Medicinsk Access 2016 #1

Page 1

2016

#1

ÅRGÅNG 12

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

E-vitamin och hjärtkärlsjukdom

Musik och musikterapi

Kan det förbättra ADHD och autism?

Stress skapar aggressioner hos människan

D-vitaminbrist GÄSTLEDARE: INGER ROS

SÅ MÅNGA SKULLE KUNNA MÅ SÅ MYCKET BÄTTRE

Nyheter om vaskulärt åldrande och dess mekanismer



Innehåll #1 2016 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefi ne Nilsson Tel 0652­151 10, Mobil: 073­707 13 96 josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10 Tryckeri: V­Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.12, 2016 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

18 Stress skapar aggressioner hos människan 5

”Så många skulle kunna må så mycket bättre”

16 Hjärtklaffar i nytt ljus 26 Ny prisbelönt tappningskateter

6 E-vitamin och hjärtkärlsjukdom

35 Har D­vitaminbrist samband med hirsutism? 38 Binjurar och bukspottkörtel 42 Stress och sömnbrist som sjukdomsorsak 52 Minska aptiten och håll blodsockret nere med korn

10 Nyheter om vaskulärt åldrande och dess mekanismer 2016

28 Brist på D-vitamin allt vanligare

56 Interaktionen mellan ägg och spermie ytterligare kartlagd 57 Effektivare screening ökar möjligheten att skräddarsy cancerbehandling 58 Bättre förståelse om lovande blodfettsänkande signalprotein 63 Professionsstyrda vård­ centraler ger nöjdare patienter 72 Bokklubben Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / emersont

Medicinnotiser sid 31, 44, 50, 54, 60 och 64

48 Musik och musikterapi – Kan det förbättra ADHD och autism? #1 2016

3


Vilka faktorer styr våra aggressioner – och vilka kan föras tillbaka till vårt biologiska arv? Krig, våld och aggressionshandlingar är hög­ aktuella företeelser i världen idag. Aldrig någon­sin har så många krig pågått samtidigt på jorden, aldrig har terrorismen varit så ut­ bredd och aldrig har våldet varit större i våra storstäder. Hur mår vi egentligen?

I detta nummer: Gästledaren Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung fokuserar på att människor i Sverige skulle kunna må så mycket bättre om de fick tidig diagnos och behandling av hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, förmaksflimmer och lungsjukdom som KOL. Nu riktar Riksförbundet Hjärt-Lung ljuset på dessa hjärtats och lungornas dolda folksjukdomar. Med tilltagande ålder ökar den kardiovaskulära risken liksom risk för ett flertal andra kroniska sjukdomar. Detta betyder att något som kan associeras med själva den biologiska åldrandeprocessen kan ha betydelse för ökad sjukdomsrisk hos äldre. Peter M. Nilsson, professor och överläkare skriver om riskerna med titeln: Nyheter om vaskulärt åldrande och dess mekanismer. Hjärtsjukdom utlöst av förträngning i hjärtats koronarkärl är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i många länder. Etiologin är komplex och många riskfaktorer har beskrivits. I en översikt nämndes inte mindre än 246 riskfaktorer, bland dem var 46 relaterade till dieten. Traditionella riskfaktorer kan endast förklara omkring hälften av de kliniska symtomen, varför intresset för nutritionsfaktorer som vitaminer och omega-3 blivit stort. Tom Saldeen Läkare och professor skriver om E-vitaminets betydelse för hjärt- kärlsjukdom. Stress skapar aggressioner hos människan

Krig, våld och aggressionshandlingar är högaktuella företeelser i världen idag. Aldrig någonsin har så många krig pågått samtidigt på jorden, aldrig har terrorismen varit så utbredd och aldrig har våldet varit större i våra storstäder. Vilka faktorer styr våra aggressioner – och vilka kan föras tillbaka till vårt biologiska arv? Har naturlig aggression och krig över huvud taget något med varandra att göra? Om detta skriver Göran Burenhult med titeln ”Stress skaMedicinsk access nr 6 2015 CALLE WALLER Vice styrelseord­ förande i Prostata­ cancerförbundet

”Den typiske patienten idag är en medelålders till äldre man med minst 20 återstående aktiva levnadsår, ibland betydligt längre.”

4

#1 2016

par aggressioner hos människan” Evolutionära perspektiv på territorialitet och aggression i mänskliga samhällen. Brist på D-vitamin är allt vanligare. Forskningen kring D-vitamin går fort framåt och det kan vara svårt att hänga med inom sjukvården. D-vitaminets betydelse beskrivs i två artiklar. Kan man verkligen överstimulera bukspottkörteln (pancreas)? Kan det vara så att utmattningssyndromet är en binjuresjukdom och kan binjurarna överstimuleras? Kan körtlarna utarmas? Vilka blir i så fall följderna av överstimulering och utarmning? Vilka sjukdomar kan det leda till? Agneta Schnittger, Med. Dr. Gynekologi och vidareutbildad i nutrition och diabeteslära reder ut begreppen i artikeln om Binjurar och bukspottkörteln. Brist på sömn är förenad med stress, trötthet, minskad produktivitet och ökad risk för hjärtinfarkt, högt blodtryck, stroke, depression och andra kroniska sjukdomar liksom arbets- och trafikolyckor. Tore Scherstén Prof. emeritus, tycker att vi ska införa Siesta i Sverige. Under alla omständigheter är det bättre än användningen av artificiella medel för att förbättra sömnen. Forskning finns om betydelsen av musik och dess läkande effekter. Forskning visar att immunförsvaret påverkas av musik och flera av hjärnans signalsubstanser ökar. Rytmiska rörelser som att klappa händerna, dansa eller vagga har i vetenskapliga försök ökat oxytocinhalten, vilket i sin tur påverkar socialt samspel och bindningar mellan individer. Det är visat att personer som sjunger i grupp ökar halten oxytocin och då stärks också bindningarna mellan gruppens medlemmar. Ann-Marie Lidmark beskriver betydelsen i artikeln: Musik och musikterapi. Kan det förbättra ADHD och autism? Vi hoppas ni har ett intressant nummer framför er! TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 7 2015 SUSANNA LINDVALL ordförande för Parkinson­förbundets Forskningsfond/ Parkinsonfonden och vice ordförande för EPDA (European Parkinson’s Disease Association)

”Allt för att undvika att kostnaderna för dessa undersökningar och läkemedel drabbar klinikens egen budget. Det är dags att ta ett helhetsgrepp sett ur ett sammantaget samhällsperspektiv.”

Medicinsk access nr 8/9 2015 LISE LIDBÄCK Förbundsordförande Neuroförbundet

”Neuroförbundets medlemmar uppger att de är oroliga för att förlora sitt arbete på grund av sin diagnos.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms. En ettårig utlands­ prenumeration kostar 600 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens t.f. Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.


GÄSTLEDARE

”Så många skulle kunna må så mycket bättre” Hundratusentals människor i Sverige skulle kunna må så mycket bättre om de fick tidig diagnos och behandling av hjärtsjukdomar som hjärtsvikt och förmaksflimmer och av lungsjuk­ dom som KOL. Nu riktar Riksförbundet Hjärt­ Lung ljuset på dessa hjärtats och lungornas dolda folksjukdomar.

Den akuta hjärtsjukvården fungerar bra men det finns stora utmaningar i rehabiliteringen och vården efter en hjärthändelse. Det vet vi av erfarenhet och det visar också Socialstyrelsens utvärdering av hjärtsjukvården som också visar på stor underbehandling av hjärtsvikt i Sverige. Det finns helt enkelt så många människor i Sverige i dag som skulle kunna må så mycket bättre om de fick rätt diagnos och rätt behandling av sin hjärt- eller lungsjukdom. Det gäller hjärtsvikt, förmaksflimmer, KOL, och det gäller vården efter hjärtinfarkt. Vad gäller eftervården – sekundärpreventionen – når knappt en av fem hjärtpatienter de mål som innebär att man minskar risken för att drabbas av en ny hjärtinfarkt: välinställt blodtryck, låga blodfetter, fysisk aktivitet och rökfrihet.

• Cirka 200 000 har diagnosen hjärtsvikt och det finns minst lika många som inte har fått diagnos. Tillsammans innebär detta att en miljon människor i Sverige idag bär på någon av dessa diagnoser. Rehabilitering, samverkan mellan olika professioner och delaktiga patienter är några nycklar till framgång. Jag är stolt över det arbete HjärtLung bidrar med genom att erbjuda Sveriges billigaste gym och med drygt 21000 deltagare per år i vår motionsverksamhet bidrar vi mycket till en bra livskvalitet. Diagnos och korrekt behandling

Våra medlemmar behöver dock vårdens stöd för ”hjälp till självhjälp”. Det är viktigt att få en diagnos, behandling, eventuella hjälpmedel men också kunskap om vad jag själv kan bidra med för en bra livskvalitet. Vården kan inte lösa allt, men en samverkan mellan vården och patienten bidrar till bra liv trots sjukdom. Behandla varje patient som en individ – inte som en sjukdom ­ och utgå ifrån var den enskilde befinner sig i livet, ge stöd till egenvård inte bara utifrån behov utan också vad som är realistiskt för den enskilde

Samlad information

För att hjälpa människor att må bättre och minska riskerna för en ny hjärthändelse, arbetar Riksförbundet HjärtLung tillsammans med ledande kardiologer och med hjärtsjukvården i Sverige just nu med att ta fram en ny modell för hjärtrehabilitering som bygger på tätare kontakt och uppföljning och en samlad information som ges i dialog med patienten. Det är det ena. Det andra är vårt stora arbete mot de dolda folksjukdomarna hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL. Folksjukdomar som det finns ett stort mörkertal kring och där många inte känner till att de bär på en hjärtsjukdom. Det gemensamma är att många människor varken har fått diagnos eller adekvat behandling och att en sådan stor andel dessutom inte känner till att de bär på sjukdomen. Faktum är att:

• Cirka 500-700 000 svenskar beräknas ha KOL, men endast cirka 20 procent har fått diagnos. • Drygt 300 000 människor har förmaksflimmer men bara en tredjedel har fått diagnos.

Behandla varje patient som en individ – inte som en sjukdom - och utgå ifrån var den enskilde befinner sig i livet, ge stöd till egenvård inte bara utifrån behov utan också vad som är realistiskt för den enskilde. En kvarts promenad är till exempel bättre än ingen promenad. Avslutningsvis vill jag tacka för möjligheten att få skriva denna gästledare och tillfället att lyfta fram vårt fokus på de dolda folksjukdomar som berör så många människor. Under hela 2016 och en bit in på 2017 pågår därför Riksförbundets kampanj Ljuset på, där de nationella kvalitetsregistren RiksSvikt, Auricula och Luftvägsregistret är samarbetspartners.Kampanjen understryker vikten av att få diagnos och korrekt behandling och är ett resultat av medlemmarnas krav på en bättre och mer jämlik hjärt- och lungsjukvård. INGER ROS Ordförande Riksförbundet HjärtLung #1 2016

5


© Can Stock Photo Inc. / woodoo


E-vitamin och hjärtkärlsjukdom Hjärtsjukdom utlöst av förträngning i hjärtats koronarkärl är fortfarande den vanligaste döds­ orsaken i många länder. Etiologin är komplex och många riskfaktorer har beskrivits. I en översikt nämndes inte mindre än 246 riskfak­ torer, bland dem var 46 relaterade till dieten. Traditionella riskfaktorer kan endast förklara omkring hälften av de kliniska symtomen, var­ för intresset för nutritionsfaktorer som vitami­ ner och omega-3 blivit stort.

dödsfall. Den främsta anledningen till att alfa-tokoferol i många länder fortfarande är det mest använda tokoferolet är sannolikt tidiga studier som visade att alfa-tokoferol är den mest verkningsfulla antioxidanten då det gäller att motverka infertilitet hos råttor. Alfa-tokoferol var 10 gånger så potent som gamma-tokoferol och med utgångs-

Det mest intressanta vitaminet och antioxidanten i samman­hanget är E-vitamin. E-vitamin är samlingsnamnet för fyra tokoferoler (Figur 1) och fyra tokotrienoler, alfa-, beta-, delta-, och gamma-tokoferol och -tokotrienol. Epidemiologiska studier har visat att intag av vitamin E är omvänt proportionell till förekomsten av koronarkärlsjukdom. Fram till nyligen ansågs alfa-tokoferol vara den mest betydelsefulla av de olika tokoferolerna, men nya undersökningar har riktat intresset mot de andra tokoferolerna, främst gamma-tokoferol, som visat sig ha en kraftigare antioxidant- och inflammationshämmande effekt än alfatokoferol. Oxidativ stress anses spela en stor roll bakom aterosklerosrelaterad hjärtkärl-sjukdom. Ett stort antal undersökningar har därför utförts med olika antioxidanter med syfte att försöka förebygga hjärtkärlsjukdom och

punkt från dessa data har man ansett att alfa-tokoferol har 10 gånger så kraftig biologisk effekt som gammatokoferol, vilket är kraftigt missvisande då det gäller andra effekter av tokoferolerna, t.ex. antioxidant- och inflammations­hämmande effekter.

Figur 1. Strukturen hos de olika tokoferolerna.

Som en konsekvens kan mängden tokoferoler i kärlväggen ha stor betydelse vid förebyggande av hjärtkärlsjukdom.

Stor betydelse vid förebyggande av hjärtkärlsjukdom.

E-vitamin skyddar fleromättade fettsyror i cellmembranen från oxidation utlöst av fria radikaler. Vitaminet blockerar den oxidativa modifieringen av LDL-kolesterol. Bildning av fria radikaler i endotelet är en betydelsefull tidig fas i hjärtkärlsjukdomens genes. När antioxidantkapaciteten är reducerad blir LDL-partiklarna i kärlväggen oxiderade, vilket resulterar i nedbrytning av kväveoxid och aktivering av transkriptionsfaktorn NF-kB, vilket

Figur 2. Upptag av E-vitamin i cellerna efter tillsats av blandade tokoferoler (Cardi-E) eller vanligt E-vitamin (Alfa-tokoferol).

#1 2016

7


leder till bildning av adhesionsmolekyler för monocyter på endotelytan och förflyttning av monocyter och makrofager in i intiman. Reaktionen mellan kväveoxid och den fria syreradikalen leder till bildning av den mycket toxiska substansen peroxynitrit. Som en konsekvens kan mängden tokoferoler i kärlväggen ha stor betydelse vid förebyggande av hjärtkärlsjukdom. Mitt intresse för tokoferoler startade för många år sedan under studier av omega-3-fettsyrornas stabilitet. Vår forskargrupp fann att alfa-tokoferol hade en svag antioxidanteffekt och t.o.m. kunde vara en pro-oxidant. När vi kombinerade olika tokoferoler blev antioxidanteffekten mycket starkare. Vi gjorde studier på humana röda blodkroppar i vilka vi inducerade lipidperoxidation genom tillförsel av väteperoxid. Då vi tillförde blandningar av alfa-, beta-, delta- och gamma-toloferol till cellmembranets fettlager före exposition för väteperoxid fann vi att en viss blandning av gamma-, delta-, och alfa-tokoferol som idag kallas Cardi-E hade mycket bättre antioxidanteffekt än alfa-tokoferol ensam. Upptaget av tokoferoler i cellmembranet var mycket högre efter inkubation av cellerna med denna blandning som innehåller en stor mängd gamma-tokoferol än efter inkubation av cellerna med rent alfa-tokoferol. (Figur 2). Lipidperoxidation inducerade en förlust av fleromättade fettsyror i cellmembranen och denna förlust kunde motverkas av tokoferolblandningen. Vi har jämfört effekten av alfa-tokoferol ensam med effekten av den gamma-tokoferolrika blandningen i en rad experimentella och kliniska undersökningar och funnit att tokoferolblandningen hade mycket bättre effekt än ren alfa-toloferol hos såväl försöksdjur som människa. Resultaten av våra undersökningar talar för att tokoferolblandningen har starkare antioxidanteffekt än

alfa-tokoferol ensam och att alfa-tokoferol ensam inte är en idealisk antioxidant. Betydelsefull förklaring till skillnaden i mortalitet

Frånvaron av effekt av vissa kommersiella tokoferolpreparat i kliniska studier kan bero på frånvaron av gammaoch delta-tokoferol i dessa preparationer och talar för att alfa-tokoferol ensam har begränsad klinisk effekt. En anledning till alfa-tokoferolets negativa effekter kan vara att det sänker halten av gamma-tokoferol i blod och vävnader. Vidare är det gamma-tokoferol som uppvisar låga värden i blodet hos patienter med hjärtkärlsjukdom och inte alfa-tokoferol. En studie visade att en betydelsefull förklaring till skillnaden i mortalitet i hjärtkärlsjukdom mellan olika länder kan vara halten gamma-tokoferol i blodet. Gamma-tokoferol är överlägset alfa-tokoferol då det gäller avlägsnande av toxiskt peroxynitrit. Vi har visat att gamma-tokoferol är mera potent än alfa-tokoferol då det gäller att minska trombocytaggregation och motverka trombbildning. Vi har också visat att 8 veckors tillförsel av Cardi-E till försökspersoner var mer potent än alfa-tokoferol då det gäller att minska trombocytaggregering, lipidperoxidation i röda blodkroppar, och vid aktivering av kväveoxid i vita blodkroppar. Våra resultat har glädjande nog blivit föremål för redaktionella artiklar i läroboken Harrison´s Principles of Internal Medicine och i Journal of American College of Cardiology och fått ett eget kapitel i The Encyclopedia of Vitamin E. TOM SALDEEN Läkare, professor

Referenser: 1. Mathur P, Ding Z, Saldeen T, Mehta J.L. Tochopherols in the prevention and treatment of atherosclerosis and related cardiovascular disease. Clin. Cardiol 38:570­6, 2015 2. Liu M, Wallmon A, Olsson­Mortlock C, Wallin R, Saldeen T. Mixed tocopherols inhibit platelet aggregation in humans: Potential mechanisms. Am J Clin Nutr 77:700­6, 2003 3. Liu M, Wallin R, Wallmon A, Saldeen T. Mixed tocopherols have a stronger inhibitory on lipid peroxidation than alpha­ tocopherol alone. J Cardiovasc Pharmacol 39: 714­21, 2002 4. Liu M, Wallin R, Saldeen T. Effect of mixed tocopherols on ecNOS, SOD, and PKC in leucocytes in human subjects. Nutr Res 22: 1253­63, 2002. 5. Mehta JL, Saldeen T, Rand K. Interactive role of infection, inflammation and traditional risk factors in atherosclerosis and coronary artery disease. J Am Coll Cardiol 31: 1217­25, 1998 6. Saldeen T, Li D, Mehta JL. Differential effects of alpha­ and gamma­tocopherol on low­density lipoprotein oxidation, superoxide activity, platelet aggregation and arterial thrombogenesis. J Am Coll Cardiol 34: 1208­15, 1999 7. Li D, Saldeen T, Mehta JL. Gamma­tocopherol decreases ox­L­mediated activation of nuclear factor­kappa B and apoptosis in human coronary artery endothelial cells. Biochem Biophys Res Commun 259:157­61, 1999 8. Li D, Saldeen T, Romeo F, Mehta JL. Relative effects of alpha­ and gamma­tocopherol on low­density lipoprotein oxidation and superoxide dismutase and nitric oxide synthase activity and protein expression in rats. J Cardiovasc Pharmacol Therapeut 4: 219­26, 1999 9. Li D, Saldeen T, Romeo F, Mehta JL. Different isoforms of tocopherols enhance nitric oxide synthase phosphorylation and inhibit human platelet aggregation and lipid peroxidation: Implications in therapy with vitamin E. J Cardiovasc Pharmacol Therapeut 6: 155­61, 2001 10. Chen H, Li D, Saldeen T, Romeo F, Mehta JL. Mixed tocopherol preparation is superior to alpha­tocopherol alone against hypoxia­reoxygenation injury. Biochem Biophys Res Commun 291: 349­53, 2002 11. Li D. Studies on effects of antioxidants on arterial thrombosis and endothelial cell injury. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the faculty of medicine 936, 2000 12. Liu M. Effects of antioxidant and lipid lowering treatment on risk factors for cardiovascular disease. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the faculty of medicine 1206, 2002 13. Chen H. Studies on cell injury induced by hypoxia­reoxygenation and oxidized low density lipoprotein. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the faculty of medicine 1303, 2003 14. Patterson C, Ballinger S, Stouffer GA, Runge MS. Antioxidant vitamins: Sorting out the good and the not so good. Editorial comment. J Am Coll Cardiol 34: 1216­18, 1999 15. Mehta JL, Puri S, Saldeen T. Role of antioxidant vitamins and omega­3 fatty acids in the prevention of coronary artery disease. Harrison´s Principle of Internal Medicine, Harrison´s Online (Ed. E Braunwald et al). Editorial to Chapter 242, 2001 16. Sarkar K, Parthasarty S, Saldeen T, Mehta JL. Efficacy of tocopherol mixtures compared with alpha­tocopherol in cardioprotection. The Encyclopedia of Vitamin E (eds VR Preedy and RR Watson), Oxford University Press, 2007

8

#1 2016


En helt ny typ av kolesterolsänkare för patienter som inte når LDL-målen med statiner

Praluent (alirokumab) är den första PCSK9-hämmaren med möjlighet till individuell dosanpassning

~50 % ytterligare LDL-reduktion

~60 % ytterligare LDL-reduktion

som tillägg till maximalt tolererad statindos

som tillägg till maximalt tolererad statindos

SASE.ALI.15.1 1.0050. DEC 2015

Referens: 1. PRALUENT produktresumé, 2015. PRALUENT® (alirokumab) Rx (EF) förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär samt icke-familjär) eller blandad dyslipidemi, som tillägg till diet: i kombination med en statin, eller statin i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som ej når målvärdet för LDL-kolesterol med högsta tolererade statindos eller, ensamt eller i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som är statinintoleranta, eller när statinbehandling är kontraindicerad. Varningar och försiktighet: Praluent ska användas med försiktighet till patienter med gravt nedsatt njur- och leverfunktion. Effekten av Praluent på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. t Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information: se www.fass.se. Kontaktuppgifter: PRALUENT tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com, 08-634 50 00. Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2015. Sanofi. Besök: Lindhagensgatan 120, 112 51 Stockholm. Box 30052, 104 25 Stockholm. Tel 08-634 50 00. Fax: 08-634 50 01 www.sanofi.se


© Can Stock Photo Inc. / Spectral

Nyheter om vaskulärt åldrande och dess mekanismer 2016


Det vaskulära åldrandet tilldrar sig ett ökande intresse då man i olika observations- och interven­ tionsstudier försöker att kvantifiera dess grundläggande kännetecken i form av ökad artärstyv­ het (arterioskleros). Nya studier ger belägg för ett nära samband mellan störd glukosmetabo­ lism samt artärstyvhet i artärmedian, sannolikt på basen av en underliggande insulinresistens. Detta förefaller att i viss mån skilja sig från det mer traditionella riskfaktormönstret som ses vid åderförkalkning (ateroskleros) i artärintiman, i form av hypertoni, hyperkolesterolemi, och rök­ ning, där förvisso diabetes även kan utgöra en försämringsfaktor. Samband mellan artärstyvhet, försämrad kognition samt även med nedsatt njurfunktion börjar nu studeras. Nya läkemedel är under framtagande, bl.a. Compound 21 (C21) en lovande substans för möjlig vaskulär prevention, verksam via renin-angiotensin systemet.

Med tilltagande ålder ökar den kardiovaskulära risken liksom risk för ett flertal andra kroniska sjukdomar. Detta betyder att något som kan associeras med själva den biologiska åldrandeprocessen kan ha betydelse för ökad sjukdomsrisk hos äldre. Frågan kan då uppstå vad som är definitiva sjukdomstillstånd och vad som mera skulle kunna betraktas som varianter av åldrandet i sig. Detta har bl.a. kommit till uttryck i diskussioner om ifall åderförkalkning (ateroskleros) är ett definierat sjukdomstillstånd, ett förstadium till sjukdom, eller även skulle kunna utgöra en del av ett spektrum av gradvis påverkan som gränsar till normala (förväntade) åldrandeprocesser, åtminstone i vår del av världen [1]. Det finns en rad välkända riskfaktorer för ateroskleros som även tas upp i internationella och nationella riktlinjer för prevention av hjärtkärlsjukdom (t.ex. hypertoni, hyperlipidemi, rökning och diabetes). Ett annat perspektiv erbjuder oss studier av artärstyvhet (arterioskleros) som är en process företrädesvis i artärmedian medan aterosklerosen anses börja i artärintiman. Under senare år har ett ökande intresse noterats för artärstyvhet, dess epidemiologi, patofysiologi, orsaksmekanismer, riskpotential samt eventuella behandlingsmöjligheter. Artärstyvhet har samband med störd glukosmetabolism

Intressant nog förefaller det finnas ett något annorlunda riskfaktorkluster för artärstyvhet (arterioskleros) än vid traditionell ateroskleros. Studier i kohorten Malmö Kost Cancer (MKC) har kunnat identifiera att riskmarkörer som associeras till störd glukosmetabolism och dyslipidemi (som uttryck för en underliggande insulinresistens) har ett signifikant oberoende samband med arterioskleros, efter justering för bl.a. blodtryck och puls samt pågående läkemedelsbehandling, medan de traditionella riskfaktorerna för ateroskleros inte uppvisar detta samband [2]. Slutsatsen blir att negativ påverkan av glukosmetabol rubbning kan tänkas spela en påtaglig roll för den tidigt i livet uppträdande artärstyvheten. Denna kan yttra sig som ökad carotid-femoral pulsvågshastighet (c-f PWV) samt förändrad hemodynamik med ökad centralt blodtryck relativt det perifera blodtrycket, liksom en snabbare reflexvåg med ökat s.k. augmentation index (Aix) i den centrala cirkulationen. Ytterligare belägg för detta möjliga samband skulle kunna fås via genetiska studier avseende definierade genetiska risk scores (GRS) för typ 2 diabe-

tes undersökta för samband med c-f PWV, och sådana studier är nu pågående i MKC kohorten. Effekter av SGLT2-inhibitor behandling på artärstyvhet

En annan infallsvinkel kan vara effekter på artärstyvhet genom intervention på hyperglykemi. Nyligen har man i den uppmärksammade EMPA-REG Outcome Study kunnat visa att behandling med en SGLT2 hämmare (empagliflozin) för att öka glukosuri ledde till stora kardiovaskulära vinster och sänkt total mortalitet hos patienter med typ 2 diabetes och tidigare känd kardiovaskulär sjukdom (sekundärprevention) och därav en omfattande medikamentell bakgrundsbehandling [3]. Denna positiva effekt drevs fr.a. av en sänkning av risken för att utveckla hjärtsvikt, såväl för individerna under studiens gång som bland de som hade en diagnosticerad hjärtsvikt redan vid baslinjen [4]. Man har funderat mycket på potentiella mekanismer bakom denna gynnsamma effekt. Bland dessa har räknats in den diuretiska effekten av empagliflozin, men även viss viktreduktion samt mindre blodtryckssänkning. Mindre effekter på glykemisk kontroll och lipidnivåer kan inte förklara de relativt snabbt uppträdande skyddseffekterna av empagliflozin. Av särskilt stort intresse är tidigare observationer av att behandling med detta läkemedel även har satts i samband med minskad artärstyvhet, åtminstone mätt med surrogatmarkörer som pulstryck (PP) och Aix i aorta, visat för både typ 1 [5] och Ny forskning har visat att kardiovaskulära riskfaktorer, fr.a. hypertoni, kan utgöra en riskmarkör för framtida demenssjukdom. typ 2 diabetes [6] patienter. Av detta följer att flera indicier nu talar för att störd glukosmetabolism och underliggande insulinresistens spelar en viktig roll för utvecklingen av artärstyvhet (arterioskleros), då processen förefaller kunna reverseras även om en bättre dokumentation behöver tas fram för detta antagande, och med mer precisa metoder (c-f PWV). Experimentella studier med nya lovande läkemedel kan komma att ytterligare belysa dessa samband. Ett sådant är compound 21 (C21) som är en selektiv angiotensin II (AT2) receptor agonist med gynnsamma effekter i djurmodell på vaskulär funktion och reducerad artärstyvhet utan att blodtrycket primärt påverkades [7]. Substansen C21 beräknas komma att testas i Fas-2 studier #1 2016

11


Figur 1. Mätning av pulsvågshastighet mellan art. carotis till art. femoralis (Sphygmor, Complior metod), respektive mellan art. brachialis till art. tibialis (CAVI metod). Till detta kommer indirekta metoder som utgår från pulsvågsanalys i art. brachialis (Arteriograph, Mobil-o-Graph).

inom ett år efter utvärdering av en Fas-1 studie på friska frivilliga som nu är pågående (Björn Dahlöf, personligt meddelande). Det är fortfarande oklart vilken den huvudsakliga indikationen för C21 skulle kunna bli, men experimentella studier för vaskulär protektion tilldrar sig intresse. I så fall skulle man kunna tänkas få fram ett nytt läkemedel (C21) som i kombination med redan kända läkemedel mot hypertoni, lipidstörning och diabetes kunde utgöra en attraktiv möjlighet för att motverka kärlåldrande och artärstyvhet, det som har benämnts Early Vascular Ageing (EVA) syndromet [8]. Konceptet med det s.k. Metabola syndromet har kommit att kritiseras under senare år, inte minst för bristande precision samt avsaknad av gemensam sammanhållande etiologi [9]. Kärnan i det Metabola syndromet är organskada som kan utgöra länken för riskprediktion av kardiovaskulära händelser i observationella studier. Eftersom ett samband föreligger mellan Metabola syndromet och artärstyvhet [10] så skulle man förenklat kunna hävda att EVA konceptet bygger vidare på konceptet med det Metabola syndromet, utvecklar detsamma samt går utöver dess gränser. På så sätt kan vetenskapen utvecklas i förståelsen av nya patofysiologiska mekanismer i bakgrunden till kardiovaskulär sjukdom. Sannolikt uppträder arteriosklerosen tidigt i livet, före aterosklerosen, men mycket talar för att dessa två processer i artärväggen efterhand ”flätas samman” i patogenesen till de kardiovaskulär händelser som kan börja uppträda i medelåldern och hos äldre. Tidiga preventiva insatser skulle kunna vara av särskild betydelse hos unga individer från familjer med en ökad kardiovaskulär och kardiometabol sjukdomsbörda eftersom det finns vissa belägg för att en positiv familjehistoria för dessa kardiometabola tillstånd är associerad med ökad artärstyvhet hos avkomma i ung vuxenålder [11]. Här samspelar sannolikt genetiska faktorer med fostertillväxt och arteriell struktur, inte minst elastin-innehållet i artärväggen som preformeras under fosterlivet [12]. När elastin-innehållet sedan minskar i takt med åldrandet så ökar artärstyvhet, av särskild betydelse i stora elastiska kärl som t.ex. aorta. Nedsatt njurfunktion, vaskulär kalcifiering samt ökad artärstyvhet

En annan aspekt av det vaskulärt åldrandet som tilldragit sig intresse är dess samband med nedsatt njurfunktion. Sedan tidigare är det känt att njursjuka patienter löper en avsevärt ökad kardiovaskulär risk som tilltar med ökande CKD (Chronic Kidney Disease) kategori (renal 12

#1 2016

insufficiens). Detta hänförs vanligtvis till en progredierande ateroskleros på basen av lipidrubbning (sekundär till uremi), kronisk inflammation och hypertoni, varvid behandling med riskfaktorkontroll samt statinbehandling har gett gynnsam effekt åtminstone ner till CKD-4 stadiet, men knappast i mer avancerade stadier av njursvikt (CKD-5, dialys). Ett ytterligare kännetecken är den tilltagande artärstyvhet som också åtföljer en progredierande njurfunktionsnedsättning. Det förmärks fr.a. genom en s.k. vaskulär (medial) kalcifiering (Mönckeberg´s skleros) som är ett kännetecken för njursjukdom [13]. I CKD stadierna 4-5 kan denna mediasklerosering bli påtaglig och med kalkinlagring synlig också på röntgen. Frågan är dock när processen börjar. Det har hävdats att metabola förändringar kan tänkas föreligga redan i CKD stadierna 2-3 men att detta inte går att visualisera med den imaging-teknik som finns idag. Det pågår dock ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram nya tekniker för en sådan imaging, med möjlighet att visualisera också metabola processer i aortaväggen. Detta kan vara av betydelse för att förstå den höga kardiovaskulära risken som finns hos njursjuka trots insatser med sedvanlig läkemedelsbehandling där statineffekten kan tänkas vara mer uttalad i artärintiman (ateroskleros) är i artärmedian (arterioskleros). Risken för kognitiv svikt ökar med tilltagande artärstyvhet

Omfattande forskning pågår även för att studera samband mellan artärstyvhet som en markör för det vaskulära åldrandet å den ena sidan med nedsatt kognition å den andra sidan. Denna nedsatta kognition kan tänkas utgöra förstadier till demens. Ny forskning har visat att kardiovaskulära riskfaktorer, fr.a. hypertoni, kan utgöra en riskmarkör för framtida demenssjukdom av både vaskulär typ samt av Alzheimer typ, sannolikt gäller detta även risken som förknippas med artärstyvhet [14]. Detta talar för att en effektiv kontroll av hypertoni skulle kunna förebygga nedsatt kognition samt förekomst av de cerebrala småskador i vitsubstansen (”white matter lesions”, WML) som ofta åtföljer dåligt reglerad hypertoni. Även ökad artärstyvhet kan sättas i samband med nedsatt minnesfunktion och cerebrala mikroskador [15]. Vad behandling av artärstyvhet skulle kunna medföra för neuroprotektion är inte ännu testat. Studier i Malmö har kunnat påvisa att det föreligger samband mellan artärstyvhet och nedsatt kognition (MMSE, AQT) justerat för andra riskmarkörer, och att


© Can Stock Photo Inc. / pixdesign123

detta samband förefaller vara icke-linjärt med högst risk för kognitionsstörning hos individer med mest uttalad artärstyvhet [16]. Nya opublicerade data antyder dessutom att glukosmetabol störning kan spela en additiv och ibland oberoende roll i detta hänseende för nedsatt kognitiv förmåga (Elin Dybjer, uppsats 2016). Studier i New York uppvisar liknande fynd [17] men utan tillgång till OGTT eller c-f PWV som man har i Malmöstudien, där även inkretin-nivåer under OGTT studeras i relation till kognition. Hur mäta artärstyvhet?

Det finns idag ett flertal metoder för att kunna mäta artärstyvhet i stora elastiska artärer, såväl direkt (Sphygmocor ®, Complior ®) som indirekt (Arteriograph ®, Mobil-o-Graph ®, CAVI ®), vilket är till nytta för klinisk diagnostik och forskning (Figur 1). Mycket talar för att användandet av dessa metoder kan komma att öka i framtiden i takt med att kunskaperna ökar om den kliniska betydelsen av artärstyvhet. Av kostnadsskäl kan det bli så att mer dyrbara metoder och utrustning mest används inom forskning eller vid vissa specialiserade kliniska centra, medan enklare (och billigare) metoder kan komma att användas bredare kliniskt. Eftersom det vaskulära åldrandet är associerat med prematurt åldrande i vidare bemärkelse så kan det finnas anledning att mäta artärstyvhet även vid en del andra kroniska sjukdomstillstånd, bl.a. kronisk njursjukdom samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) vilka båda är associerade med kronisk inflammation och en ökad kardiovaskulär risk [18].

Sammanfattning

Det finns åtskilliga belägg för att intresset för artärstyvhet och vaskulärt åldrande är i växande på basen av nya studier och resultat av interventionsstudier. Mycket talar för att en störd glukosmetabolism med nedsatt insulinkänslighet och därigenom uppkommen dyslipidemi kan spela en väsentlig roll för utveckling av artärstyvhet. Tillkomsten av nya farmakologiska principer kan innebära att det i framtiden skulle kunna erbjudas en mer riktad behandling mot artärstyvhet vid sidan av den traditionella riskfaktorkontrollen [19]. En studie i Frankrike (SPARTE) pågår nu [20] för att utröna om en preventionsbehandling baserat på upprepade mätningar av artärstyvhet (c-f PWV) och reglering av denna faktor kan leda till större kliniska vinster än en mer traditionell behandling inriktad på sedvanlig riskfaktorkontroll. Resultaten emotses med stort intresse. Referenser återfinns på nästa sida. Forskningsstöd: Finansiellt stöd för studier av vaskulärt åldrande, glukosmetabolism och kognition i MKC kohorten har erhållits av Vetenskapsrådet (grant K2011-65X-20752-04-6). PETER M NILSSON, Professor/överläkare. Institutionen för kliniska vetenskaper, samt VO Intern­ medicin, Klinisk forsknings­ enhet, Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö #1 2016

13


Referenser. 1. Hansson GK. Inflammation, atherosclerosis, and coronary artery disease. N Engl J Med. 2005;352:1685­95. 2. Gottsäter M, Östling G, Persson M, Engström G, Melander O, Nilsson PM. Non­hemodynamic predictors of arterial stiffness after 17 years of follow­up: the Malmö Diet and Cancer study. J Hypertens. 2015;33:957­65. 3. Zinman B, Wanner C, Lachin JM, Fitchett D, Bluhmki E, Hantel S, et al; EMPA­REG OUTCOME Investigators. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes. N Engl J Med. 2015;373:2117­28. 4. Fitchett D, Zinman B, Wanner C, Lachin JM, Hantel S, Salsali A, et al.; on behalf of the EMPA­REG OUTCOME® trial investigators. Heart failure outcomes with empagliflozin in patients with type 2 diabetes at high cardiovascular risk: results of the EMPA­REG OUTCOME® trial. Eur Heart J 2016 (online January 26th) DOI: http://dx.doi.org/10.1093/eurheartj/ehv728 ehv728. 5. Cherney DZ, Perkins BA, Soleymanlou N, Har R, Fagan N, Johansen OE, et al. The effect of empagliflozin on arterial stiffness and heart rate variability in subjects with uncomplicated type 1 diabetes mellitus. Cardiovasc Diabetol. 2014;13:28. 6. Chilton R, Tikkanen I, Cannon CP, Crowe S, Woerle HJ, Broedl UC, et al. Effects of empagliflozin on blood pressure and markers of arterial stiffness and vascular resistance in patients with type 2 diabetes. Diabetes Obes Metab. 2015;17:1180­93. 7. Paulis L, Becker ST, Lucht K, Schwengel K, Slavic S, Kaschina E, et al. Direct angiotensin II type 2 receptor stimulation in Nω­ nitro­L­arginine­methyl ester­induced hypertension: the effect on pulse wave velocity and aortic remodeling. Hypertension. 2012;59:485­92. 8. Nilsson PM, Boutouyrie P, Cunha P, Kotsis V, Narkiewicz K, Parati G, et al. Early vascular ageing in translation: from laboratory investigations to clinical applications in cardiovascular prevention. J Hypertens. 2013;31:1517­26. 9. Kahn R, Buse J, Ferrannini E, Stern M. The metabolic syndrome: time for a critical appraisal. Joint statement from the American Diabetes Association and the European Association for the Study of Diabetes. Diabetologia. 2005;48:1684­99. 10. Safar ME, Thomas F, Blacher J, Nzietchueng R, Bureau JM, Pannier B, Benetos A. Metabolic syndrome and age­related progression of aortic stiffness. J Am Coll Cardiol. 2006;47:72­5. 11. Liu J, Wang H, Zhao H, Liu H, Li L, Zhou Y. Arterial stiffness is increased in healthy subjects with a positive family history of hypertension. Clin Exp Hypertens. 2015;37:622­6. 12. Martyn CN, Greenwald SE. Impaired synthesis of elastin in walls of aorta and large conduit arteries during early development as an initiating event in pathogenesis of systemic hypertension. Lancet. 1997;350:953­5. 13. Lanzer P, Boehm M, Sorribas V, Thiriet M, Janzen J, Zeller T, et al. Medial vascular calcification revisited: review and perspectives. Eur Heart J. 2014;35:1515­25. 14. Hughes TM, Craft S, Lopez OL. Review of ’the potential role of arterial stiffness in the pathogenesis of Alzheimer’s disease’. Neurodegener Dis Manag. 2015;5:121­35. 15. Cooper LL, Woodard T, Sigurdsson S, van Buchem MA, Torjesen AA, Inker LA, et al. Cerebrovascular Damage Mediates Relations Between Aortic Stiffness and Memory. Hypertension. 2016;67:176­82. 16. Nilsson ED, Elmståhl S, Minthon L, Nilsson PM, Pihlsgård M, Tufvesson E, et al. Nonlinear association between pulse wave velocity and cognitive function: a population­based study. J Hypertens. 2014;32:2152­7. 17. Luchsinger JA, Cabral R, Eimicke JP, Manly JJ, Teresi J. Glycemia, Diabetes Status, and Cognition in Hispanic Adults Aged 55­64 Years. Psychosom Med. 2015;77:653­63. 18. Kooman JP, Shiels PG, Stenvinkel P. Premature aging in chronic kidney disease and chronic obstructive pulmonary disease: similarities and differences. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2015;18:528­34. 19. Ong KT, Delerme S, Pannier B, Safar ME, Benetos A, Laurent S, Boutouyrie P; investigators. Aortic stiffness is reduced beyond blood pressure lowering by short­term and long­term antihypertensive treatment: a meta­analysis of individual data in 294 patients. J Hypertens. 2011;29:1034­42. 20. Laurent S, Briet M, Boutouyrie P. Arterial stiffness as surrogate end point: needed clinical trials. Hypertension. 2012;60:518­22.

Early Vascular Aging (EVA), 1st Edition New Directions in Cardiovascular Protection

Boken introducerar den senaste informationen om tidigt vaskulärt åldrande (EVA), komplett med sammanfattningar av nya forskningsfynd och riktlinjer för relevant riskfaktor kontroll. Referens för studier av vaskulära åldranden, pulsvågshastigheten, arterioskleros, artärstelhet, biomarkörer och hjärtkärlsjukdom. Den innehåller en omfattande och relevant information som är tillgänglig från olika kunskaps­ områden (från grundläggande biologi till epidemiologi) när det gäller EVA. Boken utgör underlag som leder till ett nytt mål för interventioner, tidig vaskulär åldrande (EVA) hos patienter med tidig debut av ökad artärstelhet. Inkluderar online­tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning och kirurgiska ingrepp. Beskrivning: Tidig Vascular Aging (EVA): New Directions i Cardiovascular Protection sammanfattar det senaste decenniets forskning relaterad till karakterisering av EVA, liksom den prediktiva styrkan i pulsvågshastigheten (PWV). Boken presenterar en ny modell för att förebygga problem med hjärtkärlsjukdom, visar den i relation och anger en övergripande strategi för problemet med ökad styvhet av de stora kärlen, dess orsaker och ytterligare konsekvenser. Den information som lämnas åtföljs av online-tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning, och kirurgiska ingrepp.

€ 91,80

Köps direkt från förlaget Elsevier: www.elsevier.com 14

#1 2016


EM P AGL I

F LO ZI N

Glykemisk kontroll med samtidig viktreduktion * 1

JARDIANCE® (empagliflozin) för ut överflödigt socker via njurarna1 SGLT2-hämmare för behandling av typ 2-diabetes • Signifikant sänkning av HbA1C jämfört med placebo2,3 • Signifikant viktminskning jämfört med placebo2,4 * • En tablett, en gång om dagen1 * JARDIANCE är inte indicerat för viktminskning. Viktminskning var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.

Boehringer Ingelheim AB Liljeholmsstranden 3 Box 47608 117 49 Stockholm Tel 08-721 21 00

Förskrivarinformation: JARDIANCE® (empagliflozin) är en SGLT2-hämmare, Rx, (F). JARDIANCE är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Kombinationsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. JARDIANCE finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Senaste översyn av produktresumén: 2014-12-19. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering och pris se www.fass.se. Begränsning: JARDIANCE subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

DIAB-15-71

Referenser: 1. JARDIANCE® produktresumé 14-12-19. 2. Roden M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2013;1:208–19. 3. Häring HU, et al. Diabetes Care 2014; 37:1650–9. 4. Ridderstråle M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2:691–700.


Hjärtklaffar i nytt ljus Boken, som inne­ håller 43 kapitel och mängder av data, har titeln Mitral Valve Me­ chanics, författare är Neil B Ingels Jr och Matts Karlsson och är publicerad på LiU Electronic Press, 2016. Miltral Valve Mechanics

Med största sannolikhet fungerar åtminstone en av hjärtats klaffar, mitralklaffen, på ett helt annat sätt än man tidigare trott. Neil Ingels, professor vid Stanford University School of Medicine har ägnat 40 års forskning åt hjärtat och hjärtklaffar. Tillsammans med Matts Karls­ son, professor vid Linköpings universitet, läg­ ger han nu ut alla vetenskapliga data på nätet.

– Vi kan se att de modeller som används i dag inte stämmer med våra mätresultat. Därför lägger vi nu fram en ny hypotes hur mitralklaffen fungerar i ett levande hjärta. Men detta är bara en tolkning och materialet kan kanske även tolkas på andra vis, säger Neil Ingels, professor vid Stanford University School of Medicine, ödmjukt. Tillsammans med LiU-professorn Matts Karlsson publicerar han nu vetenskapliga data från 40 års forskning på LiU Electronic Press. – Det är fritt fram för andra forskare att tolka våra data och bygga ännu bättre modeller, förtydligar han. För en sak är säker, deras hypoteser går ibland stick i stäv med de modeller som i dag anses ligga närmast sanningen. Klaffen fungerar i fyra dimensioner

Mitralklaffen är, tillsammans med aortaklaffen, den hjärtklaff som oftast drabbas av skada eller sjukdom. Båda finns de på vänster sida i hjärtat där friskt syresatt blod ska pumpas ut i kroppen. Kirurgerna kan i dag antingen reparera mitralklaffen, som finns mellan vänster förmak och vänster kammare, eller ersätta den med en konstgjord, men det händer att klaffen trots detta fortsätter att läcka. Neil Ingels har utvecklat en metod där man sätter små markörer på hjärtklaffarna hos får. Med hjälp av flerskiktsröntgen har hans forskargrupp sedan kunnat studera hur klaffen fungerar i Neil Ingels och Matts Karlsson. fyra dimensioner. 16

#1 2016

Rörelsen kan de följa med 1/10 mm noggrannhet och med en tidsupplösning på 60 bilder i sekunden. Till en början studerade han hjärtats funktion, men de senaste 20 åren har studierna av aorta- och mitralklaffarna intensifierats. Klaffarna öppnas och stängs minst en gång i sekunden

Hjärtklaffarna är uppbyggda av vävnadsflikar som kallas klaffblad. Friska klaffblad är mycket tunna men också extremt smidiga och starka. När klaffen stängs sluter klaffbladen tätt emot varandra för att hindra blodet att flöda tillbaka. De är fästa med små muskler och muskeltrådar i hjärtats muskelvägg. Klaffarna öppnas och stängs minst en gång i sekunden i storleksordningen 100 år. I runda slängar 300 miljoner gånger. – Vilka andra material håller för det slitaget, frågar Neil Ingels retoriskt. Och så långt är forskare och läkarvetenskap överens. Men mätresultaten visar nu att klaffen ingalunda smäller ihop och täpper till som en ventil. Klaffbladen verkar istället rulla ihop sig i kanterna och sugas ihop i en mjuk rörelse. Exakt vilken del av det övre och det undre klaffbladet som möts till en början är inte så noga, bara de möts så suger bladen i vandra och trycket från det strömmande blodet gör sedan att klaffen stängs helt. En mjuk rörelse som kan förklara varför klaffen inte slits mer än den gör. – Skarven blir mycket stark och tät, eftersom bladet rullat ihop sig består skarven av flera vikta lager. Jämför med ett papper - viker man det dubbelt flera gånger blir det också mycket starkare, förklarar Neil Ingels. Genom att undersöka och efterlikna naturen borde man kunna tillverka nya och förbättrade mitralklaffar, hoppas Neil Ingels och Matts Karlsson. – Efter en hjärtinfarkt händer det att hjärtat blir förstorat, det nedre klaffbladet kommer då för långt från det övre för att de ska kunna sugas ihop. Kirurgerna sätter in en stel ring runt klaffen för att bladen ska komma närmare varandra och det fungerar ibland, men inte alltid och påfrestningen på klaffen blir stor, förklarar Matts Karlsson. Här borde med andra ord finnas plats för nya lösningar och uppfinningar. Källa: Linköpings Universitet


ENERGI till livet

Ph 30 arm år a N i S or ve d rig e

– på det naturliga sättet

Pharma sortimen Nords t är på veten baserat skap forsknin lig g!

Energi inifrån

SE_Q10_AD_Medicinsk_210x297_0216

Bio-Qinon Q10 kombinerar en vitaminliknande substans, som kallas coenzym Q10, med C-vitamin. C-vitamin bidrar till normal energiproduktion och normal kollagenbildning samt till normal funktion hos tänder och tandkött. Det originala Q10-tillskottet med hög kvalitet från Pharma Nord: • Högkvalitativ råvara • Utmärkt biotillgänglighet • Officiell internationell referensprodukt • Hygieniska blister • Dokumenterat i över 90 publicerade vetenskapliga studier • Originalet sedan 1991

Finns att köpa i hälsobutiker, apotek och på nätet.

08-363000 • www.pharmanord.se #1 2016 17


Krigare med pilbåge från hulifolket i Tari i Nya Guineas högländer. Rituella stamkrig var en del av vardagen i dessa högaggressiva samhällen och de förekommer ännu på sina håll i isolerade områden. Foto: Göran Burenhult 1987.

18

#1 2016


Stress skapar aggressioner hos människan Evolutionära perspektiv på territorialitet och aggression i mänskliga samhällen Krig, våld och aggressionshandlingar är högak­ tuella företeelser i världen idag. Aldrig någonsin har så många krig pågått samtidigt på jorden, aldrig har terrorismen varit så utbredd och ald­ rig har våldet varit större i våra storstäder. Kan det vara så enkelt att våldet ökar i takt med att människan lämnar en mångmiljonårig naturbun­ den livsmiljö för att inlemmas i en urbaniserad livsföring? Vilka faktorer styr våra aggressioner – och vilka kan föras tillbaka till vårt biologiska arv? Har naturlig aggression och krig över hu­ vud taget något med varandra att göra?

Ett övergripande svar kan göras ganska enkelt. Människan är inte evolutionärt anpassad till att leva i urbana miljöer med många främmande människor tätt inpå sig. Under årmiljoner har vi utvecklats i små, intima grupper, i vilka alla individerna kände varandra. Vårt biologiska och psykologiska arv passar inte in i den moderna miljö vi har skapat under några få århundraden. De metoder människan utvecklat för att hantera konflikter, och som vi bär med oss i våra gener – flykt, aggression och försoning, fungerar inte i en storskalig storstadsmiljö. Vapen som dödar på avstånd sänker dessutom aggressionströskeln, och vår naturliga, medfödda förmåga att med ögonkontakt, tal och gester undvika en konflikt kan i många fall inte längre användas. Etnicitet är drivkraften i mänsklig kultur­bildning - Vi och Dom

För femton år sedan skrev jag i en av mina böcker: ”Det hände häromdagen. En grupp katolska småflickor vandrade med sina föräldrar på en gata i Belfast i Nordirland på väg mot sin flickskola. Gatan råkade gå genom ett protes-

tantiskt bostadsområde, och protestantiska barn stod längs trottoarerna och kastade sten på flickorna, som gråtande sökte skydd bakom sina föräldrar. Det fortsatte dagen efter. Då kastade någon dessutom en bomb mot flickorna. I ett västeuropeiskt land år 2001. De protestantiska barnen har naturligtvis inte själva hittat på det här. Hatet mot ”de andra” har de lärt av sina föräldrar. Det här är endast ett enda lösryckt exempel på den fientlighet mellan mänskliga grupper som ständigt accelererat i historisk tid. Etniska konflikter världen över kastar blixtljus på ett mänskligt behov av att markera sitt ursprung och sitt territorium. Vad som hände på Balkan talar sitt eget språk. Vi ser samma vansinnesdåd mellan judar och palestinier. Samtidigt som inledningen till detta avsnitt skrevs flög självmordspiloter tre passagerarplan in i tvillingtornen i World Trade Center i New York och mot Pentagon i Washington. Över tretusen människor dödades.” Det har inte blivit bättre sedan jag skrev detta. Terrordåd och krigshandlingar med etnisk och religiös bakgrund accelererar dramatiskt och når ständigt nya områden på jorden. Hur är det möjligt att ”civiliserade” människor i våra moderna samhällen kan agera så urskillningslöst mot grupper av andra människor bara för att de just tillhör de andra – eller tycker på något annat sätt? Är den mänskliga aggressionen rent av nedärvd? Inom aggressionsforskningen brukar man framhålla två olika typer av beteenden, dels hot- eller kampbeteenden när styrke- eller dominansförhållanden avgörs, dels underkastelsebeteenden, som den besegrade uppvisar för att blidka segraren. Aggression uppträder exempelvis när någon eller några individer med framgång dominerar andra genom att hota eller tillgripa fysisk styrka. En annan form av aggression uppträder när exempelvis honor försvarar sina #1 2016

19


ungar. Bland djur är aggressiva beteenden ofta ritualiserade i avsikt att minska risken för fysiska skador. Underkastelsebeteenden tar sig olika uttryck hos olika arter, som att hundar lägger sig på rygg och blottar strupen. Primaterna använder sig huvudsakligen av två olika underkastelsebeteenden. Det ena består i genitalpresentation, där den underlägsna individen visar upp baken mot angriparen, medan den senare visar sin dominans genom symbolisk betäckning eller genom att visa upp sin penis. Det andra utgörs av mimik och kroppsställning, och ansiktsuttryck som att visa tänderna på olika sätt – leende med munnen stängd eller hotfullt med tänderna redo till hugg, sänder rakt motsatta signaler. Hos primaterna finns även en tredje form av beteende i anslutning till aggressionshandlingar, nämligen försoning. Försoningsbeteendet finns belagt hos ett stort antal primater, och kan bestå av en rad olika vänligt sinnade handlingar, som exempelvis att plocka pälsen på varandra, så kallad putsning. Många menar idag att det är just förmågan till försoning som är den beteendemekanism som möjliggör ett mera jämlikt samarbete i gruppen. Även människan har under evolutionen utvecklat de flesta av dessa olika beteenden. Är mänsklig aggression något ursprungligt?

Aggressionshandlingar utlöses av biologiska mekanismer. Hos djur sker detta när individens herravälde över revir, honor, mat eller något annat hotas. Det är sannolikt att denna egenskap gynnats även i utvecklingen av djuret människan i Aggression är människans ur­ överlevnads­ sprungliga sätt att för en kort processen. stund skydda sig och de sina. Men det finns en avgörande skillnad mellan djuren och människan i detta avseende. I naturlig miljö dödar djuren nästan aldrig sina artfränder. En underkastelse från den ena parten leder omedelbart till ett upphörande av aggressionshandlingen. Så, dessvärre, sällan hos människan i vårt moderna samhälle. Förföljelse och utrotning av människogrupper eller hela folk är aldrig resultatet av biologiskt nedärvda aggressionsbehov, här styr istället politiska eller religiösa motiv eller helt enkelt personliga maktbegär. Men hur är det då med försoningsbeteendet hos människan? Som den mest utvecklade primaten borde hon också ha de bästa förutsättningar, att kunna hantera konfliktsituationer. Medan mycket forskning ägnats mänsklig aggression, har få vetenskapliga studier analyserat hur människans försoningsmekanismer fungerar. Eftersom vi vet att kulturella faktorer och inlärning är centrala i den vuxna människans beteende, borde studier av barn och ungdomars konfliktlösning ha störst förutsättningar att kunna öka vår förståelse. I en studie av barn, i vilken åtta olika daghemsgrupper ingick, visade det sig att försoningsmekanismer trädde i kraft i ökad omfattning under den första halvminuten efter en konflikt, och att tiden till nästa konflikt inom gruppen ökade om sådana beteenden visats. Även hämnd och stressrelaterade beteenden minskade om ett försoningsbeteende ägt rum. Det visade sig emellertid också, att om motparten negligerade ett försoningsbeteende, ledde detta till en kraftig ökning av icke-försonande och stressrelaterade beteenden, och individer med benägenhet att ”bråka” på daghemmen visade 20

#1 2016

också sämst förmåga att konstruktivt kunna lösa konflikterna genom försoning. Våra barns uppväxtmiljö hamnar alltså ännu en gång i centrum för diskussionen. Aggression är människans ursprungliga sätt att för en kort stund skydda sig och de sina. Biologiskt nedärvda aggressioner ligger aldrig bakom krigshandlingar eller invasionsföretag. Krig är en organiserad form av mänsklig aggression. Krig och konflikter har, evolutionärt sett i mycket sen tid, först uppstått i områden i vilka trycket på resurserna blivit för stort, eller där rent av en näringskris uppstått, alltså stressituationer. Av två olika orsaker har detta framför allt skett inom jordbrukande grupper av människor. För det första innebär jordbruket i sig en större bundenhet till jorden, till territoriet, där växande gröda, boskap och en mera bofast befolkning skapar en ny form av ägande, främmande för fångstfolken. Till skillnad från jägare-samlare, som oftast direkt förbrukar dagens insamlade föda, måste bonden eller herden vänta under lång tid för att kunna skörda frukterna av sitt arbete – tills grödan kan skäras eller oxarna slaktas, en långsiktig investering av arbete och kapital, som krävde territoriell kontroll och som fundamentalt kom att förändra människornas samhällen. Genom att jordbrukarnas fasta livsmönster, liksom behovet av arbetskraft på åkrarna, gynnar en snabb befolkningsökning, kom dessutom tidigt behovet av ny mark att leda till konflikter med angränsande stamterritorier. Detta skapade i sin tur ett starkare behov av kraftfulla ledargestalter. Denna process gick hand i hand med en förskjutning av förhållandet mellan könen. Boskapsskötsel, jordbruk med årder som dras av oxar, liksom krigföring, gjorde kvinnans roll i det ekonomiska och politiska livet starkt underordnad mannens i de flesta av dessa bondesamhällen. Lågaggressiva jägare-samlare blev efterhand högaggressiva bönder – krig blev en del av människans vardag. Vi ser det också i stenålderns skelettmaterial, där antalet individer som utsatts för fysiskt våld dramatiskt ökar efter det att jordbruket introducerats. Om aggression i ursprungssamhällen – har vi facit i hand?

Människan har varit jägare-samlare under årmiljoner. De fångstfolk som levat kvar med sin ursprungliga livsstil, och som kunnat studeras in i modern tid, är som regel utpräglat lågaggressiva. De flesta lever idag i isolerade regnskogsområden i Sydostasien, Centralafrika och Sydamerika. När jordbruket efterhand introducerades hos merparten av jordens ursprungsbefolkningar, och bofastheten därmed ökade, skedde en markant förändring av sociala system och aggressionsnivåer i olika populationer. Mönstret är entydigt över hela världen: i de områden där födotillgången var god i förhållande till befolkningsmängden utvecklades utpräglat lågaggressiva samhällen. Oftast finner vi dessa i regioner där t ex rotfruktsodling kompletteras av många andra födoämnen, som fiske, fångst och jakt av olika slag. Dessa samhällen kännetecknas också av att kvinnorna som regel har en mycket stark ställning, i många fall i form av matrilinjära (släktförhållande)system eller matriarkat. Men i många fall kunde territorierna inte föda den växande befolkningen och en rad mer eller mindre aggressiva samhällen skulle växa fram, med konflikter och krigföring som resultat. Inte att förvåna skulle dessa i hög grad


Att på olika sätt framhäva sin etnicitet är centralt för alla ursprungssamhällen, framför allt i rituella sammanhang. Kroppsdekorationer är det vanligaste sättet att markera sin grupptillhörighet, exempelvis med bemålningar eller tatueringar. Ung flicka från Konmai i Sepikdistriktet på Nya Guinea. Foto: Göran Burenhult 1985.

#1 2016

21


bli mansdominerade. Ofta ledde detta till det som brukar benämnas rituell krigföring, och som ännu kan studeras bland många stammar i Nya Guineas högländer. På Nya Guinea och andra platser i Sydostasiens övärld, liksom i Sydamerika, har huvudjakten spelat en stor roll vid dessa rituella krig. Att ta en fiendes huvud är förknippat med föreställningar kring magiskt inflytande över den dödes ande, och därmed också indirekt över fiendestammen genom närbesläktade andar, men även den personliga prestigen i innehavet av många tagna huvuden är stor. Liknande magiska föreställningar kan knytas till rituell kannibalism – ätandet av den dödade fiendens kött. De krigiska aktiviteterna tillhör männen

Denna form av krig utgör mer eller mindre permanenta tillstånd i dessa samhällen, en naturlig del av vardagslivet. Makt- och stridssymboler i form av eleganta vapen speglar betydelsen av aggressionshandlingarna, men oftast är det inte dessa vapen som används vid striderna, de hör istället hemma vid krigsdanser eller liknande ceremonier. De krigiska aktiviteterna tillhör männens favoritsysselsättningar och de har stor social betydelse genom att skapa tillfällen för att visa prestige, både individuell och för hela gruppen. Kanske är det här som den yttersta gränsen går för att människan skall få ett naturligt utlopp för den biologiskt nedärvda aggressiviteten, den som hos jägare-samlare på ett ursprungligt sätt förbrukas vid jakten och i skyddandet av de sina. Kanske är dagens våldstendenser i vårt inrutade samhälle resultatet av att vi inte får utlopp för vår latenta aggressionsdrift, vi behöver den ju som regel 22

#1 2016

inte för vår försörjning. Det räcker att studera publiken på boxningsmatcher, fribrottning, rugby eller fotboll för att bli övertygad. Kanske skulle man kunna tala om ställföreträdande våld. Av central betydelse i sammanhanget är att våldet i högaggressiva samhällen, till skillnad från hos oss, aldrig är riktat mot någon i det egna samhället eller den egna gruppen. Barn- och hustrumisshandel är okända begrepp i de flesta ursprungssamhällen. Vi är alla invandrare i Norden

För 14 000 år sedan kunde man inte bo i Sverige. Den senaste istidens kilometertjocka glaciär täckte sedan tiotusentals år hela Nordeuropa, ner till nuvarande Nordtyskland och mellersta England. När klimatförändringen vid den tiden ökade jordens medeltemperatur började glaciärerna i norr smälta av och möjliggöra för djur, växter och så småningom människor att ta de nordliga områdena i besittning. De första människor som vandrade in i nuvarande Sverige omkring 12 000 f Kr var renjägare, som inledningsvis utnyttjade renarnas årliga vandringar till sommarbeten i Sydskandinavien, men som sedermera, efterhand som klimatet blev varmare och skogarna växte fram, blev jägare-samlare med en betydligt rikare variation av föda, och som kom att stanna året runt i regionen. Dessa renjägare kom från olika kulturområden i nuvarande Frankrike, Tyskland och Östeuropa. Omkring 4000 f Kr skulle nya grupper av människor, nu av bönder från söder, söka sig upp mot Norden, med ursprungliga rötter i Sydösteuropa och östra medelhavsområdet. Något senare skulle befolkningsgrupper från öster bosätta sig i den norra


Huvudjaktceremoni i Arundi i Sepikdisktriktet, Nya Guinea. Huvudjakt och kannibalism tillhörde det traditionella sociala systemet och det ceremoniella livet inom många samhällen på Nya Guinea in i modern tid. Foto: Göran Burenhult 1985.

hälften av Skandinavien och utveckla den samiska kulturen. Under brons- och järnålder, från 2300 f Kr, skulle fler människor och kanske hela befolkningsgrupper flytta norrut från söder, men nu skulle även folkförflyttningar ske i den andra riktningen – en formlig explosion från sen bronsålder och tidig järnålder. Vår befolkning är alltså ett resultat av dels en ursprunglig, tidig invandring av jägare och samlare, dels ständiga, senare förflyttningar av grupper av människor och individer i olika riktningar. Keltisk tid, ca 500-0, folkvandringstid, 400-550 e Kr och inte minst vikingatid, 800-1050 e Kr, är perioder med en sådan intensiv befolkningsblandning i Europa. Länge har vi varit hänvisade till de arkeologiska fyndmaterialen för att kunna studera detta. Idag, med modern DNA-teknik, kan vi i detalj genetiskt studera händelseförloppen och enskilda individers mångfacetterade ursprung. Just nu tillförs arkeologin nya och helt unika tolkningsmöjligheter av skelettmaterial från alla tidsåldrar, tack vare de senaste årens forskningsresultat inom genetiken. Det gäller så vitt skilda frågeställningar som släktskap, äktenskapssystem, migrationer, säkerställande av osteologiska könsbedömningar – eller hud- och ögonfärg på mångtusenåriga skelettmaterial. Det finns till och med möjlighet för oss nu levande individer att fastställa våra egna geografiska ursprungsområden i ett svindlande tidsperspektiv.

konstruktion, resultatet av att en grupp människor inom ett och samma geografiska område under en längre tid skapat sig en identitet med specifika traditioner – precis som alla andra folk världen över. Men denna kulturella identitet kan också skapa stora problem – åter Vi och Dom. Rasism och Barn­ och hustrumisshandel främlingsfientlighet är okända begrepp i de flesta är ett stort proursprungssamhällen. blem i vårt svenska samhälle, liksom i västvärlden i stort. Ändå vet vi varför det förhåller sig så: vi är sedan årmiljoner genetiskt programmerade för att vara misstänksamma mot främlingar. Att inte vara på sin vakt mot individer eller grupper man inte kände, eller som såg annorlunda ut och betedde sig annorlunda, var livsfarligt för våra förfäder på den afrikanska savannen. Etnocentrism är allmänmänskligt. De stora statsreligionerna har förstärkt denna del av det mänskliga psyket och förorsakat miljoner människors liv – shiamuslimer mot sunnimuslimer, katoliker mot protestanter, hinduer mot buddhister, tutsi mot hutu – listan kan göras hur lång som helst. Övergreppen mot andra folkgrupper i modern tid är obegripliga, exempelvis mot judarna, med tanke på den kunskap och bildningsnivå som ändå fanns på 1900-talet. Även här handlar det om kunskap, men som vanligt snarare om bristen på sådan.

Genetiskt finns det inga ursvenskar

Genetiskt finns det alltså inga ”ursvenskar” – vi är alla invandrare med olika grader av geografisk ursprunglighet i våra gener. ”Svenskheten” är uteslutande en kulturell

Våra förfäder var svarta

När den moderna människan, som vi alla är släkt med, vandrade ut ur Afrika för 100 000 år sedan hade hon #1 2016

23


Huvudjaktceremoni, sing-sing, i Kaminabit, Sepikdistriktet på Nya Guinea. Svinbetar och snäckskal utgör viktiga prestigeföremål och som etniska symboler för bärarna. Foto: Göran Burenhult 1985.

Huvudjägare från Amboin i Sepikdistriktet på Nya Guinea. På snäckan han bär runt halsen finns inristat hur många huvuden han tagit. Foto: Göran Burenhult 1985.

Dyrkan och respekten för förfädernas andar är central i de flesta ursprungssamhällen, lågaggressiva som högaggressiva. Skallkult utgör på många platser ett väsentligt inslag i detta och ofta förvaras de avlidna släktingarnas skallar på en hylla i boningshyddorna. Small Nambas-befolkningen på ön Malekula i Vanuatu modellerar de avlidnas skallar med lera, för att återskapa utseendet under livstiden, och de bemålas sedan med stammens insignier. Deras eget hår lämnas kvar på hjässan. Kvinnan här hette Liusuknelang och hon dog i slutet av 1960-talet. Foto: Göran Burenhult 1984.

svart hudfärg. De som stannade kvar i det tropiska Afrika bibehöll sin svarta hudfärg därför att den var nödvändig för överlevnad under tropisk sol, med naken hud och utan kläder. Detsamma gällde de som råkade bosätta sig i andra tropiska delar av jorden, som på Nya Guinea eller i Australien. Men i andra delar av världen tvingades den mänskliga organismen att anpassa sig till en rad olika naturgeografiska zoner för att kunna överleva, inte minst i solfattiga klimat, eftersom vi inte kan leva utan det D-vitamin som huden producerar vid solbestrålning. På 100 000 år kom det alltså att utvecklas en mängd olika befolkningsgrupper världen över med olika hudfärg, olika form på näsan eller olika kroppslängd. Det som alltid kallats ”raser”, men som av okunskap har blivit ett begrepp som förknippats med helt andra saker, som till exempel intelligens. Sverige är ett djupt rasistiskt land. Nyligen har vi sett hur Hergé’s Tin-Tin-böcker dragits tillbaka från bland annat Kulturhusets bibliotek i Stockholm, och hur Stina Wirséns film och bok om Liten Skär och alla små brokiga stoppats på flera håll i landet därför att det råkar finnas svarta individer tecknade och karikatyriserade med i serierna. För att inte tala om Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Och i dagarna möts vi av ännu ett löjeväckande beslut i samma riktning då den afrikanske konstnären Makode Linde får titeln på sin utställning refuserad av Kulturhusets ledning i Stockholm. Alla dessa beslut är åter exempel på djup okunskap och ideologisering om fullständigt naturliga, utseendemässiga skillnader mellan oss människor. Man skulle kunna dra det så långt att säga att de verkliga rasisterna är de som stoppat produktionerna eftersom det tydligen endast är de vita européerna som får synas och avbildas med sina karaktärsdrag som karikatyrer. De svarta, gula, röda och alla de andra som anpassats till sina olika naturgeografiska områden på jorden får inte vara med. Hur var det nu med den europeiska måttstocken? Afrikaner har i sin konst under århundraden avbildat sig själva på precis samma sätt som de framställs av Hergé och Wirsén. De karaktäristiska drag som avbildas finns där därför att de själva upplever dem som vackra och attraktiva. Detsamma gäller alla folkgrupper – före den europeiska måttstockens entré. Ingen av oss som upplevde Tin-Tin under vår uppväxt hade en tanke på att teckningarna skulle ha gjorts för att förlöjliga eller nedvärdera 24

#1 2016

individerna – det var tvärtom spännande möten med exotiska människor på exotiska platser ute i världen. Stina Wirsén har studerat den afrikanska konsten, framsprungen ur afrikanska ursprungssamhällen, inspirerats och på ett underbart sätt inlemmat den svarta Lilla Hjärtat i sin barnbok. Så självklart naturligt för oss, som haft förmånen att under långa perioder få leva i ursprungssamhällen, som ännu inte förstörts av europeiskt/västerländskt tänkande, men uppenbarligen omöjligt för ideologiskt låsta kulturpersonligheter i Sverige. Flykt, aggression och försoning

För att förstå aggression mellan människor är det viktigt att inse att människor i grunden är misstänksamma mot främlingar – det var ett sätt att överleva under hela vår evolution. De metoder som vi utvecklat för att skydda oss och för att kunna hantera konflikter är just flykt, aggression och försoning. Som jägare-samlare i små, intima samhällen fungerade detta som regel utmärkt, det kan vi bland annat se hos sentida jägare-samlare. Det var sannolikt en fördel att begränsa samarbete och umgänge till de människor som man kände och kunde lita på – den avgränsade gruppen innebar ett skydd. Men i den anonyma och tättbefolkade storstadsmiljön, där de flesta är främlingar, fungerar inte våra nedärvda beteenden för försvar och försoning. Vårt biologiska och psykologiska arv står i konflikt med det moderna samhället. I mycket sen tid har nya stressmoment dessutom ökat dramatiskt, de må vara frustration i bilköer, att inte hinna med sina barn eller att bli arbetslös. Prognosen är kanske inte så god, men med en djupare insikt om vari problemen ligger, och med en öppenhet för att vi faktiskt ännu bär med oss en mycket stor uppsättning stenåldersreaktioner i våra gener, kanske vi ändå på sikt kan lösa problemen. Den etniska mångfalden utgör ett oersättligt kulturarv och en ovärderlig biologisk och kulturell resurs. Det har sagts att etnicitet är resultatet av biologins och kulturens samutveckling inom en viss population. Den har ännu ett djupgående inflytande på den moderna världen. GÖRAN BURENHULT Professor emeritus i arkeologi Uppsala Universitet Campus Gotland


IG D L IL T E D N A D U J B R E T IV EXKLUS ! S S E C C A K S IN IC D E M R E S SOM LÄ edicinsk Access M en ng ni tid r se lä m so du n ka Nu Maten, evolutionen er ck bö lts hu en ur B an ör G pa kö eller människoföda? yt m t, os ok le Pa n na är hj h oc till specialpris. n ne io ut ol ev la el xu se en D h oc inskaccess ic ed /m se a. in ag .p w w w r: hä ll Bestä -31 eller så lån Erbjudandet gäller t.o.m. 2015-12 frakt. Priserna inkluderar moms och

Du kan även beställa på

info@tmme dia.se

gt lagret räcker.

eller 0652-15

149 kr

199 kr

MATEN, EVOLUTIONEN OCH HJÄRNAN. PALEOKOST, MYT ELLER MÄNNISKOFÖDA?

DEN SEXUELLA EVOLUTIONEN

GÖREN BURENHULT

GÖREN BURENHULT

(Ordinarie pris 249 kr)

Vad ska vi äta – och vad ska vi inte äta? Ursprungsbefolkningarna har svaret

1 10

(Ordinarie pris 265 kr)

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller. #1 2016

25


Ny prisbelönt tappningskateter – design bryter tabut kring urinläckage * Källa: European Survey ”Women and IC” Jan 2015.

För många kvinnor är inkontinens ett vanligt men tabubelagt problem. Därför lanserar Colo­ plast en tappningskateter som ser ut som en mascara snarare än en sjukvårdsprodukt. Med sitt unika utseende bryter katetern tabu och gör den attraktivare för kvinnor att använda.

En av tio kvinnor upplever veckovisa urinläckage men endast 25 procent av dem uppsöker läkare. En anledning till detta är att inkontinens är ett tabubelagt ämne. Enligt en europeisk studie genomförd av Coloplast, är ett ickemedicinskt utseende på tappningskatetrar en nyckel för att skapa acceptans hos användarna*. – Om designen i sig är fantastisk kan det bli en ”conversation piece”, det vill säga något som i sig har kommunikationsvärde, vilket såklart sänker ribban för att vilja prata om det. Det är även så idag att våra livsstilsval och konsumtionsval är något vi vill visa upp för att markera identitet och tillhörighet och det är klart att en snygg design är mer attraktiv att använda ur ett identitetsperspektiv, säger Isse Smeds på Swedish Fashion Council. SpeediCath®Compact Eve har belönats för sin design i Red Dot Award, som ibland kallas ”designernas Nobelpris”, men även i International Design Excellence Awards, Medical Design Excellence Awards och Gold Award. – Många associerar utseendet hos en tappningskateter med sjukdom, vilket kanske inte alls passar in i ens självbild. Vi har tagit fram en tappningskateter som ska vara 26

#1 2016

praktisk rent funktionellt, men som även ska passa in i användarnas vardag. Med sitt eleganta och diskreta utseende smälter den in med det övriga innehållet i en handväska. Vi hoppas också att dess nytänkande design kan göra att fler vågar prata öppet om sina kontinensHelena Lundkvist. problem och på så sätt motverka tabut, säger Helena Lundkvist, marknadschef för kontinensprodukter på Coloplast Sverige. Coloplast har även tidigare satsat på innovativ och banbrytande design, som när man med hjälp av forskning tog fram stomibandage i världens mest diskreta färg. – Vi vill skapa bästa möjliga hjälpmedel för våra användare. Då handlar det inte bara om att se till funktionalitet, utan även deras livssituation i stort, deras känslor och upplevelser av att använda tappningskateter eller stomibandage. Där är utseende något som spelar stor roll för många kvinnor. Varför skulle en kateter inte kunna vara kvinnligt elegant? säger Helena Lundkvist. Källa: Coloplast AB


Liposomialt järn

Oralt järn med omtanke om magen SiderAL Forte innehåller järn täckt av liposomer. Ett unikt hölje som minskar risken för att järnet kommer i kontakt med mag-tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas.

Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag):

SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till varierad kost.

Järnpyrofosfat 30 mg (214,3%), C-vitamin 70 mg (87,5%)

NYHET! SiderAL Forte säljs sedan tidigare på Apotea.se men nu även på Apoteket och utvalda apotek inom Apoteksgruppen.

Renapharma AB · Box 938, 751 09 Uppsala Telefon 018-700 11 40 · info@renapharma.se www.renapharma.se


28

#1 2016

© Can Stock Photo Inc. / Frankljunior


Brist på D-vitamin allt vanligare:

”Fler prover behöver tas på riskgrupper för D-vitaminbrist” Forskningen kring D-vitamin går fort framåt och det kan vara svårt att hänga med inom sjukvården. - Som det nu är tror jag att det tas för få prover på riskgrupperna.

Det säger Martin Carlsson, D-vitaminforskare samt docent och överläkare vid Länssjukhuset i Kalmar, och fortsätter: - Dessutom tas det för många prover på hälsomedvetna patienter som tjatar sig till dem. Jag tycker att man ska mäta hur låg nivån är för att veta vilken dos man ska förskriva, sätta ett målvärde, försäkra sig om att patienten tar läkemedlet, kalla till återbesök och mäta igen. Att vi bland annat vistas mer inomhus än förr har gjort att D-vitaminnivåerna hos befolkningen har sjunkit betydligt. På 1970-talet hade 14 procent av norrlänningarna över 75 nanomol per liter men 2005 nådde inte ens två procent upp till den nivån. Lägsta nivåerna nu

Under vinterhalvåret har de flesta svenskar för låg halt av D-vitamin. Från oktober till mars lever vi mestadels på det D-vitamin som huden bildade av solens strålar under det ljusa halvåret. Men nu står solen så lågt att UVB-strålningen filtreras bort och det finns ganska lite D-vitamin i födan. - Högst nivå av D-vitamin i kroppen har vi i slutet av augusti. Och allra lägst i mars vilket intressant nog samman­

faller med när vi har som mest depressioner, infektioner och influensor, säger Martin Carlsson och syftar då förstås på att immunförsvaret blir bättre om man har tillräckligt hög halt av D-vitamin, enligt flera studier. - D-vitamin hjälper inte mot allt, som extremisterna hävdar, men en stor mängd sjukdomar tros ha koppling till D-vitaminbrist. Jag ger min familj och mig själv mellan 1000 och 1500 IE under vinterhalvåret och har knappt varit förkyld sedan dess. Att vi bland annat vistas mer inomhus än förr har gjort att D-vitaminnivåerna hos befolkningen har sjunkit betydligt. Normalt sett får vi cirka tio procent av D-vitaminet från kosten, främst från fisk och D-vitaminberikade mejeriprodukter – varav ungefär en tredjedel från mjölkprodukter, en tredjedel från margarinprodukter och en tredjedel från feta fiskar. Hur mycket D-vitamin behövs peroralt för att höja serumkoncentrationen av 25(OH)D?

- För varje 100 IE (2,5 mikrogram) tillsatt vitamin D3 ökar koncentrationen av 25(OH)D enligt vissa studier med cirka 2,5 nanomol per liter. Om man vill öka serumkoncentration från 37.5 nanomol per liter till 75 behövs det alltså i medeltal ett intag av 1500 IE per dag om man inte får något annat tillskott, berättar Martin Carlsson. #1 2016

29


Riskfaktorer: Hud • Mörk hud • Åldrad hud • Utbredda hud­ skador • Täckande kläder eller onödigt användande av solkräm Livsstil: • Inomhusvistelse • B oende på geo­ grafisk latitud som ger låg solhöjd • Luftföroreningar som filtrerar bort UV-strålningen • Lågt innehåll av D-vitamin i födan Ökat behov: • Graviditet • Amning • Växande barn Andra sjukdomar: • M alabsorption (celiaki, inflam­ matorisk tarm­ sjukdom, cystisk fibros m.m.) • G enomgången tarmkirurgi/obe­ sitaskirurgi • Kronisk pan­ kreatit • G rav leverins­ ufficiens • N efrotiskt syn­ drom • G rav njurins­ ufficiens • Primär hypopa­ ratyreoidism • Hypertyreos • Fetma

Att vitamin D reglerar kalkbalansen i skelett och motverkar urkalkning och uppmjukning av det är väl känt. - Men det är bara en liten del av D-vitaminets effekter. Nio av tio studier de senaste åren handlar om effekterna på immunförsvaret, hjärnans funktion, hormoner som insulin och muskelfunktion. D-vitaminet reglerar hundratals gener.

Martin Carlsson.

Beslöjade kvinnor med värk

Martin Carlsson började intressera sig för D-vitaminets effekter när han som chefläkare var med om att bygga upp ett diabetessjukhus i Förenade Arabemiraten. Där har 25 procent av befolkningen diabetes och en fetmaepidemi pågår. - Men även en D-vitaminbristepidemi. Det är för varmt att vistas utomhus, de går i heltäckande kläder, åker bil och går i köpcenter. Och vi går även mot en global epidemi av D-vitaminbrist, säger Martin Carlsson som skrivit en bok i ämnet – ”Vitamin D – en medicinsk överblick” (Studentlitteratur). Åter i Sverige mötte han många somaliska kvinnor som var trötta, deprimerade och hade muskelvärk på grund av D-vitaminbrist. Det har visat sig att nio av tio gravida somaliska kvinnor har svår D-vitaminbrist vilket tros vara en riskfaktor för att barnet utvecklar autism. Autism är tre till fyra gånger vanligare bland barn med somalisk bakgrund. Runt 75 optimalt

Martin Carlsson håller på att slutföra en studie i Kalmar på äldre personer över 75 år. De har delats in olika grupper, de som har höftfrakturer, bor på äldreboende etc. men också en grupp som känner sig helt friska. - Studien ska publiceras snart. Det intressanta är att de friska har förvånansvärt högt D-vitamin, i snitt 75 nanomol per liter, trots att de inte behandlas med D-vitamin.

Överviktiga behöver mer D-vitamintillskott än andra. D-vitamin är fettlösligt och överviktiga måste äta två, tre gånger mer D-vitamin för att uppnå samma koncentration i blodet. Dessutom har de en ganska stabil nivå under hela året. - De med höftfraktur och även de som bor på äldreboende har under 50, alltså för låga nivåer. Det finns också en stor dansk studie på 250.000 personer som visade att

de med koncentrationer runt 70, levde längst; så just nu verkar det som att 70-75 är optimalt för att leva länge. Överviktiga större behov

Vad som ofta missas, enligt Martin Carlsson, är att överviktiga behöver mer D-vitamintillskott än andra. - Vi vet inte riktigt varför, men de måste äta två, tre gånger mer D-vitamin, som är fettlösligt, för att uppnå samma koncentration i blodet. Tonåringar, speciellt tjejer, får lätt för låga nivåer också. De är gärna uppe på nätterna och sover på dagarna eller är mycket inomhus. Även veganer är i riskzonen. Fetmaopererade är också en ny riskgrupp. De får väl rekommendationer om att ta vitamintillskott men ibland slutar de ta dem efter en tid, säger Martin Carlsson. KATARINA MATTSSON Medicinjournalist

Diagnostik: D-vitaminstatus mäts i S-25 (OH)D per nmol/L

Rekommenderat dagligt intag av vitamin D3:

Brist

< 25

Spädbarn och barn under 2 år (får D-droppar)

10 mikrogram (400 IE)

Insufficiens

25-50

Barn och vuxna under 75 år

10 mikrogram (400 IE)

Sufficiens

>50

Vuxna med liten eller ingen solexponering

20 mikrogram (800 IE)

Optimal

>75

Vuxna över 75 år

20 mikrogram (800 IE)

1 mikrogram vitamin D = 40 IE

30

#1 2016


MEDICINNOTISER

Första skånska barnen födda med hjälp av ny frysteknik Nu har de första skånska barnen fötts som blivit till med hjälp av en ny frysteknik av obefruktade ägg vid Reproduktionsmedicinskt centrum på SUS i Malmö. Tekniken, så kallad förglasning, ger stora möjligheter till att bland annat bevara fertiliteten hos cancerpatienter och att minska kön till äggdonationer.

– Det är givetvis ett stort framsteg för oss och våra patienter. Tekniken öppnar upp för nya möjligheter till att bevara fertiliteten hos till exempel cancerpatienter som ska genomgå tuffa behandlingar som kan påverka äggstockarna, säger Mona Bungum, områdeschef på RMC.

Vid nyår respektive i början av februari föddes barnen som blivit till med hjälp av förglasning, en ny teknik för att frysa obefruktade äggceller. Det är första gången det sker på Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC), och första gången i Skåne någonsin. Förglasning har revolutionerat möjligheterna att få kroppens största cell att överleva nedfrysning. Genom att frysa äggcellen till minus 196 grader på bråkdelen av en sekund undviks den kristallbildning som annars kan vara skadlig.

Gör skillnad på flera håll

Totalt cirka 15­20 barn

Namnet, förglasning, kommer sig av att det frysta materialet blir glaslikt. Totalt finns det idag cirka 15-20 barn i Sverige som är resultatet av en befruktning av ett ägg som tinats upp efter förglasning.

Mona Bungum

RMC var en av de första verksamheterna i Norden att implementera frystekniken som en rutin. Förglasning minskar även pressen på de spermadonatorer som hittills behövt lämna ett prov vid ett specifikt tillfälle. Likaså gör det stor skillnad för patienter som ska få donerade ägg, berättar Mona Bungum. – Nu kan vi bygga upp ”äggbanker” som gör att vi inte behöver synkronisera behandlingen av mottagare och donator. Det leder i sin tur till ett mer effektivt utnyttjande av donerade ägg och därmed kommer även kön för dem som väntar på donation att krympa. Källa: Region Skåne

Socialstyrelsen har tagit ut riktningen! Väldokumenterad rytmreglerande effekt • Minskar risken för akut kardiovaskulär sjukvård • Låg risk för allvarliga biverkningar och proarytmi •

MULTAQ® (dronedaron) rankas högst av alla antiarytmika vid symtomgivande paroxysmalt eller permitterande förmaksflimmer, när betablockerare inte räcker till. (Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, oktober 2015)

SASE.DRO.15.12.0077 januari 2016

MULTAQ ® (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2015. För mer information, se http://multaq.sanofi -aventis.se Sanofi AB, Box 30052, 104 25 Stockholm, Sverige www.sanofi.se

#1 2016

31


MEDICINNOTISER

Diversifierad finansiering nyckeln till att klara utmaningar inom hälso­ och sjukvårdssektorn Siemens Financial Services (SFS) har publicerat en ny rapport som undersöker hur hälso­ och sjukvårdsorganisationer runt om i världen an­ vänder smart finansiering för att klara sektorns huvudsakliga utmaningar. Vårdgivare i tretton länder världen över deltog i studien och rappor­ ten identifierar fyra gemensamma utmaningar: ”hantera investeringar med begränsat kapital”, ”anpassning efter marknadskrafterna”, ”digital innovation och teknisk omvandling”, samt ”upp­ fylla kraven i lagstiftning och bestämmelser”. Studien undersöker även hur ekonomiansvariga inom sjukvårdssektorn använder sig av nya finansieringsmetoder för att klara dessa hinder och förbättra sitt tillhandahållande av tjänster och sina behandlingsresultat.

Enligt rapporten hindrar budgetåtstramningar vårdgivare från att göra nödvändiga investeringar, vilket kan leda till undermålig patientvård. Samtidigt blir det allt svårare för sjukhus och kliniker att korrekt planera budgetbehovet på grund av ändrade patientkrav och ökande konkurrens på marknaden. Det är också nödvändigt att följa med i den tekniska utvecklingen för att möjliggöra kvalitetsoch produktivitetsförbättringar. Kraven på efterlevnad av bestämmelser är ytterligare ett hinder när stora förändringar ska genomföras i vårdorganisationer. Dessa hinder har lett till en utbredd benägenhet hos ekonomiansvariga inom vården att bredda sina finansieringskällor. Operationell leasing, hyra och funktionshyra (”cost-per-use”) lyfts fram som särskilt viktiga lösningar, eftersom dessa möjliggör ett förbättrat kassaflöde och en ökad budgetkontroll.

Sådana finansieringsmetoder utgår från önskade behandlingsresultat och arbetar sedan för att skapa en affärsplan och en finansieringsstruktur som uppfyller dessa mål. Eftersom finansieringsmodeller kan omfatta de totala driftskostnaderna för ny teknik, kan ekonomiansvariga få en bättre inblick i kostnaden per patient. I stället för att värdefullt kapital binds upp i utrustningsinvesteringar, ger flexibel finansiering möjlighet till bättre budgetförvaltning. Några av fördelarna inkluderar: förbättrad teknik, service och bemanning, betalningsplaner som anpassas efter införandet av driftrelaterad teknik och "paraplyavtal" som täcker upp för framtida teknikförvärv. ”Med stigande driftkostnader för sjukvård och hårdare prestationskrav har flexibla finansieringsmetoder blivit allt vanligare”, säger Carl Ahlgren, Head of Sales Public Sector & Healthcare i Norden och Storbritannien på SFS. ”Genom smart finansiering kan vårdgivare attrahera fler patienter, anpassa sig till marknadsförändringar och höja den allmänna standarden av sjukvården.” Metod:

Oberoende kvalitativa undersökningar genomfördes under det första halvåret 2015 bland ekonomiansvariga inom vårdsektorn i tretton länder: Kina, Finland, Frankrike, Tyskland, Indien, Norge, Polen, Ryssland, Spanien, Sverige, Turkiet, Storbritannien och USA. Respondenterna ombads ange vilka utmaningar de huvudsakligen konfronteras av och hur dessa utmaningar påverkar organisationens mål, samt vilka olika finansieringsmetoder som används för att hantera dem. Källa: Siemens

Rapporten kan hämtas på: www.siemens.com/champions­of­change

32

#1 2016


MEDICINNOTISER

God överlevnad för ”blue babies” och barn med medfött hjärtfel Över 90 procent av de som opererats för medfött hjärtfel som barn, till exempel på grund av ”blue baby”­ syndrom, lever 20 år efter operationen. Det visar en ny avhandling från Sahlgrenska akademin.

Är du ung forskare?

Många medfödda hjärtfel beror på att kopplingen mellan höger kammare och lungcirkulationen är underutvecklad, eller till och med obefintlig. Den vanligaste gruppen med dessa hjärtfel kallas ibland ”blue babies”, eftersom hjärtfelet ger barnets hud och slemhinnor en blåaktig färg. Felet behandlas genom att man på kirurgisk väg skapar en ny koppling, en så kallad conduit. Conduitens hållbarhet är dock begränsad, vilket kräver ständigt nya operationer och livslånga kontroller för patienterna. Över 90 procent av patienterna lever 20 år

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu studerat överlevnaden och livskvaliteten hos 1 000 patienter med medfödda hjärtfel, varav totalt 574 personer har en condiut. – Vår första insikt är att antalet vuxna patienter med conduit har fyrfaldigats under 2000-talet. Ökningen beror på att fler patienter överförts från barnsjukvården men också på att antalet conduitoperationer ökat kraftigt under tidsperioden, även bland Kristofer Skoglund. vuxna patienter, säger doktoranden Kristofer Skoglund som presenterar rönen i sin avhandling. Studierna visar att långtidsöverlevnaden för ”blue babies” och andra patienter med medfödda hjärtfel är tämligen god. Över 90 procent av patienterna lever 20 år efter den första conduit-operationen, samtidigt är dödligheten inom 30 dagar från operation mindre än 1 procent, omoperationer inkluderat. Långtidsöverlevnaden är relativt god

– De patienter som avlidit under studiens gång dog i stor majoritet av hjärtsjukdom. En högre ålder vid första operationen är en faktor förenad med ökad dödlighet, säger Kristofer Skoglund. Källa: Sahlgrenska akademin Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se

Fakta: Varje år upptäcks hjärtfel hos cirka 1 000 barn. Ett tecken på att någon­ ting är fel är om barnets hud och slemhinnor börjar få en blåaktig färg. Tillståndet kallas för blue baby och signalerar att blodcirkulationen i krop­ pen är otillräcklig eller innehåller syrefattigt blod. Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/40889

Förra årets unga forskare, Erik Melén, tar emot anslaget på 6 miljoner kronor av H.K.H. Prins Daniel. Erik forskar kring hur man kan förhindra att barn med astma får kronisk lungsjukdom i vuxen ålder.

Sök Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare. Någonstans där ute finns svaret och lösningen på hjärt- och lungsjukdomarnas gåta. Vi vet inte var, men vi vet att forskning är nyckeln. Det är därför Hjärt-Lungfonden i  år samlat in och delat ut pengar till svensk hjärt- och lung forskning. Den svenska hjärt- och lungforskningen håller en mycket hög internationell nivå och kan bedrivas tack vare våra generösa givare. Nu söker vi dig som är ung forskare inom hjärta, kärl och lungor. Du som kanske är ett genombrott på spåret men behöver medel för att kunna nå det. Din ansökan vill vi ha under perioden  februari till och med  mars . Anslaget ska främja återväxten inom forskningen och är på sex miljoner kronor över tre år. Bedömningsgrund: Vid utvärderingen kommer vi att särskilt beakta forskningsprojektets originalitet och sannolika kliniska betydelse. Mer information om anslaget och ansökningsförfarandet finns på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se Eller ring vår forskningsavdelning på tfn -  .

tillsammans räddar vi liv pg   - www.hjart-lungfonden.se #1 2016

33


© Can Stock Photo Inc. / outsiderzone


Har D-vitamin­ brist sam­band med hirsutism? Hirsutism är en klinisk indikator på överskott av androgena hormoner. Cirka 70 % av fallen är associerade med polycystiskt ovarialsyn­ drom, PCOS, som kännetecknas av att minst 2 av symptomen polycystiska ovarier, oligo- eller anovulation och hyperandrogenism. I 20 % av fallen anses hirsutismen vara idiopatisk, och i resterande fall i samband med ovanliga diag­ noser såsom tumörer i binjurar eller ovarier, akromegali mm (1,2).

Prevalensen av PCOS i västvärlden är 6-10 %, längre österut troligen högre. Både genetiska och omgivningsfaktorer anses spela roll. Det är ofta associerat med fetma, särskilt barnfetma, och insulinresistens och diabetes typ 2 (T2DM). 20 % av all infertilitet anses bero på PCOS. De senaste 5 åren har sett ett ökat intresse för PCOS, dess orsaker och konsekvenser. Den genetiska bakgrunden varierar. I USA är prevalensen av PCOS 5 % hos kaukasier och 13 % hos Mexican-Americans. Hirsutismen tycks vara mer förekommande hos människor med mörkare hy, prevalensen hos PCO är 50-90 %. Hyperandrogenism, sedd såsom akne, alopeci och hirsutism förekommer hos 60 % av PCOS. Internationella riktlinjer anger PCOS som ett syndrom, där PCO inte nödvändigtvis måste ingå. Prevalensen av PCO hos PCOS-patienter anges 17-33%. Av andra kliniskt betydelsefulla tillstånd som förekommer med PCOS skall nämnas insulinresistens (60 %, upp till 90 % vid samtidig fetma) som sannolikt är oberoende av T2DM. Möjligtvis är också kardiovaskulär sjukdomsrisk associerad med svårighetsgrad av PCOS. Risken för endometrial cancer är ökad hos kvinnor med PCOS. Hur behandlas PCOS? Själva de polycystiska ovarierna, om de förekommer, kan man inte göra något åt.

Kontraceptiv medicinering med kombinationspreparat reglerar mens-cykeln och kan också minska testosteron i blod. Metformin har länge använts för att normalisera den metaboliska rubbningen, och har visats kunna normalisera mens-cykeln, minska testosteron och normalisera hyperinsulismen. D-vitaminbrist

Ett stort intresse har ägnats ett ev. samband mellan Dvitamin och manifestationer av PCOS. Från Iran finns flera studier av denna aspekt. D-vitaminbrist hos kvinnor kan misstänkas vara vanligare i länder där kvinnor inte vistas ute mycket, och i så fall mestadels har huden mycket täckt. I en studie (3) från Teheran undersöktes 117 kvinnor utan och 125 med PCOS, med avseende på blodnivåer av 25(OH)D. Man fann ingen skillnad mellan grupperna, men reagerade på att så många som c:a 90 % av alla hade så låg halt som <50 nmol/L, och av dessa hade 2/3 under D-vitaminbrist hos kvinnor kan misstänkas vara vanligare i länder där kvinnor inte vistas ute mycket, och i så fall mestadels har huden mycket täckt. 25 nmol/L. Detta skall jämföras med vad som hos oss anses önskvärt, nämligen minst 75 nmol/L. Likaledes fann en grupp från Babol, Iran (4), låga värden hos kvinnor 16-20 år: 104 med PCOS hade i genomsnitt 24 nmol/L, medan 88 kontroller hade i genomsnitt 31 nmol/L – skillnaden var statistiskt signifikant. Man fann ingen korrelation mellan kliniska symptom och D-vitaminhalt hos PCOS-patienterna. Det finns dock terapeutiska studier med vitamin D som tyder på att en viss effekt på symptom kan erhållas. Från Isfahan, Iran rapporteras en kontrollerad studie #1 2016

35


med 4 grupper om 20 patienter som fick resp. placebo, metformin + calcium och D, enbart metformin och enbart vitamin D under 4 månader (5). Grupperna som fick metformin fick signifikant antal normaliserad mens-cykel. Förekomsten av hirsutism sjönk från 55 till 25 % i en av grupperna, den med metformin + vitamin D (p<0,05). Doserna var 1500 mg dagligen av metformin och 90 mikrog dagligen av vitamin D3. PCOS ökar risken för hjärtkärlsjukdom.

Även i USA finns positiva data: i en liten studie på 12 överviktiga kvinnor med för låga D-vitaminnivåer som fick höga doser vitamin D (80 – 160 mikrog per dag) i 3 månader fick man en signifikant ökning av 25(OH)D i blod och en sänkning av testosteron. Hos dem som hade över 120/80 i blodtryck sågs också en signifikant sänkning (6). Detta ger underlag för att försöka förbättra symptombilden med antioxidativ behandling, och stöder också uppfattningen att PCOS ökar risken för hjärtkärlsjukdom. En meta-analys av studier på PCOS där förekomst i blodet av markörer för oxidativ stress visade att i 68 studier omfattande 4933 kvinnor med PCOS och 3671 kontroller fann man signifikant förhöjda värden hos PCOS av superoxid dismutase (34 %), homocystein (23 %), asymmetriskt dimetylarginin (36 %) och malondialdehyd (47 %), samt sänkta värden av glutathione (50 %) (7). Detta ger underlag för att försöka förbättra symptombilden med antioxidativ behandling, och stöder också uppfattningen att PCOS ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Frågan om vitamin D är relaterat till kardiovaskulär

sjukdom, och om i så fall extra D-vitamin kan minska risken, är fortfarande öppen. Mindre studier, och studier hos speciella grupper (t.ex. vid njurinsufficiens, eller vid fetma) har visat positiva resultat, men negativa finns också. En ganska färsk analys från the Baltimore Longitudinal Study of Aging har visat att hos friska äldre, medelålder 70 år, finns en signifikant omvänd relation mellan blodnivåer av vitamin D och pulsvågshastighet mätt från carotis till femoralis. En mycket färsk undersökning, en delstudie i DAYLIGHT trial, undersökte effekten av 10 resp. 100 mikrog vitamin D under 6 månader hos 22 resp. 19 individer som randomiserades till behandlingarna (9). Medelålder var 34 resp. 40 år i grupperna, blodtryck var normalt. Ingen effekt sågs på vare sig blodtryck eller pulsvågshastighet över 6 månader av någon dos, däremot sågs en tydlig minskning av augmentation index med 12,4 procentenheter med den högre dosen. Sammanfattning

Hirsutism, en besvärande åkomma som är vanlig vid polycystiskt ovarialsyndrom, tycks kunna förbättras med metformin och D-vitamin, som kan sänka testosteron i blod och förbättra metaboliska rubbningar såsom nedsatt insulinkänslighet. Om D-vitaminbehandling även kan minska risken för kardiovaskulär sjukdom i denna sjukdomsgrupp är en öppen fråga. GUNNAR F NYBERG Docent. Specialist i invärtes medicin. Avd. för klinisk fysiologi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S, Göteborg

Referenser:w 1. Barthelmess EK & Naz K. Polycystic ovary syndrome: current status and future perspective. Front Biosci (Elite Ed).;6:104-119. 2. Kopera D, Wehr E & Obermayer-Pietsch B. Endocrinology of hirsutism. Int J Trichology 2010;2:30-35. 3. M oini A, Shirzad N, Ahmadzadeh M et al. Vomparison of 25-hydroxyvitamin D and calcium levels between polycystic ovarian syndrome and normal women. Int J Fert Steril 2015;9:1-3. 4. G hadimi R, Ezmaeilzadeh S, Firoozpour M & Ahmadi A. Does vitamin D status correlate with clinical and biochemical features of poly­ cystic ovary syndrome in high school girls? Caspian J Intern Med 2014;5:202-208. 5. Tehrani HG, Mostajeran F & Shahsavari S. The effect of calcium and vitamin D supplementation on menstrual cycle, body mass index and hyperandrogenism state of women with polycystic ovarian syndrome. J Res Med Sci 2014;19:875-880. 6. Pal L, Berry A, Coraluzzi L et al. Therapeutic implications of vitamin D and calcium in overweight women with polycystic ovary syn­ drome. Gynecol Endocrinol 2012;28:965-968. 7. M urri M, Luque-Ramirez M, Insenser M et al. Circulating markers of oxidative stress and polycystic ovary syndrome (PCOS): a systematic review and meta-analysis. Human Repr Update2013;19:268-288. 8. Giallauria F, Milaneschi Y, Tanaka T et al. Arterial stiffness and vitamin D levels: the Baltimore Longitudinal Study of Aging. J Clin Endo­ crinol Metab 2012;97:3717-3723. 9. Zaleski A, Panza G, Swales H et al. High-dose versus low-dose vitamin D supplementation and arterial stiffness among individuals with prehypertension and vitamin D deficiency. Dis Markers 2015;2015:918968 (doi: 10.1155/2015/918968).

36

#1 2016


När du börjar känna av urinvägsinfektionen Varannan kvinna råkar någon gång ut för

växtbaserat läkemedel använt för att lindra

urinvägsinfektion. Många drabbas dessutom

symtom vid urinvägsinfektion. Brukar du drabbas?

flera gånger. Ett vanligt symtom är att det svider

Ett tips är att alltid ha det hemma, så att du kan ta

när man kissar. Canephron är ett receptfritt

det så fort du känner av besvären.

Nyhet! Receptfritt läkemedel vid urinvägsinfektion

Traditionellt växtbaserat läkemedel använt tillsammans med rikligt vätskeintag för att lindra symtom vid återkommande lindriga nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor. Används sedan läkare konstaterat att annan, allvarlig sjukdom inte föreligger. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Kontakta läkare om symtomen kvarstår eller förvärras efter 4 dagars behandling. Rekommenderas inte under 18 år respektive gravida och ammande. Läs bipacksedeln noga.

Konsumentkontakt 0515 - 77 78 79. Finns på Kronans Apotek, Apoteksgruppen, Lloyds, Life, Hälsokraft samt övrig hälsofackhandel. #1 2016

37


Š Can Stock Photo Inc. / dolgachov


Binjurar och bukspottkörtel Två hormonella organ, som kan överstimuleras och uttröttas. Skall de avlastas eller hormonsubstitueras? För att svara på frågan om avlastning eller hormonsubstitution, börjar vi med en rad andra frågor, för att komma fram till ett svar. Kan man verkligen överstimulera bukspottkörteln (pan­ creas)? Kan det vara så att utmattningssyndro­ met är en binjuresjukdom och kan binjurarna överstimuleras? Kan körtlarna utarmas? Vilka blir i så fall följderna av överstimulering och utarmning? Vilka sjukdomar kan det leda till?

Vi börjar med bukspottkörteln (pancreas) och frågar oss vad som händer vid överstimulering av de insulinproducerande betacellerna i pancreas? Insulinsekretionen stimuleras ju i första hand av socker och stärkelserika livsmedel, vilka båda blir glukos i blodbanan. Glukoshalten regleras av insulin, som sänker blodsockret till hälsosamma nivåer. Sockret används till energi i cellerna och lagras som fett vid överskott. Cellerna skyddar sig dock från för höga halter glukos genom att kräva allt högre halter insulin för att öppna sina portar. På så sätt uppkommer en minskad insulinkänslighet och vi får en insulinresistens. Kurvan illustrerar insulinsvaret, som kan vara minst dubbelt så stort som glukosstegringen. Vad händer vid överstimulering av de kortisoloch adrenalinproducerande cellerna i binjurarna?

Binjurarna är känsliga för såväl psykisk som fysisk stress. De får signaler om att nu behövs det mera energi. Genom att snabbt skicka ut adrenalin och kortisol, ger de levern besked om att det behövs mer glukos. Den glukos som ej används, lagras som fett. Vid konstant höga glukoshalter såsom vid kronisk stress behövs det insulin för att blodsockret ej skall bli skadligt högt. Vi inser att även vid kronisk stress stiger insulinhalterna i blodet och bidrar till insulinresistens. I metabolt syndrom ingår just kriterier som orsakas av insulinresistens, såsom blodtrycksförhöjning, blodsockerförhöjning, blodfettrubbning och ett ökat bukomfång.

Ständigt höga halter av kortisol och adrenalin rubbar våra hormon- och enzym­system. Kroppen befinner sig i ett ständigt alarmstatus. Det kan yttra sig som exempelvis sömnrubbningar, humör­påverkan med irritabilitet, depression, känslo­mässig avtrubbning, bristande social kommunikations­förmåga samt fysiska symtom som hjärtklappning, trötthet, yrsel och svimningskänsla. Vad händer när körtlarna inte längre kan pro­ ducera dessa hormoner i tillräcklig mängd för att fungera som signaler i kroppen?

Pancreas förmåga att producera stora mängder insulin avtar successivt och när insulin inte längre kan hålla blodsockret inom normala gränser, har vi en utvecklad diabetes typ 2. Även binjurarna uttröttas efter längre perioder med kronisk stress. Det finns en hormonell förklaring till binjuresvikt som även medför en låggradig inflammation i kroppens celler inklusive centra i hjärnan såsom hypothalaus, hippocampus och amygdala. Inflammationen tar överhand när kroppens eget antiinflammatoriska hormon, kortisol, har sjunkit till låg nivå. De fysiska symtom som man ser i form av hypothyreos, artros, seninflammationer, depression, astma, infektionsbenägenhet och inte minst ökad risk för cancer förekommer i olika hög grad, när immunsystemet sviktar. Energinivåerna sjunker och ett utmattningsstillstånd inträder, där varken sömn eller vila hjälper. Hur behandlar man vanligen dessa tillstånd?

Utmattningstillstånd i pancreas och diabetes typ 2: Den vanliga behandlingen är en lågkalorikost enligt tallriksmodellen med reduktion av snabba kolhydrater till förmån för långsamma kolhydrater, restriktion av mättat fett till förmån för fleromättade fetter samt fiberrik mat. Vidare rekommenderas motion enligt modellen 30 minuter fem gånger per vecka. Allt i syfte att uppnå en viktminskning och ett lägre blodsocker samt en förbättring av riskfaktorer som högt blodtryck och högt «kolesterol». Om detta inte Vilka konsekvenser får höga halter av insulin hjälper ges i första hand metformin för att sänka blodsockoch höga halter av kortisol och ret och sedan adderas ett flertal adrenalin? insulinstimulerande läkemedel såHöga halter insulin till följd av höga som sulfonylurea, GLP-1-analoger, blodsockernivåer ökar insulinresistensen i DDP-4 hämmare och glitazoner. lever, muskler och fettväv. Såväl höga halter Det senaste tillskottet är SGLTinsulin som glukos ökar den systemiska 1-hämmare som ökar utsöndringinflammationen i kroppen. Detta lägen av glukos i urinen. Om BMI är ger grunden för inflammation i blodkärl, över 40 eller över 35 vid komplinervceller, senor och leder. Studier har visat cerande sjukdomar som diabetes att denna inflammation (arterioscleros) i erbjuder man som sista alternativ förlängningen kan ge upphov till hjärtkärlen gastric-by-pass operation. Risksjukdomar, neuropsykiatriska sjukdomar faktorer som högt blodtryck och såsom Alzheimer, Parkinson och depresblodfettrubbningar behandlas med sion samt inflammatoriska tillstånd i leder, läkemedel för att minska riskerna Förhöjt insulinsvar vid insulinresistens senor, tarmar och hud. för hjärtkärlsjukdom. #1 2016

39


De principiellt olika utvecklings­mönstren vid utmattnings­ syndrom.

Blausen 0698, Pancréas Anatomy, Bruce Blaus Agneta Schnitt­ ger har skrivit en nyutkommen bok: Låg insulin regim vid metabolt syndrom, binjure­ utmattning och hjärntrötthet

endokrinologiyhdistysavain.fi

Då pancreas inte längre kan producera tillräckligt med insulin, måste insulin tillföras, substitueras. Man talar om «NATURALFÖRLOPPET». Vi har fått kroniska multisjuka patienter. Utmattning av binjurarna: Vid den sällsynta Addisons sjukdom, det vill säga då man har en total avsaknad av kortisol och aldosteron, måste binjurarnas livsviktiga hormoner substitueras. Utmattningssyndrom är ett betydligt vanligare tillstånd, som beräknas svara för hälften av alla sjukskrivningar för psykisk ohälsa. Man finner hos dessa personer låga nivåer av kortisol, adrenalin och aldosteron över hela dygnet, en låg utslätad kurva. Oftast gör man dock ingen bestämning av kortisolnivåerna varken som fastevärde på morgonen eller senare under dagen, eftersom det inte ingår i normal praxis. Ej heller gör man upprepade bestämningar i saliv under dagen, vilket skulle ge värdefull information om kortisolmönstret under dygnet. Burn-out räknas traditionellt som en psykisk sjukdom och handhavs av psykologer och psykiater. I behandlingsarsenalen ingår sjukskrivning, vila, psykofarmaka, beteendeterapi (KBT) och olika former av yoga och mindfullness. De fysiska manifestationerna såsom sköldkörtelsvikt, hjärtkärlsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar behandlas av respektive specialistläkare. Vilken behandling skulle vara önskvärd?

Alternativ behandling vid sviktande pancreasfunktion som vid vid prediabetes och diabetes typ 2: Pancreas skulle kunna avlastas i stället för att ständigt behöva öka sin insulinproduktion. Om man minskar intaget av kolhydrater mer eller mindre strikt, helst ner till nivåer som ger en fettförbränning dvs mindre än 50 g kolhydrater per dag motsvarande 10 energiprocent, skulle det medföra ett minskat krav på betacellernas insulinproduktion. Insulinnivåerna i blodet sjunker och insulinkänsligheten ökar. Man ersätter de uteblivna kolhydraterna med mättat och enkelomättat fett till 60 -70 energiprocent och äter normal mängd protein. Det skulle även möjliggöra frisättning av fett (triglycerider) från fettdepåerna och därmed ett tillfrisknande av lever och pancreas. (Höga insulinnivåer blockerar frisättningen av fett från lever, muskler och fettväv). När insulinnivåerna sjunker, så sjunker även leptinet, som är kroppens mättnadshormon. Lägre leptinivåer speglar en ökad leptinkänslighet och medför en adekvat mättnadsnivå. Kaloriintaget blir adekvat trots den höga andelen kalorität mat. Det farliga metabola fettet i buken försvinner successivt och kroppsvikten sjunker till mer el40

#1 2016

ler mindre normala nivåer. Fettet ersättes mer och mer av energislukande muskler. De insulinproducerande betacellerna i pancreas får en möjlighet att återtaga sin sekretion. De biologiska värdena i form av blodfettrubbningar, blodsockernivåer och blodtrycksförhöjning normaliseras i de allra flesta fall utan läkemedel. Alternativ behandling vid binjuresvikt, burn-out: Tyvärr fungerar ej substitution med hydrokortison, då det trycker ner binjurens egen produktion av kortisol via kroppens feedback system, som även involverar hypofys och hypothalamus. Förespråkare förordar dietbehandling i form av antiinflammatorisk kost, såsom medelhavskost eller traditionell asiatisk kost. I den japanska maten finns inte någon inflammationsdrivande gluten. Det är viktigt att hålla kolhydratinnehållet lågt, utesluta industrilagad mat och byta ut fleromättat fett mot mättat fett. Fleromättade fetter är instabila med sina dubbelbindningar och oxiderar därför lättare. Det medför ökad förbrukning av antioxidanter. Kokosolja, som är ett mättat fett, ger däremot hjärnan nyttigt ketonbränsle. Kolesterolrik mat som ägg, räkor och majonäs ger även ett värdefullt tillskott av cellväggsmaterial till kroppens alla celler. En anpassad fysisk och mental aktivitet i enlighet med rådande praxis påskyndar tillfrisknandet. Då binjuren under lång tid utarmats på antioxidanter och vitaminer är tillskott av B-vitaminkomplex, C-vitamin och D-vitamin viktigt för ett snabbare tillfrisknande. Melatonin och tryptofan kan underlätta förmågan att återfå en normal sömn. Sammanfattning

Sammanfattningsvis finner vi att hormonsubstitution vid sviktande bukspottkörtel och sviktande binjurar är ett betydligt sämre alternativ än de olika avlastande terapier som beskrivits ovan. Alternativa terapier kan inte godkännas av Läkemedelsverket, eftersom de inte innebär någon läkemedelsterapi. Det finns få studier gjorda på dessa alternativa terapier då det inte ligger i någon läkemedelsindustris intresse. Ingen forskare kan göra studier utan finansiering. Vi har däremot en stödjande grundforskning för de bakomliggande molekylärbiologiska hypoteserna och inte minst en allt större klinisk erfarenhet.

AGNETA SCHNITTGER Med. Dr. Gynekolog vidare­ utbildad i nutrition och diabetes­ lära, bosatt i Gordes Frankrike.


Upp till 24 timmars smärtlindring Vid långvarig smärta

unik utformning med TVÅ SKIKT upp till

snabb frisättning av paracetamol

8 timmars smärtlindring *

Upp till 24 timmars smärtlindring med 2 tabletter, 3 gånger dagligen Enligt en studie föredrar patienter med artros Alvedon® 665 mg framför paracetamol 500 mg tabletter 1

Var vänlig se produktinformationen (SmPC) för en komplett lista över kontraindikationer, varningar och biverkningar. * Om man följer doseringen och tar två tabletter per tillfälle Referenser: 1) J Int med Res 2009; 37; 3721-35. Alvedon® 665mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum. Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F: 96 st, 100 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Alvedon® är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2016-01-22. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna. CHSE/CHALV/0025/15 02/2016


© Can Stock Photo Inc. / 4774344sean


Stress och sömnbrist som sjukdomsorsak National Institutes of Health (NIH) i USA har nyligen beräknat att 50 till 70 millioner ameri­ kaner lider av kronisk sömnbrist och att liknan­ de förhållanden råder i den övriga utvecklade världen. Brist på sömn är förenad med stress, trötthet, minskad produktivitet och ökad risk för hjärtinfarkt, högt blodtryck, stroke, de­ pression och andra kroniska sjukdomar liksom arbets- och trafikolyckor.

emanerade från en morgondröm och Edgar Allen Poe´s historia om Lady Ligea var inspirerad av en dröm om stora lysande ögon. Även Jack Nicklaus tillskrev mycket av sin framgång till drömmar. Inflammation som grund för våra folksjukdomar är i dag inom forskarvärlden väl accepterat om ej i det allmänna medvetandet. Nivån av C-reaktivt protein (CRP), en inflammationsmarkör, som förutsäger hjärtkärlsproblem mycket bättre än andra markörer i blodet är signifikant mycket högre vid sömnbrist.

De flesta människorna är medvetna om att sömnbrist orsakar trötthet och ökad risk för olyckor, men få är medvetna om hur mycket den kan bidraga till andra allvarliga hälsoproblem. Stress är den vanligaste orsaken till sömnproblem och sömnlöshet är en vanlig orsak till stress. Sömnapné kombinerad med snarkning har visats vara riskfaktorer för hjärtsjukdomar, vilket i sin tur ger ökad stress. De flesta studier om dessa problem har utförts på män. En nyligen utförd studie vid Harvard University som följt 122000 kvinnor under tio år fann emellertid att kvinnor som sov fem eller färre timmar per natt hade mer än 80 procent högre sannolikhet att drabbas av en hjärtattack jämfört med dem som sov 8 timmar eller fler.

Så kallade “Power naps”, d.v.s. korta sömnperioder under dagen, förbättrar prestationsförmågan hos de flesta människor. Såväl Albert Einstein som Winston Churchill tog regelmässigt sömnpauser under dagen. En sexårig studie av grekiska män fann att de som tog en sömnpaus under dagen minst tre gånger per vecka hade 37 procent lägre risk att dö i en hjärtattack.

Sömnkvaliteten är även av stor betydelse.

Siesta

REM sömn ”Rapid Eye Movement”, vilken kännetecknas av drömmar, förekommer vanligast på morgonen just innan man vaknar. Den är förenad med hög aktivitet i det sympatiska nervsystemet och frisättning av stressrelaterade hormoner såsom kortisol och adrenalin vilka höjer blodtrycket, hjärtrytmen och koagulationsaktiviteten. Detta är en förklaring till att de flesta hjärtattackerna och strokes inträffar på morgnarna, speciellt på måndagar. I en rapport var risken för hjärtattack 20 procent högre för män och 15 procent högre för kvinnor på måndagar. Å anda sidan har det visats att REM-sömn förbättrar den kognitiva funktionen. Flera författare och konstnärer har betonat att deras inspiration ofta varit drömmar just före uppvaknandet. Exempelvis kan nämnas att Mary Shelley betonat att hennes historia om Frankenstein

I många länder, speciellt med varmt klimat, stänger man affärer mitt på dagen – man tar en siesta. Siesta är ett spanskt ord som är taget efter latinets ”hora sexta” som betyder 6 timmar före solnedgången. Varför inte införa Siesta i Sverige? Under alla omständigheter är det bättre än användningen av artificiella medel för att förbättra sömnen. Användning av sömnmedel bör undvikas då de inte sällan kan vara beroendeframkallande och förenade med neurologiska och psykologiska bieffekter. Sov gott!

Faktaunderlaget till artikeln har erhållits av ”The American Institute of Stress” via dess president Paul J. Rosch.

Såväl Albert Einstein som Winston Churchill tog regel­mässigt sömn­ pauser under dagen.

TORE SCHERSTÉN Prof. emeritus, ledamot av KVA #1 2016

43


MEDICINNOTISER

Ny studie om extrem jakt på hälsa Inom vetenskapen handlar ortorexi om en osund besatthet av att endast äta hälsosam mat. Men när ortorexi beskrivs populärt i Sve­ rige förväxlas det ofta med överdriven träning, eller det som inom forskning benämns som trä­ ningsberoende. I en ny avhandling från Göte­ borgs universitet studeras bland annat skillna­ den mellan hur ortorexi beskrivs i Sverige och i internationella vetenskapliga sammanhang.

I slutet av 1990-talet myntade den amerikanske läkaren Steven Bratman begreppet ortorexia nervosa, som dock inte är en medicinsk diagnos enligt de internationella klassifikationer som finns av sjukdomar och hälsoproblem, även om situationen på sikt kan bli skadlig för individen. Ortorexi har under senare år uppmärksammats såväl internationellt som i Sverige. I sin avhandling visar Linn Håman att innebörden av ortorexi i Sverige till stora delar skiljer sig från den internationella vetenskapliga kunskapen. Forskningen om ortorexi är dock fortfarande begränsad och visar motstridiga resultat. Linn Håman bygger sin studie på enkätsvar från gymutövare, granskningar av internationella vetenskapliga artiklar och svenska dags- och kvällstidningsartiklar samt fokusgruppintervjuer med personliga tränare. – Det framträder en bild av en svensk populärversion och en vetenskaplig version av ortorexi. Den Linn Håman.

svenska populärversionen av ortorexi innefattar överdrivna och besatta förhållningssätt till mat och ätande, en ohälsosam och överdriven träning samt en strävan efter en vältränad kropp. I den vetenskapliga versionen är däremot inte ohälsosam och överdriven träning en definierande del av ortorexi och resultaten vad gäller strävan efter en vältränad kropp är inkonsekventa, säger Linn Håman. När ohälsosam och överdriven träning betonas som främsta kännetecken för ortorexi i Sverige, tycks ortorexi förväxlas med det som inom forskningen beskrivs som träningsberoende. Linn Håman understryker att överdriven träning kan förekomma såväl hos personer som betraktas ha ortorexi som hos personer med diagnostiserade ätstörningar. Det är däremot inte träningen som definierar ortorexi, eftersom det handlar om en besatthet av att äta hälsosam mat. I båda versionerna kan ortorexi förstås som en konsekvens av en extrem jakt på hälsa, där hälsa har utvecklats till ett mål till skillnad från en resurs i vardagen. Det kan börja som ett hälsosamt ideal som med tiden eskalerar och utvecklas till destruktiva beteenden i försöken att uppnå perfekt hälsa. Linn Håman lade fram sin avhandling Extrem jakt på hälsa. En explorativ studie om ortorexia nervosa vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, fredagen den 5 februari. Källa: Göteborgs Universitet

Avhandlingen finns digitalt publicerad på http://hdl.handle.net/2077/41122

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

44

#1 2016


18:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA GÖTEBORG VÅRMÖTET 27-29 APRIL 2016

ANMÄLAN ÖPPNAR DEN 15 DECEMBER

WWW.VÅRMÖTET.SE


MEDICINNOTISER

Rickard Sandberg och Jenny Mjösberg, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Nya undergrupper av ILC­immunceller upp­ täckta med RNA­sekvensering i enskilda celler En relativt nyupptäckt grupp celler i immunför­ svaret, så kallade ILC­celler, har undersökts på detaljnivå i en ny studie som publiceras i tid­ skriften Nature Immunology. Genom att analy­ sera genuttrycket i enskilda celler från tonsiller har forskare vid Karolinska Institutet hittat tre tidigare okända undergrupper av ILC­celler och ökat kunskapen om dessa cellers funktion hos människa.

Medfödda lymfoida celler, eller ILC-celler efter deras engelska beteckning ”innate lymphoid cells”, är en grupp celler i immunförsvaret som relativt nyligen upptäckts i människor. Det mesta av det som forskarna i dag vet om ILC-celler kommer från studier på djur med inflammation eller infektion i mag-tarmsystemet. Det finns därför behov av att ta reda på hur dessa celler fungerar i människan. Tidigare studier har visat att ILC-celler är viktiga för att upprätthålla slemhinnors barriärfunktion, som fungerar som första linjens försvar mot mikroorganismer i exempelvis lunga och tarm. Allt mer tyder på att de kan vara inblandade i sjukdomar, som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), astma och cancer i mag-tarmsystemet, men fortfarande behövs grundläggande forskning för att kartlägga ILC-cellernas funktion vid sjukdom. Två forskargrupper ledda av Rickard Sandberg och Jenny Mjösberg samarbetade kring att undersöka ILCceller från tonsillerna hos människor. Hittills känner man till tre huvudgrupper av ILC-celler hos människa. I den aktuella studien använde forskarna ett nytt tillvägagångssätt, som gjorde det möjligt att sortera in cellerna i olika

grupper utan att behöva bestämma på förhand vilka egenskaper celler i de olika grupperna ska ha. De sorterade hundratals celler en och en och mätte uttrycket av flera tusen olika gener med hjälp av RNA-sekvensering i varje enskild cell. – Med så kallad klusteranalys kunde vi demonstrera att ILC-celler grupperar i de tidigare kända huvudgrupperna ILC1, ILC2, ILC3 och NK-celler, baserat på unika genuttrycksprofiler. Vi fann uttryck av en mängd gener med tidigare okänd funktion i ILC-celler. Fyndet ger ökad insikt kring specifika egenskaper hos dessa celler, säger Rickard Sandberg vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning. Genom att titta på genuttrycksprofilerna, eller transkriptomet, i enskilda celler upptäckte forskarna att en av de tidigare kända huvudgrupperna gick att dela upp ytterligare. – Vi har identifierat tre nya undergrupper av ILC3-celler som uppvisar unika genuttrycksmönster och som skiljer sig åt i hur de reagerar på signaleringsmolekyler och i sin förmåga till proteinutsöndring. Sammantaget har vår studie genererat en större förståelse för denna relativt okaraktäriserade cellfamilj, säger Jenny Mjösberg vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, EU:s forsknings­ och innovationsprogram, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Stiftelsen för strategisk forskning och Karolinska Institutet.

Publikation: ”The heterogeneity of human CD127+ innate lymphoid cells revealed by single­cell RNA sequencing”, Åsa K. Björklund, Marianne Forkel, Simone Picelli, Viktoria Konya, Jakob Theorell, Danielle Friberg, Rickard Sandberg, Jenny Mjösberg, Nature Immunology, online 15 February 2016, doi:10.1038/ni.3368.

46

#1 2016


ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms. TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke


© Can Stock Photo Inc. / stokkete

Musik och musi Kan det förbättra ADHD och Musik ger alla upplevelser av något slag och berör i allra högsta grad våra känslor. Forskning finns om betydelsen av musik och dess läkande effekter. Flera olika former av musikterapi finns och en del är inriktad på ADHD och autism.

Ann­Marie Lid­ marks nya bok Frisk utan medici­ ner, om ADHD och autism, kan köpas i bokhandeln eller beställas via Medi­ cinsk access, se bokklubben sid 73.

Hjärnans belöningssystem påverkas av musik är klarlagt, vilket redovisats i flera översiktsartiklar. Forskare har kunnat konstatera att musik orsakar kemiska förändringar i hjärnan och att belöningssystemet slås på. De redovisar också att undersökningar som visar att musik minskar stress och produktion av stresshormoner, bland annat cortisol (1). Att sömnen förbättras av musik tycks också vara belagt (2). Forskning visar att immunförsvaret påverkas av musik och flera av hjärnans signalsubstanser ökar (3). Rytmiska När musiken slutar återkommer de typiska släpande stegen. Detta kopplas till att musiken tillfälligt ökar dopaminhalten som dessa personer lider brist på. rörelser som att klappa händerna, dansa eller vagga har i vetenskapliga försök ökat oxytocinhalten, vilket i sin tur

48

#1 2016

påverkar socialt samspel och bindningar mellan individer. Det är visat att personer som sjunger i grupp ökar halten oxytocin och då stärks också bindningarna mellan gruppens medlemmar. Hos autistiska barn har forskare i en Cochrane-studie funnit förbättringar i sociala färdigheter efter musikterapi (4). Musik har läkande kraft

Musik tycks också vara ett bra sätt att aktivera båda hjärnhalvorna och att förbättra koordinationen mellan dem. Något som bland annat Robert Melillo beskrivit i sina böcker. Han har också med hjälp av en kompositör tagit fram musik specifikt för stimulering av den svagare hjärnhalvan (5). Forskningen inom detta område har dock inte kommit så långt än, men framtiden kan visa att musik har läkande kraft för neuropsykiatriska diagnoser. Den norska läkaren och terapeuten Audun Myskja, har erfarenhet från flera fall där rytmisk musik hjälpt personer med Parkinsons sjukdom att röra sig mer normalt. När musiken slutar återkommer de typiska släpande stegen. Detta kopplas till att musiken tillfälligt ökar dopaminhalten som dessa personer lider brist på. Myskja


ikterapi autism?

har inte redovisat några specifika arbeten om ADHD eller autism, men hans bok ”Den siste song” (6) kan ändå ge viss inspiration. Den så kallade Tomati-metoden (7) använder bland annat Mozarts musik. Teorin i denna terapimetoden handlar mycket om örat, lyssnandet och hjärnans förståelse av ljudet. Metoden anses ha effekt på ADHD och autism. Forskningen är dock knapphändig (8). Musik består av ljud med speciell våglängd. Vissa våglängder associeras till hjärnans signalsubstanser och kan därmed öka produktionen av dessa (se faktaruta).

Rytmisk musik anses särskilt påverka personer med ADHD-problematik. Forskningen inom området ger inga färdiga svar och den skulle behöva bli mer systematisk och jämförbar enligt de litteraturstudier som redovisas i högerspalten. Trots avsaknad av besked finns all anledning att pröva musikens inverkan på hälsan. Musik kan aldrig vara skadligt utan snarare angenämnt och trevligt. ANN-MARIE LIDMARK

Referenser: 1. Chanda, ML & Levitin, D (2013). The Neurochemistry of Music. Trends in Cognitive Sciences. 174); 179­193 2. Kamioka, H, Tsutani,K, Yamada, M, Park, H, Okuizumi, H, Tsuruoka, K, Honda, Okada, S, Park, S­J, Kitayuguchi, J, Abe, T, Handa, S, Oshio, T, Mutoh, Y (2014). Effectiveness of music therapy: a summary of systematic reviews based on randomized controlled trials of music interventions. Patient Preference and Adherence. 8; 727­254 3. Fancourt, D, Ockelford, A & Belai, A (2014). The psychoneuroimmunological effects of music: A systematic review and a new model. Brain, Behavior, and Immunity. 36;15­26 4. Geretsegger, M, Elefant, C, Mössler, KA & Gold, C (2014). Music therapy for people with autism spectrum disorder. Cochrane Database of Systematic Review. Nr 6/2014 5. Myskja, A: Den siste song, Fagbokforlaget, 2006 6. http://i­waveonline.com/ 7. http://www.tomatis.com/ 8. http://www.sacarin.com/code/Review%20of%20Tomatis%20Research.pdf

Beta vågor korre­ lerar till dopamin (13­30 Hz) Alfavågor korrele­ rar till acetylkolin (7­13 Hz) Tetavågor kor­ relerar till GABA (3­6 Hz) Deltavågor korre­ lerar till serotonin (0,5­3 Hz) Källa: Swingle, PG: Biofeedback for the Brain. How Neurotherapy Ef­ fectivily Treats De­ pression, ADHD, Autism, and More, Rutger University Press, 2008

#1 2016

49


MEDICINNOTISER

Genombrott för hörsel­ och balansforskningen Personer med Ménières sjukdom har hörselnedsättning, tinnitus och kan drabbas av akuta yrselattacker. Dessa kan uppträda när som helst i vardagen; på jobbet, i motionsspåret eller i mat­ butiken. En svår yrsel som påminner om sjösjuka. Forskare i Lund har nu med hjälp av en supermagnetkamera lyckats ta fram en forskningsmodell för att kunna studera sjukdomar i innerörat och utveckla en behandling mot Ménières sjukdom, en kronisk diag­ nos som uppstår vid en störning av vätsketrycket i innerörat.

– De som någon gång drabbats av sjösjuka vet hur fruktansvärt det är. Det är ett av de mest ångestladdade tillstånd man kan tänka sig. Man kan helt enkelt inte ta vara på sig själv, säger Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Lunds universitet. – Innerörat är annars svårt att studera, då det sitter i skallbasen och de utrymmen vi är nyfikna på är enormt små. Men med hjälp av en magnet-

kamera på 9,4 Tesla kan vi nu se in i ett musöras minimala strukturer utan att skada djuret, berättar Måns Magnusson. Genom att skapa ett tillstånd som liknar Ménières sjukdom har forskarna med magnetkameran kunnat följa sjukdomsförloppet och effekten av olika ämnen och mediciner på innerörat. – Då kan vi se vilken behandling som har bäst effekt och därmed förhoppningsvis förhindra att besvären utvecklas. Det har inte gjorts tidigare på en levande individ, så det måste ses som ett genombrott för hörseloch balansforskningen. Kan vara invalidiserande

Måns Magnusson. Foto: Olle Dahlbäck

Ménières sjukdom drabbar mest kvinnor och män i medelåldern, men förekommer även hos yngre och äldre personer.

– Det är en sjukdom som kan vara invalidiserande och den kommer i skov. Den kan försvinna helt under ett par års tid, för att sedan åter komma tillbaka. Det finns patienter som drabbas av ett par attacker av svår yrsel i veckan och ett anfall kan vara mellan 20 minuter och tolv timmar. Den behandling som idag kan ges patienter med Ménières sjukdom är vätskedrivande mediciner, kortisoninjektioner eller kirurgi. Men det är egentligen för behandling av symptom på yrsel och inte behandling för att bromsa själva sjukdomen. När det gäller kirurgi kan den dämpa eller ta bort yrseln, men ofta till priset av att patienten blir döv på det drabbade örat. Tack vare ett samarbete mellan forskarna på Lund University Bioimaging Center, LBIC, Experimentell medicinsk vetenskap och Avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar vid Kliniska vetenskaper i Lund, går det nu att studera sjukdomsförlopp på försöksdjur och så småningom få möjlighet att erbjuda de människor som drabbas en ny behandling. Källa: Lunds Universitet

Den vetenskapliga studien: Bakom den vetenskapliga studien, som är publicerad i tidskriften Hearing research, står Eva Degerman, professor i experimentell medicinsk vetenskap, René In´t Zandt, MR­forskare vid LBIC, Ann­Kristin Pålbrink, biomedicinsk analytiker och Måns Magnusson, professor i öron­, näs­ och halssjukdomar – alla vid Lunds universitet. Länk till den vetenskapliga artikeln som publicerades i december 2015: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378595515001161

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se www.keepwalking.se 070-403 21 91

50

#1 2016

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet


MEDICINNOTISER

Forskare efterlyser ökat fokus på livsstilsförändring inför IVF-behandling Vården måste bli bättre på att upptäcka och stötta ofrivilligt barnlösa kvinnor att ändra livsstil innan de genomgår IVF­behandling. Att gå ned i vikt, ändra sina alkoholvanor och sluta röka påverkar fruktsamheten och resultaten av assisterad befruktning. Det framhåller Lana Salih Joelsson, läkare på kvinnokliniken vid Aka­ demiska sjukhuset och expert på infertilitet.

Flertalet kvinnor och par som drabbas av ofrivillig barnlöshet upplever stor stress med försämrad livskvalitet och ibland nedsatt psykisk hälsa som följd. Samtidigt är det vanligare att kvinnor som söker hjälp på IVF-kliniker har högt BMI, röker och använder alkohol. Tidigare forskning har visat att både livsstils- och miljöfaktorer kan påverka fruktsamheten och att stöd och hjälp att ändra livsstil sannolikt förbättrar resultatet av assisterad befruktning. I ett forskningsprojekt har Lana Salih Joelsson undersökt Lana Salih Joelsson, huruvida och i vilken grad läkare på kvinnokvinnor, som söker hjälp att bli kliniken vid Akademiska sjukhuset. gravida på IVF-kliniker i länet,

försöker optimera sin hälsa inför graviditet. Hon har även studerat ångest och depression hos infertila kvinnor och presenterade resultaten under den internationella konferensen Preconception health and care i Uppsala. – Resultaten visar att majoriteten av de ofrivilligt barnlösa kvinnorna hade gjort en eller flera hälsofrämjande livsstilsförändringar innan utredningen startade, men att många ändå hade en livsstil och beteende som påverkar fertiliteten negativt. Därför bör screening för sådana livsstilsfaktorer och ett aktivt stöd vara första steget i en infertilitetsbehandling, menar hon. En annan slutsats är att ångest och depression är vanligare hos ofrivilligt barnlösa kvinnor, men att sådana symtom minskar betydligt när IVF-behandlingen ger ett framgångsrikt resulterat i graviditet. – Ångest och depression är en utmaning inte bara för kvinnorna, men också för vårdpersonalen. Tidig psykologisk rådgivning och aktiva insatser är nödvändiga för att minska den psykiska ohälsan under fertilitetsbehandlingen, och skulle förmodligen leda till ökade möjligheter till graviditet och bättre livskvalitet, avrundar Lana Salih Joelsson. Källa: Akademiska sjukhuset

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus. Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc. Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder. Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset. Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro. Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum. Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen. Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

#1 2016

51


Anne Nilsson skär bröd.

Minska aptiten och håll blodsockret nere med korn Forskarnas tips, så håller du blodsockerbalansen: • Välj bröd med så stor andel hela kärnor som möjligt, blanda gärna sädesslag t ex. med råg. • Undvik vitt mjöl • Blanda i korn­ kärnor i soppor och grytor och använd kokta kornkärnor som ersättning för kokt ris. • Ät bönor och kikärtor, även de innehåller en bra bland­ ning av kostfiber och har liksom kornkärnor ett lågt GI och påverkar hälsan positivt. Försök att använda cerealier med så intakt struktur som möjligt, dvs bäst är att använda hela kärnor; sämst är fint mjöl. *Brödet i studien baseras på 85% kornkärnor. Kornkärnorna kokas och blandas med vetemjöl. Vill man minsta mängden kornkärnor rekommenderas att man ersätter det med fullkornsmjöl.

52

#1 2016

Forskning vid Lunds universitet visar att bröd baserat på kornkär­ nor ger goda och snabba effekter på hälsan. Hemligheten ligger i den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor som hjälper till att minska aptiten och reglera blodsockret såväl som att minska risken för både diabetes typ 2 och hjärt­ och kärlsjukdomar.

– Det är förvånande men lovande att rätt val av kostfiberblandning på väldigt kort tid kan få påfallande hälsosamma effekter på friska människor, säger Anne Nilsson, docent vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien. Under tre dagar fick friska medelålders personer äta ett bröd baserat på kornkärnor till måltiderna vid frukost, lunch och middag. En undersökning av riskmarkörer för diabetes och hjärt- kärlsjukdom morgonen efter visade att försökspersonernas ämnesomsättning påverkades positivt upp till 14 timmar efter med bland annat minskat blodsocker- och insulinpåslag efter en måltid, ökad insulinkänslighet, och förbättrad aptitreglering. Effekterna uppkommer enligt forskarna då den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor når tjocktarmen och stimulerar tillväxt

av goda bakterier och stimulerar till frisättning av viktiga tarmhormoner. – Vi såg en ökning av tarmhormoner som reglerar ämnesomsättning och aptit. Vi såg även en ökning av ett tarmhormon som hjälper till att sänka kronisk låggradig inflammation, vilket i förlängningen kan hindra uppkomsten av både hjärt- kärlsjukdomar och diabetes, förklarar Anne Nilsson. Ökning av nyttiga tarmbakterier

Forskarna har tillsammans med en forskargrupp ledd av professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet även sett att kostfibrer från kornkärnor ger en ökning av tarmbakterien Prevotella copri som visade sig ha en direkt blocksockerreglerande effekt, samt minskar andelen av en tarmbakterie som anses ohälsosam. Studien visar även att effekterna av kornkärnsbaserad kost påverkas av vår tarmflorasammansättning.

Personer med låga koncentrationer av Prevotella copri uppvisade inte samma goda effekter när de åt kornkärnsbrödet som personer med högre koncentration. Resultaten är enligt forskarna intressanta ur ett folkhälsoperspektiv, då antalet personer med övervikt och diabetes typ 2 har ökat markant under flera år. Mer kunskap kring effekter av specifika kostfibrer på hälsan hoppas forskarna ska resultera i att företag kan ta fram livsmedel med hälsosamma egenskaper som kan motverka diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. Forskarna hoppas även att korn i framtiden blir ett naturligt inslag i fler produkter och vid matlagning i exempelvis sallader, soppor, grytor och som ersättning till exempelvis ris och potatis. Studien är utförd och finansierad inom Antidiabetic Food Centre, AFC, som är ett VINN EXCELLENCE Centre in Research and Innovation vid Lunds universitet som arbetar för att motverka utveckling av diabetes med innovativa livsmedelskoncept. Källa: Lunds Universitet

Artiklar: Increased gut hormones and insulin sensitivity index following a 3­d intervention with a barley kernel­based product: a randomised cross­over study in healthy middle­aged subjects. Anne C. Nilsson*, Elin V. Johansson­Boll and Inger M. E. Björck. British journal of nutrition, 2015. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/ pubmed/26259632 Dietary Fiber­Induced Improvement in Glucose Metabolism Is Associated with Increased Abundance of Prevotella. Petia Kovatcheva­Datchary, Anne Nilsson, Rozita Akrami, Ying Shiuan Lee, Filipe De Vadder, Tulika Arora, Anna Hallen, Eric Martens, Inger Björck, Fredrik Bäckhed. Cell Metabolism, 2015. http://www.cell.com/cell­metabolism/abstract/S1550­4131(15)00517­3


Trycksaker Offset, digitaltryck & storformat

Affischer | Almanackor | Blanketter | Brevpapper Broschyrer | Böcker | Etiketter | Korrespondenskort Kuvert | Mappar | Rollups Storformat | Visitkort m.m.

- Allt från idé till färdig trycksak!

Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se

Unika DNA-tester Unikt omfattande återkoppling

PharmaLight.se arbetar med DNA-tester från det världsledande Österrikiska laboratoriet Novogenia. Medicintest med DNA-teknik ger nya möjligheter till organisationen att förebygga risker för t.ex. hjärt-/kärlsjukdomar, diabetes, bröst- prostatacancer, biverkningar av medicin - allt baserat på individens genetiska förutsättningar. PharmaLight.se erbjuder även Sport-, Vikt- och Nutritionstester med omfattande återkoppling, även nätverk med specialistkunskap. Kunder är sportklubbar, privatpersoner, friskvård, företag samt sjukvård. Kontakt: dna-medic.org info@dna-medic.org +46 (0)704-55 48 22

Novogenia är ett av de världsledande genetiklaboratorierna med ISO certifieringarna; ISO 15189 Laboratorium, ISO 17025 Genanalys, ISO 9001 Administration samt Ackrediterat av ”Bundesministerium Fur Gesundheit” Österreichichen Stat och FDA för screening av nyfödda. Referenskod GR0515

#1 2016

53


MEDICINNOTISER

Ny livsstilsguide för de allt äldre svenskar som lever med hiv Nu släpps HIV updated – en ny digital livsstils­ guide för människor som lever med hiv. Idag är 4 av 10 svenskar som lever med hiv äldre än 50 år. Med hjälp av några av nordens främsta medicinska experter och organisationer inom området kommer HIV updated ge vägledning genom den komplexitet som människor som lever med hiv idag möter i sin vardag.

Läs mer: www.hivupdated.se

Tack vare effektiva kombinationsbehandlingar klassas hiv numera som en kronisk sjukdom och man kan leva ett långt liv precis som alla andra människor. Idag är 4 av 10 svenskar som lever med hiv över 50 år. Åldrandet har gjort att livet för de som lever med en hivinfektion är mer komplext än någonsin. HIV updated hjälper människor som lever med hiv att hantera den komplexiteten med hjälp av en kombination av några av nordens främsta medicinska experter och forskare på området och patientorganisationen Hiv-Sverige. – Det finns ett behov av en plattform med aktuell vägledning i de här viktiga frågorna. Det behovet kommer bara bli större i takt med att gruppen äldre som lever med hiv växer, säger Peter Månehall, ombudsman på Hiv-Sverige. Forskningen kring hiv och ålder är komplicerad och resultaten är ofta svårtolkade, men det kan inte uteslu-

tas att sjukdomar såsom benskörhet, hjärtsjukdomar, rubbningar i njurar och hjärna samt vissa cancerformer förekommer oftare hos de som lever med hiv. – Hiv-positiva drabbas ofta tidigare av kallade livsstilssjukdomar som andra människor får när de blir äldre, exempelvis hjärtsjukdomar, diabetes och förhöjt blodtryck, säger Ove Andersen, klinisk lektor och forskningschef på institutet för klinisk medicin på Hvidovre Hospital. På HIV updated kan människor som lever med hiv ta del av intervjuer, nyheter och fakta om hiv och olika behandlingar idag. Men de kan också lära sig mer om de rättigheter de har i sin nya livssituation. HIV updated erbjuder även vägledning för hur du som lever med hiv skapar livskvalité i vardagen. Förutom Ove Andersen och representanter för HivSverige medverkar bland andra: Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och överläkare vid infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Veronica Svedhem-Johansson, överläkare vid infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Registerhållare nationella kvalitetsregistret InfCar. Pernilla Albinsson. Sjuksköterska på Karolinska Institutet. Källa: Gilead

Nytt oralt läkemedel under utveckling för behandling av anorexi och kakexi hos cancerpatienter som lider av icke småcellig lungcancer Om Anamorelin och ghrelin Anamorelin HCI är en nytt oralt läkemedel under utveckling som doseras en gång om dagen för behandling av anorexi kaksexi, eller oavsiktlig viktminskning hos NSCLC­ patienter. Ghrelin är ett hormon som produceras av P/D1­celler i fundusdelen av magsäcken. Genom att binda receptorer har ghrelin positiv stimuleringseffekt för vikt, muskel­ massa, aptit och metabolism. Ana­ morelin är under utveckling och har ännu inte blivit godkänd av något regelverk.

54

#1 2016

Den schweiziska läkemedelskoncernen Helsinn Group som utvecklar kvalitativ cancervård, har inlett ett distributions­, licensierings­ och leveransavtal för läkemedlet Anamorelin med Mundipharma/Norpharma och dess grupp av oberoende associerade företag. Avtalet gäller i Skandinavien.

Genom det nya avtalet behåller Helsinn Group alla internationella utvecklingsrättigheter och regulatoriska frågor som arbetet med klinisk utveckling och lagerhållning för Anamorelin. Mundipharma/Norpharma får exklusiva rättigheter för marknadsföring och försäljning av Anamorelin i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island. Anamorelin är en ny oralt aktiv receptoragonist som doseras en gång om dagen och är under utveckling för behandling av anorexi och kakexi hos cancerpatienter som lider av icke småcellig lungcancer (NSCLC) ett område med stora medicinska behov. Anorexi hos cancerpatienter karakteriseras av reducerad aptit och oavsiktlig viktnedgång (främst i förhållande till reducerad muskelmassa) vilket kan leda till för tidig död hos cancerdrabbade människor. Beräkningar visar att över 50 procent av de cancerpatienter som befinner sig i en slutskedesfas lider av anorexi och kakexi. Genom att efterlikna ghrelin, ett hormon som produce-

ras av specialiserade celler som fodrar magen och bukspottskörteln, visade Anamorelin både ökad kroppsmassa och aptit hos patienter med icke småcellig lungcancer som lider av anorexi kakexi i de två centrala storskaliga 12-veckors fas 3- studierna ROMANA 1 och ROMANA 2. - I de två fas 3-studierna var det tydligt att Anamorelin ökade patienternas aptit och kroppsmassa, vilket också har stor betydelse för lungcancerpatienter med anorexi och kakexi. Helsinn har redan ett väletablerat samarbete med Mundipharma på flera andra marknader och vi är mycket glada att vi nu kommer få möjlighet att utöka dessa till Sverige samt övriga skandinaviska länder, säger Riccardo Braglia, vice ordförande och CEO för Helsinn Group. - Tillskottet av Anamorelin till vår produktportfölj är ett utmärkt exempel på vår ambition att samarbeta med företag som delar våra höga standardkrav i att leverera effektiva behandlingsalternativ för att möta behovet hos både patienter och sjukvårdsfinansiärer. Tack vare vår närvaro i Europa, vår expertis och ett starkt kommersiellt fokus är vårt nätverk av oberoende associerade företag en attraktiv samarbetspartner med stor potential där vi ser flera goda möjligheter under de kommande åren, säger Anders Fogstrup, chef för Mundipharma/Norpharma i Norden. Källa : Mundipharma/Norpharma


ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÖNET SITTER I HJÄRNAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Annica Dahlströms bok om skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Debatten om boken har varit het, men vi hoppas att boken bidrar till en konstruktiv samhällsdebatt och att läsaren själv bildar en egen uppfattning om sitt liv som kvinna/man, som livet som människa! I boken beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra personlig­ heter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Författaren vill framhäva kvinnors mentala egen­ skaper och de i dag föga uppskattade arbetsinsatser som föräldrar, fr.a. kvinnor, gör i familjen. Vetenskapliga resultat visar klart att, i princip är kvinnors och mäns hjärnor upp­ byggda enligt olika mallar, utmejslade under evolutionen för att i samarbete säkerställa artens överlevnad.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 270 kr exkl. porto)

Om författaren: Annica Dahlström är prof. emerita i histologi med neurobiologi. Hon har forskat och undervisat vid av­ delningen för Anatomi och Cellbiologi, Göteborgs Universitet mellan åren 1968–2008. Under sin tid vid Karolinska Institutet, har hon, tillsammans med en kollega, upptäckt och utfört den första kartläggningen av bansystem i hjärnan av nervceller med serotonin, noradrenalin och dopamin (1964–1965). Dahlström disputerade som 25­åring vid Karolinska Institutet på en avhandling som kartlade vad som sker inuti nerv­ celler vad gäller transporter och omsättning av noradrenalinlagrande organeller (små funktionellt viktiga partiklar). Under 1994­1997 var hon även prorektor vid Göteborgs Universitet.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Könet sitter i hjärnan” Av Annica Dahlström Antal ex

Plats för frimärke

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS #1 2016

55


Interaktionen mellan ägg och spermie ytterligare kartlagd

Luca Jovine är också knuten till nystartade Centrum för inno­ vativ medicin (CI­ MED) i Huddinge. Forskningen har finansierats med anslag från bland annat CIMED, Vetenskapsrådet, ERC och ett EMBO Young Investigator Award (fullständig lista i vetenskaplig artikel). Foto: Ulf Sirborn

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare att förstå mekanismerna som leder till att ägg och spermie förenas vid befruktning. Med hjälp av så kallad röntgenkristallografi har forskarna lyckats kartlägga den tredimensionella strukturen av Juno, ett av de protein som är av­ görande för att starta processen när könsceller­ na smälter samman. Deras resultat är inte bara intressanta rent evolutionärt men avslöjar också strukturen för ett potentiellt mål för hormonfria preventivmedel i framtiden.

Sammansmältningen av äggcell och spermie är ett essentiellt steg för befruktning i sexuellt reproducerande organismer. De molekylära mekanismerna som ligger till grund för detta har länge varit mål för intensiv forskning. År 2014 kom ett genombrott när äggcellsproteinet Juno upptäcktes. Juno som hålls fast i äggcellsmembranet, interagerar med spermieproteinet Izumo1 när spermie och äggcell träffas. Upptäckten av Juno och Izumo1 öppnade möjligheter för att studera förloppet på en molekylär nivå. Vikten av proteinernas betydelse demonstrerades av att möss som saknar något av de två proteinerna är infertila. Fortfarande var det dock okänt hur de båda proteinerna interagerar med varandra vid äggcellsmembranet, något som Luca Jovine, professor i strukturbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, jobbat hårt för att förstå. Äggcellsproteinet Juno tillhör en familj av protein som kallas folat (eller vitamin B9)-receptorer. Dessa är nödvändiga för en mängd biologiska processer i kroppen inte minst for fostrets utveckling under fosterstadiet. I studien,

som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology presenterar forskarna en högupplöst tredimensionell struktur av Juno. Den visar att Juno är strukturellt mycket likt de övriga proteinerna i familjen, förutom vid den specifika region som fungerar som bindningsplats för vitamin B9, vilket förklarar varför vitaminet inte kan binda till proteinet. Observationerna av strukturen tyder på att samma region i proteinet istället utgör bindningsplats för spermieproteinet Izumo1. Tillsammans med forskare från Cambridge, Storbritannien, analyserade Luca och hans grupp hur förändringar i den här regionen av äggcellsproteinet Juno påverkar dess förmåga att binda till Izumo1. Resultaten tyder på att Izumo1 binder till en avgränsad region mellan två krökningar i Junos tredimensionella struktur. – Mest intressant var att vi fann att olika förändringar i den här regionen gjorde så att Juno antingen helt förlorade förmågan att binda Izumo1 eller ändrade art-specificiteten av bindningen. Våra resultat visar inte bara hur Juno ser ut på atomnivå, men tar oss också ett steg närmare att förstå hur interaktionen med spermieproteinet Izumo1 leder till sammansmältningen av könscellernas cellmembran, säger Luca Jovine. Proteinet Juno och fertilitet, illustration, Jovine L. et al. Current Biology (2016). Enligt forskarna tyder resultaten på att strukturella förändringar av en vitamin B9-receptor har skett långt tillbaka i tiden och gett upphov till en av de viktigaste mekanismerna för sexuell reproduktion: bindningen mellan äggcell och spermie. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Divergent evolution of vitamin B9 binding underlies Juno­mediated adhesion of mammalian gametes”, Ling Han, Kaoru Nishimura, Hamed Sadat Al Hosseini, Enrica Bianchi, Gavin J. Wright, and Luca Jovine, Current Biology, online 8 February 2016.

56

#1 2016


Kristin Blom, biomedicinsk analytiker på Akademiska sjukhuset.

Effektivare screening ökar möjligheten att skräddarsy cancerbehandling Akademiska sjukhuset är först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behand­ ling för patienter med olika cancersjukdomar. Metoden innebär att man undersöker hur käns­ liga eller motståndskraftiga tumörceller är för olika cancerläkemedel.

- Screeningsmetoden har använts i mindre skala på Akademiska sedan 2005 men har nu uppgraderats med ny teknik och nya datorsystem. Vi kan idag utföra tester på över 80 olika cancerläkemedel parallellt, säger Rolf Larsson, överläkare och professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset. Sedan den 1 februari i år har klinisk kemi och farmakologi, som ingår i Akademiska laboratoriet, utökat kapaciteten för resistenstest av cancerläkemedel. Den nya metoden innebär att man undersöker hur känsliga eller

motståndskraftiga tumörceller är för olika läkemedel. Testet går att använda på tumörceller från såväl solida tumörer som blodmärg eller blod. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Kristin Blom, biomedicinsk analytiker, presenterade resultat från den uppgraderade analysen på en kongress arrangerad av Society for Laboratory Automation and Screening i San Diego i januari i år, vilket väckte stor uppmärksamhet. - Vi hoppas att analysen nu kommer att användas i större omfattning, säger Kristin Blom. Genom kontinuerligt arbete med miniatyrisering och automation arbetar vi för att ständigt utöka repertoaren av testade cancer­läkemedel. Målet är att bättre cancerbehandling för den enskilda patienten. Källa: Akademiska sjukhuset

Fakta: Akademiska Laboratoriet • Utför drygt 6,8 miljoner analyser per år baserade på över 800 olika metoder. • Är verksamma inom tio olika laboratoriemedicinska kunskapsområden: transfusionsmedicin, immunologi, kemi, farmakologi, genetik, bakteriologi, virologi, vårdhygien, patologi och cytologi.

#1 2016

57


Bättre förståelse om lovande blodfettsänkande signalprotein

Stefan K. Nilsson. Foto: Mattias Pettersson

Foto: Cell Metabolism

Studien har ut­ förts vid Uni­ versity Medical Center i Hamburg i samarbete med läkemedelsbolaget Pfizer.

Ny forskning kring det blodfettsänkande proteinet FGF21 visar hur det omfördelar fettsyror via två distinkta mekanismer. Upptäckten kan komma att leda till bättre läkemedel mot typ 2 diabetes och andra fetma relaterade sjukdomar. Detta visar en ny studie som publicerats i tidskriften Cell Metabolism.

– Proteinet FGF21 är ett spännande läkemedelsmål för behandling av kardiovaskulära sjukdomar och typ 2 diabetes. Den här studien är ett genombrott för att bättre förstå mekanismerna hos proteinet, säger Stefan K. Nilsson, som är forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet och som deltagit i studien som gästforskare vid University Medical Center i Hamburg. Forskningsresultaten, som beskrivs i tidskriften Cell Metabolism, visar att en del av fettsyrornas omfördelning förklaras av det fettspjälkande enzymet lipoproteinlipas. – Lipoproteinlipas har varit av

forskningsintresse här i Umeå i 50 år, vilket gör det särskilt roligt att få ha bidragit till den här studien, säger Stefan K. Nilsson. – Min gästforskarvistelse i Hamburg är bara början på ett varaktigt samarbete med en av världens starkaste forskningsgrupper inom cellulär fettransport. Det kommer så klart att gynna framtida studier kring blodfetter här vid Umeå universitet. Förhoppningen är att forskningen i framtiden ska leda till nya läkemedel. Genom att stimulera proteinets blodfettsreglerande mekanismer skulle ett sådant läkemedel kunna förbättra överviktstillstånd och

minska dess kliniska manifestationer såsom kardiovaskulära sjukdomar och typ 2 diabetes. Forskarna undersökt vilka mekanismer som gör att proteinet FGF21 sänker halten av blodfetter. Resultaten visar att FGF21 minskar frisättningen av fria fettsyror från fettvävnaden, vilket i sin tur leder till att levern producerar mindre blodfetter. De sänkta halterna av blodfetter beror också på att FGF21 aktiverar enzymet lipoproteinlipas, som finns i kroppens fett- och muskelvävnader. En ökad lipoproteinlipas-aktivitet leder till snabbare spjälkning och upptag av blodfetterna. Studien visar också att FGF21 förändrade det metabola mönstret hos diabetiska möss och ökade deras förbränning av överskottsenergi. Källa: Umeå Universitet

Om artikeln: Cell Metabolism, artikel: FGF21 Lowers Plasma Triglycerides by Accelerating Lipoprotein Catabolism in White and Brown Adipose Tissues. Författare: Christian Schlein, Saswata Talukdar, Markus Heine, Alexander W. Fischer, Lucia M. Krott, Stefan K. Nilsson, Martin B. Brenner, Joerg Heeren, and Ludger Scheja. DOI: 10.1016/j.cmet.2016.01.006

58

#1 2016


Skrivardagar vid havet

Jills veranda, Lörudden 2016 NÄR? Vecka 24 eller 26: 21-24 Juni eller 28 juni – 1 juli. För tredje året och i år två tillfällen! VAR? Lörudden, knappt 3 mil från Sundsvall. Underbara omgivningar med klippor, sandstrand, kapell, hällsristningar och annat som inspirerar! Bastu på klipporna, bra fiskrestaurang och både pausgympa pch pausdans för den som vill! DansSteget finns på plats! HELPENSION? Japp! För den som vill. MAT OCH FIKA OCH MELLANMÅL? Så klart! Maten på bordet! HUR? Gemensamma start i grupp, tyst skrivtid och samling med textläsning och reflektion. Man skriver i sina pågående projekt eller provar-på för första gången! Formen välkomnar alla på sina egna nivåer. UPPLÄGGET? Start kl 10.00 ankomstdagen och avslut till lunch sista dagen. Övernattning från måndagen självklart möjligt. PRIS? 3500:- utan logi och 4500:- med. JILL? Jag är en skrivande och dansande doktor, som förkovrat mig med både skrivarkurser, författarskola och journalistutbildning. Skriver populärvetenskapligt. Jag ser mig som en samlande kraft, arrangör och inspiratör.

ANMÄLAN via www.sjalochkropp.se/skrivlust/ Frågor: 0722 41 10 88 eller jill@sjalochkropp.se

Bokvinnare nr 8/9 Vinnarna av Martina Johanssons bok ”Beroendehjärnan” blev: Ann-Sofi Torninger, Stockholm Olof Matspers, Leksand Johanna Spetz, Fibromyalgiförbundet Göteborg FRÅGAN LÖD: VILKET FÖRLAG HAR GIVIT UT BOKEN BEROENDEHJÄRNAN AV MARTINA JOHANSSON? RÄTT SVAR VAR: PAGINA FÖRLAG Vinnarna av ”Hänt i skvättet” blev: Niclas Lindqvist, Sandviken Ingela Landsten, Lit Bengt W Johansson, Malmö FRÅGAN LÖD: VEM HAR GJORT DEN TECKNADE SERIEN ”HÄNT I SKVÄTTET”? RÄTT SVAR VAR: MATTIAS KRONSTRAND

Medicinsk access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

#1 2016

59


MEDICINNOTISER

Forskningsprogram om rasism inrättas En viktig grund för arbetet mot rasism är kunskap. Regeringen ger nu i uppdrag till Vetenskapsrådet att i samråd med Forsk­ ningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) utlysa medel för ett nationellt forskningsprogram om rasism. Programmet ska omfatta 20 miljoner kronor per år från och med 2016.

För att kunna motverka rasism måste bidragande orsaker på både det individuella och det strukturella planet förstås. Det kräver kunskap och metoder som är vetenskapligt förankrade. Regeringen ger därför Vetenskapsrådet i uppdrag att i samråd med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) utlysa medel för att stärka forskning inom området rasism. Utlysningen ska skapa ett brett och tvärvetenskapligt sammanhållet forskningsprogram med fokus på rasism. Programmet ska utveckla kunskap och metoder som är vetenskapligt förankrade. Det ska samla och stärka svensk forskning på området men även ha en internationell prägel. - Många människor har under historien förföljts, förtryckts och

S

Källa: Utbildningsdepartementet

Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mikael Lundgren Regeringskansliet.

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

mördats på grund av rasismen. Nu ser vi oroande mönster i Sverige och Europa som tyder på att rasismen växer sig starkare. För att långsiktigt kunna bekämpa rasismen behöver vi bygga vårt arbete på kunskap. Därför inrättar vi nu ett forskningsprogram om rasism, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Genom utlysningen ska forskning inom områden av relevans för förståelsen av bakgrunden till rasism, dess utveckling över tid och dess konsekvenser för människor och samhällen sammanföras och bilda grund för vidareutvecklingen av ett samhällsrelevant forskningsområde. Forskningsprogrammet är en av två kopplade kunskapsinsatser som genomförs av regeringen. Den andra åtgärden är det uppdrag som gavs i

juni 2015 till Göteborgs universitet om att sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer.

sid. 73! Beställningstalong på

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen. Av: Monika Titor

75 kr + Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 60

#1 2016

porto


Säg JA till …

BEMER® fysikalisk vaskulär terapi Inom vården:

En TEAM-Player som aktiverar mikrocirkulationen. Stärker immunförsvaret - Motarbetar sjukdom Främjar sårläkning – Efter kirurgiska ingrepp och skador Ökar prestationsförmågan – Idrottarens konkurrensfördel

För arbetsplatsen och hemma:

En friskvård som du orkar med även dina lataste dagar.

Hur är det möjligt? Vänd på sidan och läs …

#1 2016

61


BEMER® fysikalisk vaskulär terapi BEMER har funnits på marknaden sedan 1998 och tack vare fortlöpande forskning finns idag en enkel, säker och effektiv terapi som har medicinsk inverkan på mikrocirkulationen. Den medicinskt aktiva substansen utgörs av BEMER signalen och dess rytm, vilken anpassats utifrån forskningens senaste rön avseende mikrocirkulationens reglerande processer. BEMER® fysikalisk vaskulär terapi överför en målinriktad biorytmisk definierad signal till kroppen som stimulerar frekvensen av vasomotion hos pre- och postkapillära kärl, dvs arterioler och venoler. Detta medverkar till en ökad perfusion och bättre fördelning av blodet i mikrocirkulationens kapillära nätverk. Kroppen får en bättre försörjning av syre och näringsämnen till organ och vävnad samt en mer effektiv bortforsling av ämnesomsättningens restprodukter. Därför kan BEMER terapin tillämpas med stor framgång inom många indikationsområden. BEMER systemet är unikt certifierad inom EU som medicinteknisk apparatur (93/42 EEG) med inriktning på tillämpningsområdet vaskulär terapi. Regelbunden användning 8 min två gånger om dagen, resulterar i 30 % generell förbättring avseende: vasomotion hos arterioler och venoler, genomblödning i det kapillära nätverket, syreutnyttjande och venöst återflöde. BEMER lämpar sig både som friskvård, för läkning och rehabilitering och för att öka individens prestationsförmåga.

Vill du veta mer? Är du intresserad av detta för egen del eller som personalvård? Har du en projektidé för hur BEMER skulle kunna komma vården till gagn? Hör av dig, vi berättar gärna mer. Vi informerar, utbildar och följer upp om du vill pröva detta som personalvård. Låt oss träffas för att diskutera en tanke och skissa på en projektbeskrivning kring personalvård eller tillämpning inom vården.

TimeOut studio / BEMER SWEDEN Markörgatan 10 136 44 Handen timeout@timeoutstudio.se 08-556 531 00 www.timeoutstudio.se 62

#1 2016


Professionsstyrda vårdcentraler ger nöjdare patienter Patienter och läkare är överens om att småska­ liga och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service än andra driftsformer. Att öka dessa verksamheter är därmed nödvändigt för att skapa en välfungerande primärvård för hela befolkningen. Det visar Läkarförbundets nya rapport. Specialistläkarnas förutsättningar att ge god vård och bra service på vårdcentralerna.

Många läkare inom primärvården anser att det saknas tillräckliga förutsättningar att ge god vård och bra service till patienterna. Endast drygt hälften av läkarna anser att de kan erbjuda en fungerande fast läkarkontakt. Lika många läkare har svarat att de inte är nöjda med förutsättningarna att följa upp och utvärdera läkemedelsordinationer. Skillnaderna mellan olika delar av landet och lokalt är stora. Kalmar är det landsting där vårdcentralernas specialistläkare är mest nöjda med sina förutsättningar att ge bra vård och god service. Stockholm, Norrbotten, Jönköping och Västmanland är andra landsting där läkarna svarat att de är mer nöjda. Västerbotten är det landsting där läkarna är minst nöjda följt av Örebro och Dalarna. - Där läkarna är mest nöjda är även patienterna mest nöjda med vården. Det visar jämförelser av svar mellan läkarna och patienterna i den Nationella patientenkäten, säger Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande. De vårdcentraler som fungerar bäst är relativt små med omkring 4 000 listade patienter. De har också en läkare som verksamhetschef. På ett positivt sätt sticker framför allt de privata vårdcentralerna ut där ägarna är kliniskt verksamma. Det är också den vanliga driftformen i länder med bra primärvård. Två åtgärder behövs för en bättre primärvård.

1. Rapporten visar att patienter och läkare är eniga om att småskaliga och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service än andra driftsformer. Att öka dessa verksamheter är därmed nödvändigt för att skapa en välfungerande primärvård för hela befolkningen. 2. Tillräcklig bemanning är avgörande för hur nöjda läkarna är med vården. Rejäla insatser krävs för att rekrytera båda blivande och redan specialistkompetenta läkare. Källa: Läkarförbundet

Heidi Stensmyren. Foto Rickard Eriksson

Läs rapporten Specialistläkarnas förutsättningar att ge god vård och bra service på vårdcentralerna på www.lakarforbundet.se

#1 2016

63


MEDICINNOTISER

Fler utskrivna patienter återvänder när det varit fullt på sjukhusen När det är ont om vårdplatser på ett sjukhus ökar risken för att patienter skrivs ut alltför tidigt. Därmed ökar i sin tur risken för att pa­ tienterna blir dåliga på nytt och måste tas in på sjukhuset igen. En studie från Lunds univer­ sitet kan nu visa belägg för det här samban­ det, som många läkare länge misstänkt. Mathias Blom.

Publikation: The probability of readmission within 30 days of hos­ pital discharge is positively associa­ ted with inpatient bed occupancy at discharge – a re­ trospective cohort study BioMedCentral, December 2015.

– När jag redogjort för studien för kollegor på olika håll, så är det ingen som blivit förvånad. Man har haft detta på känn, men saknat tydliga siffror att peka på, säger Mathias Blom. Han lade förra året fram en avhandling som handlade om vad som händer på en akutmottagning när sjukhuset är fullt. Avhandlingen visade bl.a. att de medicinska bedömningarna påverkades, så att fler patienter skickades hem och färre patienter lades in. Mathias Bloms nya studie har gjorts i samarbete med forskare vid Helsingborgs lasarett och Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet. Den utgår från alla patienter som lagts in efter ett besök på akuten i Helsingborg under 2011 och 2012, och skrivits ut igen under samma period. Tidpunkten för utskrivningarna har jämförts med antalet tillgängliga vårdplatser vid samma tidpunkt. Fanns det någon skillnad på de utskrivningar som gjorts när det fanns gott om vårdplatser, och de som gjorts när det var ont om platser?

Sarkom Avhandlingens titel: The clinical value of genetic analyses of bone and soft tissue tumors

#1 2016

Källa: Lunds Universitet Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se

– vilka provtagnings­ metoder fungerar bäst?

Sarkom är ett gemensamt namn för cancer i kroppens stödjevävnader. Det är en ovan­ lig sjukdom som är väldigt svår att ställa rätt diagnos på. För att förbättra diagnostiken och kunna skräddarsy behandling krävs molekylära undersökningar där man får svar på genetiska avvikelser. Charles Walthers avhandling från Lunds universitet handlar om vilka provtag­ ningsmetoder som är mest kliniskt använd­ ningsbara för analyser.

Elakartade tumörer i kroppens stödjevävnader (skelett, brosk, muskler mm), också kallade för sarkom, är mycket ovanliga. Mindre än en procent av alla cancerfall i Sverige diagnostiseras som sarkom – det motsvaras av ca 350 fall varje år. - Sarkom är ruskigt svåra att ställa diagnos på eftersom proverna ser väldigt lika ut när de undersöks i mikroskop. Därför är det viktigt att förbättra diagnostiken och veta vilken provtagningsmetod man ska använda för att tidigt fånga dessa tumörer eftersom behandling och prognos avgörs av vilken typ av sarkom man har att göra med, säger Charles Walther, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare i cytologi vid Labmedicin Skåne. Ställer man fel diagnos kan följderna bli allvarliga då det inte sällan handlar om stympande behandlingar i 64

En sådan skillnad gick verkligen att se. När beläggningen var under 95 procent var det under 9 procent av de utskrivna patienterna som behövde skrivas in på nytt under den närmaste månaden. Var beläggningen över 100 procent fick över 10 procent av de utskrivna patienterna läggas in på nytt. Skillnaden mellan 9 och 10 procent kan tyckas liten. Men studien omfattar nära 33 000 besök på akutmottagningen, så den blir ändå betydelsefull sett till antalet patienter. Studien, som publicerats i BMC Emergency Medicine, tyder alltså på att en brist på vårdplatser ökar risken för alltför tidiga utskrivningar. Mathias Blom tror att det här sambandet, som man kunnat visa vid Helsingborgs lasarett, är likartat även vid andra svenska sjukhus. Han misstänker också att överfulla vårdavdelningar samtidigt, paradoxalt nog, kan leda till längre vårdtider. – Då behandlar läkarna av tidsskäl i första hand de patienter som är sämst samt de patienter vars tillstånd är okomplicerade och lätta att åtgärda. Patienter som inte är så dåliga, men kräver en mer komplicerad utredning, får vänta. De kan få ligga kvar på sjukhuset onödigt länge bara för att man inte haft tillräckligt med tid för dem, tror Mathias Blom.

form av amputation av hela kroppsdelar. För att förbättra diagnostiken krävs molekylära undersökningar som ger svar på genetiska avvikelser. I sitt avhandlingsarbete har Charles Walther fokuserat på vilka av dessa provtagningsmetoder som är mest användningsbara. Biopsi, som innebär att man sticker med nål in i tumören för att få ut ett vävnadsprov, är en metod som kan göras antingen med finnål eller grovnål. - Våra studier visar att metoden med finnålsbiopsi endast visar rätt genetisk diagnos i 25 procent av fallen. Om man däremot byter till en grövre nål höjer man den siffran till 50 procent och dessutom räcker vävnadsprovet till undersökning med flera andra metoder. Detta gäller för alla sarkom undantaget Ewings sarkom (skelettcancer) där metoden med finnål fungerar bra med rätt svar i upp till 60-70 procent av fallen. Andra diagnosmetoder är Next Generation Sequensing (NGS) som innebär att man tittar närmare på personens DNA. Charles Walther har visat att godartade bindvävstumörer går utmärkt att sekvensera i prover som tidigare tagits från patienten och bevarats i formalin, vilket innebär att man slipper ta om provet och istället kan använda tidigare biopsiprover. Källa: Lunds Universitet Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se


www.revivabio.se

Tel: 018-24 74 40


Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73.

66

#1 2016

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand. I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.


ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms. TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Ett urval av recensioner: ”När en känd läkare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet. Den här boken har dock ett annorlunda upplägg. Glädjen och lyckan över livet och kärleken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen.”

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke


MEDICINNOTISER

Personcentrerad app hjälper kvinnor med bröstcancer De personliga mötena i vården kan med fram­ gång kompletteras av ett personcentrerat e­ hälsostöd. En preliminär utvärdering med bröst­ cancerpatienter visar att en nyutvecklad app kan ge stöd och hjälp för att hantera bröstcan­ cerbehandlingens symptom och biverkningar.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har utvecklat och preliminärt utvärderat en interaktiv app för personcentrerad e-hälsa som underlättar denna egenvård. Appen, kallad Care Expert, har utvecklats just för kvinnor under behandling för bröstcancer och innehåller funktioner för självskattning av hälsa och livskvalitet, självmonitorering, självvalidering och direktrapportering till personens egen kontaktsjuksköterska. Den nya appen ger stöd så att patienterna under behandlingen själva kan identifiera eventuella symptom och behandlingsbiverkningar. De kan också få stöd till vad de kan göra själva, ta kontakt med sjukvården via appen eller söka akut. Prototypen ger dessutom tillgång till skräddarsydda, vetenskapligt baserade råd för egenvården samt möjligheter till skriftlig kontakt med vårdteamet. Sådant stöd är av särskilt betydelse vid behandling för tidig bröstcancer som mestadels sker inom öppenvård.

Utvärderingen visar att de kvinnor som använde appen upplevde ett ökat stöd och en ökad, kontinuerlig tillgång till vårdteamet. – En stor fördel med prototypen är att den integrerar patientens och vårdteamets perspektiv, vilket är en nyckel för att applikationer för e-hälsostöd ska vara framgångsrika, säger doktoranden Filipa Ventura vid Sahlgrenska akademin. En delstudie med 226 kvinnor som behandlades för bröstcancer visar att information om diagnosen och behandling via ett datorbaserat program inte är tillräckligt för att stödja kvinnors förmåga att hantera sin livssituation vid cancerbehandling, eller för att öka deras delaktighet i vården. Det finns idag ett flertal appar utvecklade för att stödja cancerpatienter i behandlingen. Care Expert är den första som utformats med utgångspunkt i personcentrerad vård, som sätter fokus på personen snarar än på personens diagnos. Källa: Sahlgrenska akademin Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se

Filipa Ventura, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Länk till avhandling: http://hdl.handle. net/2077/39524

Oklart om behandling av akut rygg­ eller nacksmärta förebygger långvarig smärta Det är osäkert om behandling hos fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat vid akut rygg­ och nacksmärta leder till att smärtan kan förebyggas på lång sikt. Det vetenskapliga under­ laget räcker idag inte till för att ge ett säkert svar visar SBU:s utvärdering.

SBU har utvärderat det vetenskapliga underlaget för hur fysisk träning, manuell behandling och insatser för att förändra beteendet kan förhindra att akut nack- eller ryggsmärta utvecklas till långvarigt smärttillstånd. Dessa behandlingar erbjuds vanligen hos fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. Forskningsgenomgången från SBU ställer frågan hur väl dessa behandlingar förebygger långvariga smärtproblem när de används i samband med akut smärta. Utvärderingen visar att det inte går att dra säkra 68

#1 2016

slutsatser om de är effektiva för att förebygga långvariga problem. Anledningen är att studier som studerar förebyggande insatser är för få och har för få individer. Slutsatsen är inte att dessa behandlingar är ineffektiva, däremot behövs mer systematisk forskning på området. Bakgrund

Omkring var femte svensk drabbas varje år av led- eller muskelsmärta, oftast i rygg eller nacke. Smärtan går oftast över men det är också vanligt att den återkommer och för om-

kring en tiondel kommer besvären att utvecklas till långvariga besvär som försämrar både livskvalitet och arbetsförmåga. Det är därför viktigt att veta vilka insatser som hindrar en akut nack- eller ryggsmärta från att bli långvarig. Manuell behandling innebär att till exempel en fysioterapeut eller naprapat använder speciella handgrepp för att öka rörligheten i en led eller för att minska smärta. Rapporten ”Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke. Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder” (2016) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se. Källa: SBU


Stöd Lions Cancerforskningsfond

NYA G I L J Ö M HETER!

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik! Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Gloreha Lite - för hemträning. Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset. Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter. Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se

KÖP, HYRA ELLER LEASA ! För priser och information – kontakta oss!

Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

#1 2016

69


Teckna prenumeration nu! Enklast gör du det genom att betala in för 1 år 350:inkl. moms. 2 år 530:- inkl. moms. Tillkommer 16:- i exp. avgift. Om du tidigare haft prenumeration, ange ditt ID-nummer som står längst upp till höger i adressfältet på baksidan, då blir din prenumeration automatiskt förnyad enligt din betalning. Om du av någon anledning inte vill fortsätta eller ändra prenumerationen ber vi dig att kontakta oss! info@tmmedia.se 0652-15110, 070-679 01 65 Medicinsk access kommer ut med 9 nummer per år, varav 2 dubbelnummer. Tidskriftens syfte är att Ni läsare ska få ta del av det senaste inom ny forskning, samt att ha en öppen och angelägen debatt. Nyheter, medicinsk teknik samt gästledare har för oss blivit vårt signum. Målsättningen är att sätta människan i fokus inom medicin och hälsa. Medicinsk access bokklubb har böcker som Du kan köpa till rabatterat pris. Nyheter publiceras även på: www.medicinskaccess.se Din prenumeration övergår till en tillsvidareprenumeration, som fortlöper tills du själv väljer att avsluta den. Vi skickar även faktura fyll i talongen på nästa sida. OBS! Ange Fakturaadress om annan. Du kan även beställa via E-post: info@tmmedia.se ange fullständig adress + telefon. Har du frågor eller ändringar gällande tidningen kan du mejla till: info@tmmedia.se eller ringa kundtjänst 0652-151 10. Fax 0652-151 90 För nya prenumeranter hänvisar vi till prenumerationstalongen till höger!

Ansvarig utgivare

Följ oss på: Tord Amré tord@medinskaccess.se Medicinsk access utges av T & M Media AB Tel. 0652-151 10 www.medicinskaccess.se


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer vecka 12. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. För faktura tillkommer 16:- i avgift. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke


Bokklubben KÖNET SITTER I HJÄRNAN Annika Dahlström Här beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra person­ ligheter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Ord. pris 270:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

72

#1 2016

NY! DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora. Ord. pris 280:-

100:RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­ HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist med mer… Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull­ ständig uppslags­ bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs­ ning där några av de senaste rönen presenteras. Ord. pris 196:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-


POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

50:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann­Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl . för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar. Ord. pris 198:-

140:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m. Ord. pris 220:-

30:-

40:-

ALLT OM OMEGA­3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effek­ terna av Omega­3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfaren­ het och ger kost­ och livsstilsråd. Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

170:-

220:KAOS I KVINNO­ HJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg­ och dalba­ na? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände. Ord. pris 230:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom­ menderade cirka­ priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652­ 151 90 eller ringa 0652­151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Hänt i skvättet

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Outsidern: min fars kamp...

st Sömnens betydelse...

st Rössners ABC­bok

st Frisk utan mediciner

st Diabetes hos barn...

st Kul med cancer

st Kaos i Kvinnohjärnan

st Vill ha barn

st Allt om Omega­3

st Kärlek, Lycka, Glädje

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt funderingar

st KOL – Våga skaff a ett bättre liv

st Om bakterier...

st Pottholzt andra funderingar

st Magnys Nylander – Riktigt näringsintag…

st Magens språk

st Kallet, döden kärleken

st Könet sitter i hjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E­POST

820 70 Bergsjö #1 2016

73


Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …MÅLTIDSPASSNING

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage. Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

74

#1 2016


Torra slemhinnor? Närmare två miljoner svenskar, fler kvinnor än män, beräknas uppleva en känsla av torrhet i sina slemhinnor. Det är alldeles för många om du frågar oss. Membrasin® innehåller SBA 24®, ett unikt extrakt av havtornsolja som innehåller flera olika fettsyror samt vitamin A i form av karotenoider. Vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion. Slemhinnorna har en smörjande och fuktgivande funktion i exempelvis ögon, mun och underliv vilket har stor betydelse för livskvalitet och välbefinnande. Med hjälp av Membrasin® ger du dig själv en möjlighet att tillföra dina slemhinnor välgörande fukt som skyddar dem från uttorkning. Vi hoppas därför att fler ska upptäcka Membrasin® som redan idag är Sveriges mest köpta kosttillskott innehållande olja från havtornsbär*.

GfK Medic Scope 2015

*

Finns som flytande och i kapslar.

Konsumentkontakt 0515 - 77 78 79. Finns att köpa i hälsofackhandeln samt på apotek.


POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

2086.079.dec.2015. MedAcc. nr1.2016.

DIVISUN® (kolekalciferol) förebygger och behandlar D-vitaminbrist För att underlätta behandlingen av D-vitaminbrist lanserar vi nu Divisun i högre styrka, Divisun 2000 IE. Divisun 2000 IE är en tablettbehandling med flexibel dosering. Patienten tar 1-2 tabletter1 en gång om dagen. D-vitaminnivåer För patienter som behöver hjälp att bibehålla sina D vitaminnivåer finns sedan tidigare Divisun 800 IE.

NY STYRKA!

Referens: 1) SPC Divisun. Divisun® (kolekalciferol). Rx. F. Beredningsform: Tablett. ATC-kod: A11C C05. Indikation (800 IE): Profylax och behandling av D-vitaminbrist hos vuxna och ungdomar. Som komplement till specifik osteoporosbehandling hos patienter med risk för vitamin D-brist, tilläggsbehandling med kalcium bör då övervägas. Indikation (2000 IE): Behandling av D-vitaminbrist hos vuxna och ungdomar. Rekommenderad dosering: 1 tablett dagligen. Högre doser kan behövas för att uppnå önskad serumnivå av 25(OH)D. Den dagliga dosen bör inte överskrida 4000 IE. Innehåll: 1 tablett innehåller: kolekalciferol 800 IE respektive 2000 IE (motsvarande 20 respektive 50 mikrogram vitamin D3). Förpackningsstorlekar (800 IE): 90 tabletter i blister. 250 tabletter i plastburk. Förpackningsstorlekar (2000 IE): 90 tabletter i blister. Datum för översyn av produktresumé: 2014-08-19 samt 2015-12- 04. För ytterligare information och pris se www.fass.se MEDA AB. Tel 08 630 19 00, E-post: info@medasverige.se www.medasverige.se www.bristguiden.se

Flexibel dosering


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.