Medicinsk Access 2015 #4/5

2015

#4/5 ÅRGÅNG 11

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Hjärtsjukdom kommer inte att utrotas – men den bör uppskjutas

Histaminintolerans

GÄSTLEDARE: GUNNAR KARLSSON

NU MÅSTE VI GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING!

Vad händer i kroppen när vi släpper loss kolhydraterna

Hur kan vi möta kommande behov av vård och omsorg

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller

N NY ATIO K DI

IN

h oc T) av DV de 1 s ( an na bo gg ux m by v ro re os nt fö E h ve mt h L jup ) sa oc v d (LE VT ga m eD lin lis nd nd bo a ha m mm Be unge erko l åt

Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer

BÄTTRE

BÄTTRE

reduktion av

säkerhet avseende

STROKE/ SYSTEMISK EMBOLISM

ALLVARLIG BLÖDNING

jämfört med warfarin2

jämfört med warfarin2

ENBART ELIQUIS® UPPVISAR BÅDA Eliquis®, den enda faktor Xa-hämmare som uppvisat signifikant reduktion av stroke/systemisk embolism och färre allvarliga blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer.2 Eliquis® (apixaban) Rx. är en direkt faktor Xa hämmare, ATC-kod: B01AF02, med indikationer 1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp) hos vuxna patienter som genomgått elektiv höfteller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och systemisk embolism (NVAF) hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer: med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II). 3. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), Förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Eliquis® är kontraindicerat vid kliniskt signifikant pågående blödning och vid händelse eller tillstånd som ger betydande risk för större blödning. Försiktighet rekommenderas vid tillstånd med ökad blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte som ett alternativ till ofraktionerat heparin hos patienter med lungembolism som är hemodynamiskt instabila

eller som kan komma att genomgå trombolys eller pulmonell embolektomi. Samtidig behandling med Eliquis® och NSAID inklusive acetylsalicylsyra bör ske med försiktighet på grund av potentiellt högre blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte till patienter med kreatininclearance < 15 ml/min, till patienter som genomgår dialys eller till patienter med mekanisk hjärtklaffprotes. Användning till patienter med kreatininclearance015-29 ml/min bör ske med försiktighet. För patienter med NVAF och som uppfyller minst två av följande kriterier: ålder ≥ 80 år, kroppsvikt ≤ 60 kg eller serumkreatinin ≥ 1,5 mg/dl (133 µmol/l) samt för patienter med enbart allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15-29 ml/min) rekommenderas en dossänkning. Dosjustering är inte nödvändig hos patienter med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter kan fortsätta använda Eliquis® under konvertering (NVAF). Eliquis® rekommenderas inte till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Eliquis® finns

som filmdragerade tabletter i styrkan 2,5 mg och 5 mg. Texten är baserad på produktresumé 28 juli 2014.

Eliquis® är receptbelagt. Eliquis® 2,5 mg och 5 mg ingår i läkemedelsförmånen. För fullständig information och pris se www.fass.se.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Bristol-Myers Squibb AB, tel. 08-704 71 00,

www.bms.se Pfizer AB, tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se DVT = Djup ventrombos LE = Lungemboli Referenser: 1. Eliquis ® (apixaban) produktresumé.

Tillgänglig på: http://www.ema.europa.eu. Senast läst 14 juli 2014. 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011; 365: 981–992.

Publiceringsdatum: augusti 2014 Jobbkod: EUAPI724 www.eliquis.se

Innehåll #4/5 2015 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Annonskraft Ulrika Carlström Tel: 0651­169 93 Mobil: 070­24 24 588 ulrika@annonskraft.se

20 Symposium om LDL-kolesterol, behandling och högriskgrupper 5

Nu måste vi gå från ord till handling!

6

Hjärtsjukdom kommer inte att utrotas, men den bör uppskjutas

Tryckeri: V­Tab Vimmerby

17

Stress bidrar inte till utveckling av fetma

Nästa nummer: Utkommer v.39, 2015 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

18

Medicinnotiser

Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10

ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

38 Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller

24 Nya nationella riktlinjer för astmavården 25 Bronkmusklerna viktiga vid infektioner 30 Medicinnotiser 34 Äntligen fungerar kroppen igen

10 Vad händer i kroppen när vi släpper loss kolhydraterna

26 Histaminintolerans

42 Medicinnotiser 44 Hur kan vi möta kommande behov av vård och omsorg 51

Tidigare upptäckt av bröstcancermetastaser

52 Ny screeningmetod hittar fl er bröstcancertumörer 53 Jonpump ger kroppen egen smärtlindring 54 På jakt efter biologiska mekanismer bakom autism 56 Medicinnotiser 58 Tro och vetenskap inom den islamska världen 60 Utmärkelsen Årets Bröstvän Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / JayDeeSweden

62 Rytmisk rörelseträning 67 Medicinnotiser

48 Allmänläkares hälsa är viktig #4/5 2015

3

Nu är det sommar nu är det sol, nu är det koskit i hagen...

Våra barn har sommarlov och vi kan njuta av allt som hör sommaren till!

Medicinsk access sommarnummer som du nu har i din hand har ett digert innehåll som ska få oss att fundera på att alla borde få känna glädje och få vara friska. Men det är ju inte så, utan en del av oss kan inte åka till landet och njuta av sol, värme och en stunds avkoppling. Många är tyvärr sjukliga och behöver både vård, omsorg och behandling för våra livsstilssjukdomar, en del ärftliga, en del av andra olika orsaker.

I detta nummer av Medicinsk access, belyser vi många olika områden. Vi besökte Kardiovaskulära vårmötet i Örebro där den främsta expertisen inom hjärt-kärlsjukdomar vidareutbildades via symposier och föreläsningar. Medicinsk access har valt att publicera det allra senaste från mötet. Vår egen Gunnar Nyberg skriver en sammanfattning från flera symposier han närvarade på. Gästledaren Gunnar Karlsson ordförande i Patientföreningen FH-Sverige belyser problematiken med Familjär Hyperkolesterolemi. Om kolesterol skriver Emil Hagström från symposiet om LDL-kolesterol, behandling och högriskgrupper där obehandlade patienter riskerar hjärtinfarkt. Tore Persson specialistläkare i Stockholm skriver i del 3 av sin artikelserie om våra livsmedel, som har fokus på om ”Vad händer i kroppen när vi släpper loss kolhydraterna”.

Professor emeritus Tore Schersténs artikel ”Tro och vetenskap inom den islamska världen” bygger på den antika vetenskapen och filosofin som återkom till Europa först på 900-talet genom återöversättning av skrifterna från Arabiska till Latin av Konstantin Afrikanen, som kom från Karthago till Italien.

Rytmisk rörelseträning och sensomotorisk träning utövas av flera terapeuter runt om i landet, vilket hjälpt många barn med läs- och skrivsvårigheter, motoriska problem och överaktivitet. Om detta skriver Ann-Marie Lidmark, biolog och folkhälsovetare.

Medicinsk access nr 1 2015 JÖRGEN LUNDÄLV Docent i trafik­medicin, Institutionen för kirur­ gisk och perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, Umeå universitet och docent i socialt arbete, Insti­ tutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

”Bristen på fort- och vidare­ utbildning i utrycknings­körning, risk­utbildning med mera är uppen­ bar samtidigt som många inte tar sin egen trötthet på allvar.”

4

#4/5 2015

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller är viktigt för vår tid. Göran Burenhult ger sin syn på den sexuella evolutionen. Varför är vissa människor histaminintoleranta och drabbas av besvär när de äter histaminrik mat? Om detta redogör Magnus Nylander med sedvanlig kunskap.

Kostnader för demenssjukdomar är mycket höga och förväntas öka i takt med en åldrande befolkning. Hur kan vi möta kommande behov av vård och omsorg?

Anders Sköldunger Fil. Dr KI. Postdoktor vid Umeå universitet forskar om demenssjukdom och de kostnader som samhället kommer att få för sjukhusvård, besök på mottagningar och boende.

Allmänläkares hälsa är viktig! I Sverige råder idag brist på allmänläkare, vilka faktorer kan leda till en god karriärutveckling och att läkare vill stanna kvar och utvecklas i yrket. Forskningsledare för en studie i ämnet är docent, leg. psykolog Ann Fridner och medarbetare.

Autismspektrumtillstånd drabbar ungefär 1-2 % av befolkningen. Diagnosen innebär en livslång funktionsnedsättning som forskarna inte vet orsakerna till eller har botande behandlingsmetoder för Professor Sven Bölte vill ta nästa steg i sökandet efter de biologiska mekanismer som orsakar autism.

Avslutningsvis vill vi önska er en riktigt varm och skön sommar! Släng er ner i hängmattan och läs Medicinsk access. Ni har framför er ett innehållsrikt nummer, och vår förhoppning är att ni finner artiklarna både läsvärda och utmanande. Titta även efter om du har vunnit bok i våra omtyckta boktävlingar!

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 2 2015 FREDRIK LÖNDAHL Förbundsordförande

”Staten har numera i princip gett upp när det gäller tekniska hjälpmedel och ansvaret ligger på varje enskilt landsting.”

Medicinsk access nr 3 2015 JOHNNY LUDVIGSSON Senior Professor i Pediatrik, Linköpings universitet

”Visst behövs mer kunskap om sjukdomsprocess, men det behövs också kliniska försök.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms.

En ettårig utlands­ prenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Tidningens t.f.

Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens lay-out och hemsida görs av Håpe kommu­ nikation. Håkan Persson nås via info@hapekom.se tel: 070-513 48 01.

GÄSTLEDARE

Nu måste vi gå från ord till handling!

I den medicinska tidskriften European Heart Journal från 15 augusti 2013 finns följande rubrik att läsa: ”Familjär Hyperkolesterolemi (FH= ärftligt högt kolesterol) är underdiagnostiserad och underbehandlad”. I Sverige uppskattas att endast 3 – 5 % av de som ärvt en FH-gen fått diagnos och som idag erhåller behandling. Detta kan jämföras med flera andra länder i Europa av vilka t.ex. Norge har 50 % av FH-patienterna diagnostiserade och under behandling och Holland ca 70 %. Sett ur detta perspektiv är de låga svenska värdena helt oacceptabla, speciellt med tanke på att det är relativt enkelt att diagnostisera och behandla FH. Ställer man detta mot risken för att en FH-patient ska drabbas av en hjärt- kärlrelaterad sjukdom är detta 25 gånger högre än för befolkningen i övrigt, då inser man vilka oerhörda konsekvenser detta låga svenska procenttal innebär såväl för den drabbade som för samhället i övrigt. Patientföreningen FH-Sveriges målsättning är att 80 % av FH-patienterna skall ha erhållit diagnos och erbjudits behandling till 2020.

Varför har vi inte nått längre? Jämför man den kunskap om FH som vi har så är den gott och väl på samma nivå i Sverige som i andra länder. Däremot har kunskapen och kompetensen inte integrerats i hela vårdkedjan i Sverige.

Det fungerar inom vissa regioner beroende på drivkraften hos enskilda läkare.

Under 2013 utformade patientföreningen FH-Sverige Det finns idag ingen ursäkt för att Sverige inte utvecklat vården av FH till samma nivå som de mest framgångsrika länderna. tillsammans med ett antal av Sveriges ledande FH-specialister ett Strategidokument som beskriver hur vården av FH bör utformas för att leverera maximal vård i hela landet. I början av detta år utkom Socialstyrelsen med nya Nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård (remissversion) där FH finns upptaget med en prioritetsrekommendation av 3, (E03.01 och E04.01).

Det finns alltså väl underbyggda ord på vad man behöver göra för att få en betydligt bättre vård av FH i Sverige.

Men nu måste vi gå från ord till handling och genomföra processen fullt ut. Det kommer att krävas politiska beslut och prioriteringar för att inte stanna kvar på dagens nivå.

En viktig länk i vårdkedjan är primärvården. Inom primärvården är kunskapen om FH låg och FH blir

oftast diagnostiserad som ”högt kolesterol”. Behandlingen blir ofta att man ordinerar ”statiner” och patienten anses därmed färdigutredd. Det faktum att detta ”höga kolesterol” kan relateras till FH utreds aldrig och därmed inte eventuella släktingar som vid utredning skulle kunna visa sig ha FH. FH är en ärftlig sjukdom

En förutsättning för att uppnå kraven på tidig diagnostik är att barnsjukvården blir en del av vårdkedjan. Högt kolesterol sammankopplas vanligtvis med vuxna men sällan till barn. Detta har lett till att mätning av kolesterolnivå hos barn inte varit aktuellt. I de fall kunskap om FH funnits hos barnläkaren så har motståndet mot tidig kolesteroltest ofta länkats till ovilja att medicinera barn. Det avgörande är emellertid att FH är en ärftlig sjukdom och det medför att kolesterolnivån är på en hög nivå redan från ca 2 års ålder. Oberoende av när man börjar medicinera så är det av stor vikt att familj och läkare känner till att barnet har FH och att man tillsammans kan förbereda en lämplig livsstil innan det är dags att börja medicinsk behandling.

Den sista länken är allmänheten. Kunskapen om FH är nästan obefintlig hos allmänheten och det gör att man accepterar diagnosen ”högt kolesterol” och föreslagen behandling utan följdfrågor. Detta leder till att man accepterar sin diagnos och ställer inte frågan: – ”Kan detta vara något jag ärvt eftersom min ……?”

Det finns idag ingen ursäkt för att Sverige inte utvecklat vården av FH till samma nivå som de mest framgångsrika länderna. En effektiv vård av FH som fokuserar på förebyggande insatser innebär stora vinster för individen i form av längre liv och bättre livskvalitet men även stora samhällsekonomiska vinster. För att Sverige inte ska fortsätta släpa efter krävs följande initiativ/aktiviteter: • Kolesteroltest görs på barn innan de fyllt 10 år.

• Primärvården, inklusive barnmottagningar, utbildas och integreras i vårdkedjan.

• FH centra, för respektive region, utses och tilldelas ansvar för att sprida kunskapen om FH till alla enheter i vårdkedjan.

• Varje region säkerställer att vården utformas så att de FH personer, som redan passerat 10 års ålder, blir identifierade och behandlade i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer.

Nu får det vara slut med ord – Nu går vi till handling.

GUNNAR KARLSSON Ordförande Patientföreningen FH­Sverige #4/5 2015

5

Kardiologiska Vårmötet i Örebro 2015

Hjärtsjukdom kommer inte att u Under några soliga dagar, 22 -24 april, avhölls det årliga kardiologiska vårmötet denna gång i Örebro. Liksom förra gången i denna trevliga stad, 2011, var arrangemangen fina, med gott om promenader mellan utspridda föreläsningssalar och en lagom stor utställning. Arrangemangen har numera funnit sin form och avpassade så att många kan resa dit på morgonen och resa hem efter lunch 2 dagar senare. Sedvanlig mingel­ buffé första kvällen skapar kontaktmöjligheter och blir en bra förberedelse till kongressmiddag dag 2 med underhållning och dans. Journalistiska referat av de flesta programpunkter förmedlades genom dagliga bulletiner som Niclas Lindqvist på Svensk Medicin AB stod för, och som distribuerades rappt och effektivt med hjälp av Tord Amré, redaktör för Medicinsk Access, som också presenterade ett pinfärskt nummer.

Nytt för i år var en app som alla uppmanades ladda ner.

Den kunde användas till att se programmet, betygsätta 6

#4/5 2015

föredragshållarna, läsa abstracts, lägga upp sitt eget schema, kolla in utställarna och sist men inte minst, att pricka av sina programpunkter för att få LIPUS-poäng, dvs bevis för att man deltagit i godkänd vidareutbildning.

Onekligen ett stort framsteg. Appen var inte helt enkel att använda, så vi kan nog se fram emot en vidareutveckling till nästa möte, som kommer att äga rum i Göteborg 27-29 april 2016.

Möjligheter till vidareutbildning för läkare och vårdpersonal

Vårmötet har också en hemsida nu (www.varmotet.se) där alla föreläsningar finns på video, jämte abstracts givetvis, även kongresstidningarna från alla dagar finns på hemsidan. Det måste ses som en viktig ökning av möjligheterna till vidareutbildning för läkare och vårdpersonal, att dessa aktuella uppdateringar av kunskap görs lättillgängliga. De senaste åren har betydelsen av vidareutbildning uppmärksammats, främst på så sätt att det finns för litet möjligheter, både vad avser del av arbetstiden och tillgänglighet av kunskapen. Här kan man enkelt repetera

Foto: Tord Amré

utrotas, men den bör uppskjutas vad man hört – och repetition är all kunskaps moder, som väl alla vet (?).

En programpunkt som har beröring med kunskap från nätet lydde ”E-hälsa – är vi kardiologer redo?” Margrét Leósdóttir från Malmö berörde hur appar som kan användas i smartphones kan hjälpa patienter att förändra livsstil och förbättra riskprofilen, men att flertalet av dessa har inte testats på ett vetenskapligt oantastligt sätt.

Där fanns mer att göra. Fredrika Nordlund från Uppsala berörde elektroniska patientjournaler, webbportaler såsom 1177.se och internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT), som har visats kunna verka bra mot social fobi, ADHD, IBS mm. U-Care hjärta är en svenska randomiserad studie som undersöker om iKBT kan vara effektivt mot nedstämdhet och oro efter hjärtinfarkt. För närvarande är 17 sjukhus involverade. Programmet innehåller texter och presentationer, samt ett diskussionsforum och filmade intervjuer med drabbade.

Det blir allt vanligare att patienter söker läkare ful�laddade med kunskap som inhämtats på nätet, och detta fordrar givetvis att läkare kan hålla jämna steg och vara

uppdaterade på de vanligaste nätsajterna. Många gånger kan missuppfattningar ske, eller negativa beskrivningar De senaste åren har betydelsen av vidareutbildning uppmärksammats, främst på så sätt att det finns för litet möjligheter, både vad avser del av arbetstiden och tillgänglighet av kunskapen. av konsekvenser eller biverkningar, bidra till patientmötet blir svårt att hantera om man inte är beredd att rätta där det behövs.

Modern teknik

En värdefull session hade titeln ”Hjärtat – så funkar det!”

Med modern magnetkamerateknik har man fått nya insikter om hjärtmuskelns intrikata rörelsemönster för att pumpa runt blodet. Detta berättade Marcus Carlsson från Lund mycket initierat om. Michael Broomé från Stockholm hade en spännande demonstration av ett simuleringsprogram av cirkulationen där man kunde simulera #4/5 2015

7

Med modern magnetkamera­teknik har man fått nya insikter om hjärtmuskelns intrikata rörelsemönster för att pumpa runt blodet.

snart sagt alla kliniska situationer, såsom hjärtsvikt, arytmier, narkos och extrakorporeal cirkulation.

Detta program kan, när det är fullbordat, bli till stor hjälp i t.ex. preoperativ bedömning av svåra fall, eller vid olika former av hjärtsvikt. Martin Ugander, Stockholm, berörde nya tankar om hur diMartin Ugander. astolisk funktion skall bedömas. Idag anses, efter Kovasc 1987, att hjärtat är som en fjäder, där diastole är återfjädringen, när den systoliska spänningen släpper.

Hjärtsjukdom kommer inte att utrotas

Svenska patientregister har gott rykte, och givetvis fanns flera sessioner som avhandlade dem, och vad vi kan lära av dem, t.ex. beträffande arytmier (Milos Kesek, Umeå, Tommy Andersson, Örebro, och Leif Friberg, Stockholm), och akuta koronara syndrom med utgångspunkt i Swedeheart Kristina Hambraeus.

(Kristina Hambraeus).

Andra viktiga ämnen som var föremål för flera presentationer var nya orala antikoagulantia (NOAK) och, förstås, nya riktlinjer för förebyggande av aterosklerotisk hjärtsjukdom med läkemedel. Tunga namn som Peter Nilsson, Malmö, Jonas Spaak, Stockholm och Annika Rosengren, Göteborg, lade ut texten på olika sätt.

Peter Nilsson hävdade åsikten att hjärtsjukdom inte kommer att utrotas, men den bör uppskjutas. Allmänläkaren bör hjälpa patienten att bedöma risken, och föreslå bePeter M Nilsson.

8

#4/5 2015

handling utifrån Läkemedelsverkets rekommendationer.

(Här vill jag inskjuta, att den riskbedömningen kan göras säkrare om man också mäter pulsvågsvariabler, såsom pulsvågshastighet, augmentation och centralt blodtryck, men tyvärr har inte den metodiken trängt ut till allmänläkaren ännu). SCORE-systemet bör individanpassas, det passar inte yngre eller utomeuropeer, och framförallt inte diabetiker – se nedan.

Tillfälle till s.k. opportun screening bör tillvaratas vid de patientmöten som lämpar sig för det. Däremot rekommenderas inte generell screening. Viktstabilitet är viktigare än viktminskning, åtminstone upp till BMI 30. Hypertonibehandling rekommenderas upp till 85 års ålder. I första hand skall ACE-hämmare, ARB, Caantagonister och diuretica användas; beta-blockerare som förstahandsval endast vid koronar hjärtsjukdom.

Jonas Spaak poängterade att för riskbedömning hos diabetiker skall NDR-algoritmen användas (www.ndr.nu/ risk). Blodtrycksmålet är <140/80 men här gäller inte ju lägre desto bättre – en J-kurva finns. Med njursjukdom är målet <130/80 dock. Stöd finns för att central blodtrycksmätning skulle ytterligare förbättra riskbedömningen här.

Annika Rosengren poängterade att mycket har hänt på hjärtfronten, med en brant reduktion av hjärt- och strokedöd de senaste 5 åren. Ny uppdaterad SCORE visades för första gången, men tills den är ordentligt bedömd rekommenderar hon att använda Europa-SCORE för låg risk. Två tredjedelar av denna nedgång tillskrivs förändrad livsstil. Hon går igenom målvärden för blodlipiderna men talar också positivt om att minska medicinering hos äldre, och framhåller att dialogen med patienten är viktig.

Som Peter Nilsson avslutningsvis sade: patienten skall ges hopp! Årets Werkö-föreläsning hölls av prof. em. Åke Hjalmarsson från Göteborg, som gav en suverän exposé över behandlingen av hjärtinfarkt med beta-blockad, ett område där han och Finn Waagstein har varit pionjärer. Finn Waagstein är mest känd för att ha upptäckt att beta-blockad fungerar bra på idiopatisk hypertrofisk cardiomyopati.

Slutligen skall nämnas några tillstånd som förtjänar att uppmärksammas för att möjligen ha kausalt samband med kardiovaskulär sjukdom, nämligen periodontit och obstruktiv sömnapné. Teorin om periodontitens betydelse bygger på att bakterier från infekterat tandkött lätt kommer in i blodet, och åstadkommer låggradig inflammation i kärlen som påskyndar atherosklerosutvecklingen.

En svensk multicenterstudie, PAROKRANK, med Lars Rydén och Anna Norhammar, Stockholm, som drivande pågår för att försöka klarlägga den saken.

Obstruktiv sömnapné

Vad gäller obstruktiv sömnapné (OSA) är teorin att vibrationer i luftvägarna destruerar nervändar, som är vitala för öppethållande av andningsvägarna under sömn. Lena

Allmänläkaren bör hjälpa patienten att bedöma risken, och föreslå behandling uti­från Läkemedelsverkets rekommendationer

Leissner från Örebro gick igenom symptombild för OSAsyndromet, som omfattar dagtrötthet, koncentrationssvårigheter, depression, nedsatt libido och hämmad tillväxt, samt associering till resistent hypertension och nondipping av nattblodtryck. Många OSAS-patienter har diabetes, och förmaksflimmer förekommer hos c:a 8 %.

Erik Thunström, Göteborg, gick igenom dessa aspekter och förordade att när anamnesen gav misstanke på OSAS borde man göra en preliminär screening. Billiga apparater för hemmabruk finns på marknaden för detta.

Terapin för OSAS är kontinuerlig övertryck i inandningsluften (CPAP). En större studie, ISAACC, pågår f.n. i Spanien, och syftar till att utröna om CPAP kan minska kardiovaskulära händelser hos OSAS-patienter som haft en akut koronarepisod. C:a 1900 patienter beräknas ingå, resultat förväntas 2017.

Den tyske gästföreläsaren Olaf Oldenburg från Bad Oeynhausen redogjorde även för OSAS med sannolik central genes, som gärna förekommer vid hjärtsvikt. Studier på detta pågår, såsom Serve-HF (OSA och kronisk hjärtsvikt), och CAT-HF, där kronisk svikt med nedsatt ejektionsfraktion studeras.

Sammanfattningsvis ett innehållsrikt och kompetent möte med värdefull uppdatering av kunskaperna inom kardio­ login, och med bra arrangemang.

GUNNAR NYBERG Docent Klinisk fysiologiska avdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S Göteborg ggnyberg@glocalnet.net

Om betablockad inte räcker till

vid icke-permanent förmaksflimmer

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid.

Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: september 2014.

SE-DRO-15-01-09 februari 2015

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

116-2406_189x128_SEDRO150109.indd 1

2015-01-19 2015 #4/5

14:15:20

9

© Can Stock Photo Inc. / Eraxion

Memento mori – en studie i girighet

Vad händer i kroppen när vi släpper loss kolhydraterna Gavage går till så här. Tag en levande gås. Håll djuret i ett stadigt grepp mellan knäna. Sätt en grov tratt i halsen på djuret. Majsvälling trattas ned i krävan med en träpistong. Upprepas dagligen i en månad tills levern är fettomvandlad.

Djuret slaktas och levern njutes rå. På en skiva kavring, gärna med lite krasse. Serveras med mousserande vin, Tokaji Szamorodni eller ett alkoholfritt alternativ. Tack och lov är tvångsmatning numera förbjuden i Sverige. På nästan alla djur. Om detta och vad som gynnas härav, förutom då stärkelseindustrin, skriver Tore Persson i del 3 av sin artikelserie om våra livsmedel.

Bakterier

Njurtröskeln för glukosinnehåll i blodet är > 10 mmol L-1. Överskrides tröskeln utsöndras överskottet till urinen. Då uppstår fenomenet ”honungssmakande urin” eller diabetes mellitus på grekiska. Finns det fler trösklar för glukos i kroppen?

• År 2003 visades att glukos normalt inte uttrycks i luftvägssekret [1].

• År 2004 visades att glukos uttrycks i luftvägssekret givet 75 g glukos per os [2].

• År 2007 visades att tröskeln för glukos i luftvägs­ sekret är 8 mmol L-1 [3].

Ett blodsocker över 8 mmol L-1 skapar ett slags agarplatta (dvs. medium/blod, glukos och 37°C) i luftvägen; från munnens och näsans slemhinnor, ner till den spädaste lungblåsan. Kostdoktorn Andreas Eenfeldt har visat hur man kan öka sitt blodsocker till över 8 mmol L-1. Han åt två dubbelmackor med ost och skinka, en liten fruktyoghurt, ett äpple och en Bounty-choklad-bit. Efter 40 min överskred hans B-Glu 8 mmol L-1. Det fortsatte sedan att stiga, till strax under 10 mmol L-1. En timme senare sjönk

B-Glu åter under 8 mmol L-1. Efter tre timmar sjönk B-Glu till strax under baseline. Den heroiske Dr Eenfeldt hade alltså under en timme en virtuell agarplatta i sitt luftvägssekret. Redo att börja odla bakterier på. Förutsatt förstås att han inte fortsatte att fylla på sitt blodsocker.

Bakterier delar sig - givet optimala betingelser - var 20:e minut. När en bakterie delar sig tillverkas en ny kopia av När en bakterie delar sig tillverkas en ny kopia av dess uppsättning DNA. Deoxi-ribos-nukleinsyra innehåller femkolssockret ribos. Finns det inget socker närvarande kan inte bakterien dela sig. dess uppsättning DNA. Deoxi-ribos-nukleinsyra innehåller femkolssockret ribos. Finns det inget socker närvarande kan inte bakterien dela sig. Finns det socker närvarande delar sig bakterien. Om man - teoretiskt sett - om aftonen får en E.coli bakterie i tarmen, kommer bakterien 12 timmar senare att ha givit upphov till 141.733.921.000 E.coli bakterier. Givet optimala betingelser. Kusligt stort tal.

Svamp

Besinna den fuktbindande förnan i tät granskog, ner dit solen sällan når. Notera att det finns få humusämnen, i ytliga skikt, som kan binda fukt. Det som finns är döda, hårda granbarr. Kanske en död mus. Kanske någon kantarell. Granen med sina ytliga rötter borde rätteligen torka ihjäl. Men, icke så. Granen har en bundsförvant.

Mykorrhiza kallas den svamp som parasiterar på granens rötter och som snafsar i sig av det glukos den städsegröna granen syntetiserat via sitt klorofyll. I gengäld förser svampen granen med ett fuktigt ytskikt kring rötterna. Så att granen inte torkar ut och dör.

När jag var liten brukade Mor koka sylt. Hon använde disackariden sackaros eller socker, som vi sa på den tiden.

Sylten möglade i princip aldrig. I dag är det andra bullar.

Syltburkarna står - med locket på - och möglar i kylskåpet. Ost möglar. Margarin möglar. Bröd möglar. Läsk möglar. Fä möglar. Även folk möglar. Mögel kan jäsa #4/5 2015

11

Upp till 24 timmars smärtlindring Vid långvarig smärta

unik utformning med TVÅ SKIKT upp till

snabb frisättning av paracetamol

8 timmars smärtlindring *

Upp till 24 timmars smärtlindring med 2 tabletter, 3 gånger dagligen Enligt en studie föredrar patienter med artros Alvedon® 665 mg framför paracetamol 500 mg tabletter 1

Var vänlig se produktinformationen (SmPC) för en komplett lista över kontraindikationer, varningar och biverkningar. * Om man följer doseringen och tar två tabletter per tillfälle Referenser: 1) J Int med Res 2009; 37; 3721-35. Alvedon® 665mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum.

Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F: 96 st, 100 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Alvedon® är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2014-11-12.

Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna. CHSE/CHALV/0025/15 05/2015

© Can Stock Photo Inc. / margouillat

monosackarider men kan inte jäsa disackarider. Det som möglar innehåller fermenterbara monosackarider. Mögel är en god indikator på förekomst av monosackarider.

På intensivvårdsavdelningen IVA utkämpas en strid på liv och död. Där leder svårbehandlade invasiva svampinfektioner till en 50 % mortalitet, om det vill sig illa. Var kommer glukos ifrån? Den serveras rakt in i blodbanan, morgon och kväll. En liter i stöten av 5 % Glukoslösning, innehållande 50 mg glukos per ml, 50 g per 1000 ml, 100 g glukos i dygnet. Dag ut och dag in, 7 dagar i veckan.

Virus

Virus saknar armar, ben, krokar och propeller. Men det finns en hake. Ett virus kan ta sig från utsidan av kroppen till insidan i kroppen. In till den replikerande kärnan och avge sin dödliga last. Förbi alla försvarslinjer. Det är så den förmerar och sprider sig. När det gäller neuroinvasiva virus, som t.ex. Poliovirus, är det ännu märkligare.

Virus ska inte bara lyckas ta sig in i kroppen. Virus måste även ta sig över blod-hjärn-barriären. In i nervsystemet.

In till den replikerande kärnan i nervcellen. Hur i hela fridens namn går det till?

När jag var liten brukade Mor koka sylt. Hon använde disackariden sackaros eller socker, som vi sa på den tiden. Sylten möglade i princip aldrig. I dag är det andra bullar

det lugnt under vintern. Året därpå var det dags igen.

Vad gör växande, unga människor under vår och sommar? Äter glass, dricker läskeblask, springer, badar, skojar, cyklar, kickar boll och är som ungar är mest. Dr Sandler tänkte sig att virus slog följe med ett substrat som har fritt tillträde till dessa tillslutna rum. Han ställde hypotes att poliovirus liftar med glukos. Som har fri access till alla celler - via GLUT systemet.

För att testa hypotesen föreslog Dr Sandler en enkel handlingsplan [4].

• Uteslut allt som innehåller socker; som läsk, fruktjuice, glass, godis, konserverad frukt.

• Undvik all stärkelseinnehållande mat; som bröd, pasta, potatis, ris, majs, flingor.

• Ersätt stärkelseinnehållande mat med; tomater, vaxbönor, gurkor, ovanjordsgrönsaker, sallad, majrovor, morötter, betor, kål, lök, bönor, broccoli.

• Ät skyddande mat; som ägg, kött, fisk, kyckling, helmjölk, yoghurt, smör, vispgrädde, ost.

Han kontaktade radio och tidningar för att sprida planen.

I de stater där man nappade blev resultatet häpnadsväckande.

I North Carolina sjönk incidensen av poliofall från 2616 fall år 1948 till 214 fall år 1949. Minus 92 %. En åtgärd: exkludera socker, mjöl och stärkelse ur kosten. Kostnad: 0 USD. Militant LCHF om man så vill. Under epidemin, nota bene.

Till jul kanske man unnade sig en marsipangris.

Pandoras ask

Det var just vad Dr Benjamin Sandler frågade sig, i USA på 1940-talet, under de årligen återkommande polioepidemierna bland barn och unga. Varje år dök de första fallen upp om våren, epidemin nådde sin högsta punkt under högsommaren och klingade av om hösten. Sen var

Överdriven användning av långkedjiga kolhydrater, vid vätsketerapi på operation och vid behandling av kritiskt sjuka intensivvårdspatienter, är ej helt oproblematisk. Övervätskning leder till generella ödem, infektioner, usel sårläkning och ökade komplikationer. Inget Furosemid #4/5 2015

13

Fig. 2 Distributionen av GLUT4-transportörer i adipocyter från råtta, inkuberade i frånvaro (A–C) eller i närvaro (D–F) av 700 nM insulin [5].

Fig. 1 Den dyrbara Kobe-biff en med sin rika marmorering och fulländade smak.

i världen kan dra överskottet av vatten ur kroppen och reducera Michelin-effekten. Furosemid verkar via blodbanan och njurarna. Överskottet av vatten, däremot, finns i muskulatur och vävnad, i de till adipocyter vanvandlade fibroblasterna.

Kobekossan står ett helt liv i ett uppvärmt bås och dricker öl och äter kraftfoder och blir masserad på ryggen av en anordning som leder tanken till något slags biltvätt.

Var sitter marmoreringen (Fig. 1)? Jag ägnade stor möda åt frågan under min grundutbildning på Karolinska Institutet. Harriet Wallberg Henriksson var professor och jag gjorde mitt examensarbete med fokus på insulinberoende glukosupptag i skelettmuskel och fettväv. Anledningen var att jag inte kunde begripa hur hexokinas kunde fara runt som en skottspole i cytosolen och fosforylera och därmed låsa glukos i cellen. Fick helt enkelt inte ihop bilden. Gjorde en omfattande litteratursökning och fann till sist några artiklar av Samuel W. Cushman. Då föll polletten ner.

Cushmans arbeten öppnade Pandoras ask

När insulin binder till den extracellulära delen av receptorn - alfa-enheten - konformationsförändras receptorn och delar av alfa-enheten närmar sig varandra. Konformationsförändringen återspeglas intracellulärt och delar av den intracellulära beta-enheten närmar sig varandra.

Tyrosinrester på beta-enheten börjar korsfosforylera varandra, vilket leder till en fosforyleringskaskad. I grundutbildningen på KI togs kaskaden som intäkt för att cellen påbörjade en de-novo-syntes av glukostransportör GLUT-4 till cellytan. Snömos. Det skulle ju innebära att när "energiläget" i cellen sjunker och hungern skriker, då först är det dags att börja tänka på att tillverka munnen.

I själva verket anser jag, med stöd i bl.a. Cushmans et al arbeten, att fosforyleringen verkar direkt på GLUT-receptorn, via en hårt genetiskt konserverad, troligen G-prot medierad process, ledande till en konformationsföränd-

ring hos själva GLUT-4, som öppnar sig och släpper in ofosforylerat glukos - i kraft av sin egen gradient - in i cellen. Glukos fosforyleras i samma ögonblick som det passerar GLUT-4. Det är där hexokinas har sin verkan.

Allt membranbundet. Och det är just här Cushmans Virus måste även ta sig över blod­ hjärn­barriären. In i nervsystemet. In till den replikerande kärnan i nervcellen.

Hur i hela fridens namn går det till? arbeten öppnade Pandoras ask. De visar att GLUT-4, glukos-6-fosfat och insulinreceptor innesluts i en VAMP2positiv, membranomsluten vesikel. Vesikler återfinns; dels kring mitokondrien, dels "patchy outspread throughout the cytosol", dels kring nukleus, samt och slutligt - och här kommer det viktiga - vesikler ansamlas i adipocyter.

Allt under ett kontinuerligt insulintryck.

Låt mig avsluta min exposé över vådan av monosackarider, med att rikta uppmärksamheten mot bild ovan (Fig 2.) ur ett av Cushmans et al arbeten [5].

Som vi kan se finns få vesikler vid frånvaron av insulin (A-C). Medan det finns många vesikler vid närvaron av insulin (D-F). Om alla insulinreceptorer finns på insidan i adipocyterna, kan insulinreceptorer icke samtidigt uttryckas på utsidan av cellen. Och då finns det ingenstans för cirkulerande insulin att binda. Då föreligger en perifer insulinresistens eller Diabetes mellitus typ II. Rör på Dig. Drick vatten. Ät mat. Om det smakar sött - spotta ut det! Tack för Din uppmärksamhet.

Go'middag.

TORE PERSSON Specialistläkare, Stockholm

Referenser: 1. Philips, Meguer, Redman, Baker. Factors determining the appearance of glucose in upper and lower respiratory tract secretions.

Intensive Care Med (2003) 29:2204–2210.

2. Wood, Brennan, Philips, Baker. Effect of hyperglycaemia on glucose concentration of human nasal secretions. Clinical Science (2004) 106, 527–533.

3. Brennan, Gyi, Wood, Johnson, Holliman, Baines, Philips, Geddes, Hodson, Baker. Airway glucose concentrations and effect on growth of respiratory pathogens in cystic fibrosis. Journal of Cystic Fibrosis 6 (2007) 101–109.

4. http://www.whale.to/v/sandler.html 5. Malide, Dwyer, Blanchette­Mackie, Cushman. Immunocytochemical Evidence that GLUT4 Resides in a Specialized Translocation Post­endosomal VAMP2­positive Compartment in Rat Adipose Cells in the Absence of Insulin. J Histochem Cytochem 45:1083–1096, 1997.

14

#4/5 2015

Till patienter med förmaksflimmera:

pro U d p – n ukt pdat u m res eri ed umé ng a ko nv på F v ert ass eri .se ng

Xarelto® (rivaroxaban) – enda NOAK där produktresumé på Fass.se ger stöd för både initiering och fortsatt behandling vid

KON

RTERING

Xarelto 15/20 mg är den enda NOAK som har studerats i en randomiserad, prospektiv studie med patienter som genomgår konvertering. Den explorativa studien X-VeRT visade att effekten och säkerheten är jämförbar mellan Xareltooch VKA-behandlade grupper vid konvertering.1

a. Till patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer, se nedan för fullständig indikationstext.

Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Vid transesofagal ekokardiografi-ledd (TEE) konvertering hos patienter som inte tidigare behandlats med antikoagulantia ska behandling med Xarelto initieras minst 4 timmar innan konvertering för att säkerställa tillräcklig antikoagulation.

För alla patienter som ska genomgå konvertering ska det bekräftas att patienten har tagit Xarelto enligt förskrivningen.

Referens: 1. Cappato R., Ezekowitz M.D., Klein A.L. et al. Rivaroxaban vs. vitamin K antagonists for cardioversion in atrial fibrillation. Eur Heart J. 2014;doi:10.1093/eurheartj/ehu367.

L.SE.03.2015.1586 Mars 2015

Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg. Indikationer: 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna (F). Dosering: Förebyggande av stroke och systemisk embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Särskilda patientpopulationer: För patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: Vid förebyggande av stroke och systemisk embolism hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: patienterna ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. Patienter med förmaksflimmer som genomgår konvertering: Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada

eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och förmån: 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén december 2014. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

MyDiagnostick



Lätthanterlig utrustning för registrering av EKG-rytm och upptäckt av förmaksflimmer



Engångsinvestering, inga löpande licensavgifter



Disponera din egen databas



Programmeras för enskild patient eller patientscreening Scandinavian Medical Sweden AB ISO 13485:2012 certifierade För ytterligare information eller offert kontakta ulf.ilar@scan-med.se telnr: 0703-668813, jon.starborg@scan-med.se telnr: 0703-160878 scan-med@scan-med.se telnr: 018-349110

Stress bidrar inte till utveckling av fetma Ett omfattande internationellt forskningsprojekt har studerat över 125 000 personer i 17 länder för att hitta ett samband mellan stress och fetma. Slutsatsen: det finns inget. Resultaten visar att utvecklingen av fetma bör förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Både forskare och samhällsaktörer har länge antagit att stress bidrar till utvecklingen av fetma, särskilt bukfetma. Påverkan antas ske genom en påverkan på kroppens stresshormoner.

Senare forskning har dock påvisat att det rör sig om komplicerade mekanismer, där även vår livsstil och av kulturen vi lever i har stor påverkan.

Forskare från ett stort antal länder har nu inom det internationella samarbetet Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) undersökt sambandet mellan stress och fetma hos 125 290 personer i 17 låg-, medel-, och höginkomstländer, varav omkring 4 000 personer från Göteborg och Skaraborg.

Nivåer av stress och depression

I studien registrerades deltagarnas vikt, längd, midje- och stussmått samt blodtryck. De fick sedan svara på frågor om bland annat utbildningsnivå, rökvanor, kost, fysisk aktivitet och tidigare sjukdomar. Genom en vetenskapligt beprövad enkät mättes också deltagarnas självrapporterade nivåer av stress och depression. Resultaten visar att bland dem som inte upplevde sig stressade hade 16 procent ett BMI över 30 (vilket motsvarar kriterierna för fetma). Bland de som rapporterade en ständig stress var motsvarande andel 21 procent. Motsvarande proportioner för bukfetma var 49 procent hos de icke stressade och 54 procent hos de ständigt stressade.

Men sedan siffrorna justerats för skillnader i ålder, kön, fysisk aktivitet, utbildning och region kvarstod inga

skillnader hos de båda grupperna, vare sig när det gäller fetma eller bukfetma. Studien visade också att de som rapporterade depression bara hade en obetydligt ökad förekomst av fetma och/ eller bukfetma.

– I detta stora underlag hade stress alltså en Annika Rosengren, forskare mycket måttlig effekt på vid Sahlgrenska akademin. generell fetma. Mellan stress och bukfetma såg vi inget orsakssamband. Med andra ord måste utvecklingen av fetma förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren.

I detta stora underlag hade stress alltså en mycket måttlig effekt på generell fetma. Mellan stress och bukfetma såg vi inget orsakssamband.

Resultaten är enligt Annika Rosengren viktiga eftersom många vill förklara övervikt och fetma som en påverkan av stress. Stress anses också påverka kroppsfettets fördelning med en ansamling av fett i och på buken vid höga stressnivåer – en uppfattning som det enligt den aktuella studien alltså saknas belägg för.

Artikeln Psychosocial factors and obesity in 17 high-, middle- and low-income countries: The Prospective Urban Rural Epidemiologic (PURE) study publicerades online i vetenskapliga tidskriften International Journal of Obesity i april.

Källa: Sahlgrenska akademin

Länk till sammanfattning: http://www.nature.com/ijo/journal/vaop/naam/abs/ijo201548a.html Läs mer om PURE: http://www.coheart.ca/projects/pure/

#4/5 2015

17

MEDICINNOTISER

Äldre får mer sällan den bäst beprövade hjärtvården Forskaren, Berglind Libungan.

18

#4/5 2015

Diagnosen akut kranskärlssjukdom är vanligare bland personer över 80 år än bland yngre.

Trots det erbjuds de äldre patienterna mer sällan kranskärlsröntgen och hjärtultraljud, och de får mer sällan blodförtunnande och blodfettssänkande läkemedel. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Tidigare studier har visat att äldre patientgrupper i lägre grad erbjuds den mest evidensbaserade, rekommenderade behandlingen vid akut kranskärlsjukdom. Dessa studier har dock haft vissa begränsningar, både kvantitativt och kvalitativt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i flera olika studier inkluderat över 45 000 äldre patienter inom hjärtsjukvården. Studierna, som presenteras i Berglind Libungans avhandling, visar att det finns skillnader i hur äldre och yngre patienter med symtom på akut kranskärlssjukdom behandlas: Trots att patienter över 80 år oftare får en slutlig diagnos av akut kranskärlssjukdom, blir de mer sällan undersökta med kranskärlsröntgen och hjärtultraljud än de yngre patienterna. De äldre patienterna får dessutom i lägre utsträckning medicinsk behandling med blodförtunnande och blodfettsänkande läkemedel. Däremot påvisas ingen fördröjning till sjukhusinläggning jämfört med yngre.

– Att äldre patienter i lägre grad får evidensbaserad behandling kan sannolikt förklaras med att den behandlande läkaren anser att risken med behandlingen överväger nyttan, säger Berglind Libungan.

Sjukhusdödligheten bland äldre patienter med hjärtinfarkt som behandlas med enbart mediciner är högre än bland de yngre som får kranskärlsröntgen och ballongvidgning.

– Det betyder inte att kranskärlsingrepp automatiskt är bättre, eftersom det är stora skillnader mellan grupperna.

De som behandlas med enbart mediciner är till exempel oftast en bra bit över 80 år och sjukare än de som erbjuds ingrepp. För att dra slutsatser om vilken strategi som är bäst för de äldre patienterna krävs mer klinisk forskning.

Ballongvidgning

Antalet äldre patienter med hjärtinfarkt som behandlas med kranskärlsröntgen och ballongvidgning har ökat i Sverige under den senaste tioårsperioden. Men trots att patienterna blivit allt äldre och sjukare har risken att drabbas av komplikationer efter behandlingen, till exempel blödning eller stroke, inte ökat under denna tid.

– Det talar för att fler äldre skulle kunna erbjudas ballongvidgning, säger Berglind Libungan.

Göteborgsstudierna visar också att äldre patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus idag har lägre chans att överleva. Bland patienter mellan 70 och 80 år överlever idag 6,6 procent, i åldersgruppen 80-90 år 4,4 procent och bland de som var över 90 år endast 2,3 procent.

Avhandlingen Acute coronary syndrome and cardiac arrest in the elderly försvaras vid en disputation den 28 maj.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/38347 Källa: Sahlgrenska akademin

MEDICINNOTISER

Stenestrandsstipendiet 2015 tilldelades Thomas Mooe Thomas Mooe fick sin utbildning till kardiolog vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, under en tioårsperiod med start 1988. Hjärtcentrum byggdes upp under denna tid och Thomas var engagerad i en bred kardiologisk verksamhet, från avdelningsarbete till olika undersökningstekniker.

Ekokardiografi blev ett huvudintresse som så småningom ledde till disputation 1997. Avhandlingen fokuserade på förekomst av vänsterkammartromb och stroke i samband med akut hjärtinfarkt. Den allmänna uppfattningen att tromb skulle vara en väsentlig orsak till stroke ifrågasattes.

Efter disputationen gick flytten till Östersunds sjukhus där Thomas började bygga upp en forskningsverksamhet kring trombosrisk och trombocytfunktion i anslutning till akut hjärtinfarkt. Syftet var att fortsätta bearbetningen av frågeställningar som avhandlingsarbetet hade gett upphov till. Studierna resulterade i två avhandlingar inom området. Thomas utnämndes till docent 2004.

Thomas blev i Östersund lokalt ansvarig för Riks-HIA

och under en period i Riks-HIAs styrgrupp ökade intresset för att arbeta med data i kvalitetsregistret. Riks-HIA kunde utnyttjas för fortsatta studier kring problemet med stroke efter hjärtinfarkt. Parallellt startades ett stort projekt inriktat på sekundärprevention efter hjärtinfarkt respektive stroke. Kvalitetsregisterdata kunde då utnyttjas för analyser som krävde stora patientgrupper medan fördjupade studier kunde göras inom det sekundärpreventiva projektet.

2010 drog arbetet med regionaliserad läkarutbildning igång i Östersund och Thomas blev engagerad som universitetslektor.

En stor satsning på akademisk miljö gjordes och forskning inom Riks-HIA tog Thomas Mooe. ordentlig fart. Thomas handleder nu ett flertal doktorander och forskningen har resulterat i en rad publikationer som utgått från Riks-HIA. Fokus har varit på problemet med ischemiskt respektive hemorragiskt stroke vid hjärtinfarkt.

Källa: Kongresstidningen Kardiovaskulära vårmötet

#4/5 2015

19

© Can Stock Photo Inc. / woodoo

Kardiovaskulära vårmötet

Symposium om LDL-kolesterol, behandling och högriskgrupper Att otillräckligt behandlade LDL-kolesterolvärden kan få allvarliga konsekvenser för patienter med hög risk för hjärtinfarkt är väldokumenterat. Den ökande användningen av högeffektiva statiner leder dock till att allt fler patienter når behandlingsmålen, men fortfarande underbehandlas fler än hälften av svenska hjärtinfarktpatienter säger doktor Margrét Leósdóttir vid kranskärlskliniken, Skånes universitetssjukhus.

Hon föreläste vid ett symposium med titeln ”Efter hjärtinfarkten – LDL som behandlingsmål, hur bra är vi i Sverige?” och konstaterade att patienterna har en kvarstående hög risk och att behandlingen i många fall är otillräcklig.

Nya potenta kolesterolsänkande läkemedel som kan användas som tillägg till nuvarande behandling kan komma att bli tillgängliga för svenska patienter inom ett år.

Anders G Olsson från Stockholm inledde sin exposé över lipidbehandlingens historia med att berätta att dödligheten i hjärtinfarkt har halverats i Sverige från slutet av 1980-talet fram till 2014. En framgångssaga som kan tillskrivas en kombination av förbättrade levnadsvanor och förbättrade behandlingsmetoder, både i akutskedet och för att förebygga återinsjuknande. Han koncentrerade sig därefter på kolesterolsänkande behandling där Akira Endos pionjärarbete på 1970-talet ledde till utvecklingen av de första statinläkemedlen. Statinbehandlingen fick

sitt genombrott i och med att resultaten från den skandinaviska 4S-studien presenterades år 1994. Behandling med simvastatin i jämförelse med placebo (sockerpiller) visade sig, under drygt fem års uppföljning, resultera i en statistiskt säkerställd trettioprocentig minskning av dödligheten bland de simvastatinbehandlade patienterna.

Proportionen biverkningar och behandlingsavbrott var lika i båda grupperna. I och med detta resultat kom statiner till stor del att ersätta äldre läkemedel med brist­ fällig dokumentation, begränsad effekt och besvärliga biverkningar (resiner, fibrater och nikotinsyra). 4S-studien var den första i en lång rad av kliniska prövningar där statiner testades mot placebo eller mot varandra. Reproducerbarheten i dessa studier är slående och generellt gäller att en minskning av LDL-kolesterol med 1 mmol/l leder till en 20% reduktion av allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd. Även ytterligare LDL-sänkning genom tillägg av ezetimib, ett läkemedel som minskar absorptionen av kolesterol i tarmen, till simvastatin, har nyligen i IMPROVE-IT-studien visats ge behandlingsvinster av samma storleksordning.

Ny klass av LDL-sänkande läkemedel

Anders G Olsson beskrev sedan utvecklingen av en ny klass av LDL-sänkande läkemedel, de så kallade PCSK9hämmarna. År 2003 upptäcktes PCSK9, ett äggviteämne (protein) som har visat sig spela en viktig roll i regleringen av LDL-kolesterolnivåerna i blodet. Medfödda tillstånd med höga PCSK9-nivåer, leder till höga nivåer av LDL#4/5 2015

21

PCSK9:s roll i LDL-metabolismen. PCSK9 är ett protein (äggviteämne) som tillverkas i levern och spelar en naturlig roll i LDL-omsättningen genom att reglera LDL-receptorernas antal på levercellernas yta. PCSK9 binds till LDL-receptorerna så att dessa bryts ned. Färre LDL-receptorer blir då tillgängliga för att avlägsna LDL-kolesterol från cirkulationen.

Anpassad från Abifadel M, et al. Nat Genet. 2003;34:154–56, Maxwell KN, et al. Proc Natl Acad Sci. 2005;102(6):2069–74 och Mayne J, et al. Clin Chem. 2011;57(10):1415–23.

Fakta: • LDL-kolesterol är en stark riskfaktor för hjärtkärlsjuk­ domar och död • Läkemedel för sänkning av LDL: statiner (ator­ vastatin eller rosuvastatin) och ezetimib • Målvärden för LDL-kolesterol hos patienter med mycket hög risk, exempelvis efter hjärtinfarkt: <1,8 mmol/L • Högriskpatienter: Familjär hyper­ kolesterolemi, patienter med genomgången hjärtinfarkt och etablerad krans­ kärlssjukdom

22

#4/5 2015

kolesterol och därmed kraftigt ökad risk för tidigt insjuknande i hjärtinfarkt, stroke och död. Omvänt gäller att individer med medfödd PCSK9-brist får ett mycket lågt LDL-kolesterol och löper låg risk att drabbas av allvarliga händelser utan att för den skull uppvisa andra tecken till ohälsa. För närvarande pågår studier av tre PCSK9hämmande antikroppar: alirocumab (Sanofi), evolocumab (Amgen) och bococizumab (Pfizer) i fas 3-program som tillsammans omfattar närmare 70 000 patienter. De hittills presenterade resultaten beskriver att PCSK9-hämmarna som tillägg till statinbehandling ger ytterligare cirka 60 procents sänkning av LDL-kolesterolet. Säkerhetsprofilen förefaller vara god, även för de patienter som uppnår mycket låga LDL-nivåer. Läkemedlen ges som injektioner under huden varannan till var fjärde vecka.

Sedan godkännandet av ezetimib 2002 och rosuvastatin 2003 har inga betydande tillägg till den LDL-sänkande behandlingsarsenalen skett. Data på eventuell riskminskning av hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd från långtidsstudier med PCSK9-hämmare väntas under de kommande

åren och de kan komma att utgöra värdefulla tillskott till behandlingsmöjligheterna för högriskpatienter.

LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt: når patienterna målvärden och vad ska vi sträva mot?

Margrét Leósdóttir från Malmö redovisade i sin framställning de senaste resultaten från det Svenska kvalitetsregistret för hjärtinfarktvård för 2014. Ett år efter hjärtinfarkt når 46% av svenska infarktpatienter under 75 år behandlingsmålet för LDL-kolesterol. Detta är en ökning från 2012 och 2013 års måluppfyllelse som var 31 respektive 38%. Det föreligger stora regionala skillnader där sjukhusen med bäst resultat når behandlingsmålen hos två tredjedelar av patienterna och de med sämst resultat under 30%. Som viktigaste orsak till förbättringen av behandlingsresultaten under de senaste åren anförde Margrét tillgången till generiskt atorvastatin från 2013. På frågan om ytterligare sänkning av LDL kan tänkas vara gynnsamt redovisade hon data från två nyligen publicerade metaanalyser. Den ena jämför uppnådda LDL-nivåer

Minskning av hjärthändelser (icke dödlig hjärtinfarkt, död i hjärtsjukdom) i relation till uppnådd LDL-nivå i 5 stora statinstudier Anpassad från LaRosa JC, et al. N Engl J Med. 2005;352:1425–35.

med risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser hos 38 000 patienter. Bäst gick det för gruppen med LDL-nivåer under 1,3 mmol/l där risken var mindre än hälften så stor som den hos patienter med LDL över 4,5 mmol/l. I en annan metaanalys sågs ett samband mellan graden av LDLsänkning och minskning av kärlförändringar orsakade av åderförkalkning mätt med ultraljud.

På frågan om kraftig LDL-sänkning kan vara riskabel redovisade Margrét säkerhetsdata från flera PCSK9studier med god säkerhetsprofil även när mycket låga LDL-nivåer uppnås. Uppföljningstiden i dessa studier är dock begränsad till ett år och ytterligare effekt- och säkerhetsdata kommer framöver.

Högriskpatienter, vilka är de och hur ska vi ta hand om dem?

Sista föredragshållare var Lennart Nilsson från hjärtkliniken i Linköping som talade om vilka patienter som är mest angelägna att behandla och följa upp. Han inledde med att betona sambandet mellan otillräcklig LDL-sänkning och sämre prognos. Han presenterade fem patientfall som av olika skäl hade kvarstående höga LDL-nivåer trots intensiva behandlingsförsök. Flera av dem hade upprepade återinsjuknanden i hjärtinfarkt och stroke. De fem patienterna fick illustrera olika huvudskäl till dålig behandlingseffekt; nämligen bristande följsamhet, statinrelaterade muskelbiverkningar,

Behandling med PCSK9-hämmare, som tillägg till maximalt tolererbar dos statin ± annan LDL-sänkare ger en LDL-sänkning med upp till 60%.

höga utgångsvärden på LDL vid familjär hyperkolesterolemi och bristande svar på behandling. För dessa patienter kan PCSK9-hämmarna erbjuda nya behandlingsmöjligheter.

Symposiets moderatorer Annica Ravn-Fischer från GöI en annan metaanalys sågs ett samband mellan graden av LDL-sänkning och minskning av kärlförändringar orsakade av åderförkalkning mätt med ultraljud. teborg och undertecknad Emil Hagström från Uppsala förmedlade en del frågor från auditoriet, huvudsakligen rörande LDL-sänkningens betydelse för olika patientkategorier och PCSK9-hämmarnas effekt och säkerhet.

Statinbehandlingens koppling till ökad diabetesförekomst berördes också vid frågestunden.

Sammanfattningsvis fick vi uppleva ett intressant symposium som behandlade ett viktigt och spännande område. Presentationerna var fyllda med intressant innehåll och framfördes av engagerade och kunniga föreläsare.

EMIL HAGSTRÖM Forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum, Uppsala universitet

Gunnar Karlsson, Patientföreningen för familjär hyperkolesterolemi Man kan konstatera att FH-vården successivt har utvecklats i rätt riktning. Det som mest påverkat oss patienter positivt är nog detta: • Bra behandlingar finns och nya tillkommer hela tiden och det medför att fler FH patienter når sina behandlingsmål.

• Effektivare och billigare diagnosmodeller har tagits fram och finns tillgängliga idag.

• Kunskapen om FH är hög i delar av landet.

Detta gör att när väl en FH patient blivit identifierad, idag ca 3-5%, får patienten bra behandling. Utmaningen för framtiden är att skapa en heltäckande vårdkedja så att övriga 90 % blir identifierade. Några viktiga steg för att nå detta är: • Fokusera på förebyggande vård när det gäller FH patienter.

• Utbilda vårdens olika aktörer om FH, barnmottagningar – vårdcentraler – akutmottagningar – etc.

• Implementera processer som säkerställer att dessa aktörer slussar vidare patienter för utredning.

Som patientförening ser vi fram emot när minst 80 % av våra patienter är identifierade och erbjudna behandling.

Läs mer: Gästledaren i detta nummer.

#4/5 2015

23

Nya nationella riktlinjer för astmavården Fakta: • I Sverige lever cirka 800 000 personer med astma.

• Samhällskostna­ den för astma är cirka 30 miljarder kronor.

• Samhällskost­ naden för rinit är cirka 26 miljarder kronor årligen.

• Pollen är den absolut vanligaste orsaken till rinit hos både barn och vuxna.

24

#4/5 2015

För första gången sedan 2004 har vi fått nya nationella riktlinjer för astma och KOL. Astma och rinit är välkända sjukdomar i lungor och näsa. Traditionellt är det sjukdomar som utretts och behandlats var för sig. Ökad kunskap har förändrat synsättet på samspelet mellan rinit och astma. Näsa och lungor betraktas numera som en sammanhängande luftväg och rinit och astma som en sjukdom – rinitastma.

- Vi är glada att kunna bidra till att astma. Studier har också visat ett fler får en korrekt behandling. Det i starkt samband mellan rinit och sesin tur bidrar till att höja livskvalitenare astmautveckling där en patient ten för många. Det finns klara vinster med rinit löper 3 – 4 gånger högre för många människor att få diagnorisk att utveckla astma jämfört med sen ställd hos en läkare som ser till en patient utan rinit. helheten, jämfört med egen diagnos och receptfria läkemedel, säger Mari- Livskvalitet tha Sedvallson, Astma- och AllergiDet finns mycket dokumentation förbundets förbundsordförande. om nyttan av att behandla allergisk Enligt vetenskaprinit med antiinflammatorisk liga studier har upp behandling. Sådan behandling till 85 procent av har goda effekter på såväl symastmapatienterna tom, näsans funktion och på rinit och nästan livskvaliteten. På motsvarande 20 procent av dem sätt har det visat sig att behandupplever rinitsymling av luftvägsinflammationen vid astma påverkar symtom, tom varje dag. En Maritha Sedvallson, lungfunktion, välbefinnande tredjedel av dem Astma- och Allergi­ och överlevnad. Därför är har inte fått någon förbundets förbundsdet viktigt att behandla både behandling för sin ordförande.

näsa och lungor hos patienter med rinitastma!

- Studierna som visar ett starkt samband mellan rinit och astma understryker behovet av att de nyligen antagna nationella riktlinjerna för astmavården så fort som möjligt kompletteras med riktlinjer för allergivården, säger Maritha Sedvallson.

I slutet av november presenterade Socialstyrelsen ett förslag till nya nationella riktlinjer för astma och KOL. Riktlinjerna är vägledning för beslutsfattare kombinerat med tydliga behandlingsrekommendationer för den medicinska professionen. Resultatet av Socialstyrelsens arbete är glädjande för de 1,2 - 1,5 miljoner svenskar som berörs.

- Vi vet att låg kunskap om sin sjukdom och bristande sjukdomskontroll är vanligt hos personer med astma, trots att behandlingen bygger på egen insikt och behandling i hemmet. Därför är det viktigt och bra att patientutbildning och egenvård är högt prioriterat i de nya riktlinjerna, säger Maritha Sedvallson.

Källa: Astma och Allergiförbundet

Bronkmusklerna viktiga vid infektioner När en astmapatient får ett anfall, så är det bronkernas muskelceller som drar ihop sig i kramp. Men dessa celler bidrar också till astmaoch KOL-patienters reaktioner på virusinfektioner. Bronkmuskelcellerna har receptorer som reglerar produktionen av proteiner som är både till nytta och till skada för kroppen, visar ny forskning från Lunds universitet.

Vanliga förkylningar är obehagliga men inte farliga för de flesta. Ett undantag är patienter med astma eller KOL. För dem kan en förkylning leda till allvarliga försämringar, och det kan även i lindriga fall ta månader för en astmapatient att tillfriskna.

Lundaforskaren Jenny Calvén har nyligen lagt fram en avhandling om de glatta bronkmuskelcellernas roll i samband med infektioner. Hon har studerat dessa celler bland annat med hjälp av ”konstgjord förkylning” – en syntetisk virusprodukt som härmar förkylningsvirusets effekter.

Den forskargrupp som Jenny Calvén ingår i, som leds av docent Lena Uller, har länge studerat KOL- och astmapatienters reaktioner på en virusinfektion. Man har bland annat visat att en viss familj av receptorer i lungornas glatta muskulatur, så kallade RIG-lika receptorer, blir aktiverade av virus. Detta sätter i gång en serie av immunologiska försvarsreaktioner.

– Vi har kunnat visa att de glatta bronkmuskelcellernas

produktion av interferoner, en grupp antivirala skyddsproteiner, ökar. Detta är positivt.

Men även produktionen av inflammations-pådrivande proteiner som IL-33, som anses starkt kopplat till allergisk astma, ökar. Och det är negativt, säger Jenny Calvén.

Jenny Calvén.

Att blockera de RIG-lika receptorerna är därför ingen lämplig väg till en framtida behandling. Det skulle ta bort inte bara receptorernas negativa effekt utan också deras positiva effekt.

– Men man kanske kan hitta läkemedelsmål längre fram i serien av reaktioner – något som bara påverkar de skadliga proteinerna men inte de gynnsamma, antivirala proteinerna, hoppas Jenny Calvén.

De glatta bronkmuskelcellerna är viktiga för sin förmåga att dra sig samman respektive utvidga sig. Deras roll i samband med infektioner har uppmärksammats först på senare år. Men forskningen visar nu att den är nog så viktig, inte minst eftersom glatta muskelceller är den vanligaste celltypen i sjuka lungor.

Avhandlingen: Emerging role of RIG-I-like receptors in airway structural cells.

Källa: Lunds universitet

Trycksaker Offset, digitaltryck & storformat

Affischer | Almanackor | Blanketter | Brevpapper Broschyrer | Böcker | Etiketter | Korrespondenskort Kuvert | Mappar | Rollups Storformat | Visitkort m.m.

- Allt från idé till färdig trycksak!

Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se #4/5 2015

25

Exempel på livsmedel som kan innehålla särskilt höga halter av histamin är fermenterad ost, t.ex. camembert, brie, cheddar och parmesan, samt Vin.

Histaminin I storleksordning 100 000 människor av Sveriges befolkning kan ha besvärande symtom och överkänslighet mot kostens innehåll av histamin och andra biogena aminer – och många utan att veta om det!

De biogena aminer, främst histamin, som finns i många livsmedel (se nedan), har visat sig kunna orsaka allergiliknande symtom, ofta mag-tarmbesvär, huvudvärk, rodnad, klåda samt rinnande ögon och näsa hos dem som är känsliga. Exempel på andra symtom som beskrivits är urtikaria, astma, blodtrycksfall, hjärtklappning och svår psykisk oro. Denna överkänslighet för histaminrika födoämnen benämns som histaminintolerans. Därtill finns det födoämnen som inte innehåller histamin, men som kan öka frisättningen av kroppseget histamin och förvärra symtomen (se nedan). När en histaminintolerans leder till 26

#4/5 2015

svårare symtom som kan kräva akut vård så benämns den som histaminförgiftning.

Olika forskning pekar på att överkänsligheten till betydande del beror på ett nedsatt skydd i tarmen (se nedan) som leder till att olämpliga intakta biogena aminer, främst histamin, i hög grad kan tas upp genom tarmslemhinnan till blodet och leda till påtagliga symtom.

Bildning av biogena aminer i livsmedel

Histamin/biogena aminer i livsmedel bildas när bakterier omvandlar eller dekarboxylerar aminosyror till olika aminer. Detta är en naturlig del av naturens sätt att bryta ned organiskt material och innebär att biogena aminer kan förekomma i alla livsmedel som innehåller protein och som utsätts för bakterier, främst kött, fisk och lagrad ost.

Faktorer som påverkar/ökar bildningen av biogena aminer i livsmedel är:

© Can Stock Photo Inc. / logan5

ntolerans 1. Ett högt innehåll av fria aminosyror, exempelvis histidin, som utgör bakteriernas substrat till bildning av histamin.

2. En hög bakteriemängd som bl.a. kan förorsakas av dålig livsmedelhygien. Hög rumstemperatur (tillväxten befrämjas upp till kroppstemperatur eller ungefär 37 grader) och långa lagringstider kan sedan starkt befrämja och accelerera både bakterietillväxten och bildningen av biogena aminer.

Exempel på livsmedel som kan innehålla särskilt höga halter av histamin

Fermenterad ost, t.ex. camembert, brie, cheddar och parmesan.

Fisk, bl.a. konserverad fisk Kött, bl.a. torkad skinka, fläsk- och köttkorvar.

Skaldjur

Fermenterade grönsaker Vin Födoämnen som ökar frisättningen av histamin

Vissa födoämnen innehåller inte histamin men kan genom vad som betecknas som icke immunologiska reaktioner stimulera vävnadsceller att frisätta histamin. Vanliga födoämnen som enligt klinisk erfarenhet har denna speciella egenskap är tomater, spenat, ananas, citrusfrukter, jordgubbar, papaya, choklad, fisk och fläskkött.

Varför är vissa människor histaminintoleranta och drabbas av besvär när de äter histaminrik mat?

Histamin bryts ned eller oskadliggörs med hjälp av två olika enzymer. Det ena enzymet är histamin-Nmetyltransferas och är främst lokaliserat intracellulärt i blodceller och levern. Det andra, diaminoxidas (DAO), #4/5 2015

27

Forskning pekar på att överkänsligheten till betydande del beror på ett nedsatt skydd i tarmen leder till att olämpliga intakta biogena aminer, främst histamin, i hög grad kan tas upp genom tarmslemhinnan till blodet och leda till påtagliga symtom.

produceras främst i tarmens enterocyter och används för att bryta ned extracellulärt histamin. Olika forskning visar också att tarmens dominerande skydd mot upptag av histamin från födan utgörs av just DAO och dess förmåga att driva en kemisk reaktion som oskadliggör eller bryter ned tarmens innehåll av histamin. Bristande aktivitet hos detta enzym leder således till att histamin från födan bryts ner i mindre utsträckning och istället kan tas upp genom tarmen. Tillgänglig forskning pekar på att histaminintolerans främst beror på för lite fungerande DAO i tarmen och att perorala intag av detta Detta är något som kan jämföras med exempel­ vis en laktosintolerans, då man får besvär av mjölkprodukter när enzymaktiviteten (laktas) i tarmen inte räcker till för att bryta ned den mängd laktos som intagits med mjölken. enzym (se nedan) kan lindra eller eliminera besvären.

När intaget av histamin via födan överskrider tarmens DAO-kapacitet, bryts inte histaminet ner i tillräcklig omfattning. Den mängd histamin som inte har neutraliserats av DAO kan då tas upp genom tarmslemhinnan och leda till olika symtom som kan vara mer eller mindre akuta*. *Detta är något som kan jämföras med exempelvis en laktosintolerans, då man får besvär av mjölkprodukter när enzymaktiviteten (laktas) i tarmen inte räcker till för att bryta ned den mängd laktos som intagits med mjölken.

28

#4/5 2015

Hur hög enzymaktivitet man har eller var tröskeln är för att man ska få besvär av histaminrik föda är naturligtvis individuell. Orsaker till en för låg enzymaktivitet kan vara att den endogena syntesen av DAO är för låg p.g.a. av skador/förändringar i tarmslemhinnan som kan ha orsakats av tarmsjukdom eller skadliga ämnen (exempelvis alkohol), enzymhämmande ämnen, bl.a. läkemedel eller möjliga genetiska defekter (har ännu inte klarlagts).

En annan bidragande orsak kan vara att DAO inte mättats i tillräcklig utsträckning med sina kofaktorer som utgörs av ämnet 6-hydroxydopa och pyridoxalfosfat d.v.s. den aktiva formen av det essentiella vitaminet pyridoxin (vitamin B6)**.

En annan faktor som kan medverka och förvärra reaktioner som uppstår efter intag av histaminrik föda är ökad genomsläpplighet av histamin/biogena aminer genom tarmslemhinnan p.g.a. tarmsjukdom, alkohol eller andra tarmslemhinneskadande ämnen. Forskare uppskattar att minst en procent av västvärldens befolkning har permanent brist på DAO i tarmen och därmed lider av histaminintolerans. **En mångfald typer av energi-/ämnesomsättningsenzymer kräver pyridoxin som koenzym för att kunna utföra sina katalyserande funktioner i olika vävnader. Undertecknad (MN) har själv arbetat med enzymaktivitetsanalyser av enzymer som är beroende av olika vitaminer och spårelement.

När det gäller vitamin B6, så är det vetenskapligt väletablerat att använda sig av enzymaktiviteten hos aspartataminotransferas (som kräver just vitamin B6 som koenzym kopplat till

sin aktiva yta för att kunna fungera) för att bedöma kroppens totala vitamin B6- status. Egna näringsstatusutredningar, bl.a. med analyser av vitamin B6-status, hos olika grupper av människor i Skandinavien tyder på att det är förvånande vanligt med olika grader av dolda subkliniska brister på detta vitamin. Något som man också bör ha i åtanke vid utredningar och behandlingar av histaminintolerans.

Diagnos

Vid histaminintolerans beskriver anamnesen ofta ett flertal symtom (se ovan) som också skulle kunna förorsakas av en födoämnesallergi, men allergitester mot ett misstänkt födoämne är då negativt. Det är snarare regel än undantag att drabbade beskriver att de kan reagera väldigt olika på histaminrik mat. Ibland kan en patient tåla en viss maträtt och ibland inte alls. Detta kan ha många orsaker och bl.a. bero på att samma typ av maträtt , exempelvis en tonfisksallad, kan innehålla mycket olika mängd histamin beroende på hygien och hur länge och varmt tonfisken har förvarats. Det är också av stor betydelse om man samtidigt äter eller dricker något som är histaminfrisättande.

Man kan mäta mängden DAO i serum eller plasma exempelvis på Sahlgrenska sjukhuset. Provet anses dock inte som helt tillförlitligt genom att patienter kan reagera olika på histamin som tas upp från tarmen. Mängden DAO i blod visar inte heller hur mycket DAO som finns i tarmen som naturligtvis är avgörande.

Behandling

En förstahandsåtgärd är att minska intaget av livsmedel som är histaminrika eller som kan öka frisättningen av histamin. Det är oftast inte nödvändigt att patienten undviker alla födoämnen som kan innehålla histamin/ biogena aminer, men det är viktigt att sträva efter att äta

näringsriktigt och varierat samt laga mat på bra färska råvaror och undvika lagrad mat***.

En alltmer uppmärksammad behandling av histaminintolerans med viss vetenskaplig dokumentation, utgörs av ett peroralt intag av en biverkningsfri patenterad produkt som innehåller enzymet DAO. Produkten (Daosin) föreligger i form av kapslar och ska intas med vätska före måltid eller vid behov.

Forskare uppskattar att minst en procent av västvärldens befolkning har permanent brist på DAO i tarmen och därmed lider av histaminintolerans.

Om nämnda behandlingsalternativ inte räcker för att eliminera besvären, så kan även mer traditionella läkemedel med antihistaminer (främst typen H1-antagonister) användas vid behov och som ordineras av läkare. En nackdel med sådana antihistamininnehållande läkemedel är att de relativt ofta kan ge olika grader av biverkningar, bl.a. trötthet, dåsighet och huvudvärk. ***Eftersom DAO kräver pyridoxalfosfat för normal funktion bör det dessutom vara lämpligt att inta ett dagligt näringstillskott med pyridoxin (vitamin B6). Detta för att säkerställa ett tillräckligt intag och eliminera risken för dolda brister. Vitamin B6 finns i betydande utsträckning i många av våra animaliska och vegetabiliska råvaror. Tyvärr förstör vi lätt merparten av detta och flera andra vitaminer när vi hanterar och tillagar vår mat med bl.a. hög och långvarig värme. Därför är det som regel svårt att bedöma hur mycket intakta vitaminer, bl.a. pyridoxin, vi får i oss via födan.

MAGNUS NYLANDER Medicine doktor

Referenser: Bengtsson U. Histaminintolerans. Näringsmedicinsk tidskrift. 2014;6: 23-24.

Hartter E et al. Placebo controlled observational study to proof the efficacy and the absence of side effects of an oral supplementation in histamine intolerance. Report from: Arbeitsmedizinisches Zentrum, 1060 Vienna, Austria. 2005,pp.5-21.

Ionescu G et al. Cofactor levels of mono- and diamine oxidase in atopic eczema. Allergy. 1989;44:298-300.

Janes SM et al. A new redox cofactor in eukaryotic enzymes: 6-hydroxydopa at the active site of bovine serum amine oxidase.

Science. 1990;248:981-987.

Jarisch R. Histamin-Intoleranz, Histamin und Seekrankheit. 2004. Thieme verlag.

Komericki P et al. Histamine intolerance: lack of reproducibility of single symptoms by oral provocation with histamine: A randomised, double-blind, placebo-controlled cross-over study. Wien Klin Wochenschr. The Middle European Journal of Medicine.2010. pp 1-6 , DOI 10.1007/s00508-010-1506-y, Springer Verlag, Austria.

Sattler J et al. Food induced histaminosis as an epidemiological problem: plasma histamine elevation and haemodynamic alterations after oral histamine administration and blockade of diamine oxidase (DAO). Agents Actions. 1988;23:361-365.

Zimatkin SM & Antichtchik OV. Alcohol-histamine interactions. Alcohol. 1999;34:141-147.

#4/5 2015

29

MEDICINNOTISER

AstraZeneca investerar i ny anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel AstraZeneca meddelade nyligen sina planer på att investera cirka 285 miljoner USD i en ny högteknologisk anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel i Gärtuna utanför Södertälje. Den nya anläggningen kommer fokusera på fyllning och packning av proteinläkemedel.

Det förväntas att den nya enheten kommer att producera läkemedel till kliniska prövningsprogram för AstraZeneca och Medimmune, koncernens globala forsknings- och utvecklingsbolag för biologiska läkemedel, från slutet av 2018, och vara driftklar för att leverera kommersiella produkter 2019.

I Södertälje finns i dag AstraZenecas största internationella tillverkningsenhet för tabletter och kapslar. Enheten fungerar även som lanseringssite för bolaget, vilket innebär att det finns särskilda funktioner på plats för att ta över och utveckla storskaliga produktionsmetoder för nya läkemedel i ett nära samarbete med vår forsknings- och utvecklingsorganisation. Genom att placera den nya tillverkningsanläggningen i Södertälje kommer företaget att kombinera sina expertkunskaper när det gäller biologiska läkemedel med den väletablerade kultur av verksamhetsoptimering som finns inom den svenska produktionsenheten.

Den planerade investeringen kommer, under förutsättning att lokala myndigheter ger nödvändiga tillstånd, att skapa mellan 150 och 250 högkvalificerade nya jobb vid AstraZeneca fram till 2019.

Pascal Soriot, Chief Executive Officer, säger: ”Det är här en strategiskt viktig investering för AstraZeneca som stödjer våra accelererande kliniska program för 30

#4/5 2015

biologiska läkemedel, som nu svarar för ungefär hälften av vår forskningsportfölj. Vi räknar med att avsevärt öka produktionen av nya läkemedel för specialistvård de kommande åren, främst inom biologiska läkemedel. Den här nya anläggningen kommer att ge oss större kapacitet och flexibilitet att hantera kliniska prövningar, och den kommer även att spela en viktig roll i vår framtida kommersiella produktion. Den planerade investeringen på 285 miljoner USD utgör den första fasen i ett potentiellt tredelat program som syftar till att utvidga AstraZenecas kapacitet för tillverkning av biologiska läkemedel. Ytterligare investeringsbeslut rörande de senare faserna kommer att tas under åren som kommer.

Jan-Olof Jacke, VD för AstraZeneca AB, säger: ”Att bygga upp vad som kommer att bli en anläggning i världsklass inom det här området är inte bara viktigt för AstraZeneca. Vi tror att det även kommer att addera värde till den svenska och nordiska life science sektorn genom att stärka kompetensbasen. Södertälje kommer även att övervägas för de efterföljande faserna i vårt program, som syftar till att utvidga vår globala tillverkningskapacitet av biologiska läkemedel. Förutom starka, interna resurser och tillgången till en högt kvalificerad arbetsstyrka inom life scienceområdet, ser vi positivt på signalerna från den svenska regeringen rörande en konkurrenskraftig och understödjande miljö för företagsinvesteringar.

Den nya tillverkningsanläggningen i Sverige kommer att stödja utvecklingen av läkemedelskandidater inom våra huvudsakliga behandlingsområden och anpassas efter de investeringar som görs i befintliga centrum för biologisk tillverkning.

Källa: AstraZeneca Foto: AstraZeneca

Säg JA till …

BEMER® fysikalisk vaskulär terapi Inom vården:

En TEAM-Player som aktiverar mikrocirkulationen.

Stärker immunförsvaret - Motarbetar sjukdom Främjar sårläkning – Efter kirurgiska ingrepp och skador Ökar prestationsförmågan – Idrottarens konkurrensfördel

För arbetsplatsen och hemma:

En friskvård som du orkar med även dina lataste dagar.

Hur är det möjligt? Vänd på sidan och läs …

BEMER® fysikalisk vaskulär terapi BEMER har funnits på marknaden sedan 1998 och tack vare fortlöpande forskning finns idag en enkel, säker och effektiv terapi som har medicinsk inverkan på mikrocirkulationen.

Den medicinskt aktiva substansen utgörs av BEMER signalen och dess rytm, vilken anpassats utifrån forskningens senaste rön avseende mikrocirkulationens reglerande processer.

BEMER® fysikalisk vaskulär terapi överför en målinriktad biorytmisk definierad signal till kroppen som stimulerar frekvensen av vasomotion hos pre- och postkapillära kärl, dvs arterioler och venoler. Detta medverkar till en ökad perfusion och bättre fördelning av blodet i mikrocirkulationens kapillära nätverk. Kroppen får en bättre försörjning av syre och näringsämnen till organ och vävnad samt en mer effektiv bortforsling av ämnesomsättningens restprodukter.

Därför kan BEMER terapin tillämpas med stor framgång inom många indikationsområden.

BEMER systemet är unikt certifierad inom EU som medicinteknisk apparatur (93/42 EEG) med inriktning på tillämpningsområdet vaskulär terapi. Regelbunden användning 8 min två gånger om dagen, resulterar i 30 % generell förbättring avseende: vasomotion hos arterioler och venoler, genomblödning i det kapillära nätverket, syreutnyttjande och venöst återflöde. BEMER lämpar sig både som friskvård, för läkning och rehabilitering och för att öka individens prestationsförmåga.

Vill du veta mer? Är du intresserad av detta för egen del eller som personalvård?

Har du en projektidé för hur BEMER skulle kunna komma vården till gagn?

Hör av dig, vi berättar gärna mer.

Vi informerar, utbildar och följer upp om du vill pröva detta som personalvård. Låt oss träffas för att diskutera en tanke och skissa på en projektbeskrivning kring personalvård eller tillämpning inom vården.

TimeOut studio / BEMER SWEDEN Markörgatan 10 136 44 Handen timeout@timeoutstudio.se 08-556 531 00 www.timeoutstudio.se

MEDICINNOTISER

Första bilderna från supermagnetkameran i Lund Teslabild av hjärnans artärer.

Bild: Lunds universitet

I december 2014 lyftes Skandinaviens första 7-Tesla-kameran på plats vid Lunds universitets Bioimagning Center och Skånes universitetssjukhus.

Fram tills i dag har de mest kraftfulla MR-kamerorna i Sverige, som används på människa, haft ett magnetfält på tre tesla, 3T. Nu har forskare tagit de första bilderna med supermagnetkameran.

- Det är första gången i Skandinavien som bilder tas med en magnetkamera av den här storleken. Det är friska, frivilliga forskningspersoner har legat i 7-Teslan nu när vi acceptanstestar och lär känna kameran, säger Freddy Ståhlberg, som är professor i medicinsk strålningsfysik och föreståndare på Lunds universitets Bioimaging Center (LBIC).

Den kraftfulla magnetkameran ger en betydligt bättre upplösning på bilderna än vad som varit möjligt hittills vilket gör att forskarna nu kan titta in i hjärnan på

Teslabild av hjärnans vener.

Bild: Lunds universitet

forskningspersonerna med en detaljnivå som hittills inte varit möjlig.

7-Tesla-kameran ska användas för klinisk forskning och i framtiden är tanken att kameran även ska kunna användas för klinisk diagnostik vid speciella fall i sjukvården.

Det är första gången i Skandinavien som bilder tas med en magnetkamera av den här storleken. Det är friska, frivilliga forsknings­ personer har legat i 7­Teslan nu när vi acceptanstestar och lär känna kameran.

Det är Vetenskapsrådet som finansierat 7-Tesla-kameran som är en nationell resurs på lika villkor för alla forskare i landet.

7-Tesla-kamera i Lund ska användas av forskare i hela landet En bild från en vanlig mobilkamera har idag en storlek på nästan 2 megabyte. Då kan man tänka sig de enorma datamängder som alstras av kameror som tar tusentals bilder i tre dimensioner av en enda kroppsdel eller ett enda vävnadsprov.

Källa: Lunds universitet Katrin Ståhl #4/5 2015

33

34

#4/5 2015

© Can Stock Photo Inc. / Eraxion

Äntligen fungerar kroppen igen Under många år led Christine Rysten av en tilltagande komplex sjukdomsbild som sjukvården inte rådde på. Hon led bland annat av magproblem, hjärtklappning, svullnad i bihålorna, huvudvärk, diffus muskelvärk och yrsel. Efter en lång kamp mår hon idag mycket bättre. Hennes berättelse sätter fokus på ett vanligt men nästan okänt hälsoproblem. Ett hälsoproblem som dock en växande grupp läkare börjar få kunskap om.

Christine Rysten är legitimerad veterinär. Hennes djupa resonemang omkring orsaken till de hälsoproblem hon har haft verifierar att hon är välutbildad. Kunskaperna inom veterinäryrket har i viss mån också bidragit till att hon idag mår betydligt bättre än vad hon har gjort under många år.

- Under loppet av bara några år lades det ena symtomet till det andra och gjorde mitt liv allt mer besvärligt.

Vad gör man när man successivt får alltfler symtom och den ena specialisten efter den andra med god kompetens inom sitt område ändå misslyckas med att ringa in själva grundproblemet, frågar sig Christine.

Redan som liten var hon ofta täppt i näsan. Symtomen fortsatte sedan med svullna mungipor, nässelutslag och huvudvärk i 16-årsåldern. Vid samma tid började hon få magproblem med illamående som periodvis övergick i dagliga kräkningar. Näsans slemhinnor började också svullna periodvis. Nattliga svettningar och andra hudproblem började dyka upp när hon var runt 20 – 25 års ålder. Christine fick sedan diffus muskelvärk och återkommande lätt yrsel.

- Utöver detta fick jag onda svullna bihålor och rosacea, som i sin tur ledde till episclerit i ögats bindväv, vilket innebar att ögonen blev inflammerade och väldigt röda. Ångesten blev ytterligare ett symtom som började plåga mig. Ännu värre blev det 2009 när jag också fick tinnitus.

Som så många andra vandrade jag runt hos olika specialister för att få hjälp, men drog nitlott varje gång.

Eftersom Christine har omfattande kunskaper i veterinärmedicin förstår hon också att kroppen kan vara mycket komplex. Hon har därför haft full förståelse för att det har varit svårt för specialistläkarna att få kläm på orsaken till hennes många problem. Hon har dock mötts

med stor respekt och många utredningar har gjorts. Utredningar som dessvärre har varit resultatlösa.

Histaminintolerans

- Det var först våren 2012, när jag var 38 år som vändningen började. Det var min väninnas syster Katarina Ryhr som är dietist som satte mig på spåret. Katarina som var mycket påläst, förklarade att större delen av mina symtom troligen berodde på histaminintolerans. Det Utöver detta fick jag onda svullna bihålor och rosacea, som i sin tur ledde till episclerit i ögats bindväv, vilket innebar att ögonen blev inflammerade och väldigt röda. innebär att man i tunntarmen saknar tillräcklig produktion av enzymet diaminoxidas, som bryter ner histamin som finns naturligt i många matvaror. Kroppen tar då i ökad utsträckning upp histamin från maten. När väl histaminet tas upp i blodomloppet kan det leda till en mängd besvärliga symtom. På Halmstads lasarett fastställdes snart diagnosen histaminintolerans.

Christine sökte mer information och började använda antihistaminer tillsammans med kost med lägre halt av histamin. Detta ledde till att hon började må bättre och kunde dra ner på sin användning av Omeoprazol som varit till viss hjälp för hennes magproblem. Men minsta

Christine Rysten har fått hjälp med sin histaminintolerans.

#4/5 2015

35

Nu har jag en Daosinförpackning på kontoret, en i bilen, en i handväskan och en hemma för att vara på den säkra sidan, skrattar Christine. lilla slarv med maten eller antihistaminbehandlingen orsakade att hon blev omedelbart sämre igen.

- Under sommaren 2014 blev både magproblem, yrsel, ångest och hjärtklappning allt värre trots att jag använde antihistamintabletter. Jag sökte mer information om hur jag kunde anpassa kosten. Då fann jag också information om Daosin som innehåller enzymet diaminoxidas, som bryter ner histamin från maten. I september beställde jag första förpackningen av Daosin från RevivaBio AB, som är svensk distributör av produkten. Anledningen till att jag ville testa enzymet diaminoxidas var att det finns mycket forskning kring histaminintolerans och att diaminoxidas skulle kunna vara till hjälp.

Efter bara tre dagar försvann magproblemen, hjärtklappningen, svullnaden i bihålorna, huvudvärken, den diffusa muskelvärken, yrseln och ångesten helt. Hudproblemen har också blivit bättre, men det tog längre tid. Den dramatiska förbättringen har varit stabil sedan dess, så länge hon använder diaminoxidas. Vid behov tar hon även antihistaminer. Besvären från hennes tinnitus varierar dock, men hon har upptäckt att hon kan hålla sin tinnitus i schack med en kombination av låghistaminkost, diaminoxidas och antihistamintabletter.

Effekt på många olika organsystem

Utifrån det Christine hade läst hoppades hon kunna bli

bättre från nässelutslagen, huvudvärken, svullnaden i bihålorna och de svullna ögonlocken. Men diaminoxidas hjälpte mot i princip alla hennes symtom.

- Jag blev milt sagt överraskad av effekten. Ibland har jag dock mått lite för bra och glömt att ta diaminoxidas, men då får jag tillbaka besvärliga symtom igen. Nu har jag en Daosinförpackning på kontoret, en i bilen, en i handväskan och en hemma för att vara på den säkra sidan, skrattar Christine. Med diaminoxidas kan jag numera äta många fler födoämnen och löper därför mindre risk att drabbas av näringsbrister. Idag vill jag inte vara utan diaminoxidas en enda måltid, förklarar Christine.

- Histaminet har ju en kraftig effekt på många olika organsystem. Det var därför inte så konstigt att jag mådde väldigt dåligt. Samtidigt har det ju inte varit lätt för specialisterna att kunna koppla ihop alla mina skiftande symtom med något specifikt som just de var specialister på.

Kunskaperna om att histaminintolerans kan ge besvärliga symtom har tidigare bara behärskats av ett litet fåtal läkare i Sverige. I tysktalande länder i Europa har dock kunskaperna varit mer allmänt spridda en tid. En vändning är emellertid på gång även i Sverige eftersom alltfler läkare börjar greppa problematiken.

HELENA FÄGERHOLT

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se www.keepwalking.se 070-403 21 91

36

#4/5 2015

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

V

år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter

eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se

För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utveckling

Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.

För din och ditt barns trygghet

DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos

”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Den sexuella evolutionen

Evolutionära perspektiv på männ Många svenskar vill nog gärna tro att vi ligger i frontlinjen när det gäller synen på vår sexualitet, familjen, våra könsroller, jämställdhet mellan könen och våra barns bästa. Sanningen är en annan.

Vi toppar världsligan när det gäller våldtäkter och sexuella trakasserier, självskadebeteenden och självmord bland ungdomar och behandling mot oro, ångest och depressioner hos väldigt unga människor. Denna typ av problem saknas helt i ursprungssamhällen. Barnen ammas där under 3-4 år och synen på sexualiteten är som regel mycket frigjord och uppmuntras av föräldrarna i unga år. Hur fungerar de för barnen så centrala amnings- och anknytningsperioderna under de första levnadsåren i vårt land? Får våra barn rent av för lite sex under sin uppväxt?

Vår sexualitet har utvecklats under tiotals miljoner år – och den är helt oförändrad sedan vi började gå på två 38

#4/5 2015

ben för 7 miljoner år sedan. Människan är, per definition, ett däggdjur (Mammalia), av klassen ryggradsdjur och ordningen primater. Däggdjur kännetecknas av att de förökar sig genom att ha sex mellan en hane och en hona, en man och en kvinna. Sexualakten leder till en inre befruktning av honan och hos högre däggdjur sker hela fosterutvecklingen inne i moderns livmoder. Avkomman föds levande och under den första levnadsperioden livnär sig alla däggdjursungar helt och hållet på den mjölk, som modern producerar i sina mjölkkörtlar. Amningstiden varierar mellan olika däggdjursarter och är relaterad till graviditetslängd, tidpunkt för könsmognad och livslängd.

Människan är inget undantag.

Mot denna bakgrund blir det lite märkligt när många idag på fullt allvar försöker hävda att könet skulle vara en social konstruktion. Hur skulle det se ut om våra nakna förfäder på den afrikanska savannen för 3 miljoner år sedan skulle peka på sina nyfödda barn och säga att du skall bli flicka och du skall bli pojke!? Och hur kan det komma

niskans sexualitet och könsroller sig att människan i alla kulturer i hela världen i alla tider lyckats med konststycket att skapa nära nog exakt lika många flickor som pojkar? Mänsklig reproduktion förutsätter två kön och hur dessa uppstår kan vi i detalj följa i hjärnans utveckling under fosterstadiet.

Könsdifferentieringen äger rum i fostret

I samma ögonblick som en spermie befruktar ett ägg bestäms det om det skall bli en pojke eller en flicka.

Kvinnor bär två X-kromosomer, män bär en X- och en Y-kromosom. Genetiskt kan vi också med hjälp av DNAteknik enkelt bestämma könet på exempelvis ett skelett från stenåldern. Det finns tre stadier under fostertiden, som avgör om barnet skall bli en pojke eller flicka: könsdeterminering, könsdifferentiering och könsidentitet. Under den 6:e till 7:e veckan av graviditeten börjar fostret producera könshormoner och bildar då i fostrets egna blivande testiklar eller äggstockar antingen testosteron eller östrogen.

Könsdifferentieringen äger rum i fostret (utom i hjärnan)

under den första trimestern, alltså de första tre månaderna av graviditeten. Testosteronet fungerar i denna process som differentieringsfaktor och sätter igång tillväxten av bl a prostata, sädesblåsa och penis. Flickfoster har ännu inte utvecklade äggstockar och bildar inte östrogen under detta skede. Det sker istället mot slutet av graviditeten, då stamceller i ovariet differentieras till äggceller. Som mest Könsdifferentieringsprocessen är alltså helst väsenskild hos pojkfoster och flickfoster.

Medan flickors utveckling har ett kontinuerligt förlopp, utvecklas pojkar i olika faser har flickfostret 800 000 äggceller, men av dessa överlever endast 400. Någon nyrekrytering av äggceller sker inte, till skillnad från hos pojkarna, där det i testiklarna hela tiden från puberteten sker en nybildning av nya spermier.

Könsdifferentieringsprocessen är alltså helst väsenskild hos pojkfoster och flickfoster. Medan flickors utveckling #4/5 2015

39

har ett kontinuerligt förlopp, utvecklas pojkar i olika faser, man bruka tala om ”utvecklingsfönster”. Könsidentiteten hos fostret sker under 4:e till 9:e graviditetsmånaderna, i samband med att hjärnans tillväxt då kraftigt accelererar.

Det är då som fostrets sexuella preferens grundläggs, som alltså är hormonellt påverkbar.

Idag vet vi att bli pojke eller flicka, man eller kvinna, också handlar om statistik – eller grader av ”hanligt” och ”honligt”. Den absoluta merparten av alla individer är utpräglat heterosexuella, och blir alltså sexuellt upphetsade uteslutande av det motsatta könet, men däremellan finns en löpande skala med mer eller mindre maskulina eller feminina hjärnor – från utpräglat homosexuella, över bisexuella, till olika grader av manliga eller kvinnliga drag hos kvinnor respektive män. Eller som det så riktigt sagts, könet sitter i hjärnan – inte mellan benen.

Fostrets DNA ökar risken för senare immunologiska sjukdomar

Den biologiska präglingen mellan mor och barn sker redan under fosterstadiet. Barnets förmåga att se börjar redan i livmodern och det gäller även hörseln. Nyfödda barn lär sig mycket snabbt att känna igen sin mammas röst och skilja den från andras och det beror på att barnet hört henne tala redan under fosterstadiet. Efter ungefär en vecka känner det nyfödda barnet igen mammans lukt.

Barnet kan även identifiera moderns rörelsemönster när hon går eller vaggar det, något som också grundlagts under graviditeten. Också själva förlossningen bidrar till präglingen mellan mor och barn. Under förlossningen stimuleras produktionen av oxytocin genom trycket mot slidväggarna, ett hormon som drar samman blodkärlen i livmodern för att förhindra blödning. Mycket talar för att präglingen mellan mor och barn blir mindre hos kvinnor som förlösts med kejsarsnitt. Med tanke på det stora antal kvinnor, som idag väljer att föda sina barn med kejsarsnitt är det viktigt att informationen om den biologiska bakgrunden når ut till de blivande mammorna innan de fattar sina beslut. Flera olika studier har visat att barn som föds med planerade kejsarsnitt oftare får diabetes, cancer och astma än vaginalt födda foster. Orsakerna till detta har varit oklara, men nyligen har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa att barn som föds med kejsarsnitt får en förändrad struktur på sin arvsmassa (DNA) i de vita blodkropparna jämfört med barn som föds på normalt sätt. En sådan omprogrammering av fostrets DNA ökar alltså risken för senare immunologiska sjukdomar.

Många studier har vidare visat att amning och amBröstmjölken är ett naturligt ”vaccin” mot flera olika sjukdomar, eftersom modern överför antikroppar till barnet, som sedan kan bygga upp ett eget immunförsvar ningstider har betydelse för hjärnans utveckling – ju längre amningstid desto större chans till ett välutvecklat intellekt vid skolstarten. Orsaken är bland annat tillgången till fleromättade fettsyror i modersmjölken, Omega 3 och Omega 6 – ju högre halter desto bättre. Bröstmjölken är ett naturligt ”vaccin” mot flera olika sjukdomar, eftersom modern överför antikroppar till barnet, som sedan 40

#4/5 2015

kan bygga upp ett eget immunförsvar. Ett års amning är ett absolut minimum för att barnets immunförsvar skall utvecklas fullt ut och få skydd mot bronkit, luftvägsinfektioner, inflammation i mellanörat, celiaki, ungdomsdiabetes och lunginflammation. Få svenska barn får idag detta skydd. I alla ursprungssamhällen ammas barnen mellan 3 och 4 år och sådana sjukdomar saknas också där helt.

Hjärnforskarna menar vidare att den emotionella betydelsen för utvecklingen av barnets hjärna via olika sensoriska stimuli i bandet mellan mor och barn, bland annat med avseende på stresstålighet, är avgörande för en harmonisk utveckling. Denna emotionella, mentala känsla av samhörighet kan inte mätas och har därför hittills tillmätts liten eller ingen betydelse. Mentaliseringsprocessen är oerhört känslig – den är mycket sårbar och starkt beroende av trygghet och omsorg för att utvecklas väl.

Många tror fortfarande att denna ”anknytning” kan ske till vilka vuxna personer som helst i barnets omgivning, men detta är åter ett gravt missförstånd – eller ideologiskt medveten ståndpunkt. Processen pågår under mycket längre tid än vad de flesta har kunskap om och fortgår under flera år, detsamma gäller utvecklingen av separationsångest. Det är en för barnet avgörande socialiseringsprocess, som aldrig kan återhämtas senare i livet. Många studier har visat att barn upp till fem månaders ålder kan ta stor skada av en endast 3 minuter lång separation från modern, och många barn i åldrarna 5 månader till 3-4 år är fortfarande mycket känsliga för separationer. Det handlar om avsaknaden av tidsbegrepp hos barnen – det är först i 4-5-årsåldern som barn kan bedöma om deras mamma någonsin kommer tillbaka efter det att hon lämnat dem på dagis. Alla studier visar att anknytningsprocessen är som känsligast vid ett års ålder. Det betyder att de flesta svenska barn lämnas på dagis, eller har varit där länge, just när anknytningsprocessen börjar på allvar.

Många fnyser idag åt ”kärnfamiljen”

Det är här problemen uppstår i vårt moderna samhälle.

Plötsligt har många invaggats i tron att vår mänskliga reproduktion och biologiska bakgrund under årmiljoner saknar betydelse för barnen. Det har för många blivit en självklarhet att mödrarna skall börja arbeta så fort som möjligt efter födseln och sätta barnen på dagis flera år innan amningsoch anknytningsprocesserna skapat friska, trygga och harmoniska individer. Tjäna pengar, betala skatt – konsumera är för många första val, men det är barnen som får betala priset. I ursprungssamhällen börjar mödrarna arbeta med födoinsamling och andra sysslor redan dagen efter förlossningen – men barnen finns med hela tiden under de första åren, på bröstet eller på ryggen. Pappan finns hela tiden i närheten och inte minst mormor, som i alla traditionella samhällen är familjens centralfigur. Hur denna närhet skall kunna lösas i vårt lönesamhälle är ingen lätt nöt att knäcka.

Många fnyser idag åt ”kärnfamiljen”, men den har i alla tider gett barnen trygghet under uppväxten. Svenska barn mår idag allt sämre, med självskadebeteenden, självmordstankar, känslor av ensamhet och meningslöshet, som bland annat BRIS under många år påpekat.

Som eniga experter bland hjärnforskare, genetiker, evolutionsbiologer och många andra påpekat: tjejer och killar, kvinnor och män är väldigt olika på många sätt. Vad får

Hela vår sexualitet som vuxna grundläggs i åldern 8-15 år – hur många svenska barn uppmuntras av föräldrarna att leka sex i dessa åldrar? Alla problem med sexuella övergrepp av olika slag i vårt samhälle saknas helt hos ursprungsbefolkningar, där sexualiteten är en naturlig del av vardagen och också uppmuntras av föräldrarna från mycket tidiga år. Samtliga bilder från ögruppen Trobrianderna, Papua Nya Guinea. Foto: Göran Burenhult

det för konsekvenser på sikt att behandla flickor och pojkar på förskolan och i skolan på samma sätt? Kan det vara så att den sexuella våldsspiralen i vårt svenska samhälle i själva verket beror på det faktum att vi inte tillåter män och kvinnor att vara just män och kvinnor och att barnen/ungdomarna under sin uppväxt får en inställning till det motsatta könet, som går stick i stäv mot den biologi vi under evolutionen utvecklat och som är inprogrammerad i våra hjärnor sedan årmiljoner? Kunskapen om att flickornas mentala utveckling ligger flera år före pojkarnas i de nedre tonåren kanske borde leda till att vi återinförde separerade klasser i skolan? Många lärare har redan gjort det på egna initiativ när de insett att stökiga pubertetskillar i sina utvecklings­ faser hämmar flickornas kontinuerliga utveckling.

Sexualiteten är en naturlig del av vardagen

Hur ser det då ut i vår svenska ”välfärd”? 60 000 anmälda fall av misshandel varje år – mörkertalet är enormt. I Sverige har svårartad mobbning, sexuella övergrepp, sexuellt våld, sexualneuroser, självskadebeteenden och självmord mångdubblats de senaste 15 åren. En fjärdedel av alla ungdomar som dör mellan 16 och 24 år begår självmord.

Under perioden 1999-2006 har antalet självmord bland kvinnor i åldern 16-24 år fördubblats. Vart fjärde sexbrott begås av en tonåring. Förskrivning av sömnmedel till ungdomar i åldern 14 till 24 år har ökat med 400 procent de senaste 2 åren. Antalet friska foster som idag aborteras i Sverige uppgår årligen till 40 000 – vad säger det om sexual­undervisningen i våra skolor? Hela vår sexualitet som vuxna grundläggs i åldern 8-15 år – hur många svenska barn uppmuntras av föräldrarna att leka sex i dessa åldrar?

Alla dessa problem saknas hos ursprungsbefolkningar

där sexualiteten är en naturlig del av vardagen och också uppmuntras av föräldrarna från mycket tidiga år.

Det finns i Sverige idag en märklig koppling mellan kön och jämlikhet – tesen att om vi inte är lika kan vi aldrig bli jämlika. Att av ideologiska skäl försöka mörka de biologiskt stora skillnaderna mellan män och kvinnor därför att det skulle innebära en diskriminering av kvinnan. Istället borde vi inse att varje enskild individ, oavsett kön, läggning eller hudfärg, har ett egenvärde, med helt olika personliga egenskaper och med egna helt olika förutsättningar att respektera och ta tillvara.

Kunskapen om att flickornas mentala ut­ veckling ligger flera år före pojkarnas i de nedre tonåren kanske borde leda till att vi återinförde separerade klasser i skolan?

Eftersom det bara är kvinnor som kan föda barn och amma dem får vi nog leva med våra mångmiljonåriga könsroller så länge människosläktet finns kvar – och det är ju väl det, tycker nog de flesta av oss. Det viktiga är att kunskapen når fram till föräldrarna så att de kan fatta sina egna beslut om hur de vill ta hand om sina barn de första levnadsåren. Och att klåfingriga politiker med ekonomiska och ideologiska förtecken inte lägger sig i de enskilda familjernas val.

För barnens skull.

GÖRAN BURENHULT Professor emeritus i arkeologi Uppsala Universitet Campus Gotland #4/5 2015

41

MEDICINNOTISER

Trötthet sällan uppmärksammat symtom efter hjärtinfarkt Varannan person som behandlas för hjärtinfarkt drabbas av trötthet. Den ofta ”obegripliga kraftlösheten” går inte att vila bort, och förvärras om personen är stressad och orolig. Det visar en studie med hjärtinfarktpatienter i Göteborg.

Ulla FredrikssonLarsson.

Vetenskapliga studier har visat att fatigue, som är trötthetens vetenskapliga term, är det mest bekymmersamma symtom som upplevs efter en hjärtinfarkt och att det kan orsaka fysiska, psykiska och känslomässiga begränsningar. Trots detta uppmärksammas inte symtomet trötthet under rehabiliteringen, och det saknas idag strategier för att förebygga eller minska symtomen.

– Mina studier visar att symtom på stress eller andfåddhet i högre grad leder till trötthet. På samma sätt försvåras återhämtningen hos patienter

som isolerar sig eller fastnar i grubbel och oro, säger Ulla FredrikssonLarsson, som arbetar på Närhälsan i Färgelanda och har en doktorandtjänst vid Högskolan Väst.

I studierna beskriver hjärtinfarktpatienter konsekvenserna av trötthet som att inte längre känna igen sig själv. Personerna upplever en ”motkraft” som hindrar ambitionen och kapaciteten att göra saker och beskriver känslan som ”att köra med handbromsen på”.

Ytterligare konsekvenser benämns i studien som att ”självklar-

heter ersätts med frågetecken” och ”att bara vara är tillräckligt” vilket för många leder till en minskad fysisk och mental aktivitet, och en försämrad förmåga att hantera det dagliga livet.

– Många är dåligt informerade om vad fatigue innebär då rekommendationer för behandling saknas.

Strategierna som personerna använt för att hantera sin trötthet är inte alltid framgångsrika. Vår slutsats är att ett personcentrerat stöd, där vården utgår från personens upplevelse, skulle kunna hjälpa många, säger Ulla Fredriksson-Larsson.

Avhandlingen Fatigue och återhämtning efter hjärtinfarkt.

Källa: Sahlgrenska akademin

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38004

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Göran Burenhults: ”Den sexuella evolutionen”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 26 juni!

FRÅGA: VAD HETER MANNENS KÖNSHORMON? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

42

#4/5 2015

Liposomialt järn

NYHET Nya generationens Järn – utvecklat med omtanke om magen

Liposomialt järn minskar risken för magbesvär SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järn som är täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet.

Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag): Järnpyrofosfat

30 mg (214,3%)

C-vitamin

70 mg (87,5%)

SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn (Sideral r.m®) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning.

www.sideral.se

Renapharma AB · Box 938, 751 09 Uppsala Telefon 018-700 11 40 · E-post info@renapharma.se

www.renapharma.se

© Can Stock Photo Inc. / tommyandone

Hur kan vi möta kommande behov av vård och omsorg Kostnader för demenssjukdomar är mycket höga och förväntas öka i takt med en åldrande befolkning. Även om tecken tyder på att en lägre andel insjuknar i demenssjukdom så gör den demografiska utvecklingen att det totala antalet ökar. I två studier utförda inom ramen för SNAC-Nordanstig har fördelningen av kostnader i vårdsystemet studerats. Samt hur ett sjukdomsförändrande läkemedel skulle påverka kostnaderna för samhället.

Demenssjukdomarna är vanliga bland våra äldre. Bland demenssjukdomarna är det Alzheimer’s sjukdom som är vanligast och den står för ungefär 60-70% av demenssjukdomarna. I Sverige uppskattas att nästan 160 000 personer hade en demenssjukdom 2012. Sjukdomen är vanlig bland äldre och mer än var femte 85-åring beräknas ha en demenssjukdom. Eftersom det är så vanligt har WHO satt upp den som en som prioriterat område för folkhälsan.

Det finns för närvarande ingen botande behandling och sjukdomen leder till omfattande funktionsnedsättning och nedsättning i livkvalitet för den enskilde, samt höga kostnader för samhället. Även om det finns tecken på att nyinsjuknande i demens sjunker ökar det totala antalet som är sjuka på grund av att de äldre blir fler och fler samt att ökad livslängd gör att fler lever med sjukdomen.

Kostnader för De indirekta kostnaderna utgörs sjukdomen kan bland annat av produktions­ delas in i två typer förluster på grund av att en av kostnader. person går ner i arbetstid för att Direkta kostnavårda sin anhörige. der och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna utgör de kostnader som samhället har för sjukhusvård, besök på mottagningar och boende i särskilt boende. De indirekta kostnaderna är kostnader som utgör att resurser förlorats på grund av sjukdom. Det kan, till exempel, vara värdet av produktionsförluster på grund av sjuklighet. En stor del av den kostnad som tillskrivs demenssjukdomarna är den informella vården. Den informella vården kan innehålla både direkta och indirekta kostnader och är i viss mån svår att värdera och utan att ha tillgång till data som samlats in i populationsbaserade studier under lång tid är det nästan omöjligt. SNAC-studien har just denna fördel. Den direkta kostnaden skulle då #4/5 2015

45

Kostnader fördelade på vårdform och läkemedel.

Kostnader fördelade på sjukdomsgrad under 10 år.

utgöra ersättning för att vårda sin anhörige. De indirekta kostnaderna utgörs bland annat av produktionsförluster på grund av att en person går ner i arbetstid för att vårda sin anhörige. Ofta utgör dock den vårdande personens insatser av oavlönad tid och den är både svår att skatta både i mängd och att sedan sätta ett rättvisande värde på.

Simuleringar som verktyg

För att få en bild av hur kostnader fördelas och hur de utvecklas framåt i tiden kan man använda simuleringar som verktyg. Genom att använda data från många olika källor såsom populationsbaserade studier, SCB, Socialstyrelsen och andra rapporter kan man bygga upp scenarion som är en väl initierad gissning om hur framtiden ser ut.

Simuleringarna kan sedan vara stöd för att kunna dimensionera och möta kommande behov av vård och omsorg.

I en simuleringsstudie följde vi 24 000 personer som hade nyinsjuknat i demenssjukdom under 10 cykler bestående av ett år vardera. Under denna simulerade tidsperiod samlade vi in alla kostnader som uppstår för samhället och var i vårdsystemet dessa hamnar, en så kallad cost of illness studie. Det vi såg var att de allra högsta kostnaderna var för de som var sjukast. De stod för över hälften av alla kostnader.

Anledningen till att samhällsbesparingen uteblir är att om man påverkar sjukdomsförloppet så lever man längre och då generar man kostnader för samhället.

Den främsta kostnadsdrivaren var boende i särskilt boende, vilken utgjorde nästan 80 procent av de totala kostnaderna.

Sjukhusvården för de demenssjuka var i sammanhanget inte så hög utan stod för endast en procent av de totala kostnaderna. Läkemedel utgjorde två procent av de totala kostnaderna för de demenssjuka. Sett över den simulerade tidsperioden kan man konstatera att de är de kommunala insatserna som hemtjänst och särskilt boende som är de, i särklass, största kostnadsposterna.

Den personliga vinsten skulle dock vara betydande

Alla modellstudier med simuleringar innebär ett visst mått av antaganden och de ger därmed en viss osäker-

SNAC är en nationell studie om åldrandet som startade år 2001 på initiativ av regeringen. SNAC bedrivs i fyra områden: Hälsingland: Nordanstig Stockholm: Kungsholmen och Essingeöarna Blekinge: Karlskrona Skåne: Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad Syftet med studien är att: • Öka kunskapen om åldrandet och hälsa bland personer 60 år och äldre.

46

#4/5 2015

het i resultaten. Denna osäkerhet hanteras i en så kallad känslighetsanalys. I känslighetsanalysen varierar man de antaganden man gjort i modellen med syftet att undersöka om modellen är robust och inte ”kantrar” vid varieringen.

Ett exempel är att vi i vår modell hanterar informell vård konservativt och försiktigt med avseende på kostnaden. Om man istället för som i huvudalternativet (som alternativkostnad), prissätta den informella vården lika som formell vård (hemtjänsttimme) får man en avsevärt mycket högre kostnad. Känslighetsanalysen är särskilt viktigt att redovisa i simuleringar eftersom olika antaganden kan ge ganska olika resultat.

Sedan gick vi vidare för att se om samhället skulle kunna spara kostnader med ett läkemedel som är sjukdomsmodifierande. Det gjordes i en simuleringsstudie med en ny behandling speglad mot ”vanlig vård”. 100 000 personer antogs ha mild kognitiv svikt som ofta är ett förstadium till en demenssjukdom, om än inte alltid.

Dessa behandlades under tiden man hade en mild stadie av sjukdom eller mild kognitiv svikt. Studien gjordes som en kostnadseffektivitetsstudie med kvalitetsjusterade levnadsår (QALY:s) som utfallsmått på livskvalitet.

QALY:s tar hänsyn till både kvantitet (tid) och livskvalitet i ett sammanhållet mått. Vi antog att läkemedlet, som är hypotetiskt, skulle sänka andelen som insjuknade i demens med hälften, vilket är ett optimistiskt antagande.

Något överraskande i simuleringen var att, trots den stora effekten av behandlingen, medförde den i princip inga kostnadsbesparingar för samhället. Anledningen till att samhällsbesparingen uteblir är att om man påverkar sjukdomsförloppet så lever man längre och då generar man kostnader för samhället. Den personliga vinsten, däremot, för den demenssjuke skulle dock vara betydande. Vårt samhälle har dessutom en betalningsvilja för läkemedel som förbättrar för sjuka. Den hypotetiska behandlingen vi testat kan sägas vara kostnadseffektivt om man antar att den samhälleliga betalningsviljan är 600 000 kr per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår.

ANDERS SKÖLDUNGER Fil. Dr KI. Postdoktor vid Umeå universitet

• Upptäcka riskfaktorer för sjukdomar och nedsatt funktions­ förmåga.

• Hitta friskfaktorer som leder till ett gott åldrande.

• Kartlägga äldres behov av vård och omsorg i olika delar av landet.

• Förse kommuner och landsting med underlag för planering av vård och omsorg. www.snac.org

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Allmänläkares Läkares hälsa och motivation har avgörande betydelse för framtidens sjukvård, både vad gäller kvalitet, utveckling, ekonomi och patientnöjdhet. Forskningsprojektet Health and Organisation among Physicians in Psychiatry, Geratrics and Outpatient Care har startats på uppmaning av höga landstingschefer för att belysa organisations- och arbetsmiljöfaktorer som kan tänkas påverka läkares hälsa och motivation. I Sverige råder idag brist allmänläkare och ett särskilt fokus i projektet är att förstå vilka faktorer som leder till en god karriärutveckling och att läkare vill stanna kvar och utvecklas i yrket.

Hög kvalitet i vård och medicinsk utveckling förutsätter att läkare har god hälsa och motivation att utvecklas och stanna kvar i sina yrken. Att attrahera och behålla läkare är en reell utmaning inom flera delar av sjukvården. Flera aspekter kan bidra till läkarbrist – tex att för få personer specialiserar sig till allmänläkare(1), att vissa tjänster har 48

#4/5 2015

för få eller inga sökande till tjänster(2), eller att organisationen drabbas av hög personalomsättning. Historiskt sett har läkaryrket varit ett mycket attraktivt yrke med hög status där en investering i yrket oftast inneburit ett helt liv inom medicinen. Forskning visar att yrket under senare år har minskat i attraktion för studenter och att fler utbildade också funderar på att lämna medicinen. Inom öppenvården är läkarbrist på grund av vakanser ett betydande problem för vårdkvalitet och en väl fungerande sjukvård.

I Sverige saknas 30 % heltidsarbetande specialistutbildade allmänläkare(1). Detta är inte enbart ett svenskt fenomen.

Så har tex i Storbritannien 25 % av läkarna under specialistutbildning valt allmän medicin fastän 50% av de verksamma läkarna idag är allmänläkare, dvs en nyrekrytering till hälften. Rekryteringsbehovet av specialister i allmänmedicin är stort, men många skräms bort då arbetet som allmänspecialist ses som alltför stressigt, ensamt och med för lite tid avsatt för patienten.

Läkare har länge uppvisat bättre hälsa än befolkningen i allmänhet, men senare års forskning har visat på en negativ

© Can Stock Photo Inc. / CITAlliance

hälsa är viktig utveckling. Förutom att ohälsa är negativt för den enskilde och kan bidra till en önskan att lämna yrket finns direkta samband med vårdkvalitet. Läkare som är psykologiskt stressade är mer benägna att begå medicinska misstag, visar lägre empati, är mer missnöjda med yrket och har oftare tankar om att sluta eller gå i pension. Samtliga dessa faktorer bidrar till minskad patienttillfredsställelse.

Forskning visar att organisationsförhållanden och relationer med ledning och kollegor kan påverka hälsa och önskan att stanna kvar inom yrket. Till exempel så bidrar åsiktsskillnader mellan läkare och ekonomisk ledning, brist på inflytande i beslut(3), liksom brist på tid för forskning och utveckling(4) till intentioner att sluta. Läkare upplever även konflikter med kollegor, mobbning, och brist på sammanhängande lagarbete och socialt stöd(5, 6,7,8). Detta visar på vikten av att undersöka teamarbete, sociala kontakter och eventuell förekomst av trakasserier.

Läkares ohälsa behöver inte visa sig i sjukskrivningar eller läkarbesök. Istället visar forskning att de ofta går till jobbet när de är sjuka(9), ställer egna diagnoser och

självmedicinerar. Läkare söker sällan extern hjälp (hos andra läkare)(10) och när så görs, riskerar det att ske med lång fördröjning då sjukdomen kan ha accelererat. Det är därför viktigt att förstå helheten kring hur läkare ser på sin egen hälsa och vilken typ av beteenden som är vanliga.

I relation till tidigare studier integreras faktorer i arbetsmiljö och organisation till sjukbeteenden.

Läkare söker sällan extern hjälp (hos andra läkare) och när så görs, riskerar det att ske med lång fördröjning då sjukdomen kan ha accelererat.

En faktor som inte tidigare undersökts i relation till hälsa och intention att vara kvar eller lämna läkaryrket är de mål som finns i organisationen. I samband med att flera vårdverksamheter privatiseras ökar konkurrensen och därmed de ekonomiska krav och mål som läkare har att förhålla sig till. Det är även sannolikt att vissa mål kan vara svåra att förena – t. ex kan mål att jobba i team #4/5 2015

49

motverkas av ekonomiska mål som premierar andra beteenden. Hur dessa faktorer samverkar med hälsa är viktiga faktorer som undersöks inom projektet.

Aktuell undersökning

I denna underökning har 698 antal allmänläkare intervjuats via en web baserad enkät 2012. Svarsprocenten var 41% varav 38% manliga läkare och 43% kvinnliga läkare. En uppföljande enkätundersökning planeras till hösten 2015.

Kvinnliga läkare upplever lägre kontroll i arbetet än sina manliga kollegor. Manliga läkare upplever däremot oftare än kvinnliga läkare att de får utföra någon annans jobb,

att de har en större önskan att lämna organisationen (11).

För att framgångsrikt förändra en arbetsmiljö krävs ett aktivt och nära samarbete med berörda målgrupper. Enkätresultaten presenteras i rapporter och diskuteras under survey feed-back seminarier(14). Under dessa seminarier ger läkarna sin tolkning av resultaten och föreslår åtgärder för att förändra arbetsmiljö, organisationsstruktur, egna beteenden mm. Återkopplingen av resultaten görs på sådana nivåer i organisationen att svaren upplevs som verkliga och relevanta för målgruppen. Sedan bör återkoppling och arbete med förändring sker på flera nivåer: organisation, grupp och individ nivå. De interventioner som planeras utifrån resultaten av undersökningen bör integreras i organisationens löpande verksamhet och målarbete.

Vi planerar att efter den andra enkätundersökningen eventuellt göra en uppföljning med återkopplingsmöten i ledningsgrupperna för denna stora allmänläkarorganisation. Allänläkar-projektet är en utveckling av vår tidigare forskning om universitetsläkare HOUPE - Health and Organization among University hospital Physicians in Europe (www.houpe.no).

Genom enkätundersökningen har vi funnit att upplevd press med att bidra till att ekonomiska mål uppnås i organisationen är kopplat till önskan att avsluta sin anställning (11).

Vi har även funnit att kvinnliga läkare upplever lägre kontroll i arbetet än sina manliga kollegor. Manliga läkare upplever däremot oftare än kvinnliga läkare att de får utföra någon annans jobb, vilket även har visat sig kunna bidra till psykisk ohälsa. Även vakanser samt att arbeta med vikarier har samband med psykisk ohälsa (12).

Utrikes födda läkare utgör en ca en fjärdedel av alla läkare i Sverige, en siffra som även överensstämmer med vår studie på allmänläkare. Då utrikes födda läkare utgör ett nödvändigt läkartillskott är det bekymmersamt att vår studie även visar att utrikes födda läkare är utsatta för upprepade trakasserier i större utsträckning än inrikes födda läkare (13), samt

Forskningsledare för studien är docent, leg psykolog Ann Fridner, projektledare är psykolog Marie Gustafs­son Sendén. Professor Karin SchenckGustafs­son är medverkande forskare och Mari Eneroth och Maja Wall är blivande doktorander i projektet. Projektet har finansierats av Stockholms Läns Landsting och AFA försäkringar.

Ann Fridner, PhD.

Mari Eneroth, MSc.

Karin Schenck-Gustafsson, MD, PhD.

Marie Gustafsson Sendén, PhD.

Maja Wall, MSc.

Referenser: 1. Sveriges läkarförbund, Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning. Rapport mars 2013.

2. Landon BE, et al. Evolving dissatisfaction among primary care physicians. Am J Mana Care. 2002; 8: 890-901.

3. M isra-Hebert AD, Kay R, & Stoller JK. (2004). A review of physician turnover: rates, causes, and consequences. Am J Med Qual. 2004;19:56-66.

4. Leigh JP, et al. Physicians career satisfaction across specialties. Arch Intern Med. 2002;162:1577-1584.

5. Fridner A, et al. Survey on recent suicidal ideation among female university hospital physicians in Sweden and Italy (The HOUPE Study): Cross-sectional associations with work stressors. Gender Medicine. 2009;6, 314-328.

6. F ridner A, Belkic K, Minucci D, Marini M, Putoto G, Simonato P, & Schenck-Gustafsson K. (2011). Work environment and recent suicidal thoughts among male university hospital physicians in Europe (HOUPE) study. Gender Medicine, 8: 269-279 7. E neroth M, Gustafsson Sendén M, Løvseth TL, Schenck-Gustafsson K, & Fridner, A. (2014). A comparison of risk and protective factors related to suicide ideation among residents and specialists in academic medicine. BMC Public Health 2014, 14:271.

8. W all M, Schenck-Gustafsson K, Minucci D, Gustafsson Sendén M, Løvseth T.L & Fridner A. (2014). Suicidal ideation among surgeons in Italy and Sweden – a cross sectional study. BMC Psychology 2014, 2, 53 doi:10.1186/s40359-014-0053-0 9. S endén Gustafsson M. Løvseth LT. Schenck-Gustafsson K & Fridner A. (2013). Sickness presenteeism among academic physicians in four European countries (HOUPE). Swiss Med Wkly. 2013;143:w13840 10. F ridner A, Belkic K, Marini M, Gustafsson Sendén M, & Schenck-Gustafsson K. (2012). Why don´t academic physicians seek needed professional help for psychological distress? Swiss Med Wkly;142:w13626.

11. Eneroth M, Gustafsson Sendén M, Schenck-Gustafsson K, Wall M, & Fridner A. (2014). Reasons to quit among Swedish General Practitioners. 2014 AMA CMA BMA International Conference on Physician Health “Milestones and transitions - Maintaining the balance.” 2014 September 15th – 17th. London, UK. 12. Fridner A, Gustafsson Sendén M, Schenck-Gustafsson K. (2015). Protective and risk factors for psychiatric morbidity among GPs. 2015 EAPH Conference on Physician Health ”Doctors Resilience. Building European Network through Research & Practice” 2015 April 19th - 21st. Barcelona, Spain.

13. W all M, Schenck-Gustafsson K, Gustafsson Sendén, Eneroth M, & Fridner A. (2014). Do gender and ethnicity matter in the physician work place? 2014 AMA CMA BMA International Conference on Physician Health “Milestones and transitions - Maintaining the balance.” 2014 September 15th – 17th. London, UK 14. Fridner A, Pingel B, Løvseth LT, Gustafsson Sendén M, & Schenck-Gustafsson K. (2014). From awareness to action using the survey feed-back method. Journal of Health Science, 2: 325-329.

15. Sveriges läkarförbund. Pettersson, S. & Jaktlund, Å. Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning. Öppna jämförelser mellan landsting och driftsformer av primärvårdens försörjning av specialistläkare 2012. Retrieved September 18, 2014, from http://www.slf.se/Pages/62655/Prim%C3%A4rv%C3%A5rdens%20l%C3%A4karbemanning_rapport_mars2013.

50

#4/5 2015

Tidigare upptäckt av bröstcancermetastaser Möjligheten att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena, men om tumören gett metastaser är sjukdomen oftast obotlig. Ett skäl till detta kan vara att metastaserna inte upptäcks förrän de börjat ge symtom. Kan man hitta dem tidigare, så kanske det skulle gå att behandla de nya tumörerna.

Forskningsfynd från Lunds universitet ger nu hopp om ett sätt att hitta metastaser betydligt tidigare än idag.

Fyndet har gjorts av cancerforskaren Lao Saal och hans medarbetare och bygger på så kallat cellfritt, cirkulerande DNA – små bitar av arvsmassa från olika celler, som cirkulerar i blodet. Att ha mindre mängder av sådant DNA i blodet är normalt, men vid sjukdomar som t.ex. cancer kan mängderna bli större.

Lao Saal och hans medarbetare har använt sig av ett redan insamlat material från en bröstcancerstudie som pågått i Lund sedan 2002. Materialet innehöll både prov från den bortopererade tumören och blodprov

Lao Saal.

som tagits med jämna mellanrum under de år kvinnorna följts upp.

Tumörproverna innehöll många genförändringar, som utgjorde ett ”fingeravtryck” specifikt för varje tumör. Man letade sedan i blodproverna efter cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) med samma fingeravtryck.

Studien är ganska liten – den bygger på material från bara 20 kvinnor – men resultatet är slående.

– För 19 av de 20 kvinnorna i vår studie kunde ctDNA i blodproverna mycket tydligt visa hur det skulle gå.

De kvinnor som inte hade något ctDNA i blodet klarade sig från återfall, medan höga nivåer av ctDNA visade att metastaser höll på att bildas, säger Lao Saal.

Metastaserna avspeglade sig också tidigt i blodproverna. Där kunde man hitta tecken på de nya tumörerna flera månader innan sjukhusundersökningarna visat att patienterna fått återfall.

– Tumör-DNA-värdena i blodproverna avspeglade metastaserna i genomsnitt 11 månader innan läkarna kunde se dem. I några fall var skillnaden nästan tre år. Kan man hitta de nya tumörerna så mycket tidigare, så kanske de går bättre att behandla, hoppas Lao Saal.

Studien måste följas av undersökningar med fler deltagare, så att man kan vara säker på att resultaten är hållbara. Om de är det, så skulle ctDNA-undersökningar kunna bli ett sätt att upptäcka metastaser av bröstcancer tidigare än idag.

Förutom möjligheten att behandla de kvinnor som håller på att få metastaser, så kan den nya metoden också tänkas visa vilka kvinnor som inte behöver behandlas så kraftigt.

Om man vet att de kvinnor som inte har något ctDNA i blodet kommer att klara sig från återfall, så skulle det för deras del kunna räcka med mindre aggressiv behandling. Idag blir de flesta bröstcancerpatienter inte bara opererade utan får också strålning, hormonterapi eller cellgifter för säkerhets skull.

– Man vet att många kvinnor överbehandlas, vilket innebär både onödigt lidande och onödiga kostnader. Men så länge man inte vet säkert vilka som kan klara sig utan tilläggsbehandlingarna, så vågar man inte låta bli dem. Undersökningar av ctDNA kanske kunde bidra till att ge svaret på den frågan, menar Lao Saal.

Han tror att undersökningarna kan behöva göras med jämna mellanrum efter bröstcanceroperationen, så att eventuella metastaser snabbt kan fångas upp. Lundaforskarna har redan startat två nya studier, där man ska följa ett större antal kvinnor från bröstcancerdiagnosen och framåt.

Källa: Lunds universitet

Studien Serial monitoring of circulating tumor DNA in patients with primary breast cancer for detection of occult metastatic disease Eleonor Olsson, Christof Winter, Anthony George, Yilun Chen, Jillian Howlin, Man-Hung Eric Tang, Malin Dahlgren, Ralph Schulz, Dorthe Grabau, Danielle van Westen, Mårten Fernö, Christian Ingvar, Carsten Rose, Pär-Ola Bendahl, Lisa Rydén, Åke Borg, Sofia K Gruvberger-Saal, Helena Jernström och Lao H Saal EMBO Molecular Medicine online 18 maj 2015 Studien har finansierars av bl.a. Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och fru Berta Kamprads Stiftelse.

#4/5 2015

51

Ny screeningmetod hittar fler bröstcancertumörer Efter många års intensiv forskning finns nu en metod som underlättar tidig upptäckt av bröstcancer, brösttomosyntes. Både träffsäkerhet och komfort överglänser vad som är möjligt med nuvarande mammografiscreening.

Resultaten framkommer i en stor gemensam screening­ studie från Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet.

Studien är den första där brösttomosyntes jämförs med den screeningteknik som är standard idag, i större skala. Totalt 7 500 kvinnor i åldrarna 40-74 år har deltagit i studiens första hälft, som ligger till grund för forskningsresultaten.

Kan visa bröst i tre dimensioner

- I studien upptäckte vi ungefär 40 procent fler tumörer med den nya tekniken jämfört med traditionell mammografiscreening. Samtidigt kunde vi halvera tryckbelastningen mot bröstet i samband med undersökningen, berättar Sophia Zackrisson och Kristina Lång, båda röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet och fortsätter: - Det finns som vi ser det ingen återvändo. Brösttomosyntes kommer att införas, det är bara en fråga om när det sker och i vilken skala.

Sophia Zackrisson och Kristina Lång, två av författarna till den aktuella studien som publicerats i European Radiology.

Brösttomosyntes är en tredimensionell röntgenteknik som ökar möjligheterna att urskilja tumörer i bröstvävnaden. Tekniken fungerar enligt samma princip som s.k. skiktröntgen. Det innebär att man tar röntgenbilder av bröstet i olika vinklar, som därefter kan återge flera tunna skikt av bröstet. Det ska jämföras med traditionell mammografiscreening där all bröstvävnad återges på en enda bild, vilket kan försvåra tidig upptäckt av tumörer.

Samtidigt minskar obehag och smärta som eftersom bröstet inte behöver pressas samman lika hårt som vid nuvarande undersökningsteknik. Det kan eventuellt leda till högre deltagarfrekvens i framtida screeningundersökningar.

Bland fördelarna finns också att stråldosen är lägre än vid traditionell screening, och att apparaturen redan finns på marknaden vilket underlättar en övergång.

Viktigt minimera risk för överdiagnostik

Ett par saker återstår dock före ett storskaligt införande. I likhet med andra screeningmetoder finns risk för överdiagnostik (vid traditionell mammografiscreening är siffran 10-20 procent), och det behövs ytterligare kunskaper kring detta. Bland annat handlar det om uttolkning av olika tumörtyper som upptäcks vid screeningen, och effekten av de behandlingar som därefter sätts in. Även kostnaderna ska utredas i den fortsatta forskningen. Brösttomosyntes är en något dyrare teknik att använda, men det ska vägas mot möjligheten att upptäcka 40 procent fler tumörer.

- Vi ser fem år eller max tio år från idag som ett möjligt tidsperspektiv för storskaligt införande. Det finns också en strävan mot individanpassad screening, där brösttomosyntes i så fall kan bli en av flera metoder, säger Kristina Lång.

Källa: Lunds universitet Text: Björn Martinsson

Studien: Performance of one-view breast tomosynthesis as a stand-alone breast cancer screening modality: results from the Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial, a population-based study Kristina Lång, Ingvar Andersson, Aldana Rosso, Anders tingberg, Pontus Timberg och Sophia Zackrisson European Radiology, online 1 maj, 2015

52

#4/5 2015

Jonpump ger kroppen egen smärtlindring

Professor Magnus Berggren, ansvarig för forskningen som bedrivits av forskaren Daniel Simon och doktoranden Amanda Jonsson.

En liten jonpump i organisk elektronik ger nytt hopp för de människor som lider av svåra nervsmärtor. Forskare vid Linköpings universitet, LiU, och Karolinska Institutet, KI, är först i världen med teknik som kan stoppa smärtimpulser hos levande, fritt rörliga råttor. Resultaten av tio års forskning publiceras nu i Science Advances.

Om fem-tio år kan den finnas i kliniskt bruk, den lilla jonpumpen som pumpar in kroppens egen smärtlindring i exakt rätt dos och på exakt det ställe där smärtsignalen når ryggmärgen för vidare befordran upp till hjärnan.

Jonpumpen ger i första hand hopp för de sju procent av världens befolkning som lider av nervsmärtor och för vilka man hittills inte hittat någon annan bot. Men jonpumpen skulle även kunna användas för att tillföra terapeutiska substanser, förutom i ryggmärgen även i hjärnan och andra delar av kroppen.

- Jonpumpen kan liknas vid en pacemaker, fast för smärtlindring, säger professor Magnus Berggren, ansvarig för forskningen som bedrivits av forskaren Daniel Simon och doktorandenAmanda Jonsson (bild ovan), vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, i samarbete med dr Zhiyang Song vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, där professor Bengt Linderoth är ansvarig för projektet.

Medan en pacemaker skickar ut elektriska impulser till hjärtat skickar jonpumpen ut kroppens egen smärtlindring, laddade molekyler av en så kallad neurotransmittor, exakt till den plats där de skadade nerverna får kontakt med ryggmärgen. Det innebär att smärtimpulsen aldrig når hjärnan. I det här fallet handlar det om neurotransmittorn gamma-amino-smörsyra, GABA, vars naturliga huvuduppgift är att hämma retningar i vårt centrala nervsystem. Det tekniska genombrott artikeln i Science Advances beskriver är att forskarna konstruerat den lilla jonpumpen i organisk elektronik och att den har använts

för att blockera smärtimpulser på levande och fritt rörliga råttor. Med jonpumpens hjälp kan positivt laddade joner doseras på fyra olika ställen, avpassade efter avståndet mellan de platser där nervändarna når ryggmärgen. En elektrisk ström genom jonpumpen är allt som behövs för att neurotransmittorn GABA ska spridas som ett tunt moln in i ryggmärgens bakre delar. Smärtlindringen har hittills inte haft några negativa bieffekter.

- Det unika här är att vi använder organisk elektronik för att skicka kroppsegna kemiska signaler. Där organiska materialen accepteras lätt av kroppen eftersom de kommunicerar på samma vis – med laddade joner, sägerDaniel Simon, som också var den som presenterade de första resultaten där en jonpump i plastelektronik kunde styra cellfunktioner hos levade djur, publicerat i Nature Materials 2009.

Att vi skulle visa positiva effekter på en levande varelse var ett av målen för OBOE när vi startade för snart tio år sedan.

Djurförsök är strikt reglerade och har här utförts av forskare vid Karolinska institutet. Regelverket för den här typen av medicinska framsteg innebär att djurförsök ännu så länge är ett måste om tekniken i framtiden ska kunna testas på människor.

Forskningen kring jonpumpen är en del av OBOE centrum för organisk bioelektronik där tio forskargrupper från LiU, KI och Acreo Swedish ICT samarbetar sedan 2006. OBOE finansierades tidigare av SSF och numera av Vinnova.

- Att vi skulle visa positiva effekter på en levande varelse var ett av målen för OBOE när vi startade för snart tio år sedan, säger Magnus Berggren. I Science Advances, en ny systertidskrift till ansedda Science, publiceras alla artiklar med öppen access.

Källa: Linköpings universitet #4/5 2015

53

Vävnad från hjärnan formalinfixeras och bäddas in i paraffin för att kunna snittas tunt och färgas inför analys i mikroskop.

Från hjärnvävnad kan proteiner, DNA och RNA renas fram för vidare analyser.

På jakt efter biologiska m Autismspektrumtillstånd drabbar ungefär 1-2 % av befolkningen. Diagnosen innebär en livslång funktionsnedsättning som forskarna inte vet orsakerna till eller har botande behandlingsmetoder för. Professor Sven Bölte vid Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) vill ta nästa steg i sökandet efter de biologiska mekanismer som orsakar autism.

För att kunna få ny kunskap om orsakerna till autism, till exempel samspelet mellan miljöfaktorer och genetiska faktorer, behöver forskning om hjärnan med hjälp av till exempel strukturella, funktionella och molekylära avbildningstekniker berikas med cellbiologiska analyser. Nya lovande vetenskapliga metoder för att förstå mer om hjärnans utveckling och förändringar är på gång och forskarna behöver därför donerad hjärnvävnad från personer med autismspektrumtillstånd, andra neuropsykiatriska diagnoser samt personer med typisk utveckling.

54

#4/5 2015

Därför har Sven Bölte tagit initiativ till en hjärnvävnadsbank för autismspektrumtillstånd och andra neuropsykiatriska diagnoser. Projektet är ett samarbete med Hjärnbanken vid Karolinska Institutet, ett center för klinisk och experimentell neuropatologi, som genomför forskning kring hjärnans utveckling med hjälp av donerad hjärnvävnad. Idag finns omkring 900 donerade hjärnor för forskning vid Hjärnbanken, men ännu finns ingen hjärnvävnad från personer med autismspektrumtillstånd eller andra neuropsykiatriska diagnoser.

Donera hjärnvävnad till forskning

Sedan starten förra året har ett femtiotal personer i hela landet anmält intresse för att låta donera hjärnvävnad till forskning om autism, men många fler behövs. Därför pågår nu ett långsiktigt arbete med att sprida information om donation av hjärnvävnad till vårdpersonal, intresseorganisationer och allmänheten.

Det är allmänt känt att donation av olika organ och

Vid hjärnbanken vid Karolinska Institutet (www.ki.se/brainbank) forskar man om utveckling, åldrande och olika sjukdomar i människans centrala nervsystem.

Professor Sven Bölte, initiativtagare till en hjärnvävnadsbank för forskning om autism.

mekanismer bakom autism vävnader för transplantation kan rädda liv. Däremot känner få till att behovet av donerade vävnader för vetenskaplig forskning också är stort. En donation kan göra stor skillnad för framtidens forskning i jakten på att försöka förstå vad som händer i hjärnan vid autismspektrumtillstånd och framöver även ADHD och andra utvecklingsrelaterade svårigheter.

ANNA LÖFGREN WILTEUS Med dr, Center of Neuro­ developmental Disorders (KIND), Enheten för pediatrisk neuropsykiatri, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Vem kan bli donator?

Alla som bor i Sverige och vill stödja forskningen kan anmäla intresse för att donera hjärnvävnad till forskning. Det gäller både den som har en neuropsykiatrisk diagnos och den som inte har det.

Hur anmäler man intresse?

Fyll i dina kontaktuppgifter på www.ki.se/kind eller ring hjärnvävnadsbankens koordinator på telefon 08-514 527 04 så får du mer information hemskickad på posten. Donation till forskning utesluter inte donation i transplantationssyfte, till exempel för den som anmält sig till Socialstyrelsens Donationsregister.

Vad händer vid en donation?

Donation av hjärnvävnad sker så snart som möjligt efter att dödsfallet har fastställts av läkare. Personalen vid Hjärnbanken är specialutbildad för att omhänderta vävnaden och donationen lämnar inga synliga spår utanpå kroppen. De anhöriga får ta del av en neuropatologisk diagnostisk undersökning som en specialistläkare gör i samband med donationen. Om de vill får de även delta i en intervju om personen som donerat vävnaden. Donerade hjärnor kan ge forskarna nya svar och en donerad hjärna är alltid en mycket värdefull gåva till forskningen.

Vill du veta mer?

Läs mer på www.ki.se/kind eller kontakta Hjärnbanken vid Karolinska Institutet direkt på brainbank@ nvs.ki.se med din fråga. Om en donation blir aktuell kan vårdpersonal ringa 08-4111 400 för att få kontakt med Hjärnbanken vid Karolinska Institutet. Du som arbetar inom vården kan också rekvirera broschyrer med information till patienter och anhöriga om hjärnvävnadsdonation.

#4/5 2015

55

MEDICINNOTISER

Unga män och kvinnor har olika riskfaktorer för spelproblem

Frida Fröberg.

Förekomsten av spelproblem i Sverige, den så kallade prevalensen, är tidigare känd. Det är vanligare hos unga människor och allra vanligast hos unga män. Nu presenterar psykologen Frida Fröberg sin doktorsavhandling som innehåller den första svenska studien över hur många som får spelproblem under ett år i Sverige, alltså incidensen, som tidigare inte har varit känd. Även riskfaktorer för spelproblem har identifierats, och de varierar mellan könen hos unga människor.

I flera studier har psykologen Frida Fröberg, som nu lagt fram sin doktorsavhandling vid intitutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, undersökt olika aspekter av spelproblem hos unga. Spelproblem innebär att någon till följd av utbrett deltagande i spel där man kan förlora pengar, som nätpoker, trav eller tips, har fått problem med ekonomi, relationer eller hälsa. Allvarliga spelproblem är en psykiatrisk diagnos, som sedan nyligen kallas hasardspelsyndrom. I avhandlingen ingår både personer med allvarliga och mindre allvarliga problem.

I avhandlingen beskrivs hur stor andel av befolkningen som får spelproblem för första gången under ett år, den så

kallade incidensen. I den studien ingår drygt 4 300 personer i åldrarna 16 till 44 år som vid två tillfällen har besvarat enkät och deltagit i en intervju om sitt spelande. I den vuxna befolkningen mellan 24 och 44 år fick 0,8 procent spelproblem under ett år. Hos unga i åldrarna 16 till 24 år var incidensen högre, där fick 2,3 procent spelproblem under ett år. När statistiken könsuppdelades visade den att 1,1 procent av de unga kvinnorna och 3,3 procent av de unga männen fick spelproblem under ett år.

– Att kartlägga incidensen av ett hälsoproblem är grundläggande för att kunna förstå och förebygga det.

Nu vet vi att unga löper högre risk än vuxna att få spelproblem, trots att det framför allt är vuxna som spelar.

En del av dem som ingår i studien har inte fyllt arton år och får egentligen inte ägna sig åt spel, men ändå har spelen varit tillgängliga för dem. Det finns en utbredd omedvetenhet kring unga och spelande i samhället, säger Frida Fröberg.

I andra studier har hon försökt få fram riskfaktorer för spelproblem genom att studera andra aspekter av studiedeltagarna, som till exempel skolbetyg, psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion.

Läs hela artikeln på: www.medicinskaccess.se

Rehabilitering och rekreation med kompetens och engagemang

Sommarsols kunniga team och vackra läge vid havet hjälper dig att hitta ny styrka. Välkommen!

Vi önskar alla läsare en trevlig sommar!

Nästa nummer är ute vecka 39

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

56

#4/5 2015

rehab & rekreation

Vejbystrand, Ängelholm 0431-44 31 00 | info@sommarsol.se www.sommarsol.se

MEDICINNOTISER

Varannan känner sig aldrig ledig från sin diabetessjukdom Nu kräver vi särskilda ungdomsmottagningar, säger Cajsa Lindberg, Ung Diabetes, om en ny undersökning bland unga vuxna med diabetes. Undersökningen från Diabetesförbundets ungdomsförbund, bland unga 18-30 år visar att sjukdomen starkt påverkar vardagen. Fyra av tio tänker på sin diabetes minst 1-10 gånger i timmen. Varannan uppger att de ständigt har sin diabetes i bakhuvudet och aldrig får ledigt från den.

Vi är ensamma med sjukdomen 5 000 vakna timmar om året, sjukvården besöker vi i snitt en timme och 20 minuter om året, i många fall inte ens det. Det är rimligt att vi får tillgång till sjukvården, effektiva behandlingar och nya smarta hjälpmedel för att uppnå bästa möjliga blodsockerkontroll och minimera risken för komplikationer både på kort och lång sikt, säger Cajsa Lindberg, ordförande Ung Diabetes.

Diabetes typ 1 bland barn och unga ökar och Sverige ligger i topp i världen över andelen drabbade. Många lever ett ”normalt” och bra liv med sin diabetes. Men det finns

sådant som kan bli bättre, bland annat övergången från barn- till vuxenmottagning, visar undersökningen bland Ung Diabetes medlemmar. Det handlar dels om tillgänglighet till sjukvården, dels om rätten till behandling och hjälpmedel som underlättar ett flexibelt och ”fritt” liv.

– Kvällsöppet, flexibilitet, rådgivning via internet, smartphones, rätt till det senaste och bästa – vilka andra ska ha det om inte vi unga som ska leva hela livet med sjukdomen? Det är mycket som händer de här åren mellan 18 och 30 och det är lätt att ens diabetes inte uppfattas som så viktig att sköta, säger Cajsa Lindberg.

Undersökningen visar att de allra flesta vill ha särskilda ungdomsmottagningar, ett förslag som stöds av diabetesläkarna.

– Barn och ungdomar kommer att ha en mycket lång diabetesduration redan vid inträdet i vuxen ålder, vilket är väl känt påverkar risken för komplikationer på lång sikt, säger professor Mona Landin Olsson, ordförande för de svenska diabetesläkarna (SFD, svensk Förening för Diabetologi).

Cajsa Lindberg, ordförande Ung Diabetes.

Källa: Ung Diabetes

Fakta diabetes typ 1: Runt 50 000 människor har typ 1-diabetes, 8 000 är barn. Antalet barn som insjuknar har nästan fördubblats sedan 80-talet.

Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm. Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se #4/5 2015

57

Rembrantsmålning av Aristoteles.

Tro och vetenska den islamska vä För många muslimer finns det i dag ett motsatsförhållande mellan vetenskap och deras religiösa tro. Ur historisk synvinkel är detta anmärkningsvärt och förvånande med hänsyn till den centrala roll som vetenskapen spelade under ”The Golden Age of Arabic Science”, dvs. från 700-talet till omkring 1300-talet efter vår tidräknings början.

Faktum är att under en tidsperiod som sträckte sig närmare 700 år var arabiskan det internationella vetenskapliga språket.

Vår tillgång till den antika grekiska, persiska, indiska och latinska vetenskapen samt filosofin kan vi tacka Inspirationen från dessa till arabiska översatta vetenskapliga teorier och filosofiska skrifter fick den arabiska vetenskapen att blomma Araberna för. Under en lång tidsperiod, speciellt under Kalif Mamüns härskartid, översattes grekiska, indiska, 58

#4/5 2015

babyloniska och latinska skrifter (Aristoteles, Galenos, Celsus m.fl.) till Arabiska – d.v.s. under den tid då den kristna världen ägnade sig åt att bränna böcker, skrifter och häxor. Det lilla kretsloppets (blodomloppet från hjärtat till lungorna och åter till hjärtat) upptäckare Michael Servet, han betraktades som en hädare när han i sin bok ”Kristendomens återupprättelse” förnekade treenigheten.

Calvin lät bränna honom levande på bål som straff.

Den antika vetenskapen och filosofin återkom till Europa först på 900-talet genom återöversättning av skrifterna från Arabiska till Latin av Konstantin Afrikanen, som kom från Karthago till Italien. Han inrättade den första medicinska akademien och fakulteten i Salerno, Civitas Hippocratica.

Utvecklingen av matematiken

Inspirationen från dessa till arabiska översatta vetenskapliga teorier och filosofiska skrifter fick den arabiska vetenskapen att blomma. Bland viktiga vetenskapliga framsteg bör nämnas den moderna kemin som har sitt ursprung

Galenos.

ning och inrättade som ett skydd karantän (quaranta giorni – fyrtio dagar) – en metod som i stora delar av världen fortfarande är i bruk.

Världen aldrig riktigt har tillerkänt och uppskattat den oerhörda betydelsen som den arabiska och persiska vetenskapen och insatsen i bevarandet av den antika kunskapsmassan har haft för utvecklingen i världen.

ap inom ärlden i skrifter från Geber Alkemisten, vars riktiga namn var Jabir ibn Hayyan (721 – 815). Ibn är arabiska ordet för son.

Jabir utvecklade många kemiska metoder som kristallisering, destillation och evaporering. Han introducerade även begreppet alkali, som har sitt ursprung i arabiskans al-quali, som betyder från aska. Ordet Al som är arabiskans bestämda artikel, gav upphov till många missuppfattningar bl.a. av Jabirs kemibeskrivning i boken ”alkimiya” som i västerlandet blev alkemi, vilket som bekant har en helt annan innebörd.

En annan betydelsefull insats från denna tid var utvecklingen av matematiken genom arbeten av al-Khwarizmi (780 – 850). Han sammanförde grekisk geometri och hinduisk aritmetik i sin mest kända bok om algebra “Kitab al-Jebr”.

Inom den medicinska sektorn var den mest framstående Ibn Sina (980 – 1037), mer känd i västerlandet under den latinska översättningen av namnet, Avicenna.

Hans berömda bok ”Canon of Medicine” användes som medicinsk lärobok i västerlandet ända fram till 1800-talet. Ibn Sina insåg även riskerna med smittsprid-

Under Kalif Al Mamüns tid blev Bagdad ett vetenskapligt centrum som samlade vetenskapsmän från hela världen. Staden fick beteckningen ”Medinat al-Hikma (Visdomens stad). Orsakerna till att vetenskapen har förlorat sin tidigare centrala position inom den muslimska världen är flera. Många muslimer ser vetenskapen som ett attribut för sina fiender – de otrogna.

Aldrig uppskattat betydelsen av den arabiska och persiska vetenskapen

Religionen spelar därvid en mycket viktig roll, Islam har inte som den katolska kyrkan en Påve med tolkningsföreträde, vilket innebär att sekter som ISIS, Talibaner och Boco-Haram kan utnyttja religionen och sin tolkning av Koranen som täckmantel för helt andra, ofta politiska syften.

En annan orsak anses vara att den s.k. utvecklade världen aldrig riktigt har tillerkänt och uppskattat den oerhörda betydelsen som den arabiska och persiska vetenskapen och insatsen i bevarandet av den antika kunskapsmassan har haft för utvecklingen i världen.

Många försök under åren att återförena det lyckliga äktenskapet mellan vetenskap och tro har misslyckats, ja t.o.m. gjort situationen värre. Så blev fallet i Indonesien med världens största muslimska population. Författaren Argus Mustofa försökte i sin bok ”Adam was Born” förena den muslimska tron med Evolutionsläran genom att tolka Koranens Suror som positiva till vetenskap Detta uppskattades inte av Imamerna. Andra sådana försök har gjorts med likartade konsekvenser.

TORE SCHERSTÉN Professor emeritus #4/5 2015

59

För att ha gett stöd och visat engagemang utöver det vanliga har Ulrika Rydh (till höger i bild) och Anna-Maria Hasselgren-Häll (till vänster i bild) tilldelats utmärkelsen Årets Bröstvän 2015.

Fotograf: Anneli Nygårds.

Utmärkelsen Å

60

#4/5 2015

Gick i år till privatpersonen Ulrika Rydh och onkologisjuksköterskan Anna-Maria HasselgrenHäll som tog emot utmärkelsen Årets Bröstvän på van der Nootska Palatset i Stockholm. Priset, som sedan 2006 delas ut av bröstcancersajten Breastfriends.se, går till en privatperson samt någon inom cancervården som på ett särskilt sätt stöttat bröstcancerdrabbade kvinnor.

Radiumhemmet att detta vill jag arbeta med, säger AnnaMaria Hasselgren-Häll.

Med 28 års erfarenhet känner hon sig trygg och bekväm i sin roll. Hon vet hur hon ska prata om livet och döden, och samtidigt förmedla känslor av trygghet, värme, kärlek och omtanke. Det står inte bröstcancer i pannan på de här kvinnorna. De ser precis likadana ut som innan beskedet så jag arbetar mycket med att stärka det friska.

- Stora insatser sker många gånger och görs i det tysta, men kan vara helt avgörande för enskilda personen, intygade BRO ordföranden Elizabeth Bergsten Nordström som själv är bröstcancerbehandlad.

Ulrika Rydh stöttade väninnan Lena Gustavsson som fick bröstcancer våren 2014. Eftersom Lenas familj arbetar i Norge anpassade jag mina arbetstider så att jag kunde följa med henne på undersökningar, operation och behandlingar. För mig var det helt självklart, säger Ulrika Rydh.

Hon berättar att hon egentligen inte gjorde så mycket, och det var definitivt inga märkvärdiga saker. Bara att vara med, finnas nära och lyssna, räckte för Lena. Hon kände en trygghet när jag var med. Vi har både skrattat och gråtit tillsammans, vi pratade mycket men kunde också bara sitta tysta, säger Ulrika Rydh. Redan 1987 började onkologisjuksköterskan Anna-Maria HasselgrenHäll arbeta på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Jag älskar mitt arbete och kände snabbt på

Det sägs att du ger kvinnorna tid, varför är det viktigt?

Jag har inte mer tid än andra. Men det handlar om att vara närvarande och att ha kvalitet i mötet. Man hinner med mycket på ett kort möte om man är närvarande, ”jag sitter här för dig, jag lyssnar på dig”, säger Anna-Maria Hasselgren-Häll, som har ett råd som hon gärna delar med sig av till alla kvinnor hon möter. Välj med omsorg vem du delar detta med. Det här är din resa, därför ska du ha människor runt dig som stödjer dig.

Utmärkelsen Breast Friends går till en privatperson och någon inom vården som genom sitt engagemang på ett alldeles särskilt sätt stöttat bröstcancerdrabbade kvinnor.

Sätter andra före sig själv

– Genom att sträcka ut en hand och visa att man bryr sig får vi det samhälle vi vill leva i, oavsett om det handlar om den goda vännen som sätter andra före sig själv, eller någon som arbetar med det i sitt yrkesliv där det

Årets Bröstvän får återverkningar för många, säger Elizabeth Bergsten Nordström. Det mentala stödet kan vara avgörande under en cancerbehandling inflikar BROs ordförande Elizabeth Bergsten Nordström var på plats under utnämningen.

Utmärkelsen Årets Bröstvän

Årets Bröstvän nomineras av allmänheten. Pristagarna utses av en jury som består av Elisabet Lidbrink, överläkare på Radiumhemmet, Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande för Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, samt Cecilia Wilhelmsson, skådespelerska och Årets Bröstvän 2006.

Priset består av ett specialdesignat smycke av guldsmeden Suzanne Färnert i kategorin privatperson. I kategorin sjukvårdsanställd är priset ett stipendium att använda till vidareutbildning inom sitt yrkesområde. Båda pristagarna får dessutom ett diplom och en blomsterbukett.

Motivering: Ulrika Rydh, Årjäng, privatperson Genom att ändra sina arbetstider för att kunna följa med sin väninna på provtagningar, undersökningar, operation och behandlingar, har Ulrika varit den trygghet och det stöd en bröstcancerdrabbad kvinna behöver. Stödet gjorde behandlingarna till en mer positiv upplevelse, och har hjälpt hela stora familjen. Ulrika är en sann Breast Friend.

Motivering: Anna-Maria Hasselgren-Häll, Stockholm, vårdanställd Med erfarenhet, kunnande och handlingskraft, kombinerat med lugn, vänlighet, empati och humor, lotsar Anna-Maria patienterna genom cancerresan. Hon finns tillgänglig och ger kraft, så att de drabbade orkar kämpa. Anna-Maria är en sann Breast Friend.

Källa: BRO foto: Anneli Nygårds Bröstcancersajten Breast Friends vill öka kunskapen om bröstcancer. Breastfriends.se har också som syfte att engagera närstående i sjukdom och behandling. Det kan vara familj, vänner, arbetskamrater, kort sagt alla som kommer i kontakt med en bröstcancerdrabbad kvinna. För att vara ett gott stöd och få en bra dialog med vården är det viktigt att ha kunskap. Sedan 2006 delar breastfriends.se ut priset till Årets Bröstvänner. Utmärkelsen går till en privatperson och någon inom vården som genom sitt engagemang på ett alldeles särskilt sätt stöttat en bröstcancerdrabbad kvinna. Brestfriends.se är framtagen av Roche AB i Sverige.

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, är en ideell organisation med 33 bröstcancerföreningar över hela landet. BRO bildades 1982 och har över 11 500 medlemmar. BRO har till uppgift att främja och tillvarata bröstcancerbehandlades intressen beträff ande vård och rehabilitering. www.bro.se

#4/5 2015

61

© Can Stock Photo Inc. / Dubova

Pojken på bilden har inget med personen i artikel att göra.

Rytmisk rörelseträning – kan det hjälpa barn med ADHD? Rytmisk rörelseträning och sensomotorisk träning utövas av flera terapeuter runt om i landet, vilket hjälpt många barn med läs- och skrivsvårigheter, motoriska problem och överaktivitet. Kliniskt har mycket goda resultat erhållits framför allt för barn med ADHD.

Kerstin Linde som utvecklade denna form av rörelseträning hade själv ingen utbildning inom området. Hon hade bara iakttagit barns rörelsemönster och funnit att det utvecklades enligt ett bestämt schema och med specifika rörelser. Erfarenheter som stämmer väl med liknande metoder som utvecklats i bland annat USA (1), Ryssland (2) och England (3).

Psykiatrikern Harald Blomberg har utvecklat den rytmiska rörelseträningen och har fått resultat som han tidigare inte ens kunnat drömma om. Han berättar att Olle 5 år var ett av de första barn han träffade i kontakten med terapeuten Kerstin Linde.

– Olle hade kromosomrubbningar och saknade helt muskeltonus när jag träffade honom första gången, berättar Harald Blomberg. Olle satt eller låg mest hela dagarna och hallucinerade. Föräldrarna hade tagit med honom på sjukgymnastik och andra terapier, men utan att det gett några som helst resultat och inte heller den konventionella sjukvården kunde ge något hopp om bättring.

Harald Blomberg har utvecklat rörelseträningen ytterligare och driver nu Centrum för Rytmisk rörelseträning med träning av barn och vuxna. Han utbildar också instruktörer både här hemma och i andra länder. Vad rytmisk rörelseträning innebär finns beskrivet i boken ”Rörelser som helar” (4).

Rytmisk rörelseträning förbättrade

Vad handlar det om

När Kerstin Linde började göra rytmiska rörelser hände många saker med Olle. Efter bara fem månader kröp han omkring på golvet, lekte med sin lillebror, speglade sig och gjorde olika ljud. Harald Blomberg blev imponerad och bad att få askultera hos Kerstin Linde.

Han testade de nya kunskaperna på en CP-skadad pojke med svåra rörelseproblem. Genom att röra pojkens ben enligt Kerstin Lindes schema kunde pojken efter en tid göra vissa rörelser själv och till stor förvåning för omgivningen började han också prata.

Rytmisk rörelseträning och sensomotorisk träning utgår från spädbarnens primära reflexer, som uppstår enligt bestämda mönster i syfte att utveckla kroppen och hjärnan.

När reflexerna inte längre behövs ska de integreras på ett sätt som gör att de inte automatiskt utlöses vid lägesförändringar, beröring etc.

Om primitiva reflexerna fortsätter att vara aktiva kan barn få svårighet med läsning, inlärning och koncentration. När kroppen kompenserar eller hejdar reflexerna kan problem uppstå i nacke, rygg, höfter, knän och fötter.

Genom att röra pojkens ben enligt Kerstin Lindes schema kunde pojken efter en tid göra vissa rörelser själv och till stor förvåning för omgivningen började han också prata.

#4/5 2015

63

© Can Stock Photo Inc. / Dubova

Koordinationen mellan olika muskelgrupper försämras när reflexer utlöses liksom koordinationen mellan hjärnhalvorna.

Kerstin Linde identifierade spädbarnens rörelser och lärde ut sådana till äldre barn. Sensomotoriska terapeuter i andra länder har också kartlagt och identifierat spädbarns primära reflexer och vilka rörelseövningar som behövs för att dessa ska integreras i kroppen.

I Ryssland har detta studerats sedan början av 1900-talet. Svetlana Masgutova ha utvecklat den moderna reflexintegreringen och hennes kunskaper har Harald Blomberg tagit tillvara i utvecklingen av rytmisk rörelseträning. De ryska terapeuterna arbetar också med dans, konstnärlig och taktil integrering av reflexer och de har erfarenhet av behandling av mer än 25 000 barn (5).

Rytmisk rörelseträning är ett sätt att jobba bort 64

#4/5 2015

eventuella kvarvarande primitiva reflexer och därmed få mer lugn samt bättre harmoni och funktion i kroppen.

Många barn med framför allt ADHD-liknande besvär har blivit hjälpta av sådana rörelseövningar, men även andra problem av mer psykisk art har förbättrats liksom förslitningsskador hos vuxna i höft, nacke och knän.

Hjärnans utveckling styrs av primära reflexer

Vid födelsen startar en stor omställning för kroppen när hjärnan, mag-tarmkanalen, immunsystemet, musklerna och mycket annat ska utvecklas. Allt sker enligt ett förutbestämt och medfött mönster och från början utgår allting från hjärnstammen där det primitiva rörelsemönstret är inprogrammerat.

De basala ganglierna som ligger ovanför hjärnstammen kontrollerar bland annat de primitiva reflexerna och ser

till att de inte utlöses när de fullgjort sin funktion. Här finns också de rörelser som automatiseras efter inlärning exempelvis att springa, cykla och köra bil.

De rytmiska rörelserna stimulerar många olika sinnen och påverkar även lillhjärnan. Därmed skapas nervbanor som har betydelse även för utveckling av andra delar av hjärnan, som koordination och språkutveckling. Särskilda rörelser finns för stimulering av lillhjärnan.

En del barn hoppar över de grundläggande momenten som att åla och kryp, medan andra kanske inte alls kan utföra dem på grund av en hjärnskada eller liknande. Då stimuleras inte de basala ganglierna på rätt sätt och inkopplingen från hjärnstammen blir sämre. Om inte de primitiva reflexer integreras finns de kvar och ger symtom som åksjuka, överdriven rädsla, motoriska problem med mera.

Primitiva reflexer som är integrerade kan i vuxen ålder utlösas igen vid exempelvis nackskador eller kraftig stress. Reflexerna finns således kvar hela livet, men utlöses normalt inte. För både barn och vuxna med kvarvarande primära reflexer kan rytmisk rörelseträning vara till stor hjälp.

Ett exempel

Reflexen ATNR (asymmetriska toniska nackreflexen) kommer redan i fosterstadiet och hjälper barnet att rotera ner genom förlossningskanalen. När barnet vrider huvudet åt sidan sträcks samtidigt benet och armen på denna sida och på den andra böjs både arm och ben. Om reflexen inte integreras kan ögonproblem som skelning och astigmatism förekomma liksom ont i nacke och skuldror.

ATNR-reflexen har det forskats på och den visar sig vara överrepresenterad bland barn med läs- och skrivsvårigheter (6). År 2000 publicerades en studie på 60 barn med indelning i tre grupper. Den första gruppen fick behandling för att undanröja reflexen, den andra fick rörelser utan effekt på reflexen (placebo) och den tredje gruppen fick inte någon behandling alls (kontrollgrupp).

ATNR-reflexen minskade i försöksgruppen, men inte i de övriga. Läsningen förbättrades hos alla, men betydligt mer i försöksgruppen (7).

Mer forskning behövs

En fallstudie finns gällande autism där sensomotorisk träning gav bra resultat (8). Två litteraturstudier har gjorts där forskarna fann redovisade förbättringar (9, 10). De poängterade dock att använda metoder ofta var dåligt beskrivna och att det sällan fanns någon redovisning av förhållandet mellan terapeut och barn. Forskarna ansåg att generella slutsatser därför var omöjliga att dra av befintlig forskning.

För både barn och vuxna med kvar­ varande primära reflexer kan rytmisk rörelseträning vara till stor hjälp.

Hittills har cirka 70 primitiva spädbarnsreflexer identifierat. Befintlig forskning har i allmänhet tittat endast på en eller några få av dessa reflexer. Därtill kommer att individerna är olika och att förhållandet mellan barn och terapeut är betydelsefullt liksom hemmiljön. Svårigheterna är således stora när det gäller utvärdering av de beskrivna rörelseövningarna.

Det råder knappast något tvivel om att kvarvarande spädbarnsreflexer kan påverka kroppen på olika sätt och att integrering av dessa ger positiva resultat (11). De rytmiska rörelseövningarna övar upp hjärnan, förbättrar relationen mellan hjärnhalvorna och skapar bättre kroppsmedvetenhet. Fler borde få chansen att pröva sådan rörelseträning i kombination med annan behandling.

ANN-MARIE LIDMARK Folkhälsovetare & zoofysiolog samt konsult hos Nature Associates.

Referenser: 1. www.siglobalnetwork.org 2. www.masgutovamethod.com 3. http://www.inpp.org.uk 4. Blomberg, H: Rörelser som helar. Cupiditas Discendi (3:e upplagan), 2012 5. Rentschler, M: The Masgutov Method of Neuro-Sensory-Motor and Reflex Integration: Key to Health, Development and Learning. (2008) 6. M c Phillips, M & Sheehy, N (2004). Prevalence of Persistent Primary Reflexes and Motor Problems in Children with Reading Difficulties. DYSLEXIA. 10; 316-338.

7. M cPhillips, M, Hepper, PG & Mulhem, G (2000). Effects of replication primary-reflex movements on specific reading difficulties in children: a randomized. Dubbel-blind, controlled trial. The Lancet. 355; 537-541 8. S chaaf, RC, Hunt, J & Benevides, T (2012). Occupational Therapy Using Sensory Integration to Improve Participation of Child with Autism: A Case Report. Am J Occup Ther. 66; 547-555 9. P olatajko, HJ & Cantin, N (2010). Exploring the effectiveness of occupational therapy interventions, other than the sensory integration approach, with children and adolescents experiencing difficulty processing and integrating sensory information.

Am J Occup Ther. 64(3); 415-429.

10. P arham, DL, Cohn, ES, Spitzer, S, Koomar, JA, Miller, LJ, Burke, JP, Brett-Green, B, Mailloux, Z, May-Benson, TA, Smith-Roley, S, Schaaf, RC, Schoen, SA& Summers, CA (2007). Fidelity in Sensory Integration Intervention Reseach. Am J OccupTher.

61(2); 216-227 11. Policy Statement. Sensory Integration Therapies for Children With Devolopmental and Behavioral Disorders. Pediatrics. 129; 1186-1189

#4/5 2015

65

MEDICINNOTISER

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 73!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus.

Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc.

Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder.

Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

66

#4/5 2015

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset.

Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro.

Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum.

Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen.

Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671

MEDICINNOTISER

Stress orsakar idrottsskador Ett stort antal svenska elitidrottare skadar sig varje år, och skadorna kan i värsta fall ödelägga deras idrottskarriärer. I en färsk avhandling från Högskolan i Halmstad konstateras att idrottare som upplever mycket stress utsätts för en större risk att skada sig. Genom psykologisk träning, till exempel mindfulness, kan skador undvikas.

Andreas Ivarsson,som disputerade vid Högskolan i Halmstad den 8 maj, hoppas att hans forskningsresultat leder till att fler idrottare systematiskt börjar arbeta med stresshantering och på så sätt slipper skador.

– I vår forskning har vi funnit att upplevd stress är en psykologisk faktor som ökar risken för en idrottsskada. Mer specifikt innebär det att idrottare som upplever mycket stress i vardagen utsätts för en större skaderisk, säger Andreas Ivarsson som doktorerar inom psykologi och är knuten till både Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitetet.

NYA G I L J Ö M HETER!

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik!

Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Skaderisken minskar vid psykologisk träning

Andreas Ivarsson och hans forskarkollegor har undersökt om en psykologisk intervention, baserad på mindfulness och acceptanceträning, kan minska risken att råka ut för en idrottsskada. Bland annat har forskarna följt och studerat en grupp av 41 fotbollsgymnasieelever. Resultaten visar att den grupp som fick psykologisk träning hade färre skador än kontrollgruppen som inte deltog i interventionen. – Skador inom idrotten är ett stort problem och det är viktigt att Andreas Ivarsson. skaffa sig kunskap för att kunna förebygga dem. Genom forskning där man både definierar riskfaktorer och testar interventionskoncept kan antalet idrottsskador förhoppningsvis minska, säger Andreas Ivarsson.

Fakta om mindfulness och acceptance-träning

Mindfulness, det vill säga medveten närvaro, är en meditativ stresshanteringsmetod. Syftet är att bygga upp förmågan av att vara närvarande i nuet och släppa alla möjliga bekymmer och andra orsaker till stress. Acceptance-träning, som är en metod närbesläktad med mindfulness, handlar om att acceptera att tankar alltid kommer att finnas men att man själv kan välja vilka man reagerar på.

Andreas Ivarsson försvarade sin avhandling ”Psychology of sport injury: Prediction, prevention and rehabilitation in Swedish team sport athletes” fredagen den 8 maj på Högskolan i Halmstad.

Andreas Ivarsson genomför sin forskarutbildning vid Linnéuniversitetet och är verksam vid Akademin för hälsa och välfärd på Högskolan i Halmstad.

Gloreha Lite - för hemträning.

Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset.

Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter.

Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

KÖP, HYRA ELLER LEASA !

För priser och information – kontakta oss!

Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

Källa: Högskolan i Halmstad Foto: Privat #4/5 2015

67

MEDICINNOTISER

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 74.

S

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

sid. 73!

Beställningstalong på

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen.

Av: Monika Titor

+ 106 kr Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 68

#4/5 2015

porto

MEDICINNOTISER

Väggen

En utbränd psykiaters noteringar Pia Dellsons andra nya bok handlar om när hon själv drabbades av utbrändhet och gick in i väggen. Även den som minst anar det kan gå in i väggen, även en läkare som arbetar med patienter med utmattningsdepression kan själv bli förstummande trött. Den andra boken SOVSJUK som Medicinsk access lottade ut i nr 3, handlar om narkolepsi som hennes son drabbades av.

Dikterna är skrivna utifrån erfarenheter som i egentlig mening flätats in i varandra, eftersom de båda händelserna utspelades under ungefär samma tid. Att i poetisk form gestalta sorg och kraftlöshet, i ord beskriva hur en läkare upplever att förlora kontrollen över sin yrkesroll, hur man hanterar psykisk ohälsa. Det är starkt och visar på personligt mod och ger läsaren möjliga utvägar ur samma elände.

Dikterna blev ett sätt att bearbeta tankarna och smärtan, en terapi som gav växtkraft till en hel människa. Att gå in i Väggen kräver hårt arbete. Ambitionerna ska vara högre än kroppen och hjärnan orkar med. Du slutar ta hänsyn

till tröttheten, upphäver rätten till vila och avkoppling. När Du förvägrat Dig själv avslappning, sömn och sysslolöshet, då är Du på väg in i Väggen. Och den slår tillbaka. Med full kraft, störtar Du ner i tomhet och total maktlöshet, Du orkar inte längre spjärna emot. Nu har hjärnan kopplat ifrån alla signaler, Du är utbränd.

Var rädd om Dig själv och Dina medmänniskor, lär Dig säga nej, visa inte alltid hur duktig Du är, låt omgivningen få visa sig på styva linan så kanske Du slipper gå in i Väggen.

Väggen skildrar en av vår tids folksjukdomar och är skriven av en person som både suttit på patientens och läkarens stol. De korta igenkännande texterna gör att man orkar läsa även om man är mycket trött.

Förord och faktagranskning av Marie Åsberg, professor emerita och överläkare vid psykiatriska kliniken, Karolinska Institutet.

Pia Dellson är överläkare och specialist i psykiatri och onkologi. Hon arbetar med cancerrehabilitering vid Skånes Universitetssjukhus.

Medicinsk access lottar ut 3 exemplar av Pia Dellsons nya bok, se tävling nedan.

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Pia Dellsons: ”Väggen” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 26 juni!

FRÅGA: VAD HETER PIA DELLSONS BOK OM NARKOLEPSI? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#4/5 2015

69

Bokvinnare nr 3 Vinnarna av Tomas Sjödins bok ”Det är mycket man inte måste” blev: Maria Carlund, Funäsdalens Hälsocentral Märta Lundgren, Härnösand Annika Berglund, Stockholm FRÅGAN LÖD: VAD HETER TOMAS LÄSARSUCCÉBOK? RÄTT SVAR VAR: JAG LUTAR ÅT GUD Vinnarna av Bengt W Johanssons bok ”Gudaspis för hjärtat” blev: Gun-Brith Ottosson, Älvsjö Ann-Marie Winberg, Onsala Tomas Törnqvist, Motala FRÅGAN LÖD: INOM VILKET OMRÅDE ÄR BENGT W JOHANSSON SPECIALIST? RÄTT SVAR VAR: HJÄRTLÄKARE, KARDIOLOGI Vinnarna av Pia Dellsons bok ”Sovsjuk” Dr Björn Johnsson Läkarhuset Odenplan, Stockholm Karin Säll Hansson, Växjö Carina Clemin, Ljusdal

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

FRÅGAN LÖD: VID VILKET SJUKHUS ÄR PIA DELLSON VERKSAM? RÄTT SVAR VAR: SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

CELL-samt BRA! Är du trött & orkeslös, har sköldkörtel-,magoch tarmproblem, ledvärk, högt blodtryck etc.

Prova då vårt hälsobringande paket som dessutom håller muskler i trim och blodsockret i balans.

– 100% Naturligt!

Kraftfullt: gjort av ÖRTER, ALGER och GRÖNSAKER MED HÖG POTENTIELL ENERGI

”Genom lämplig sammansättning av födan, kan man förhindra sjukdomar” ”Låt Maten vara din Medicin och Medicinen din Mat” Hippokrates Börja ett NYTT LIV – Ett CELL-samt BRA liv!

Beställ: WEB Butiken:

www.cellsamtbra.nu Tel.0651-162 00, 070-207 24 74

70

#4/5 2015

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 39.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­HYGIEN ÄR GRUND­ LÄGGANDE FÖR BÄSTA HÄLSA Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist, vitamin­­brist, rekom­m enderade intag, balans, oxidativ stress, adaptogener med mer…

Ord. pris 150:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

100:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

72

#4/5 2015

NY!

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

170:PROSTATA­ CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostata­cancer.

Ord. pris 198:-

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

106:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:-

75:-

PILLER PARADOXEN Robert Whitaker ”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest belysande boken om psykiatrisk behandling som jag någonsin läst, och jag har läst hundratals. .”

Bruce E. Levine, Huffington Post Ord. pris 300:-

175:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

170:-

30:-

40:-

MELANOM Yvonne Brandberg m.fl .

Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor.

Ord. pris 198:-

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

170:-

220:KAOS I KVINNOHJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände.

Ord. pris 230:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Kallet, döden kärleken

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Hänt i skvättet

st Sömnens betydelse...

st Själ och Kropp

st Melanom

st Diabetes hos barn...

st Rössners ABC-bok

st Outsidern: min fars kamp...

st Vill ha barn

st Kul med cancer

st Pillerparadoxen

st TBC – Dödsängelns...

st Allt om Omega-3

st Kaos i Kvinnohjärnan

st Om bakterier...

st Pottholzt funderingar

st Riktigt näringsintag…

st Magens språk

st Pottholzt andra funderingar

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #4/5 2015

73

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …BILINTRESSERAD UNGDOM

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

74

#4/5 2015

Sömnsvårigheter?

Svårt att somna?

Pascoflair är ett säkert traditionellt växtbaserat läkemedel vid sömn­ svårigheter som används vid lindrig oro och kan hjälpa dig att somna. Hemligheten är extrakt av passionsblomma.

Du tar 1–2 tabletter en halvtimme innan du går och lägger dig.

Välkommen att testa det naturliga sättet att finna ro och somna.

Pascoflair finns att köpa på apotek och i hälsofackhandeln.

Pascoflair är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid lindrig oro och tillfälliga insomnings­ besvär. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Rekommenderas inte till barn under 12 år. Kontakta läkare om symptomen kvarstår eller förvärras efter 2 veckors behandling. Läs bipacksedeln noga innan användning. konsumentkontakt@bringwell.com 0515 ­ 77 78 79.

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Dymista

®

(flutikason/azelastin, ATC-kod R01AD58)

I en egen klass Även vid måttliga besvär

• Effektivare och snabbare vid nästäppa

*1,2

* Jämfört med en nasal steroid − i de kliniska studierna jämfördes Dymista med fl utikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Dymista visade effektivare och snabbare symtomlindring på alla nasala symtom (rinorré, nästäppa, nysning och näsklåda) och på alla okulära symtom (klåda, rinnande och röda ögon). Referens: 1) Produktresumén, www.fass.se. 2) Meltzer et al. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:369-377.

Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare.

Förpackningar och priser: 28 doser, rek AUP 112,00 kronor (EF) 120 doser, AUP 240,00 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 679,50 kronor (F). Produktresumén senast granskad 2013-02-21. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00 E-post info@meda.se www.medasverige.se

1795-090-feb-2015. Med.Acc.nr4/5.

www.astmaochallergilinjen.se