktiniska keratoser och flera stycken. Då är det lämpligt att behandla hela området. Läkaren kan då skriva ut en kräm på recept som stryks på och då blir området sårigt under behandlingstiden med små sår och rodnader för att sedan läka till en slät och fin hud. Det finns också en metod där man stryker på en kräm och belyser med rött ljus efter någon timme, det heter fotodynamisk terapi och görs på läkarmottagningen. Få ned antalet insjuknade

• Vi rekommenderar att använda kläder och solskydd, gärna med hög solskyddsfaktor som till exempel 30. • Man måste applicera solskyddet rikligt för att få det skydd som anges på tuben och applicera flera gånger under en dag. En insmörjning på morgonen räcker inte hela dagen. Hur behandlas aktniska keratoser?

Det finns olika behandlingsmöjligheter. Frysbehandling med flytande kväve är lämpligt när man har någon enstaka förändring.

Frekvens Aktiniska Keratoser i vit befolkning 0-30 år

>40år

60-70år

I genomsnitt Quensland Australien

> 70år 34%

< 10%

80%

Australien

40-60%

USA

10-25%

England

6-15%

Referens (till hur vanligt AK är I England USA och I Australien): Holmes C et al Austr. J Dermatol 48,67-76;2007. Memon AA, Br J Dermatol. 2000;142, 1154-1159. Referens (till AK är den näst vanligaste diagnosen som ställs av dermatologer): Berman B J fam pract 2006; 55 suppl :1-8 Referens: till ökning av hudcancer: Cancerincidens i Sverige 2013, Socialstyrelsen.

#1 2015

Sammanfattningsvis ser vi att hudcancer och dess förstadier är en av de cancerformer som ökar mest. Solråd och prevention är viktiga för att bryta ökningstakten och för att med tiden få ner antalet insjuknade. MARGARETA FROHM NILSSON Överläkare vid Hudkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt även verksam vid Läkarhuset på Riddargatan i Stockholm.

Fakta om aktiniska keratoser: • De ökar markant varje år. •K an likna eksem och psoriasis – vid osäkerhet kan man ta ett hudprov. •H ar man en eller två synliga aktiniska keratoser finns det oftast ett flertal underliggande som inte syns för blotta ögat. Därför är det ofta klokt att behandla hela områden till exempel hela pannan på män och hela dekolletaget på kvinnor. På med kepsen män! •M än som är tunnhåriga på hjässan, eller rakade som är modernt nu, gör klokt i att använda keps för att inte få problem med aktiniska keratoser i skalpen i framtiden. • Det finns flera olika behandlingsalternativ – alla ger en rodnad och sårighet under 1-2 veckors tid efter behandling. Det är därför viktigt att välja en lämplig tidpunkt för behandling så att man inte ”förstör” till exempel en resa, social tillställning eller jobbplaner. Huden ser yngre ut • Det positiva med att behandla hela det solskadade området är att huden blir som föryngrad och kvitt från svåra solskador. • För att minska risken för framtida problem är det aldrig för sent att börja skydda sig mot solen.

Upp till 24 timmars smärtlindring Vid kronisk smärta

unik utformning med TVÅ SKIKT 1 upp till

snabb frisättning av paracetamol

8 timmars smärtlindring 1*

Upp till 24 timmars smärtlindring med endast 2 tabletter, 3 gånger dagligen Bättre följsamhet tack vare dosering 3 gånger dagligen2 Var vänlig se produktinformationen (SmPC) för en komplett lista över kontraindikationer, varningar och biverkningar. * Om man följer doseringen och tar två tabletter per tillfälle

Referenser: 1) Produktresumé Alvedon® 665 mg, 2014-11-12. 2) J Int med Res 2009; 37; 3721-35. Alvedon® 665mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum. Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Läs alltid instruktionerna på förpackningen och/eller i bipacksedeln noga innan användning. Alvedon® är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2014-11-12. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna. CHSE/CHALV/0010/15 02/2015

Diabetessjukskรถterskorna fรฅr berรถm:

Men negativ trend i av typ 2-diabetes i

i vården Sverige

Färre patienter får utbildning om sin typ 2-diabetes. Fler är okunniga om sitt blodsockervärde Och fler låter bli att ta sin ordinerade medicin än för fyra år sedan.

Det visar en en enkätundersökning, som genomfördes under våren 2014 bland över 2 000 diabetespatienter i sex län i olika delar av Sverige, och ville få kunskap om utvecklingen inom vården av typ 2-diabetes jämfört med resultaten från en liknande enkätundersökning 2010. De nya resultaten visar en negativ trend inom vården av typ 2-diabetes. Färre patienter får utbildning om sin sjukdom i dag än för fyra år sedan, allt fler är okunniga om sitt långtidsblodsocker, och allt fler låter bli att ta sin ordinerade medicin. Detta bäddar för sämre kontroll av den progressiva sjukdomen och risk för en rad komplikationer i form av följdsjukdomar. Typ 2-diabetes är en allvarlig, progressiv sjukdom och en stor ekonomisk belastning för sjukvården. Komplikationsrisken är hög och en individualiserad multifaktoriell behandlingsstrategi är därför särskilt angelägen. Det finns också ett stort mörkertal då många har sjukdomen utan att veta om det. Typ 2-diabetes kan inte botas, men risken för komplikationer och följdsjukdomar minskar avsevärt genom rätt behandling som håller blodsockret på en normal och jämn nivå. Typ 2-diabetes ökar i världen och enbart i Sverige lever minst 365 000 personer med sjukdomen. Det finns också ett stort mörkertal då många har sjukdomen utan att veta om det. Typ 2-diabetes kan inte botas, men risken för komplikationer och följdsjukdomar minskar avsevärt genom rätt behandling som håller blodsockret på en normal och jämn nivå. Diabetes kräver att den som är sjuk har stor kunskap om det egna tillståndet och engagerar sig i vården genom livsstilsförändringar och egenvård för att kunna hantera sjukdomen och undvika komplikationer som blodproppar, amputationer och för tidig död. Under våren 2014 genomfördes en enkätundersökning med syftet att få kunskap om hur diabetespatienter runtom i Sverige upplever kvaliteten i vården av typ 2-diabetes med avseende på den egna hälsorelaterade livskvaliteten. Undersökningen är en uppföljning av en identiskt upplagd undersökning bland diabetespatienter i Stockholm presenterad i början av 2010.[1] Den nya undersökningen har genomförts på initiativ av Svenska diabetesförbundet och AstraZeneca och har be#1 2015

(Figur 1) Knappt hälften (47 procent) anser sig ha huvudansvaret för sin behandling. Stockholm avviker där (54 procent) anser sig ha huvudansvaret. I Skåne är andelen som tycker att sjukvården har ansvaret högst (6 procent).

svarats av över 2 000 diabetespatienter, medlemmar i sex av Diabetesförbundets länsföreningar i olika delar av Sverige. Över hälften utan diabetesutbildning

Undersökningen visar att hela 52 procent av dem som haft diabetes i mindre än tre år aldrig har fått utbildning om sin sjukdom. I jämförelse med den tidigare undersökningen 2010 pekar resultaten på en oroväckande trend. Den nya sammanställningen visar bland annat att färre patienter får en utbildning om sin typ 2-diabetes trots en tydlig rekommendation om sådan utbildning i de nationella riktlinjerna för diabetesvården.[2] Allt färre patienter Avvikande utfall noteras i Stockholm där 54 procent anser sig ha huvudansvaret, och Skåne, där motsvarande andel är endast 6 procent. De flesta som svarat i Skåne anser således att sjukvården är huvudansvarig för en diabetes behandling. mäter och känner till sitt långtidsblodsocker trots att det Nationella diabetesregistret visar att endast varannan med typ 2-diabetes uppnår sitt målvärde. Identifiera problemområden

Enkätstudien ”Att leva med typ 2-diabetes” har genomförts i samarbete med Diabetesförbundet och 39 av dess lokala diabetesföreningar lokaliserade i sex län utspridda över Sverige. Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur medlemmar i diabetesföreningarna i Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västra Götaland och Östergötland anser att typ-2 diabetes påverkar deras liv, vad de tycker om den information de får/fått kring sjukdomen och om sin behandling. Genom enkäten hoppades man kunna identifiera ett 12

#1 2015

antal områden som kräver förbättringsåtgärder i framtiden. Enkätfrågorna byggde på frågor som ställdes i en motsvarande undersökning 2010, och som nu tjänade som referens för den nya undersökningens data om utvecklingen under de fyra år som gått mellan undersökningarna. Under mars-april 2014 skickades ett frågeformulär (enkät) ut per post till deltagarna i studien av ett undersökningsföretag. Frågeformuläret åtföljdes av ett informationsbrev och ett kuvert med betalt svarsporto men i övrigt fick enkätdeltagarna varken påminnelsebrev eller ersättning för sitt deltagande. Sex av tio besvarade enkäten

Av sammanlagt 3 492 förbundsmedlemmar som fick enkäten besvarade 2 086 personer frågorna via svarsposten. Det innebär en svarsfrekvens på 60 procent, vilket ger ett statistiskt mycket användbart underlag. De korrekta svaren som kom in hade god spridning och representation från de olika lokalföreningarna som deltog i undersökningen. Den demografiska profilen för deltagarna i undersökningen speglade en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. Hälften av personerna var under 73 år och den höga snittåldern medför naturligt att pensionärer dominerar (78 procent). Den demografiska profilen var i sort sett identisk med den vid undersökningen 2010. En tredjedel (33 procent) av de som svarat hade haft sin diabetes i mindre än 10 år mot 40 procent 2010. Övriga två tredjedelar (66 procent) hade haft sjukdomen i över 10 år jämfört med 60 procent 2010. Vanligast var att de tillfrågade hade haft diabetes i mellan 10 och 20 år (knappt 40 procent). Nio av tio tycker sig ta ansvar

Det framgår av enkätstudien att hela 90 procent av dem som svarat anser sig ha ”någon form av ansvar” för sin

(Figur 2) och (Figur 3) Utbildningsaktiviteterna har klart minskat i förhållande till 2010 och hela 40 procent har aldrig fått någon utbildning. Insatserna framförallt på sjukhus har minskat starkt. Bland de som haft sin diabetes 3 år eller kortare tid har hela 52 procent inte fått någon utbildning och utbildningen på sjukhus har mer än halverats De som är under 60 år betonar i ännu högre grad att man önskar få sin info personligen.

diabetesbehandling. Ungefär hälften (47 procent) anser att de själva bär huvudansvaret, och ungefär lika många (43 procent) ser diabetesvården som en kombination av eget ansvar och ansvaret att följa råd och behandlingsplaner från sjukvården. Avvikande utfall noteras i Stockholm där 54 procent anser sig ha huvudansvaret, och Skåne, där motsvarande andel är endast 6 procent. De flesta som svarat i Skåne anser således att sjukvården är huvudansvarig för en diabetesbehandling (Figur 1).

Framför allt har utbildningsaktiviteterna klart minskat i förhållande till 2010, och hela 40 procent av de svarande uppger att de aldrig fått någon utbildning om sin sjukdom över huvud taget. Siffran är ännu högre bland nydiagnosticerade.

Efterlyser bättre tillgänglighet

Av patienterna som haft sin diabetes i tre år eller kortare har drygt hälften (52 procent) inte fått någon utbildning alls (Figur 3). Ungefär 51 procent av dem som fått utbildning har fått den via vårdcentral eller sjukhus – en minskning från 69 procent 2010. Utbildning på sjukhus har minskat dramatiskt, och utbildning om typ 2-diabetes och dess vård är över huvud det område som uppvisar den största negativa förändringen i förhållande till 2010 (Figur 2).

De flesta patienter med typ 2-diabetes får sin behandling via vårdcentral/husläkare (85 procent). En klar majoritet (80 procent) har svarat att de är nöjda medan 15 procent är mindre nöjda eller missnöjda. De efterlyser förbättringar främst i form av ökad tillgänglighet och dialog. Majoriteten (81 procent) är nöjd med den information om diabetes och behandling som sjukvården ger, nöjdheten är speciellt stor med diabetessjukköterskan. Diabetesköterska och läkare är de främsta informationskällorna som patienterna anser sig ha om sin sjukdom. Trots det förklarar sig 40 procent av de svarande vara osäkra på om de känner till alla behandlingsalternativ, 12 procent känner inte till de befintliga alternativa läkemedlen. Andelen som inte känner till sitt blodsockervärde har ökat starkt från 6 till 26 procent. En ökad andel (73 procent jämfört med 66 procent 2010) känner sig delaktiga i sin diabetesbehandling. Men trots denna ökande trend i delaktighet visar det sig att osäkerhet och bristande kunskap i patientgruppen (56 procent) fortfarande är betydande negativa faktorer.

Hela 40 procent av de svarande uppger att de aldrig fått någon utbildning om sin sjukdom över huvud taget. Siffran är ännu högre bland nydiagnosticerade.

Endast var fjärde vet sitt långtidsblodsocker

Det framgår av enkätstudien att andelen som mäter sitt blodsocker har minskat från 95 till 88 procent 2014. Detta innebär en klar minskning av blodsockerkontrollerna i förhållande till 2010. Andelen som inte känner till sitt blodsockervärde har ökat starkt från 6 till 26 procent. Dessutom har andelen patienter som inte diskuterat sina blodsockervärden med någon inom vården ökat från 11 till 18 procent 2014 - en oroande utveckling. Insatserna för att undvika lågt blodsocker är överlag betydligt blygsammare 2014 än de var 2010. Andelen patienter som mäter sitt blodsocker regelbundet eller äter något när de känner att blodsockret är lågt har minskat under de senaste fyra åren. Det är en utveckling som förbryllar, i synnerhet som nära 60 procent säger sig vara orolig för sin diabetes och de följdsjukdomar som den kan medföra. #1 2015

(Figur 4) Andelen med tabletter eller annan injektionsbehandling har ökat starkt 2014. Biaguanider har ökat från 54 till 88 procent. Regionala skillnader där 30 procent i Uppsala får Sulfonider, 14 procent DPP4-hämmare och i V Götaland 15 procent Glinider.

Patienterna anser överlag att kost, blodsocker, blodtryck och vikt är viktigt att ha kontroll över, men de som har haft diabetes i tre år eller kortare lyfter fram viktminskning, motion och rökstopp som eftersträvansvärda mål i större utsträckning än de som haft diabetes i tio år eller längre. Totalt svarar 73 procent att det skulle vara värdefullt eller mycket värdefullt om deras behandling av diabetes kunde medföra viktnedgång. Fler låter bli att ta sin medicin

Enkätstudien presenterar också aktuella data om behandlingen av typ 2-diabetes runtom i Sverige, och om patienternas upplevelse av behandlingen samt dess påverkan av livskvaliteten. En anmärkningsvärd försämring sedan 2010 är att andelen patienter som tar sin ordinerade blodsockersänkande behandling har minskat från 83 till 77 procent. Det visar sig att de som arbetar följer föreskriven behandling i högre utsträckning (86 procent). Behandling med tabletter och tabletter/insulin dominerar starkt. Andelen som får tabletter eller anFramför allt är andelen patienter som fått utbildning och information signifikant mindre 2014 än fallet var 2010, och osäkerheten gällande behandlingen och oron för sjukdoms utvecklingen har ökat betydligt på fyra år. nan injektionsbehandling har ökat starkt fram till 2014 (Figur 4). Användningen av nyare läkemedel jämfört med övrig behandling varierar mellan regionerna i Sverige (se faktarutan på nästa sida). Med nyare läkemedel avses de som godkänts under de senare åren, till exempel SGLT2-hämmare, DPP4-hämmare och GLP1-analoger. Knappt hälften av dem som besvarade enkäten uppger sig inte ha haft något problem med blodsockerhalten/ hypoglykemi och få har behövt hjälp. De som har enbart insulin, däremot, har drabbats av sådana problem i betydligt högre grad (60 procent) än övriga. Osäkerheten vad behandlingen med blodsocker sänkande läkemedel ger för negativa effekter har ökat 14

#1 2015

fram till 2014. Andelen som föredrar att skjuta upp insättande av insulin har ökat från 56 till 64 procent under de senaste fyra åren. Kvinnor tycker att viktnedgång är mycket värdefullt (48 procent) Oroande med minskad kunskap

Resultaten enkätstudien 2014 överensstämmer ganska väl med fynden i 2010 års undersökning begränsad till Stockholmsområdet. Fortfarande är en majoritet nöjda med behandling, information och utbildning, men den nya studien påvisar en oroande trend inom vården av typ 2-diabetes i hela Sverige. Framför allt är andelen patienter som fått utbildning och information signifikant mindre 2014 än fallet var 2010, och osäkerheten gällande behandlingen och oron för sjukdomsutvecklingen har ökat betydligt på fyra år. Hela 40 procent av de svarande 2014 anger att de aldrig har fått utbildning om sin typ 2-diabetes och siffran är ännu högre för de nydiagnostiserade. Andelen som har angett att de fått någon form av utbildning har minskat med 13 procent sedan 2010, detta trots att Socialstyrelsen betonar vikten av utbildning i de nationella riktlinjerna för diabetesvården. [2] Utbildning är en viktig del av behandlingen som ger den enskilde förutsättningar för att ta ansvar för egenvården och för att undvika framtida komplikationer som är kostsamma för den enskilde individen och samhället. Bara hälften når behandlingsmålet

I dag når bara hälften av de med typ 2-diabetes behandlingsmålet för långtidsblodsockervärdet på HbA1c2. Höga HbA1c-värden ökar risken för komplikationer som synnedsättningar, njursvikt och hjärt-kärlsjukdomar. Mot bakgrund av dessa data är det alarmerande att andelen som inte känner till sitt långtidsblodsockervärde har ökat kraftigt, från 6 till 26 procent på enbart dessa fyra år. En negativ trend ses även när det gäller hur många som har diskuterat vilket värde man bör ha med sin vårdgivare (från 18 procent 2010 till 11 procent 2014). Detta

är motsägelsefullt med tanke på att majoriteten av de tillfrågade tycker att det är viktigt att ha blodsockervärdet under kontroll. Nära 60 procent oroar sig för sin diabetes och det är främst komplikationer till följd av sjukdomen som orsakar mest oro. Behovet av information är stort inte minst när det gäller nya behandlingsmetoder. Ett område där det finns en tvekan och oro är att gå från tabletter till insulin. Här behövs mer rådgivning och information till patienten. En oroande trend som avslöjas i enkätstudien är att allt färre patienter tar sin ordinerade blodsockersänkande behandling - en minskning från 83 till 77 procent mellan 2010 och 2014. Huruvida denna utveckling kan tillskrivas osäkerhet bland patienterna orsakad av bristande kommunikation återstår att studera. Slutsats:

De förändringar i svensk diabetesvård under de senaste fyra åren som enkätundersökningen ”Att leva med typ 2-diabetes” lägger i dagen pekar på en oroväckande utveckling avseende handläggningen av en allvarlig, progressiv

och växande folksjukdom. Effektiv vård av typ 2-diabetes förutsätter att den enskilde individen får tillgång till rätt kunskap och verktyg för att kunna sköta egenvården. Ett område där det finns en tvekan och oro är att gå från tabletter till insulin. Här behövs mer rådgivning och information till patienten. Enkätstudiens rön visar att det finns stora möjligheter till förbättringar av diabetesvården i sig, men också av kommunikationen med den enskilde diabetespatienten. Utbildning i egenvård är avgörande för en väl fungerande behandling, och det är en av sjukvårdens viktigaste uppdrag att utbilda och ge kunskap om exempelvis mat, motion och tillgängliga läkemedel. ANDERS LINDH Allmänläkare och verksamhets chef vid Husläkarna i Österåker, Åkerberga.

Förskrivning av nyare ”innovativa läkemedel”* jämfört med övrig behandling varierar mellan regionerna • H ögst förskrivning av de ”innovativa” är det i Skåne och V.Götaland (30 procent). Där är det jämnt mellan dessa och övrig behandling. Även i Uppsala är det signifikant högre (13 procent) • I Östergötland är det signifikant lägre förskrivning av de nya (5 procent) jämfört med övrig behandling • De som får ”innovativa” mäter i signifikant högre utsträckning själva sitt blodsocker (93 procent) jämfört med (89 procent). • De får också i högre grad teststickor utskrivna (93 procent) jmf med de som får övrig behandling (87 procent). • B lodsockret för de som har ”innovativa” testas signifikant oftare ”3 ggr om året eller oftare” (32 procent) jmf med för övriga (20 procent). • De som får ”innovativa” oroar sig i signifikant högre utsträckning för viktuppgång (39 procent) jmf med (26 procent), de oroar sig i signifikant lägre utsträckning för insulinbehandling (7 procent) jmf med (12 procent) • De som får ”innovativa” instämmer helt (25 procent) i signifikant högre utsträckning i påståendet "Behandling med blodsockersänkande läkemedel ökar risken för att gå upp i vikt." Jmf med övr (17 procent) • De som får ”innovativa” anser i signifikant högre utsträckning ”mycket värdefullt” (62 procent) jmf (46 procent) om diabetesbehandlingen kan medföra viktnedgång. * Till de nyare innovativa läkemedlen räknas SGLT-2, DDP-4 och GLP-1-analoger (Forxiga, Actos, Pioglitazon, Onglyza, Januvia, Galvus, Janumet, Eucreas, Komboglyze, Byetta, Bydureon eller Victoza)

Referenser: 1) Enkätundersökning bland diabetespatienter i Stockholm. Läkartidningen, 2011;108: 203-206. 2) Nationella (preliminära) riktlinjer för diabetesvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.

#1 2015

Risken för typ 2-diabetes påverkas redan i fosterlivet Redan i fosterlivet utsätts fostret för omständigheter som kan påverka risken för sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom senare i livet. För att minska riskerna för sjukdomsutveckling bör därför tiden under graviditeten inkluderas i riktlinjerna för hur vi förbygger typ 2-diabetes, anser forskare vid Lunds universitet.

Utvecklingen av typ 2-diabetes är ett ”moment 22”. I takt med att övervikt och fetma ökar, ofta med förhöjda blodsockernivåer som följd, ökar också antalet kvinnor som riskerar att drabbas av graviditetsdiabetes. Forskning har också visat att barn till mödrar med graviditetsdiabetes löper större risk att senare i livet drabbas av fetma och diabetes och så fortsätter det i en ond cirkel. I tidskriften Diabetes, Metabolic Syndrome & Obesity presenterar Paul Franks och Angela Estampador en översikt av de nya rön som framkommit inom fosterprogrammering de senaste decennierna. Fosterprogrammering

Fosterprogrammering är ett begrepp som innebär att händelser i fosterlivet kan orsaka förändringar som påverkar kroppens funktioner och sjukdomsrisk hos den vuxna individen. Dessa tankar har funnits i flera hundra år. Leonardo Da Vinci talade redan på 1400-talet om att kvaliteten på näringen som mamman förde över till sitt barn var beroende av vad hon själv åt. Pappans roll är mindre tydlig. I sin översikt belyser lundaforskarna några viktiga studier gjorda på djur som tyder på att även faderns leverne spelar roll för barnets hälsa. Men det var först på 1980-talet som idéerna togs upp av brittiska forskare som talade om födelseviktens betydelse för risken att drabbas av diabetes senare i livet. Analysera vävnadsprover

- Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att undersöka vävnadsprover från mödrar och deras spädbarn på molekylär nivå. Det kommer att bidra till utvecklingen av forskningen inom fosterprogrammering och risker för diabetes och hjärt- kärlsjukdom, säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi och författare till artikeln. Förhållandet mellan näringstillförseln under tiden i livmodern och födelsevikten (en markör för fosternutrition) och risken för diabetes är ”U-formad”. Det betyder att barn till mödrar som varit under- eller övernärda under gravidi16

#1 2015

teten löper större risk att drabbas av typ 2-diabetes, än barn till mödrar som ätit måttligt. - Även om en mamma inte har graviditetsdiabetes verkar för höjda blodsockervärden inverka skadligt på fostret. - Dagens riktlinjer för att förebygga typ 2-diabetes tenderar att fokusera på livsstilsförändringar och i vissa fall förskrivning av läkemedel. Vårt arbete samlar bevis för att det finns andra faktorer som kan ha betydelse mycket tidigare i livet och de bör inkluderas i riktlinjerna för hur vi förebygger typ 2-diabetes, säger Angela Estampador, medförfattare till artikeln. Mammans blodsockernivå

- Även om en mamma inte har graviditetsdiabetes verkar förhöjda blodsockervärden inverka skadligt på fostret. Däremot, begränsad viktökning och bibehållande av låga blodsockernivåer, också små sänkningar, har visat sig ha goda effekter, säger Angela Estampador. Så, hur mycket Paul Franks, professor i genetisk kan man skylla på epidemiologi. sin mamma när det gäller risken att utveckla olika sjukdomar? Och vilken roll har pappan? - Budskapet är inte att skuldbelägga någon, utan det handlar om att genom ökad medvetenhet få kunskap och möjlighet att förbättra sina barns Angela Estampador, medförfattare hälsa, säger Angela till studien. Estampador. Pappans roll är mindre tydlig. I sin översikt belyser lundaforskarna några viktiga studier gjorda på djur som tyder på att även faderns leverne spelar roll för barnets hälsa. Detta är ett viktigt område som kräver fortsatta kliniska studier på människor, hävdar Paul Franks och Angela Estampador. Källa: Lunds universitet

Att vara tjock ”på mitten” av kroppen ökar risken för typ 2-diabetes.

Protein i fett kan skydda mot fetma och diabetes SIK2 är ett protein som framförallt förekommer i fett. Forskare vid Lunds universitet som har studerat proteinets roll i fettceller har gjort nya fynd som kan bidra till ökad förståelse för hur fetma leder till insulinresistens och typ 2-diabetes.

det viktigt att reda ut vilka mekanismer i fettcellerna som styr fettlagringen.

Insulinresistens innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt. Det gör att cellerna inte kan tillgodogöra sig energin från näringsämnena i blodet efter en måltid. Många överviktiga utvecklar insulinresistens, men det är inte klarlagt varför. Alla överviktiga utvecklar inte heller typ 2-diabetes. – En teori om varför vissa feta drabbas av insulinresistens är att deras fettväv inte är tillräckligt bra på att lagra fett, vilket leder till fettansamling på andra ställen, som i muskler och lever. Vi vet att fetma som innebär att man är tjock ”på mitten” av kroppen, innebär en större risk för typ 2- diabetes, säger Olga Göransson som lett studien som nu publicerats i Journal of Cell Science.

Forskarnas hypotes var att SIK2 reglerade nivån av en så kallad glukostransportör, GLUT4 som hjälper cellen att ta upp glukos från blodet. Genom att minska mängden av SIK2 hos råttor och möss kunde de se att GLUT4nivåerna sänktes. – Vi tror därför att SIK2 krävs för att upprätthålla en normal blodsockerreglering och kanske också insulinkänslighet, säger Olga Göransson. Vi tror också att SIK2 kan ha en skyddande effekt i fettcellen. Brist på SIK2 skulle kunna vara ett led i uppkomsten av insulinresistens.

Mekanism vid fettinlagring

Lagrat fett bildas från fettsyror och socker som kommer från blodet. För att förstå vad som styr processen och varför det ibland går fel är

Studieledaren Olga Göransson.

Vi tror därför att SIK2 krävs för att upprätthålla en normal blodsockerreglering och kanske också insulinkänslighet.

Studier på människor pågår

I studien har forskarna identifierat de molekylära målen och även börjat kartlägga mekanismerna för exakt hur SIK2 ökar glukosupptaget i fettcellerna. Parallella studier på människor ger Olga Göransson och hennes forskarlag stöd för att mekanismerna kan vara desamma hos människor. – Vissa feta får diabetes, andra inte. Det finns ett stort behov av att identifiera mekanismerna i fettcellerna som kan ligga bakom detta. Baserat på våra preliminära resultat i människor tror vi att SIK2 kan vara involverat i detta. Källa: Lunds universitet. #1 2015

Trotsade BVC-läkarens råd:

Loves autism försvann när kosten lades om I dag är Love fyra år och helt normal. Han mår bra, kramas, leker och har kompisar, men så har det inte alltid varit. De tidigare autistiska dragen försvann med en stor kostomläggning och borttagning av allergiframkallande ämnen för snart två år sedan.

Redan som liten hade Love kolik och senare ständiga diaréer. Vid 18 månaders ålder försämrades situationen radikalt med Läkaren på Barnavårdscentralen sämre språk och sa till och med att det var barn motorik. misshandel att ta bort mjölken. – Han blev arg och frustrerad och vi förlorade ögonkontakten med honom, berättar hans mamma Maria. Det kändes som om han inte längre 18

#1 2015

behövde oss. Han var helt enkelt inte som andra barn. På Barnavårdscentralen betraktade de bara Love som trotsig, precis som andra barn i två-årsåldern. Föräldrarna upplevde dock att personalen inte lyssnade på deras oro och till slut krävde de att få komma till habiliteringen för att få en diagnos. – På habiliteringen lyssnade de i alla fall, säger Maria. De sa till och med att vi nog fick förbereda oss på att det skulle bli en autismdiagnos. Inga halvfabrikat heller

I samma veva som utredningen startade la familjen om kosten radikalt genom att ta bort gluten, mjölk, soja, socker och alla livsmedelstillsatser. Hel- och halvfabrikat bannlystes och de lagade all mat själva från grunden. – Att lägga om kosten hade vi funderat på en tid, säger

tar Maria. Love kom liksom ut ur dimman, såg oss och var lugnare på ett bättre och annorlunda sätt än tidigare. Föräldrarna tyckte ändå att det fanns någon form av störning kvar. De gjorde ett allergitest (ImuPro), vilket visade bland annat intolerans mot havre, kokos och Efter några veckor lugnade Love ner mycket annat. sig, men de stora förbättringarna kom inte förrän efter två månader. Autismen snabbt tillbaka – Innan testet var vi tvungna att ge Love vanlig kost Föräldrarna hade dock läst på och såg kostomställning- under några dagar och det bävade vi förstås för. Efter tre dygn kom autismen tillbaka och han blev frustrerad, en som en chans till bättring och väl värd att pröva. De ledsen och aggressiv igen, berättar Maria. Därefter tog det hade helt enkelt inget att förlora. Den första svårigheten två veckor innan allt blev normalt igen. var att hitta alternativ till Loves tidigare ensidiga diet på Nu när alla livsmedel som Love inte tål tagits bort fungmjölk, ost, keso, vitt bröd och banan. erar han utmärkt och är som alla andra barn. Han leker, Kaotisk start med ny kost har kompisar, pratar och har god ögonkontakt. Dock är det Att lägga om kosten blev en stor utmaning och de två första jobbigt för föräldrarna med alla matrestriktioner och det veckorna var fullkomligt kaotiska. Love var ömsom arg och behövs också kosttillskott för att inte ömsom ledsen och det var svårt att hitta mat han ville ha. riskera näringsbrister. – Vi hade kanske kunnat gå långsammare fram, säger (Namnen i artikeln är fingerade). Maria. Men vi var så inne på att ta bort det som kunde skapa problem. Efter några veckor lugnade Love ner sig, men de ANN-MARIE LIDMARK Biolog och folkhälsovetare, stora förbättringarna kom inte förrän efter två månader. konsult vid Nature Associates – Det var stort då ögonkontakten kom tillbaka, berätMaria. Många avrådde dock och menade att det kunde leda till näringsbrister. Läkaren på Barnavårdscentralen sa till och med att det var barnmisshandel att ta bort mjölken.

Fakta om autism, inflammationer och allergier Autism är en funktionsnedsättning med svårighet att kommunicera och samspela med andra. Ofta förekommer repetitiva och stereotypa beteendemönster liksom utvecklingsstörning. Autism anses vara en livslång funktionsnedsättning, men som framgår av intervjun här intill kan vissa helt eller delvis bli av med symtomen. Forskning visar att majoriteten barn med autistiska diagnoser har mag- och tarmproblem (1), att mag-tarmfloran är störd (2) och att förbättringar för vissa sker vid kostomläggningar (3, 4, 5). Enbart borttagning av gluten och/eller mjölkproteiner kan ibland vara tillräckligt (6, 7, 8). Allergi ökar risk för autism Forskning visar att barn och ungdomar med allergier löper

ökad risk att drabbas av autism (9). Allergier och annan överkänslighet kan orsaka inflammation (10, 11) i tarmen och hjärnan med risk för att kroppen egna vävnader attackeras (autoimmunitet). Reaktioner mot smak- och färgämnen, aminer eller salicylater ger inte alltid mätbar allergiska reaktioner. Istället handlar det om försämrad enzymaktivitet eller något annat som kan vara genetiskt betingat (3). Sådan överkänslighet kan vara svår att mäta och kräver att vissa livsmedel systematiskt utesluts (www.feingold.org). Laboratorietester finns för samtliga kända allergener i gluten och mjölk (www.cyrexlabs.com) liksom läckage av peptider till urinen (www.se.neurozym.com). Allergitester finns också för livsmedel och metaller ( www.imupro.se eller www.melisa.org).

Referenser: 1. McElhanon, BO, Mc Cracken, C, Karpen, S & Sharp , WG (2014). Gastrointestinal Symtoms in Autism Spectrum Disorder: A Meta-analysis. Pediatrics. 133(5); 872-883 2. Mulle, JG, Sharp, WG & Cubells, JF (2013). The Gut Microbiome: A New Frontier in Autism Research. Curr Psychiatry Rep. 15; 337 3. Srinivasan, P (2009). A review of dietary interventions in autism. Ann Clin Psychiatry. 21(4); 237-247 4. de Theije, CG, Bavelaar, BM, Lopes da Silva, S, Korte, SM, Olivier, B, Garssen, J & Kraneveld, AD (2014). Food allergy and foodbased therapies in neurodevelopmental disorders. Pediatr Allergy Immunol. 25(3); 218-226 5. Marti, LF (2013). Dietary Interventions in Children with Autism Spectrum Disorders – An Updated Review of the Reseach Evidence. Curr Clin Pharmacol. 9(4); 335-349 6. Whiteley, P, Shattock, P, Knivsberg, AM, Seim, A, Reichelt, KL, Todd, L, Carr, K & Hooper, M (2013). Gluten- and casein-free dietary intervention for autism spectrum conditions. Front Hum Neurosci. 5(6); 344 7. Mari-Bauset, S, Zazpe, I, Mari-Sanchis, A, Llopis-González, A & Morales-Suárez-Varela, M (2014). Evidence of gluten-free and casein-free diet in autism spectrum disorders: a systematic review. J Child Neurol. 29(12); 1718-1727 8. Vojdani, A, O´Bryan, T, Green, JA, McCandless, Woeller, KN, Vojdani, E & Nourian, AA (2004). Immune Response to Dietary Proteins, Gliadin and Cerebellar Peptides in Children with Autism. Nutri Neuroscience. 7(3); 151-161 9. Jyonouchi, H (2010). Autism spectrum disorders and allergy: observation from a pediatricallergy/immunology clinic. Expert Rev Clin Immunol. 6(3); 397-411 10. Theoharides, TC (2013). Is a subtype of autism an allergy of the brain? Clin Ther. 35(5); 584-591 11. Vojdani, A, O´Brian, T, Green, JA, Mc Candless, Woeller, KN, Vojdani, E, Nourian, AA & Cooper, EL (2004). Immune Response to Dietary Proteins, Gliadin and Cerebellar Peptides in Children with Autism. Nutr Neurosci. 7(3); 151-161

#1 2015

Knäck förändrings - sluta tro på dina tankar Intresset för positiv psykologi (studier om vad som får människor att må bra) har under senare år exploderat. Vi vet att vi mår bra av motion, att sluta röka, långvariga relationer, tacksamhet och meditation. Men trots det så förändras inte vårt beteende i större utsträckning. Vi vet vad vi ska göra, men vi gör det inte.

Att förändra beteenden är svårt. Och ännu mer komplicerat är det för oss som arbetar inom vården. Vi vars arbete allt mer handlar om att hjälpa och motivera våra patienter till livsstilsförändringar. Ett typiskt fallexempel är Ulf, 63 år med 20 kilos övervikt, högt blodtryck och diabetes. Primärvården erbjuder honom samtal Sluta tro på dina tankar, bara för hos en dietist för att du tänker att det är på ett att lägga om kossätt betyder inte att det är så. ten, han får fysisk aktivitet på recept och han får även träffa en diabetessköterska som gått kurs i motiverande intervju. Men trots det förändras ingenting. Räcker inte att vädja till förnuftet

Problemet är att vi som behandlare ofta bara vädjar till människors förnuft. Vi tänker att det borde räcka med vilja, målbilder och rätt attityd. Vi vet att vi ska vänta in patienten så att hen formulerar sina egna mål men ofta räcker inte tiden till: ”Om du börjar träna på gym tre dagar i veckan, minskar 20

#1 2015

på socker och kolhydrater så kommer du leva längre och må bättre” tänker vi kanske otåligt. Men i grunden handlar det om att olika delar av oss strävar åt olika håll. När förändring är svårt pågår en kamp inom oss mellan våra känslor, våra tankar, vår kropp och våra handlingsimpulser. Känslorna strävar efter välbefinnande, tankarna vill ha en snygg kropp, kroppen vill ha en glass, så vad blir då din handling? Det som står i vägen för förändring är ofta starka känslor och behov. Utan att ta hand om dem kommer impulser att styra vårt beteende utan att vi förstår varför. Det gäller att få alla fyra områdena att sträva åt samma håll, effektivt men inte helt enkelt. En metod för självkännedom

I min nya bok ”Förändringskoden – fyra nycklar till ett bättre liv” beskriver jag en modell för förändring som bygger på beteendeterapeutiska tekniker men även mindfulness, lösningsfokuserad terapi och motiverande intervju. Jag argumenterar för att vi (och våra patienter!) behöver öka vår förmåga att betrakta oss själva, se vad vi kan förändra och vad som ligger utanför vår kontroll. Det handlar om självkännedom. För att konkretisera detta ord tar jag hjälp av en modell som jag kallar för kartläggning. Modellen nedan illustrerar händelsekedjan från ”Situation” via ”Kropp, känsla, tanke, handling ” (de fyra nycklarna) till ”Konsekvenser”. Du måste utveckla förmågan att kartlägga din kropp, dina känslor och tankar och vad

över något som hänt (känsla) och du känner dig trött (kroppen) så du tar en kaka till (handling). Så här tänker jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det här känns i kroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den här känslan väcks i mig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Så här väljer jag att handla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Lär dig använda kroppsnyckeln Börja iaktta vad som händer i din kropp när du kommer i konflikt med dig själv. Stanna upp, ta ett djupt andetag och iaktta din egen kropp. Är du spänd eller avslappnad? Känner du obehag just nu? Bara notera hur det känns. När du registrerat vad du känner är det dags att lugna din kropp.

koden!

Gå från kortsiktighet (att äta en stor påse godis ger kortsiktigt en positiv konsekvens) till långsiktigt (att prata och reda ut en konflikt eller att gå en promenad ger långsiktiga positiva konsekvenser längre). • Andas djupt och långsamt, lär dig att djupandas. • Spänn av i kroppen. Träna in någon enkel avslappningsövning som du kan ta till. • Kolla vad det är du egentligen behöver just nu. Kanske behöver du ta en sväng till gymmet? Ringa någon? Vila?

du, rent konkret, gör när du är i de här situationerna. Du behöver också göra dig medveten om vilka konsekvenser ditt handlande medför på kort respektive lång sikt. Så här kan man arbeta med förändring i sex steg:

Känsla

Situation

Handling

Tanke

Kortsiktig

konsekvens

Långsiktig

konsekvens

Kropp

1. Beskriv situationen! Vad vill du förändra? Börja med att kartlägga vad det är som krånglar till det i ditt liv. Vad är det som ständigt ställer till det för dig? Vad skulle du verkligen vilja förändra? ...................................................................................

(Fyll i själv! Är det att börja motionera, sluta röka, lämna en destruktiv relation?) 2. Beskriv vad som händer när du ”trillar dit” igen. Vad händer i din kropp, vad känner du, vad tänker du och vad gör du? Exempel: Du vet att du borde minska på sötsakerna men tänker samtidigt att du är värd något gott efter en tuff dag (tanken), du kanske känner dig arg eller ledsen

4. Lär dig använda känslonyckeln Stanna upp och känn efter, vad är det du känner just nu? Låt känslan komma, försök inte trycka undan den. • Börja med att sätta ord på din känsla. Är du arg, rädd, orolig, ledsen? • Stanna i känslan, låt den komma och dra förbi. Undvik den inte. • Få en erfarenhet av att känslan klingar av. Det ligger i dess natur. 5. Lär dig använda tankenyckeln Lyssna inåt, vad är det du tänker? Vad säger du till dig själv? • Börja resonera med dig själv. Är det verkligen sant? Lyft fram tankarna och bolla gärna med någon annan om de stämmer. • Sluta tro på dina tankar, bara för att du tänker att det är på ett sätt betyder inte att det är så. • Formulera det du vill ha och hur du ska göra för att uppnå det. 6. Lär dig använda handlingsnyckeln Stanna upp, gör ingenting ännu – vilken impuls har du just nu? Vad skulle du vilja göra? • Gå från kortsiktighet (att äta en stor påse godis ger kortsiktigt en positiv konsekvens) till långsiktigt (att prata och reda ut en konflikt eller att gå en promenad ger långsiktiga positiva konsekvenser längre). #1 2015

Titti Holmer arbetar inom primärvården och är för närvarande aktuell med sin nya bok ”Förändringskoden – fyra nycklar till ett bättre liv” som vi lottar ut längst ned på sidan.

• Börja göra det du vill göra (genom att träna upp din förmåga att handla på ett visst sätt trots att det tar emot). • Sluta göra det du inte vill göra (genom att träna upp förmågan till impulskontroll). Namnge, förstå och sätt din känsla i ett sammanhang

Stanna

UTAN IMPULSKONTROLL Stimulus

(och känn känslan i kroppen!)

Inse att känslor klingar av

Acceptera dina

Resonera med dig själv Sluta tro på dina tankar

känslor

Överlista dina tankar

Tänk på det du vill ha

(och hur du uppnår det!)

Respons

Gör medvetna val

Lugna din kropp

Andas

Spänn av

Balansera dina behov

MED IMPULSKONTROLL Gå från kortsiktighet till långsiktighet

Sluta

(genom att bemästra

Stimulus

Medvetet val

Respons

dina impulser!)

Börja

(genom att handla trots att det tar emot!)

Figurer: Viktor Edqvist

Ett mellanrum att fylla ut

Vi psykologer kallar ibland det som händer för stimulus och vårt beteende för respons. Med hjälp av den här metoden kan du skapa ett ”mellanrum” mellan stimulus och respons. Som författaren och psykiatrikern Viktor Frankl formulerar det: ”Between a stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose our response. In our response lies our growth and our freedom.”

Mellanrum med möjligheter

Impulskontroll ger dig betänketid, den där extra sekunden som gör det möjligt för dig att göra medvetna val. Det ger en ökad frihet från dina vanemönster och får dig att växa eftersom du kan förändra dina negativa vanor. I stället för att agera automatiskt på det som sker omkring dig kan du själv bestämma vad du vill göra. Vill du låta dig styras av de kortsiktiga konsekvenserna? Eller vill du göra ett medvetet val? TITTI HOLMER Leg. psykolog, författare och föreläsare.

Tävling!

Vi lottar ut fem exemplar av Titti Holmers: ”Förändringskoden – fyra nycklar till förändring” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 12 mars! FRÅGA: SKA FÖRÄNDRING SKE PÅ KORT ELLER LÅNG SIKT ENLIGT TITTI HOLMER? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#1 2015

Torra slemhinnor är alldeles för vanligt! Närmare två miljoner svenskar, fler kvinnor än män, beräknas uppleva en känsla av torrhet i sina slemhinnor. Det är alldeles för många om du frågar oss. Membrasin® innehåller SBA 24®, ett unikt extrakt av havtornsolja som innehåller flera olika fettsyror samt vitamin A i form av karotenoider. Vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion. Slemhinnorna har en smörjande och fuktgivande funktion i exempelvis ögon, mun och underliv vilket har stor betydelse för livskvalitet och välbefinnande. Med hjälp av Membrasin® ger du dig själv en möjlighet att tillföra dina slemhinnor välgörande fukt som skyddar dem från uttorkning. Vi hoppas därför att fler ska upptäcka Membrasin® som redan idag är Sveriges mest sålda kosttillskott innehållande olja från havtornsbär*.

Finns som flytande och i kapslar.

GfK Medic Scope juni 2014

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt 0515 - 77 78 79.

Nej till att köpa sig bättre vårdkvalitet © Can Stock Photo Inc. / gajdamak

- behovet ska styra

Ingen ska kunna köpa sig till bättre vårdkvalitet i den offentliga vården, anser Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en rapport

Kjell Asplund, ordförande i Smer.

Rådet anser att medfinansiering strider mot hälso- och sjukvårdens mål och värdegrund: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet ska ges företräde. Rådet menar att medfinansiering kan komma att påverka denna värdegrund genom att man gradvis riskerar att överge tanken om en offentligt finansierad sjukvård av hög kvalitet till alla. Etiska analyser bör göras

Resultatet kan bli en offentlig sjukvård på låg basnivå och risk för en ökad grad av ojämlikhet i hälsa. Smer uppmanar nu landstingen att göra fördjupade etiska analyser inför beslut om med- och egenfinansiering av enskilda hälso- och sjukvårdsinsatser. Bakgrunden till Smers rapport är att en ny form av medfinansiering under senare år har introducerats i några landsting. Patienten kan i vissa fall välja en dyrare produkt i samband med behandling och själv 24

#1 2015

stå för merkostnaden. Det kan till exempel gälla val av dyrare speciallinser i samband med starroperationer eller en annan dyrare hörapparat än de offentligt finansierade modellerna. Betala mellanskillnaden

Det främsta argumentet för medfinansiering är att patientens valmöjligheter ökar. Patienten får möjlighet att välja produkter och tjänster som ligger utanför det som erbjuds inom den offentligt finansierade vården, även om hon då själv får bekosta mellanskillnaden. Men Smer menar att det utifrån ett etiskt perspektiv finns fler argument som talar emot medfinansieringsmodeller än som talar för: • Medfinansiering skulle i många fall innebära att man som patient kan köpa sig till bättre kvalitet i den offentligt finansierade vården – vård ges då inte på lika villkor för alla. • Medfinansiering av hälso- och sjukvårdsinsatser kan skapa undan-

trängningseffekter, vilket i så fall drabbar andra patienter. • Tilliten och förtroendet för den offentligt finansierade vården riskerar att minska om patienten inte i första hand är patient, utan behandlas som kund. • Om patienten erbjuds särskilda insatser till medfinansiering finns det risk att betalningsviljan för den skattefinansierade gemensamma vården undergrävs. Stoppa medfinansiering NU

– Att lägga till pengar för att få någonting bättre i den offentliga vården såsom ett eget rum, bättre mat vid sjukhusvistelse, en mer avancerad lins eller hörapparat är inte etiskt godtagbart, säger Kjell Asplund, ordförande i Smer. Vi kan inte blunda för de långsiktiga samhälleliga och etiskt känsliga konsekvenserna för nya vårdvals- och finansieringsformer av vård. Den samhälleliga diskussionen måste ske nu – innan medfinansiering införs i fler landsting. Källa: Smer

Nya rön om Omega-3:

Äta mycket fisk förebygger KOL Två stora amerikanska studier visar att högt intag av fiskfett minskar risken för kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Studierna är gjorda i samarbete mellan franska och amerikanska forskare i epidemiologi och publicerades nu i februari i American journal of Clinical nutrition.

Resultaten visar att frekvent fiskintag (fler än fyra gånger i veckan) kan associeras till minskad risk att utveckla KOL även med hänsyn till 14 andra kontrollerade faktorer. Forskarnas slutsats var att detta visar vikten av en bred intervention av livsstilen när det gäller att förhindra KOL. I den förändringen bör, utöver

rökstopp, också ingå en allmänt hälsosam diet. - Det är en slutsats som jag verkligen kan instämma i, säger Jan Palmblad, professor emeritus vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet. Han har tidigare initierat ett flertal större studier om omega-3-fettsyror.

Underlag till de amerikansk-franska studierna är drygt 120 000 kvinnor och män. Dessa ingår i den så kallade ”Nurses’ Health Study and Health Professionals Follow-Up Study” som pågick under 16 års tid (1984-2000). I insamlade data finns bland annat uppgifter om deltagarnas intag av olika födoämnen varav bland annat olika slags fisk. Syftet var att se vilken roll intaget av fettsyror har i dieten när det gäller risken att utveckla KOL.

Omega-3-fettsyror, som har många uppgifter i kroppen, är ett samlingsnamn för flera livsnödvändiga fettsyror, främst eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) som framför allt finns i fisk. Fettsyrorna gör att fiskarna inte blir stela och därmed kan överleva i det kalla vattnet.

ANNIKA HJERPE Medicinjournalist

Referens: Am J Clin Nutr February 2015 vol. 101 no. 2 354-361

Äter du tillräckligt med fisk? • För loggbok en månad över hur många gånger i veckan du äter fet fisk. • Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter två till tre portioner fisk i veckan, varav en portion fet fisk. • Kommer du upp i tre fiskmåltider i veckan så får du nog i dig tillräckligt med Omega-3-fettsyror. Minst 1 gram om dagen

• Detta motsvarar en portion fet fisk, exempelvis lax eller 1-2 matskedar raps- eller olivolja. • Om du tror att du behöver ett tillskott och undrar över vilken produkt som ger dig rätt mängd så titta på produktens etikett där Omega-3-mängden per dagsdos ska vara angiven. • Satsa på på att få i dig minst ett gram Omega-3 via kosttillskott.

• Vi behöver 2,5 till 3 gram omega-3-fettsyror varje dag. #1 2015

Omega 3 kan förebygga och fördröja demens - även bromsa upp?

Läkarvetenskapen har länge vetat att omega-3-fetterna är essentiella för utvecklingen av fostrets hjärna, särskilt de tre sista månaderna av graviditeten då hjärnan tredubblas. I Norge anses ﬁskolja så viktigt att mödra- och barnavårdscentraler gratis delar ut det till nyblivna föräldrar att ge till sina nyfödda barn. Foto: IBL

Insjuknande i demens och Alzheimers sjukdom kan både förebyggas och fördröjas genom ett högt intag av omega-3-fettsyror som bland annat finns i fisk. Forskarna kan i dag också visa att omega3-fettsyror minskar risken för depression och även ha viss behandlande funktion vid depression.

Omega-3-fettsyrornas betydelse för så kallade neuropsykiatriska funktionshinder som adhd, dyslexi, autism med mera har diskuterats mycket. Likaså att de höjer serotoninhalten och därmed sannolikt motverkar depression. Någon gång under livet kommer minst 350 000 personer i Sverige att drabbas av depression. Det är fyra procent av befolkningen. Men siffran kan också vara mer än dubbelt så hög. Enligt SBU, statens beredning Jan Palmblad, professor emeritus vid institutionen för medicin vid Karolinska för medicinsk utvärdering, uppfyller institutet. Foto: Karolinska Institutet. hela 4-10 procent av befolkningen kriterierna för depression. Sjukdomen är ungefär dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Brist på omega-3-fettsyror har sedan tidigare förknip26

#1 2015

pats med depressiva symptom. 2013 gav ny spännande forskning oss möjliga svar på hur dessa ämnen påverkar även vår mentala hälsa. Då publicerades nämligen resultaten av en omfattande amerikansk undersökning på hur omega-3-fettsyror påverkade depressiva symtom hos kvinnor. Denna bekräftade tidigare studier angående sambanden mellan förekomsten av depression och fiskkonsumtion. (Ref 1.) Koppling till demenssjukdomar

Forskarna ser också en koppling till omega-3- fettsyror när det gäller demens och Alzheimers. Även om det inte finns någon bot mot demens eller Alzheimer kan förloppet i bästa fall skjutas upp eller fördröjas, hävdar Tommy Cederholm, nutritionsprofessor vid Uppsala Universitet, i boken Receptfritt från branschorganisationen Svensk Egenvård 2013. Tommy Cederholm leder en av världens största studier om omega-3-fettsyror och demens, OmegAD-studien, en studie som professor emeritus Jan Palmblad vid Karolinska institutet initierade. Tidigare befolkningsstudier talar för att omega-3 också kan skydda mot att utveckla Alzheimers sjukdom. - Därför är det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan har insjuknat, säger Yvonne Freund-Levi ett pressmeddelande från Karolinska institutet.

Hon var förstaförfattare till en studie som publicerades 2013 och ingår i det större forskningsprojektet OmegAD. Halten DHA extra viktig

Ju högre nivåer av framförallt DHA (en fettsyra inom familjen Omega 3) blev, desto större blev också förändringarna i ryggmärgsvätskan av så kallade markörer för Alzheimers sjukdom och inflammation. Just kopplingen

Här visar vi att samma sak gäller för människa, vilket talar för att omega-3-fettsyrorna i kosttillskottet tar sig från blodet över blodhjärnbarriären, säger Jan Palmblad och fortsätter: - Mycket forskning kvarstår dock innan vi vet hur dessa fettsyror kan användas vid behandling av Alzheimers sjukdom för att stoppa försämringen av minnesfunktioner.

Just kopplingen mellan Alzheimers sjukdom och inflammation har länge intresserat forskare inom området. Bland annat har man testat traditionella antiinflammatoriska läkemedel som behandling för Alzheimer, men utan att uppnå förbättring av minnesfunktioner. mellan Alzheimers sjukdom och inflammation har länge intresserat forskare inom området. Bland annat har man testat traditionella antiinflammatoriska läkemedel som behandling för Alzheimer, men utan att uppnå förbättring av minnesfunktioner. - Hos djur kan kosttillskott med DHA resultera i en ökning av DHA-koncentration i centrala nervsystemet.

Klassat som livsmedel

Forskarna har, med andra ord, dokumenterat en lång rad positiva effekter av omega-3-fetter på våra mentala funktioner. Men senast 2007 beslöt Läkemedelsverket att, så länge som dygnsdosen inte överstiger tre gram beräknat som triglycerider, ska omega-3 klassas som livsmedel i Sverige. Men i flera europeiska länder används omega-3-fettsyror som alternativ till kolesterolsänkande statiner. ANNIKA HJERPE Medicinjournalist

Referens 1: Journal of Nutrition den fjärde september 2013, baserades på material från annan forskning, bland annat HANDLS cohort (Healthy Aging in Neighborhoods of Diversity across the Life Span) från 2004 i Baltimore, Maryland, USA.

Omega-3 och omega-6 livsnödvändiga fettsyror

EU-godkända hälsopåståenden om omega-3-fettsyror Under 2012 enades EU om följande hälso effekter av omega-3-fettsyror.

• DHA bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion.* • DHA bidrar till att bibehålla normal synförmåga.* • EPA och DHA bidrar till hjärtats normala funktion.** *D en gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. ** D en gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg EPA och DHA.

• Kroppen kan själv bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i vår mat. • Ett undantag är de livsnödvändiga, så kallade essentiella, fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra. • Dessa fettsyror är fleromättade och kallas omega-3 och omega-6 som egentligen är namn på två familjer av fleromättade fetter. • I dessa familjer ingår olika långa fettsyror med olika funktion i kroppen. • Moderfettsyran i omega-3-familjen heter alfa-linolensyra. • Moderfettsyran i omega-6-familjen heter linolsyra. • Från dessa moderfettsyror kan kroppen bilda fettsyror med fler dubbelbindningar och längre kolkedjor. • Exempel är EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra) som båda bildas från alfa-linolensyra och alltså tillhör omega-3-familjen. • Alfa-linolensyra finns framför allt i rapsolja, linfröolja, sojaolja och valnötter. • I fisk och skaldjur finns de långa omega-3-fettsyrorna EPA och DHA. Det är framför allt EPA och DHA som kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom. • Vi behöver 2,5 till 3 gram omega-3-fettsyror varje dag. • Detta motsvarar en portion fet fisk, exempelvis lax eller 1-2 matskedar raps- eller olivolja. • Linolsyra, från omega-6-familjen, finns också i olika vegetabiliska oljor, framför allt majsolja, solrosolja och sojaolja. Källa: Livsmedelsverket #1 2015

Fiskfett förebygger Tillhör du den grupp som inte äter så mycket fisk som Livsmedelsverket rekommenderar? Då kanske du behöver du lägga om dina matvanor eller börja med tillskott av omega-3-fettsyror.

Få tillskott är så väl studerade som omega-3-fettsyrorna. Det lär ha gjorts uppemot 15 000 studier om de hälsosamma fettsyrornas positiva effekter och inom skolmedicinen ökar både kunskapen och acceptansen. Omega-3 är livsnödvändiga fettsyror som kroppen inte själv kan tillverka. Därför måste vi tillföra Omega-3-fettsyror via vår kost precis på samma sätt som vi äter grön saker eller frukt för att få i oss tillräckligt med vitaminer. När det gäller personer som redan har haft hjärtinfarkt kan fiskolja minska risken för återinsjuknande. Men de av dagens mediciner som ska försöka förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt är sannolikt mer potenta än marina fettsyror. Människans ursprung är från havet och forskarna tror att skaldjur var vår första födokälla. Dessa är rika på omega-3-fettsyror och vi är anpassade efter den näringen. Tunnar ut och ”rensar” blodet

Många menar att fisk är mer än ”bara” mat och att det är nästan som ett läkemedel. I alla fall när det gäller hjärtat.

Forskare uppmärksammade redan på 1960-talet att hjärt-kärlsjukdomar nästan inte förekom hos eskimåer. Senare visade en studie att äldre holländare som hade ätit minst tjugo gram fisk per dag (i över tjugo år) halverade risken att drabbas av hjärtinfarkt. Bevisen för omegaTonje Dominguez, närings 3-fettsyrornas nytta för fysiolog på Orkla Health. hjärtat har stärkts ännu mer de senaste åren, bland annat mjukar fettsyrorna i fråga upp stela, åldrande blodkärl och bildar hormonliknande signalsubstanser – goda eikosanoider – som motverkar att blodet klumpar ihop sig till blodproppar. Minskar risk för återinsjuknande

Forskning visar också att fettsyrorna är blodförtunnande, förändrar strukturen på det onda LDL-kolesterolet samt minskar fibrinogenhalten (huvudbeståndsdel i blodproppar). - Troligen har fisk en allmänt förebyggande effekt på hjärt-kärlsjukdomar men forskningen är inte helt entydig. Många studier talar dock för att omega-3-fettsyror kan påverka flera riskfaktorer i positiv riktning, till exempel att sänka såväl triglycerider (blodfetter) som blodtrycket, säger Jan Palmblad, professor emeritus vid institutionen för medicin, Karolinska institutet.

och lindrar på sikt - När det gäller personer som redan har haft hjärtinfarkt kan fiskolja minska risken för återinsjuknande. Men de av dagens mediciner som ska försöka förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt är sannolikt mer potenta än marina fettsyror. Lindra reumatiska besvär

Andra studier har också visat att fiskolja kan ge en viss lindring av reumatiska besvär. Förutom att antalet svullna leder minskar så dämpas även smärtan och morgonstelheten. - Vill man ha behandlingseffekt vid någon sjukdom krävs större doser än de som myndigheterna rekommenderar ur näringssynpunkt. Effekterna är dock ganska små jämfört med dagens potenta biologiska läkemedel vid reumatism, påpekar Jan Palmblad. Bevisen för nyttan för hjärtat och lederna har stärkts de senaste åren. Nästa stora forskningsområde är omega3-fetternas påverkan på hjärnan och på kognitiva funktioner som inlärning och på minnesfunktioner. I en engelsk studie från 2013, gjord vid Oxfords universitet, blev 493 brittiska skolbarn i åldrarna 7-9 år och deras läsfärdigheter och kognitiva förmåga satta i samband med omega-3-status i blod. Högre DHA = bättre skolresultat

Forskarna hade hämtat data från nationella prov i brittiska skolor där barn med lässvårigheter blev inbjudna att delta. Det togs blodprov från alla barn i studien och omega-3-status mättes.

De såg då att barn med högre värden av omega 3-fettsyror i blodet, och speciellt den viktiga fettsyran DHA, bland annat hade bättre läskunskaper än barn med lägre omega-3-nivåer i blodet. I de publicerade resultaten togs hänsyn till kön och socioekonomiska förhållanden. Hela nio av tio barn i studien åt, enligt föräldrarna, fisk färre än två gånger per vecka och alltså inte som myndigheterna rekommenderar. En del studier om omega-3-fettsyrornas påverkan på intelligens hos barn har gjorts. Men än kan inte det gamla påståendet att man blir intelligent av fisk bekräftas. - Även om inte studien kartlägger tidigare intag av omega-3-fettsyror, genetik och livsstil påvisar den att skolbarn kan dra fördel av omega-3-fettsyror och då speciellt DHA. De barn som äter fisk minst tre gånger i veckan eller tar tillskott med fiskolja täcker behovet av marina fettsyror, säger Tonje Dominguez, näringsfysiolog på Orkla Health i Norge som säljer kosttillskott med Omega3-fetter även i Sverige. - En del studier om omega-3-fettsyrornas påverkan på intelligens hos barn har gjorts. Men än kan inte det gamla påståendet att man blir intelligent av fisk bekräftas, säger Jan Palmblad. ANNIKA HJERPE Medicinjournalist

Forskning från Karolinska institutet visar att omega-3-fettsyror som kosttillskott kan överföras till hjärnan över den så kallade blodhjärnbarriären hos personer med Alzheimers sjukdom, med effekt på kända markörer för både sjukdomen i sig och inflammation. Resultaten presenterades 2013 i vetenskapstidskriften Journal of Internal Medicine och stärker bevisen för att omega-3 kan ha gynnsam effekt vid vissa former av denna svåra sjukdom. Foto: IBL.

Nu kan du söka Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor.

Forskning räddar liv, minskar människors lidande och ger oss fler friska år. Den svenska hjärt- och lungforskningen håller en mycket hög internationell nivå och kan bedrivas tack vare generösa gåvor till Hjärt-Lungfonden från privatpersoner och företag.

Nu är Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag öppet för ansökan under tiden 2 februari till och med 10 mars 2015. Forskningsanslaget är det största i Sverige inom forskningsområdet för hjärt- och lungsjukdomar. Anslaget är treårigt och på hela 15 miljoner kronor och går till en forskare eller en forskargrupp som är verksam i Sverige. En internationell bedömningsgrupp granskar samtliga ansökningar. Originalitet och sannolik klinisk betydelse värderas extra högt. Mer information om anslaget och ansökningsförfarandet finns på www.hjart-lungfonden.se Du kan också kontakta forskningsavdelningen på telefon 08-566 24 220.

tillsammans r äddar vi liv pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se VÅRT 90-KONTO KONTROLLERAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL

#1 2015

Fler kvinnor än män med typ 1-diabetes dör i förtid En ny studie visar att kvinnor med typ 1-diabetes löper dubbelt så stor risk att dö av hjärtkärlsjukdomar, jämfört med diabetessjuka män.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet och innefattar drygt 214 000 personer från olika delar av världen. Forskarna undersökte risken att drabbas av problem med hjärtat eller njurar till följd av typ 1-diabetes, och fann att kvinnor har dubblerad risk att dö i förtid av hjärtkärlsjukdom jämfört med män som har samma sjukdom. Att kvinnor har sämre blodsockerkontroll kan vara en orsak, något Kerstin Brismar som är professor i diabetesforskning vid Karosom redan visar sig i tonåren. linska institutet. Foto: Katarina Mattsson. - Det här kan bero på att kvinnor saknar det stöd som männen ofta får hemifrån och kvinnorna har ett större behov av stöd ifrån sjukvården också, säger Kerstin Brismar som är professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, till SVT. Brist på stöd

Hon tror däremot inte att kvinnor får sämre diabetesvård än män. - Nej, det har vi inte kunnat se, däremot har studier visat att kvinnor ett större behov av kontakt med läkare och sjuksköterskor och det kan bero på att kvinnor fokuserar mer på sina familjer istället för att prioritera sin egen hälsa. En annan förklaring till kvinnors förhöjda risk kan bottna i hormonet östrogen som har en skyddande effekt vid hjärtkärlsjukdom. Under de fertila åren går östrogenproduktionen ned vilket innebär att kvinnor med typ 1-diabetes kan hamna i klimakteriet upp till tio år tidigare, jämfört med dem som inte har sjukdomen. För lite östrogen

- När östrogennivåerna minskar så stiger det farliga kolesterolet, ämnesomsättningen förändras och vi får en större fettmassa och bukfett. Allt det ökar risken för hjärtkärlsjukdom, säger Kerstin Brismar till SVT. Hon påpekar att kvinnor med typ 1-diabetes kan kontakta en gynekolog för att undersöka nivån av östrogen. - Mitt råd är att söka hjälp inom sjukvården så att man får en så bra och jämn blodsockerkontroll som möjligt och så ska man ha kontakt med gynekolog och testa om man har för lite östrogen. Då kan man fundera på om man ska ta östrogentillskott eller inte. Källa: Netdoktor

Foto: Anton Svedberg.

Medicinsk yoga har fått snabb spridning – ger mätbara medicinska effekter Från noll vårdenheter år 2010 till att idag finnas på nästan var tionde sjukhus och vårdcentral – Medicinsk yoga har på några få år etablerat sig brett inom vården. Man kan ställa frågan om vilka faktorer som ligger bakom denna snabba utveckling? Det finns flera sanna svar men tre av de främsta nycklarna är: forskning, utbildning och ekonomi.

– Sakta, så sakta, börjar det bli dags att komma tillbaka till rummet igen. Ta ett djupt andetag, börja röra lite på fingrar och tår… Platsen är sjukgymnastiken på Danderyds sjukhus norr om Stockholm. Ett tjugotal personer ligger utsträckta på rygg med ögonen slutna. De har just gjort Medicinsk yoga i en timme. Gruppen med hjärtpatienter stretchar under ledarens

överinseende, kommer upp i sittande och avslutar veckans yogapass för hjärtat med en meditationsstund. Medicinsk yoga/MediYoga är numera en del av vardagen för allt fler patientgrupper på ett växande antal sjukhus och vårdcentraler i både Sverige och Norge. På Danderyds sjukhus, som 2010 var först ut i Skandinavien med att erbjuda MediYoga som rehabilitering till sina hjärtpatienter, är det numera sex månaders väntetid för att få komma med i en yogagrupp. (Ref.1) Yogan halverade blodtryck

Högstadieläraren Stina Widén är en av dem som har deltagit i yogan för hjärtinfarktpatienter på sjukhuset. Efter en svår infarkt 2008 tränade hon MediYoga där under tolv veckor. När hon kom med i yogaverksamheten låg hennes blodtryck på skyhöga 190/105. Efter genomförd kurs hade hennes blodtryck i princip halverats till 110/60. #1 2015

Hon har medverkat i flera tidningar och berättat sin historia, och säger att yogan räddar hennes liv på daglig basis. (Ref 2) MediYoga, som är en svenskutvecklad yogaform framtagen vid MediYoga institutet i Stockholm, baseras på en kombination av mångtusenårig yogatradition, erfarenheter från modern svensk forskning och storskalig verksamhet på hundratals svenska arbetsplatser sedan mitten av 1990-talet. MediYoga erbjuds idag på mer än 115 sjukhus och vårdcentraler i Sverige och Norge, bland annat till patienter med förmaksflimmer och hjärtsvikt, högt blodtryck, cancer, inom psykiatrin, vid ångest och depression, mot sömnstörningar och andra olika stressrelaterade problem, vid ätstörningar, inom geriatriken, den palliativa vården och vid smärtproblematik – exempelvis migrän. 40 års migrän försvann

Migrän är en svensk folksjukdom, en kronisk sjukdom som drabbar mer än tio procent av befolkningen. Läraren Per Söder var en av dem. Under 40 års tid hade han migränanfall en till flera gånger i veckan. Hans fru skickade vid millennieskiftet iväg honom till en yogaterapeut på MediYoga institutet som lärde honom några enkla yogaprogram, vilka på tre månader fick migränen att helt släppa taget och på 15 år nu inte har kommit tillbaka alls. MediYoga erbjuds idag på mer än 115 sjukhus och vårdcentraler i Sverige och Norge, bland annat till patienter med förmaksflimmer och hjärtsvikt, högt blodtryck, cancer, inom psykiatrin, vid ångest och depression, mot sömnstörningar och andra olika stressrelaterade problem, vid ätstörningar, inom geriatriken, den palliativa vården och vid smärtproblematik – exempelvis migrän. Per utbildade sig till yogalärare, har skrivit en bok om sin resa ut ur migränen och utbildar idag själv yogainstruktörer i Migränyoga. (Ref. 3) Nyckel 1 – svensk forskning

En grundläggande anledning till att MediYoga etablerat sig inom vården på detta sätt är att det finns forskning ikring den. Internationellt har det forskats på yoga i mer än 100 år. Svensk forskning på just denna yogaform har pågått sedan 1998, då professor Irene Jensen genomförde en första pilotstudie på ospecificerad ryggsmärta vid Karolinska institutet. Studien som visade signifikanta resultat på smärta, sömn och välbefinnande ledde till ett ökat intresse för forskning på detta område i Sverige, där numera ett tiotal MediYoga studier genomförts. Läkemedelsföretaget AstraZeneca undersökte under åtta års tid tre enkla MediYoga program (startpaket 1-3) på sjukskriven personal vilka remitterades till yogan av företagets läkare. Danderyds Sjukhus genomför 2014-2017 världens största yogastudie på förmaksflimmer, Karolinska universitetssjukhuset (2014-2016) världens största yogastudie på hjärtsvikt och i februari 2015 startade en diabetes typ-1 studie på MediYoga vid Helsingfors Universitet. (Ref 4) I maj 2015 samlas alla som forskar på MediYoga i Skandinavien till en forskningskonferens i Aula Medica 32

#1 2015

på Karolinska Institutet i Solna. Vid konferensen, öppen för alla som utbildat sig inom MediYoga och alla inom vården intresserade av yogaforskning, så kommer all genomförd, pågående och planerad forskning på MediYoga att presenteras under två dagar, 2-3 maj. (Ref. 5) Erbjuds även via nätet

Sedan flera år är KBT – Kognitiv beteendeterapi en väl etablerad behandlingsform online, som i forskning visat sig vara en kostnadseffektiv terapi, där man via internet kan få hjälp med exempelvis panikångest, depression, sömnstörningar, olika former av stress och ätstörningar. Nu finns på samma sätt också MediYoga & Mindfulness terapeutiskt på nätet. Via en lättmanövrerad onlinetjänst, Balans Online, kan man mata in sina problem och behov. Tjänsten väljer ut enkla, enskilda övningar, korta program och olika meditationsmoment som deltagaren gör sittande på stol framför skärmen. Via tjänsten finns också kontaktuppgifter till utbildade instruktörer och terapeuter över hela landet som erbjuder löpande verksamhet live, både enskilt och i grupp. (Ref. 6) Nyckel 2 – utbildning

En viktig anledning, vid sidan av forskningen, till att MediYoga spridit sig inom vården är utbildning. Sedan 2007 har vårdande personal och andra med medicinska kunskaper kunnat utbilda sig till instruktörer i MediYoga. Idag finns utbildningar på mer än 15 orter i Sverige och Norge och antalet utbildade överstiger i år 2000. (Ref. 7) En av dem som gått utbildning i MediYoga är Helena Hellström från Örebro. I hennes fall innebar utbildningen en extra, helt oväntad bonus. Helena som är i 50-årsåldern har kronisk järnbristanemi och har därför sedan ungdomsåren återkommande fått sprutor med järn. De senaste 15 åren har hon fått järn intravenöst regelbundet en gång i månaden. Trots denna behandling med järninjektioner har hon inte kunnat behålla järnet i kroppen. 2012 började hon utbilda sig i MediYoga vilket innebar att hon skulle träna specifika yogaprogram varje dag. Botade kronisk järnbristanemi

Helena fortsatte efter första terminen att vidareutbilda sig under ytterligare tre terminer, till lärare och terapeut i MediYoga. En bit in i denna utbildning började något hända. Hennes läkare sade en dag att hennes järnvärden var så pass bra att hon den här månaden inte behövde någon injektion. Detta fortsatte och när Helena sommaren 2014 slutförde sin tvååriga utbildning hade hon inte fått några injektioner alls på över åtta månader. Fortfarande idag, våren 2015 har Helena inga problem med sina järnvärden, tack vare yogan säger hon själv. Det

är den enda förändringen i hennes liv de här åren. Helenas läkare säger att hon ska fortsätta att utöva sin yoga eftersom hon får så fina resultat. Intresset för utbildningar i MediYoga ökar idag internationellt. De finns sedan 2009 i Norge och under 2015-16 startar nya utbildningar bland andra i Danmark, USA och Costa Rica. (Ref. 8) Nyckel 3 – ekonomi

Den svenska vården kostar flera hundra miljarder årligen och kostnaderna ökar hela tiden. Migrän kostar enligt SBU samhället minst en miljard om året, högt blodtryck kostar flera miljarder varje år och är dessutom en riskfaktor för andra allvarliga sjukdomar. Att finna vägar till att spara pengar i vården är en ständigt återkommande fråga inom politiken. I grunden handlar det dock om att MediYoga faktiskt fungerar. Man ser mätbara effekter i de grupper som deltar i forskningsprojekten och på individnivå. När professor Irene Jensen på KI år 2013 presenterade en stor ryggstudie på MediYoga med 152 patienter så stod att läsa i rapporten att MediYoga, i jämförelse med sjukgymnastik och besök hos ryggspecialist var den mest kostnadseffektiva insatsen. Karolinska institutets statistiker räknade ut att samhället skulle spara upp till en miljon kronor per patient och år om man satte in MediYoga som första insats när människor sökte för olika former av ospecificerad ryggsmärta. Med tanke på att ryggproblem kostar samhället många tiotals miljarder varje år så finns här med andra ord mycket pengar att spara. (Ref. 9) Effekterna går att mäta

Ekonomin tillsammans med utbildning och forskning är centrala aspekter i den utveckling vi ser. I grunden handlar det dock om att MediYoga faktiskt fungerar. Man ser mätbara effekter i de grupper som deltar i forskningsprojekten och på individnivå, vilket Stina, Per och Helena är tydliga exempel på. Yoga är enkelt att utöva, lätt att lära ut i stora grupper och kräver ingen dyrbar utrustning. Det finns modifieringar som gör att den passar för alla åldrar och alla begränsningar. Yoga i allmänhet och MediYoga i synnerhet kommer med stor säkerhet att fortsätta expandera inom den svenska vården under många år framöver. GÖRAN BOLL MediYoga institutet i Stockholm. www.mediyoga.se

Referenser: 1. http://www.ds.se/Om-oss/Nyheter/Yoga-har-positiv-effekt-pa-flimmer/ 2. http://www.expressen.se/halsoliv/yoga-ar-en-enkel-och-effektiv-traningsform/ 3. (MigränYoga – Lind & Co 2012). www.smartyoga.se 4. http://sv.mediyoga.com/forskning/svensk-forskning/ 5. http://sv.mediyoga.com/forskningskonferens-mediyoga-2015/ 6. http://www.balansonline.se/ 7. http://sv.mediyoga.com/utbildning/ 8. http://en.mediyoga.com/education/ 9. http://sv.mediyoga.com/mediyoga-kan-spara-miljarder/

#1 2015

MEDICINNOTISER

Läkarförbundet får ny vd i höst Läkarförbundet har rekryterat Hans Dahlgren som ny vd. Han har en mycket bred erfarenhet som ledare inom Saco, arbetsgivarorganisation, riksdagen, regeringskansliet och näringslivet.

Hans Dahlgrens arbete som chef har ofta inneburit ett stort mått av utvecklingsuppdrag och strategisk opinionsbildning. Vidare är han väl förtrogen med politikens förutsättningar inom riksdagen, regeringskansliet, SKL, myndigheter samt kommuner och landsting. – Jag är förstås glad över att vi har rekryterat en så välmeriterad person med en så omfattande erfarenhet av inte minst påverkansarbete, säger Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande. Närmast kommer Hans Dahlgren från en tjänst som kommunikationsdirektör och affärsområdeschef för

omsorg med ansvar för 17 olika bolag på Team Olivia. – Det ska bli fantastiskt roligt att komma tillbaka och arbeta inom Saco-sfären där jag en gång började. Speciellt stimulerande förstås att få arbeta för Läkarförbundet, då hälso- och sjukvårdsfrågor ligger mig mycket varmt om hjärtat, säger Hans Dahlgren. Han tillträder sin tjänst som vd senast den 6 augusti, fram till dess är Yvonne Gille fortsatt tillfällig vd.

Hans Dahlgren, ny vd på Läkarförbundet.

Källa: Läkarförbundet

bjuder in till

XVII

Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 22-24 april 2015, Örebro

Svenska Kardiovaskulära Vårmötet har under de senaste åren utvecklats till det största svenska mötet inom sitt område med hög kvalitet och stort deltagande. Vårmötet är en utmärkt mötesplats för såväl läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, BMA och annan vårdpersonal, för den erfarne medarbetaren med behov av uppdatering och fortbildning och för blivande medarbetare under utbildning. 1300 deltagare besöker årligen mötet, gör Din anmälan idag! 34

1501_150217_annons.indd 1 2015

www.varmotet.se 2015-02-17 11:06

MEDICINNOTISER

Ny medicin mot spridd bröstcancer kan innebära dubblerad överlevnad – snabbgodkänd i USA Kvinnor med spridd östrogenberoende HER 2negativ bröstcancer som passerat klimakte riet kan leva dubbelt så lång tid med en kombi nationsbehandling av Ibrance (palbociclib) och aromatashämmaren letrozol. Och utan att sjukdomen försämras under be handlingen.

Det visar fas II-studien Paloma-1 som publicerades i den medicinska tidskriften Lancet i november 2014. Den ligger till grund för godkännandet av Ibrance i USA den 3 februari i år. – Det här är ett viktigt genombrott som innebär att vi nu har möjlighet att erbjuda en effektivare behandling till en stor grupp patienter med spridd bröstcancer, säger Thomas Hatschek, överläkare på Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset samt huvudprövare för en svensk prövarinitierad studie med palbociclib som startar inom kort. Först i sin klass

Palbociclib som ges i tablettform, är det första läkemedlet i sin klass och fungerar genom att selektivt hämma de så kalllade cyklinberoende kinaserna 4 och 6. De är med och driver på den okontrollerade celldelningen vid många cancerformer, i synnerhet vid östrogenberoende Thomas Hatschek, bröstcancer. överläkare på RadiumIbrance har, i kombination hemmet vid Karolinska universitetssjukhuset. med läkemedlet letrozol, i Paloma 1-studien använts som förstahandsbehandling hos kvinnor med östrogenberoende spridd bröstcancer som passerat menopausen. Verkar i tidig fas

Läkemedlet blockerar cellcykeln i en tidig fas och förhindrar därmed celldelningen. Genom att kombinera Ibrance med aromatashämmaren letrozol, som sänker östrogenproduktionen hos äldre kvinnor, förstärks ef-

fekten av läkemedlen. Därigenom förlängs tiden tills sjukdomen försämras jämfört med standardbehandling med enbart letrozol. Förstärker varandra

I studien Paloma-1 deltog 165 kvinnor som delades in i två grupper. I den ena gruppen behandlades kvinnorna med palbociclib i kombination med letrozol. Den andra gruppen enbart fick letrozol. För kvinnor Det här är ett viktigt genombrott som innebär att vi nu har möjlighet att erbjuda en effektivare behandling till en stor grupp patienter med spridd bröstcancer. som fick kombinationsbehandlingen var tiden tills sjukdomen försämrades, PFS, i median 20, 2 månader jämfört med 10,2 månader för gruppen som enbart fick letrozol. Skillnaden är statistiskt säkerställd. – Studien visar på en övertygande förbättring för de kvinnor med spridd bröstcancer som fick Ibrance i kombination med letrozol. Olika typer av hormonell behandling används hos flertalet av våra patienter, säger Thomas Hatschek och fortsätter: – Men man har kommit till en punkt där ytterligare förbättringar inte bedömdes vara möjligt med enbart antiöstrogen behandling. Kombinationen med den nya medicinen visar nu att behandlingen av östrogenberoende bröstcancer kan förbättra effekten betydligt. Kan ge biverkningar

Kombinationen av palbociclib och letrozol tolererades i allmänhet väl och kombinationens säkerhetsprofil överensstämde med tidigare rapporterade data. De vanligaste biverkningarna var neutropeni (en minskning av antalet neutrofiler, en typ av vita blodkroppar), leukopeni (en minskning av det totala antalet vita blodkroppar), trötthet och anemi (blodbrist) Det nya läkemedlet kan licensförskrivas av svenska läkare. Källa: Pfizer.

Fakta: Varje år får omkring 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer. Av dessa utvecklar cirka 1 500 kvinnor per år spridd bröstcancer. Två tredjedelar östrogenberoende • Två tredjedelar av alla bröstcancerfall är östrogenberoende och behandlas vanligen med antihormonella läkemedel som till exempel letrozol. Tack vare nyare behandlingsmetoder botas idag de allra flesta kvinnor som insjuknar. Av dem som inte blir helt friska lever många med sin bröstcancer som en kronisk sjukdom

Referens: Lancet Oncol, 2015 Jan;16(1):25-35 doi:101016/S1470-2045(14)71159-3. Epub 2014 Dec 16

#1 2015

MEDICINNOTISER

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 57.

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Patricia TudorSandahls: ”Längtan visar vägen”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 12 mars! FRÅGA: VILKET BOKFÖRLAG HAR GETT UT BOKEN? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#1 2015

MEDICINNOTISER

Sverige med i satsning på nya ebolavacciner EU satsar omkring två miljarder kronor på åtta forskningspro jekt som ska utveckla, tillverka och administrera nya vacciner och diagnosmetoder för ebola.

Den omfattande satsningen sker inom EU:s och den europeiska läkemedelsindustrins gemensamma partnerorganisation Innovative Medicines Initiative (IMI) samt med stöd av EU:s ramprogram Horizon 2020. I satsningen ingår totalt åtta forskningsprojekt, varav Sahlgrenska akademin är ett, som ska påskynda utvecklingen av ett ebolavaccin, med fokus på tillverkning, vaccinupptag och diagnostik. Projekten är i sin tur en del av ett bredare program kallat IMI Ebola+, som lanserats för att möta de stora utmaningar som den pågående ebolaepidemin innebär. De åtta projekten har en total budget

på 215 miljoner euro (cirka 2 miljarder SEK) och samlar över 40 partners från läkemedels- och diagnostikindustrin, folkhälsoorganisationer, universitet och forskningsorganisationer, hjälporganisationer och bioteknikföretag i Europa, Afrika och USA. Bland de mest lovande

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar i ett forskningsprojekt som fokuserar på en vaccinkandidat som går under det vetenskapliga namnet vesikulär stomatit virusvektor Zaire Ebola vaccin, VSV-ZEBOV. - Världshälsoorganisationen har identifierat VSV-ZEBOV som en av

de tre mest lovande ebola- vaccinkandidaterna, och kliniska prövningar pågår redan i Europa och Afrika. Vårt projekt bygger på detta arbete och syftar till att ytterligare utveckla VSV-ZEBOV. Med EU och IMI:s investering kan vi utnyttja kraften i toppmodern forskningsteknologi och samla in unik information om vaccinets styrka, kvalitet och säkerhet, säger forskaren Ali Harandi, ansvarig för Göteborgs universitets medverkan i projektet. Den nuvarande Ebola-epidemin saknar motstycke i sin omfattning och geografiska spridning. Den senaste rapporten från WHO den 11 januari räknar till fler än 21 000 bekräftade fall och över 8 000 dödsfall, de flesta av dem i Guinea, Liberia och Sierra Leone. Källa: Sahlgrenska akademin

Fakta om Ebola: • Ebolafeber är en ovanlig och dödlig sjukdom som orsakas av infektion från virusstammar som har sitt ursprung i floden Ebola. Viruset sprids i den mänskliga befolkningen genom mänsklig kontakt med kroppsvätskor från infekterade, symtombärande patienter. • Sjukdomen, som har en inkubationstid på 2-21 dagar, börjar oftast med influensaliknande symptom som snabbt utvecklas till organsvikt och koagulationssvårigheter, vilket visar sig som interna och externa blödningar. • Mellan 25 och 90 procent av de som smittas dör. Det finns för när varande ingen legitimerad behandling.

Om betablockad inte räcker till

vid icke-permanent förmaksflimmer

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2014. SE-DRO-15-01-09 februari 2015

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678. 116-2406_189x128_SEDRO150109.indd 1

2015-01-19 14:15:20 2015

MEDICINNOTISER

Fetmaforskning: 33 nya riskgener ger förklaringar I den hittills största kartläggningen av gener kopplade till fetma har forskare från Umeå uni versitet och Lunds universitet i samarbete med ett stort internationellt forskarnätverk, funnit ﬂera hittills okända riskgener och molekylära mekanismer som kopplar ihop risken för fetma med risk för sjukdom.

Forskningsrönen publiceras nu i tidskriften Nature. - Vi fann att fett som lagras runt midja och höfter visade sig ha samma biologiska sjukdomsmekanismer som insulinkänslighet, blodsockerreglering, tillväxt och utvecklingen av skelettet samt andra biologiska mekanismer i hjärta och lever, säger Dmitry Shungin, försteförfattare till studien och verksam vid både Umeå universitet och Lunds universitet, och fortsätter: Sammanlagt fann de 49 olika riskgenvarianter som direkt kan associeras till fetma som uppmättes runt midja och höfter. - Det kan förklara ett välkänt samband mellan fetma och hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Att vi ärver vår förmåga att lagra fett, och att fettför-

delningen på kroppen är kopplad till ökad risk för olika sjukdomar, är sedan tidigare väl känt. Genom att studera sambandet mellan 2,5 miljoner genvarianter och den så kallade midja-höft-kvoten visar forskarna att kroppsfettsdistribution kan associeras specifika riskgener. Sammanlagt fann de 49 olika riskgenvarianter som direkt kan associeras till fetma som uppmättes runt midja och höfter. 33 av dessa är nya och hittills okända riskgener för fetma. Könsskillnader

Studien visar dessutom att 20 av dessa 49 genvarianter hade tydliga könsskillnader i sin påverkan av fettfördelningen. 19 genvarianter visade sig ha en starkare effekt på midja-höft-kvoten hos kvinnor. - Resultaten ger oss möjlighet att gå vidare och faktiskt visa vad som händer i kroppen vid sjukdomsutveckling kopplad till övervikt och fetma, vilket är viktiga pusselbitar för att utveckla nya diagnosmetoder och behandlingar, säger Paul Franks, professor i genetisk och molekylär epidemiologi, Lunds universitet, samt gästprofessor vid Umeå universitet, som också har medverkat i studien. Källa: Umeå universitet

Fakta: Midja-höft-kvot eller midja-stuss-kvot är ett kroppsmått som används vid en fysiologisk undersökning för att ge en uppfattning om bukfetma. Kvoten fås genom att man mäter midjans omkrets och delar den med höftens omkrets. En kvot > 1,0 för män eller > 0,8 för kvinnor innebär en ökad risk för komplikationer.

Badsemester i medeltida Agde

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus. Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc. Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder. Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

#1 2015

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset. Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro. Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum. Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen. Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

MEDICINNOTISER

”Aptitormon” ökar sexlust hos möss Svenska studier visar att möss som får ett tillskott av ”aptithormonet” ghrelin ökar sin sexuella aktivitet. Om hormonet har samma påverkan på männ iskor är okänt – men om det är så kan forskarna ha funnit en nyckel till framtida behandlingar för sexmissbruk.

Ghrelin är ett mag- och tarmhormon som frisätts från magsäcken, och som medverkar i stimuleringen av vår aptit genom att aktivera hjärnans belöningssystem. Eftersom hjärnans belöningssystem även motiverar oss till att söka efter en partner och till att ha sex, beslutade sig en grupp forskare vid Sahlgrenska akademin för att undersöka om ghrelin även kan påverka sexuella beteenden. I studien visar forskarna att när möss får ett tillskott av ghrelin så ökar de sin sexuella aktivitet och sina ansträngningar för att hitta en partner. Effekten bekräftades i ett uppföljande experiment, där möss som fick en ghrelinhämmare istället minskade sin sexuella aktivitetet. Första beviset

– Det är sedan tidigare känt att ghrelin påverkar de belöningsmekanismer som triggas av mat, alkohol och andra beroendefram-

kallande droger. Vår studie visar nu för första gången att ghrelin även spelar en roll i naturliga belöningsmekanismer som sex, säger Elisabet Jerlhag, forskare vid Sahlgrenska akademin. Vår studie visar nu för första gången att ghrelin även spelar en roll i naturliga belöningsmekanismer som sex. Studierna visar att ghrelinets effekt förmedlas via dopamin, som är en känd och viktig budbärare i hjärnans belöningssystem. Forskarnas slutsats är att både ghrelin och dopamin reglerar normalt sexuellt beteende hos möss. Nyckel till sexbehandlingar?

– Detta innebär dock inte att ghrelin fyller samma funktion hos människor. För att ta reda på det krävs betydligt mer forskning på området. Men potentiellt skulle ghrelinhämmare kunna vara en nyckel till framtida behandlingar för sexberoende och sexmissbruk, säger Elisabet Jerlhag. – Beroendetillstånd, inklusive sexmissbruk, är ett av våra stora samhällsproblem, och behovet av nya behandlingsstrategier är stort. Förhoppningsvis kan våra resultat lägga ännu en pusselbit till det arbetet, säger Elisabet Jerlhag.

Elisabet Jerlhag, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Källa: Sahlgrenska akademin

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Göran Burenhults: ”Maten, evolutionen och hjärnan”

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#1 2015

Kan paleokost hålla dig frisk? – borde vi äta som naturfolken?

Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Urmänniskan har existerat i över två miljoner år. Moderna människor har funnits på jorden i 200 000 år. De arkeologiska skelettmaterialen ger oss en detaljerad inblick i våra förfäders födointag och hälsotillstånd. Under dessa svind lande tidsrymder har vi överlevt och förökat oss utan tillgång till läkare, moderna mediciner eller vaccinationer. Men under de senaste 50 åren har vår kost och livsstil förändrats dramatiskt. Alla våra moderna ”välfärdssjukdomar” är själv förvållade.

Paradoxalt nog har vi facit i hand. Över hela världen lever ursprungsbefolkningar, som in i modern tid levat på samma sätt som deras förfäder under årtusenden. 80 procent av det vi konsumerar i västvärlden är artfrämmande för människan! Mer än 40 procent av den mat som säljs i våra butiker är direkt skadlig för oss! De finns i arktiska miljöer, i halvökenområden, på korallatoller och i tropiska regnskogar – och de är kärnfriska. Men så fort de lämnar sin ursprungliga livsstil och övergår till den västerländska, kommer de nya sjukdomarna som ett brev på posten. Vetenskapen har lärt oss hur människokroppen fungerar, vad vi bör äta – och inte äta – varför vi måste vara fysiskt aktiva och hur vårt psyke påverkas av den livsstil som dominerar i västvärlden. Trots all denna kunskap är vi västerlänningar sjukare än någonsin. 80 procent av det vi konsumerar i västvärlden är artfrämmande för människan! Mer än 40 procent av den mat som säljs i våra butiker är direkt skadlig för oss! Diet- och kostrekommendationer av olika slag har avlöst varandra på löpande band de senaste decennierna: Atkinsmetoden, stenålderskost, GI-metoden, VLCDdieten, ISO-dieten, Ashram-metoden, och nu senast LCHF och 5:2-metoden. Det är förståeligt att många till slut inte orkar ta till sig flödet eller bara ser det som ett sätt att tjäna pengar på människors ohälsa och behov av att gå ner i vikt. Fet av socker

Förvirringen blir inte mindre när statliga organ, som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen fortfarande klamrar sig fast vid den fettsnåla diet, som kraftfullt marknadsfördes från 1950-talet och framåt, med matcirkel, tallriksmodeller och allt. Ändå vet vi idag att man inte blir fet av fett

– man blir fet av socker. Var hamnar stenålderskosten eller paleokosten i denna cirkus – är den inte också bara en fluga i raden av alla andra? Det som skiljer ”paleokosten” från alla andra dieter och metoder är att den inte är någon specifik diet - det finns nämligen hur många paleokoster som helst. Vi kan, som arktiska fångstfolk gör, leva på 80 procent fet, animalisk föda och resten vegetabilisk, eller, som tropiska rotfruktsodlare, på 80 procent vegetabilisk, ofta med mycket stor andel kolhydrater, och resten animalisk.

Vad vi inte bör äta

Människans matsmätningsapparat och ämnesomsättning har under evolutionens årmiljoner anpassats till en mycket rikt varierad föda, beroende på naturgeografisk bosättningsmiljö. Frågan är alltså inte vad vi skall äta, utan vad vi absolut inte skall äta, det vill säga vad som är artfrämmande föda för människan, och det är mycket lätt att lista: spannmåls- och mejeriprodukter, liksom raffinerat socker och salt. Dessa födoämnen är i grunden huvudorsaken till alla våra folksjukdomar. Spannmåls- och mejeriprodukter, liksom raffinerat socker och salt. Dessa födo ämnen är i grunden huvudorsaken till alla våra folksjukdomar. Rådet att äta sex till åtta skivor bröd om dagen var nog inte så bra! Människan är inte fröätare. Alla fröer innehåller gifter, som kan ses som växternas försvar mot att ätas av vilda djur. Lektiner, som finns i alla våra spannmålsprodukter, bidrar till åderförkalkning genom att de har kraftigt aktiverande effekt på trombocyter, och detta förstärks genom att växtlektiner uppvisar insulinliknande effekt. I ytterskiktet av frön finns också fytinsyra, som skapar bindningar mellan olika mineraler och spårämnen, som hämmar upptaget av bland annat kalcium, zink, selen, flavonoider, karotenoider, folsyra, vitamin B6, magnesium, kalium, biotin, vitamin D och taurin, för människan livsviktiga ämnen, som istället för att tas upp från tarmen passerar ut med avföringen. Hämningen av kalciumupptaget och vitamin D är en av huvudorsakerna till västvärldens stora problem med #1 2015

Inget av dessa barn i olika, isolerade ursprungssamhällen på ögrupper i Stillahavsområdet har någonsin träffat en läkare, sjuksköterska, fått någon vaccinering eller haft tillgång till moderna mediciner – och de är kärnfriska och jättelyckliga. Foto: Göran Burenhult

osteoporos. Effekten förstärks av ett högt saltintag, eftersom salt löser ut kalcium ur skelettet. Mjölk stärker inte ben

Mjölk ger inte starkare ben, som man tidigare trodde! Det är en väl rotad missuppfattning att vi nödvändigtvis måste dricka mjölk för att få i oss tillräckligt med kalcium. Ändå har vår ämnesomsättning utvecklats under 25 miljoner år utan att vi haft tillgång till mjölk efter amningsperioden – och det har uppenbarligen gått riktigt bra. Inga av våra skelett från stenåldern uppvisar ben skörhet eller frakturer på grund av sådan. Sanningen är att mjölk innehåller förhållandevis lite kalcium – många födoämnen har betydligt högre halter, exempelvis ruccola, broccoli, grönkål, nötter, spenat, lax, krabba eller sardiner. Vi svenskar dricker tillsammans med holländarna mest mjölk i världen och ändå leder vi världsligan när det gäller osteoporosrelaterade frakturer. Dessa födoämnen saknar dessutom en rad onyttiga ämnen, som finns i mjölk och andra mejeriprodukter, exempelvis mjölkproteiner, som kan orsaka autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit och diabetes. Vidare finns det en koppling mellan cancer och kosthormoner, framför allt östrogen. Komjölk direkt olämplig

Komjölk innehåller stora mängder kvinnliga könshormoner, eftersom kossorna som regel är dräktiga under en stor del av året. Varje klunk komjölk innehåller hormon från hypofysen, hypotalamus, bukspottkörtel, bisköldkörtel, binjurar, könskörtlar, tarmhormoner, prostaglandiner och neuropeptider. Bara av den enda anledningen är 42

#1 2015

komjölk direkt olämplig för människan att konsumera. Vi svenskar dricker tillsammans med holländarna mest mjölk i världen och ändå leder vi världsligan när det gäller osteoporosrelaterade frakturer. Inte mindre än 28 procent av svenskarna drabbas årligen av sådana frakturer. Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång under sin livstid. I Turkiet, exempelvis, är siffran en procent – där dricker man inte mycket mjölk. I ursprungssamhällen är siffran noll procent – och där finns inga mejeriprodukter över huvud taget. Brist på D-vitamin

Andra starkt bidragande orsaker är D-vitaminbrist i vårt solfattiga klimat, liksom bristen på fysisk aktivitet. Det finns en allmän missuppfattning om att det handlar om ärftlighet och/eller bentäthet. Mätningar av bentätheten hos ursprungsbefolkningar, med samma teknik som vi använder i Sverige, har visat att den är lägre än hos svenskarna – ändå förekommer aldrig denna typ av frakturer i sådana samhällen. Brist på belastning

Det är alltså andra faktorer som spelar in, framför allt kost och aktivitetsmönster – skelettet behöver ständig belastning och rörelse, inte minst under uppväxten. Aktivitetsmönstret hos ursprungsbefolkningar är långt högre än hos oss västerlänningar, från barndomen och högt upp i åldrarna. Men ärftligheten då? Nog vore det märkligt om det i så fall endast är i samhällen med västerländsk kost och livsstil, som osteoporosrelaterade frakturer på grund av ärftlighet skulle förekomma. Snarare beror det på att vi nu sett flera generationer i vår del av världen, som har ätit fel mat och rört sig för lite och som för denna livsstil vidare

Detsamma gäller åldringarna, 85-95+ år gamla. De sitter på huk långa stunder och går spänstigt själva utan käppar eller rullatorer - och det gäller så gott som alla åldringar i ursprungssamhällen världen över.

till sina barn – man kan tala om en förlorad generation. Begreppet ”vi sitter ihjäl oss” är väl fångat. Listan över självförvållade folksjukdomar kan göras hur lång som helst. Ett drastiskt ökande problem i västvärlden är demenssjukdomar av olika slag. Den moderna hjärnforskningen har visat att kraftigt bidragande orsaker är fettsnål mat och det stora intaget av gluten, som idag tillsätts i en lång rad olika födoämnen, inte minst bröd och pasta. Fettfobin lever kvar

Fettfobin från 1950- och 60-talen lever fortfarande kvar trots att all forskning visar kolesterolets centrala betydelse som transportör av essentiella närings ämnen till hjärnan. Det finns inget ”dåligt” kolesterol, både HDL och LDL är livsnödvändiga för hjärnans funktion – många lever fortfarande kvar i en sedan länge förlegad kunskap kring detta. Och läkemedelsindustrin gnuggar händerna och tjänar miljarder på försäljning av kolesterolsänkande statiner på detta.

båge inte är ofarliga. Men har man väl passerat ”de farliga åren” 50-60 blir man oftast 90-100, och då som kärnfrisk. Vår mat kan ändra DNA

Den mat vi äter har en mycket stark epigenetisk kraft, som kan ändra vårt DNA både negativt och positivt. Ett exempel som enkelt förklarar detta är att kroppens alla celler kontinuerligt byts ut – mycket fortare än de flesta känner till. Ett drastiskt ökande problem i västvärlden är demenssjukdomar av olika slag. Den moderna hjärn forskningen har visat att kraftigt bidragande orsaker är fettsnål mat och det stora intaget av gluten. Cellernas tillväxt kan uteslutande ske genom den energi och de näringsämnen som finns i den fasta och flytande föda vi äter. Allt i dessa födoämnen blir alltså en del av våra celler. Samtliga celler i våra tarmar, exempelvis, byts till fullo ut på mindre än två veckor – och samtliga våra hudceller, där huden är som tjockast, på tre veckor.

Längre livslängd inte skälet

Det finns en allmän uppfattning att ökningen av exempelvis osteoporosrelaterade frakturer och demenssjukdomar skulle bero på att vi blir allt äldre i västvärlden. Detta är inte sant. Sjukdomarna saknas helt hos åldringarna i 90-100-årsåldern i ursprungssamhällen. Statistiken över medellivslängden ger i själva verket en mycket felaktig bild av verkligheten. Att den är mycket lägre hos exempelvis jägare-samlare beror på en hög barnadödlighet – vår exceptionella medicinska kompetens ger oss möjlighet att rädda de flesta svagare barn till ett drägligt liv på konstlad väg, som aldrig varit möjligt under vår evolution. Vidare är dödligheten på grund av skador under vuxenlivets aktiviteter hög eftersom jakt med spjut eller pil och

Hjärnan måste få rätt näring

Denna nycellsbildning sker kontinuerligt även i hjärnan, vilket är förhållandevis ny kunskap – eller så sker den inte därför att födan vi äter av olika orsaker inte innehåller de näringsämnen och vitaminer hjärnan måste ha för att kunna fortleva och utvecklas under hela livet. Och dessa ämnen transporteras av kolesterolet i blodet. Med lite kunskap och evolutionär insikt är det inte svårt att begripa vad kosten vi äter, och den livsstil vi lever, betyder för vår hälsa. GÖRAN BURENHULT Professor emeritus i arkeologi, Uppsala Universitet Campus Gotland.

Vi lottar ut Göran Burenhults nya bok ”Maten, evolutionen och hjärnan - Paleokost – myt eller människo föda?” på sidan 39.

#1 2015

Den dolda folksjukdomen:

Vem ska ta hand om patienterna med långvarig oförklarad smärta? – många lider i onödan

Gruppen patienter med långvarig ickemalign smärta är sjukvårdens ﬂygande holländare som ofta tvingas att rastlöst segla omkring på sjuk vårdens oändliga hav utan att någonsin hitta en hamn. När organspecialisterna har utrett färdigt, tämligen ofta utan att hitta någon orsak till smärtorna remitteras patienten till en mer eller mindre entusiastisk allmänläkare. Man konstaterar att patienten inte lider av någon ortopedisk, kirurgisk, neurologisk, reu matologisk eller gynekologisk åkomma men benämner sällan vad patienten lider av.

Allmänläkarens ibland dämpade entusiasm torde komma sig av det faktum att vederbörande inte vet hur att hjälpa 44

#1 2015

patienten som därigenom blir till ett problem för denna läkare som då enligt sjukvårdsystemet skall ansvara för behandlingen. Man räknar med att tolv procent av befolkningen har ett vårdbehov på grund av långvarig smärta. Skall den specialiserade smärtvården ta hand om alla patienter med långvarig icke-malign smärta? Eftersom långvarig smärta måste beskrivas som en folksjukdom i viss mån dold. Man räknar med att tolv procent av befolkningen har ett vårdbehov på grund av långvarig smärta. Sju procent av befolkningen har ett stort vårdbehov vilket

då handlar om cirka 500 000 svenskar i vuxen ålder. (ref nr 1) och antalet smärtläkare är mycket få -218 stycken. (ref2). En sådan ansvarsfördelning torde kräva en aldrig förr genomförd expansion av smärtvården som vare sig går att genomföra av ekonomiska skäl eller är praktiskt genomförbar. Den specialiserade smärtsjukvården kan dock fylla en nyckelroll i smärtutbildning av läkarkåren i allmänhet och kanske allmänläkaren i synnerhet.

oro är vanligt förekommande. Patientgruppens livskvalité är ofta mycket låg (ref3). Stora samhällskostnader

Ur samhällsekonomisk synpunkt är de totala kostnaderna som hör ihop med sjukdomen långvarig smärta mycket höga. En uppskattning från 2003 anger kostnaden för långvarig smärta i Sverige till 87,6 miljarder per år (ref4). Behandlingen av långvarig smärta är i de Det finns numera omfattande veten flesta fall multiprofessionell där sjukgymnasskapliga bevis för att funktionen i de ter, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter och delar av nervsystemet som förmedlar smärtsjuksköterskor ofta har en lika självklar och bearbetar nervimpulser som hör till plats som läkaren. Långvarig smärta är tyvärr upplevelsen av smärta, genomgår stora fortfarande svårbehandlat där total smärtfrihet förändringar vid långvarig smärta. inte är ett realistiskt mål. Förvisso går mycket av behandlingen ut på Kunskapen om långvarig smärta har växt exponenatt patienten ska kunna acceptera sin smärta men ändå tiellt de senaste dekaderna. Föraktfulla SVBK (sveda, få kraft att leva ett så bra liv som möjligt. Detta kräver värk och brännkärring) etiketter eller att uppfattningen dock att den drabbade känner sig lyssnad på, tagen på att all långvarig smärta som ej låter sig förklaras utifrån allvar, fått en förståelse för hur smärta kan uppstå och vidmakthållas trots frånvaro av bakomliggande väl definierbar kroppslig sjukdom måste vara psykogen (från definierad sjukdom och att man har prövat att lindra psyket kommande) säger bara att här har man inte tagit smärtan med en genomtänkt behandling. del av modern smärtforskning.

Nervsystemet förändras

Kräver kunnig intresserad läkare

Det finns numera omfattande vetenskapliga bevis för att funktionen i de delar av nervsystemet som förmedlar och bearbetar nervimpulser som hör till upplevelsen av smärta, genomgår stora förändringar vid långvarig smärta. Dessa förändringar i funktion både skapar och underhåller den långvariga smärtan. Förståelsen av hur affektiva och emotionella komponenter är intimt sammanflätade med långvarig smärta ökar snabbt. Från att betrakta långvarig smärta som endast ett symtom på någon annan bakomliggande sjukdom utifrån ett paradigm som gäller för akut smärta har det blivit självklart för den som har tagit del av modern kunskap, att långvarig smärta är att betrakta som en sjukdom i sig.

För att patienten skall kunna uppnå en sådan plattform krävs att behandlaren har en förståelse och kunskap om långvarig smärta och dessutom ett intresse och tillräckligt med tid för att bedöma dessa komplexa tillstånd. Det är svårt att förstå att inte läkarkåren som möter patienter med långvarig smärta, som en självklar del i sin utbildning erbjuds kunskaper och redskap att ta hand om denna stora patientgrupp. Denna avsaknad vad det gäller obligatorisk utbildning genomsyrar hela utbildningssystemet från grundutbildning till specialist med några få undantag. Vilka specialistutbildningar har kurser om långvarig smärta som en obligatorisk del? Vissa läkemedel används för sällan

Förödande konsekvenser

Tillika en allvarlig sjukdom, inte allvarlig i betydelsen att den förkortar livet eller slår ut organ men allvarlig då den ofta får förödande konsekvenser för den drabbade och närstående. Att lida av långvarig smärta innebär ofta så mycket mer än att bara ha ont. Funktionsnivån sjunker både vad det gäller arbete och fritid. Ekonomin blir ofta lidande. Självbild och livsglädje försämras. Sömnen är ofta störd, kognitiva funktioner försämras med sämre minne och koncentrationsförmåga. Den långvariga smärtans ständige vapendragare tröttheten och energibristen blir ofta ett stort problem i sig. Relationer till nära påverkas ofta negativt. Nedstämdhet och

Sekundära analgetika det vill säga läkemedel som kanske från början har haft ett helt annat användningsområde används i alldeles för liten utsträckning trots att de är De patienter som inte alls har några riskfaktorer för att utveckla läkemedelsberoende förvägras adekvat smärtlindring samtidigt som patienter med en uttalad risk för att utveckla beroende erhåller opioider med gigantiska problem som följd. förstahandsmedel vid många olika smärttillstånd. Det rör sig dels om läkemedel som också kan användas mot depression och ångest, dels handlar det om läkemedel som används vid epilepsi. Med tanke på att långvarig smärta #1 2015

Tolv procent av svenskarna har ett vårdbehov på grund av långvarig smärta. Definition: Långvarig, icketumörrelaterad, smärta: smärta i mer än sex månader. Smärttyper: Nociceptiv: beroende på vävnadsskada. Neurogen: beroende på nervskada. Långvarig smärta av okänt ursprung som ej kan förklaras med nociceptiva eller neurogena mekanismer.

många gånger beror på störd funktion i de delar av nervsystemet som förmedlar och bearbetar smärtsignaler ter det sig logiskt att läkemedel som påverkar processer i det centrala nervsystemet har en viktig plats i behandlingen. Opioider är sällan ett förstahandspreparat vid långvarig smärta men vid smärtor som beror på säkerställd nervskada eller vävnadsskada måste opioider finnas med som alternativ om annan behandling har prövats i rimlig omfattning och inte fungerat. Rädslan för att skapa ett läkemedelsberoende vare sig den rädslan är befogad eller inte gör att många patienter lider helt i onödan. Det paradoxala är dock att trots denna rädsla så producerar sjukvården ständigt nya beroendetillstånd. Med andra ord: de patienter som inte alls har några riskfakto-

Påfallande ofta väljs preparat till den enskilde smärtpatienten inte utifrån vad som skulle gagna den drabbade på bästa sätt med så lite biverkningar som möjligt utan utifrån krassa ekonomiska hänsyn. rer för att utveckla läkemedelsberoende förvägras adekvat smärtlindring samtidigt som patienter med en uttalad risk för att utveckla beroende erhåller opioider med gigantiska problem som följd.

komani eller inte. Jämför med alkohol där en majoritet av befolkningen faktiskt klarar av att tämligen regelbundet umgås med denna potentiellt beroendeframkallande substans under en mycket lång tidsperiod utan att utveckla beroende. Det tar dock tid i patientmötet att skaffa sig tillräcklig information för att bedöma riskprofilen och behandling med opioider skall också följas upp ordentligt vilket också tar tid. Tyvärr har sjukvården organiserats på ett sådant sätt att tid har blivit en lyxvara som ofta inte kan erbjudas patienten. Sparnit och brist på förståelse

Påfallande ofta väljs preparat till den enskilde smärtpatienten inte utifrån vad som skulle gagna den drabbade på bästa sätt med så lite biverkningar som möjligt utan utifrån krassa ekonomiska hänsyn. Detta trots att många av de billigare preparaten inte ger tillräcklig effekt eller har stora problem med biverkningar. Att man har denna hållning måste ha med synen på långvarig smärta att göra där man helt enkelt inte förstår det lidande som en obehandlad smärta medför när den pågår länge. Nyare preparat är av nöden dyrare men behovet av ytterligare läkemedel i behandlingsarsenalen är mycket stort om patienter med långvarig smärta skall få en rimlig smärtlindring.

Viktigt bedöma risk för beroende korrekt

Risken för att utveckla läkemedelsberoende styrs i mycket stor grad av huruvida det föreligger riskfaktorer för nar46

#1 2015

Smärtläkemedel liten del av kostnaden

Man väljer med förkärlek morfin och numera oxycodon,

sedan denna substans blivit billigare framför dyrare men många gånger bättre läkemedel som buprenorfin (Norspan) och tapentadol (Palexia Depot) Trots att de förstnämnda har betydligt mer biverkningar, inklusive högre risk för beroende. Läkemedel som pregabalin (Lyrica) och duloxetin (Cymbalta) ratas till förmån för liknande men i vissa situationer inte alls likvärdiga alternativ enbart med priset som beslutsunderlag. Av den stora totala kostnaden för långvarig smärta utgör kostnaden för läkemedel mindre än en procent. (ref 5) När unga människor drabbas av ett svårt funktionsnedsättande smärttillstånd avvaktar man länge med radiologiska undersökningar även med sådana metoder som inte utsätter patienten för strålningsrisker. Trots att förutsättningen för att en patient ska kunna acceptera sitt smärttillstånd och börja delta i rehabilitering är att patienten känner sig trygg med att ha blivit grundligt utredd där man med säkerhet har kunnat utesluta allvarlig bakomliggande sjukdom. Snålheten riskerar förvärra smärtan

Även här bedrar snålheten visheten. Sjukskrivningen drar ut på tiden och smärttillståndet om det får stå obehandlat har en inneboende tendens att förvärras. Dessa kostnader hamnar dock inte i verksamhetens bokslut utan läggs ut på oss alla. Vad det handlar om är en utredning i rimlig omfattning. För patienter med somatoforma smärtsyndrom som ofta är mer än grundligt utredda handlar det i stället om att avstyra mer somatisk utredning. Det är dock en liten minoritet av alla patienter med långvarig smärta som uppfyller kriterierna för dessa diagnoser. Ett bättre omhändertagande av patienter med långvarig smärta skulle naturligtvis minska lidandet men också innebära en stor samhällsekonomisk besparing. Basen i en välfungerande sjukvård är en bra primärvård. En primärvård där läkarna lär känna sina patienter och kan följa dem över tid. Att en så pass stor del av läkartjänsterna inom primärvården är obesatta och täcks upp av hyrläkare är förödande för många patienter med långvariga sjukdomar inte minst för patienter med ickemalign långvarig smärta. Diagnosen långvarig smärta fördröjs i många fall när patienten träffar fem-sex olika läkare ofta med bara femton minuter var till sin disposition istället för att träffa samma läkare vid ett par tillfällen men då med tid för denne att fördjupa sig i den multisymtomatiska patientens lidande.

Oviljan att besätta en fast tjänst på vårdcentraler får nog tolkas som ett uttryck för en omöjlig arbetssituation även om den mycket bättre lönen som man får som hyrläkare naturligtvis också är en orsak till att man väljer att inte ta en fast tjänst. En viktig förutsättning för en framgångsrik behandling av långvarig smärta är att patienten känner sig trygg med att allvarlig sjukdom är utesluten. Ett bättre omhändertagande av patienter med långvarig smärta skulle naturligtvis minska lidandet men också innebära en stor samhällsekonomisk besparing. Om sjukvårdens finansiering, organisation och ersättningsystem står i vägen för en nödvändig förbättring måste dessa faktorer förändras och anpassas till patienternas behov. Det är hög tid att patienter med långvarig smärta får det omhändertagande som de har rätt till. 1. Sjukvården måste ta dessa patienter på ett mycket större allvar och bli varse det stora lidandet och de stora kostnader obehandlad eller felbehandlad långvarig smärta för med sig. 2. Behandlare som möter patienter med långvarig smärta måste erbjudas nödvändig utbildning för att erbjuda patienten rätt behandling. 3. Patienter med långvarig smärta måste erbjudas en kontinuitet i patient-läkarrelationen där en och samma läkare behandlar patienten. 4. Då den farmakologiska behandlingsarsenalen för långvarig smärta är allt för otillräcklig för att man kan vara nöjd måste det finnas en öppenhet för nya läkemedel där kortsiktiga ekonomiska övervägande inte får styra val av preparat. 5. En viktig förutsättning för en framgångsrik behandling av långvarig smärta är att patienten känner sig trygg med att allvarlig sjukdom är utesluten. Här kan finnas andra skäl än strikt medicinska skäl att utreda orsaken till smärtan. Skälen till utredning kanske inte är att hitta en viss orsak till smärtan men att med säkerhet kunna utesluta en mängd möjliga sjukdomar för att ge patienten tillräcklig trygghet för att acceptera att man mycket väl kan ha en svår och funktionsnedsättande smärta utan att det föreligger en allvarlig sjukdom där man har ont.

Foto: Add Light Göran Ekeberg AB

CHRISTIAN SIMONSBERG Specialist i smärtlindring och psykiatri, Smärtcentrum Östra Sjukhuset i Göteborg

Referenser: 1. Läkartidningen nr 4 2009 professor Clas Mannheimer 2. Dagens Medicin 28/5 2014 3. Läkartidningen nr 4 2009 med dr Paulin Andre´ll m.fl. 4. Metoder för behandling av långvarig smärta SBU 2006 5. European Journal of Pain 30 2011 A.Gustavsson m.fl. (Potentiella bindningar eller jävsförhållande: Jag har anlitats som föreläsare av Mundipharma, Grunenthal, anlitas som föreläsare av Glaxo-Smith. Är med i advisoryboard för Palexia Depot.)

#1 2015

Sjukvården borde leasa teknisk utrustning oftare - för mycket kapital uppbundet De senaste åren har svensk sjukvård halkat efter i internationella jämförelser. Enligt Euro Health Consumer Index som varje år jämför sjukvården i EU-länderna, backade Sverige från sjätte plats i 2012 års mätning till elfte plats 2013 – en sämre placering än något av de andra nordiska länderna. Framförallt nämns långa väntetider som en av bristerna i svensk vård.

Över hela världen står sjukvården inför nya utmaningar; vi lever allt längre och kräver allt mer avancerad vård. I Sverige har sjukvården de senaste åren genomgått stora förändringar, nya möjligheter med den medicinska kunskapsutvecklingen, patienternas ökade valfrihet och rättmätiga krav på kvalitet och säkerhet tillsammans med pressade resurser, ställer krav på ökad kostnadseffektivitet. För många sjukvårdsinstitutioner blir utmaningen att möta växande omkostnader och krav på effektivitet, utan att behöva betala med försämrad kvalitet Förutsätter modern medicinteknik

Referenser: 1. Health Consumer Powerhouse, Euro Health Consumer Index 2013, 2013 2. Ibid. 3. OECD 4. WHO 5. Siemens Financial Services, Locked Liquidity in Nordic Healthcare, Oktober 2014

#1 2015

Tillgången till modern medicinteknik är en viktig förutsättning för effektiv och säker vård. Sverige har precis som de övriga nordiska länderna länge legat i framkant och investerat i ny och modern sjukvårdsutrustning. Enligt OECDs kartläggningar ligger alla de nordiska länderna runt eller över medelvärdet av antal magnetkameror och datortomografer per en miljon invånare. Dock har andelen utrustning för medicinsk bild diagnostik per capita minskat i Skandinavien då många sjukvårdsinrättningar fått skjuta upp sina investeringar till följd av pressade resurser och nya ekonomiska utmaningar. Sådana besparingar kan emellertid få konsekvenser för vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Med modern teknik kan både säkrare och snabbare diagnoser fastställas och rätt behandling kan påbörjas, en effektivare process leder till bättre patientgenomströmning, färre sjukdagar och förbättrad vårdkvalitet. För att svenska sjukvårdsinrättningar även i framtiden ska ha möjligheten att erbjuda bästa möjliga vård med den senaste tekniken krävs det därför effektiva finansieringslösningar som möjliggör investeringar trots begränsade resurser. Nyligen lanserades en rapport av Siemens Financial Services där mängden kapital som är bundet i de nordiska sjukvårdssystemen beräknas. Sverige mest bundet kapital

Varje år binds omfattande mängder kapital upp i utrustning vid stora investeringar, kapital som hade kun-

nat användas mer effektivt om investeringarna istället genomförts med alternativa finansieringslösningar, såsom exempelvis operationell leasing. I rapporten beräknas det bundna kapitalet för 20142018 och siffran är högst i Sverige med 7,2 miljarder kronor bundet kapital. Därefter följer Danmark (4,9 miljarder kronor), Norge (4,4 miljarder kronor) och Finland (3,2 miljarder kronor). Genom att använda sig av andra finansieringsmetoder, så som operationell Datortomograf. Foto: Siemens. leasing, kan man istället för att binda upp stora mängder kapital vid investeringar, sprida ut kostnaderna över regelbundna inbetalningar. Dessa metoder frigör välbehövt kapital som istället kan användas för nödvändiga satsningar i den övriga verksamheten. Många finansieringslösningar kan dessutom anpassas för att täcka kostnader för installering, underhåll, och uppdatering av tekniken. Delbetalningar lättare hantera

Med regelbundna kostnader blir det dessutom enklare för beslutsfattare och upphandlare att på ett mer effektivt och noggrant sätt beräkna och hantera omkostnaderna. Effektivare budgetering, helt enkelt. Sådana finansieringsmetoder underlättar frigörandet av kapital för sjukvårdsorganisationerna och leder samtidigt till en mer transparent och hållbar ekonomisk strategi för investeringar i sjukvårdsutrustning. Viktigt uppdatera tekniken

För att Sverige även i framtiden ska kunna investera i modern sjukvårdsutrustning och viktiga uppdateringar av medicinteknik krävs det effektiva finansieringsstrategier. Med sjukvårdskostnader som förväntas stiga i förhållande till offentligt kapital, växande vårdbehov samt ökade krav på kostnadseffektivitet krävs det en smart hantering av de tillgängliga medlen, där dyra utrustningsinköp kan genomföras utan att besparingar måste göras på andra områden. CARL AHLGREN Head of Sales Public Sector & Healthcare - Region North (UK & Nordics), Siemens Financial Services, Stockholm.

Azilect®(rasagilin) i jämförelse med entakapon* båda i tillägg till L-dopabehandling * Entakapon ingår idag i två olika läkemedel: Stalevo® (L-dopa + karbidopa + entakapon) Comtess® (entakapon) som ges i tillägg till varje dos av L-dopa + karbidopa eller benserazid 3

Symtomtriaden 5 Ökad on-tid 2

Freezing 2

Bättre rörlighet ADL funktion på morgonen 1 under Off-tid 2

Jämförbar effekt med entakapon Bättre effekt än entakapon

• Azilect® ger patienten ökad rörlighet på morgonen 1 • Azilect® verkningsmekanism ger effekt 24 timmar om dygnet 1 • Azilect® har en gynnsam biverkningsprofil 3,4 • Azilect® är enkelt att dosera. En gång dagligen 5

REFERENSER: 1. Stocchi F & Rabey JM. Effect of rasagiline as an adjunct to levodopa on severity of OFF in Parkinson’s disease. European Journal of Neurology 2011, 18: 1373–1378 2. Rascol O et al. for the LARGO study group. Lancet 2005;365:947-54 3. Eur J Neurol 2011: 18: 1373–1378. Eur J Neurol 2011:18: 1373-1378. 4. The Parkinson Study Group (LARGO study). Lancet, 2005; Volume 365 Number 9463: 911–1002. 5. Azilect Produktresumé

Azilect® (rasagilin) Rx (F), ATC-kod: N04B D02 , ett receptbelagt läkemedel vid Parkinsons sjukdom. INDIKATION: Behandling av Idiopatisk Parkinsons sjukdom som monoterapi utan levodopa eller som tilläggsbehandling (med levodopa) till patienter med otillräcklig effekt av levodopa i slutet av dosintervall (on-off-dose-fluktuationer). DOSERING: 1 mg en gång dagligen. FÖRPACKNINGAR OCH PRISER: Tablett 1 mg Blister 28 st, Tablett 1 mg Blister 112 st. SUBVENTION: För behandling av Parkinsons sjukdom som tillläggsbehandling till levodopa hos patienter med ”On-off”-syndrom, som får otillräcklig effekt av levodopa. För pris och vidare information, se FASS. #1 2015 se. SPC 2011-12

AZI.14.2013

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg Tel. 042-25 43 00, Fax 042-20 17 19, www.elundbeck.se

Operation av reumatism fortsatt viktigt – män och kvinnor upplever smärta olika Trots nya och bättre läkemedel mot ledgångs reumatism kvarstår ett tydligt behov av kirur giska ingrepp hos svårt sjuka patienter. Forskningsresultaten visar också på förändrade operationsbehov, med skillnader för olika leder och diagnoser. Dessutom kan kvinnor och män uppleva smärta olika.

Resultaten framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. Där undersöktes om behoven av operationer vid ledgångsreumatism (reumatoid artrit) har minskat bland svenska patienter från millennieskiftet och framåt, en period då användningen av biologiska läkemedel ökat. Behandlingen hos både män och kvinnor med biologiska läkemedel ökade kraftigt över tid under den undersökta tidsperioden, 1997-2009. Resultatet kan tolkas som att ledgångsreumatism är en mer aktiv sjukdom bland kvinnor, men det kan också vara ett tecken på att män och kvinnor uppfattar och beskriver sin smärta på olika sätt, menar Korosh Hekmat. - Vi kunde konstatera att antalet höftprotesoperationer minskade över tid under perioden. Minskningen är statistiskt signifikant, berättar Korosh Hekmat, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Antalet knäprotesoperationer minskade dock inte. Det ger stöd för teorin att mekanismerna för ben- och broskförstörelse vid ledgångsreumatism skiljer sig åt mellan olika leder och att biologiska läkemedel därför eventuellt har större verkan på höftleden än på till exempel knä, menar Korosh Hekmat. När patienterna själva uppskattade upplevd smärta med hjälp av en visuell skala visade det sig att smärtan minskade hos båda könen, men från en lägre nivå hos männen. - Resultatet kan tolkas som att ledgångsreumatism är en mer aktiv sjukdom bland kvinnor, men det kan också vara ett tecken på att män och kvinnor uppfattar och beskriver sin smärta på olika sätt, menar Korosh Hekmat. Ökar behovet av operation

Genom sina studier har Korosh Hekmat kunnat knyta

Korosh Hekmat, doktorand vid Lunds universitet. Foto: Björn Martinsson.

tre aspekter till ökat behov av ortopedisk kirurgi vid ledgångsreumatism under uppföljningstiden: • svår sjukdom utifrån patienters egna rapporter (framför allt uttalad funktionsnedsättning) • den så kallade reumatoidfaktorn (en markör i blodet som indikerar svår sjukdom) • kvinnligt kön Trots att trenden totalt sett är minskande för ortopediska ingrepp vid ledgångsreumatism visade analyserna att de patienter som behandlades med biologiska läkemedel i högre utsträckning än andra genomgick kirurgisk behandling på grund av reumatiska besvär. - Det beror När läkemedlet troligen på att sattes in tidigt de patienter som var operationerna tar de biologiska färre. läkemedlen har svårare sjukdom och därmed större risk för ledskador. När läkemedlet sattes in tidigt var operationerna färre, säger Korosh Hekmat. Korosh Hekmat är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus. Den 30 januari 2015 disputerade han på avhandlingen ”Patient reported outcomes and orthopedic surgery in rheumatoid arthritis”. BJÖRN MARTINSSON Informatör, Lunds universitet

Fakta/Ledgångsreumatism (reumatoid artrit) Reumatoid artrit (RA), ledgångsreumatism är en kronisk sjukdom som framför allt angriper lederna och orsakar smärta, stelhet och svullnad. Den ger upphov till inflammation som kan bryta ned brosk och intilliggande ben. Även ögon, hud och andra organ kan bli inflammerade. Orsaken är inte klarlagd, men forskning visar att både genetiskt arv och livsstilsfaktorer som till exempel rökning kan påverka. I Sverige har knappt en procent ledgångsreumatism, och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Sjukdomen går ofta i skov. RA finns både i en mildare variant (reumatoid faktor negativ) och en mer aggressiv form (reumatoid faktor positiv).

#1 2015

Bättre balans för äldre med Parkinson Parkinson är en neurologisk sjukdom som bland annat känne tecknas av försämrad gång och balansförmåga. En ny studie från Karolinska institutet visar nu att äldre perso ner med Parkinsons kan förbättra balans och gång med hjälp av ett nytt träningsprogram som forskarna utvecklat.

Träningsprogrammet, som är baserat Hälften av deltagarna lottades till en kontrollgrupp som fick leva som vanpå vetenskapliga principer för träligt, och hälften till en träningsgrupp ning och är relaterade till sjukdomssom fick balansträning tre gånger per symtomen vid Parkinsons sjukdom, vecka i tio veckor. är inriktat på gång- och balansuppgifter. Det kombinerar motoriska och Tog längre steg kognitiva övningar som behövs i dag- Resultaten visar på att balansförmåliga livets aktiviteter, som exempelvis gan ökade i träningsgruppen samt att att gå på olika underlag och samtide gick fortare och tog längre steg vid digt utföra en räkneuppgång i jämförelse med gift. kontrollgruppen. I den aktuella studien, Forskarna kunde även som publiceras i den se positiva effekter på vetenskapliga tidskriften aktiviteter i dagligt liv Journal of Neurorehabilioch på hur många steg tation and Neural Repair, deltagarna i träningsingick 100 personer över gruppen gick per dag. 60 år med mild till måttlig Erika Franzén. Foto: - Mediciner har visat Christin Philipson. Parkinsons sjukdom. sig ha begränsad effekt

på balansbesvär hos denna grupp patienter, vilket gör det nödvändigt att hitta alternativ. Förbättrad balansoch gångförmåga kan minska risken för att falla och ger förutsättningar för att vara mer fysisk aktiv, vilket i sin tur inte bara har positiva effekter på sjukdomen utan förbättrar även livskvaliteten och förlänger livet, säger Erika Franzén, fysioterapeut och docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som lett studien. Ungefär 22 000 personer i Sverige har Parkinsons sjukdom och de flesta som får sjukdomen drabbas i åldern 55-60 år. Den nu publicerade studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Parkinsonfonden, Neurofonden, Loo och Hans Östermans stiftelse, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, ALF-medel genom avtal mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Källa: Karolinska institutet

Publikation: The Effects of Highly Challenging Balance Training in Elderly with Parkinson’s Disease: A Randomized Controlled Trial. David Conradsson, Niklas Löfgren, Håkan Nero, Maria Hagströmer, Agneta Ståhle, Johan Lökk, Erika Franzén Journal of Neurorehabilitation and Neural Repair, online 21 January 2015, doi: 10.1177/1545968314567150

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#1 2015

Parkinson kan ge sexfixering eller minska sexlusten För elfte året i rad samlades sjuksköterskor från Sverige, Norge och Danmark i slutet av januari för att lära sig mer om Parkinsons sjuk dom, speciellt när sjukdomen börjar ge ordent liga komplikationer.

Det första föredraget hölls av Susanna Lindvall, ordförande för Parkinsonfonden. Hon berättade om hur det kan vara när tablettbehandlingen inte längre fungerar som den ska och vilka konsekvenser det kan få. Det är ett svek mot patienter och närstående att inte ta upp frågan om sexualitet, sa Birgitta Hulter. Även om man inte har någon konkret hjälp att erbjuda så måste man våga fråga! Hon berättade om hur skakningar kan göra att man blir rädd att störa andra och därför undviker att gå på bio eller restaurang, och hur stelhet och fumlighet gör det svårt att klara vardagssysslor som att betala i kassan, knyta skosnörena eller slå i en spik. Plötslig stelhet kan även göra att det tar flera minuter att gå över en gata, vilket kan vara direkt livsfarligt. Stöd på nätet

Symtomens svårighetsgrad är väldigt individuell och förändras över tid. Både den som är sjuk och den som är anhörig behöver stöd och kunskap. Parkinsonguiden www.parkinsonguiden.se, en webbportal som drivs av den ideella specialistföreningen Swemodis, kan göra stor nytta och det kan även Parkinsonskolan, en patientutbildning som håller på att etableras över hela landet och syftar till att ge personer med Parkinson och anhöriga bättre verktyg för att leva med sjukdomen och därigenom Nil Dizdar, neuro öka livskvaliteten. log vid Hälso Nil Dizdar, neurolog vid Hälso universitetet i Linköping. universitetet i Linköping berättade att alla patienter med tiden upplever dosglapp, luckor i läkemedelseffekten mellan doserna. Det leder till att man börjar ta tabletterna oftare, och därmed blir den totala dosen högre. Höga läkemedelsdoser anses bidra till förändringar i hjärnans dopaminreceptorer så att effekttröskeln höjs och risken för biverkningar ökar. Även överrörlighet 52

#1 2015

är en följd av höga läkemedelsdoser. Till slut försvinner kopplingen mellan dos och effekt – då sägs patienten befinna sig i fluktuationsfas. Inte vänta för länge

Situationen kan dock förbättras genom en mer kontinuerlig stimulering av receptorerna med någon av de tre anpassade behandlingar som finns att tillgå: apomorfinpump, Duodopa-pump och djup hjärnstimulering (DBS). – Man bör inte vänta för länge med att utreda patienter inför avancerad behandling, framhöll Nil Dizdar. Det bör helst göras så snart behandlingen börjar svikta. Om man ska gå vidare med någon av de ovannämnda behandlingarna eller inte beror helt på patientens behov och inte på hur lång tid han eller hon haft sjukdomen eller on-off-fluktuationer, snabba kast mellan överrörlighet och stelhet. Bedömning kräver tid

Filip Bergquist, neurolog vid Sahlgrenska universitets sjukhuset i Göteborg, berättade att det är svårt att utvärdera symtom hos patienter som man bara träffar en kort stund. Det gäller särskilt patienter i fluktuationsfas – minnet och beskrivningen av sjukdomstillståndet färgas av hur de mår vid just det aktuella tillfället. För att få en rättvisande bild skulle man dessutom behöva mäta symtomen under en längre tid, timme för timme. Det kan göras med passiv rörelsemätning, med hjälp av en så kallad kinetigraf. Den bärs som en armbandsklocka och fångar upp patientens rörelser under en längre tid, exempelvis en vecka. En nackdel är att fokus hamnar på arm- och handrörelser, en annan att vissa rörelser kan misstolkas som symtom; till exempel kan en tennismatch eller en promenad med hunden i koppel se ut som dyskinesier. Kan ge sexfixering

Birgitta Hulter, sexolog vid neurologmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset Solna, talade om samliv och sexualitet. Med sig hade hon Helena G, vars man har Parkinson. Helena G berättade om hur hennes man blev allt mer fixerad vid sex, och hon upptäckte att han porrsurfade nästan jämt. Kulmen kom när han en kväll hade bjudit hem en samling okända människor för att ha gruppsex. På nätet

hittade Helena G en artikel om en annan parkinsonsjuk man som utvecklat liknande problem. Till slut fick paret komma till Birgitta Hulter, vilket Helena G upplevde som mycket värdefullt. – Det enda som egentligen behövdes var att få bekräftat att det kan bli så här med Parkinson och att få prata med någon om våra problem. Det öppnade en dörr för oss, sa Helena G.

Naja Hulvej Rod är docent och forskare vid Köpenhamns universitet i Danmark. Hon redogjorde för en studie av situationen för anhörigvårdare och deras hälsa.

Även minska sexlusten

Det är en registerstudie som innefattar partnern till alla danskar som någon gång sjukhusvårdats för Parkinsons sjukdom under perioden 1986–2009.

Birgitta Hulter förklarade att Parkinsons sjukdom kan påverka sexualiteten på en mängd olika sätt. Exempelvis kan depression och ångest göra att lusten minskar, och detsamma gäller störd nattsömn och trötthet. Sjukdomens inverkan på parrelationen kan också leda till sexuella svårigheter. Å andra sidan kan behandling med levodopa och dopaminagonister ge ökad sexuell lust och framkalla en närmast tvångsmässig fixering vid sex eller någon annan aktivitet, till exempel shopping, spelande eller mat, så kallad impulskontrollstörning. Studier på Parkinsons sjukdom har visat att såväl patienter som deras partners önskar en förbättring av den sexualmedicinska vården, med skriftligt informationsmaterial, personlig rådgivning och parsamtal. - Det är ett svek mot patienter och närstående att inte ta upp frågan om sexualitet, sa Birgitta Hulter. Även om man inte har någon konkret hjälp att erbjuda så måste man våga fråga!

Impulskontrollstörning är vanligare än man tidigare trott. I en studie med över 3 000 parkinsonpatienter drabbades 14 procent men mycket talar för att det kan vara betydligt fler.

Kan öka dödligheten

Att vårda en sjuk närstående kan vara givande och tillfredsställande, men studien visar att det även kan innebära stora påfrestningar. I vissa fall leder dessa påfrestningar till ökad dödlighet. Totalt sett var risken för död något förhöjd för män men inte för kvinnor jämfört med en kontrollgrupp. I de fall då man levt med sjukdomen i mer än fem år var dödligheten högre för båda könen, men ökningen var relativt liten. För män men inte för kvinnor blev skillnaden större om patienten led av demens, men för depression sågs inget samband med dödlighet hos vårdgivaren. När man undersökte orsakerna till männens ökade risk för död visade det sig att självmord var betydligt vanligare i den gruppen. #1 2015

– För den som arbetar med Parkinson-patienter innebär det att större fokus måste sättas på att stödja anhörigvårdarna, sa Naja Hulvej Rod.

och därför inte är lika beroende av magtömningen. Även plåster kan provas, liksom Duodopa och apomorfin som injektion eller infusion.

Störd impulskontroll

Säkra på sikt

Christofer Lundqvist, neurolog vid Akershus universitetssjukhus i Norge, beskrev olika icke-motoriska problem som ofta drabbar personer med Parkinsons sjukdom och som kan ha stor negativ påverkan på livskvaliteten. Impulskontrollstörning är vanligare än man tidigare trott. I en studie med Christofer Lundqvist, neurolog vid över 3 000 parkinsonpatienter drabAkershus universibades 14 procent men mycket talar tetssjukhus. för att det kan vara betydligt fler. För att patienter och anhöriga ska våga ta upp dessa problem behövs en mycket större öppenhet, och här har parkinsonsjuksköterskan en viktig roll.

Dag Nyholm, neurolog från Akademiska sjukhuset i Uppsala, konstaterade att såväl pump- som DBS-behandling är effektivt och säkert, även på lång sikt. Duodopa-behandling är den behandling som patienter brukar vara nöjda med under längst tid. Rekordet innehas av en svensk patient som haft sin pump i 21 år. Biverkningarna hör främst samman med sondsystemet men de har minskat under senare år, i takt med att tekniken utvecklats. Apomorfininfusion har något sämre dokumentation än Duodopa, men nya data tillkommer ständigt. Det senaste tillskottet är en fransk studie som visar att relativt många patienter avbryter behandlingen med apomorfin. En förklaring kan vara att de doser som vanligen används är lite för låga för att effekten ska bli optimal. DBS är den metod som det finns mest kunskap om. Effekten är god och långvarig, men risken för apati, ångest och depression verkar öka.

Några enkla råd är att dricka mest på dagen och inte på kvällen, att äta många, små mål tider, att minska intaget av fett och att försöka röra på sig en stund varje dag. Erika Sheard, parkinsonsjuksköterska på Haukeland universitetssjukehus i Bergen, Norge berättade att morgonstelhet är ett problem som drabbar mer än hälften av alla parkinsonpatienter. Stelheten beror på att nivån av levodopa i kroppen är låg på morgonen och att tillförseln av ny levodopa ofta fördröjs av vanliga besvär som förstoppning och gastropares, att magsäcken inte tömmer sig i tarmen. Tips mot morgonstelhet

Morgonstelhet hör ofta samman med en lång rad ickemotoriska symtom, exempelvis akut urinträngning, smärta, ångest och nedstämdhet. Några enkla råd är att dricka mest på dagen och inte på kvällen, att äta många, små måltider, att minska intaget av fett och att försöka röra på sig en stund varje dag. Problemen kan även behandlas med läkemedel, till exempel långtidsverkande tabletter till natten eller snabbverkande ”räddningsmedicin” som löses upp i vatten 54

#1 2015

Reparera med virus

Slutligen talade Tomas Björklund från enheten för molekylär neuromodulering vid Lunds universitet om sin forskning kring hur virus kan användas för att föra in nya gener i hjärnan. Eftersom de flesta dopaminproducerade cellerna har försvunnit vid långt framskriden Parkinsons sjukdom låter man istället andra celler, som normalt producerar andra signalsubstanser, ”ta över” produktionen av dopamin. I djurförsök fungerar metoden mycket bra, och djuren blir funktionsmässigt helt återställda. - Om metoden fungerar som vi tror skulle det räcka med en enda spruta för att få igång produktionen av dopamin igen, livet ut, sa Tomas Björklund. De första studierna på människa är planerade att påbörjas i Lund i slutet av 2015. HELENA NORDLUND

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer vecka 13. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

Bokklubben SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp- rörelse för psykiskt väl befinnande” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Vetenskapliga rön som slår fast att motion kan vara behandling vid exempelvis depression blandas med berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

Faxa eller skicka in beställnings talongen på höger sida. Faxnummer: 0652-15190. Eller beställ på vår hemsida.

150:-

NY!

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#1 2015

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

170:PROSTATA CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostatacancer. Ord. pris 198:-

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

50:-

170:NJURARNA - DE SOM HÅLLER OSS I BALANS Astrid Seeberger, KIUP För dig som är patient, anhörig eller vill veta mer om vad som händer när man drabbas av en njursjukdom. Ord. pris 220:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

106:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras. Ord. pris 196:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

50:-

75:-

PILLER PARADOXEN Robert Whitaker ”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest belysande boken om psykiatrisk behandling som jag någonsin läst, och jag har läst hundratals. .” Bruce E. Levine, Huffington Post Ord. pris 300:-

175:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m. Ord. pris 220:-

170:-

30:-

40:-

MELANOM Yvonne Brand berg m.ﬂ . Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor. Ord. pris 198:-

ALLT OM OMEGA3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd. Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

170:-

220:KAOS I KVINNO HJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände. Ord. pris 230:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Njurarna

st Hänt i skvättet

st Diabetes hos barn...

st Själ och Kropp

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Kul med cancer

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Pillerparadoxen

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Kaos i Kvinnohjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

EPOST

820 70 Bergsjö #1 2015

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om…

…TVÅNGSINKALLAD SJUKHUSPERSONAL VID PERSONALBRIST UNDER SEMESTERN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage. Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

#1 2015

För ett rörligare liv Litomove® innehåller nyponpulver som bidrar till att bibehålla hälsosamma och rörliga leder. Litomove® är framställt av noggrant utvalda nypon plockade i det vilda, där de vuxit på naturens egna villkor. Nyponen kommer från Chile eftersom det är bara där vi finner den kvalitet vi söker. Efter att nyponen handplockats bearbetas de i en skonsam patentsökt produktionsprocess i Sverige som bevarar nyponens egenskaper. I denna process tas kärnorna bort för att maximera mängden skal eftersom det är i dem som de bioaktiva ämnena finns. Litomove® finns att köpa i hälsokostbutiker och på apotek. Kosttillskott ersätter inte en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livstil.

KÄRNFRITT NYPONPULVER NU MED HALVERAD DAGSDOS!

Originalvarumärket sedan 2003

www.litomove.se

Dymista

(ﬂutikason/azelastin, ATC-kod R01AD58)

I en egen klass Även vid måttliga besvär

• Effektivare och snabbare vid nästäppa

*1,2

* Jämfört med en nasal steroid − i de kliniska studierna jämfördes Dymista med ﬂ utikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Dymista visade effektivare och snabbare symtomlindring på alla nasala symtom (rinorré, nästäppa, nysning och näsklåda) och på alla okulära symtom (klåda, rinnande och röda ögon). Referens: 1) Produktresumén, www.fass.se. 2) Meltzer et al. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:369-377. Dymista® (ﬂutikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare. Förpackningar och priser: 28 doser, rek AUP 112,00 kronor (EF) 120 doser, AUP 240,00 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 679,50 kronor (F). Produktresumén senast granskad 2013-02-21. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00 E-post info@meda.se www.medasverige.se

1795-090-feb-2015. Med.Acc.nr1.