Medicinsk Access 2016 #3

2016

#3

ÅRGÅNG 12

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Individen i fokus Parkinsonfördjupningsmöte för sjuksköterskor

Sköldkörtelhormonerna och hjärtat GÄSTLEDARE: BO KARLSSON

ORIMLIGA SKILLNADER KAN INTE ACCEPTERAS OCH HÄR MÅSTE SJUKVÅRDEN VARA MER AKTIV!

Gentester vägleder till behandling av autism

Metabolt frisk fetma – vad kan vi lära?

Modern pulsvågsanalys

stark oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom

2065.053.okt.2016. Med.Acc.

FÖR AKUTBEHANDLING AV ANAFYLAXI

Finns i 2-pack Patienten bör alltid ha 2 pennor till hands enligt Svensk Förening För Allergologi.1

Referenser: 1) Rekommendationer för omhändertagande och behandling. Utarbetat på uppdrag av Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA) 2015.

EpiPen® och EpiPen® Jr (adrenalin) Rx. F. ATC-kod: C01CA24. Läkemedelsform: Förfylld autoinjektor innehållande en dos adrenalin. Indikation: Akutbehandling av anafylaktisk chock eller svår allergisk reaktion mot allergen såsom t.ex. insektsgift, födoämnen eller läkemedel. Styrka: EpiPen® 0,3mg resp EpiPen® Jr 0,15mg till barn (<30kg). Produktresumé senast uppdaterad 2016-05-19. För ytterligare information, pris och subventionsstatus, se www.fass.se Meda AB. Box 906, 170 09 Solna, Tel. 08-630 19 00, E-post: info@medasverige.se www.astmaochallergilinjen.se

Innehåll #3 2016 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefi ne Nilsson Tel 0652­151 10, Mobil: 073­707 13 96 josefi ne@ medicinskaccess.se

10 Metabolt frisk fetma – vad kan vi lära?

5

Tarmcancervården gör fort­ farande stötande stor skillnad på män och kvinnor

6

Nytt verktyg kan förbättra behandling av förmaksflimmer

Tryckeri: V­Tab Vimmerby

7

Ny metod mäter risken för typ 2­diabetes i blod

Nästa nummer: Utkommer v.21, 2016 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

8

Immuncellerna hjälper hjärnan att självläka efter en stroke

14

Ny ultraljudmetod ger bättre bild av kärlhälsa

Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10

ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

48 Gentester vägleder till behandling av autism

20 Gen som påverkar risken för stroke identifierad 24 Delirium hos äldre hjärt­ opererade patienter kopplat till högre risk för demens

42 Sköldkörtelhormonerna och hjärtat

50 Kolloidalt silver kan komma att ha stor framtida betydelse

28 Stamceller reparerar skadad lungvävnad 30 Mando växlar upp internationellt 32 Det goda och det onda kolesterolet 36 Team­Player för kärlhälsa 40 KOL minskar i befolkningen medan astma ökar 41

Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa

55 Unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering 56 Individen i fokus 63 Broskprotein kan påverka utveckling av bröstcancer 65 Ny bok: Att få tillbaka sin framtid 66 Hepatit C­behandling visar hög andel botade patienter Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / Dashek

72 Bokklubben Medicinnotiser sid 23, 26, 31, 47, 60, 61 och 69

16 Modern pulsvågsanalys, stark oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom #3 2016

3

Hypotyreos är den dolda och den försummade folkhälsosjukdomen Hypotyreos, låg ämnesomsättning, betyder underfunktion i sköldkörteln men kan även bero på att hormonerna på cellnivå inte får effekt.

”Det är dags att revidera TSH-nivån och dess status som Golden Standard för bedömning av sköldkörtelfunktionen och för bedömning om hormonbehandling är rätt eller inte”.

Läs om detta i artikeln: Sköldkörtelhormonerna och hjärtat av Helena Rooth Svensson, specialist i allmänmedicin.

Peter Nilsson, professor och överläkare och Martin Magnusson, docent och överläkare, tar upp i sin artikel frågan om Metabolt frisk eller sjuk fetma? Fetma är en riskfaktor för många sjukdomar och ett globalt folkhälsoproblem. Det förefaller vara bättre att försöka förebygga fetma med tidiga insatser i livet i form av bättre kost och motion än att senare i livet insätta behandling.

Gästledaren Bo Karlsson, ordförande ILCO Tarm- uro och stomiförbundet: ”En förklaring till att det ser så här är att nya avancerade behandlingar och operationer kommer till universitetssjukhusen först och att det blir en viss fördröjning innan patienter ute i landet får ta del av dem. Men orimliga skillnader kan inte accepteras och här måste sjukvården vara mer aktiv.

En annan bister sanning är att för en av våra mest sårbara patientgrupper, de med spridd cancer, verkar vården göra skillnad på kön.”

Forskare vid Lunds universitet har funnit ett nytt och mer träffsäkert sätt att med hjälp av ultraljud skilja på farliga och ofarliga plack i blodkärlen. Det kan underlätta för sjukvården att avgöra risken för stroke och hjärtinfarkt Gunnar Nyberg Pulsvågshastighet, ett mått på aortas elasticitet, är en stark oberoende riskfaktor för kardio­

Medicinsk access nr 8/9 2015 LISE LIDBÄCK Förbundsordförande Neuroförbundet

”Neuroförbundets medlemmar uppger att de är oroliga för att förlora sitt arbete på grund av sin diagnos.”

4

#3 2016

vaskulär sjukdom. Individuell riskbedömning med algoritmer såsom SCORE kan förbättras, och fler riskpatienter kan upptäckas och behandlas om denna variabel mäts och inkluderas. Centralt systoliskt blodtryck har inte den kraften. Enkel metodik användbar i allmän praxis för mätning av bägge dessa variabler finns.

I ett stort internationellt samarbete har forskare från USA och Europa identifierat en gen, FoxF2, som förklarar varför vissa personer lättare drabbas av stroke än andra. Studier på möss, som utförts av en forskargrupp i Göteborg, visar att FoxF2 är nödvändig för normal funktion hos hjärnans blodkärl.

Delirium, eller akut förvirringstillstånd, är ett vanligt tillstånd för äldre hjärtopererade patienter. Delirium kan vara både en skrämmande och obehaglig upplevelse, men också öka risken att senare drabbas av demens.

Mer i detta nummer: Kolesterol är den mest omskrivna och omhuldade lilla molekylen i biologin. Den har under åren gett upphov till inte mindre än 13 Nobelpris.

En av flera orsaker till autism, ADHD, extrem trötthet och en del andra besvär kan vara mutationer i den så kallade MTHFR-genen. Med enkel provtagning kan sådana förändringar kontrolleras och behandling med kost­tillskott ges.

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: Att få tillbaka sin framtid. En berättelse om att bli kroniskt sjuk och ändå frisk av Kajsa Hansson Sigvardsson.

Nu är det sommar!

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 1 2016 INGER ROS Ordförande Riksför­ bundet HjärtLung

”Behandla varje patient som en individ – inte som en sjukdom - och utgå ifrån var den enskilde befinner sig i livet, ge stöd till egenvård inte bara utifrån behov utan också vad som är realistiskt för den enskilde.”

Medicinsk access nr 2 2016 KATARINA JOHANSSON Ordförande Nät­ verket mot cancer

”Vårt förslag är att cancer­ certifierade vårdcentraler införs.

Det innebär att just denna vård­ central har en kvalitetsstämpel för kronisk cancer.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms.

En ettårig utlands­ prenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Tidningens t.f.

Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

Tarmcancervården gör fortfarande stötande stor skillnad på män och kvinnor Orimliga skillnader kan inte accepteras och här måste sjukvården vara mer aktiv!

Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. För åtminstone var sjätte patient är sjukdomen spridd till levern redan vid diagnos. Även om den första behandlingsomgången mot tarmcancer är framgångsrik finns en kvarvarande risk att sjukdomen återkommer senare som dottersvulster i levern.

För inte så länge sedan fanns inte mycket att erbjuda vid spridning till levern, utöver god omvårdnad. Under senare år har dock behandlingsmöjligheterna ökat. Det gäller framför allt möjligheten att operera bort den cancersjuka delen av levern. Av den del som finns kvar växer det så småningom ut en ny lever. Av alla dem som får en sådan leveroperation klarar sig över 40 procent i minst fem år, medan det hos patienter som inte blir opererade i genomsnitt bara är några få procent som lever efter fem år.

Så vilka är det som får denna operation som har så goda resultat för patienten? Är det alla?

Nej, störst chans att bli opererad har den som uppfyller ett par kriterier: Manligt kön och vårdad på universitetssjukhus.

Detta har vi uppmärksammat under Tarmcancermånaden mars som precis avslutats, och vi har fått svar från ansvarig minister. Låt mig återkomma till det!

Först om studien:

Det som har kartlagts är vilka faktorer som påverkar benägenheten att göra dessa operationer som alltså kraftfullt förbättrar prognosen och ökar femårs-överlevnaden till över 40 procent. Studien omfattar 3000 patienter från hela Sverige, som haft tarmcancer som spridit sig till levern.

Resultatet visar att över hela landet blev 20 procent av männen opererade. Att jämföra med endast 15 procent av kvinnorna. Om man är både man och dessutom blir vårdad på ett universitetssjukhus så får 26 procent leveroperationen medan det för kvinnor på mindre länssjukhus bara var 10 procent som opererades.

Orsaken till de skiftande operationssiffrorna, vet vi inte riktigt. Det är givetvis viktigt att ta reda på så att det inte finns någon medicinsk förklaring som kan

bidra. Men att det helt skulle kunna förklara de mycket stora skillnaderna är uteslutet.

Nya avancerade behandlingar

En förklaring till att det ser så här är att nya avancerade behandlingar och operationer kommer till universitetssjukhusen först och att det blir en viss fördröjning innan patienter ute i landet får ta del av dem. Men orimliga skillnader kan inte accepteras och här måste sjukvården vara mer aktiv.

En annan bister sanning är att för en av våra mest sårbara patientgrupper, de med spridd cancer, verkar vården göra skillnad på kön.

Alla vet om det men ändå lever orätt­ visorna vidare. Låt oss hoppas att det ser annorlunda ut från och med idag!

Att män får tillgång till mer avancerad vård än kvinnor fortfarande år 2016 är ett surt äpple för jämställdhetsminister Åsa Regnér och sjukvårdsminister Gabriel Wikström att bita i.

I det svar vi har fått från Gabriel Wikström via en intervju i Dagens Nyheter säger han att ”Med rätt metod och kunskap kan man utradera de skillnader som finns och jag hoppas få se resultat inom några år”.

De vägar han ser är framför allt de standardiserade vårdförlopp som ska införas och som är en del av den nationella cancersatsningen. Han hänvisar också till en utredning som ska komma med förslag på hur den geografiska orättvisan inom sjukvården kan minska.

Gabriel Wikström konstaterar att det vi för fram ”visar på något som vi redan kände till; att vården är ojämställd och att män får en annan och bättre behandling än kvinnor”.

Alla vet om det men ändå lever orättvisorna vidare. Låt oss hoppas att det ser annorlunda ut från och med idag!

BO KARLSSON ordförande ILCO Tarm­ uro­ och stomiförbundet #3 2016

5

Nytt verktyg kan förbättra behandling av förmaksflimmer Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Behandling med koagulationshämmande läkemedel minskar denna risk, men istället ökar blödningsrisken. Nyligen presenterades ett nytt blodprovsbaserat riskbedömningsverktyg som möjliggör bättre och individualiserad behandling vid förmaksflimmer, både på en kongress i Chicago och i den ansedda tidskriften The Lancet.

Vi presenterar forskning där vi utvecklat och utvärderat ett helt nytt och enkelt koncept för riskbedömning och behandlingsvägledning vid förmaksflimmer. Detta biomarkörbaserade verktyg möjliggör individualiserad behandling av förmaksflimmer, säger doktor Ziad Hijazi, hjärtläkare och forskare, som presenterar resultaten tillsammans med kollegorna Jonas Oldgren och Lars Wallentin, samtliga verksamma vid Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet.

Förmaksflimmer med oregelbunden hjärtrytm är en vanlig sjukdom och förekommer hos ungefär tre procent av den vuxna befolkningen. Förekomsten ökar med åldern och i en åldrande befolkning får åkomman därför snabbt ökad betydelse för folkhälsan och samhällets sjukvårdskostnader.

Förmaksflimmer innebär också en ökad risk för stroke, men denna risk varierar mellan patienter och hos samma patient över tid. Risken kan minskas med koagulationshämmande läkemedel, men då ökar istället risken för allvarliga blödningar inklusive hjärnblödning.

Biomarkörer i blodprover

Professor Lars Wallentin som sedan många år varit ledare för detta forsk­ nings- och utvecklingsprojekt.

Foto: Staffan Claesson AB

6

#3 2016

Idag baseras bedömningen av dessa båda risker enbart på patientens sjukhistoria, vilket kan innebära en stor osäkerhet. Dessutom är det svårt att särskilja patienter med olika risker under koagulationshämmande behandling. Under de senaste åren har forskargruppen från Uppsala visat att flera olika biomarkörer i blodprover innehöll mer användbar prognostisk

information angående risken för stroke och blödning än patientens sjukhistoria. De nu presenterade resultaten visar att kombinationen av informationen från flera biomarkörer och några få kliniska data avsevärt förbättrar bedömningen avseende risken för stroke och blödning hos varje patient.

Användningen av biokemiska markörer gör också riskbedömningen mer dynamisk med möjlighet att följa förändringar över tid, avspegla förbättringar eller försämringar i patienternas hälsa och därmed risken för komplikationer.

Sammantaget redogör artikeln i Lancet, en tidigare artikel i European Heart Journal och presentationen på American College of Cardiology Congress för utveckling, intern validering och kalibrering av det biomarkörbaserade verktyget ”ABC risk score” (Age, Biomarkers, Clinical history of stroke/bleeding) för att prognosticera stroke respektive allvarlig blödning vid förmaksflimmer.

Resultaten baseras på en stor studie av 14 537 patienter med förmaksflimmer som randomiserades till två olika koagulationshämmande läkemedel inom den s.k.

ARISTOTLE-studien samt på validering av verktyget i ett annat stort patientmaterial omfattande 8152 patienter med förmaksflimmer randomiserade till tre olika koagulationshämmande behandlingsalternativ inom den s.k.

RE-LY studien. I båda studierna tillvaratogs blodplasma från majoriteten av patienterna vid starten av studierna.

Riskbedömning som föredras

Nivåerna av biomarkörer i plasmaproverna mättes senare vid Uppsala Clinical Research Center. De biomarkörer som ingår i verktyget; hemoglobin, NT-proBNP, troponin och GDF-15 eller cystatin C, finns redan eller kommer inom kort att vara (GDF-15) allmänt tillgängliga.

- Uträkningen av ABC-risk scores finns redan idag tillgängligt som ett internetbaserat verktyg och kommer inom kort också att finnas som en app för att underlätta införandet i vardagssjukvården, säger Jonas Oldgren, chef vid Uppsala Clinical Research Center.

- Vi tror att blodprovsbaserad riskbedömning inom kort kommer att vara den riskbedömning som föredras som underlag för beslut vid val av strokeförebyggande behandling vid förmaksflimmer, säger professor Lars Wallentin som sedan många år varit ledare för detta forsknings- och utvecklingsprojekt.

Källa: Uppsala Universitet, Anneli Waara

Ny metod mäter risken för typ 2-diabetes i blod Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny sorts biomarkörer som förutspår risken för typ 2-diabetes. Det är epigenetiska förändringar på särskilda gener som kan upptäckas med ett vanligt blodprov. Det skulle kunna motivera en person i riskzonen att ändra livsstil, säger Karl Bacos, forskare i epigenetik vid Lunds universitet. Resultaten publicerad i Nature Communications.

Genom att mäta HbA1C, ett medelvärde på blodsockernivån över tid, kan man redan i dag förutspå ett insjuknande i diabetes, men möjligheten att förutsäga sjukdom med denna metod är liten och nya metoder behövs. Fynden forskarlaget från Lunds universitet nu gjort innebär att de kan mäta förekomsten av så kallade DNA-metyleringar på fyra specifika gener och därigenom förutse vem som löper risk att drabbas av typ 2-diabetes långt innan sjukdomen uppträder. Metyleringar är kemiska förändringar som styr genaktiviteten, dvs om de är av eller på.

–Förhoppningen är att detta ska utvecklas till ett bättre sätt att förutspå insjuknandet, säger Karl Bacos, forskare i epigenetik vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

Först studerade forskarna insulinproducerande betaceller från avlidna personer. De fann DNA-metyleringar som ändrades beroende av donatorns ålder på bland annat de fyra aktuella generna. Åldern påverkade hur aktiva generna var. När dessa förändringar därefter härmades i odlade betaceller så visade de sig påverka utsöndringen av insulin positivt.

– Det riktigt häftiga var att vi sedan kunde se samma metyleringsförändringar i blod, säger Karl Bacos.

Därefter, studerades blodprov från deltagare från två olika forskningsprojekt, ett danskt och ett finskt,

som jämfördes med blodprover från samma deltagare tio år senare. De deltagare som uppvisat lägre nivåer av DNA-metyleringarna vid det första provtillfället frisatte mindre insulin och hade högre risk för typ 2-diabetes tio år senare. Alla de danska deltagarna var friska vid båda tillfällena medan cirka en tredjedel i det finska projektet hade hunnit utvecklat typ 2-diabetes. En ökad insulinsekretion är ju egentligen ett skydd mot typ 2-diabetes.

Det kan vara så att det är kroppens eget sätt att skydda sig när andra vävnader blir insulinresistenta, vilket ofta händer när vi blir äldre, säger professor och forskargruppsledaren Charlotte Ling.

Analys av en persons hela arvsmassa

Studierna bygger på ett relativt litet antal personer och på ett urval av gener. Forskarna vill därför nu gå vidare och hitta markörer med starkare prediktiv potential genom att genomföra en så kallad epigenetisk helgenomsekvensering då man analyserar en persons hela arvsmassa och alla de DNA-metyleringar som medföljer, i ett större befolkningsunderlag. Forskargruppen har tidigare visat att ålder och träning påverkar den s.k epigenetiska risken för typ 2-diabetes.

– Du kan inte ändra dina gener och den risk de medför, men epigenetik innebär att du kan påverka DNA-metyleringarna, och därmed hur aktiva generna är, med din livsstil, säger Charlotte Ling.

Källa: Lunds Universitet

Karl Bacos, forskare i epigenetik vid Lunds universitet

Vetenskaplig artikel: Blood-based biomarkers of age-associated epigenetic changes in human islets associate with insulin secretion and diabetes Nature Communications, 31 mars 2016, doi:10.1038/ncomms11089 #3 2016

7

Immuncellerna hjälper hjärnan att självläka efter en stroke Efter en stroke uppstår en inflammation i den skadade delen av hjärnan. Inflammationen har hittills setts som en negativ följd som bör motarbetas så långt det går. Men nu visar det sig att inflammationen också har sina positiva sidor, och faktiskt kan hjälpa hjärnan att självläka.

Det är ett helt nytt synsätt som bryter med våra gamla föreställningar, säger professor Zaal Kokaia från Lunds universitet. Han leder tillsammans med neurologiprofessorn Olle Lindvall en forskargrupp vid Lunds Stamcellscentrum, som i samarbete med kollegor vid Weizmann-institutet i Israel står för fynden. Dessa kan förhoppningsvis i framtiden leda till nya sätt att behandla stroke. Studien har nyligen publicerats i den internationella tidskriften Journal of Neuroscience.

Vid en stroke dör nervceller på det skadade stället.

Följden blir en inflammation som drar till sig celler från immunförsvaret. Bland dem är monocyter, en typ av vita blodkroppar som produceras i benmärgen.

De vita blodkropparna tar sig till det inflammerade området och utvecklas efter några dagar till makrofager (”storätare”) som rensar undan död vävnad. Men det är inte det enda de gör: de utsöndrar också ämnen som hjälper hjärnan att reparera skadan.

Professor Zaal Kokaia

Neurologiprofessor Olle Lindvall

– Det är detta som vi tillsammans med Michal Schwartz’ forskargrupp i Israel kunnat visa, säger Zaal Kokaia.

Merparten av strokepatienterna blir med tiden åtminstone något bättre efter sin stroke. Att en sådan spontan förbättring existerar är väl känt, men man har inte vetat exakt vad den beror på. Lundaforskarna tror nu att det är de ämnen som immuncellerna utsöndrar som leder till en del av förbättringen.

De har nämligen i sina studier gjort det motsatta: de har i djurförsök lyckats ”sålla bort” just dessa immunceller, monocyterna, ur blodet. Möss med stroke vars monocyter sållats bort återhämtade sig betydligt sämre än möss med stroke vars immunförsvar fått fungera som vanligt.

Framtida behandling

Dagens behandling mot stroke går framför allt ut på att lösa upp eller plocka bort den blodpropp som orsakar stroken. Men sådana behandlingar måste sättas in mycket snart efter skadan, vilket gör att de flesta strokepatienter inte hinner få dem. En framtida behandling, som bygger på lundaforskarnas nya rön och syftar till att förbättra självläkningen, skulle däremot kunna göras senare. Den skulle kunna sättas in under de första veckorna i stället för under de första timmarna efter en stroke.

Lundagruppen har inriktat sig på vad som händer i hjärnan under detta senare skede. De har bl.a. kunnat visa att hjärnan bildar nya nervceller från sina egna stamceller efter en stroke. Nu vill de gå vidare genom att i försöksdjur testa om det går att förbättra självläkningen genom att tillföra fler monocyter till hjärnan eller stimulera benmärgens produktion av monocyter.

– Det är förstås stor skillnad på möss och människor, men det finns inget som säger att våra hjärnor skulle fungera annorlunda i det här avseendet, säger Olle Lindvall.

Han menar också att den nya insikten i de positiva effekterna av en inflammation skulle kunna gälla även andra sjukdomstillstånd. Lundagruppens samarbetspartners i Israel har t.ex. fått motsvarande resultat vid ryggmärgsskador.

– Detta är inget mindre än ett paradigmskifte inom forskningen. Inflammation har ju i många sammanhang setts som något enbart negativt, som bör bekämpas med alla medel. Nu inser vi att den bilden varit alltför förenklad, menar Olle Lindvall.

Källa: Lunds Universitet

Vetenskaplig publikation ”Monocyte-Derived Macrophages Contribute to Spontaneous Long-Term Functional Recovery after Stroke in Mice” The Journal of Neuroscience, 13 April 2016, doi: 10.1523/JNEUROSCI.4317-15.2016 8

#3 2016

Metabolt frisk fetma – vad kan vi lära?

Fetma är en riskfaktor för många sjukdomar och ett globalt folkhälsoproblem.

Det förefaller vara bättre att försöka förebygga fetma med tidiga insatser i livet i form av bättre kost och motion än att senare i livet insätta behandling. Sådan behandling har dock inte visat sig effektiv för att minska kardiovaskulära sjukdomar och död 1,2 men väl övergång till typ 2 diabetes hos riskindivider 3. Ett undantag utgörs av bariatrisk kirurgi med en rad positiva effekter 4. Av särskilt intresse är att en del feta individer inte verkar drabbas av fetmans medicinska konsekvenser på förväntat sett 5. Detta benämns metabolt frisk fetma (MFF), och skall här närmare skildras. #3 2016

11

Fetma är ett tilltagande folkhälsoproblem i såväl svensk befolkning som internationellt och det har hävdats att antalet individer med fetma nu passerat antalet med undernäring globalt sett. Det är väl dokumenterat att fetma ökar riskerna för en rad medicinska sjukdomstillstånd, inte minst typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom (fr.a. hjärtsvikt) samt även vissa cancerformer 6-8.

Ett konceptuellt problem är att åtgärder för att minska fetma med livsstilsåtgärder eller läkemedel hos vuxna kan minska riskfaktorbördan men inte antalet kardiovaskulära händelser eller för tidig död, t.ex. belagt i den amerikanska Look AHEAD studien 1. I denna studie rekryterades feta patienter med mångårig typ 2 diabetes till ett program med intensiv För en medelålders individ så är fetma hälso­mässigt livsstil där målet var viktreduktion, negativt i de flesta fall, men hos en äldre person så eller allmän rådgivning (kontroller). kan fetma förefalla vara en skyddsfaktor.

Resultaten visade inte någon skillnad i samband med åldrandet. För en medelålders individ så mellan behandlingsarmarna, och detta kan förklaras av är fetma hälsomässigt negativt i de flesta fall, men hos en omfattande bakgrundsbehandling med bl.a. statiner eller äldre person så kan fetma förefalla vara en skyddsfaktor, att det var lång sjukdomsduration för diabetes. Faktum kvarstår dock att ett intensivt livsstilsprogram för att ret.ex. vid 80 års ålder då ökat kroppsmasseindex (BMI) är associerat med bättre prognos än motsatsen 14. ducera fetma vid etablerad diabetes inte lyckades minska komplikationer och död. På ett motsvarande sätt har även Metabolt frisk fetma (MFF) har studerats i olika befolkläkemedelsbehandling mot fetma misslyckats, t.ex. vid an- ningar, även svenska. Det har hävdats att det föreligger lägre grad av inflammationspåverkan 15 och insulinresisvändande av rimonabant 9 eller sibutramin 10. Det verkar som om endast bariatrisk viktreducerande kirurgi skulle tens vid MFF 16, men fler studier behövs.

4 kunna åstadkomma sådana effekter .

Studier av MFF i Malmö Metabolt frisk eller sjuk fetma

Samtidigt finns det en rad observationella epidemiogiska studier som anger att det är bäst prognos med viktstabilitet i medelåldern, jämfört både med viktuppgång och viktnedgång 11. Vid etablerad hjärtsjukdom som t.ex. hjärtsvikt finns det belagt observationella ökade risker vid viktnedgång, eventuellt påverkat av kardiell kakexi 12.

Faktum kvarstår dock att ett intensivt livsstilsprogram för att reducera fetma vid etablerad diabetes inte lyckades minska komplikationer och död.

Till denna rad av medicinska problem, för att inte säga paradoxer, har nu sällat sig studier av det som kommit att benämnas metabolt frisk fetma (eng. ”Metabolically Healthy Obesity”) 5. Man har noterat att det finns en stor delgrupp av feta individer som inte förefaller utveckla förväntade metabola komplikationer till sin fetma, fr.a. leversteatos samt typ 2 diabetes 13. Vad det är som skyddar dessa individer är inte känt, och det har även hävdats att denna fetma bara tar längre tid för att komplikationer skall utvecklas jämfört med ”vanlig” fetma. Det skulle således kunna vara en tidsaspekt som avgör vad som i medelåldern kan identifieras som metabolt frisk eller sjuk fetma. Vi vet även att fetma tenderar att ändra riskstatus 12

#3 2016

Inom kohorten Malmö Förebyggande Medicin, MFM (n= 33,346, undersökta 1974-1992) kom mer än hälften till en klinisk återundersökning (MFM ÅUS) mellan 2002-2006 (n= 18,240). Medelåldern var då 70 år och det fanns något fler män än kvinnor, avspeglande proportionerna vid baslinjeundersökningen 17. Vi har nu kunnat identifiera 809 individer med BMI > 35 kg/m2 i denna studie MFMÅUS, varav cirka en tredjedel aldrig varit sjukhusvårdade.

Detta kan vara ett uttryck för MFF och nu pågående studier syftar till att kartlägga såväl kroppsmått (fenotyp) som genotyper hos dessa, bl.a. med fokus på typ 2 diabetes och associerade metabola tillstånd. Av särskilt intresse är att vi även har tillgång till ekokardiografiska data hos 1789 individer från MFM ÅUS 18, och där kan finnas en subgrupp som även har MFF, vilket vi vill studera närmare.

Sammanfattning

Det föreligger ett ökande intresse för några av fetmans medicinska paradoxer i kölvattnet till den globala ökning av fetma (”fetma-epidemin”) som bl.a. inkluderar observationella risker vid viktminskning, liksom avsaknad av positiv effekt av icke-kirurgiska interventionsstudier på fetma med syfte att förebygga kardiovaskulära händelser samt död. Till denna rad av paradoxer finns även metabolt frisk fetma. Om vi kan lära oss mera om dess

Om vi kan lära oss mera om dess determinanter så kan nya perspektiv öppnas för att förstå hur fetmans riskpotential skall kunna behandlas mera kausalt än endast syfta till viktminskning. determinanter så kan nya perspektiv öppnas för att förstå hur fetmans riskpotential skall kunna behandlas mera kausalt än endast syfta till viktminskning. Här kan bl.a. genetiska och metabola studier (metabolomik) skapa en grund för en individualiserad behandling av feta individer om sådan efterfrågas. Parallellt med denna forskning bör feta individers självkänsla stärkas och vården inte ignorera deras behov, vilket kan handla om bemötande och skevheter i behandlingen.

PETER M NILSSON Professor, överläkare, Verksamhetsområde Internmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

MARTIN MAGNUSSON Docent, överläkare, Hjärtsviktoch klaffkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Korrespondens: Peter M Nilsson, MD, PhD Mail: Peter.Nilsson@med.lu.se

Referenser: 1. L ook-AHEAD ARG, Wing RR, Bolin P, et al. Cardiovascular effects of intensive lifestyle intervention in type 2 diabetes. The New England journal of medicine. 2013;369(2):145-154.

2. Ratner R, Goldberg R, Haffner S, et al. Impact of intensive lifestyle and metformin therapy on cardi­ ovascular disease risk factors in the diabetes prevention program. Diabetes care. 2005;28(4):888894.

3. Hamman RF, Wing RR, Edelstein SL, et al. Effect of weight loss with lifestyle intervention on risk of diabetes. Diabetes care. 2006;29(9):2102-2107.

4. S jostrom L, Peltonen M, Jacobson P, et al. Bariatric surgery and long-term cardiovascular events.

JAMA : the journal of the American Medical Association. 2012;307(1):56-65.

5. Appleton SL, Seaborn CJ, Visvanathan R, et al. Diabetes and cardiovascular disease outcomes in the metabolically healthy obese phenotype: a cohort study. Diabetes care. 2013;36(8):2388-2394.

6. Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, et al. Obesity and the risk of myocardial infarction in 27,000 partici­ pants from 52 countries: a case-control study. Lancet. 2005;366(9497):1640-1649.

7. S tamler J, Vaccaro O, Neaton JD, Wentworth D. Diabetes, other risk factors, and 12-yr cardio­ vascular mortality for men screened in the Multiple Risk Factor Intervention Trial. Diabetes care.

1993;16(2):434-444.

8. Bray GA, Bellanger T. Epidemiology, trends, and morbidities of obesity and the metabolic syndro­ me. Endocrine. 2006;29(1):109-117.

9. Topol EJ, Bousser MG, Fox KA, et al. Rimonabant for prevention of cardiovascular events (CRES­ CENDO): a randomised, multicentre, placebo-controlled trial. Lancet. 2010;376(9740):517-523.

10. S cheen AJ. Sibutramine on cardiovascular outcome. Diabetes care. 2011;34 Suppl 2:S114-119.

11. L avie CJ, Milani RV. Obesity and cardiovascular disease: the hippocrates paradox? Journal of the American College of Cardiology. 2003;42(4):677-679.

12. P ocock SJ, McMurray JJ, Dobson J, et al. Weight loss and mortality risk in patients with chronic heart failure in the candesartan in heart failure: assessment of reduction in mortality and morbidity (CHARM) programme. European heart journal. 2008;29(21):2641-2650.

13. L ee CJ, Clark JM, Asamoah V, Schweitzer M, Magnuson T, Lazo M. Prevalence and characteristics of individuals without diabetes and hypertension who underwent bariatric surgery: lessons learned about metabolically healthy obese. Surg Obes Relat Dis. 2015;11(1):142-146.

14. Alley DE, Metter EJ, Griswold ME, et al. Changes in weight at the end of life: characterizing weight loss by time to death in a cohort study of older men. Am J Epidemiol. 2010;172(5):558-565.

15. M essier V, Karelis AD, Prud'homme D, Primeau V, Brochu M, Rabasa-Lhoret R. Identifying metabo­ lically healthy but obese individuals in sedentary postmenopausal women. Obesity (Silver Spring).

2010;18(5):911-917.

16. Succurro E, Marini MA, Frontoni S, et al. Insulin secretion in metabolically obese, but nor­ mal weight, and in metabolically healthy but obese individuals. Obesity (Silver Spring).

2008;16(8):1881-1886.

17. Berglund G, Nilsson P, Eriksson KF, et al. Long-term outcome of the Malmo preventive project: mortality and cardiovascular morbidity. Journal of internal medicine. 2000;247(1):19-29.

18. Leosdottir M, Willenheimer R, Plehn J, et al. Myocardial structure and function by echocardio­ graphy in relation to glucometabolic status in elderly subjects from 2 population-based cohorts: a cross-sectional study. American heart journal. 2010;159(3):414-420 e414. #3 2016

13

Framöver kommer ultraljudsundersökningar av halspulsådern leda till att det i vissa fall går att operera tidigare, i andra fall kan operationer helt undvikas.

Studien kring farligt respektive ofarligt plack För sex år sedan tog professor Jan Nilsson vid Clinical Research Centre, CRC, initiativet till en studie med sikte på att hitta metoder för att känna igen instabila plack­ bildningar. Studien är del i ett stort europeiskt forsk­ ningssamarbete som kallas Summit (www.imi­summit. eu/).

Projektet är ett samarbete mel­ lan Institutionen för biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola och Institutio­ nen för kliniska vetenskaper vid CRC – men också med andra kliniker i Storbritannien och Italien.

Plack i halspulsådern innebär risk för stroke Åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom i artä­ rerna som orsakar en fortlöpande ökning av kärlväg­ gens tjocklek och styvhet. Så små­ ningom kan plack som delvis förhin­ drar blodflödet bildas. När plack brister kan det orsaka hjärtinfarkt eller stroke.

14

#3 2016

Ny ultraljudmetod ger bättre bild av kärlhälsa Forskare vid Lunds universitet har funnit ett nytt och mer träffsäkert sätt att med hjälp av ultraljud skilja på farliga och ofarliga plack i blodkärlen. Det kan underlätta för sjukvården att avgöra risken för stroke och hjärtinfarkt – och betyder att många patienter kan slippa onödiga operationer.

Åderförkalkning är en av de sjukdomar som i stora delar av världen orsakar många fall av för tidig död.

För sex år sedan började en handfull forskare vid Lunds universitet att intressera sig för hur det kan bli lättare att känna igen instabila plack – det vill säga fettinlagringar i blodkärlen som i värsta fall brister och leder till hjärtattack eller stroke. När Tobias Erlöv, som vid tidpunkten var doktorand i biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola, upptäckte att det finns en tämligen enkel matematisk beräkning som kan användas för att tolka ultraljudsignalen och därmed lista ut om det rör sig om farligt eller ofarligt plack i halspulsådern, blev forskarna delvis överraskade.

I dagsläget opereras kärl om blodflödet hämmas i alltför hög grad och om placken är för stora. Men om plack är instabilt eller inte kan inte avgöras endast genom att se till flödeshastighet och storlek – viktigare att veta är vilken typ av celler det rör sig om. Förenklat kan man säga att ofarliga plack består av bindväv och glatt muskulatur. De farliga placken består däremot av fett – lipider – och makrofager.

I instabila plack förekommer också blödningar.

– Vi har visat att det finns ett starkt samband mellan förändring i centerfrekvensen och storleken på de reflekterande partiklarna. Ju mer av de farliga ämnena, desto större så kallat centerfrekvensskifte, säger Tobias Erlöv, som idag fortsätter sin forskning vid Institutionen för Biomedicinsk teknik.

Metoden kan bli användbar för att identifiera patienter som löper risk för akuta hjärt- och kärlsjukdomar, men också för att följa upp efter operationer där plack redan har tagits bort. Framöver kommer ultraljudsundersökningar av halspulsådern leda till att det i vissa fall går att operera tidigare, i andra fall kan operationer helt undvikas. Hjärt- och kärlsjuka, liksom diabetiker som riskerar dessa sjukdomar, är grupper som kan ha nytta av den nya och träffsäkra metoden.

– Med ultraljud är det möjligt att screena en större population, och det betyder i sin tur att livshotande hjärt- och kärlsjukdomar går att känna igen i ett tidigare stadium, säger Magnus Cinthio, universitetslektor i biomedicinsk teknik och en av de forskare som lett arbetet.

– En annan fördel är att metoden inte är dyr och att den är helt ofarlig för patienter, säger Tobias Erlöv.

Innan innovationen kan fångas upp av ultraljudstillverkare och användas inom vården krävs större utvärderingar. Sådana är redan på gång inom bland annat det europeiska forskningssamarbetet Summit, där 1 500 patienter för närvarande undersöks.

Källa: Lunds Universitet

En helt ny typ av kolesterolsänkare för patienter som inte når LDL-målen med statiner

Praluent (alirokumab) är den första PCSK9-hämmaren med möjlighet till individuell dosanpassning

~50 % ytterligare LDL-reduktion

~60 % ytterligare LDL-reduktion

som tillägg till maximalt tolererad statindos

som tillägg till maximalt tolererad statindos

SASE.ALI.15.1 1.0050. DEC 2015

Referens: 1. PRALUENT produktresumé, 2015.

PRALUENT® (alirokumab) Rx (EF) förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär samt icke-familjär) eller blandad dyslipidemi, som tillägg till diet: i kombination med en statin, eller statin i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som ej når målvärdet för LDL-kolesterol med högsta tolererade statindos eller, ensamt eller i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som är statinintoleranta, eller när statinbehandling är kontraindicerad. Varningar och försiktighet: Praluent ska användas med försiktighet till patienter med gravt nedsatt njur- och leverfunktion. Effekten av Praluent på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. t Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information: se www.fass.se.

Kontaktuppgifter: PRALUENT tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com, 08-634 50 00. Datum för senaste översyn av produktresumé: november 2015.

Sanofi. Besök: Lindhagensgatan 120, 112 51 Stockholm. Box 30052, 104 25 Stockholm. Tel 08-634 50 00. Fax: 08-634 50 01 www.sanofi.se

Modern pulsvågsanalys, stark riskfaktor för kardiovaskulär Pulsvågshastighet, men ej centralt systoliskt blodtryck, förbättrar individuell riskbedömning av hjärt­kärlsjukdom

k oberoende r sjukdom

Sedan förståelsen för blodcirkulationens dynamik på allvar undergått ett paradigmskifte under de senaste 20 åren genom utvecklingen av den noninvasiva pulsvågsanalysen, har insikten om att t.ex. systoliskt blodtryck är olika i olika delar av artärträdet vuxit fram. Systoliskt blodtryck i armen är normalt sett högre än vid aortaklaffen, vilket i sin tur beror på hur tryckvågen, alstrad av systole, reflekteras och påverkar den totala pulsvågens utseende.

Blodtryckets höjd påverkar ”nötningen” på våra inre organ: hjärtat själv, hjärnan, njurar och perifera blodkärl: ju högre desto större risk för skadliga konsekvenser, ”target organ damage” eller TOD som det brukar kallas. Tanken att det tryck som vilar direkt på hjärtat skulle vara en bättre indikator på risken för hjärtskada, d.v.s. hjärtinfarkt, är därför logisk. Hypertoniforskare har därför på senare tid börjat diskutera om inte detta tryck, som brukar kallas centralt systoliskt tryck (cSBP), skulle vara bättre att mäta, och alltså vara ett bättre mått att använda både för uppföljning av behandling och för prognostisering.

Mätning av tryckvågens hastighet, pulsvågs­ hastigheten eller PWV i aorta och de stora artärgrenarna, vilket är ett mått elasticiteten i dessa kärlområden.

Modern pulsvågsanalys utförs idag med olika metoder genom att en pulsvåg från någon perifer artär analyseras i ett datorprogram vid samtidig mätning av blodtryck med gängse teknik, oscillometrisk mätning i en armkuff. Dessutom ingår mätning av tryckvågens hastighet, pulsvågshastigheten eller PWV i aorta och de stora artärgrenarna, vilket är ett mått på elasticiteten i dessa kärlområden.

PWV ökar med åldern beroende på att aortas tunica media förlorar elastin genom destruktion eller omvandling till kollagen, som därför ökar och gör kärlet stelare. Inflammatoriska förändringar, speciellt genom atherosklerosutveckling av olika orsaker, bidrar också till ökad PWV. Samlar den aktuella kunskapen

Som Fellow i European Society of Cardiology får man 4 ggr årligen publikationen Dialogues in cardiovascular medicine. Nr 3 2015 hade titeln Understanding and Treating Central Blood pressure. Denna volym samlar den aktuella kunskapen mycket förtjänstfullt och är en utmärkt bas för den som vill fördjupa sig i ämnet, med översiktsartiklar, speciellt viktiga historiska artiklar och ett hundra viktiga referenser fram till 2015.

Mycket kretsar kring teori bakom deriveringen av cSBP från vanligt blodtryck, och givetvis ställs frågan om cSBP är bättre än armblodtryck för att ingå i riskbedömningsalgoritmer, såsom HEARTSCORE. På den punkten måste man säga att framställningen lämnar en i sticket. #3 2016

17

De populationer som anges som stöd för att cSBP är relaterat till kardiovaskulära händelser eller hjärtdöd är små, och många använder inte ens det direkta måttet. Systoliskt tryck i karotisartären används i 5 studier, varav i två något prediktivt värde INTE kunde anges, medan endast 2 studier, varav en utförd på amerikansk urbefolkning och en mätte cSBP invasivt, kunde ange variabeln som oberoende prediktiv riskfaktor.

Det finns således dåligt med studier av den art som finns i mängder för att klassa systoliskt armblodtryck som en viktig prediktiv faktor. Däremot finns det avsevärt större dokumentation för att PWV är en oberoende riskfaktor, sammanfattat redan 2006 av Laurent S. et al.

(Eur Heart J 2006;27:2588-2605). Varför har man då inte ägnat större möda åt att studera hur PWV kan förbättra riskprediktionen?

En viktig orsak är sannolikt att de metoder som användes det första årtiondet av intensiv klinisk forskning på området (1996 – 2006), nämligen SphygmoCor och Complior, bägge är för omständliga och fordrar för mycket användarskicklighet för att vara lämpliga i den kliniska vardagen, eller för stora epidemiologiskt upplagda studier där en robust och snabb metod krävs för att studierna skall vara praktiskt genomförbara.

Arteriograph i klinisk vardag

Men sedan 2006 finns en sådan metod, nämligen Arteriograph. Jag har skrivit många artiklar i Medicinsk Access tidigare, t.ex. nr 4/6 2013, och har använt den i min kliniska vardag till undersökning av sjuka och friska som varit intresserade av att känna till sin ”kärlhälsa”. Tyvärr har metoden inte slagit igenom i forskningskretsar, och få praktiker har insett dess värde, som jag vill illustrera genom att meddela några preliminära resultat av en pilotstudie på friska personer.

Tjugosju personer, 24 kvinnor och 3 män, som var intresserade av att veta om vissa kosttillskott som de åt, fr.a. naturliga E-vitaminer och omega-3-kapslar, ställde upp för undersökning före och efter 6 månaders intag av dessa tillskott. Dessutom följde de några allmänna kostråd (ingen uttalat extrem diet såsom LCHF eller dylikt) och motionerade med minst 30 min rask promenad eller mot18

#3 2016

svarande dagligen. 25 av dessa kunde fullfölja 6 månader, två avbröt p.g.a. sjukdom.

Figur 1. Medelvärden för 25 personer före och efter 6 månaders regim med motion, vissa kostrekommendationer och vissa kosttillskott (se text). Observera att värdena AIX och PWV har multiplicerats med 10 för skalans skull. SBP = systoliskt armblodtryck, DBP = diastoliskt armblodtryck, HR = pulsfrek­ vens, AIX = augmentation index, SBP-ao = centralt systoliskt blodtryck, PWV = pulsvågshastighet.

HEARTSCORE risk för dessa var under 5 för alla utom två, den ene (rökande man) hade 6, den andra 5. Med Arteriograph mättes cSBP och PWV vid noll och sex månader.

Medelvärden anges i stapeldiagrammet (figur 1). Som synes sjönk SBP i arm med c:a 4 mm Hg och cSBP med c:a 6 mm Hg. PWV sjönk med i genomsnitt 0,9 m/s och sänkning förelåg hos 17 personer. Även diastoliskt armtryck sjönk c:a 3 mm Hg medan pulsfrekvensen (HR) var oförändrad.

Om cSBP användes för SCORE-klassificeringen i stället för armtrycket ändrades ej risksiffrorna mer än någon procentenhet, och endast för en av dem till över 5 % risk.

Om istället PWV användes blev bilden en annan. Detta gjordes på följande sätt.

I en populationsstudie med titeln Aortic stiffness measured by a novel oscillometric method independently predicts cardiovascular morbidity and mortality: a study of 4146 subjects som presenterades av Kahan T, Boutouyrie P, Czirakí A, Illyés M, Molnár F, Laurent S, Schillaci G & Vigimaa M vid European Society of

Hypertension årliga möte 2013, befanns att hos probanderna (35-75 år gamla), med ett medelvärde av PWV på 8,8 m/s, så var varje meters ökning av PWV associerat med en hazard risk på 1,49 i univariat analys, och 1,14 i den slutliga multivariata analysen.

handling, inte skulle bedömas rätt om inte PWV var med bland riskfaktorerna. En undersökning med Arteriograph tar lika lång tid som en vanlig oscillometrisk blodtrycksmätning, med samma föreskrifter beträffande vila och andra förberedelser. Varför har då inte denna metod anammats av praktiker eller för den delen, av forskare?

Jag tror det har flera orsaker. De vanliga läkarna på fältet har inte tid att läsa tillräckligt för att följa med i de nya rönen. De flesta som examinerats före millennieskiftet har mycket dunkla föreställningar om pulsvågsanalysen. Men inte heller statliga myndigheter och andra institutioner har uppmärksammat detta nya synsätt.

Enkel pulsvågsmetod

Figur 2. Relation mellan ålder och pulsvågshastighet hos c:a 10000 mätningar i en centraleuropeisk population. Tjock linje = medianen. Övriga linjer är gränser för percentilerna 5, 10, 25, 75, 90 och 95. Medianen för åldrarna över 50 är ganska nära medelvärdet i den epidemiologiska studien presenterad av Kahan et al (se text).

Jag har därför mätt ökningen från varje deltagares medianvärde för sin ålder i det ålders-PWV-diagram som gjorts för Arteriograph med c:a 10 000 personer som bas (figur 2), och multiplicerat detta med SCORE-siffran och med 1,14. (Jag valde det lägsta värdet för att inte överdriva, och antog vidare att kolesterol var c:a 5 för alla). Detta bör väga in PWV på ett riktigt sätt. Ökad risk

Jag fann då att 6 personer ökade sin risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke till värden över 5 %. En gick från 5 till 18, en från 4 till 13, en från 3 till 15, övriga ökade litet. De som fick värden under medianvärdet minskade kanske sin risk, men nivåerna var så små att uträkning är meningslös.

Slutsatsen är alltså att 6 av 25 patienter som bedöms för behandling mot hjärt-kärlsjukdom, med utgångspunkt i rekommendationen att de med över 5 % risk skall ha be-

Hjärt-Lungfonden, som ju har många hjärtforskare knutna till sig, skulle t.ex. ha uppmärksammat Arteriograph som ett utmärkt verktyg att på fältet spåra patienter som är i behov av primärpreventiv behandling, men där koncentrerar man sig på större projekt som lämpar sig för universitetssjukhus. Hjärt- och hypertoniforskarna har heller inte försökt sprida kunskapen, kanske därför att fortbildning fortfarande till en hel del är sponsrad av läkemedelsindustrin. Forskarna inom denna borde också för länge sedan insett att en enkel pulsvågsmetod skulle vara till stor fördel att inkludera i kliniska studier, främst av hjärtläkemedel, men även och inte minst av diabetesoch reumatologläkemedel.

Sammanfattning

Pulsvågshastighet, ett mått på aortas elasticitet, är en stark oberoende riskfaktor för kardio-vaskulär sjukdom.

Individuell riskbedömning med algoritmer såsom SCORE kan förbättras, och fler riskpatienter kan upptäckas och behandlas om denna variabel mäts och inkluderas.

Centralt systoliskt blodtryck har inte den kraften. Enkel metodik användbar i allmän praxis för mätning av bägge dessa variabler finns.

GUNNAR NYBERG Docent, leg. läk. Mölndal ggnyberg@glocalnet.net

Inga jävs­ förhållanden finns.

#3 2016

19

Gen som påverkar risken för stroke identifierad FoxF2 finns i en celltyp i hjärnans kapillärer som kallas pericyter, blå i bilden visar huvudet av ett musembryo under 13:e dräktighets­ dagen

Peter Carlsson

I ett stort internationellt samarbete har forskare från USA och Europa identifierat en gen, FoxF2, som förklarar varför vissa personer lättare drabbas av stroke än andra. Studier på möss, som utförts av en forskargrupp i Göteborg, visar att FoxF2 är nödvändig för normal funktion hos hjärnans blodkärl.

Stroke är en hjärnskada som uppstår då delar av hjärnan drabbas av syrebrist, antingen som resultat av en blodpropp, eller ett brustet blodkärl. Högt blodtryck, rökning och stress är exempel på faktorer som ökar risken för stroke, men även ärftliga faktorer spelar stor roll.

I tidskriften Lancet Neurology publiceras nu en studie baserat på ett stort internationellt samarbete avsett att identifiera gener som påverkar risken att drabbas av stroke. Totalt har genetisk och medicinsk information från mer än 150 000 personer analyserats och resultaten visar att det största bidraget till medfödd strokerisk kommer från genen FoxF2.

Genen viktig för hjärnans blodkärl

För att förstå vad genen gör har forskare vid Göteborgs universitet inaktiverat FoxF2-genen i möss och man visar att detta leder till föränd20

#3 2016

ringar i hjärnans minsta blodkärl, med ökad risk för blödningar och infarkter som följd.

– Vi har tidigare funnit att FoxF2 är nödvändig för att ge hjärnans blodkärl deras unika egenskaper – den så kallade ”blod-hjärnbarriären” säger Peter Carlsson, FoxF2 finns i en celltyp i hjärnans kapillärer som kallas professor i genetik vid pericyter, gröna i bilden Göteborgs universitet. visar en kapillär i hjärnan.

Redan då misstänkte forskarna att variation i denna gen bidrog till ärftligheten bakom stroke orsakad av defekter i hjärnans blodkärl, men det kom som en överraskning att sambandet var så starkt när alla olika typer av stroke analyserades tillsammans.

Studien visar också att variation i FoxF2-genen påverkar mängden så kallade hyperintensiteter, förändringar i hjärnan som syns i magnetröntgen och som associerats med en ökad risk inte bara för stroke, utan även för demens och depression.

– Det här är ett viktigt genombrott, säger Peter Carlsson.

Han framhåller hur kraftfullt det är när forskare inom olika discipliner samarbetar kring ett problem.

– Mössen hjälper oss förstå vad som händer och humangenetiken svarar på om det är viktigt för människors hälsa.

Källa: Göteborgs universitet

EM P AGL I

F LO ZI N

Glykemisk kontroll med samtidig viktreduktion * 1

JARDIANCE® (empagliflozin) för ut överflödigt socker via njurarna1 SGLT2-hämmare för behandling av typ 2-diabetes • Signifikant sänkning av HbA1C jämfört med placebo2,3 • Signifikant viktminskning jämfört med placebo2,4 * • En tablett, en gång om dagen1 * JARDIANCE är inte indicerat för viktminskning. Viktminskning var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.

Boehringer Ingelheim AB Liljeholmsstranden 3 Box 47608 117 49 Stockholm Tel 08-721 21 00

Förskrivarinformation: JARDIANCE® (empagliflozin) är en SGLT2-hämmare, Rx, (F). JARDIANCE är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Kombinationsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. JARDIANCE finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Senaste översyn av produktresumén: 2014-12-19. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering och pris se www.fass.se. Begränsning: JARDIANCE subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

DIAB-15-71

Referenser: 1. JARDIANCE® produktresumé 14-12-19. 2. Roden M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2013;1:208–19. 3. Häring HU, et al. Diabetes Care 2014; 37:1650–9. 4. Ridderstråle M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2:691–700.

NYA G I L J Ö M !

R E T E H

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik!

Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Gloreha Lite - för hemträning.

Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset.

Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter.

Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

KÖP, HYRA ELLER LEASA !

För priser och information – kontakta oss!

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

22

#3 2016

ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

MEDICINNOTISER

50 000 svenskar lider av den dolda dödliga och ärftliga sjukdomen FH – endast få vet om det Den som har en familjemedlem som drabbats av hjärt-kärlsjukdom före 60 års ålder, och dessutom har högt kolesterol, kan vara drabbad av den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH). Hjärt-Lungfonden drog i april ut på turné med ”Kolla kolesterolet” för att sprida kunskap om FH och erbjuda gratis kolesteroltest.

Omkring 50 000 svenskar bär på FH – en genetisk sjukdom som ger högt kolesterol och kraftigt ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. FH är lika vanligt förekommande som diabetes typ 1, men väldigt få har hört talas om sjukdomen. Det är bara knappt fem procent av de drabbade som fått diagnos, detta trots att den som bär på FH och inte får behandling riskerar att dö i tidig ålder.

– Med ”Kolla kolesterolet” vill Hjärt-Lungfonden nå ut till allmänheten och hjälpa fler personer med FH att få en diagnos. Forskningen visar att om vi hittar en person, kan vi hitta fler inom samma familj. Ju fler vi hittar, desto fler liv kan vi förlänga, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden.

FH innebär att leverns förmåga att bryta ned det onda LDL-kolesterolet är nedsatt, på grund av en genetisk defekt. Det gör att den som bär på FH får ett högt LDL-kolesterol som i sin tur leder till åderförfettning och på sikt ofta hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp. Hos en person med FH är LDL-kolesterolet förhöjt redan från födseln – oavsett framtida livsstil och kost. Men ett högt LDLkolesterol brukar inte märkas. Det första som sjukvården ser av en person med FH är oftast en ung människa som kommer in med hjärtinfarkt i fyrtioårsåldern. Om en förälder har FH är det 50 procents risk att barnet drabbas.

Men om FH upptäcks i tid kan behandling snabbt påbörjas och den drabbade kan leva ett normallångt liv. Idag finns det effektiv behandling mot FH. Socialstyrelsen har redan förra året gett sjukvården rekommendationen att prioritera diagnos och behandling av FH-patienter. Idag känner vi bara till ett par tusen av de drabbade patienterna. Det måste bli betydligt fler. Om föräldrar, mor- eller farföräldrar eller syskon som före 50-60 års ålder drabbats av hjärtinfarkt eller stroke bör barn göra testet, säger Bo Angelin, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Bo Angelin, professor och överläkare.

Foto: Solveig Edlund

Källa: Hjärt­Lungfonden

Hjärt­Lungfonden, i samarbete med läkemedelsföretaget Sanofi , är ute på turné ”Kolla kolesterolet”. Vi kommer att besöka sex städer från Umeå i norr till Malmö i söder för att informera om sjukdomen FH – ärftligt högt kolesterol. Vi kommer att erbjuda ett gratis kolesterol­ test som tillsammans med några frågor om personens sjukdomshistoria kan avgöra om de bör söka sjukvård för att utreda om de har FH. Göteborg 28­30 april Malmö 12­14 maj Karlstad 19­21 maj Stockholm 2­4 juni Umeå 9­11 juni Läs mer om FH och turnén Kolla Kolesterolet här www.hjart­lungfonden.se/fh

Socialstyrelsen har tagit ut riktningen!

Väldokumenterad rytmreglerande effekt • Minskar risken för akut kardiovaskulär sjukvård • Låg risk för allvarliga biverkningar och proarytmi •

MULTAQ® (dronedaron) rankas högst av alla antiarytmika vid symtomgivande paroxysmalt eller permitterande förmaksflimmer, när betablockerare inte räcker till.

(Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, oktober 2015)

SASE.DRO.15.12.0077 januari 2016

MULTAQ ® (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com.

Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2015. För mer information, se http://multaq.sanofi -aventis.se Sanofi AB, Box 30052, 104 25 Stockholm, Sverige www.sanofi.se

#3 2016

23

Delirium hos äldre hjärt­ opererade patienter kopplat till högre risk för demens Delirium, eller akut förvirringstillstånd, är ett vanligt tillstånd för äldre hjärtopererade patienter. Delirium kan vara både en skrämmande och obehaglig upplevelse, men också öka risken att senare drabbas av demens, enligt en avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Helena Claesson Lingehall, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad, studerat postoperativt delirium hos äldre patienter över 70 år som genomgått hjärtoperation. Resultaten i avhandlingen visar att av de 142 patienter som genomgick hjärtoperation drabbades 55 procent av postoperativt delirium.

Delirium är ingen sjukdom utan ett neuropsykiatriskt syndrom som i värsta fall kan leda till lidande för patienter lång tid efter en hjärtoperation. Vid hembesöket ett år efter operationen kunde deltagarna som diagnostiserats med delirium i detalj beskriva sina mardrömmar, sårbarhet och skörhet under vårdtiden.

– Omvårdnadspersonalen har en central roll för att upptäcka och beFakta om delirium • Delirium är ett neuropsykiatriskt syndrom som känne­ tecknas av förändrad kognitiv förmåga, en förändrad medvetandenivå och utvecklas under en kort tidsperiod.

Syndromet har alltid en bakomliggande orsak.

• Delirium kan klassificeras som hypoaktivt, hyperaktivt eller en blandform.

• Delirium efter hjärtkirurgi kan öka risken för komplika­ tioner som exempelvis förlängd vårdtid, fall, försämrad livskvalité, nedsatt kognitiv förmåga samt mortalitet.

• Vårdpersonal har ofta svårt att upptäcka patienter med delirium om inte ett skattningsinstrument används rutin­ mässigt.

24

#3 2016

Illustration av M. Norlén (© Helena Claesson Lingehall)

handla delirium. Men kompetens och kunskaper inom alla vårdprofessioner är viktiga för att kunna förebygga, upptäcka och behandla postoperativt delirium, och därmed lindra det lidande som syndromet kan orsaka, säger Helena Claesson Lingehall.

Starkt samband mellan postoperativt delirium och utveckling av demens

Under en femårsperiod efter operationen hade 26 procent (30/114) av de patienterna som kunde följas upp utvecklat en demenssjukdom.

Förutom nedsatt kognitiv förmåga före operationen var förekomsten av postoperativt delirium en faktor som ökade risken för demens. Av de 30 patienter som drabbades av demens hade 26 diagnostiserats med delirium under vårdtiden.

I avhandlingen identifieras både bakomliggande och utlösande fak-

torer som utgör en ökad risk för att utveckla postoperativt delirium. Till de bakomliggande faktorerna hörde hög ålder, diabetes och magkatarr eller magsår. Utlösande faktorer var en ökad vätsketillförsel under operationen, tiden som patienten spenderat i respirator, förhöjd kroppstemperatur och förhöjd natriumkoncentration i blodet på intensivvårdsavdelningen. I avhandlingen utvärderades ett skattningsinstrument för att upptäcka postoperativt delirium.

Den svenska versionen av skattningsinstrumentet Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) visade sig vara effektiv för att upptäcka hyperaktivt delirium, men missade däremot många fall av den vanligare formen hypoaktivt delirium. Hypoaktivt delirium upptäcktes däremot mer effektivt med hjälp av en sammanvägning av instrumenten Mini Mental State Examination (MMSE),

Omvårdnadspersonalen har en central roll för att upptäcka och behandla delirium.

Men kompetens och kunskaper inom alla vårdprofessioner är viktiga för att kunna förebygga, upptäcka och behandla postoperativt delirium. som skattar kognition, och Organic Brain Syndrom Scale (OBS), som skattar delirium. Enligt avhandlingen behöver Nu-DESC förmodligen kombineras med ett kognitiv test för att kunna bättre upptäcka hypoaktivt delirium.

– För att undvika postoperativa komplikationer såsom delirium och upptäcka eventuella tidiga demenssymtom bör patienternas kognitiva funktion skattas före operationen.

Delirium bör också skattas kontinuerligt under vårdtiden och de som drabbats bör följas upp efter hemgång. Därför är viktigt att all vårdpersonal som kommer i kontakt med

hjärtopererade patienter har kunskap om delirium, säger Helena Claesson Lingehall.

Avhandlingen bygger på en studie med 142 patienter gjord 2009-2014.

Samtliga patienter var vid operationstillfället över 70 år och genomgick hjärtoperationer med hjärt-och lungmaskin vid Thoraxkirurgiska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Patienternas tillstånd skattades före operationen, på dag ett och dag fyra efter operationen, samt vid hembesök utförda ett-, tre- och fem år efter operationen.

Källa: Umeå Universitet

Helena Claesson Lingehall är från Skel­ lefteå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som anestesisjuksköterska på Hjärtcentrum thoraxoperation vid Norrlands universitetssjukhus Umeå.

Disputationen: Den 15 april försvarade Helena Claesson Lingehall, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Akut förvirringstill­ stånd (delirium) hos äldre personer som genomgått hjärtkirurgi ­ riskfaktorer, demens, patienternas erfarenheter och skatt­ ningsinstrument. (Engelsk titel: Delirium in older people after cardiac surgery ­ risk factors, dementia, patients’ experiences and assessments). Fakultetsopponent: Professor Anna­Karin Edberg, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Kristianstad.

Huvudhandledare: Docent och universitetslektor Birgitta Olofsson.

Early Vascular Aging (EVA), 1st Edition New Directions in Cardiovascular Protection

Boken introducerar den senaste informationen om tidigt vaskulärt åldrande (EVA), komplett med sammanfattningar av nya forskningsfynd och riktlinjer för relevant riskfaktor kontroll.

Referens för studier av vaskulära åldranden, pulsvågshastigheten, arterioskleros, artärstelhet, biomarkörer och hjärtkärlsjukdom. Den innehåller en omfattande och relevant information som är tillgänglig från olika kunskaps­ områden (från grundläggande biologi till epidemiologi) när det gäller EVA. Boken utgör underlag som leder till ett nytt mål för interventioner, tidig vaskulär åldrande (EVA) hos patienter med tidig debut av ökad artärstelhet. Inkluderar online­tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning och kirurgiska ingrepp.

Beskrivning: Tidig Vascular Aging (EVA): New Directions i Cardiovascular Protection sammanfattar det senaste decenniets forskning relaterad till karakterisering av EVA, liksom den prediktiva styrkan i pulsvågshastigheten (PWV).

Boken presenterar en ny modell för att förebygga problem med hjärtkärlsjukdom, visar den i relation och anger en övergripande strategi för problemet med ökad styvhet av de stora kärlen, dess orsaker och ytterligare konsekvenser. Den information som lämnas åtföljs av online-tillgång till en kompletterande webbplats med videoklipp av anatomiska exemplar, hjärtavbildning, och kirurgiska ingrepp.

€ 91,80

Köps direkt från förlaget Elsevier: www.elsevier.com #3 2016

25

MEDICINNOTISER

Patienter med diabetes har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar Trots att vården av hjärt- och kärlsjukdomar förbättrats påtagligt det senaste decenniet har patienter med diabetes fortsatt klart ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt och stroke, jämfört med patienter utan diabetes. Detta beror delvis på att patienter med diabetes har ogynnsamma förändringar i sitt blodproppslösande system, något som traditionell diabetesbehandling inte förbättrar, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

Aslak Rautio

Aslak Rautio, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och överläkare vid Sunderby sjukhus, har studerat patienter med hjärtinfarkt och stroke och jämfört hur sjukdomsförloppet skiljer sig mellan patienter med eller utan diabetes. Resultaten visar att förutom en klart ökad risk för hjärtinfarkt och stroke så har patienter med diabetes också ofta svårare sjukdomstillstånd och en ökad risk för återinsjuknande.

Avhandlingen betonar att hjärtinfarkt- och strokevården generellt blivit bättre, men att förbättringarna gynnar patienter med diabetes i betydligt mindre grad sannolikt på grund av att vissa diabetesrelaterade riskfaktorer inte behandlas framgångsrikt med nuvarande behandling.

– Eftersom vi ser att patienter med diabetes som grupp både har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och är

mer svårbehandlade, är det väldigt viktigt att de får optimal behandling för sina riskfaktorer, säger Aslak Rautio.

– Högt blodtryck och höga kolesterolvärden är typiska riskfaktorer som bör behandlas noggrant och rökstopp är ett absolut mål. Men diabetesforskningen måste också fokusera på att både identifiera och behandla de kardiovaskulära riskfaktorer som etablerade diabetesbehandlingarna inte påverkar.

Ogynnsamma förändringar av kroppens blodproppslösande system

I sin forskning har Aslak Rautio också undersökt om förändringar i kroppens blodproppslösande system (fibrinolys) delvis förklarar den ökade risken för kärlsjukdomar hos patienter med diabetes och om insulinbehandling kan påverka detta system gynnsamt. Det visar sig att patienter med diabetes har ogynnsamma förändringar av kroppens blodproppslösande system, men att intensiv insulinbehandling inte har någon betydelsefull påverkan på fibrinolysen som kan kopplas till minskad hjärt- och kärlsjuklighet.

Aslak Rautio arbetar som överläkare vid kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik vid Sunderby sjukhus i Luleå. Han är också doktorand vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin/enheten för medicin, vid Umeå universitet.

Källa: Umeå Universitet

Stroke Prevention App räddar liv!

Cambio CDS Stroke Prevention App är en innovativ lösning för att förbättra strokepreventiv behandling hos patienter med förmaksflimmer. Applikationen visar en varning på patienter med förhöjd risk att drabbas av stroke, baserat på aktuella kliniska riktlinjer vid förmaksflimmer, genom att analysera data från befintlig elektronisk patientjournal (EHR). Appen är ett stöd vid beslutsfattandet avseende strokepreventiv behandling och rätt använd kan den rädda liv.

Vill du veta mer? Välkommen att träffa oss på Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg!

26

#3 2016

Liposomialt järn

Oralt järn med omtanke om magen SiderAL Forte innehåller järn täckt av liposomer. Ett unikt hölje som minskar risken för att järnet kommer i kontakt med mag-tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas.

Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag):

SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till varierad kost.

Järnpyrofosfat 30 mg (214,3%), C-vitamin 70 mg (87,5%)

NYHET! SiderAL Forte säljs sedan tidigare på Apotea.se men nu även på Apoteket och utvalda apotek inom Apoteksgruppen.

Renapharma AB · Box 938, 751 09 Uppsala Telefon 018-700 11 40 · info@renapharma.se www.renapharma.se

Stamceller reparerar skadad lungvävnad Sara Rolandsson Enes, nybliven doktor vid Lunds universitet, har i sitt avhandlingsarbete identifierat och karaktäriserat så kallade mesenkymala stamceller (MSC) i lungvävnad från patienter som genomgått lungtransplantation. Celler som ingen tidigare visste fanns.

Förhoppningen är att den nya kunskapen kring dessa lungstamceller ska komma till användning vid utvecklingen av nya behandlingsmetoder för kroniska lungsjukdomar.

Fram till relativt nyligen har man trott att stamceller i lungorna härstammar från benmärgen eller blodet. Men Sara Rolandsson Enes har under flera år studerat MSC ifrån lungvävnad och bland annat jämfört dessa med celler tagna ifrån benmärg. Resultaten visar att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lung-specifika egenskaper.

Oftast tänker vi inte på det men vi andas mellan tolv till tjugo gånger per minut. Det blir cirka 50 000- 75 000 liter luft ner i lungorna per dygn och på så sätt förses kroppen med livsnödvändigt syre. Samtidigt utsätts den också för potentiellt skadliga partiklar. För det mesta har våra kroppar en fantastisk förmåga att hantera dessa men ibland går det fel. Vid långvarig exponering kan sjukdomar som KOL, astma och lungfibros uppstå.

Dagens läkemedel kan lindra symptomen men botar inte sjukdomarna i sig.

– Vi vill lära oss mer om hur stamcellerna i lungan påverkar skador och hur deras roll i reparationsprocessen ser ut. Vi har fått en ökad förståelse för den grundläggande biologin hos dessa celler, något som är oerhört viktigt vid klinisk användning, säger Sara Rolandsson Enes.

Vid vissa svåra lungsjukdomar blir skadorna så stora att enda alternativet är lungtransplantation. Vid en transplantation sätts lungan in i en helt ny miljö och fungerar inte alltid så bra som önskat. Vid mer än hälften av alla lungtransplantationer får man en avstötningsreaktion.

– Skulle någon av dessa metoder visa sig framgångsrika så skulle det innebära den första botande behandlingen för den här typen av sjukdomar. Den nya kunskapen är alltså inte bara värdefull ur ett grundforskningsperspektiv, det är också en kunskap som vi tror är av stor betydelse för av behandlingar mot kroniska lungsjukdomar, säger Sara Rolandsson Enes.

Enes arbetar i en forskargrupp inom lungbiologi som fokuserar på att förstå förloppen vid kroniska lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), emfysem och lungfibros.

Hon disputerade vid Lunds universitet den 1 april 2016 med avhandlingen ”Mesenchymal stromal cells in lung tissue”. http://www.lu.se/lup/publication/8838850 Källa: Lunds Universitet Foto: Staffan Larsson

Första botande behandlingen

En behandlingsmetod som diskuteras mycket är cellterapi.

Idén med cellterapi är antingen att injicera aktiverade stamceller som kan hjälpa till att återuppbygga den skadade lungvävnaden alternativt att aktivera stamcellerna redan på plats i bindväven i lungan.

28

#3 2016

Sara Rolandsson Enes, nybliven doktor vid Lunds universitet

Upp till 24 timmars smärtlindring Vid långvarig smärta

unik utformning med TVÅ SKIKT upp till

snabb frisättning av paracetamol

8 timmars smärtlindring *

Upp till 24 timmars smärtlindring med 2 tabletter, 3 gånger dagligen Enligt en studie föredrar patienter med artros Alvedon® 665 mg framför paracetamol 500 mg tabletter 1

Var vänlig se produktinformationen (SmPC) för en komplett lista över kontraindikationer, varningar och biverkningar. * Om man följer doseringen och tar två tabletter per tillfälle Referenser: 1) J Int med Res 2009; 37; 3721-35. Alvedon® 665mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum.

Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F: 96 st, 100 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Alvedon® är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2016-01-22.

Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna. CHSE/CHALV/0025/15 02/2016

Mando växlar upp internationellt – digitala doktor Cecilia visar vägen Mando är koncernen som sakta men säkert lägger världen under sig med sin innovativa approach till ätbeteende och viktreglering.

Fram till idag har man hjälpt 1 200 patienter till varaktig viktkontroll vid klinikerna i Sverige, Australien och USA, men nu ska metoden bli tillgänglig för miljoner.

– Vi vet att det fungerar både vid över- och undervikt, säger Mandos VD Cecilia Bergh vars digitala klon doktor Cecilia nu ska hjälpa människor att kontrollera sin vikt via webben.

Mando kan beskrivas som en liten, men naggande internationell koncern som – baserat på ett par decennier av forskning vid KI och innovation – bedriver sjukvård på egna kliniker parallellt med utveckling av teknologier och metoder för viktkontroll.

– KI Science Park DAY är ett otroligt viktigt forum för oss forskare och kliniker som vill presentera innovativa produkter och tjänster för seriösa investerare, säger Cecilia Bergh. Jag är oerhört glad och tacksam för den här möjligheten.

KI Science Park är ett företag som ingår i Karolinska Institutets innovations­ system. I Karolinska Institutet Science Park finns mer än 80 företag verk­ samma inom life science. KI Science Park finns i Solna och i Flemingsberg och tillhandahåller kontor, laboratorier, service och life science specifika stödfunk­ tioner. Parken satsar på fokuserat kunskapsutbyte genom seminarieserier, temaluncher och nätverksträff ar – allt i dynamisk campusmiljö.

Karolinska Institutet Science Park ska, som en del av Karolinska Institutets innovationssystem, nyttiggöra forskningsresultat inom life science, genom att skapa en aff ärsutvecklande miljö av högsta internationella kvalitet för tillväxt av nystartade och etablerade företag och utgör därmed ett stöd för hälso­ och sjukvårdens utveckling.

30

#3 2016

– Just nu är vi inne i ett otroligt expansivt och spännande skede, säger Cecilia Bergh. Vi nyanställer vårdpersonal till vår kliniska verksamhet samtidigt som vi laddar för lanseringen av webbaserade tjänster till vanliga konsumenter utanför vården.

Behandla ätstörningar och fetma

Företagets patenterade Mandometermetod går ut på att behandla ätstörningar och fetma genom att lära patienter hur de ska äta och när de ska känna mättnad. Med hjälp av en våg som placeras under tallriken registreras hur mycket och hur fort en person äter. Med jämna mellanrum får man ange sin grad av mättnad – allt kontrollerat mot referenser för normalt ätande och sunda mättnadsmönster.

– För patienter som behandlas med Mandometermetoden brukar det ta mellan tre och fyra månader att normalisera sitt ätande. Det vi gör nu är att erbjuda samma metod till alla personer som vill gå ner i vikt, säger Cecilia Bergh.

Tekniken har förfinats med en ny våg, ”fjäderlätt och superdiskret” enligt Cecilia Bergh, som kommunicerar via bluetooth med själva Mandometern – det som tidigare var ett slags dator men som nu blir en app i en smartphone.

Skillnaden i övrigt är att allt som i vårdkontexten hanteras på kliniken istället sköts via en webbportal där den virtuella klinikern Dr. Cecilia vägleder och svarar på frågor.

Potentiella kunder saknas inte då närmare två miljarder av världens befolkning idag räknas som överviktig, men Mando kommer att behöva ännu större muskler för att kunna slå igenom brett på en internationell marknad.

Källa: Karolinska Institutet Science Park AB

MEDICINNOTISER

Är du forskare?

Var med och dela på minst 269 miljoner.

Hjärnan formas om efter KBT Med bara nio veckors kognitiv beteendeterapi via nätet omformas hjärnan på patienter som lider av social ångest. Ångesten mildras och delar av patienternas hjärnor minskar i både volym och aktivitet. Studien kan vara ett steg mot att kunna utveckla effektivare terapier mot ett av de vanligaste psykologiska problemen.

Att hjärnan är anmärkningsvärt anpassningsbar vet man sedan länge. Exempelvis har tidigare studier visat att jonglering eller träning på TV-spel får effekter på hjärnans volym. Men fortfarande är många frågor om hur hjärnan anpassar sig obesvarade.

En grupp forskare, från bland annat Linköpings universitet, har studerat hur kognitiv beteendeterapi via nätet påverkar både hjärnans volym och aktivitet. Forskarna koncentrerade sig på patienter med social ångest, som är ett av de vanligaste problem människor drabbas av. Före och efter behandlingen undersöktes hjärnan på patienterna med magnetkamera.

Studien visar att hos patienter med social ångest minskar både hjärnans volym och aktivitet i amygdala till följd av internet-KBT. Resultaten presenteras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Translational Psychiatry.

Doktorand Kristoffer NT Månsson har lett studien där även Gerhard Andersson från Linköpings universitet ingår, samt forskare från Karolinska Institutet, Uppsala, Umeå och Stockholms universitet.

Professor Jonas Erjefält verksam vid Enheten för luftvägs­ inflammation, medicinska fakulteten vid Lunds Universitet.

Någonstans där ute finns svaret och lösningen på hjärtoch lungsjukdomarnas gåta. Vi vet inte var, men vi vet att forskning är nyckeln. Forskning räddar liv, minskar människors lidande och ger oss fler friska år.

Det är därför Hjärt-Lungfonden i 112 år samlat in och delat ut pengar till svensk hjärt- och lungforskning.

Tack vare våra generösa givare kunde vi förra året dela ut 269 miljoner kronor. Kommande år siktar vi på att öka den siffran. Vill du forska för att nå nästa genombrott inom hjärta, kärl och lungor?

Nu utlyser vi: • Forskartjänster • Projektbidrag • Forskarmånader • Stipendier för forskning utomlands • Stöd till nationella samordningsprojekt inom barnkardiologi Din ansökan vill vi ha under perioden 18 april till och med 11 maj 2016.

Vi bedömer särskilt forskningsprojektets originalitet och sannolika kliniska betydelse vid utvärderingen.

Mer information om forskningsanslagen och ansöknings förfarandet hittar du på www.hjart-lungfonden.se Du kan också kontakta forskningsavdelningen på tfn 08-566 24 220.

Källa: Linköpings universitet

Publikation: Neuroplasticity in response to cognitive behavior th­ erapy for social anxiety disorder, KNT Månsson, A Salami, A Frick, P Carlbring, G Andersson, T Furmark och C­J Boraxbekk (2016), Translational Psychiatry. doi:10.1038/ tp.2015.218

tillsammans räddar vi liv pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se #3 2016

31

Det goda och det Kolesterol är den mest omskrivna och omhuldade lilla molekylen i biologin. Den har under åren gett upphov till inte mindre än 13 Nobelpris. Biokemister har fascinerats av kolesterol eftersom den syntetiseras från ett enkelt två-kol substrat, acetat, genom aktiviteten av minst 30 enzymer som regleras koordinerat.

Fysiologer och cellbiologer har fascinerats av molekylen på grund av dess essentiella funktion i animala celler där den modulerar och bibehåller barriären mellan cellen och dess omgivning. Den är därutöver grundsubstansen för bildandet av viktiga hormoner, gallsyror och det mycket centrala vitamin D3.

Det kliniska intresset för kolesterol har sin början i påvisandet av en ärftlig form av högt blodkolesterol – den familjära hyperkolesterolemin, FH. 32

#3 2016

Sjukdomen beskrevs först 1938 av Carl Müller, en kliniker i Oslo, som en medfödd rubbning av metabolismen, vilken, ger upphov till höga nivåer av kolesterol i blodet och hjärtinfarkt hos unga människor (1). Han drog slutsatsen att den berodde på en monogen defekt.

Senare kunde påvisas från NIH i USA att det finns två kliniska former av sjukdomen, en lindrigare heterozygot och en svårare homozygot form. Den heterozygota FH har beräknats förekomma hos 1 av 500 individer hos de flesta etniska grupperna i världen (2). Dessa individer har från födelsen en tvåfaldigt ökad halt av Low Density Lipoprotein (LDL) partiklar i blodet. För individer under 60 år har dessa individer omkring 25 gånger högre risk att få en hjärtattack jämfört med den allmänna populationen.

Den homozygota formen av FH förekommer i ca.1 på miljonen individer. Dessa individer har ärvt två mutanta gener, en från vardera föräldern. De har 6 till 10-faldigt

onda kolesterolet ökad LDL nivå i plasma och drabbas ofta av hjärtattacker redan i barndomen.

Michael Brown och Joseph Goldstein visade i en serie mycket eleganta försök med fibroblaster från Homozygota FH-patienter att förutsättningen för upptag av kolesterol i celler var förekomsten av en receptor på cellytan – en LDL- receptor som inte bara band utan även initierade en endocytos av LDL in i cellen där den bröts ned i lysosomer och frisatte kolesterol. De visade även att det då frigjorda kolesterolet i cellen hade en hämmande feedback effekt på det reglerande enzymet för kolesterolsyntes, HMG CoA-reduktas. Detta innebar att när kolesterol frigjordes i cellen hämmades den interna kolesterolsyntesen.

Därmed hade de visat att det centrala problemet vid FH var en defekt LDL-receptor på cellytorna. En defekt som innebar att LDL inte kunde tas upp från blodet och därmed gav upphov till mycket hög koncentration av LDL i blodet. Därtill tillkom en ohämmad intracellulär syntes av

kolesterol, vilket inte minskade graden av hyperkolesterolemi. Den höga nivån av kolesterol i blodet innebar att det även inlagrades i slemhinnor och bindväv såsom i kärlväggar, men även annorstädes, t.ex. subkutant. Ett synligt tecken på detta var bildningen av subkutana plaque i ögonlock – xhantelasma.

Funktionella störningar på cellulär nivå samt inlagring i bland annat kärlväggar med negativa konsekvenser.

Receptordefekter visade sig bero på mutationer av den gen som kodar för LDL-receptorn – en gen som finns i kromosom nr 19 (3).

Grunden för den svåra sjukdomen FH är således en defekt LDL-receptor på kroppens cellytor och inte kolesterolet i sig. De höga plasmakoncentrationerna av LDL som är en konsekvens av sjukdomen ger dock i sin tur #3 2016

33

upphov till funktionella störningar på cellulär nivå samt inlagring i bl.a. kärlväggar med negativa konsekvenser.

Dessa viktiga och synnerligen eleganta studier renderade M. Brown och J. Goldstein Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 1985.

Begreppet ”Det onda kolesterolet” kan således tveklöst ifrågasättas. Hur är det då med ”Det goda kolesterolet”?

Under de senaste 10 åren har High Density Lipoprorein-partiklar (HDL) konfunderat vetenskapsmän.

Den normala rollen för HDL är att transportera det vattenolösliga kolesterolet från periferin till levern för nedbrytning till gallsyror och direkt utsöndring genom gallvägarna. Individer med naturligt högre HDL-nivåer i blod har vanligtvis lägre risk för hjärtattacker. Men läkemedel som höjer HDL-nivån har blivit en flopp i kliniska studier genom att de inte påverkat incidensen av hjärtattacker.

Det gamla svenska uttrycket ”För mycket och för litet skämmer allt” har verkligen bäring på kolesterolmolekylen, men det gör den inte vare sig ond eller god.

Nyligen har en forskare vid Pennsylvania University, Daniel Rader och hans kollegor visat att knockoutmöss som saknar den gen (SCARB1) som kodifierar för ett viktigt protein i HDL utvecklar mycket höga HDL-nivåer i blod och får igenpluggade kärl (4). Mössen fick faktiskt hjärtattacker på grund av att systemet för avlägsnande av kolesterol från kroppen var brutet.

Rader och medarbetare frågade sig naturligtvis om samma sak gäller för människor. Bland en stor grupp människor där man sekvenerat gener fann man 284 individer med endast en fungerande kopia av SCARB (SRB1). Dessa individer hade plaque i kärlen och löpte 80% högre risk att drabbas av hjärtinfarkt än kontrollerna.

Det goda och det onda kolesterolet?

De detaljerade mekanismerna för HDL funktionerna i kroppen är dock ännu inte klargjorda. Men idag finns det inte några skäl till att behålla begreppen ”det goda och det onda kolesterolet”. I synnerhet inte om man dessutom beaktar vad som framkommit i David Evans noggranna genomgång av 101 seriösa studier över sambanden mellan kolesterolnivåer i blod och hjärtattacker respektive livslängd. Resultaten redovisas i boken ”Low cholesterol leads to an early death. Evidence from 101 scientific papers”.

Det gamla svenska uttrycket "För mycket och för litet skämmer allt" har verkligen bäring på kolesterolmolekylen, men det gör den inte vare sig ond eller god.

Begreppen ”det onda och det goda kolesterolet” har under många år förtjänstfullt tjänat kommersiella intressen främst bland läkemedelsföretag. Nu är det dags att vi lämnar dem. Man får hoppas att vi i fortsättningen slipper höra och läsa från medicinare och framförallt från vetenskapligt orienterade medicinare om det ”onda kolesterolet”.

TORE SCHERSTÉN Professor emeritus, ledamot av KVA.

Referenser: 1. Müller, C. Xhantomate, hypercholesterolemia, angina pectoris. Acta Med Scand (1938) 89, 75 –84.

2. Golstein, J.L.and Brown. M. Familial Hypercholesterolemia New York (1983) 672 – 712.

3. Francke U. Brown M. and Goldstein J.L. Assignment of the human gene for the low density lipoprotein receptorto chromo­ some 19. Proc. Natl Acad. Sci. USA. (1984) 81:3826 – 2830.

4. Rader D.J, Zanoni P. et al. Rare variant in scavenger receptor B1 raises HDL cholesterol and increases risk of coronary heart disease. Science (2016) 351; 1166 ­ 1170

34

#3 2016

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Team-Player

Är det bra om mikrocirku Kommer vi egentligen åt hälsoproblematiken med våra kärlsjukdomar? Vad får vi för möjligheter om vi också kan behandla dysfunktionen hos kärl som är i storleksordningen <500 um?

Går det att målinriktat stimulera arteriolers vasomotion och förbättra en nedsatt/störd mikrovaskulär situation?

Det är frågor som är medicinskt dokumenterade och kliniskt utvärderade avseende BEMER teknologin.

Mats berättar att i familjen fanns sedan fyra år tillbaka ett BEMER system som de på inrådan av sjukgymnast Lena Rydqvist införskaff at för att hjälpa sin då sjuka dotter Apparaturen är unikt medicintekniskt certifierad, med tillämpningsområde som stimulationsanordning för en fysikalisk vaskulär terapi.

36

#3 2016

De mest betydande användningsområdena för teknologin är prevention och som kompletterande behandling för att optimera terapeutiska framgångar av erkända konventionella medicinska insatser samt sjukgymnastiska åtgärder, där begränsningar eller störningar i mikrocirkulationens reglering av blodflödet orsakat sjukdomstillstånd och som förbättras i samband med en fysikalisk stimuli av en arteriolär kärlrörelse. Är det bra för mig att ha en fungerande mikrocirkulation?

”Jag ställde frågan till min behandlande läkare”, säger Mats Bernhardsson 57 år f.d. officer och helikopterpilot.

Den 25 januari 2015 blev Mats akut sjuk och diagnostiserad för bilateral central lungemboli. ”Jag var då ytterst nära att avlida”.

Mats berättar att i familjen fanns sedan fyra år tillbaka ett BEMER system som de på inrådan av sjukgymnast Lena Rydqvist införskaffat för att hjälpa sin då

för kärlhälsa

ulationen kan förbättras? sjuka dotter. Sjukgymnastens goda vitsord och erfarenhet av terapin hos sina patienter skapade tilltro - ”Och därför köpte vi ett system för att hjälpa vår dotter”, säger Mats. ”I eftervården för min egen del fanns ingen respons, när vi nämnde att vi använde BEMER, eftersom detta inte är en känd vårdform i Sverige. Så jag frågade istället min läkare om det var bra för mig att ha en väl fungerande mikrocirkulation. Jag hade då ett kraftfullt hematom i vänster ben att kurera. Efter den akuta trombolysbehandlingen, hade jag fått en inre blödning i vänster ben och stuss, på närmare två liter. Läkaren svarade att det vore bra och efter det började jag använda BEMER frekvent.”

BEMER har hjälpt mig i eftervården

Mats använder till vardags BEMER 8 minuter, morgon och kväll, och ett sömnprogram under natten. Vid uppkomna behov så använder han även BEMER flitigt med

de program som passar för exempelvis idrottsskador som smärta, bristningar etc. Mats talar om att: ”Även när jag känner att immunförsvaret är lite på nedåtgående, använder jag BEMER lite extra! Förvånad över att det fungerar varje gång!” ”Som jag ser det så har BEMER hjälpt mig mycket i eftervården”, säger Mats, ”då jag har haft en väldigt snabb Majoriteten av störningar i mikrocirkulationen utgörs i huvudsak av distributionsstörningar inom det kapillära nätverket pga. en nedsatt eller störd funktion i arteriolers vasomotion. återhämtning fysiskt”. Hematomet gick snabbt tillbaka.

Han fick redan den 15 maj klartecken att börja träna så smått och en månad senare klarade han även av att delta i konditionskrävande träning.

I oktober samma år bedömdes Mats vara helt återställd och med osedvanligt bra resultat. Det gick inte att se #3 2016

37

några spår i kroppen efter lungembolin, mer än en liten markering på vänster lunga. Inga förändringar i blodbanan, vilket läkaren påpekade för honom var väldigt ovanligt och inga andra komplikationer heller, vilket också hör till det mer sällsynta. ”Jag är oerhört tacksam för den investering vi gjorde för några år sen, då vi dagligen har användning av vår BEMER och i synnerhet efter mitt akuta sjukdomsförlopp, där jag tillräknar BEMER en stor del av min snabba återkomst till ett normalt liv igen. ”Sedan okt-15 är Mats åter i tjänst, numera anställd vid Transportstyrelsen och under utbildning till helikopterinspektör.

Fysikalisk vaskulär terapi för prevention och kompletterande medicinsk behandling

BEMER teknologins medicinskt aktiva substans utgörs av BEMER-signalen och dess rytm, vilken anpassats utifrån forskningens senaste rön avseende mikrocirkulationens reglerande Är det bra för mig att ha en fungerande mikrocirkulation? ”Jag ställde frågan till min behandlande läkare”, säger Mats Bernhardsson 57 år f.d. processer. Genom en biorytmisk officer och helikopterpilot.

Den 25 januari 2015 blev Mats akut sjuk och diagnostiserad för modulering av rytmen i signalen är bilateral central lungemboli. den designad för att stimulera både ”Jag var då ytterst nära att avlida”. den lokalt auto-rytmiska vasomotiojande i vävnaden, behovsbaserad bortförsel av ämnesomnen hos de finkalibriga arteriolerna och den överordnat styrda vasomotionen hos de grovkalibriga arteriolerna och sättningens restprodukter och gynnsamma mikro-hemoen nedsatt synkronisering vid sjukdomsförlopp förbättras. dynamiska villkor för immunförsvaret.

Rapportens slutsats sammanfattar att majoriteten av I Clinical Evaluation Report rörande BEMER signastörningar i mikrocirkulationen utgörs i huvudsak av len lyfter författarna Professor Dr. med. Rainer Klopp distributionsstörningar inom det kapillära nätverket och Dr. med. Wolfgang Bohn fram att det finns en stark på grund av en nedsatt eller störd funktion i arteriolers korrelation mellan det funktionella tillståndet av ett vasomotion. Detta innebär ett reducerat reglerområde för organs mikrocirkulation och dess funktionalitet. Syftet en metabolisk adekvat organperfusion, med resultat av med att tillföra behandling med BEMER-systemet är att begränsningar eller rubbningar hos organ som inte får i händelse av en nedsatt reglerande funktion i blodflödet aktivera arteriolers vasomotion, se till att denna kroppseg- sin försörjning. En effektiv stimuli av bristfällig artriolär vasomotion är därför av stor betydelse som prevention och na regleringsmekanism fortsätter att fungera tillförlitligt kompletterande medicinsk behandling. för att klara en fullgod metabolisk organperfusion.

Författarna påtalar att konsekvenser av en stimulering vid bristfällig organperfusion är förbättring av syreutnytt- Mikaela Kluge

Källangivelser: Klopp, R. (2008), Mikrozirkulation – Im Fokus der Forschung, Triesen: Mediquant Verlag AB Klopp R, Bohn W (2013) Clinical Evaluation Report De Grueter, W (2013) Journal of Complementary and integrative medicine, Ettenheim: Franz X. Stückle Druck und Verlag Klopp R., Schulz, J., Niemer, W., Ruhnau, K.J., (2014) Wirkungen einer physikalischen Stimulierung der spontanen arteriolären Vasomotion auf Mikrozirkulation und Immunsystem bei Diabetes und Wundheilungsstörung. Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie 2014/5: s. 415-424

38

#3 2016

ENERGI till livet

–

Ph 30 arm år a N i S or ve d rig e

– på det naturliga sättet

Pharma sortimen Nords t är på veten baserat skap forsknin lig g!

Energi inifrån

SE_Q10_AD_Medicinsk_210x297_0216

Bio-Qinon Q10 kombinerar en vitaminliknande substans, som kallas coenzym Q10, med C-vitamin.

C-vitamin bidrar till normal energiproduktion och normal kollagenbildning samt till normal funktion hos tänder och tandkött.

Det originala Q10-tillskottet med hög kvalitet från Pharma Nord: • Högkvalitativ råvara • Utmärkt biotillgänglighet • Officiell internationell referensprodukt • Hygieniska blister • Dokumenterat i över 90 publicerade vetenskapliga studier • Originalet sedan 1991

Finns att köpa i hälsobutiker, apotek och på nätet.

08-363000 • www.pharmanord.se

KOL minskar i befolkningen medan astma ökar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har minskat medan astma ökat i Norrbottens befolkning under de senaste två decennierna. Det är oklart varför astma ökat, men minskningen av KOL kan bero på årtionden av minskad rökning. Detta enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling visar Helena Backman, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, också att vissa av de referensvärden som idag används vid mätning av lungfunktion är för låga. I avhandlingen presenteras nya uppdaterade referensvärden för mätning av lungfunktion. – Det är såklart väldigt positivt att förekomsten av KOL minskat i Norrbotten, men varför astma ökar vet vi ännu inte, säger Helena Backman.

– Korrekta referensvärden för vad som anses vara frisk Helena Backman.

lungfunktion är viktigt vid bedömning av sjukdomsförlopp och svårighetsgradering av både astma och KOL. Vi har upptäckt att vissa referensvärden som idag används i vården inte passar vår befolkning.

Minskade rökvanor

Forskningen visar att parallellt med markant minskade rökvanor i befolkningen så minskade förekomsten av KOL mellan 1994 och 2009. Utvecklingen är troligtvis ett resultat av minskade rökvanor i befolkningen under flera årtionden.

Enligt resultaten har läkardiagnosticerad astma ökat i förekomst mellan 1996 och 2006 från 9,4 till 11,6 procent av befolkningen. Ökningen tyder delvis på en ökad diagnostik av astma, men även på en reell ökning av astma i befolkningen. Avhandlingen visar också att de referensvärden för lungfunktion som idag vanligen används i Sverige, så kallade ECSC, är betydligt lägre än de värden som observeras i befolkningen. Även nyare internationella referensvärden, så kallade GLI, var lägre och då särskilt hos kvinnor.

Förändring i förekomst av astma

Utifrån utvärderingen har Helena Backman tagit fram nya referensvärden för lungfunktion. Värdena visade sig ha god validitet när de utvärderades på ett urval från Västra Götaland. Avhandlingen baserades på epidemiologiska data för vuxna individer i Norrbotten, inom ramen för de omfattande Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) studierna. Förändring i förekomst av KOL analyserades genom att jämföra resultaten från lungfunktionsundersökningar år 1994 och 2009. Förändring i förekomst av astma analyserades genom att jämföra svar på stora enkätunderökningar år 1996 och 2006. Referensvärden för spirometri utvärderades på ett urval av 501 friska icke-rökande individer. Nya referensvärden för spirometri framställdes separat för män och kvinnor mellan 22 och 91 år genom regressionsanalys.

Källa: Umeå Universitet

Helena Backman är från Luleå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som statistiker inom OLIN-studierna. Den 15 april försvarade Helena Backman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln Lungfunktion och trender i prevalens av astma och KOL. (Engelsk titel: Lung function and prevalence trends in asthma and COPD.) Opponent: Professor Ar­ nulf Langhammer, HUNT Research Centre, Department of Public Health and General Practice, Norwegian University of Science and Technology, Levanger, Norway. Huvudhandledare: Professor Eva Rönmark.

40

#3 2016

Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA.

är mycket stillasittande och bara uppnår 72 procent av den fysiska aktivitetsnivå som övriga befolkningen i samma ålder och kön har. Att bryta stillasittandet var tjugonde minut har visat sig kunna ge både lägre glukos- och insulinnivåer, fortsätter hon.

Telerehabilitering

Inom ramen för Strokewalk startade en pilotstudie på – Det är känt att lättare konditionsträning kan förebygAkademiska i oktober 2015 som slutförs under våren. ga typ 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt men koppForskarna räknar med att inkludera cirka 80 patienter lingen mellan träning direkt efter akut stroke eller TIA där hälften under tre månader kommer att få ett program och effekter på hälsa och livskvalitet behöver studeras med fysisk aktivitet, med utomhuspromenader och en mer. Vi har för lite kunskap om vilken frekvens av fysisk muskelstärkande styrkeövning. Målet är att deltagarna aktivitet som har mest gynnsam effekt och hur träning ska uppnå minst 150 minuters fysisk aktivitet per vecka, påverkar den upplevda livskvaliteten, säger Birgit Vahlsom är den rekommenderade nivån för att motverka typ berg, medicine doktor och fysioterapeut på Akademiska 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt. Effekterna av den sjukhuset. fysiska aktiviteten mäts direkt efter Ett viktigt mål med studien träningsperioden samt efter ett år.

Strokewalk är att hitta ett effektivt För att förmå fler att fullfölja sin träningsprogram med god följmedverkan i studien kommer deltasamhet som ger bättre kondition garna att få träningsinstruktioner och och rörlighet, självskattad hälsa påminnelser via SMS i mobilen, så och minskad risk för ytterligare kallad telerehabilitering. Det är också hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna ett sätt att nå patienter som bor långt ska även kartlägga livsstilsfaktorer från sjukhuset. som kostvanor och stress. Med allt – Vår hypotes är att ökad fykortare vårdtider inom sjukvården, sisk aktivitet både påverkar fysisk menar Birgit Vahlberg att det är funktion, kondition och blodfetts-/ sockervärden positivt. Förhoppningsextra viktigt att hitta sätt att minska stillasittandet hos personer som vis kan det i förlängningen minska fortfarande har kvar rörelsefunkåterinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom, tion men hög risk att återinsjukna i förbättra den självskattade hälsan hjärt-kärlsjukdom. och minska dödligheten efter ett år, – Flera studier, bland annat en avrundar Birgit Vahlberg. svensk, har visat att personer som nyliBirgit Vahlberg, medicine doktor och gen haft stroke och är hemmaboende Källa: Akademiska sjukhuset fysioterapeut Patientstudien Strokewalk på Akademiska sjukhuset • En prospektiv, randomiserad kontrollerad studie med syfte att utvärdera hälsoeffekter av promenad och styrketräning hos patienter som nyligen haft akut stroke eller en ischemisk attack, så kallad TIA. • Deltagarna delas slumpvis in i en interventions­ eller en kontrollgrupp. Interventionsgruppen får under tre månader följa ett program för ökad fysisk aktivitet med utomhuspromenader och styrkeövningar. Målet är att deltagarna ska konditionsträna med pulshöjande fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka.

• Före och efter träningsperioden på tre månader mäts fysisk funktion (om patienten kan gå längre och snabbare, har bättre balans med mera), fett­ och muskelvävnad samt blodfetter och andra riskmarkörer för hjärt­kärlsjukdom.

• Efter ett år mäts bland annat den upplevda livskvaliteten, eventuellt återinsjuknande samt dödlighet.

#3 2016

41

Sköldkörtelhormo Hypotyreos är den dolda och den försummade folkhälsosjukdomen. Hypotyreos, låg ämnesomsättning, betyder underfunktion i sköldkörteln men kan även bero på att hormonerna på cellnivå inte får effekt.

Hypotyreos drabbar särskilt medelålders kvinnor men man ser även en ökning hos män och ungdomar. Låg ämnesomsättning är så vanligt att det t o m är vanligare än åldersdiabetes.

Såväl det metabola syndromet som hypotyreos uppvisar samma metabola dysfunktioner. Vid T3- och ATP-brist minskar fettförbränningen, glukostransporten över cellmembranet minskar som följd av nedsatt kodning av glukostransportprotein och nedsatt energitillgång för membrantransporten, förändringar som leder till förhöjda blodsocker- och blodfettsnivåer (1).

T3 är ett anabolt hormon som bygger upp alla vävnader och underhåller dessas funktioner. T3 har både en kärldilaterande och inflammationshämmande effekt, vid brist intracellulärt leder det till högt blodtryck och 42

#3 2016

till en inflammationsprocess. Vid hypotyreos på cellnivå föreligger kraftigt förhöjda intracellulära adhesionsmolekyler, ICAM, molekyler som startar den aterosklerotiska utvecklingen. Den inflammatoriska processen kan ske i kroppens alla vävnader vilket på sikt leder till en långsam celldöd. T4/T3 behandling minskar ICAM, sänker blodfetterna, blodsockret och blodtrycket (2).

Brist på T3 ger även nedsatt serotoninsyntes och nedsatt kodning av G-proteinkopplade receptorerna vilka överför hormonsignaler från utsidan till insidan av cellen.

T3-brist intracellulärt i hjärnvävnad leder till depression, kognitiv svikt och neurodegenerativ sjukdomsutveckling. T3-brist gynnar osteoporosutvecklingen som följd av den nedsatta kodningen för proteinerna som bygger upp skelettet.

Hjärtmuskelaturen och dess funktion styrs av T3.

Intracellulär T3-brist i hjärtat ger nedsatt kodning av hjärtmuskelproteinerna, de longitudinella och circumferentiella muskelfibrernas konstruktion påverkas vilket leder till nedsatt pumpfunktion och nedsatt ejektionsfraktion d v s hjärtsvikt (3).

onerna och hjärtat Förmaksflimmer, fladder och arytmier orsakas av dilaterade hjärtmuskelfibrer. Ventrikulära extraslag, VES, förekommer ofta vid hypotyreos, medan supraventrikulära extraslag, SVES, är vanliga vid hypertyreos.

Förmaksflimmerfrekvensen ökar med ökad ålder och vid hypotyreos, däremot är det ovanligt vid hypertyreos (4).

T3-brist i hjärtvävnaden får även negativa konsekvenser för mitokondriogensen, bristen ger färre mitokondrier och därmed mindre ATP samtidigt som de fria syreradikalerna ökar, vilket gynnar den inflammatoriska processen i aterosklerosutvecklingen. Trots normala TSH, T4, T3 i blodet kan T3 i hjärtvävnaden vara låg vilket leder till hjärtsvikt och förmaksflimmer. T4/T3-behandling förbättrar hjärtfunktionen (5). Hjärtmuskeln är den somatiska kroppscell som innehåller flest mitokondrier.

Mitokondriell dysfunktion och T3-brist leder till arytmier och hjärtsvikt.

Mortaliteten i hjärtinfarkt hos diabetiker är hög

Typ 2-diabetes och metabolt syndrom är förenade med hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Den s k Rotterdam-

studien visade att subklinisk hypotyreos, d v s lätt förhöjt TSH men T4/ T3 inom referensnivåerna, utgjorde högre riskfaktor för hjärt-kärldödlighet än våra vanliga välkända riskfaktorer (6). Denna konstellation av lab. värden skulle flertalet läkare tolka som normal och troligen som mest leda till omkontroll av TSH inom ett halvår till ett år.

Experimentella studier på råttor med inducerad diaIntracellulär T3­brist i hjärtat ger nedsatt kodning av hjärtmuskelproteinerna, de longitudinella och circumferentiella muskelfibrernas konstruktion påverkas vilket leder till nedsatt pumpfunktion och nedsatt ejektionsfraktion d v s hjärtsvikt. betes visade att T3-nivån i hjärtvävnaden var låg medan TSH, T4 och T3 i blodet inte avvek från referensvärdena.

T3-tillskott i lågdos förbättrade hjärtfunktionen och resistanskärlen, tillskottet gav inga symtom på hypertyreos (7, 8).

Mortaliteten i hjärtinfarkt hos diabetiker är hög. En förklaring är att de hjärtmuskelförändringar som uppstår vid en infarkt i ett diabeteshjärta inte svarar med den #3 2016

43

normala kompensatoriska hypertrofi som sker vid hjärtin- man en förtjockning av vänster kammarväggens apex en förtjockning som utgörs av ett ödem, frågan är om det farkt hos icke-diabetiker. T3-brist i hjärtvävnad leder till utebliven kodningen av reparerande proteiner till skadad inte är ett lokalt myxödem. I en retrospektiv Takotsubohjärtvävnad. studie som omfattade 78 individer, 72 kvinnor och 6 män, T4- och T3- behandling till en diabetes- och hjärtinhade 18 hade upplevt emotionell stress före infarkten, 27 farktinducerad råtta visade förbättrad väggtension, förbätt- hade anamnes på hypotyreos, 25 hade T4-behandling och rad hjärtgeometri, ökad ejektionsfraktion, insulinökning 5 hade behandlats för hypertyreos, i studien framgick det och sänkt blodsocker. T4/T3- behandlingen stimulerade dock inte om den senare gruppen hade T4-substitution AMPK, AMP-activated proteinkinase, vilket i sin tur efter behandlingen (13). Takotsubo och hypotyreos drabstimulerade mitokondriesyntesen. AMPK är cellsensorn bar framförallt kvinnor. som, vid lågt ATP och via olika signalsystem ökar substrattillgången för gluVid lågt T3 i hjärtat är stresshormonsystemet kos- och fettsyreförbränning, gynnar redan påslaget och med ökad ”akut emotionell ATP-syntesen. T3 är ett hormon med stress” på redan stressat hjärta kan det utlösa mycket starka reparerande egenskaper en infarkt. och inotrop verkan (9).

Det är det intracellulära T3 och inte TSH i blodet Aktuell forskning har visat att T4-behandling förutom som har betydelse för kardiovaskulära variabler som högt att det sänker TSH och höjer T4 i blodet så minskar T3 i BMI, högt blodtryck och insulinresistens (10). De metablodet! T4-behandling substituterar för den skadade eller bola dysfunktionerna som övervikt, förhöjda blodfetter, den bortopererade sköldkörtelns T4- produktion men högt blodtryck och insulinresistens föreligger både vid inte för dess normala T3- produktion (14). Det är högst metabolt syndrom och vid hypotyreos och vid båda tillsannolikt att den T4-behandlade hypotyreosgruppen med stånden föreligger en ATP-och T3-brist på cellnivå (11).

Takotsubo som följd av T4-behandlingen fick lågt T3 både i blodet och i hjärtvävnaden, en brist som gynnade kardiell vävnadshypotyreos och sympatiko-adrenergt kompensatoriskt påslag i hjärtat.

Hos frisk individ råder ett jämnviktstillstånd TSH T4 - T3 men inte vid ett patofysiologiskt tillstånd.

Vid subtitutionsbehandling med T4, som vanligtvis är Levaxin, ökar T4 i blodet, TSH-nivån sjunker men även T3 i blodet sjunker till följd av den sänkta dejodinasaktiviteten som svar på det högre T4 i blodet (15).

Endast kombinationsbehandling T4/T3 kan säkerställa rätta nivåer i alla vävnader (16, 17). Det är dejodinaserna i cellmembranen som styr T3-tilllgången intracellulärt och som får betydelse för hormoneffekterna, det är inte TSH som reglerar sköldkörtelhormonerna på cellnivå. TSHnivån regleras av dejodinaskonverteringen T4 till T3 i hypofysen, inte av vad som sker i övriga vävnader.

Hypotyreospatienter som har den traditionella monoterapin med T4 får sänkt dejodinasaktivitet och därmed T3 är ett anabolt hormon som bygger upp alla vävnader och underhåller dessas funktioner.

Liothyronin innehåller syntetiskt T3. sänkt T3 såväl i blodet som intracellulärt.

Följande fall får illustera detta: En 74-årig kvinna Normalt föreligger ett samspel mellan sympatikoradiojodbehandlades vid 50 års ålder, i efterförloppet adrenerga systemet och sköldkörtelhormonerna. Om mått bra på Levaxin 100 mcg. För tre år sedan kognitivt T4/T3 sjunker ökar noradrenalin och adrenalin och försämrad varför hon fick tillägg med T3 i dosen 5-10 vid hypertyreos sjunker i stället stresshormonerna. Vid mcg till Levaxin 50 mcg. Hon mådde bättre men när långvarig obehandlad hypotyreos på cellnivå ökar stresshon sedan fick intermittent förmaksflimmer sattes T3 ut hormerna (12). Vid hypotyreos kan adrenalinpåslaget ge och Levaxin- dosen ändrades till 75 mcg. Med denna dos förhöjd puls och hjärtat bli ”stressat”. är TSH 0.3, T4 20 och T3 3.7. Hon har försämrats och uppvisar hypotyreossymtom från flera organ, livskvaliten ”Brustet hjärta”- T3-brist? är extremt låg (det finns inga omgivningsfaktorer som anTakotsubo även kallat ”brustet hjärta” är en form av nars skulle kunna förklarar denna upplevelse). Lab. mäshjärtinfarkt som saknar de vanliga ischemiska infarktsigt talar det för nedsatt T4-konvertering, T4 är relativt förändringarna. Man har sett en korrelation mellan akut högt och T3 lågt. Hon har uppmanats att absolut inte öka emotionell stress och ”brustet hjärta”. Men kan det finnas Levaxindosen och inte heller ta T3 för arytmirisken. Den ett samband mellan lågt T3 i hjärtvävnaden och ”brustet långvariga T4-behandligen har troligen på sikt orsakat hjärta”? lågt T3 i hjärtvävnaden och med sänkt T4-dos i kombiVid lågt T3 i hjärtat är stresshormonsystemet redan nation med liten dos T3 var hon på vävnadsnivå fortsatt påslaget och med ökad ”akut emotionell stress” på redan undersubstituerad vilket skapade förutsättningarna för stressat hjärta kan det utlösa en infarkt. På ultraljud ser hjärtflimmer.

44

#3 2016

Våra referensvärden för TSH ligger för högt

T4/T3 behandling ger inte förmaksflimmer, om dosen är för hög vilket den är om T4/T3 ligger över övre referensvärdena 24 timmar efter senaste tablettintag, då får man i stället ett adrenalinpåslag i hjärtat. I avvaktan på effekt av dossänkning kan en liten dos beta-blockare ges.

Ett supprimerat TSH vid T4- och eller T4/T3 behandling är inte tecken på överdosering! En frisk individ däremot, som har ett supprimerat TSH, har troligen en endogen överproduktion.

Mycket talar för att våra referensvärden för TSH ligger för högt. 95 % av befolkningen har ett TSH < 2.5.

Kaukasisk befolkning har ett TSH medelvärde 1.40 och Afro-amerikaner 1.18. Ett TSH-värde över 1.53 bedöms indikera en begynnande sköldkörteldysfunktion (18).

Det är dags att revidera TSH-nivån och dess status som Golden Standard för bedömning av sköldkörtelfunktionen och för bedömning om hormonbehandling är rätt eller inte (19, 20). Det är även dags att uppdatera kunskaperna om en mycket vanlig genvariant för D2, dejodinasenzym 2, som förekommer hos kanske 25-30% hos befolkningen, en variant som ger lågt T3 i hjärnvävnaden och där endast T3-tillägg till T4-behandling ger kognitiv förbättring (21, 22, 23). En annan genvariant

Det är dags att revidera TSH-nivån och dess status som Golden Standard för bedömning av sköldkörtelfunktionen och för bedömning om hormonbehandling är rätt eller inte. som på cellnivå ger ökad D3-aktivtet minskar konverteringen T4 till det aktiva T3 vilket ger ett lågt T3, högt rT3 (reverse T3 = inaktivt T3) samt högt T4 och detta sker utan att hypofysen och TSH är inblandade (24).

Labmässigt ger det ett högt T4, ett lägre TSH och lågt T3, en konstellation som inte är avvikande i lab.svaret och doktorns tolkning blir att värdena är helt normala och patienten kan därför inte vara sköldkörtelhormonsjuk. Genvarianterna som har varit energisparande har gynnats under evolutionen men de krockar i dag med det moderna samhällets krav på hög prestationsförmåga under hög stressnivå högt upp i åldrarna.

HELENA ROOTH SVENSSON spec. allmänmedicin

Författare ”Sköldkörtel och mitokondrierna – samverkan och betydelse för individ och folkhälsa” lak@heroscare.se www.heroscare.se

Referenser: 1. H age Mirella, Zantout Mira S, Azar Sami T. Thyroid Disorders and Diabetes Mellitus. Journal of Thyroid Research Volume 2011 Article ID 439463.

2. B ilgir B, Bilgir O, Calan M, Calan O, Isikyakar T. Subclinical hypothyroidism: Comparison of adhesion molecule levels before and after levothyroxine therapy. J Int Med Res. 2014 Jun;42(3):806-14.

3. Tadic M, Ilic S, Kostic N, et al. Subclinical hypothyroidism and left ventricular mechanics: a three-dimensional speckle tracking study. J Clin Endocrinol Metab 2014 Jan;99(1):307–14.

4. Klein Irwin, Ojamaa Kaie. Thyroid Hormone and the CardiovascularSystem. N Engl J Med vol 344 No 7. February 15, 2001 p 504, p 507.

5. Liu Y, Redetzke RA, Said S, et al. Serum thyroid hormone levels may not accurately reflect thyroid tissue levels and cardiac function in mild hypothyroidism. Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2008 May;294(5):H2137–43.

6. H ak A Elisabeth, Pols Huibert A P, Visser Theo J, et al. Subclinical Hypothyroidism Is an Independent Risk Factor for Atherosclerosis and Myocardial Infarction in Elderly Women: The Rotterdam Study. Ann Intern Med 2000;132:270–278.

7. Weltman Nathan Y, Ojamaa Kaie, Schlenker Evelyn H, et al. Low-Dose T3 Replacement Restores Depressed Cardiac T3 Levels, Preserves Coronary Microvasculature and Attenuates Cardiac Dysfunction in Experimental Diabetes Mellitus. Mol Med 2014; 20(1): 302–312.

8. Zhang Y, Dedkov EI, Lee B, et al. Thyroid hormone replacement therapy attenuates atrial remodeling and reduces atrial fibrillation indu­ cibility in a rat myocardial infarction-heart failure model. J Card Fail 2014 Dec;20(12):1012–9.

9. M ourouzis I, Giagourta I, Galanopoulos G, et al. Thyroid hormone improves the mechanical performance of the post-infarcted diabetic myocardium: a response associated with up-regulation of Akt/mTOR and AMPK activation. Metabolism 2013 Oct;62(10):1387–93.

10. Luna-Vazquez Fabiola, Cruz-Lumbreras Rosalia, Rodríguez-Castelán Julia, et al. Association between the serum concentration of triio­ dothyronine with components of metabolic syndrome, cardiovascular risk, and diet in euthyroid post-menopausal women without and with metabolic syndrome. SpringerPlus 2014, 3:266.

11. W ang C. The Relationship between Type 2 Diabetes Mellitus and Related Thyroid Diseases. J Diabetes Res. 2013;2013:390534. Epub 2013 Apr 4.

12. S ilva J Enrique, Bianco Suzy D C. Thyroid - Adrenergic Interactions: Physiological and Clinical Implications. Thyroid 2008 Feb;18(2):157– 165.

13. Aggarwal Sourabh, Papani Ravikanth, Gupta Vishal. Can thyroid break your heart? Role of thyroid in Takotsubo cardiomyopathy: A single center retrospective study. Int J of Cardiology 2015 April vol 184:545–546.

14. W erneck de Castro JP, Fonseca TL, Ueta CB, et al. Differences in hypothalamic type 2 deiodinase ubiquitination explain localized sensi­ tivity to thyroxine. J Clin Invest 2015 Feb;125(2):7698–1.

15. H oermann Rudolf, Midgley John E M, Larisch Rolf, Dietrich Johannes W. Is pituitary TSH an adequate measure of thyroid hormonecontrolled homoeostasis during thyroxine treatment? Eur J Endocrinol 2013 Jan 17;168(2):271–280.

16. S chmidt U, Nygaard B, Jensen EW, et al. Peripheral markers of thyroid function: the effect of T4 monotherapy vs T4/T3 combination therapy in hypothyroid subjects in a randomized crossover study. Endocr Connect 2013 Feb 8;2(1):55–60.

17. E scobar-Morreale Héctor F, Obregón Jesús M, Escobar del Rey Freansisco, Morrelae de Escobar Gabriella. Replacement Therapy for Hypothyroidism with Thyroxine Alone Does Not Ensure Euthyroidism in All Tissues, as Studied in Thyroidectomized Rats. J Clin Invest 1995;96:2828–2838.

18. Wartofsky L. Combination L-T3 and L-T4 therapy for hypothyroidism. Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes 2013 Oct;20(5):460–6.

19. A levizaki M, Mantzou E, Cimponeriu AT, et al. TSH may not be a good marker for adequate thyroid hormone replacement therapy. Wien Klin Wochenschr 2005 Sep;117(18):636–40.

20. H oermann R, Midgley JE, Giacobino A, et al. Homeostatic equilibria between free thyroid hormones and pituitary thyrotropin are mo­ dulated by various influences including age, body mass index and treatment. Clin Endocrinol (Oxf) 2014 Dec;81(6):907–15.

21. M eulenbelt I, Min JL, Bos S, et al. Identification of DIO2 as a new susceptibility locus for symptomatic osteoarthritis. Hum Mol Genet 2008 Jun 15;17(12):1867–75.

22. Panicker Vijay, Saravanan Ponnusamy, Vaidya Bijay, et al. Common Variation in the DIO2 Gene Predicts Baseline Psychological WellBeing and Respons to Combination Thyroxine Plus Triiodothyronine Therapy in Hypothyroid Patients. J Clin Endocrinol Metab May 2009, 94(5):1623–1629.

23. M cAninch Elizabeth A, Jo Sungro , Nailliw Z. Preite, et al. Prevalent Polymorphism in Thyroid Hormone-Activating Enzyme Leaves a Genetic Fingerprint that Underlies Associated Clinical Syndromes. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2015; jc.20144092.

24. Peeters Robin P, vav der Deura Wendy M, Visser Theo J. Genetic variation in thyroid hormone pathway genes; polymorphisms in the TSH receptor and the iodothyronine deiodinases. Eur J Endocrinol Nov 1 2006:655–662.

#3 2016

45

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÖNET SITTER I HJÄRNAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Annica Dahlströms bok om skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Debatten om boken har varit het, men vi hoppas att boken bidrar till en konstruktiv samhällsdebatt och att läsaren själv bildar en egen uppfattning om sitt liv som kvinna/man, som livet som människa!

I boken beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra personlig­ heter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Författaren vill framhäva kvinnors mentala egen­ skaper och de i dag föga uppskattade arbetsinsatser som föräldrar, fr.a. kvinnor, gör i familjen. Vetenskapliga resultat visar klart att, i princip är kvinnors och mäns hjärnor upp­ byggda enligt olika mallar, utmejslade under evolutionen för att i samarbete säkerställa artens överlevnad.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 270 kr exkl. porto)

Om författaren: Annica Dahlström är prof. emerita i histologi med neurobiologi. Hon har forskat och undervisat vid av­ delningen för Anatomi och Cellbiologi, Göteborgs Universitet mellan åren 1968–2008. Under sin tid vid Karolinska Institutet, har hon, tillsammans med en kollega, upptäckt och utfört den första kartläggningen av bansystem i hjärnan av nervceller med serotonin, noradrenalin och dopamin (1964–1965). Dahlström disputerade som 25­åring vid Karolinska Institutet på en avhandling som kartlade vad som sker inuti nerv­ celler vad gäller transporter och omsättning av noradrenalinlagrande organeller (små funktionellt viktiga partiklar). Under 1994­1997 var hon även prorektor vid Göteborgs Universitet.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Könet sitter i hjärnan” Av Annica Dahlström Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 46

#3 2016

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

IBD-vård i världsklass på Karolinska

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Henrik Arnell, överläkare med kollegan Christina Wahlstedt, sjuksköterska på barngastroenterologin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Vården av inflammatorisk tarmsjukdom IBD på Karolinska Universitetssjukhuset ligger enligt en extern genomlysning av ett 20-tal IBD-center runt om i världen i världsklass. En av anledningarna till framgångarna är den så kallade IBD-skolan som bidrar till pålästa patienter och ett sammanhållet arbetsteam.

De flesta patienter får sin diagnos i tidiga tonåren. Efter undersökningar och diagnos och behandlingsstart får patienten och föräldrarna gå den så kallade IBD-skolan. Då bokas en halvdag då de får träffa den läkare, sjuksköterska, dietist och psykolog eller kurator som ska ingå i patientens team. De går igenom allt om sjukdomen, från olika behandlingsalternativ, sjukdomsprognos och forskningsprojekt till vad de kan förvänta sig av vårdpersonalen och vad de själva ska tänka på i kontakten med sjukhuset.

– Det blir lättare att arbeta som ett team om man har träffat patienten på det här sättet. Vi ger patienterna själva de verktyg de behöver för att förstå. Förstår man sin sjukdom och varför man måste ta mediciner, prover och bli undersökt så blir processen framöver mycket lättare, säger Henrik Arnell, överläkare och sektionschef på överläkare och sektionschef på barngastroenterologin,, Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Genom IBD-skolan får också patienten och anhöriga information om bra länkar där de kan läsa mer om sin sjukdom. Verksamheten har under flera år även arbetat med att korta tiden från det att remissen inkommer, till att patienten genomgår undersökning i narkos och därefter nödvändiga röntgenundersökningar för att få diagnosen. Detta för att snabbt få igång en effektiv behandling.

– IBD-skolan är en av de saker vi har känt är bra. När våra patienter går över till vuxenvården ska de vara väl pålästa om sin sjukdom. Vi är väldigt stolta över vår IBD-vård. Vi känner att vi har kommit långt när det handlar om att se enskilda patienter och deras behov, säger Henrik Arnell.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se #3 2016

47

Gentester vägleder till behandling av autism En av flera orsaker till autism, ADHD, extrem trötthet och en del andra besvär kan vara mutationer i den så kallade MTHFR-genen. Med enkel provtagning kan sådana förändringar kontrolleras och behandling med kosttillskott ges.

MTHFR-genen bidrar till att folsyra omvandlas i flera steg till metylfolat och har stor betydelse för kroppens biokemi.

Om denna gen inte fungerar som den ska kan kedjereaktioner uppstå som kraftigt försämrar kroppens ämnesomsättning. Minskad bildning av viktiga signalsubstanser som melatonin, dopamin och serotonin kan bli följden.

Om funktionshinder eller allvarliga sjukdomar beror på dåligt fungerande MTHFR-gener finns enkla metoder till bättre hälsa. Analysmetoder finns liksom möjlighet att ge kosttillskott för att ”smita förbi” kroppens försämrade förmåga att bilda ett viktigt enzym. Det ger hopp för framtiden.

Störd metylering och ökad sjukdom

MTHFR-genen har en nyckelfunktion i kroppen och bör därför kontrolleras vid flera olika sjukdomstillstånd.

Fakta: MTHFR­genen kodar för bildning av enzymet (5,10­me­ tylhydrofolatreduktas) som gör det möjligt för cellerna att reducera folsyra till 5­metylentetrahydrofolat, vilket hjälper homocystein att bilda det viktiga ämnet s­adenosylmetionin (SAMe). SAMe behövs för att effektivt donera metylgrupper.

Mutationer i MTHFR­genen försämrar bildningen av enzy­ met, vilket i sin tur påverkar kroppens tillgång till metylgrup­ per och ökar andelen homocystein i blodet. Kroppens meta­ bolism kan försämras med påverkan på immunförsvaret och avgiftningen liksom på bildningen av signalsubstanser och

48

#3 2016

Genen har till uppgift att koda för bildning av ett enzym som omvandlar folsyra till en form av metylfolat. Metylfolat i sin tur är nödvändigt för omhändertagande av homocystein och bildning av viktiga metylgrupper. De senare är viktiga för tillverkning av hjärnans signalsubstanser, cellernas energi, reglering av andra geners aktivitet liksom för ett väl fungerande immunförsvar och hormonsystem.

Mutationer som orsakar försämrad funktion i MTHFRgenen kan ge många olika besvär och sjukdomar, som exempelvis ökad risk för autism, sömnproblem, cancer, hjärtkärlproblem, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi och depressioner (1, 2). En del kanske är sjuka helt i onödan då ett enkelt och relativt billigt gentest finns tillgängligt.

Kosttillskottet metylfolat

Behandling vid problem med avvikelser i MTHFR-genen består av tillskott av metylfolat och ofta även vitamin B12.

Därmed normaliseras kroppens biokemi och de viktiga metylgrupperna produceras i den takt kroppen behöver.

Hur kroppens metylering fungerar och varför dess funktion är nödvändig för att sätta på och stänga av gener hormoner. Metyleringen är också viktig för hur generna ut­ trycks och fungerar, vilket särskilt gäller under fosterstadiet då olika organ bildas.

I vissa fall kan högt intag av folsyra minska risken för för­ sämrad metylering. Bättre är dock att direkt tillföra metylfo­ lat och vid behov även vitamin B12.

Källa: Oberg, E, Givant, C, Frisk, B, Parikh ” Bradley, R (2015).

Epigenetics in Clinical Practice: Characterizing Patient and Provider Experiences with MTHFR Polymorphisms and Metylfolate

Illustration: Diagram av metylering cykeln

finns beskrivet i flera artiklar (3, 4). Läkaren Amy Yasko har ett behandlingsprogram i USA där hon utgår från gentester och därefter föreslår kosttillskott eller andra åtgärder för att optimera kroppens funktioner. Framför allt har hon arbetat med autistiska barn med mycket bra resultat (5).

Den svenska psykiatrikern Harald Blomberg har under senare år behandlat autistiska barn med metylfolat och vitamin B12. Hans erfarenhet visar att vitamin B12 ensamt tidigare hjälpte många autistiska barn, men när han också gav dem metylfolat blev förbättringen snabbare och mer påtaglig (6).

Under 2000-talet har bland annat forskare vid Gottfrieskliniken beskrivit tillfrisknande från kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi och mycket annat med hjälp av tillskott av folsyra och vitamin B12 (7, 2). På deras mottagning finns många exempel på personer som blivit helt besvärsfria efter kosttillskott.

MTHFR-genen och risk för autism

Flera olika mutationer finns i MTHFR-genen. De mest undersökta variablerna betecknas som C677T och A1298C. Alla har två exemplar av var och en av dessa, eftersom man får en från mamman och en från pappan.

En del personer har två dysfunktionella variabler och har då extremt dålig produktion av de enzymer genen kodar för. Har man en av varje är det bättre, men det kan ändå innebära en minskad enzymproduktion.

För C677T-variabeln gäller att om man har två sådana

minskar enzymproduktionen med 50 – 60 procent och har man en av varje försämras produktionen med 30 procent (8, 9). Därmed reduceras kroppens förmåga att kunna donera metylgrupper för att exempelvis sätta på eller stänga av gener, vilket är särskilt viktigt i fosterstadiet. Mycket folsyra tycks minska riskerna och därför rekommenderas gravida att ta extra folsyra.

Förekomst av genvarianten C677T skiljer sig mellan olika befolkningsgrupper. I Europa och Nordamerika har 5-30 procent denna genvariant och det finns också kopplingar till autism (8). Orsakerna till autism är sannolikt mer komplicerade än så och MTHFR-genen är därför bara en del i det orsakspussel som behöver läggas (10).

Risk för näringsbrister i cellerna

Hos barn med autism har forskare funnit låga halter av bland annat glutation och cystein samtidigt som halterna homocystein varit höga (11, 12). Lågt glutation kan minska tillgänglig mängd folsyra och vitamin B12 då dessa vitaminer är känsliga för oxidation och lätt förstörs om de inte skyddas av glutation i cellerna (12).

Samma forskare som citerats ovan har funnit att glutationhalten kan vara normal i blodet, men för låg inne i cellerna. Glutation är viktigt för kroppens funktion, är en kraftig antioxidant och bidrar till kroppens avgiftning.

Forskning visar att gifter som till exempel kvicksilver försämrar metyleringen.

Kombinationen med förändringar i MTHFR-genen och exponering för tungmetaller kan därför få allvarliga effekter. Detta kan vara en av flera förklaringar till att autism ibland kopplas till vaccinationer, då dessa innehåller aluminium och tidigare även hade tillsatser av kvicksilver (13).

Det finns således många skäl till att i vården kontrollera eventuella avvikelser i MTHFR-genen och att ge adekvat supplement till dem som har sådana genetiska problem.

Att själv testa de här nämnda kosttillskotten är också en möjlighet.

ANN-MARIE LIDMARK

Referenser: 1. O berg, E, Givant, C, Frisk, B, Parikh, C & Bradley, R (2015). Epigenetics in Clinical Practice: Characterizing Patient and Provider Experiences with MTHFR Polymorphisms and Methylfolate. J Nutrigenet Nutrigenomics. 8; 137-150 2. Regland, B (2008). B-vitaminer i hög dos för effektiv behandling av psykiska besvär. 2000-talets vetenskap 1/2008; 8-10 3. M ullan, N & Yasko, A (2004). Demystifying genes: Your child´s most important biochemistry. Autism Science Digest. The Jour­ nal of Austimone. Issue 3; 21-29 4. S chaevitz, LR & Berger-Sweeney, JE (2012). Gene-Environment Interaction and Epigenetic Pathways in Autism: The importan­ ce of One-Carbon Metabolism. ILAR Journal. 53:3/4; 322-340 5. http://www.dramyyasko.com 6. Muntliga uppgifter, våren 2016 7. R egland, B, Forsmark, S, Halaouate, L, Matousek,M, Peilot, B, Zachrisson, O & Gottfires, C-G (2015). Response to Vitamin B12 and Folic Acid in Myalgic Encephalomyelitis and Fibromyalgia. PLOS ONE. 10(4):e124648 (e-pub) 8. B oris, M, Goldblatt, A, Galanko, J & James, J (2004). Association of MTHFR Gene Variants with Autism. J Am Phys Surgeons.

9(4); 106-108 9. R ai, V (2016). Association of methylentetrahydrofolate reductase (MTHFR) gene C677T polymorphism with autism: evidence of genetic susceptibility. Metab Brain Dis. 8 mars 2016. (e-pub) 10. L idmark, A-M: Frisk utan mediciner. Om ADHD och autism. Nature Associates Förlag, Stockholm, 2016 11. Adams, JB, Audhya, T, McDonough-Means, S, Barnhouse, S & Lee, W (2011). Nutritional and metabolic status of children with autism vs. neurotypical children, and the association with autism severity. Nutr Metabol. 8(34). E-pub 12. Pasca, SP, Dronca, E, Kauksár, T, Craciun, EC, Endreffy, E, Ferencz, BK, Iftene, F, Benga, I, Cornean, R, Banerjee, R & Dronca, M (2009). One carbon metabolism disturbances and the C677T MTHFR gene polymorphism in children with autism spectrum disorders. J Cell Mol Med. 13(10); 4229-4238 13. K ern, JK, Haley, BE, Geier, DA, Sykes, LK, King, PG & Geier, MR (2013). Thiomersal Exposure and the Role of Sulfation Chemistry and Thiol Availability in Autism . Int J Environ Res Public Health. 10; 3771-3800

#3 2016

49

Kolloidalt silver kan k att ha stor framtida b

komma betydelse

Det har på senare tid diskuterats en del på sociala media och press om kolloidalt silver – verksamt mot infektioner, inflammationer och även cancer - humbug och farliga biverkningar?

Kolloidalt silver är nanopartiklar i destillerat vatten. Halterna rör sig om 10-20 ppm (parts per million), vilket innebär att partiklarna väger 0,1 g i 99,999 g vatten. Deras storlek ligger runt 10-20 nanometer (10 -9 meter). Åttio procent av partiklarna är i jonform Ag+ och resterande tjugo procent består av oladdade silverpartiklar. Det handlar således om mycket svaga koncentrationer och så små partiklar att de kan ta sig in i kroppens celler genom cellväggarna, men även in i olika mikroorganismers cellväggar, exempelvis olika sorters bakterier, svampar och amöbor. Jämför med de 25 nanometer små oxiderade LDL-partiklarna, som tar sig igenom blodkärlens väggar och bidrar till plackbildning och arterioscleros!

Spårämne av silver finns i kroppen hos alla människor och djur. Den allra största delen av det silver, som vi får i oss via dricksvatten och mat, utsöndras till 99 procent.

(3). Våra jordar innehåller små mängder silver, som tas upp i frukt och grönt direkt eller i animalisk föda genom fodret som djuren ges. Normalt får vi i oss 70-88 mikrogram dagligen. Under en livstid kan mängden intaget silver vara upp till 10 gram, den så kallade nolleffektdosen (NOAEL-No Observable Adverse Effect Level) enligt WHO. Det motsvarar sex teskedar 10 ppm kolloidalt silver varenda dag under en 80- årig livstid. Rent silver i sig själv är inte giftigt. Levern tar hand om huvudparten och eliminerar silvret genom gallan och avföringen, medan njurarna utsöndar en mindre del. Om silver av #3 2016

51

någon anledning skulle ansamlas i kroppen, exempelvis vid allvarlig leversvikt eller vid användning av stora doser silver i löslig form, till exempel giftigt silvernitrat eller silverklorid, har man som biverkan funnit en blåfärgning av hud och ögonvitor och troligen även inre organ, så kallad argyri. Den är i sig ofarlig men bestående. (1).

Det är fortfarande omtvistat att använda kolloidalt silver som kosttillskott för att befrämja hälsa och förebygga sjukdomar.

Livsmedelsverket förbjöd försäljning av kolloidalt silver år 2010.

Miljontals amerikaner tar kolloidalt silver

WHO anger i sina riktlinjer för silver i dricksvatten att vatten få innehålla upp till 100 mikrogram silver per liter för bakteriostatisk effekt på vattnet och upp till 150 mikrogram per liter för desinfekterande verkan. Två teskedar 10 ppm kolloidalt vatten motsvarar 100 mikrogram rent silver. Användning av silver i desinficerande syfte, har en flertusenårig historia. Kolloidalt silver används som vattenreningsmedel i dricksvatten och i fartygs färskvattentankar sedan 1970-talet. NASA har silvernanopartiklar som reningsmedel i vattenåteranvändningen på rymdskeppen. Kolloidalt silver är lagligt registrerat som vattenreningsmedel. Man använder kolloidalt silver som desinfektionsmedel på ytor som skall hållas så sterila som möjligt i till exempel sjukhusmiljöer, men enligt uppgift även i japanska tunnelbanor på handtag, ledstänger och dyligt.

Anatomi av en djur-/människocell

52

#3 2016

Det är fortfarande omtvistat att använda kolloidalt silver som kosttillskott för att befrämja hälsa och förebygga sjukdomar. Livsmedelsverket, som är den myndighet som har översyn över kosttillskott, förbjöd försäljning av kolloidalt silver år 2010. Man anför tre hälsorisker med silver; blåfärgningen av hud och ögonvitor, farhågor om att silverjoner skulle göra bakterier silverresistenta och öka risken för antibiotikaresistens samt att nanopartiklarna skulle binda sig till kroppens proteiner och påverka kroppscellerna. Man anser inte att silver är något nödvändigt ämne för kroppen.

Food and Drug Administration (FDA) i USA har gjort en motsatt bedömning av kolloidalt silver och godkänt det som kosttillägg. Miljontals amerikaner tar kolloidalt silver utan rapporterade biverkningar. American Biotech Labs har gjort en säkerhetsstudie på kolloidalt silver använt som kosttillägg. Man fann inga sjukliga förändringar i metabola värden, blod- eller urinanalyser, ej heller morfologiska förändringar i lungor, hjärta eller bukorgan.

Verksamma mot vissa antibiotikaresistenta bakterier

Man har de senaste sex åren gjort ingående studier, som belyser verkningsmekanismer samt studier över positiva och negativa effekter av kolloidalt silver i olika koncentrationer och olika partikelstorlekar. Det blev oftast fullgod effekt med 10 ppm, även om effekten i vissa fall kom snabbare med en högre koncentration, 20-30 ppm.

När det gäller storleken fick man bäst effekt med de små partiklarna på 5-10-20 nm. Studierna har gjorts på laboratorier, dvs in vitro studier på biologiska material samt på olika djurslag. Ytterst få studier finns gjorda på människor med infektionsjukdomar och cancer. Här finns endast fallbeskrivningar, också kallat anekdoter. Kolloidalt silver kan inte godkännas som läkemedel, eftersom det ännu inte finns tillräckliga humanstudier och preparationer med en reglering av innehåll, koncentrationer och sterilitet enligt läkemedelsförordningen. De inledande studierna, som gjorts utifrån metabola hypoteser, är dock mycket lovande och kan komma att ha stor framtida betydelse.

Forskarna har kunnat belägga ett flertal olika verkningsmekanismer i dessa studier. Det har visat sig att silverpartiklarna kan ta sig igenom bakteriernas cellväggar och trasa sönder dem, att silverpartiklarna tar sig vidare in i cellernas cytoplasma och angriper mitokondrierna.

I dessa cellernas energifabriker producerar silverpartiklarna ROS (reactive oxygen species) som stör energiproduktionen och får bakteriecellen att gå i tidig apoptos, så kallad programmerad celldöd. Döda bakterier drar till sig ytterligare silverpartiklar och kan som zombis ta död på ytterligare omgivande levande bakterier. Kolloidalt silver har således ett angreppssätt som ger sig på bakteriernas energiförsörjning och överlevnadsförmåga, och den är gemensam för alla bakterier. Man kan därför lätt förstå varför kolloidalt silver kan verka som ett bredspektrumantibiotika. Forskarna har vidare funnit att silverjonerna är verksamma mot vissa antibiotikaresistenta bakterier, såsom methicillinresistenta gula staphylococcer (MRSA), resistenta Escherichia coli och pseudomonasbakterier.

Dessa bakterier bildar ett skyddande hölje av biofilm runt sig, vilket är svårgenomträngligt för vanliga antibiotika, men åtkomligt för de små silvernanopartiklarna.

Biofilmens matrix kommer i obalans av att silverjonerna binder sig till grupper av molekyler i biofilmen. Kolloidalpartiklarna tar sig även igenom de tjocka väggarna hos resistenta tuberculosbakterier.

Med tanke på svårigheterna att hitta nya familjer av antibiotika mot dessa resistenta stammar, öppnar sig här möjligheten att utveckla ett ny biocidaktiv substans.

Man har vidare testat infektioner på däggdjursceller in vitro med lågdos kolloidalt silver i kombination med våra traditionella antibiotika; Ampicillin, Penicillin, Piperacillin, Cefuroxim, Gentamycin, Tetracyklin, Erytromycin

och ett flertal ytterligare. Det visade sig att man fick en synergistisk effekt, dvs man fick en bättre effekt på infektionen med en lägre halt av antibiotika än standarddosen. (1).

Inflammationen runt de infekterade hudområdena dämpas

Inom sjukvården används silverjonbeklädda sårkompresser med gott resultat för att förhindra bakterieinfektioner.

Man har dessutom sett en snabbare läkning med tillskott av frisk vävnad.

Silvernanopartiklar får täcka ytor på olika implantat och främmande kroppar såsom tandproteser, benproteser, hjärtkatetrar, urinkatetrar och ortopediska implantat. Silverjonerna har enligt studier in vitro och enligt djurstudier dessutom en blodförtunnande effekt via trombocyterna, vilket bör minska risken för blodproppsbildning. (1). Den låga giftigheten gör att silvernanopartiklar kan inandas som spray, intagas via munnen, appliceras på huden eller användas via urinvägarna eller via blodbanan. (2).

Vad gäller resistenta svampinfektioner med bl a Candida albicans och Candida glabrata, så fungerar kolloidalt silver bra t o m bättre än traditionella svampmedel såsom ketoconazole, fluconazole, och griseofulvin. Silverjonerna förstör även här cellväggarna och förhindrar knoppningprocessen. Även svampar kan skydda sig med ett biofilmhölje, som hindrar sedvanliga svampmedel, men släpper igenom silvernanopartiklar. I analogi med bakteriebekämpning ökar den svampdödande effekten av Fluconazole och Griseofulvin i närvaro av silvernanopartiklar. (1).

Man har testat silverjoner på tånagelsvamp och funnit en bättre effekt än med fluconazole och lika bra som med amphotericin B. (1).

Inflammationen runt de infekterade hudområdena dämpas vid närvaro av silvernanopartiklarna. Dessa nanopartiklar har även visat sig ha effekt på astma, som är en sjukdom med stort inslag av inflammation och allergi.

Studier visar att nanopartiklarna har en cytokinhämmande effekt, vilket bromsar den inflammatoriska reaktionen.

Hur kan kolloidalt silver ta död på virus? Forskarna har funnit en antiviral effekt av silverjoner in vitro på HIV-1 infekterade celler, på H1N1 influenza A virus och på hepatit B virus. Silverjonpartiklarna binder sig till virus-DNA och hindrar virus från att föröka sig, vilket kan förklara den antivirala effekten. Försök finns att täcka kondomer med silvernanopartiklar för att förhindra HIV-smitta. Forskning finns även på att tillverka en vaginalkräm med silvernanopartiklar för att minska risken för HIV-smitta hos kvinnor med HIV-positiva partners.

Det finns in vitro studier gjorda på silvernanopartiklar

och olika sorters cancerceller. Man har testat allt från maligna hjärntumörceller, lungcancerceller, bröstcancerceller, levercancerceller, kroniska myelomceller, bencancerceller och coloncancerceller. Den huvudsakliga mekanismen består i silverjonpartiklarnas överproduktion av ROS och angrepp på mitokondrierna som i sin tur leder till för tidig celldöd, apoptos.

Verkningsmekanismen tycks vara densamma, även om vissa typer av cancerceller är mer eller mindre känsliga för silvernanopartiklarna. I studierna har man inte sett någon ökad toxicitet för friska celler. Det förefaller logiskt, då deras mitokondrier är intakta, medan cancercellernas energi och andningsförmåga är väsentligt nedsatt. Enligt nyare forskning betraktas cancer som en mitokondriesjukdom och inte som ett angrepp på kärnans DNA. (3,4).

Inom sjukvården används silverjonbeklädda sårkompresser med gott resultat för att förhindra bakterieinfektioner. Man har dessutom sett en snabbare läkning med tillskott av frisk vävnad.

En annan mekanism finns hos hjärntumörer orsakade av glioblastom. Dessa cancerceller glufsar i sig silvernanopartiklar genom s k endocytos. Inte så klokt, då silvret gör DNA instabilt och hämmar celldelningen, varför cellen går i apoptos.

Det finns cancertyper som är multiresistenta mot sedvanliga cytostatika. Närvaro av silvernanopartiklar har givit traditionella cytostatika en bättre effekt.

Sammanfattningsvis, kan man säga att det otvetydligt finns en väl etablerad konsensus över kolloidalt silver som vattenreningsprodukt och som desinfektionsmedel.

Livsmedelsverket har förbjudit kolloidalt silver som kosttillskott, fastän det är godkänt av FDA i USA. Det finns redan en mängd in vitro studier och djurstudier som belyser silvernanopartiklarnas antimikroba och anticancerösa verkningsmekanismer i biologiska system. Inga studier har kunnat visa att silvernanopartiklar är giftiga eller har en negativ inverkan på friska kroppsceller. Fortsatta forskningsinsatser behövs för att till fullo kunna implementera silvernanopartiklarna i vår terapeutiska arsenal.

AGNETA SCHNITTGER Med. Dr. Gynekologi vidareutbildad i nutrition och diabeteslära, bosatt i Gordes Frankrike.

Referenser: 1. h ttp://thesilveredge.com/studies.shtml#.Vv45k8tJl9A där man under rubriken Clinical Studies and Reports on the Antimicrobial Qualities of Colloidal Silver finner abstrakt och länkar till studier refe­ rerade i texten.

2. Current Problems in Dermatology 2006; 33:17-34 Alan B Lansdown.

3. http://www.dartmouth.edu/.../more-metals/silver-fag.html 3. Thomas Seyfried: Cancer as a Metabolic Disease: On the Origin, Management and Prevention of Cancer.

4. R ecito Förlag, Dito: Schnittger: Låg Insulin Regim vid metabolt syndrom, binjureutmattning och hjärntrötthet. Kapitel V. #3 2016

53

IG D L IL T E D N A D U J B R E T IV EXKLUS !

S S E C C A K S IN IC D E M R E S SOM LÄ edicinsk Access M en ng ni tid r se lä m so du n ka Nu Maten, evolutionen er ck bö lts hu en ur B an ör G pa kö eller människoföda? yt m t, os ok le Pa n na är hj h oc till specialpris. n ne io ut ol ev la el xu se en D h oc inskaccess ic ed /m se a. in ag .p w w w r: hä ll Bestä 5-31 eller så lån Erbjudandet gäller t.o.m. 2016-0 frakt.

Priserna inkluderar moms och

Du kan även beställa på

info@tmme dia.se

gt lagret räcker.

eller 0652-15

149 kr

199 kr

MATEN, EVOLUTIONEN OCH HJÄRNAN. PALEOKOST, MYT ELLER MÄNNISKOFÖDA?

DEN SEXUELLA EVOLUTIONEN

GÖREN BURENHULT

GÖREN BURENHULT

(Ordinarie pris 249 kr)

Vad ska vi äta – och vad ska vi inte äta?

Ursprungsbefolkningarna har svaret

(Ordinarie pris 265 kr)

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller.

1 10

Unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med sådana motorikstörningar.

– I fjol opererades fyra barn med dystoni och vi har flera under utredning både från sjukvårdsregionen, Norrland och andra delar av landet.

Internationellt har barn opererats även tidigare. Metoden uppmärksammas alltmer när det gäller barn och den tekniska utvecklingen gör det möjligt att operera allt yngre patienter, säger Elena Jiltsova, neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

Enligt Elena Jiltsova lindras symtomen bättre med DBS än läkemedel för unga med dystoni. I vissa fall är operationen det enda alternativet och ju tidigare man opererar desto bättre blir resultatet. Då kan man bryta mönstret av felaktiga nervsignaler.

Hon betonar att det finns ett mörkertal, att många unga med dystoni har gått utan rätt diagnos med svåra symtom länge innan de remitteras till Akademiska sjukhuset.

– Det är oerhört viktigt att patienter med motorikstörningar utreds och följs upp av ett multidisciplinärt team, med specialister inom psykologi, neurologi, neurokirurgi och fysioterapi. I teamet på Akademiska, som mig veterligen är det första i sitt

slag i Sverige, ingår även en specialistsjuksköterska som kan ge stöd och hjälp till föräldrarna, fortsätter Elena Jiltsova.

Störning i hjärnans rörelsecentrum

Dystoni är en kronisk, neurologisk sjukdom som beror på en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktiviteten. Den som drabbas har svårt att balansera/styra rörelser och har återkommande ofrivilliga muskelsammandragningar (spasmer). Även kroppshållningen kan påverkas.

Djup hjärnstimulering (DBS) innebär att man via elektroder stimulerar den del av hjärnan som styr

Elena Jilsova neuro­ kirurg.

finmotoriken. Lite förenklat går det till så att 1-2 elektroder opereras in i basala ganglier, ett område centralt i storhjärnan djupt under hjärnbarken som hanterar/styr informationen om muskeltonus och kroppshållning.

Elektroderna får elektriska impulser (svagström) från en dosa, liknande en pacemaker som är programmerbar, batteridriven och placeras under huden på bröstkorgen. Vid behov kan patienten själv reglera både intensitet och frekvens på strömmen. Detta, menar Elena Jiltsova, är en stor fördel eftersom muskelsammandragningarna kan variera mycket.

Förutom vid Parkinsons sjukdom och dystoni används DBS för att lindra symtom vid svår epilepsi, tvångssyndrom och tremor (darrningar eller skakningar, som orsakas av ofrivilliga, rytmiska muskelsammandragningar oftast i händerna).

Källa: Akademiska sjukhuset

DBS.Akademiska. Foto: Elisabeth Tysk

Fakta: Dystoni En kronisk, neurologisk sjukdom som leder till ofrivilliga muskelsammandragningar och beror på en störning i hjärnans rörelse­ centrum som styr muskelaktiviteten.

Drabbar 300­400 personer per miljon invånare.

Den vanligaste bakomliggande orsaken är genetisk och kopplad till en mutation i vissa gener.

Andra orsaker är medicinering (t ex neuroeleptika), problem med metabolismen, dvs kroppens förmåga att bryta ned vissa ämnen eller trauma/blödning.

Kan vara ett av flera symtom hos barn med CP­skada.

#3 2016

55

Individen i fo

– 12:e Nordiska Parkinson­ fördjupningsmötet för sjuksköters

okus

skor

Den 21–22 januari 2016 samlades ett 70-tal sjuksköterskor från Sverige, Norge och Danmark för det 12e fördjupningsmötet om Parkinsons sjukdom. Mötet var det sista som genomfördes i Parkinsonförbundets regi; nästa år tar Vårdföreningen Movement Disorders över arrangörskapet.

Carina Hellqvist, parkinsonsjuksköterska på neurologiska kliniken i Linköping och doktorand vid Linköpings universitet, framhöll att parkinsonsjuksköterskan är en expert med det övergripande målet att förbättra långtidsprognosen för patienter och anhöriga samt att minska sjukdomens påverkan på det dagliga livet. I en intervjustudie av hur patienter och make eller maka uppfattar parkinsonsjuksköterskans stöd kunde fyra kategorier urskiljas: professionell kompetens, omvårdnadshandlingar, tillgänglighet och emotionellt stöd. Av dessa rankades emotionellt stöd som den mest betydelsefulla.

Studien visade också att de viktigaste egenskaperna hos en parkinsonsjuksköterska är goda faktakunskaper, förmåga att ge goda råd när frågor eller komplikationer uppstår och förståelse för de påfrestningar som sjukdomen innebär.

Parkinsonsjuksköterskan ska också kunna ge känslomässigt stöd, vara tillgänglig och därmed skapa trygghet, lyssna aktivt och bedöma vilka insatser som behövs.

Fler män än kvinnor får DBS

Gun-Marie Hariz, docent i arbetsterapi från Umeå universitet, berättade att behandling med djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS) är vanligare hos män än hos kvinnor, trots att förbättringen i livskvalitet efter DBS är större hos kvinnor än hos män. De motoriska fördelarna av DBS är lika stora hos båda könen.

Ur resultaten från en intervjustudie fokuserad på processen inför DBS kunde tre patientkategorier identifieras. Den första utgjordes av patienter som tar egna initiativ och innefattade fler individer med högre utbildning och ledande positioner än de andra kategorierna. I den andra kategorin fanns patienter som accepterar operation när detta föreslås, medan den tredje kategorin patienter var tveksamma och avvaktande. Generellt var andelen män högre i kategori 1 och 2 medan kvinnorna var mer tveksamma.

– Många patienter måste kämpa för att få remiss till DBS, sa Gun-Marie Hariz. Både patienternas önskemål och deras position i samhället bidrar till den ojämna könsfördelningen. #3 2016

57

Depression hos parkinsonpatienter leder ofta till koncentrationssvårigheter, mer sällan till Neurolog Anders Johansson, Karolinnedstämdhet. Trots stora påfrestningar för de ska universitetssjukhuset, gav exempel anhöriga är depression ofta underbehandlad. på teknik för distansuppföljning av patienter med Parkinsons sjukdom. metoder kan prövas. Meditation, kroppsskanning och En PKG-accelerometer bärs på handleden och registlättare yoga kan tränas via webben med hjälp av en webbrerar rörligheten under en veckas tid. Förutom kontroll kamera. Metoderna ger patienterna lugn och självinsikt av medicinering ger den information om bland annat och hjälper dem att få nya perspektiv på tillvaron. dosglapp och svåra fluktuationer. PKG kan i många fall ersätta inneliggande observation och ger större precision vid val av behandling.

Neuropsykiatriska problem Ett annat exempel är en liten handdator med pekNeurolog Radu Constantinescu, Sahlgrenska universitetsskärm, via vilken patienten uppmanas att göra aktiviteter sjukhuset, berättade att neuropsykiatriska problem vid vid bestämda tider, t ex rita figurer eller bedöma sitt Parkinsons sjukdom kan orsakas av sjukdomsrelaterade tillstånd. Resultaten gör det möjligt att följa förändringar processer i hjärnan eller biverkningar av medicinering, i patientens tillstånd över tid. men även av andra sjukdomar och psykosociala faktorer, Telemedicinsk hemtitrering är en effektiv metod för t ex ensamhet. inställning av dos i hemmet. Kommunikationen mellan Så kallad mild kognitiv nedsättning påverkar inte patient och klinik sker via videolänk några gånger per dag. funktionen men ökar risken för demens i senare stadier.

Videokonsultationer mellan neurologer kan effektiParkinson-demens och Lewybody-demens däremot visera utredningsprocessen, som traditionellt är trög och medför omfattande funktionsnedsättning. Riskfaktotidskrävande. Exempelvis kan en remittering ersättas av rer för demens vid Parkinsons sjukdom är bland annat videodialog med en specialist, och beslut om behandling neuropsykiatriska problem som apati, hallucinationer och eller dosjustering kan fattas på basis av samråd med depression, REM-sömnstörning, hög ålder, manligt kön läkare utanför kliniken. och lång sjukdomstid.

För patienten innebär det telemedicinska konceptet Behandlingen av Lewybody-demens kan, förutom många fördelar. Väntetider blir radikalt förkortade, trygginformation och stöd, innefatta eliminering av eventuella heten ökar då alla läkare har tillgång till ett kompetent andra bidragande sjukdomar, översyn av medicinering nätverk, endast de som verkligen är i behov av avancerad samt behandling av eventuell depression. Alzheimervård behöver remitteras till sjukhus och onödigt lidande på läkemedel har visats ha effekt vid Parkinson-demens och Lewybody-demens, men många andra medel som grund av felaktig eller otillräcklig behandling elimineras. används är dåligt dokumenterade. Fysisk och kognitiv träning kan ha god effekt på uppmärksamhet och minne, Hjärntrötthet och kan fördröja kognitiv försämring.

Neurolog Birgitta Johansson, Psykiatriska störningar som t ex psykos kan ge symtom Göteborgs universitet/Sahlgrenska som hallucinationer och vanföreställningar. En akut orsak universitetssjukhuset, berättade att till psykos kan vara parkinsonmedicineringen, vilken i så mer än hälften av alla parkinsonpafall bör ändras om så är möjligt. tienter drabbas av hjärntrötthet, en Depression hos parkinsonpatienter leder ofta till mental trötthet som gör att man får svårt att ta initiativ, hantera sinkoncentrationssvårigheter, mer sällan till nedstämdhet. nesintryck och bemästra stressiga Trots stora påfrestningar för de anhöriga är depression situationer. Vardagsaktiviteter som ofta underbehandlad. Ångest, som är vanligare hos kvinatt läsa tidningen, se på TV eller gå nor och yngre patienter, kan behandlas med rådgivning och handla kan bli svåra och orsaka och avslappning, liksom med antidepressiva läkemedel. irritation, frustration och nedstämdApati ger dålig livskvalitet och kan vara ett tecken på het. Till skillnad från vanlig fysisk framtida demens. Impulskontrollstörning, t ex manier och trötthet kan hjärntrötthet inte enkelt tvångsmässiga aktiviteter, kan orsakas av överstimulering Birgitta Johansson, Neurolog Göteborgs vilas eller sovas bort. av medicineringen. universitet/Sahlgrenska universitets­ sjukhuset Hjärntrötthet är inte samma sak som depression, även om vissa Atypisk parkinsonism symtom är desamma. Utmärkande för hjärntrötthet Neurolog Tove Henriksen från Bispebjerg sjukhus i är koncentrationsproblem, lång återhämtningstid och Köpenhamn, Danmark diskuterade diagnos av atypisk snabb förlust av mental energi. Andra vanliga symtom är parkinsonism, dvs multipel systematrofi (MSA), progressömnproblem, minnesproblem samt ljud- och ljuskänslig- siv supranukleär pares (PSP) och kortikobasal degenerahet. Information om hjärntrötthet, samt en skattningstion (CBD). Diagnosen av atypisk parkinsonism är svår kala som kan användas som diskussionsunderlag finns då många besvär kan se ut som Parkinsons sjukdom. Ett tillgänglig på webben. systematiskt tillvägagångssätt kan vara till stor hjälp.

Man kan inte träna sig att bli mindre hjärntrött men MSA debuterar generellt tidigare än Parkinsons sjukman kan lära sig att hantera problemet genom insikt och dom. Vanliga symtom är tung andning, lutande överaktivitetsreglering. Vissa hjärnstimulerande mediciner kropp (Pisa-syndrom), framåtlutande huvud (anterocollis), som metylfenidat, liksom ett nyutvecklat dopaminstabisluddrigt tal (dysartri), gäll röst och REM-sömnstörning. liserande medel, kan ha god effekt. Även mindfulnessPSP är den vanligaste formen av atypisk parkinsonism.

Teknik underlättar uppföljning

58

#3 2016

Bland symtomen finns bakåtlutande huvud (retrocollis), balansproblem, stelhet, lågt tonläge i rösten och en rad symtom förknippade med ögonen (stel blick, mm).

CBD är en bristfälligt definierad sjukdom med stor osäkerhet i diagnosen. Symtomen är bland annat oförmåga att utföra vissa kroppsrörelser (apraxi) samt ett flertal symtom som är gemensamma för flera neurologiska sjukdomar.

Lust och samlevnad

Birgitta Hulter, sexolog vid SESAM AB, talade om hur man hanterar sexuella problem hos par där ena parten har Parkinsons sjukdom.

Sexualitet är fortfarande ett tabuområde inom vården, men som läkare eller sjuksköterska måste man våga prata om ämnet.

Fyra av fem parkinsonpatienter upplever sexuella problem i samband med sjukdomen. Depression förstärker besvären. Erektionsproblem kan Det goda samtalet behandlas med läkemedel, men enSusanne Lindskov, parkinsonsjukdast efter parsamtal – partnerns medBirgitta Hulter, sexolog vid SESAM AB sköterska från Centralsjukhuset och verkan är mycket viktig! Behandling Högskolan i Kristianstad, och Ragnhild Støkket, rådgimed levodopa eller dopaminagonister kan ge ökad lust, men också tvångsmässig sexfixering, vilket i sin tur kan vare på Norges Parkinsonförbund, spelade upp scener som illustrerade mer respektive mindre lyckad kommuni- leda till skamkänslor och göra problemen svåra att prata kation mellan sjuksköterska och patient. Det är viktigt att om. Ökat sexuellt intresse i kombination med erektionssvikt kan ytterligare öka fixeringen. komma ihåg att besöket på kliniken är till för patienten.

En kronisk sjukdom som Parkinson förändrar både Patienten ska vara den som talar mest. Sjuksköterskan ska de fysiska funktionerna, den sexuella identiteten och ta sig tid att lyssna, visa förståelse och överbrygga språkrelationen med partnern. Insikten om hur dessa tre delar liga problem så att parterna verkligen förstår varandra. hänger ihop kan ligga till grund för samtal om sexualitet.

Som sjuksköterska bör man förbereda sig inför ett Sexuella svårigheter bör helst tas upp tidigt i sjukdomsmöte; att via datorn försöka uppdatera sig om patienten under samtalets gång är respektlöst. Ett möte kan inledas processen, och båda parter ska alltid informeras om risken med att man tillsammans kommer överens om vad mötet för sexuell fixering i samband med medicinering.

– Vissa former av KBT och mindfulness kan vara ska handla om och hur lång tid man har till förfogande. värdefulla verktyg i behandlingen av par med sexuella Eventuella beslut ska om möjligt fattas gemensamt. Även om sjuksköterskan är bäst insatt i de medicinska frågorna problem orsakade av Parkinson, sa Birgitta Hulter. Komså är patienten den som bäst vet hur han eller hon mår. binerad medicinsk och psykologisk behandling ger de Respekt och öppenhet är grundläggande för ett gott bästa resultaten. samtal. Samtalet ska vara en dialog, inte en debatt och Mikaela Karlstedt, sjuksköterska sjuksköterskan bör informera och motivera, inte försöka och doktorand vid Karolinska Inövertyga och eller inta en försvarsställning. Det är också stitutet, presenterade aktuell forskviktigt att uppmärksamma det som inte sägs. ning om situationen för anhöriga till parkinsonpatienter. Det är mycket Nationella Parkinsonskolan i praktiken vanligt att depression och neuropsyCarina Hellqvist återkom och berättade om hur Natiokiatriska problem som ångest och nella Parkinsonskolan (NPS) fungerar i praktiken. NPS, vanföreställningar påtagligt påverkar som startade 2014, är ett utbildningsprogram för persolivskvaliteten även för de närstående. ner med Parkinsons sjukdom och deras anhöriga. NPS Det är också vanligt att anhöriga bygger på kognitiv beteendeterapi och ger kunskaper och med tiden alltmer tar rollen som strategier för att hantera sjukdomen i vardagen. vårdare, ofta utan att själva vara medMan träffas vid sju tillfällen för att diskutera relevanta vetna om det. ämnen som självstyrning, stress, oro/nedstämdhet och Vissa studier visar på en större risk kommunikation. Man genomför också olika övningar, för kvinnliga närstående än manliga Mikaela Karlstedt, sjuksköterska och och efter varje möte får deltagarna en hemuppgift. Grup- att drabbas av bland annat depression. doktorand vid Karolinska Institutet perna är små och leds av utbildade handledare. Idag finns Anledningen kan vara att män, till handledare i flera städer och materialet har anpassats och skillnad från kvinnor, oftare uppfattar rollen som vårdare kompletterats med bland annat fysioterapeutisk grupp­ som en ny, positiv utmaning som bygger självförtroende. träning.

– En skyddande faktor är stöd och gemenskap, t ex – Patienterna tycker att NPS ger värdefulla kunskafrån en anhöriggrupp, sa Mikaela Karlstedt. Forskning per och uppskattar den sociala gemenskapen, berättade visar också att kvaliteten på relationen mellan patient och Carina Hellqvist. En del patienter tycker dock att mötena anhörig har stor betydelse och, föga överraskande, att en tar mycket tid och att hemuppgifterna kan vara lite stresoptimistisk syn underlättar vardagen. sande att hinna med.

TEXT: HELENA NORDLUND Mötet arrangerades av Parkinsonförbundet i samarbete med Vårdföreningen Movement Disorders och med ekonomiskt stöd av AbbVie, Global Kinetics, NordicInfu Care PharmSwed och UCB. #3 2016

59

MEDICINNOTISER

Ny princip för hjärnans kontroll av hormonfrisättning Mängden av hormonet prolaktin i blodet kontrolleras av dopamin. Men systemet kommer lätt i obalans vid viss läkemedelsbehandling, framför allt antipsykotisk, vilket kan leda till sexuella biverkningar. En ny studie vid Karolinska Institutet, på råttor, publicerad nyligen i tidskriften Cell Reports, visar hur dopaminet kan reglera sig själv – och bidrar med ny kunskap om hur biverkningarna uppstår.

– Självregleringen som vi såg gör att det blir ett snabbare system som man kan justera för att undvika att det svänger så mycket, säger Christian Broberger.

Var det något som överraskade med resultaten?

– Vi förväntade oss att hitta någon form av reglering men att läkemedlen gör att det inte blir någon frisättning alls av dopamin, det hade vi inte förutsett. Förhoppningen är att vi kan bidra med ökad förståelse för hur man kan göra läkemedel med färre biverkningar.

Studien har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet.

Publikation: ”Dopamine Autoreceptor Regulation of a Hypothalamic Dopaminergic Network”, Stefanos Stagkourakis, Hoseok Kim, David J. Lyons, Christian Broberger, Cell Reports, online 14 April 2016.

Forskarna har undersökt en grupp dopaminproducerande nervceller som kontrollerar insöndringen av hormonet prolaktin. Prolaktin frisätts framför allt hos den nyförlösta mamman och gör att bröstmjölk produceras, fertiliteten hämmas och att födointaget stimuleras. Annars hålls det vanligen lågt i blodet, tack vare signalsubstansen dopamin som agerar som en broms på prolaktincellerna.

Men bromsen kan släppa, framför allt hos patienter som tar antipsykotiska läkemedel som blockerar dopaminKälla: Karolinska Institutet receptorer, och orsaka problem som impotens, minskad sexlust, utebliven mens och infertilitet.

Vi förväntade oss att hitta någon form av – Det är ganska vanliga, livskvalireglering men att läkemedlen gör att det inte tetsnedsättande biverkningar. Därför blir någon frisättning alls av dopamin, det är det väldigt viktigt att systemet som hade vi inte förutsett. reglerar prolaktin är under strikt kontroll så att hormonnivåerna i blodet är stadiga och anpassade till kroppens behov, till exempel vid graviditet, säger Christian Broberger, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I studien mättes den elektriska aktiviteten hos nervceller och hur de beter sig när de ”pratar med varandra”. Resultatet visar en ny så kallad återkopplingsreglering, där dopaminet själv styr aktiviteten hos dopamincellerna som kontinuerligt känner av intensiteten i sin egen aktivitet.

När forskarna ökade dopaminet runt cellen kunde de se att takten på dopamincellen gick ned. Resultatet kan leda till bättre förståelse för hur hormonkontroll – och därmed även Christian Broberger, docent vid institu­ Stefanos Stagkourakis doktorand biverkningar av neuropsykiatriska tionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutionen för neurovetenskap vid läkemedel – uppstår.

Institutet. Foto: Mika Nitz Pettersson Karolinska Institutet. Foto: Privat 60

#3 2016

MEDICINNOTISER

EU godkänner HUMIRA® (adalimumab) som första linjens behandling av vuxna patienter med plackpsoriasis EU-kommissionen har godkänt HUMIRA (adalimumab) för behandling av måttlig till svår kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som är kandidater för systemisk behandling. Det innebär att HUMIRA nu kan förskrivas som en första linjens behandling för psoriasis. HUMIRA blir därmed den första och enda TNF-alfa-hämmare som godkänts som första linjens behandling av vuxna patienter med moderat till svår kronisk plackpsoriasis och som är lämpade för systemisk behandling.

Psoriasis är en av våra vanligaste folksjukdomar.

Omkring 250 000-300 000 personer i Sverige lever med sjukdomen. Psoriasis är lika vanlig hos kvinnor som hos män och drygt hälften av de drabbade får sjukdomen före 25 års ålder.1 ”Genom godkännandet att använda biologisk behandling med Humira som första systembehandling ökar möjligheterna att snabbare få en väl fungerande

behandling för en stor grupp patienter. Detta är givetvis mycket positivt för de som lever med psoriasis. Idag ser vi en stor underbehandling, många kan gå i tiotals år utan tillfredsställande behandling. Med detta besked får vi större möjlighet att tillsammans med patienterna sätta upp mål för att optimera behandlingen och därmed öka livskvaliteten, säger Tore Särnhult, dermatolog vid Kungsbacka Hudmottagning.”

Psoriasis, som drabbar nästan tre procent av världens befolkning, är en kronisk systemisk sjukdom med en inflammatorisk sjukdomsprocess.

Sjukdomen kännetecknas av fläckar på huden som är röda och kan ha grå eller silvervita fjäll.2-4 Den kan förekomma var som helst på kroppen, men oftast drabbas huden på hårbotten, armbågar, nedre delen av ryggen, naveln och knän.4 Källa: AbbVie

HUMIRA är ett av det mest studerade biologiska läkemedlen och det finns 18 års erfarenhet från kliniska prövningar, som började med reumatoid artrit. 5­6 Sedan första godkännandet för 13 år sedan, har HUMIRA använts i fler än 90 länder för behandling av fler än 955 000 patienter över hela världen7 och har över 13 globalt godkända indikationer. 8­9 Tidigare var HUMIRA godkänt för behandling av vuxna patienter med kronisk plackpsoriasis som inte svarat på annan systemisk behandling inklusive cyklosporin, metotrexat och PUVA.

Referenser 1. Psoriasisförbundet 2. Profile of Psoriasis. International Federation of Psoriasis Associations website. http://www.ifpa­pso.org/web/page.aspx?refid=42. Ac­ cessed March 4, 2016.

3. Psoriasis Fact Sheet. National Institutes of Health. 2010. Available at: http://www.report.nih.gov/nihfactsheets/Pdfs/ Psoriasis%28NIAMS%29.pdf. Accessed March 4, 2016 4. Griffiths CE, Barker JN. Pathogenesis and clinical features of psoriasis. Lancet. 2007 Jul 21;370(9583):263­71.

5. Burmester GR, Mease P, Dijkmans BAC, et al. Adalimumab Safety and Mortality Rates from Global Clinical Trials of Six Immune­Media­ ted Inflammatory Diseases. Ann Rheum Dis. 2009; 68 (12):1863­1869.

6. Burmester GR, Panaccione R, Gordon KB, et al. Adalimumab: long­term safety in 23 458 patients from global clinical trials in rheu­ matoid arthritis, juvenile idiopathic arthritis, ankylosing spondylitis, psoriatic arthritis, psoriasis and Crohn’s disease. Ann Rheum Dis. 2013;72 (4):517­524.

7. Data on File ABVRRTI61976.

8. HUMIRA [Summary of Product Characteristics]. AbbVie Ltd.; Available at: http://ec.europa.eu/health/documents/community­register/ html/h256.htm. Published October 9, 2015. Accessed March 4, 2016.

9. Pharmaceutical and Medical Devices Agency (PMDA) website. New Drugs Approved in FY 2013. Available at: http://www.pmda.go.jp/ files/000153463.pdf#page=1. Accessed March 4, 2016

Tore Särnhult Foto: Veronika Lindberg, Psoriasisförbundet

#3 2016

61

!

e d n a jud

rb

ale i c e Sp

sid. 73!

Beställningstalong på

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen.

Av: Monika Titor

75 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

Skrivardagar vid havet

Jills veranda, Lörudden 2016 NÄR? Vecka 24 eller 26: 21-24 Juni eller 28 juni – 1 juli.

För tredje året och i år två tillfällen!

VAR? Lörudden, knappt 3 mil från Sundsvall. Underbara omgivningar med klippor, sandstrand, kapell, hällsristningar och annat som inspirerar!

Bastu på klipporna, bra fiskrestaurang och både pausgympa pch pausdans för den som vill! DansSteget finns på plats!

HELPENSION? Japp! För den som vill.

MAT OCH FIKA OCH MELLANMÅL? Så klart! Maten på bordet!

HUR? Gemensamma start i grupp, tyst skrivtid och samling med textläsning och reflektion. Man skriver i sina pågående projekt eller provar-på för första gången! Formen välkomnar alla på sina egna nivåer.

UPPLÄGGET? Start kl 10.00 ankomstdagen och avslut till lunch sista dagen. Övernattning från måndagen självklart möjligt.

PRIS? 3500:- utan logi och 4500:- med.

JILL? Jag är en skrivande och dansande doktor, som förkovrat mig med både skrivarkurser, författarskola och journalistutbildning. Skriver populärvetenskapligt. Jag ser mig som en samlande kraft, arrangör och inspiratör.

ANMÄLAN via www.sjalochkropp.se/skrivlust/ Frågor: 0722 41 10 88 eller jill@sjalochkropp.se 62

#3 2016

Anna Blom, professor Lunds universitet

Broskprotein kan påverka utveckling av bröstcancer Proteinet COMP som har sin huvudsakliga hemvist i brosk finns även i bröstcancertumörer där det innebär dålig prognos för patienterna, visar forskning från Lunds universitet. Studier på möss visade också att COMP bidrog till att utveckla och sprida bröstcancern.

COMP (Cartilage Oligomeric Matrix Protein) är ett protein som hittills mest studerats i broskvävnad, där den bidrar till rätt uppbyggnad och utformning av vävnaden.

COMP används även som en markör för brosknedbrytning i ledsjukdomar.

Forskargruppen vid Lunds universitet fann via en databassökning en ledtråd som väckte intresset att undersöka om det kanske även finns en koppling till bröstcancer.

– Det var oväntat att finna COMP-proteinet i samband med bröstcancer, och det överraskade också genom sin kraftfulla inverkan på utvecklingen av bröstcancer på möss , berättar Emelie Englund, doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Resultaten bygger på en patientstudie där bröstvävnad från drygt 600 kvinnor med bröstcancer studerades.

COMP fanns i varierande grad både i tumörer och omgivande vävnad men aldrig i frisk bröstvävnad, och kvinnor med höga nivåer hade mer spridd cancer, kortare tid till återfall i sjukdomen samt sämre överlevnad.

– Vi noterade ett tydligt samband mellan höga nivåer av COMP och en sämre prognos vid bröstcancer. COMPproteinet har potential att efter ytterligare forskning bli en ny markör för aggressiv bröstcancer och därmed ge tidig och värdefull information inför beslut om lämplig

behandling, säger Anna Blom, professor i proteinkemi vid Lunds universitet.

Efter patientstudien gjordes studier av de molekylära mekanismer som kan förklara effekten av COMP i bröstmiljön. Undersökningarna, bl.a. en musstudie, visade att COMP-proteinet dels bidrog till snabbare tumörtillväxt, dels till ökad cancerspridning. COMP gjorde cancercellerna motståndskraftiga mot den naturliga celldödsprocessen och proteinet påverkade också ämnesomsättningen på cellnivå, den s.k. cellmetabolismen, så att bröstmiljön blev mindre fördelaktig för friska celler.

Forskargruppen påbörjar nu fördjupade studier kring COMP och de molekylära förloppen vid cellmetabolism.

Därtill görs ytterligare studier kring andra, förändrade processer i cellerna knutna till COMP och tumörbildning i bröstet. Preliminära fynd pekar också på att proteinet kan ha betydelse vid utveckling av prostatacancer.

Källa: Lunds Universitet

Höga nivåer av COMP i bröstcan­ cerceller, sett här i brunt, är förknip­ pade med en sämre klinisk prognos för patienten. Cancer­ celler med COMP bli mer offensiva och förändrar sin metabolism, vilket gör det möjligt för dem att överleva bättre och sprida sig till andra organ.

Resultaten publiceras i den amerikanska tidskriften Oncogene. Forskningen finansieras bl.a. av Cancerfonden, Allmänna sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer, Vetenskapsrådet och Region Skåne (genom s.k. ALF-medel).

Publikation: “Cartilage Oligomeric Matrix Protein (COMP) contributes to the development and metastasis of breast cancer” Oncogene, publicerad online 11 april 2016. http://www.nature.com/onc/journal/vaop/ncurrent/full/onc201698a.html

#3 2016

63

Bokvinnare nr 2 2016 Vinnarna av Lars Olof Kallings bok ”Det passionerade sändebudet” Karina Kördel, Sandviken Otto Pedersen, Bunkefl ostrand Lena Ströberg, Hultsfred FRÅGAN LÖD: FÖR VILKET ORGAN VAR LARS OLOF KALLINGS SÄNDEBUD? RÄTT SVAR VAR: FN

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

64

#3 2016

NY BOK

Att få tillbaka sin framtid

En berättelse om att bli kroniskt sjuk och ändå frisk Av Kajsa Hansson Sigvardsson Ett nyfött barn, ett nytt hus och en spännande yrkeskarriär. Mitt i livet får journalisten Kajsa Sigvardsson diagnosen MS, multipel skleros och framtiden ser plötsligt mycket oviss ut.

Plötsligt och tillsynes oförklarligt drabbas Kajsa av yrsel.

Hon blir trött och hennes syn försämras gradvis. Det visar sig att hon lider av den kroniska neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Livet slås i spillror. Detta samtidigt som alla andra livskurvor pekar uppåt. Hon är mitt i karriären och har precis bildat familj.

I boken ”Att få tillbaka sin framtid” beskriver journalisten Kajsa Hansson Sigvardsson en känslosam resa som börjar i samband med 30-årsdagen, från de första symtomen, till den sista behandlingen med en stamcellstransplantation drygt fyra år senare.

Berättelsen skildrar hur snabbt det självklara och betydelsefulla vardagliga livet – det liv vi alla tar för givet – kan förändras. I detta fall är det multipel skleros som plötsligt får Kajsas liv att ta en ny riktning. Men boken skulle lika gärna kunna handla om vilken kronisk sjukdom som helst. För så är det med svåra sjukdomar. De förändrar våra liv.

Kroniska sjukdomar är – precis som namnet antyder – livslånga. De går inte att bota. Symtomen är många, något som påverkar den som drabbas i grunden.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom vanlig hos vuxna. Vid MS löper immunsystemet amok och attackerar hjärnan och ryggmärgen med funktionsstörningar som följd. Attackerna kommer ”stötvis” i så kallade skov. Sjukdomen skadar nervsystemet och en obehandlad sjukdom ger för många mycket svåra handikapp. I Kajsas fall började det hela med grumlig syn, även om sjukdomen hade föregåtts av mer ospecifika symtom som yrsel och trötthet. När diagnosen väl ställs är dottern Skilla nyfödd. Under en relativt kort period drabbas Kajsa av flera svåra skov. Flera olika behandlingsalternativ prövas utan nämnvärd effekt. Trots den svåra sjukdomen, gifter hon sig och föder sitt och maken Kristians andra barn – Sigge.

Företal av Hans Hägglund, Hematolog, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset i Uppsala samt hedersmedlem i Svenska MS-sällskapet.

Carlsson Bokförlag

Du kan vinna boken ”Att få tillbaka sin framtid” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Kajsa Hansson Sigvardsson bok:

”Att få tillbaka sin framtid”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id­nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 13 maj!

FRÅGA: VILKET YRKE HAR KAJSA HANSSON SIGVARDSSON? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#3 2016

65

Hepatit C-behandling visar hög andel botade patienter AbbVies nästa generations hepatit C-behandling visar hög andel botade patienter bland dem som misslyckats med tidigare behandling.

De nya resultaten visar hög andel botade patienter med AbbVies nya hepatit C-läkemedel under utveckling: ABT-493 och ABT-530.

Bland de patienter med hepatit C-virus genotyp 1 som misslyckats med tidigare interferonfri behandling, blev 95 procent av patienter med hepatit C-virus genotyp 1 som misslyckats med tidigare direkt­verkande antiviral behandling blev botade efter 12 veckors behandling med ABT-493 och ABT-530.

66

#3 2016

91 procent (n=20/22) botade efter 12 veckors behandling med AbbVies nya läkemedelskandidater ABT-493 (300 mg) och ABT-530 (120 mg) med tillägg av ribavirin. Detta enligt en intention-to-treat analys som innebär att alla patienter som randomiserats följs upp oavsett om behandling skett enligt studiens protokoll eller inte, och eventuella patienter som inte kommer in på uppföljningsbesöket redovisas som att de misslyckats med behandlingen.

Enligt den modifierade intention-to-treat analysen, där patienter som inte nådde bot av andra skäl än virologisksvikt exkluderades, blev 95 procent botade både med och utan tillägg av ribavirin (n=20/21 respektive n=19/20).

95 procent av patienter med hepatit C-virus genotyp 1 som misslyckats med tidigare direktverkande antiviral behandling blev botade efter 12 veckors behandling med

ABT-493 och ABT-530, med eller utan ribavirin, enligt en modifierad intention-to-treat analys. 91 procent blev botade med tillägg av ribavirin enligt intention-to-treat analys; 86 procent blev botade utan ribavirin.

Resultaten kommer från den pågående studien MAGELLAN-1, som undersöker AbbVies nya kombinationsbehandling för återbehandling av patienter med hepatit C-virus genotyp 1 utan levercirros som tidigare misslyckats att blir virusfria med modern interferonfri antiviral behandling, så kallade direktverkande antivirala läkemedel (DAA). ABT-493 och ABT-530 är en coformulerad antiviral behandling som tas en gång dagligen och är pangenotypisk, det vill säga ämnad för alla hepatit C-patienter oavsett genotyp.

Ingen patient avbröt behandlingen på grund av biverkningar. Två patienter blev inte virusfria, en från respektive studie-arm. De vanligaste biverkningarna (≥10 procent av alla patienter, n=44) var huvudvärk (30% procent), trötthet (27 procent) och illamående (20 procent).

Om MAGELLAN-1-studien

MAGELLAN-1 är en pågående randomiserad, öppen multicenterstudie i fas 2, för att utvärdera effekten, säkerheten och farmakokinetiken för ABT-493 och ABT-530, med och utan tillägg av ribavirin, hos vuxna personer med hepatit C-virus genotyp 1 och 4-6 som misslyckats med tidigare antiviral behandling.

I del 1 av studien blev 50 patienter med genotyp 1, utan levercirros som tidigare inte svarat på behandling innehållande en proteashämmare och/eller NS5A-hämmare, med eller utan en NS5B polymerashämmare, randomiserade till att en gång dagligen få ABT-493 och ABT-530 i doserna 200/80 mg (Arm A), 300/120 mg med 800 mg ribavirin (Arm B), eller 300/120 mg utan ribavirin (Arm C) under 12 veckor. Det primära effektmåttet var SVR12 (virusfria 12 veckor efter avslutad behandling). Patienter som tidigare inte svarat på behandling av andra orsaker än viralsvikt eller recidiv uteslöts. Djup sekvensering (Illumina MiSeq) upptäckte resistensassocierade varianter (RAVs) före behandlingsstart hos 41 patienter (82 procent), 15 hade RAVs mot första-generationens NS3-hämmare, 10 hade RAVs mot första generationens NS5A-hämmare, och 16 hade RAVs mot både NS3 och NS5A. Data som presenteras vid ILC 2016 baserades på analys av alla patienter (intention-to-treat [ITT]) samt en analys där dem

– Behandlingsalternativen för de patienter som inte blir botade vid den första behandlingen är begränsade och det är en stor utmaning för oss läkare. Därför är det positivt att se så bra resultat på andelen botade i denna studie, säger professor Ola Weiland,(bilden) överläkare vid Karolinska Universitetssjuk­ huset och en av landets ledande experter på hepatit C.

som misslyckades av andra orsaker än viralsvikt uteslöts (modifierad intention-to-treat [mITT]).

Data från de första 6 patienterna inskrivna i A-armen (en gång dagligen ABT-493 och ABT-530 vid doser på 200/80 mg) visade att 100 procent blev botade (enligt Ytterligare patienter rekryterades och behand­ lades med de högre doserna av kombinationen som används i de pågående fas 3-studierna med och utan 800 mg ribavirin. Inga allvarliga laboratorievärden uppvisades i studien.

SVR12 [ITT]). Ytterligare patienter rekryterades och behandlades med de högre doserna av kombinationen som används i de pågående fas 3-studierna (300/120 mg ABT-493 / ABT-530) med och utan 800 mg ribavirin.

Inga allvarliga (grad 3 eller 4) laboratorievärden uppvisades i studien.

Del 2 av studien pågår för att undersöka ABT-493 (300 mg) och ABT-530 (120 mg) en gång dagligen utan ribavirin i en större grupp av tidigare behandlade patienter, inklusive de med kompenserad levercirros och de med genotyp 4-6.

Källa: Abbvie

Fakta om hepatit C Hepatit C smittar via blod. Omkring 45 000 personer i Sverige har kronisk hepatit C och varje år smittas cirka 2 000 svenskar med sjukdomen. Hepatit C-virus orsakar en allvarlig infektion som påverkar levern och som på sikt kan orsaka levercirros (skrumplever), leversvikt och i sällsynta fall utvecklas till levercancer. Antalet smittade inom EU uppskattas till omkring 15 miljo­ ner och cirka 86 000 personer avlider varje år på grund av sin sjukdom. Antalet nya fall inom EU beräknas till omkring 29 000 om året. Globalt beräknas runt 160 miljoner leva med kronisk hepatit C och mellan tre och fyra miljoner infekteras varje år.

#3 2016

67

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

Malmö

19:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA VÅRMÖTET 26-28 APRIL 2017

2017

MALMÖ

Bästa/Bäste Kollega, För att Vårmötet ska bli så bra som möjligt behöver vi Din hjälp med idéer och förslag på symposier. Vilket ämne vill Du lära dig mer om? Tycker Du att något saknas på årets möte? Ta chansen och anmäl ditt symposieförslag på hemsidan!

Du behöver inte ha ett helt färdigt förslag med föreläsare, moderatorer och föreläsningstitlar för att föreslå ett symposium, det räcker med att skriva några rader om ämnet, men naturligtvis är du varmt välkommen även med helt färdiga förslag. Ju fler förslag vi får in desto högre sannolikhet att det blir den bredd som är viktig för att det ska bli ett bra möte. Vi välkomnar särskilt symposieförslag som spänner över flera specialiteter, och ser gärna föreläsare/moderatorer från olika delar av landet, stora som små sjukhus och helst en balanserad könsfördelning. Till och med den 13 oktober 2016 kan förslag på vetenskapliga symposier eller satellitsymposier skickas in.

Det finns instruktioner på hemsidan, har Du ytterligare frågor kan Du vända Dig till Malmö Kongressbyrå på telefonnummer 040-258550, info@mkon.se eller till Din specialistförenings representant i organisationskommittén. Vetenskapliga abstract kan sändas in fr o m den 15 december med deadline den 15 februari 2017.

Tänk gärna på att det Kardiovaskulära Vårmötet är ett bra tillfälle för ST-läkare att presentera det vetenskapliga projekt eller kvalitetsarbete som numera ingår i ST-utbildningen.

Hjärtligt välkomna till det 19:e Kardiovaskulära Vårmötet i Malmö den 26-28 april, 2017.

Organisationskommittén

68

#3 2016

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand.

I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

MEDICINNOTISER

Anita spårar hur cellerna kommunicerar med varandra för att läka sår Cellerna i huden kommunicerar med varandra för att läka sår och brännskador. Anita Koskela von Sydow har i sin avhandling i biomedicin vid Örebro universitet studerat hur denna kommunikation fungerar. Hon hoppas att den nya kunskapen ska leda till bättre behandlingar.

blaster och keratinocyter är viktigt vid uppbyggnad och reparation av vävnaden som vid sårläkning.

– Vid stora brännskador transplanteras hud för att såret ska läka bättre. En stor brännskada överstiger 20 procent av kroppsytan. Patienter med 80 procent brännskador över kroppen kan läkarkåren i vissa fall numera rädda.

– För att studera kommunikationen har jag odlat cellerna i laboratorium. Målet är att använda ett system som liknar huden så mycket som möjligt. Det är viktigt att förstå cellernas kommunikation. Framförallt när ena lagret inte finns, som vid en brännskada, men också hur cellerna påverkas i andra fibrotiska tillstånd. Huden är kroppens största organ och den måste fungera optimalt, säger Anita Koskela von Sydow.

Då kroppen utsätts för en brännskada förstörs hudens yttre skikt. En svår skada kan även påverka undre lager.

Så kallade fibroblaster i den omkringliggande vävnaden aktiveras och börjar producera bindväv för att läka skadan.

Risk för ärrbildning

Celler som reparerar

Fibroblaster är den vanligaste cellen i läderhuden, det mellersta lagret av hudens tre lager. Den bygger upp bindväven genom att producera proteiner som exempelvis kollagen. Fibroblasterna kommunicerar med andra celler, bland annat med keratinocyter. Det är cellerna i det yttersta hudskiktet, överhuden. Samspelet mellan fibro-

I samband med skada sätts en inflammation igång i vävnaden, som hjälper kroppen att ta bort smuts och skadad vävnad. Inflammation bidrar till att aktivera fibroblasterna till att producera bindväv. Långvarig inflammation kan leda till ärrbildning och få allvarliga konsekvenser för huden, men också andra organ.

– Får man en stark inflammation som pågår under en längre tid kommer fibroblasterna att fortsätta producera bindväv. Det är inte bara huden som påverkas av ärrutveckling utan även njurar, lever och lungor.

Anita Koskela von Sydow visar i sin avhandling på nya ledtrådar till hur samspelet mellan celler i huden fungerar. Hon beskriver även hur olika inflammatoriska faktorer påverkar bindvävsceller. Det har betydelse för kunskapen om normala och dysfunktionella läkningsprocesser, exempelvis vid sjukdomar där fibros orsakar stora problem och kroniska sår.

Anita Koskela von Sydow

Källa: Örebro universitet

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus.

Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc.

Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder.

Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset.

Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro.

Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum.

Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen.

Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

#3 2016

69

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Ett urval av recensioner: ”När en känd läkare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet. Den här boken har dock ett annorlunda upplägg. Glädjen och lyckan över livet och kärleken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen.”

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 21.

Betala in på vårt bankgiro 5253­7149, ange fullständig adress samt ev.

ID­nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. För faktura tillkommer 16:­ i avgift. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso­ och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben KÖNET SITTER I HJÄRNAN Annika Dahlström Här beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden.

Våra person­ ligheter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen.

Ord. pris 270:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652­15190.

Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

72 2

2013 #3 2016

NY! DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

100:RIKTIGT NÄRINGSINTAG & GOD MUNHYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnesomsätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, näringsbrist med mer…

Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull­ ständig uppslags­ bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs­ ning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar.

Ord. pris 198:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

ÅLD! SLUTS30:ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effek­ terna av Omega­3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfaren­ het och ger kost­ och livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

40:OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

140:-

170:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652­ 151 90 eller ringa 0652­151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Hänt i skvättet

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Outsidern: min fars kamp...

st Sömnens betydelse...

st Rössners ABC­bok

st Frisk utan mediciner

st Diabetes hos barn...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Vill ha barn

st Allt om Omega­3

st KOL – Våga skaffa ett bättre liv

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt funderingar

st Magnys Nylander – Riktigt näringsintag…

st Om bakterier...

st Pottholzt andra funderingar

st KOL – Könet sitter i hjärnan

st Magens språk

st Kallet, döden kärleken

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö 2013 #3 2016

73 3

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om…

…PROVOCERANDE PATIENTER KAN FÅ LÄKARE ATT TAPPA FATTNINGEN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

74

#3 2016

NYBEHANDLINGSPRINCIP FÖR ATT SÄNKA LDL-KOLESTEROL Kraftfull sänkning av LDL-C

LDL-C sjönk med 55-75% under första veckan och effekten höll i sig över tid

Full effekt efter första sprutan En dos, 140mg, injektion varannan vecka

Upp till 95% av patienterna når LDL C<1,8 mmol/l

NB-PS-145-0815-112787

Repatha™ (evolocumab) Rx, EF, ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk.

Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha™ är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha™ är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar.

Effekten av Repatha™ på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen juli 2015, se www.fass.se.

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Dymista – i en egen klass ®

(flutikason/azelastin, ATC-kod R01AD58)

• Effektivare och snabbare vid nästäppa

Även vid måttliga besvär

*1, 2

www.astmaochallergilinjen.se

®

®

– astmainhalatorn som säkerställer att korrekt dos inhalerats 1, 2

Doseringsknapp Räkneverk Kontrollfönster

Referens: 1) Novolizers återkopplingsfunktioner ner ger patienten feedback både när korrekt dos matas fram (via ljud och oc färgomslag), samt när en korrekt inhalation har ett räkneverk äk k som endast d räknar äk ner kkorrekt k iinhalerad h l dd dos. 2) Gä Gäller de astma pulverinhalatorer som innehåller gjorts (via ljud, färgomslag och smak). Novolizer® h enbart kortison. Novopulmon® Novolizer® (budesonid), Inhalationspulver 200µg & 400µg, 200 doser. Rx. F. R03BA02. Indikation: Underhållsbehandling av astma.

Produktresumé senast uppdaterad 2014-08-28. För fullständig information se www.FASS.se

Meda AB. Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00. E-post: info@medasverige.se www.astmaochallergilinjen.se

1797.204.april.2016. M.Acc.nr3

Novopulmon Novolizer (budesonid)

1795.137.april 2016. M. Acc. nr3

* Jämfört med en nasal steroid − i de kliniska studierna jämfördes Dymista med flutikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Dymista visade effektivare och snabbare symtomlindring på alla nasala symtom (rinorré, nästäppa, nysning och näsklåda) och på alla okulära symtom (klåda, rinnande och röda ögon).

Referens: 1) Produktresumén, www.fass.se. 2) Meltzer et al. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:369-377.

Dymista ® (fl utikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare.

Förpackningar och priser: 120 doser, AUP 239,47 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 647,03 kronor (F). Produktresumén senast granskad 2015-10-19. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00. E-post info@medasverige.se www.medasverige.se