Medicinsk Access 2017 #4/5

2017

#4/5 ÅRGÅNG 13

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Stress hos smågrisar och småbarn

Svenska Hjärtförbundets 19:e Kardiologiska Vårmöte Stor kartläggning avslöjar hur epigenetiska förändringar i DNA tolkas GÄSTLEDARE: PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE

SVÅRIGHETEN ATT SKAPA DIALOG MED BESLUTSFATTARE

Kan vi rekommendera – artificiella sötningsmedel till prediabetiker och diabetiker?

LDL-kolesterol i blod är den viktigaste orsaken till aterosklerossjukdomen

Sant?

Lyxumiatar greppet om måltidstoppen1

KA SÄ RDIO KE VA RH SK ET UL SD ÄR AT A 1*

För insulinbehandlade patienter med typ 2-diabetes Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter.

Ref 1. Lyxumia SPC. * Kardiovaskulär säkerhetsdata berör endast Lyxumia i Elixa studien.

Lyxumia® (lixisenatid) ℞, F, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes mellitus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift: se www.fass.se. Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumén, Maj 2016. Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se www.fass.se.

FRÅN SKAPARNA AV LANTUS FINNS UPPFÖLJAREN insulin glargin 100E/ml

Toujeo © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5x1,5 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Toujeo tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, september 2016. Dosregimen för Toujeo® (dos och tidpunkt) ska anpassas individuellt. I kliniska studier har man efter initiering sett att för det med styrkan på 300 enheter/ml krävs i genomsnitt en 10-18% högre insulindos för att uppnå motsvande glukoskontroll som med 100 enheter/ml.

Lantus © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Lantus tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, januari 2017. Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. SASE.LIX.17.02.0060, februari 2017.

Innehåll #4/5 2017 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefi ne Nilsson Tel: 0652-151 10, josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10

46 Kan vi rekommendera – artificiella sötningsmedel till prediabetiker och diabetiker?

5

Svårigheten att skapa dialog med beslutsfattare

Tryckeri: V-Tab Vimmerby

6

Upptäckt mutation orsakar aortabristning i bröstkorgen

Nästa nummer: Utkommer v.38, 2017 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

8

Mindre risk för amputation med ny metod

9

Hälsosam livsstil kan halvera risken för framtida hjärtflimmer

10

Trombektomi ger stora vinster för både individ och samhälle

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

23 Kan minska risken för insjuknande i typ 2 diabetes 24 Raps blir färs och filéer för veganer 28 Nya rön kan förklara fördelar med fleromättat fett 30 Ny studie om hjärntrötthet efter en stroke 32

40 Stress hos smågrisar och småbarn

18 LDL-kolesterol i blod är den viktigaste orsaken till aterosklerossjukdomen - Sant?

58 Stor kartläggning avslöjar hur epigenetiska förändringar i DNA tolkas

Miljögifter i mjölk och mejeriprodukter

36 Att diagnostiseras med KOL två år tidigare kan spara miljarder kronor 52 E-cigaretter inte ofarliga 56 Färre kvinnor spricker eller klipps vid hemförlossning 60 Vaccination allt vanligare vid svår allergi mot geting och pollen 65 Debatt: Styrning av kostråd 66 Primärvården har potential att minska äldres läkemedelsanvändning 70 Debatt: Trådlös teknik skadar folkhälsan 77

Boktävling: Från hjärtat

80 Bokklubben Omslaget: Foto: Meta Sjödin

Medicinnotiser sid 26, 38, 45, 50, 55, 62, 68 och 72.

12 Svenska Hjärtförbundets 19:e Kardiologiska Vårmöte #4/5 2017

3

Fikru Maru för några år sedan när han fortfarande kunde kommunicera med sitt hemland, Sverige.

Foto: Margareta Sidenvall.

Frige Fikru Maru

– NU!

Nu är det över fyra år sedan hjärtläkaren Fikru Maru från Hudiksvall blev fängslad i sitt ursprungsland Etiopien. Hans kollegor på Hudiksvalls sjukhus saknar och vill ha tillbaka sin kollega.

Nya rön kan förklara: Mättat fett är mer fettbildande och mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett, visar tidigare forskning. En ny studie visar att valet av fett orsakar epigenetiska förändringar som i sin tur skulle kunna bidra till skillnaderna i fettlagringen.

Han har suttit fängslad i Kalityfängelset i snart 1 500 dagar, anklagad för mutbrott och korruption för att på ett olagligt sätt fört in medicinsk utrustning i landet.

Dessa anklagelser är han nu är friad från, men i samband med ett upplopp i fängelset i hösten 2016 så riktades nya anklagelser mot Fikru Maru för terrorbrott. Fikru Maru jobbade som hjärtläkare på Hudiksvalls sjukhus och är saknad av sina kollegor. Läs mer på sidan 27.

Gunnar Nyberg Docent, leg. läkare. Vad borde aterosklerosforskningen inrikta sig på? Gunnar skulle vilja se betydligt mer forskning om faktorer som hämmar kärlåldrande, och då främst de kostfaktorer som både kan förbättra kärlfunktion och förlångsamma kärlåldrandet.

Här finns redan en hel del grundfakta om vilka ämnen som är gynnsamma, såsom naturliga Evitaminer,omega3-fettssyror, anti-oxidanter, flavonoider etc. Små studier finns, men stora randomiserade studier saknas!

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Läs bland annat om: Upptäckt mutation orsakar aortabristning i bröstkorgen: Mutationen ger upphov till försämrad funktion hos de glatta muskelcellerna i aortas vägg och därmed en ökad benägenhet för bristning. Läs mer…

Gästledaren: Gunnar Karlsson, Patientföreningen FH Sverige. ”Om vården av FH ska kunna utvecklas i den riktning som vi patienter och vårdpersonal önskar krävs att huvudmännen också ställer upp och stöder det förändringsarbete som redan påbörjats.”

Mer i detta nummer: Miljögifter i livsmedel och risker för vår hälsa – i synnerhet hälsan hos foster och små barn.

Barn äter mycket i förhållande till sin kroppsvikt och blir särskilt utsatta. En redovisning visade att en tidig KOL-diagnos kan spara samhället cirka 25 000 kronor per patient i direkta hälsokostnader under en period på två år jämfört med en sen KOL-diagnos. Institutioner för barndagvård ökar risken för negativ stress hos barnen.

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Från HJÄRTAT” av Agneta Sjödin.

Att tänka på: Ta hand om nära och kära! Vi lever i en tid där många olika händelser gör oss sköra. Vi behöver se framtiden som en förändringens tid.

Trevlig sommar!

Kardiovaskulära vårmötet. I år var Malmös nya och skinande vita kongress och konsertbyggnad (inklusive hotell) säte för det populära vårmötet, där c:a 1 500 personer samlades för 3 dagars genomgång av medicinska nyheter inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det presenterades många synpunkter under alla dagar, den stora ”snackisen” var förstås FOURIER-studien. Läs mer…

Medicinsk access nr 8/9 2016 CALLE WALLER Vårdpolitisk talesman, prostatacancerförbundet

”Överallt där behandlingsresultaten mäts, förbättras kvaliteten dramatiskt.” Michael E Porter, professor vid Harvarduniversitet i Cambridge, USA.

4

#4/5 2017

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 2 2017 BO KARLSSON ordförande ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet

”Nya behandlingsriktlinjer innebär att personer som får diagnosen spridd tarmcancer i fortsättningen i ett tidigare skede kommer få genomföra ett så kallat RAS-test.”

Medicinsk access nr 3 2017 INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

”Vården ska samlas kring dig, du är den största kraften för ett gott liv”

En helårsprenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 366 kronor inkl. moms. Två år kostar 546 kr inkl. moms.

En ettårig utlandsprenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

Svårigheten att skapa dialog med beslutsfattare Patientföreningen FH Sverige (Familjär Hyperkolesterolemi) är en relativt ung organisation och vi representerar personer som ärvt sitt höga kolesterol. Det är en grupp som till största delen är helt ovetande om sitt arv och därför inte får nödvändig behandling. Denna behandling är i de flesta fall relativt enkel, men då högt kolesterol inte ger några smärtor är det ett problem att hitta de personer som har FH. För att kunna driva våra frågor och kunna göra vår röst hörd, måste man förstå den beslutsgång som gäller för sjukvården i Sverige.

Genom att bland annat studera olika myndigheters hemsidor får man kunskap om deras organisationer och ansvarsområden men där finns även intressanta uttalanden som:

• Lika vård i hela landet • Alla skall ha samma möjlighet till vård.

• Personer ska erhålla vård som är anpassad till varje individs specifika situation, ålder, hälsa, risknivåer med mera – vård efter behov.

• Viktigt att ta del av patienternas krav och bjuda in till dialog.

Ambitionsnivån som uttrycks på de olika hemsidorna känns väldigt tilltalande för oss, men hur fungerar det i praktiken sett från ett patientperspektiv? Under de år som föreningen har varit verksam har tyvärr dessa uttryck mer framstått som bara ord, men knappast som någon märkbar handling!

Vi och våra samarbetspartner inom vården har samma uppfattning om vad som krävs för att vår patientgrupp ska kunna få rätt vård. Detta är en viktig förutsättning för att lyckas genomföra de förändringar som redan påbörjats ”på golvet” och som bidragit till att utvecklingen av vården av FH går framåt. Det finns redan flera goda exempel på sådana Regioner som t.ex.

Gävleborg, Östergötland, Skåne, Västra Götaland och några fler. Patientföreningen känner stor tacksamhet

över dessa initiativ och vi vet hur betydelsefullt det är för vår patientgrupp.

Oro på framtiden

Men vi ser ändå med oro på framtiden och det beror på att vi inte vet hur vårdsektorns huvudmän och beslutande enheter deltar och stöder detta arbete. Vi har på olika sätt försökt få myndigheterna intresserade av att inleda en dialog med oss men de tycks anse att patienter inte tillför något av värde, vilket dock inte sammanfaller med vad de själva säger på sina hemsidor.

Om vården av FH ska kunna utvecklas i den riktning som vi patienter och vårdpersonal önskar krävs att huvudmännen också ställer upp och stöder det förändringsarbete som redan påbörjats. Utan ekonomiskt och personellt stöd kommer dessa initiativ få svårt att behålla den entusiasm och drivkraft som finns idag.

Om vården av FH ska kunna utvecklas i den riktning som vi patienter och vårdpersonal önskar krävs att huvudmännen också ställer upp och stöder det förändringsarbete som redan påbörjats.

Eftersom FH är en ärftlig sjukdom finns även behov av att kunna samordna denna vård över länsgränserna och i vissa fall även utanför Sveriges gränser.

Utmaningen framöver är därför att vi lyckas involvera alla intressenter i en dialog för att kunna skapa den vårdkedja som möter de nya krav som ställs från Socialstyrelsen, vårdpersonalen och patienterna. Patientföreningen FH Sverige har haft svårt att få huvudmännen, SKL och Landstingen/Regionerna, att delta i dessa dialoger vilket egentligen borde vara självklart med hänsyn till just vad de själva skriver på sina hemsidor om patientdialoger!

För Patientföreningen FH Sverige GUNNAR KARLSSON KLAS BOVIN Ordf.

Sekr. #4/5 2017

5

Cross Section

a

b

Figuren föreställer en aortabristning i aortas längdaxel (A) och i tvärsnitt (B). Aortas bristning orsakas av att en plötslig spricka i kärlets innervägg leder till att blod strömmar i aortas vägg och försvagar den. Illustration: Mattias Pettersson

Upptäckt mutation orsakar aortabristning i bröstkorgen Forskare vid Umeå Universitet har upptäckt en ny mutation som kan orsaka bristning av kroppspulsådern inne i bröstkorgen (bröstaorta). Mutationen ger upphov till försämrad funktion hos de glatta muskelcellerna i aortas vägg och därmed en ökad benägenhet för bristning.

Matias Hannuksela är uppvuxen i Vasa, Finland. Han studerade medicin i Umeå och tog läkarexamen 1995.

Matias Hannuksela är specialist i anestesi och intensivvård och arbetar som överläkare på thoraxkirurgiska enheten inom Hjärtcentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Foto: Daniel Harju

Aortabristning kan ske både inne i bröstkorgen och i buken. Bristning i buken föregås i regel av förkalkning av aorta medan bristning inne i bröstkorgen inte kan kopplas till förkalkning. I Sverige drabbas årligen ungefär 400-600 personer av bristning av bröstaorta men det finns ett mörkertal då flera personer avlider omedelbart och rätt diagnos inte fastställs. I 20-25 procent av fallen är sjukdomen ärftlig.

– Bristning av bröstaorta är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar åtgärd, oftast en akut operation, säger Matias Hannuksela som är doktorand och överläkare på Hjärtcentrum vid Norrlands universitetssjukhus och författare av avhandlingen.

– I regel vidgar sig aorta före den brister, men bärare av den mutation som vi upptäckt kan drabbas av en bristning redan vid lindrig vidgning av aorta.

Matias Hannuksela, som forskar vid Institutionen för

kirurgisk och perioperativ vetenskap, har också studerat bröstaortas funktion hos personer med vidgad respektive normal storlek på aorta. Forskningen visar att personer som har en ärftlig benägenhet för aortabristning och en vidgning av aorta även förefaller ha en ökad styvhet i aorta.

– I framtiden kan ökad styvhet precis som storleken på aorta komma att användas som ett mått på när kroppspulsådern behöver opereras i förebyggande syfte, förklarar Matias Hannuksela.

Tillsammans med forskarkollegor har Matias Hannuksela också kunnat visa att man med screening, vanligen en ultraljudsundersökning, kan upptäcka tidigare okänd vidgning av aorta hos anhöriga till drabbade personer.

Forskarna rekommenderar därför screening av nära anhöriga till individer med aortabristning i bröstkorgen.

– För att undersökningarna ska kunna riktas in på individer som löper risk att drabbas av aortabristning på grund av att de är bärare av en sjukdomsorsakande mutation behövs mer forskning om de genetiska orsakerna till aortabristning. Varför aorta brister hos dem som inte har en ärftlig belastning för det är i dag oklart. Kanske är den genetiska komponenten vanligare än vi tror, säger Matias Hannuksela.

Källa: Umeå Universitet

Om disputationen: Den 19 maj försvarade Matias Hannuksela, Institutionerna för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Ärftliga thorakala aortaaneurysm och dissektioner - studier om genotyp och fenotyp. Engelsk titel: Familial thoracic aortic aneurysms and dissections - studies on genotype and phenotype. Fakultetsopponent: Professor Anders Gottsäter, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Klinisk kärlforskning, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare: Universitetslektor Bo Carlberg. umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1090845&dswid=2686

6

#4/5 2017

ICKE-VALVULÄRT FÖRMAKSFLIMMER

En NOAK med evidens för multisjuka Xareltos strokeförebyggande effekt och säkerhetsprofil är testad i en population där 9 av 10 patienter hade ett CHADS2-score mellan 3 och 6.1 Xarelto är den NOAK som i en fas III-studie har studerats hos patienter med högst medel-CHADS2-score.a

Xarelto 15 / 20 mg – strokeprevention med en tablett om dagen2

a. Medel-CHADS2-score i respektive fas III-studie där NOAK jämförts med warfarin: ROCKET AF2: 3,5; ARISTOTLE3: 2,1; RE-LY4: 2,1; ENGAGE AF5: 2,8.

L.SE.MKT.02.2017.2617

Februari 2017

Referenser: 1. Patel M.R., Mahaffey K.W., Garg J. et al. Rivaroxaban versus warfarin in non-valvular atrial fibrillation. N Engl J Med. 2011;365(10):883–91. 2. Xarelto produktresumé, uppdaterad 01/2017.

3. Eliquis produktresume, uppdaterad 02/2017. 4. Pradaxa produktresume, uppdaterad 01/2016.

5. Lixiana produktresume, uppdaterad 08/2016.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg.

Indikationer: 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna (F). Dosering: Förebyggande av stroke och systemisk embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Särskilda patientpopulationer: För patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: Vid förebyggande av stroke och systemisk embolism hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: patienterna ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna.

Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. Patienter med förmaksflimmer som genomgår konvertering: Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större

blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och förmån: 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén januari 2017. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna.

Tel. 08-580 223 00. Före förskrivning vänligen läs produktresumé på www.fass.se. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

© Can Stock Photo / nebari

Mindre risk för amputation med ny metod Hedvig Örneholm, ST-läkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, har för sin doktorsavhandling undersökt förutsättningarna för att personer med diabetesrelaterade fotsår ska slippa amputation. Hon fann att hos de flesta läkte såret utan operation: Fyra av fem med sår på framfotens trampdyna och två av tre med sår på hälen behövde inte opereras eller amputeras för att bli av med såren.

- Patienterna som följdes var äldre och ofta med fler sjukdomar än diabetes.

Att se att allvarliga fotsår kan läka för dessa patienter, det är ett viktigt framsteg för att kunna förhindra stora amputationer. Hedvig Örneholm

jämförde också sårläkningen hos patienter som genomgått amputation nedanför fotleden. Här läkte två av tre amputationssår, men drygt var tredje amputation behövde omopereras innan sårläkningen fungerade.

Syftet med amputation på fotnivå

Hedvig Örneholm, ST-läkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet. Foto: Anna-Mi Wendel.

- Ett av syftena med en amputation på fotnivå är att rädda en belastningsbar extremitet för patienten och därmed ge patienten en större egen rörelseförmåga. En läkt fot, även om den saknar några tår, är lättare att gå på än om patienten ska behöva lära sig att använda en benprotes.

Det krävs så pass mycket mer energi att gå med en protes att äldre sjuka patienter oftast inte klarar det.

Mindre amputationer har ansetts vara mer kostsamma för sjukvården än större. Det här för att en underbens- eller lårbensamputation kan sys ihop var-

vid läkningstiden är några veckor. En amputation på fotnivå lämnas öppen att självläka vilket tar längre tid och kräver omläggningar av sjukvården.

- Den totala kostnaden för en större amputation, där vi även räknar in behov av särskild omvårdnad och olika insatser i hemmet samt vad minskad rörlighet betyder för patienten, den är samhällsekonomiskt betydligt högre än vid en mindre amputation på fotnivå.

Orsaken till att diabetespatienter lättare än andra kan drabbas av fotsår är att med sjukdomen följer ökad risk för försämrad blodcirkulation och nedsatt känsel. Detta skapar grogrund för elakartade fotsår med risk för amputation och död.

-För att kunna rädda foten måste patienten dock först och främst komma till vårdteamet i tid!

Om patienten kommer först när vävnadsdöd, kallbrand, har inträffat så hjälper tyvärr ingen forskning i världen. Därför är det viktigt också med förebyggande åtgärder och information till diabetespatienterna att vara uppmärksamma på sina fötter, avslutar Hedvig Örneholm.

Källa: Lunds Universitet

Avhandlingen: Hedvig Örneholm disputerade den 6 april 2017 i ortopedi vid Lunds universitet på doktorsavhandlingen: “The Diabetic Foot: Plantar forefoot ulcer, heel ulcer and minor amputation” http://portal.research.lu.se/portal/en/publications/the-diabetic-foot-plantar-forefoot-ulcer-heel-ulcer-and-minoramputation(c517ef67-f564-4b93-bc39-7fdb2e69ed29).html

8

#4/5 2017

© Can Stock Photo / dotshock

Hälsosam livsstil kan halvera risken för framtida hjärtflimmer

Högintensiv träning och måttlig alkoholkonsumtion kan öka risken för framtida hjärtflimmer hos yngre män visar en ny avhandling. Risken att drabbas av framtida hjärtflimmer ökar redan vid ett till två glas alkohol om dagen hos både män och kvinnor.

Regelbunden låg till måttligt intensiv fysisk aktivitet, exempelvis dagliga promenader eller cykelturer minskar risken för framtida förmaksflimmer hos både män och kvinnor.

Stora mängder högintensiv fysisk aktivitet kan däremot öka risken för förmaksflimmer hos yngre män, hos kvinnor fanns däremot ingen sådan riskökning.

-Redan vid måttlig alkoholkonsumtion kan öka risken för förmaksflimmer. En hälsosam livsstil kan halvera risken för framtida förmaksflimmer hos både män och kvinnor säger Nikola Drca, biträdande överläkare, som skrivit avhandlingen.

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta

även snabbare. Tillståndet gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. Förmaksflimmer är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. Förekomsten av förmaksflimmer är cirka 3% i den vuxna befolkningen och ens livstidsrisk uppgår till över 20%.

Avhandlingen har undersökt hur en förändring av livsstilsfaktor, särskilt alkohol och motion kan påverka risken för förmaksflimmer.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Nikola Drca, biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Oscar Segerström

Länk till avhandlingen: https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45501/Thesis_Nikola_Drca.pdf?sequence=3&isAllowed=y

#4/5 2017

9

© Can Stock Photo Inc. / volare2004

Kärl i hjärnan.

Trombektomi innebär att blod­ proppen i hjärnan tas ut med ett kirurgiskt ingrepp medan man vid trombolys löser upp proppen med läkemedel.

Trombektomi ger stora vinster för både individ och samhälle Samhället tjänar stora pengar på att sjukvården använder trombektomi vid stroke jämfört med standardbehandling med enbart trombolys.

Det visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i samarbete med Lunds Universitet. Forskargruppen använde i analyserna ny, unik data från kvalitetsregistret Riksstroke för att fånga långsiktiga konsekvenser för personer som drabbas av stroke.

Jesper Petersson, verksamhetschef för Neurologi och rehabilitering vid Skånes universitetssjukhus.

Foto: Roger Lundholm

10

#4/5 2017

– Tidigare studier har saknat säkra underlag för att beskriva samband mellan funktionsnedsättning vid stroke och omsorgsinsatser. Men data från Riksstroke visar att det är stora skillnader i behov av kommunal omsorg efter stroke, säger Jesper Petersson, verksamhetschef för Neurologi och rehabilitering vid Skånes universitetssjukhus.

Studien bygger på unika data från Riksstroke som beskriver långtidsöverlevnad beroende på hur allvarlig stroke man drabbas av. Sjukvårdskostnaderna uppskat-

tades med hjälp av SUS detaljerade patientkostnadssystem (PKS) Minskade behov av hemtjänst och särskilt boende

Man fann att kostnadsbesparingen för samhället är än större än vad man trott tidigare och den stora besparingen kan göras i den kommunala vården och vida överstiger kostnadsökning inom sjukvården. Kostnaderna i sjukvården för trombektomibehandling och rehabilitering beräknas till cirka 120 000 kronor per person. Samtidigt förväntas färre personer med omfattande funktionsnedsättning och därmed minskade behov av hemtjänst och särskilt boende. Besparingarna i kommunal omsorg beräknas till i genomsnitt 500 000 kronor per person.

Trombektomi innebär att blodproppen i hjärnan tas ut med ett kirurgiskt ingrepp medan man vid trombolys löser upp proppen med läkemedel.

Källa: Skåne Region

Svenska Hjärtförbundets 19 I år var Malmös nya och skinande vita kongressoch konsertbyggnad (inklusive hotell) säte för det populära vårmötet, där c:a 1500 personer samlades för 3 dagars genomgång av medicinska nyheter inom hjärt- och kärlsjukdomar.

Vädret var gynnsamt både för utomhus promenad till föreläsningarna, och för att skapa god stämning inomhus.

Det nya kongress-centret ligger ett stenkast från stationen med utblick över gamla Kockums varv, något som den inbjudne gästföreläsaren, professorn vid Duke University Medical Center i Durham, North Carolina, USA., anspelade på i sin utomordentligt roliga Werkö-föreläsning, som handlade om ekokardiografins utveckling där svensken Inge Edler var pionjär, men där också intressanta medicinhistoriska kopplingar fanns till Kockums byggande av u-båtar. Ett rättvisande referat är tyvärr omöjligt att göra, men roande och tankeväckande var det med tanke på hur idéer kan uppkomma, befruktas på oväntade sätt och resultera i något så revolutionerande som pacemakern.

12

#4/5 2017

Mötesstrukturen är numera väl etablerad: Inledande halvdag på onsdag med välkomstmingel efter Werkö­ föreläsningen i hotellets lobbyområde, där även den medicinska utställningen låg. Torsdagen var späckad med seminarier och modererade postersessioner, avslutades med kongressmiddag, och avslutande halvdag på fredag.

All information sköttes via en väl utvecklad app. Vad var då årets viktiga teman?

Många symposier om hjärtsvikt

Hjärtsvikt behandlades ur många synpunkter under alla tre dagarna. Under onsdagen avhandlades avancerad hjärtsvikt, speciellt vad som gäller inför transplantation, av bl.a. Ida Haugen Löfman i Stockholm. 2016 kom nya riktlinjer för undersökningar ägnade att identifiera kandi­ dater för transplantation i tidigt skede. I ett Novartissymposium behandlade Karl Swedberg, Göteborg, det senaste tillskottet, kombinationen sakubitril/valsartan som i PARADIGM-studien visade en dubbelt så bra effekt som enalapril ensamt. Lars Lund, Uppsala, kompletterade med att gå igenom hur medicinsk terapi skulle optimeras.

Stor diskussion efter en av föreläsningarna. Foto: Tord Amré.

Fullsatt föreläsningsal.

Foto: David Möller.

I Amgens monter fick kongressdeltagarna prova sitt LDL kolesterol.

9:e Kardiologiska Vårmöte Andra sessioner som anknöt till hjärtsvikt i viss mån handlade om troponin och orsaker till falskt positiva värden (Per Venge, Uppsala).

Under torsdagen behandlades behandling av järnbrist vid hjärtsvikt vid ett symposium sponsrat av Vifor Pharma Nordiska, och hyperkalemi vid hjärtsvikt vid ett Astrasymposium.

Riks-Svikt presenterades i ny dräkt, och Lars Lund, Uppsala, presenterade start av en registerbaserad randomiserad studie (RRCT) kallad SPIRRIT-HFpEF som avser behandling med spironolakton i jämföresle med sedvanlig behandling vid hjärtsvikt med bibehållen ejektionsfraktion.

mot 5,9 procent för placebo under drygt 3 år hos patienter med diabetes och hjärtsvikt. Man är fortfarande osäker om mekanismen, men spekulerar i minskad blodvolym med minskning av hjärtarbetet, samt en minskning av artärstyvheten.

Kardiologiska riskpatienten

Fysisk träning

Ett viktigt föredrag i ett symposium om den kardiologiska riskpatienten sponsrat av Boehringer-Ingelheim hölls av Lars Rydén, Stockholm, som talade om empagliflozin, en SGLT2-hämmare som ökar urinutsöndringen av glukos. I jämförelse med placebo, i kombination med sedvanlig behandling, var hjärtdödligheten 3,7 procent

Livsstilsfaktorer såsom motion, stillasittande, träning och kostvanor berördes i olika sessioner. Mats Börjesson, Göteborg, talade om hur man bäst kan öka användningen av fysisk aktivitet som behandling inom sjukvården och Patrick Bergman, Kalmar, talade om metoder för att mäta fysisk aktivitet. Hur mycket man bör träna belystes

Man är fortfarande osäker om mekanismen, men spekulerar i minskad blodvolym med minskning av hjärtarbetet, samt en minskning av artärstyvheten.

Under fredagen ägnades även en session åt hjärtsvikt i kombination med njursvikt.

#4/5 2017

13

Trångt i pauserna när alla ville ta sitt kaffe.

i en fredagssession av Mats Börjesson, och följdes av en FÖR-EMOT-diskussion angående frågan om troponinstegringar efter uthållighetsutövning betydde hjärtskada eller inte. Jörg Carlsson, Kalmar ansåg detta, och Tonje Gresslien, Oslo, var emot. (Jag har belyst ämnet indirekt i en tidigare uppsats i Medicinsk Access nr 3 2013: Finns det en Pheidippides-kardiomyopati?).

Frågan om fysisk träning orsakar flimmer belystes av Kasper Andersen, Uppsala. Extrema träningsnivåer kan utlösa olika typer av hjärtförändringar, och hos uthållighetsatleter har konstaterats ökad incidens av AV-block I och II och sinusbradycardi, och även förmaksflimmer, som kan kvarstå efter avslutad idrottskarriär.

Andra områden som berördes var interaktionen mellan cancer och hjärt­sjukdom, hjärt- och kärl­biverkningar av cancermedel, och mikro­ cirkulationen i hjärtat och dess relation till angina pectoris, det som har kallats syndrom X. Förmaksflimmer (FF) diskuterades ur flera aspekter.

Carina Blomström Lundqvist, Uppsala, undrade om man kan underlåta att behandla s.k. AHRE (atrial high rate episodes) med antikoagulantia. Emma Svennberg, Stockholm, tyckte att det var dags att börja screena patienter för att identifiera ökad risk för FF och stroke, och Tord Juhlin, Malmö, diskuterade om EKG eller andra 14

#4/5 2017

markörer var bäst för denna identifiering. Andra sessioner diskuterade behovet av standardiserade FF-mottagningar, och i en session om strukturerat omhändertagande av FFpatienter diskuterades behandling med yoga och KBT. Andra områden som berördes var interaktionen mellan cancer och hjärtsjukdom, hjärt- och kärlbiverkningar av cancermedel, och mikrocirkulationen i hjärtat och dess relation till angina pectoris, det som har kallats syndrom X, d.v.s. angina utan makroförändringar i kranskärlen. Lena Jonasson, Linköping, berättade att många behandlingsstrategier finns men alla med svag evidens, och Jonas Persson, Stockholm, redogjorde för metoder att bestämma rubbning i mikrocirkulationen, såsom koronar flödesreserv (CFR) och index of microcirculatory resistance (IMR). Dessa variabler är associerade med ökad risk för hjärtdöd.

Mat som medicin för hjärtat

Lena Jonasson ledde en session om mat som medicin för hjärtat, där Maj-Lis Hellenius, Stockholm, berättade om vad interventionella koststudier lärt oss, och Jon Lundberg, Stockholm, som berättade om att grönsakers nyttighet sannolikt beror på förekomst av nitrat. Speciellt spenat och rödbetor är fulla av nitrat (se min uppsats i nr 4, 2014, av Med. Access). Själv hade jag en poster om kosttillskott som hade en gynnsam inverkan på kärlstyvhet hos friska medelålders personer. Vissa resultat finns publicerade i nr 3 och nr7 2016 av Medicinsk Access.

Beträffande blodtrycksbehandling diskuterades SPRINT-studien av Peter M Nilsson, Lund, särskilt med hänsyn till den speciella metod för blodtrycksmätning som där användes. Han kom fram till att den egentligen inte motiverade att lägre systoliskt blodtrycksmål än 136 mm Hg. Mattias Brunström, Umeå och Göteborg, kom, genom en re-analys av tidigare meta-analyser, också han fram till att någon vinst att sänka blodtrycket lägre än till 140 mm Hg fanns inte, utan att det är effektlöst, i värsta fall skadligt genom att då ge hypotensiva komplikationer, såsom yrsel, fall med frakturer osv.

Genetiska riskfaktorerna

Under rubriken Nya kardiovaskulära behandlingar: var kommer de bra idéerna från? gavs ett viktigt bidrag av Olle Melander, Malmö, som talade om ny riskbedömning på grundval av de 50 starkaste genetiska riskfaktorerna för kranskärlssjukdom. Cirka 20 procent av befolkningen har hög genetisk risk, och det är även dessa som har mest nytta av primärpreventiv behandling. Kartläggningen av genetiken har också uppdagat nya endokrina system av betydelse. Ett exempel är hormonet neurotensin som enkelt kan mätas i blod. Primärpreventiv neurotensinblockad kan mycket väl visa sig bli en lovande behandling.

Stora snackisen

Många föredragshållare har givit egna beskrivningar av sina föredrag som finns att läsa i Kongresstidningen.

Den intresserade kan finna mer information på www.kongresstidningen.se. Och apropå riskbedömning: den stora snackisen på mötet slutligen var förstås FOURIER-studien, där proproteinkonvertas subtilisin/ kexin typ 9 (PCSK9) hämmas av en monoklonal antikropp, vilket innebär att LDL-kolesterol försvinner från blodbanan in i cellerna, och därigenom inte befrämjar aterosklerosutvecklingen. LDL-nivån i blodet sjunker till dittills oanade nivåer i kombination med statinbehandling som bas. Studien ses som det slutliga beviset för att LDLkolesterol ”bör kunna fastslås vara kanske den väsentligaste orsaken till aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom” (citat från Nilsson & Wiklund, Läkartidningen 15-16, 2017, s. 706). Samtidigt kunde man på en nätsajt läsa ett uttalande från Europeiska Aterosklerosföreningens möte i Prag, att ”LDL-hypotesen är mer än en ’hypotes’”, och man har samlat vetenskapens nuvarande ståndpunkt i ett konsensus-dokument som publiceras i European Heart Journal. Trots detta finns fortfarande ett envist och snarast ökande motstånd mot denna trosvissa sanning.

Om man följer amerikanska medicinska nätsajter finner man en livlig diskussion med mycket kritiska kommentarer efter alla artiklar som rör statiner, vad gäller såväl effekt som biverkningar. Jag kan urskilja tre eller fyra faktorer som bidrar till att misstron mot kolesterolhypotesen fortfarande lever, och dem tänker jag diskutera i en separat artikel i detta nummer med titeln ”LDL-kolesterol i blod är den viktigaste orsaken till aterosklerossjukdomen – Sant?”.

GUNNAR NYBERG Docent, leg. läk. Mölndal ggnyberg@glocalnet.net

Nylin-medaljen delades ut på Kardiovaskulära vårmötet Svenska Kardiologföreningen delade ut Nylinmedaljen till Bengt W Johansson, tidigare chef för hjärtavdelningen, Malmö Allmänna sjukhus.

Nylin-medaljen gavs historiskt ut av Svenska läkaresällskapet, men sedan ett antal år har medaljen legat i träda.

Svenska Kardiologföreningen beslutade i år att återuppta traditionen med att dela ut medaljen årligen, till en person som bidragit synnerligen starkt till svensk kardiologi.

Utnämningen skedde i samband med det kardiovaskulära vårmötet i Malmö, på årsmötet 27 april.

Bengt Johansson läste medicin i Malmö/Lund och blev Malmö trogen under hela sin karriär där han slutade som chef för hjärtavdelningen, Malmö Allmänna Sjukhus.

Kända namn som arbeteade med Bengt var Jan Waldenström, Gunnar Biörck, kallad GB och kirurgen Helge Wulff bröt ny mark avseende thorax­kirurgisk operation av mitralisstenoser. Ett problem, innan hjärt-lungmaskinens uppkomst var att tiden innan hjärnskador uppkom vid cirkulations­stillestånd som var nödvändigt under operation var mycket kort. Man kunde visserligen förlänga tiden något genom hypotermi men om kroppstemperaturen blev för låg uppkom letala arytmier. Även vid införande av hjärtinfarktavdelningar och långtidsregistrering av EKG var Bengt ledande. Bengt W Johansson har också varit mycket aktiv inom Svenska Kardiologföreningen och var bland annat dess ordförande under åren 1975 – 1977.

TORD AMRÉ #4/5 2017

15

Foto: Tord Amré

Det är en känsla av tomhet som möter mig när de sista deltagarna går ut genom dörren, utställningen blir nedmonterad och jag och min personal samlar ihop de sista bitarna, säger Charlotta Ekheim projektledare för Kardiovaskulära vårmötet.

Medicinsk access samtalade med Charlotta Ekheim, projektledare för Kardiovaskulära vårmötet alltsedan starten för 19 år sedan.

– Årets möte drog fantastiska 1452 st. deltagare och är det näst högsta uppmätta antal efter fjolårets storslam på 1537 st. deltagare. Det var första gången som vi höll mötet på Malmö Live och jag ska erkänna, så här i efterhand, att jag hade en hel del funderingar kring hur logistik, utställning och lokaler skulle kunna fungera för en så stor massa. Nu är jag lättad.

– Med facit i hand så såg jag att flödet fungerade, deltagarna hittade ut i utställning, lokalerna fylldes inför föreläsningarna och maten var välsmakande.

– Att arbeta hårt tillsammans med Organisationskommittén och Svenska Hjärtförbundet för att få mötets alla detaljer på plats är verkligen en glädje och en stor tillfredställelse. Visst finns det bitar att finslipa, t.ex. Malmö Live är stort och bättre skyltning hade underlättat och posterminglet blev alldeles för trångt. Även om jag har jobbat länge med Vårmötet så lär jag

mig nya saker varje år och försöker finslipa olika faktorer hela tiden.

– På vår hemsida, www.vårmötet. se, kommer statistik över deltagarna att lägga upp i början av juni. Där finns då bl.a. svar på följande frågor; Vilken stad leder deltagarligan?

Hur många deltagare kom det från respektive förening? Hur såg fördelningen mellan de olika yrkeskategorierna ut?

– Jag hoppas ingen har missat att många av föreläsningarna nu finns i appen och på hemsidan. För vart år ökar antalet föreläsare som godkänner att deras bilder delas, vilket är en fin kunskapskälla för dem som inte hade möjlighet att deltaga på plats i Malmö.

– Det är med stolthet och spänning jag ser fram emot att få vara med och fira Vårmötets 20 års jubileum nästa år i Stockholm. Den 1 juni drar vi igång planeringen inför 2018. Alltid lika kittlande, avslutar Charlotta Ekheim.

20:e Svenska

Kardiovaskulära Vårmötet

25-27 april 2018, Stockholm Waterfront

Välkommen att fira 20-års jubileum med oss!

SKV är en unik mötesplats som årligen samlar ca 1500 läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, BMA och annan vårdpersonal inom hjärt-kärlsjukvården, samt representanter från industrin. Vi har ett brett program om fem parallella sessioner med ca 180 st. föreläsningar, som involverar ca 280 inbjudna föreläsare och moderatorer. I samband med mötet anordnar vi en utställning där ett 70tal företag visar upp sin verksamhet.

Tänk gärna på att det Kardiovaskulära Vårmötet är ett bra tillfälle för ST-läkare att presentera det vetenskapliga projekt eller kvalitetsarbete som numera ingår i ST-utbildningen.

Hjärtligt välkomna till det 20:e Kardiovaskulära Vårmötet!

Organisationskommittén

16

#4/5 2017

WWW.VÅRMÖTET.SE

Stockho

l m 2018

Ytterligare LDL-sänkning för patienter med mycket hög kardiovaskulär risk 1

Praluent 75 mg

~50 % ytterligare LDL-sänkning

Praluent 150 mg

~60 % ytterligare LDL-sänkning

Nu ingår Praluent (alirokumab) i läkemedelsförmånen med begränsning*2 Behandling med Praluent kan ge ~50-60 % LDL-sänkning som tillägg till statinbehandling. Med en subkutan injektion Praluent 75 mg varannan vecka nådde 75 % av patienterna med mycket hög kardiovaskulär risk sina målvärden. De vanligaste biverkningarna var reaktioner vid injektionsstället, övre luftvägsinfektion och klåda.1

Referenser: 1. Praluent produktresumé. 2. TLV 2017-02-01.

SASE.ALI.17.03.0128 MARS 2017

Praluent® (alirokumab), Rx, (F) C10AX14, förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär samt icke-familjär) eller blandad dyslipidemi, som tillägg till diet: i kombination med en statin, eller statin i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som ej når målvärdet för LDL-kolesterol med högsta tolererade statindos eller, ensamt eller i kombination med annan lipidsänkande behandling hos patienter som är statinintoleranta, eller när statinbehandling är kontraindicerad. Varningar och försiktighet: Praluent ska användas med försiktighet till patienter med gravt nedsatt njur- och leverfunktion. Effekten av Praluent på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. För ytterligare information: se www.fass.se. Kontaktuppgifter: Praluent tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com, 08-634 50 00. Datum för senaste översyn av produktresumé: november 2016.

Läs mer på praluent.se

* Praluent ingår i läkemedelsförmånen med begränsning: Subventioneras endast som tilläggsbehandling för

patienter i sekundärprevention efter hjärtinfarkt som trots maximal tolererbar behandling med statin och ezetimib har kvarstående LDL-kolesterol på 4,0 mmol/l eller högre. Villkor: Praluent ingår i läkemedelsförmånen till och med den 31 december 2017. 2

t

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Sanofi. Besök: Lindhagensgatan 120, 112 51 Stockholm. Box 30052, 104 25 Stockholm. Tel 08-634 50 00. Fax: 08-634 50 01 www.sanofi.se

18

#4/5 2017

© Can Stock Photo / Kateryna_Kon

LDL-kolesterol i blod är den viktigaste orsaken till aterosklerossjukdomen

Sant?

Vid årets American College of Cardiology (ACC) årliga vetenskapliga möte i Washington DC presenterades FOURIER-studien, som nu hyllas som det slutgiltiga beviset på att LDL-kolesterol är en ”väsentlig, kanske den väsentligaste, orsaken till aterosklerotisk hjärtsjukdom” (citat P Nilsson). 27 564 patienter randomiserades till evolocumab (en hämmare av proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9, kort PCSK9) i två dosregimer, eller placebo, till patienter med hög kardiovaskulär risk som redan stod på högdos statin och även ezetemibe i vissa fall. Efter en medianuppföljningstid av 2,2 år sågs en statistiskt säkerställd sänkning i absolut risk med 1,5 % och ingen sänkning av vare sig kardiovaskulär eller total mortalitet (3,2 resp. 3,1 procent i behandlingsgrupperna).

LDL-sänkningen var i genomsnitt 59 procent.

Vid ACC-kongressen 2016 i Chicago presenterades studien ACCELERATE. I den randomiserades 12 000 högriskpatienter till antingen evacetrapib (en hämmare av cholesterylester transfer protein, kort CETP) eller placebo. Endpoint var olika kardiovaskulära händelser eller död. Efter 15 månader stoppades studien av monitorkommitten, och det visade sig att ingen som helst skillnad förelåg mellan grupperna vad avser endpoints, varken totalt eller separat, trots att LDL sjönk med 37 % och HDL steg med 130 %.

Dessa resultat måste aldrig ha nått Sverige, för här hördes inte mycket till kommentarer. Däremot föranledde

det en artikel i Evid Based Med 2017;22:15-19 av Robert DuBroff, med titeln ”Cholesterol Paradox: A Correlate does not a Surrogate Make”. En mycket läsvärd uppsats, som till att börja med fastslår att kolesterol som biokemisk markör kan inte åtskilja dem som får en kardiovaskulär komplikation. Detta framgår redan i den grundläggande Framinghamstudien på sin tid. Genomsnittsvärde och fördelning av totalkolesterol skilde sig obetydligt från varandra mellan dem som fick hjärthändelser, och dem som inte fick.

I denna artikel listas 44 randomiserade kliniska studier (RCT) från de senaste 50 (sic!) åren som inte någon visade på minskning av total död. Flertalet (30 st.) visade ingen signifikant minskning av antalet hjärthändelser, och 6 visade t.o.m. signifikant ökning (däribland två dietstudier, Sydney Diet Heart Study och Minnesota Coronary Experiment). Det finns alltså en ansenlig mängd ”hårda” data som inte passar in i hypotesen att kolesterol, enkannerligen LDL-K, är den väsentligaste orsaken till aterosklerossjukdomen. Jag tror det finns flera orsaker till att misstron dröjer sig kvar.

Kolesterolhypotesen grundad på skakiga data från början.

Den som läst litet om upprinnelsen till kolesterolhypotesen (vilket man utmärkt kan göra i Uffe Ravnskovs bok ”Fett och kolesterol är hälsosamt!”, Optimal förlag, hemsida pagina.se/bok.html?72411465) får veta att epidemiologen Ancel Keys lanserade kolesterol som åderförkalkningens bov baserat på felaktigt selekterade data. #4/5 2017

19

Det är inte konstigt att patienter som upplever biverkningar vid prövning av flera olika statiner inte vill fortsätta med dem.

Hans stora anseende hindrade länge kritikerna av själva den epidemiologiska grunden, men t.ex. Lars Werkö blev aldrig övertygad och förblev alltid en kritiker. Framinghamstudiens fynd av kolesterolfördelningen (se ovan) kunde inte rubba fortsatt forskning med inriktning på att bevisa kolesterolhypotesen.

Den fortsatta utvecklingen av forskningen har visat att fynd som inte stämmer med hypotesen konstant har nedvärderats. I stället för att leda till försök att falsifiera hypotesen genom att fundera på varför fynden inte stämmer, har de stoppats undan och ”glömts bort”. Ju mer alla blir överens, desto mer tycks forskningen bli mer inriktad på att verifiera. Detta är inte den idealiska vetenskapliga attityden, utan leder lätt till trosviss övertygelse snarare än objektiv bevisning.

Familjär hyperkolesterolemi (FHC) har inte tagits med i beräkningen.

En annan faktor som kan ha påverkat mängder av kliniska studier på kolesterolsänkning är att ingen åtskillnad har gjorts mellan personer med FHC och övriga. Att Många enskilda ytterst tydliga fall finns rapporterade, ofta nog av läkare och sjukvårds­kunnig personal, som talar för ett otvetydigt samband med statinmedicinering.

FHC får en snabbare utveckling av sin aterosklerossjukdom av högt blodkolesterol är helt klarlagt, och i diskussionen börjar äntligen också detta påpekas. Med de alltmer utvecklade möjligheterna till genetisk kartläggning kommer detta säkert att återspeglas i designen av vidare kliniska studier.

Enligt Europeiska Aterosklerosföreningens konsensusdokument som i dagarna publiceras i European Heart 20

#4/5 2017

Journal, betraktas blodkolesterol fortfarande av många registreringsmyndigheter som en riskmarkör och inte som den riskfaktor man anser den vara. Skulle det inte kunna vara så att det är en markör för ”vanliga” människor men en riskfaktor för FHC? Biverkningar av statinbehandling har konstant ned- och undervärderats.

Kolesterolsänkarstudier har sällan designats för att fånga incidens och svårighetsgrad av biverkningar på samma sätt som effekterna (hjärthändelserna). De har oftast bortförklarats som slumpmässiga eller med andra förklaringar, trots att det finns plausibla biokemiska förklaringar, t.ex. att Q10-utarmning skulle kunna ha något att göra med trötthet och svaghet i muskler. Det är inte konstigt att patienter som upplever biverkningar vid prövning av flera olika statiner inte vill fortsätta med dem. Många enskilda ytterst tydliga fall finns rapporterade, ofta nog av läkare och sjukvårdskunnig personal, som talar för ett otvetydigt samband med statinmedicinering. Att risken för uppkomsten av diabetes är klarlagd och erkänd av registreringsmyndigheter tycks konstigt nog inte bekymra forskarvärlden.

Eftersom statinbehandling förekommer i Sverige hos över 700 000 personer skulle det vara behövligt med en randomiserad registerstudie av alla effekter, inklusive hjärthändelser, hos statin- respektive icke-statin-behandlade personer. Det borde ge ett mer rättvisande svar hur vanliga de är och kanske ge idéer om forskning om varför de uppkommer.

Vilseledande ”marknadsföring” av risken med högt blodkolesterol.

En annan faktor som väckt stor misstro bland lekmän, och i ökande grad även bland läkare och forskare, är att

© Can Stock Photo / nebari

SCORE 2015

Diagram för riskskattning enligt SCORE 2015. Återges med tillstånd från Sage Publication Ltd.

vinsten med kolesterolsänkarbehandling har uttryckts i relativ riskreduktion. Man finner olika procent insjuknande i olika behandlingsgrupper, och räknar vinsten i en relativ riskreduktion utan att ange vad man räknar på för absolutvärden. En ändring från 5 till 4 procents risk för hjärthändelse är en 20 procents riskreduktion – det låter ju fint. Om man följer amerikanska medicinska nätsajter har man lyckligtvis märkt att senaste året har man börjat tala om absolut riskreduktion, och då blir man inte så imponerad.

Man behöver bara titta på SCORE-tabellen för att se hur litet kolesterol betyder för den totala risken. Den betyder ingenting för en 60-årig kvinna med blodtryck 140, risken är 1 procent för alla kolesterolvärden. För en 65-årig rökande man med blodtryck 140 är risken 8 procent med kolesterol 6 mmol/L och 6 procent med kolesterol 4. Slutar han röka sjunker siffrorna till 4 resp. 3 procent. Är verkligen risker i den storleksordningen värda besväret, kostnaderna och eventuella biverkningar av livslång medicinering? Och vänder man på SCORE-tabellen och istället skriver procentsiffror för chansen att slippa dödlig hjärthändelse under 10 år, så finner man t.ex. att en 55-årig icke-rökande man med blodtryck 160 har 97-98 procents chans att slippa detta för kolesterolvärden mellan 4 och 8 mmol/L. Blodtryckssänkning till 140 tjänar han en enda procent på, kolesterolsänkning möjligen en till. Är detta kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv? Knappast i alla fall ur individens perspektiv.

Vad borde aterosklerosforskningen inrikta sig på?

Ser man på SCORE-tabellen är det lätt att inse att (frånsett rökning, som alla är överens om är skadligt), så är åldrandet den viktigaste riskfaktorn. Varför är det så? Det hänger ihop med artärernas åldrande, och

den kan mätas som aortastyvhet genom pulsvågshastighet och artärfunktion, d.v.s. endotelfunktion, genom pulsvågsförstärkning (augmentation). Blodtrycket är delvis en följd av kärlstyvheten, det är därför den är en förhållandevis viktig riskfaktor, dock inte alls så viktig i sig (framförallt hos kvinnor) som görs gällande. För bestämning av långsiktig risk är pulsvågshastigheten sannolikt en bättre variabel p.g.a. sin stabilitet, jämfört med blodtrycket, som lätt varierar, speciellt genom stresspåverkan. Är verkligen risker i den storleksordningen värda besväret, kostnaderna och eventuella biverkningar av livslång medicinering?

Jag skulle vilja se betydligt mer forskning om faktorer som hämmar kärlåldrande, och då främst de kostfaktorer som både kan förbättra kärlfunktion och förlångsamma kärlåldrandet. Här finns redan en hel del grundfakta om vilka ämnen som är gynnsamma, såsom naturliga Evitaminer, omega-3-fettssyror, anti-oxidanter, flavonoider etc. Små studier finns, men stora randomiserade studier saknas. Detta är ett område som också skulle vinna mycket mer tilltro hos allmänheten och politiker eftersom det kan ses som ett led i utvecklingen mot ett mer hållbart och miljöriktigt samhälle.

GUNNAR NYBERG Mölndal Docent, leg. läk. ggnyberg@glocalnet.net #4/5 2017

21

Om varje sekund med smärta* är en plåga.

Vad är då upp till åtta timmars smärtlindring?

• Den enda långverkande paracetamoltabletten indicerad vid akut och långvarig smärta.

• Snabb och långsam frisättning i samma tablett.

• Effekt i upp till 8 timmar.

• Doseras 2 tabletter 3 gånger dagligen, totalt 3,99g.

Låt inte smärtan stå i vägen.

*

Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering.

CHSE/CHALV/0040/16c sept 2016

Var vänlig se produktresumén (SmPC) för en komplett lista över indikationer, kontraindikationer, varningar och biverkningar.

Alvedon 665 mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). N02 BE01. Analgetikum, antipyretikum. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t.ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid överdosering med Alvedon 665 mg bör Giftinformationscentralen kontaktas, då sedvanlig provtagnings- och behandlingsregim som används vid förgiftningar med paracetamolberedningar med snabb frisättning inte är tillämpliga. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Rx, F: 96 st, 100 st. Rx, EF: 48 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se www.fass.se. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark. Tel. 020-100579. Varumärket Alvedon tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. Informationen är baserad på produktresumé 2016-06-30. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse. Kontakta biverkningsenheten på GlaxoSmithKline: Telefon: 08-638 93 00, Postadress: Biverkningsenheten, GlaxoSmithKline, Box 516, 169 29 Solna.

GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Nykær 68, 2605 Brøndby, Danmark.

Nu

även i

Lån g för verkan kor tvar de smä Uta nför iga smä rtlindr i rtti förm llstå ng åns nd. syst eme t.

48-p ack!

Kostfiber tillsatta vid brödbakning

Kan minska risken för insjuknande i typ 2 diabetes

Genom att tillsätta kostfiber i samband med brödbakning kan risken för att drabbas av vår tids folksjukdomar, typ 2 diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar, minskas. En ny avhandling från Lunds universitet visar att unga, friska personers blodsockersvar var lägre efter att ha ätit specialbakade bröd jämfört med ett vitt vetebröd.

Ett balanserat blodsocker – med små svängningar i blodsockernivån – är bättre för hälsan. Det beror på att ett förhöjt blodsocker – tillsammans med exempelvis bukfetma, blodfettsrubbningar och högt blodtryck – på sikt kan öka risken för att drabbas av olika sjukdomar.

I avhandlingen testades bröd bakat med olika kostfiber: guargummi, beta-glukaner och en speciell typ av majsstärkelse. De tillsatta fibrerna gjorde att bröden gav ett lägre blodsockersvar jämfört med ett bröd bakat på vitt mjöl. Personerna som ingick i studien var unga, friska studenter som åt bröden till frukost vid olika tillfällen. I samband med att blodsockerhalten mättes tillfrågades de även om hunger- och mättnadskänsla.

Det visade sig att bröd bakat med guargummi och beta-glukan minskade de upplevda hungerkänslorna och hade positiva effekter på två av de hormoner som styr vår aptit.

– Eftersom vi äter flera gånger om dagen, varje dag, hela livet, ville jag undersöka hur ett populärt livsmedel som bröd kan underlätta kroppens arbete vid varje måltid. Jag ville också utgå från ingredienser som går att inhandla här i Sverige och som är relativt lätta att hantera, säger författaren Linda Ekström vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning.

Smakmässigt skiljer sig dock bröden från det vanliga vita referensbrödet som användes i studien. Brödet som bakas med guargummi ger enligt dem som smakat det en slemmig hinna på tungan – och är bättre rostat, medan brödet bakat med betaglukan får en lite seg struktur liknande ett ljust surdegsbröd.

Litet pris att betala för en bättre hälsa

Kostnadsmässigt är det också stora skillnader: betaglukanen kostar exempelvis betydligt mer än vanligt

vetemjöl – det skiljer ungefär 100 SEK per kg. Mängden betaglukan som behövs tillsättas för att påverka blodsockernivåerna är dock förhållandevis liten – vilket gör att ett kg räcker till många bröd.

– Även om det kostar mer att baka fiberbröd tycker jag personligen att det är ett litet pris att betala för en bättre hälsa. Min förhoppning är att bagerier kan bli intresserade av att baka med dessa fiber, eftersom det skulle det göra enklare för privatpersoner som då inte behöver baka själva.

Linda Ekström vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning.

Foto: Martin Dellvi

Pastan oförtjänt dåligt rykte

Inom ramen för avhandlingen testades också hur vit pasta påverkar blodsockernivåerna. Det visade sig att försökspersonernas blodsockersvar var betydligt lägre efter en pastafrukost än efter en måltid bestående av det vita brödet. Det beror på att våra kroppar inte kan bryta ner stärkelsen i pastan lika snabbt som i vitt bröd.

– Det är intressant att vit pasta faktiskt inte påverkar blodsocker­ halten lika mycket som bröd. Pastan har fått ett oförtjänt dåligt rykte, avslutar Linda Ekström.

Källa: Lunds Universitet

Läs avhandlingen: Tailoring the course of postprandial glycaemia to bread: On the importance of viscous dietary fibre for acute and semi-acute glucose tolerance and appetite

#4/5 2017

23

Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH. Foto: Kennet Ruona.

Raps blir färs och filéer för veganer Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller viktiga och för vegetarianer svårfångade essentiella aminosyror och därför också borde hamna på våra egna tallrikar. Forskarna håller nu på att utveckla ett livsmedel av resterna som på sikt kan utmana soja och quorn i frysdisken.

Rapsolja tillverkas av de svarta små fröna från rapsplantan.

Av tre kg frön får man ett kg olja medan resterande två kilo pressrest torkas till pellets och ges till kor och grisar.

Av en tillfällighet upptäckte livsmedelsforskarna Marilyn Rayner och Karolina Östbring vid LTH, Lunds universitet att resterna innehåller flera högkvalitativa proteiner, bland annat flera livsnödvändiga aminosyror som finns i soja men är sällsynta i andra vegetabiliska livsmedel. Dessutom blev de varse att rapsproteinerna innehåller det funktionella proteinet oleosin, vilket ökar möjligheten att få till en bra och saftig konsistens på rapsproteinet.

När vi började kolla på varför rapsresten inte användas som människoföda sa vi till oss själva antingen är vi dumma i huvudet. Eller så är vi något stort på spåren.

– När jag och mina kollegor Marilyn Rayner och Ingegerd Sjöholm började kolla på varför rapsresten inte användas som människoföda sa vi till oss själva antingen är vi dumma i huvudet. Eller så är vi något stort på spåren, berättar Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH. En möjlig förklaring, blev de varse, till att rapsmassan tidigare ansetts olämplig är att den innehåller det oönskade ämnet glukosinolat. I tarmen bryts glukosinolatet ner till ett ämne som i större mängder kan påverka sköldkörteln negativt. I det rapstäta Kanada funderade man på 80-talet att förädla rapsproteinet men la ner planerna på grund av glukosinsolatet.

– Men sedan dess har filtreringstekniken utvecklats enormt. Vi är ganska så övertygade om att det idag går att filtrera bort glukosinolatet. Vår process är dessutom vattenbaserad vilket är en fördel eftersom de oönskade 24

#4/5 2017

ämnena är vattenlösliga och på så sätt till viss del avskiljs när proteinerna plockas ut från rapspressresten, säger Karolina Östbring.

Smakar gräs

Hur smakar det, då? Jo, det finns en bismak av gräs som Karolina Östbring och hennes kollegor arbetar på att mildra.

– Filtreringstekniken kommer in också här. Smaken sitter i polyfenoler som finns på insidan av skalet. Genom att finjustera malningsgraden går det sedan att avskilja skalresterna i filtreringsprocessen så att skalresterna inte åker med, säger hon.

Samtidigt tror hon att vi konsumenter framöver får vänja oss vid en bismak av växter.

- Tänk på flytande havre eller sojamjölk, de smakar ju lite havre respektive soja, säger hon.

Trenden kommer till Sverige

För proteinskiftet, som skiftet från kött-protein till växtprotein kommit att kallas, kommer också till Sverige snart, tror hon.

– I USA nådde man år 2012 ”peak meat” då köttkonsumtionen enligt statistiken för första gången minskade jämfört med föregående år. Den trenden kommer säkerligen också till Sverige snart. Redan nu har köttätandet stannat upp i Sverige och ökar inte lika kraftigt som tidigare år, även vi närmar oss ”Peak meat”.

I projektet samarbetar forskarna med odlare, inte minst Gunnarshögs gård på Österlen. Också industrin har visat intresse.

– Odlarna är så klart mycket intresserade av att utnyttja det de skördar så långt möjligt. Idag säljer bonden rapspressresterna för två kronor per kilot. Om de kunde sälja pressresterna som råvara till nya produkter skulle försäljningspriset öka mycket. Det blir en win-win-situation där vi utnyttjar jordens resurser bättre samtidigt som vi förbättrar ekonomin och slipper importera så mycket soja.

Om allt går som planerat, kan produkten finnas på marknaden inom några år. Industriellt samarbete pågår och vetenskapliga artiklar är på gång.

Källa: Lunds Universitet

PRADAXA – den enda NOAK som har en specifik antidot1–5 ®

Omfattande och validerad effekt- och säkerhetsprofil6–10

Referens: 1. Pradaxa® produktresumé, fass.se. 2. Xarelto® produktresumé, fass.se. 3. Eliquis® produktresumé, fass.se. 4. Lixiana® produktresumé, fass.se. 5. Octaplex® produktresumé, fass.se.

6. Connolly SJ, et al. New Eng J Med 2009;361:1139–51 [Erratum: New Eng J Med 2010;363:1875–6 och New Eng J Med 2014;371(15):1464–5]. 7. Connolly SJ, et al. Circulation 2013;128(3):237–43.

8. Graham DJ, et al. Circulation 2015;131(2):157–64. 9. Larsen TB, et al. Am J Med 2014;127(7):650–6. 10. Larsen TB, et al. Am J Med 2014;127:329–36.e4. 11. Praxbind® produktresumé, fass.se.

Pradaxa® (dabigatranetexilat), antikoagulantium, Rx, F. Indikationer: Prevention av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke valvulärt förmaksflimmer (NVAF), med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA); ålder ≥ 75 år; hjärtsvikt (NYHA klass ≥ II); diabetes mellitus; hypertension. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Profylax av venös tromboembolisk sjukdom hos patienter som genomgått elektiv total protesoperation i höft- eller knäled. Styrkor och förpackningar: 60 x 1 samt multiförpackning 3 x 60 x 1, blister. Kapslar 110 mg resp 150 mg. Varningar och försiktighet: Njurfunktionen bör bedömas innan behandling påbörjas. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Patienter med svår njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance < 30 ml/min). Pågående kliniskt signifikant blödning. Organskador med risk för blödning. Spontan eller farmakologisk nedsättning av hemostasen. Nedsatt leverfunktion eller leversjukdom som förväntas påverka överlevnaden. Samtidig systemisk behandling med ketokonazol, ciklosporin, itrakonazol och dronedaron. Mekanisk hjärtklaffprotes. För senaste prisuppgift samt övrig information se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 01/2016.

Praxbind® (idarucizumab), Rx, EF, ATC-kod V03AB. Indikation: För vuxna patienter behandlade med Pradaxa® (dabigatranetexilat) när snabb reversering av Pradaxas antikoagulerande effekt krävs: Inför akut kirurgi/brådskande procedurer; Vid livshotande eller okontrollerad blödning. Styrkor och förpackningar: 2 injektionsflaskor à 2,5 g/50 ml injektions-/infusionsvätska, lösning.

Varningar och försiktighet: Känd överkänslighet (t ex anafylaktisk reaktion) mot idarucizumab eller något av hjälpämnena eller ärftlig fruktosintolerans är tillstånd som noga måste vägas mot den potentiella fördelen med behandlingen. Genom att reversera dabigatranbehandlingen utsätts patienterna för den risk för trombos som är knuten till deras underliggande sjukdom. För att minska denna risk skall återinsättning av behandling med blodförtunnande medel övervägas så snart det är medicinskt lämpligt. För fullständig förskrivarinformation se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 04/2017.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Boehringer Ingelheim AB. Box 47608, 117 94 Stockholm.

Telefon 08-721 21 00. Telefax 08-710 98 84. www.boehringer-ingelheim.se

CV-17-03

Omedelbar och fullständig reversering11

MEDICINNOTISER

Vi kan göra mycket mer för dem som får en demenssjukdom tidigt i livet I Sverige finns uppemot 9 000 demensdrabbade personer under 65 år, de flesta av dem med Alzheimers sjukdom. Caroline Graff är professor och demensforskare – här berättar hon varför det behövs mer kunskap om dem som drabbas tidigt.

Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet.

I mitt arbete har jag kommit i kontakt med en grupp som det talas alldeles för lite om. Det är människor som har drabbats av, vad vi kallar, ung demens. Jag forskar nämligen på vissa ärftliga demensformer, som ofta leder till insjuknande före 60 års ålder, säger Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet som forskar om ärftlighet och demens.

Det är sjukdomar som slår ofattbart hårt. De drabbade står ofta mitt i livet med barn, familj, jobb och försörjningsansvar. Deras anhöriga måste – förutom att sörja och delta i kampen mot sjukdomen – ordna med försäkringar, tala med arbetsgivare, se över pensioner och så vidare.

Tidig diagnos ger drabbade en möjlighet att planera framtiden

Jag arbetar också direkt med patienter på en minnesklinik.

Där möter jag många av dessa livsöden och ser hur svårt

de har det, inte minst för att vården är anpassad för äldre demenspatienter. Det saknas både kunskaper och resurser för att ta hand om de yngre – det finns inte ens några särskilda riktlinjer eller informationskällor. Det är faktiskt en skandal!

Dessutom är oron extra stor hos de anhöriga, eftersom sjukdomen kan finnas även hos dem. Numera går det att ta reda på, eftersom det speciella med de ärftliga demenstyperna är att vi faktiskt vet vad som orsakar sjukdomen. Det handlar om en nedärvd förändring i arvsmassan, som ger 99 procents sannolikhet att få sjukdomen före 60. Alla vill faktiskt inte veta om de bär på anlaget, vilket jag förstår.

Däremot är det intressant ur ett forskarperspektiv att följa familjer där ärftligheten finns – vilket är precis det jag och min forskargrupp gör. Vi hoppas att det ska ge oss möjligheten att ställa tidig diagnos även hos dem som har ”vanlig” demenssjukdom.

Det skulle ge människor möjlighet att planera framtiden och byta till en förebyggande livsstil.

Men det som framför allt behövs är förstås effektiva läkemedel som kan bota sjukdomarna. Det finns flera lovande projekt, men de behöver mer resurser. Därför hoppas jag att du vill stödja hjärnforskningen. Det kan rädda liv!

Källa: Hjärnfonden

Så här håller du hjärnan frisk hela livet Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet.

Foto: Stefan Zimmerman

26

#4/5 2017

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.

– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.

Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, visar Miia Kivipeltos forskning. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.

Det här kan hjälpa hjärnan att åldras på ett gynnsamt sätt: • Pulshöjande fysisk träning gör att fler blodkärl bildas i hippocampus, den del av hjärnan som har betydelse för inlärning och minne. Fysisk träning gör också att hippocampus inte minskar i storlek i lika stor utsträckning som om du inte tränar. Träning hjälper också kroppen att klara av stress bättre.

• Kost som innehåller grönsaker, fullkornsprodukter, nötter, frukt, olivolja och fisk rik på omega-3, det som brukar kallas medelhavskost, har positiv effekt på hjärnan genom att förbättra kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Dessutom är den här kosten bra för hjärtat.

• Att hålla hjärtat friskt har stor betydelse för att hålla hjärnan frisk. Hjärnan använder 20 procent av blodet som hjärtat pumpar ut så om blodkärlen inte fungerar som de ska får det negativa effekter på hjärnan.

Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck och typ 2 diabetes.

• En bra sömn. Om vi sover dåligt under lång tid försämras minnet vilket gör det svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det vi lärt oss. När vi sover stärks minnet och hjärnan rensas från skadliga ämnen som annars kan skada nervcellerna.

• Att vara socialt aktiv och att lär sig nya saker tros ha positiv effekt.

Källa: Hjärnfonden

MEDICINNOTISER

Nu är det över fyra år sedan hjärtläkaren Fikru Maru från Hudiksvall blev fängslad i sitt ursprungsland Etiopien. Hans kollegor på Hudiksvalls sjukhus saknar och vill ha tillbaka sin kollega.

Han har suttit fängslad i Kalityfängelset i snart 1 500 dagar, anklagad för mutbrott och korruption för att på ett olagligt sätt fört in medicinsk utrustning i landet.

Dessa anklagelser är han nu är friad från, men i samband med ett upplopp i fängelset i hösten 2016 så riktades nya anklagelser mot Fikru Maru för terrorbrott. Fikru Maru jobbade som hjärtläkare på Hudiksvalls sjukhus och är saknad av sina kollegor.

René Klötz, överläkare på medicinkliniken som jobbade tillsammans med Fikru Maru.

– En dag så var han här och han har inte kommit tillbaka. Det är ofattbart att det har gått fyra år. Jag tror att alla på sjukhuset upplever att det här är helt obegripligt.

– Han är en väldigt kompetent hjärtdoktor, han var specialist på pacemakerinläggningar. Han behärskade sin verksamhet och han satsade på att utveckla både sig själv och verksamheten.

Margareta Sidenvall läkare i Hudiksvall och aktiv i Aktionsgruppen för Fikru Marus Rättvisa berättar: År 2006 öppnades ett hjärtsjukhus med hjälp av

svenska biståndsmedel i Addis Abeba med läkaren Fikru Maru som VD. Ett unikt svensk/etiopiskt samarbete inleddes med avancerad vård till patienter samt utbildning av etiopiska läkare med mål att bli självständiga.

Sedan den 12 maj 2013 har Fikru Maru försökt försvara sig i en farsartad rättegång angående mutbrott. Nyligen blev Fikru Maru helt frikänd men är nu istället anklagad för att ha organiserat ett upplopp i fängelset trots att han vid tillfället var intagen på sjukhus för ett livshotande tillstånd. Enligt det etiopiska rättsväsendet förorsakade Fikru Maru sin egen lungkollaps för att få ett alibi. Den s.k. tysta diplomatin som UD arbetar med har uppenbarligen nonchalerats av etiopiska företrädare.

Medicinsk access har kontaktat UD:s presstjänst och fått ett uttalande från Patric Nilsson som säger ”UD ser allvarligt på anklagelserna som väcker många frågor. UD är tydliga när det gäller åtalspunkterna och påtalat det för de Etiopiska myndigheterna. Man har även påtalat om det allvarliga hälsotillståndet”.

Nu avvaktar vi vad som togs upp i domstol 22 maj.

Fikru Maru.

Foto: Margareta Sidenvall.

Mer information kan fås av Aktionsgruppen för Fikru Marus Rättvisa.

Margareta Sidenvall Tel. 070-398 40 33.

Mail: msidenvall@hotmail.com

Må Bra vecka

i FUNÄSDALEN med Martin & Magnus

FORM&HÄLSA tillsammans med HÄLSOFRÄMJANDET arrangerar åter en aktivitetsvecka i Funäsdalen tiden 2 till 9 september.

Tränings- och Vandringsvecka eller Aktivitets- och Vandringsvecka.

Våra naturvägledare och föredragshållare är; Martin Lidberg, Elba Pineda/Gustafsson, Magnus Nylander Mer information och anmälan; till info@formochhalsa.se www.formochhalsa.se

#4/5 2017

27

Nya rön kan förklara för­ delar med fleromättat fett Mättat fett är mer fettbildande och mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett, visar tidigare forskning. En ny studie visar att valet av fett orsakar epigenetiska förändringar som i sin tur skulle kunna bidra till skillnaderna i fettlagringen.

Den så kallade ”Muffinsstudien” rönte stor uppmärksamhet när den kom 2014. Deltagarna hade i genomsnitt ätit tre muffins varje dag i sju veckor. Hälften fick muffins bakade på mättat fett (palmolja) och andra hälften muffins med fleromättat fett (solrosolja). Kolhydrat- och proteininnehållet var lika i alla muffins, endast typen av fett skilde dem åt.

I samarbete med Ulf Risérus vid Uppsala universitet som ledde den stora muffinsstudien har Charlotte Ling vid Lunds universitet nu studerat epigenetiska förändringar i fettväven hos deltagarna, i biopsier tagna före och efter projektets genomförande. Resultatet visar att mer än 3000 gener (av människans ca 25 000) hade ändrat epigenetiskt mönster beroende på om deltagarna åt mättat eller fleromättat fett.

- Vi tror att de epigenetiska förändringarna vi såg, beroende på vilket fett man åt, skulle kunna bidra till skillnaderna i fettlagringen och där det mättade fettet har mer negativa effekter, säger professor Charlotte Ling.

Det epigenetiska mönstret som leder till förändrat genuttryck, består av molekyler, sk metylgrupper, som sätter sig på generna och påverkar genernas funktion.

- Vi har tidigare visat att träning kan påverka det epigenetiska mönstret i fettväven. Dessa fynd styrker det faktum att vi med våra kostval och vår livsstil kan påverka vår hälsa, säger Charlotte Ling. Även Ulf Risérus finner resultaten mycket intressanta: - Det är fascinerande att fleromättat fett tycks ha helt andra molekylära effekter än mättat fett, effekter som i sin tur kan tänkas inverka både på kroppens fettinlagring och på ämnesomsättning.

- Fleromättade fetter av den typ som finns i solrosolja har nyligen knutits till en förbätttrad sockeromsättning i kroppen i jämförelse med mättade fetter. Det skulle nu vara intressant att ta reda på om de epigenetiska effekterna av fleromättat fett kan vara inblandade i en förbättrad sockeromsättning, avslutar Ulf Risérus.

Charlotte Ling, forskare vid Lunds universitets diabetes­centrum.

Foto: Stig-Åke Jönsson, MalmöBild

Källa: Lunds Universitet

Fakta om muffinstudien Ökningen av kroppsfett och muskelmassa samt fördelningen av fett i kroppen mättes med magnetkamera före och efter viktökningen. Trots jämförbar viktuppgång mellan de båda kostgrupperna, orsakade överkonsumtionen av mättat fett en markant större ökning av mängden fett i levern och buken i jämförelse med överkonsumtion av fleromättat fett.

Dessutom blev den totala mängden kroppsfett högre efter mättat fett, medan ökningen av muskelmassa stället var tre gånger lägre efter kosten med mättat fett jämfört med fleromättat fett. 39 personer ingick i studien.

Länk till studien: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=3227&typ=artikel&area=2&lang=sv

Publikation: Impact of polyunsaturated and saturated fat overfeeding on the DNA methylation pattern in human adipose tissue: a randomized controlled trial. Alexander Perfilyev, Ingrid Dahlman, Linn Gillberg, Fredrik Rosqvist, David Iggman, Petr Volkov, Emma Nilsson, Ulf Risérus, Charlotte Ling.

The American Journal of Clinical Nutrition, Mars, 2017, doi: 10.3945/ ajcn.116.143164

#4/5 2017

29

© Can Stock Photo Inc. / lightpoet

Fysisk aktivitet och träning har föreslagits som en möjlig behandling.

Ny studie om hjärntrötthet efter en stroke En ny pilotstudie vid Norrlands universitetssjukhus ska studera hur fysisk aktivitet påverkar hjärntrötthet. Idag finns ingen behandling för hjärntrötthet trots att det är ett vanligt förekommande symtom efter stroke.

– Vi är idag väldigt duktiga på att behandla stroke i det akuta skedet, men det läggs inte lika stort fokus på rehabiliteringen efteråt, säger fysioterapeuten Anna Bråndal som driver studien.

Avhandling om hjärntrötthet

Varje år drabbas ungefär 25 000 personer i Sverige av stroke, det vill säga en propp eller en blödning i hjärnan.

Efter en stroke är hjärntrötthet ett vanligt symtom, och för de drabbade kan besvären påverka hela det vardagliga livet. Trots det har sjukvården dålig kunskap om hur många som lider av hjärntrötthet efter en stroke, hur mycket det påverkar livet och vad man kan göra för att lindra besvären.

30

#4/5 2017

Anna Bråndal disputerade nyligen med en avhandling om hjärntrötthet och hur tidig hemgång kan hjälpa rehabiliteringen efter stroke.

– När man är på sjukhus blir man servad med det mesta, man får maten serverad och så vidare, och man kanske inte känner av någon trötthet. När patienten sen kommer hem och ska sköta vardagen kan hjärntröttheten plötsligt bli väldigt påtaglig. Därför

jobbar vi nu för att patienten ska få så tidig hemgång som möjligt och istället få stöd och träning av rehabpersonal i hemmet.

Hjärntrötthet, eller fatigue som det också kallas, definieras av tidig utmattning och onormal trötthet vid mentala och/eller fysiska aktiviteter. Idag finns ingen behandling för fatigue men fysisk aktivitet och träning har föreslagits som en möjlig behandling.

motionscykel, instruerade av en fysioterapeut. Träningen sker i hemmet.

– All träning är individuell och personerna tränar utifrån sin förmåga. Vår studieläkare säkerställer att deltagarna är så pass friska i övrigt att träningen inte är skadlig.

Tanken är att en större studie med fler deltagare ska starta direkt efter pilotstudien.

– Om våra resultat av piloten tyder på att fysisk aktivitet har positiv inverVill utöka studien kan på hjärntrötthet så vill fortsätta Anna Bråndals pilotstudie ska undermed att samla in en större mängd data.

Anna Bråndal, forskare. söka vilken påverkan fysisk aktivitet På så sätt kan vi få mer exakt kunskap Foto: German Dia, Mediaproducent. har på hjärntrötthet. om hur träningen påverkar patienterna – Vår hypotes är att om man får bättre kondition så och vilken typ av träning som är optimal för att minska får man också mer energi över till hjärnan, säger Anna hjärntröttheten, säger Anna Bråndal.

Bråndal.

I studien får deltagarna tre gånger i veckan cykla på en Källa: Västerbottens läns landsting

Annas Bråndals tips för att minska hjärntrötthet: • Planera din dag och prioritera sådant som gör dig glad. Försök plocka bort ångestmoment.

•S para energi där det är möjligt, exempelvis kan du sitta ner och knyta skorna.

•V ila inte för länge. Om du vilar på dagen, ställ då en klocka på cirka 20 minuter och gå sen upp efter det, även om du fortfarande är trött. Man kan inte vila sig ifrån hjärntrötthet.

•V ila på ett bra sätt i en lugn miljö när du vilar. Stäng av brus från radio eller tv.

• B ubblare: Fysisk aktivitet. Alla får effekt av fysisk aktivitet, även om man inte tränat innan. Bra aktiviteter är promenader, stavgång eller cykling.

För maximal effekt För dina patienter som använder MULTAQ® (dronedaron) vid icke-permanent förmaksflimmer är det mycket viktigt att tabletten tas i samband med mat. Detta för att nå full effekt med behandlingen.

Påminn dina MULTAQ-patienter att alltid ta MULTAQ med maten! 1

SASE.DRO.17.03.0103

Om betablockad inte räcker vid icke-permanent förmaksflimmer

REFERENS: 1. Produktresumé MULTAQ®, fass.se MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulärariskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ, CO1BD07, R x, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@ sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: november 2016.

Sanofi AB, Box 30052, 104 25 Stockholm, Sverige. www.sanofi.se 17-0608_MultaqAnn_189x128.indd 2

2017 #4/5 2017-03-13

14:21

31

Miljögifter i mjölk och mejeriprodukter I tidigare nummer av Medicinsk Access har jag redogjort för miljögifter i livsmedel och risker för vår hälsa – i synnerhet hälsan hos foster och små barn. Barn äter mycket i förhållande till sin kroppsvikt och blir särskilt utsatta.1

I och med att det är intagets storlek av ett miljögift som avgör risken för vår hälsa och inte halten i ett livsmedel är industrisamhället vilse när det gäller att skydda oss från miljögifter. Myndigheter varnar oss för livsmedel med höga halter av miljögifter, men säger inget om de livsmedel som ger de största intaget av miljögifter, dvs de som utgör det verkliga hotet mot vår hälsa. Inga åtgärder görs för att minska intaget av dessa stora leverantörer av miljögifter. Sådana livsmedel kan i stället i marknadsföringen beskrivas som nyttiga och lämpliga som föda för små barn.

kommer troligen ett okänt antal miljögifter och kemikalier av okänd storlek med mjölkfett. Detta är oacceptabelt och måste upphöra samt information delges föräldrar i likhet med information om miljögifter i ”fet Östersjöfisk”.

Enligt en undersökning hos Livsmedelsverket3 bidrog mjölk med 33 procent av intaget av dioxiner hos gravida och ammande kvinnor, medan ”fet Östersjöfisk” bidrog med 7 procent.

Orsaken till att kontrollen av ett stort antal befarade miljögifter i mjölken uteblir är enligt Livsmedelsverket att ”gränsvärden saknas”.

Ekologisk mjölkproduktion nås på samma sätt av miljögifter i form av luftnedfall.

Mjölk är en av de största leverantörerna av miljögifter

En av de största leverantörerna av miljögifter till den svenska befolkningen och då i synnerhet till foster och små barn är vanlig mjölk och mejeriprodukter. Det beror dels på att ett mycket stort och icke överblickbart antal miljögifter faller ned på foderodlingar och framför allt på betesmark. Dels beror det på att vi konsumerar så mycket mjölkfett från mjölk, smör, grädde, ost osv. Genom att mjölkfett förs vidare till mamman och bröstmjölken, men också till modersmjölkersättning, som tillverkas av mjölkpulver, blir foster och barn drabbade av det stora antalet kända och framför allt okända miljögifter i mjölk.

Mjölkens innehåll av miljögifter är på det hela taget okänd

Livsmedelsverket har en bristfällig kontroll av alla de miljögifter som finns i mjölkfett. Här följer en redovisning från det amerikanska folkhälsoinstitutet CDC2 av ett antal miljögifter och kemikalier som man påvisat i navelsträngsblod – substanser som i många fall drabbar foster och sannolikt små barn via bröstmjölk.

Inget av dessa miljögifter och kemikalier analyseras regelbundet i svensk mjölk eller i mejeriprodukter (den årliga restsubstanskontrollen hos Livsmedelsverket).

Eftersom de sannolikt finns i svenskt navelsträngsblod 32

#4/5 2017

Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 23/2012 Anm: Det bör nämnas att det då och då förekommer andra analysprojekt som innefattar fler substanser än restsubstanskontrollen, t ex hos Naturvårdsverket där man samlar in data från exempelvis Karolinska Institutet. Detta är närmast sparsamt förekommande forskningsprojekt och inte myndighetsutövning.

”Omöjligt att sätta gränsvärden”

Även om det skulle finnas ”gränsvärden” anses det idag inte meningsfullt att sträva efter att det stora antalet olika miljögifter och kemikalier ”ligger under gränsvärdet”, även om man visste vilka ämnen det är frågan om. Genom samverkanseffekter (cocktaileffekter) kan skador på vår hälsa uppkomma även om ett stort antal substanser är närvarande, men alla halter ligger ”under gränsvärdet”.

Den internationellt erkände forskaren prof. Åke Bergman, Stockholm, säger i en Tv-intervju: ”Det här betyder att det inte finns några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden.”

Vi måste i stället försöka begränsa både antalet substanser och halterna!

Mest miljögifter i mjölk från områden där man sprider mest slam i jordbruket

I Statistiska meddelanden MI 22 SM 16014 redovisas i vilket län man sprider mest slam i Sverige (2014). Det är i Skåne man sprider mest slam. Men Halland är det län där man sprider den största delen av det slam som bildas i reningsverken.

Enligt Livsmedelsverkets rapport 3 – 20125 innehåller mjölk från Skåne de högsta halterna av de 3 organiska miljögifter man analyserat: p,p´ - DDE, HCB och CB153.

Samma rapport visar att låga halter av dessa ämnen i mjölk uppmättes i de områden i norra Sverige där man sprider minst eller inget slam.

Här bör nämnas att renar bär på miljögifter i ungefär samma halter oavsett om de finns i nedre eller övre Norrland. Detta visar dessutom att den viktiga källan till spridning av många miljögifter till livsmedel är luftnedfall eftersom renar får sin näring genom att beta. Enligt WHO7 sprids miljögifter till lufthavet från slamhögar och utspritt slam. Dessa källor ligger nära betesmark och foderodlingar till skillnad från exempelvis en anläggning för avfallsförbränning i Tyskland. Det finns därför skäl att vänta att slamspridningen lämnar ett betydande bidrag till miljögifterna i mjölk.

Anm: Observera att man här mätt upp 3 av kanske minst 300 miljögifter som kan väntas finnas i mjölk.

Kvinnor i de områden i Sverige där man sprider mest slam löper största risken att drabbas av cancer

Enligt Socialstyrelsens publikation ”Cancerincidens i Sverige”6 är Skåne och Halland de två län som har den högsta förekomsten av cancer hos kvinnor i Sverige. Det gäller i synnerhet bröstcancer. Dessvärre visar Socialstyrelsens uppgifter att det skett en stor ökning av antalet fall i bröstcancer i Skåne mellan 2013 och 2014 (senaste redovisningen).

I kvinnans bröst samlas miljögifter som bl a kommer med konsumtionsmjölk och andra mejeriprodukter. Just mjölkfett är en av de största källorna för tillförsel av svåra miljögifter till människan. Vid amning överförs en del till det ammade barnet medan halten i mammans bröst sjunker.

I sammanhanget bör nämnas att enligt uppgifter från Region Skåne sker det en stor ökning av cancerfallen i södra sjukvårdsregionen. Även detta stödjer Livsmedelsverkets krav att tillförseln av cancerframkallande miljögifter som exempelvis dioxiner till livsmedelsproduktionen i Skåne blir så ”liten som möjligt”. (Medicinsk Access #8/9 2016) Av de två figurerna överst till höger kan man dra några viktiga slutsatser: 1. I Skånes och Hallands län är antalet nya cancerfall per 100 000 personer störst i Sverige.

2. Antalet nya fall av hudcancer är väsentligt större i Halland än i övriga Sverige. Även antalet nya fall i Skåne är slående.

3. Antalet nya fall av lungcancer är störst i Skåne.

4. Antalet nya fall av bröstcancer är störst i Skåne.

5. Det har skett en kraftig ökning av antalet nya fall av bröstcancer i Skåne mellan år 2013 och 2014.

Fall per 100 000 ålderstandardiserad incidens per län år 2013.

Fall per 100 000 ålderstandardiserad incidens per län år 2014.

Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen Miljögifter i navelsträngsblod enligt CDC Triclosan Pentachlorophenol 2,4,6-Trichlorophenol Perfl uorobutane sulfonic acid (PFBuS) Perfl uorodecanoic acid (PFDeA) Perfl uorododecanoic acid (PFDoA) Perfl uoroheptanoic acid (PFHpA) Perfl uorohexane sulfonic acid (PFHxS) Perfl uorononanoic acid (PFNA) Perfl uorooctanoic acid (PFOA) Perfl uorooctane sulfonic acid (PFOS) Perfl uorooctane sulfonamide (PFOSA) 2-(N-Ethyl-perfl uorooctane sulfonamido) acetic acid (Et-PFOSA-AcOH) 2-(N-Methyl-perfl uorooctane sulfonamido) acetic acid (Me-PFOSA-AcOH) Perfl uoroundecanoic acid (PFUA) trans -Nonachlor beta -Hexachlorocyclohexane gamma -Hexachlorocyclohexane Mirex 2,2',4’-Tribromodiphenyl ether (BDE 17) 2,4,4’-Tribromodiphenyl ether (BDE 28) 2,2’,4,4’-Tetrabromodiphenyl ether (BDE 47) 2,3',4,4'-Tetrabromodiphenyl ether (BDE 66) 2,2’,3,4,4’-Pentabromodiphenyl ether (BDE 85) 2,2’,4,4’,5-Pentabromodiphenyl ether (BDE 99) 2,2’,4,4’,6-Pentabromodiphenyl ether (BDE 100) 2,2’,4,4’,5,5’-Hexabromodiphenyl ether (BDE 153) 2,2’,4,4’,5,6’-Hexabromodiphenyl ether (BDE 154) 2,2’,3,4,4’,5’,6-Heptabromodiphenyl ether (BDE 183) 2,2',3,3',4,4',5,5',6,6'-Decabromodiphenyl ether (BDE 209)* 2,2’,4,4’,5,5’-Hexabromobiphenyl (PBB 153) 1,2,3,4,6,7,8-Heptabromodibenzo-p -dioxin (HpBDD)* 1,2,3,4,7,8 and 1,2,3,6,7,8-Hexabromodibenzo-p –dioxin(HxBDD)* 1,2,3,7,8,9-Hexabromodibenzo-p -dioxin (HxBDD)* 1,2,3,7,8-Pentabromodibenzo-p -dioxin (PeBDD)* 2,3,7,8-Tetrabromodibenzo-p -dioxin (TBDD)* 1,2,3,4,6,7,8-Heptabromodibenzofuran (HpBDF)* 1,2,3,4,7,8-Hexabromodibenzofuran (HxBDF)* 1,2,3,7,8-Pentabromodibenzofuran (PeBDF)* 2,3,4,7,8-Pentabromodibenzofuran (PeBDF)* 2,3,7,8-Tetrabromodibenzofuran (TBDF)*

1,2,3,4,6,7,8-Heptachlorodibenzofuran (HpCDF) 1,2,3,4,7,8,9-Heptachlorodibenzofuran (HpCDF) 1,2,3,4,7,8-Hexachlorodibenzofuran (HxCDF) 1,2,3,6,7,8-Hexachlorodibenzofuran (HxCDF) 1,2,3,7,8,9-Hexachlorodibenzofuran (HxCDF) 2,3,4,6,7,8-Hexachlorodibenzofuran (HxCDF) 1,2,3,4,6,7,8,9-Octachlorodibenzofuran (OCDF) 1,2,3,7,8-Pentachlorodibenzofuran (PeCDF) 2,3,4,7,8-Pentachlorodibenzofuran (PeCDF) 2,3,7,8-Tetrachlorodibenzofuran (TCDF) 3,3',4,4'-Tetrachlorobiphenyl (PCB 77)* 3,4,4',5-Tetrachlorobiphenyl (PCB 81) 3,3',4,4',5-Pentachlorobiphenyl (PCB 126) 3,3',4,4',5,5'-Hexachlorobiphenyl (PCB 169) 2,3,3',4,4'-Pentachlorobiphenyl (PCB 105) 2,3,3',4,4'-Pentachlorobiphenyl (PCB 114)* 2,3',4,4',5-Pentachlorobiphenyl (PCB 118) 2',3,4,4',5-Pentachlorobiphenyl (PCB 123)* 2,3,3',4,4',5-Hexachlorobiphenyl (PCB 156) 2,3,3',4,4',5'-Hexachlorobiphenyl (PCB 157) 2,3',4,4',5,5'-Hexachlorobiphenyl (PCB 167) 2,3,3’,4,4’,5,5’-Heptachlorobiphenyl (PCB 189) 2,2'3,5'-Tetrachloro biphenyl (PCB 44) 2,2',4,5'-Tetrachloro biphenyl (PCB 49) 2,3',4,4'-Tetrachlorobiphenyl (PCB 66) 2,4,4',5-Tetrachlorobiphenyl (PCB 74) 2,2',3,4,5'-Pentachlorobiphenyl (PCB 87) 2,2',4,4',5-Pentachlorobiphenyl (PCB 99) 2,3,3’,4’,6-Pentachlorobiphenyl (PCB 110) 2,2',3,3',4,4'-Hexachlorobiphenyl (PCB 128) 2,2',3,4',5,5'-Hexachlorobiphenyl (PCB 146) 2,2’,3,4’,5’,6-Hexachlorobiphenyl (PCB 149) 2,2’,3,5,5’,6-Hexachlorobiphenyl (PCB 151) 2,2',3,3',4,4',5-Heptachlorobiphenyl (PCB 170) 2,2',3,3',4,5,5'-Heptachlorobiphenyl (PCB 172) 2,2',3,3',4,5',6'-Heptachlorobiphenyl (PCB 177) 2,2',3,3',5,5',6-Heptachlorobiphenyl (PCB 178) 2,2',3,4,4',5',6-Heptachlorobiphenyl (PCB 183) 2,2',3,4',5,5',6-Heptachlorobiphenyl (PCB 187) 2,2’,3,3’,4,4’,5,5’-Octachlorobiphenyl (PCB 194) 2,2’,3,3’,4,4’,5,6-Octachlorobiphenyl (PCB 195) 2,2’,3,3’,4,4’,5,6’ and 2,2’,3,4,4’,5,5’,6-Octachlorob iphenyl(PCB 196 & 203) 2,2’,3,3’,4,5,5’,6-Octachlorobiphenyl (PCB 199) 2,2’,3,3’,4,4’,5,5’,6-Nonachlorobiphenyl (PCB 206) 2,2',3,3',4,4',5,5',6,6'-Decachlorobiphenyl (PCB 209)

#4/5 2017

33

Här följer en sammanställning av sjukdomar och hälsostörningar som forskare och myndigheter sätter i samband med miljögifter: • Alzheimer • Parkinson • Tidig menopaus • Åderförkalkning mm • Påverkar hjärnans utveckling • Beteendestörningar • Påverka immunförsvaret • Fortplantningsförmågan • Påverkat hormonsystem • Reproduktionsstörningar • Nervskador • Fosterskador • Bröstcancer • Prostatacancer • Testikelcancer • Andra cancertyper •L åg spermie­ kvalitet • Missbildade könsorgan • För tidiga födslar • Låga födelsevikter • Fetma • Diabetes • Tidigarelagd pubertet • Astma • Ökad infektionskänslighet

Livsmedelsverket konstaterar att ”Nötkreatur och mjölk från Skåne och Blekinge har, generellt sett, högre halter av PCB och p,p´-DDE än i övriga landet.”

Bland de ytterst få miljögifter som analyserats finns flera s k ”komplett cancerframkallande ämnen”. Det är ämnen som kan orsaka cancer oavsett halten i livsmedlet eller intagets storlek. Ett stort intag ger högre risk medan ett mindre intag ger en mindre risk. Men risken är inte borta förrän intaget är noll. Ett gränsvärde anger bara hur många cancerfall som någon myndighet anser att samhället skall tolerera.

Dioxiner är exempel på sådana ämnen och därför anser Livsmedelsverket att ”så lite dioxin och PCB som möjligt” skall nå våra barn. Vanlig mjölk är en betydande leverantör av dioxiner till den svenska befolkningen. Ett annat komplett cancerframkallande ämne är miljögiftet benso[a]pyren som beräknas orsaka 5 000 dödsfall per år i Sverige. Ämnet finns i mjöl och spannmålsprodukter.

Både dioxiner och benso[a]pyren sprids med avloppsslam till vår livsmedelsproduktion.

Risker för vår hälsa

Många forskare och myndigheter varnar för vårt intag av det stora antalet av kända och okända miljögifter med livsmedel. Här är mjölk och mejeriprodukter en betydande leverantörer av sådana ämnen, exempelvis cancerframkallande och hormonimiterande substanser.

Försiktighetsprincipen

I denna artikel visas hur: • Slamspridningen tycks förorena livsmedlen med miljögifter.

• Halten av några miljögifter i mjölk är högst där mest slam sprids.

• Cancerförekomsten tycks vara högst där mycket avloppsslam sprids.

Dessa tre frågor skulle kunna utredas på ett grundligt sätt och leda till ett evidensbaserat resultat, vilket bara är möjligt för en myndighet eller en forskningsinstitution.

Men blotta misstanken att dessa tre samband är vetenskapligt giltiga räcker för att avbryta slamspridningen.

Den påstådda nyttan med slamspridningen är starkt överdriven, det är främst frågan om ”kvittblivning av ett avfall” enligt Naturvårdsverkets egen bedömning. Desto större är riskerna. Även om det skulle råda osäkerhet när det gäller ovanstående uppgifter, skall denna osäkerhet enligt försiktighetsprincipen tolkas till den svagares fördel, d.v.s. till foster och barns fördel, och inte till fördel för avloppsreningsverken som vill bli kvitt sitt giftiga avfall. En berättigad misstanke räcker således för ett omedelbart stopp för all slamspridning. Det är slamspridarens skyldighet att visa att denna är ofarlig.

En globalt accepterad definition av försiktighetsprincipen återfinnes i Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, princip 15: "För att skydda miljön, skall försiktighetsprincipen tillämpas allmänt av stater i enlighet med deras förmåga.

Om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada uppstår, skall brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte användas som ett skäl att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförsämring."

Skattepengar används för att förmå tveksamma jordbrukare att ta emot och sprida ut avloppsslam

Det mest upprörande i slamfrågan och en bromskloss mot nödvändig förändring är det faktum att bönderna erbjuds pengar om de tar emot slam. Detta leder till en ovilja hos de stora spannmålsodlarna att avveckla slamspridningen, medan de mindre mjölkgårdarna kan drabbas av riskerna och allmänhetens misstro. Dessa vill avveckla slamspridningen men motarbetas av de dominerande stora spannmålsodlarna. Dessa kan enligt uppgift tjäna ungefär 100 000 kronor per år genom att ta emot slam.

Framtiden

Eftersom mjölkproducenter och mejeriföretag får sina produkter förorenade med miljögifter bör vi kontakta dem, t ex det mejeriföretag vi köper mjölk från. Be dem att ställa kravet att all slamspridning upphör i Sverige.

Men om de nöjer sig med att slam inte sprids på mjölkgårdar innebär detta att de därmed godtar miljögifter i mjölk i form av luftnedfall från andra gårdar där man sprider slam. Stöd de mjölkbönder och mejerier som kräver att all slamspridning upphör.

En annan väg att gå är att fråga vilka miljögifter enl CDC s kemikalielista, se föregående sida, som finns i mejeriets produkter om de inte vill medverka till att all slamspridning upphör. De är skyldiga att svara på detta.

Enligt den tidigare så kallade ”redlighetsprincipen” (LIVSFS 2004:27) har konsumenten bl a rätt att få veta vad ett livsmedel innehåller.

Idag har ”redlighetsprincipen” ersatts av förordning (EU) nr 1169/2011, och kallas informationsförordningen.

Kravet om redlighet finns då i Art. 7 om Rättvisande information.

Det finns säkert andra vägar att gå för att våra foster och barn inte avsiktligt skall matas med miljögifter som tillförts navelsträngsblod, bröstmjölk och modersmjölkersättning från slam. Listan över befarade hälsostörningar p g a miljögifter måste tas på största allvar.

GUNNAR LINDGREN Civilingenjör och samhällsdebattör

Referenser: 1. M edicinsk Access nr 7 2016 2. C DC https://www.cdc.gov/exposurereport/pdf/fourthreport_updatedtables_sep2013.pdf Se början!

3. ”Organiska miljögifter hos gravida och ammande” Livsmedelsverket rapport 4 – 2006 4. w ww.scb.se/Statistik/MI/MI0106/2014A01/MI0106_2014A01_SM_MI22SM1601.pdf 5. www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2012/2012_livsmedelsverket_3_tidstrender_tungmetaller_organiska_miljofororeningar.pdf 6. w ww.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19613/2014-12-10.pdf www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20008/2015-12-26.pdf 7. ” Endocrine Disrupting Chemicals 2012”, WHO

34

#4/5 2017

VARFÖR VÄLJA MELLAN EFFEKT OCH ANVÄNDARVÄNLIGHET? 1–4

Den steroidfria inhalationsbehandlingen med dokumenterat bättre effekt när det gäller att förebygga KOL-exacerbationer jämfört med ICS/LABA1, 2*

FRI FR ÅN

STEROIDE R

*Primär effektvariabel i studien var non-inferiority avseende alla exacerbationer (milda, måttliga, svåra). ULTIBRO® BREEZHALER® minskade samtliga exacerbationer med 11% (3,59 vs. 4,03; RR 0,89, P=0,003). Risken att drabbas av en måttlig till svår exacerbation minskade med 17% (0,98 vs 1,19; RR 0,83 P<0,001). Studerad ICS/LABA var salmeterol/flutikason 50/500 µg bid via torrpulverinhalator (Diskus®).

Referenser: 1. Wedzicha JA et al. N Eng J Med 2016;374(23):2222–34. 2. Produktresumé Ultibro Breezhaler 2016-11-10. 3. Molimard M, et al. Eur Respir J. 2017 Feb 15;49(2). pii:1601794. doi:10.1183/13993003.01794-2016. Print 2017 Feb. 4. Pavkov, et al. Current Medical Research and Opinion. 2010; vol 26, 2527–33.

ULTIBRO® BREEZHALER® (indakaterol/glykopyrronium) är ett långverkande kombinationsläkemedel i pulverform avsedd för inhalation en gång dagligen innehållande indakaterol (långverkande beta 2 -agonist, LABA) och glykopyrronium (långverkande antikolinergikum, LAMA). Indikation: Bronkvidgande underhållsbehandling för att lindra symtom hos vuxna patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Kontraindikation: Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något av övriga hjälpämnen. ULTIBRO BREEZHALER inhalationspulver, kapslar, finns i en styrka (85/43 µg) och i förpackningar om 30 kapslar och 1 Breezhaler (inhalator), respektive 90 kapslar och 3 Breezhaler. För övrig information se www.fass.se. Rx. (F) Subventioneras endast för patienter som inte får tillräcklig effekt av långverkande antikolinergika eller långverkande beta 2 -agonister som monoterapi. ATC-kod: R03AL04. Produktresumé 2016-11-10.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning för att möjliggöra snabb identifikation av ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket.

1704 SE1704626221

Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se www.ultibro.se

Ny stor svensk studie visar:

Att diagnostiseras med KOL två år tidigare kan spara miljarder kronor

Professor Christer Janson Uppsala Universitet.

Foto: Privat

Om 600 000 KOL-patienter hade fått sin KOLdiagnos två år tidigare hade man kunnat spara mer än 15 miljarder kronor i direkta hälsokostnader de två första åren efter diagnosen ställts.

Resultatet kommer från studien “ARCTIC”, genomförd av forskare på Uppsala Universitet och Karolinska institutet. En redovisning visade att en tidig KOL-diagnos kan spara samhället cirka 25 000 kronor per patient i direkta hälsokostnader under en period på två år jämfört med en sen KOL-diagnos.

betyda något mycket värre, utvecklingen av KOL. Vår studie visar att ju tidigare man upptäcker sjukdomen, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling och en bättre kontroll på symtomutveckling. Detta leder till att patienterna kan ha ett mer aktivt liv utan följdsjukdomar.

Studien visar att det är 60 % lägre risk för akuta försämringsepisoder av KOL vid en tidig diagnos jämfört med en sen diagnos. Därför är det avgörande att allmänheten och vården får en större medvetenhet om nödvändigheten att mäta lungfunktionen med hjälp av spirometri så fort man upptäcker att man ofta blir andfådd.”

Professor Christer Janson från Uppsala Universitet, som har bidragit till studien, säger: ”Det är väldigt stora summor pengar som samhället kan spara i hälsokostnader med en tidigare KOL-diagnos. I vår studie har vi fokuserat på de besparingar som är möjliga under de första två åren efter att KOL-diagnosen har ställts.

Om ARCTIC -studien

Undersökningar av den sorten är möjliga att genomföra genom att datajournaler använts inom svensk sjukvård under många år Det finns stora fördelar med en tidig diagnos för patienterna även under de efterföljande åren, i form av minskad risk för försämring av KOL-sjukdomen och färre följdsjukdomar så som benskörhet, artrit, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykisk sjukdom. För den enskilde KOL-patienten finns det väldigt stora vinster förknippade med en tidig diagnos.

Fler människor ska utföra en spirometri

”Många KOL-patienter tror tyvärr att de generellt är i dålig fysisk form och det är därför de ofta är andfådda”, fortsätter Christer Janson. ”Däremot kan andfåddhet Kort om ARCTIC -studien Studien genomfördes genom att samla data från ”Electronic Medical Records (EMR)” från 52 svenska vårdcentraler,

ARCTIC är en av de största studierna av KOL-patienter som genomförts i Sverige. Studien är baserad på datajournaler från 17 545 KOL-patienter och 84 514 referenspatienter. ARCTIC omfattar tre olika studier: En som fokuserar på värdet av tidig upptäckt av KOL vs. sen upptäckt, en som undersöker följdsjukdomarna vid en KOL-diagnos och till sist en studie som har utvärderat de ekonomiska konsekvenserna av KOL. Undersökningar av den sorten är möjliga att genomföra genom att datajournaler använts inom svensk sjukvård under många år. Resultatet av studien presenterades vid den 48:e Nordiska Lungkongressen i Visby i maj. Studien stöddes av Novartis.

Andra resultat från studien

• Personer med en KOL-diagnos kostar hälso- och sjukvården 5 gånger så mycket som kontrollgruppen som inte hade KOL. • Personer med en KOL-diagnos har en inkomst som är 2,0 gånger lägre än kontrollgruppen som inte hade KOL. • KOL-patienter med en tidig diagnos har 60 % mindre risk för försämring av sjukdomen.

• Kvinnor diagnostiseras senare än män med KOL. baserat på Pygargus-metoden, under perioden 2000 till 2014. Totalt samlades det in 17 545 patientjournaler. 84 514 fungerade som referenspatienter.

Källor: The Swedish ARCTIC Study: Björn Ställberg, Uppsala Universitet; Christer Janson, Uppsala Universitet; Kjell Larsson, Karolinska Institutet; Gunnar Johansson, Uppsala Universitet; Konstantinos Kostikas, Novartis, Basel, Switzerland; Jean-Bernard Gruenberger, Novartis, Basel, Switzerland; Leif Jørgensen, Quintiles IMS, Copenhagen, Denmark; Milica Uhde, Quintiles IMS, Stockholm, Sweden; Karin Lisspers, Uppsala Universitet.

36

#4/5 2017

Tidig upptäckt är av­ görande för att den som har fått KOL ska kunna fortsätta arbeta och leva så friskt som möjligt.

Foto: Anna Molander

MEDICINNOTISER

Koppling mellan kronisk inflammation och fibromyalgi – banar väg för bättre diagnostik och behandling Nota Bene: Den norsk-svenska studien har nyligen publicerats i facktidskriften Journal of Pain research.

Fibromyalgi har länge setts som ett psykosomatiskt tillstånd utan tydlig biologisk förklaring. Nya forskningsrön visar nu att drabbade kan ha en kronisk inflammation både i centrala nervsystemet och i övriga kroppen. Detta banar väg för bättre sätt att diagnostisera och på sikt även behandla sjukdomen.

– Resultaten är hoppingivande och kan hjälpa oss till en bättre diagnostik både vid fibromyalgi och andra smärttillstånd. Smärtdiagnostik grundar sig ofta uteslutande på patientens berättelse. Mätbara, objektiva fynd i blod och ryggmärgsvätska fördjupar förståelsen och gör sjukdomen mindre mystisk, säger Torsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsalauniversitet och Akademiska sjukhuset, som gjort studien tillsammans med forskare vid Akershus universitetssjukhus i Norge och Linköpings universitet.

Kännetecknande för fibromyalgi är långvarig utbredd smärta, som ofta flyttar sig mellan olika kroppsdelar, exempelvis nacke, armar och rygg. Det är också vanligt med ökad smärtkänslighet, ofta i kombination sömnstörningar, trötthet och minnessvårigheter. Sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor än män och behandlas oftast med en kombination av läkemedel, fysisk aktivitet och avslappningsövningar.

Ny testmetod

I den norsksvenska studien ingick 40 patienter med fibromyalgi, 46 blodgivare och 10 friska personer som frivilligt ställt upp och lämnat ett ryggvätskeprov samt lika många personer i en kontrollgrupp. Med en ny testmetod undersöktes 92 olika så kallade cytokiner i ryggmärgsvätskan, ett slags proteiner som tillverkas av celler i immunförsvaret och kan ses som inflammationsmarkörer. För flertalet skilde sig halterna mellan patienter med fibromyalgi och övriga.

Analysmetoden finns idag och han bedömer att den kan bli klinisk rutin för utredning av smärtpatienter inom inte alltför lång tid.

– Vid exempelvis ledgångsreumatism är halterna av inflammationsproteinet CRP förhöjt, men hos patienter med fibromyalgi är värdena ofta helt normala. Med den nya, känsliga mätmetoden, som tagits fram i Uppsala, ser vi nu en pågående ”låggradig” inflammations38

#4/5 2017

Torsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, har medverkat i en norsksvensk studie som ökat förståelsen av fibromyalgi.

Foto: Mikael Wallerstedt

process. Då vi kunnat upprepa fyndet i flera oberoende patientgrupper tror vi att inflammationen kan bidra till att smärtan sprids till större delen av kroppen, som är fallet just för fibromyalgipatienter, förklarar Torsten Gordh.

Analysmetoden finns idag och han bedömer att den kan bli klinisk rutin för utredning av smärtpatienter inom inte alltför lång tid, men först krävs fler studier av andra forskargrupper som bekräftar fynden och att metoderna förfinas.

Förhoppningen är att de nya rönen på sikt även kan bana väg för nya, effektiva behandlingssätt: – Dessvärre har inga större framsteg skett de senaste åren. En ny behandling skulle kunna bestå av nya läkemedel som minskar inflammationsaktiviteten i kombination med psykoterapi (stresshantering) och sjukgymnastisk, avrundar Torsten Gordh.

Källa: Akademiska sjukhuset

Andra adrenalinpennor 3-5

Emerade

150 µg

13 mm

16 mm

300 µg

15 – 16 mm

23 mm

500 µg

23 mm

Emerade® Jext

100 % 64 %

®

Epipen®

33 % Använde rätt

www.emerade.se Tel 018-25 85 30 info@medeca.se

© Can Stock Photo / artfotoss

Stress hos smågrisar oc

Institutioner för barndagvård ökar risken för nega Tillåt mig att introducera detta ämne på ett något ovanligt sätt. Alla vet att Danmark är en stor jordbruksproducent. Det produceras cirka 20 miljoner grisar per år, fyra gånger Danmarks befolkning, ett rekord inom EU. Alla vet även, eller borde veta, att antibiotika-resistens hos bakterier håller på att bli ett växande och synnerligen allvarligt hot mot folkhälsan.

Hur hänger detta ihop?

För att ta det kort: För att kunna producera så många grisar måste smågrisarna tas från suggan redan vid 3-4 veckors ålder, för att modersuggorna skall kunna bli gravida igen snabbt. Denna separation och avbrottet i diandet skapar en stark stress hos griskultingen. Luca Guardabassi, professor vid Institute of Veterinary disease 40

#4/5 2017

biologi, säger: “De små grisarna blir stressade för att de tas från sin mamma och sätts tillsammans med en massa andra främmande smågrisar. Samtidigt är det en stor förändring för dem att snabbt anpassa sig från modersmjölk till fast föda – all denna stress orsakar diarrée hos smågrisarna”. (1) Många smågrisar dör av denna behandling. För att bota diarréen eller förebygga att kultarna får denna sjukdom, så att produktionen kan upprätthållas, sätter bönderna regelbundet mycket antibiotika till maten som grisarna får. Och ju mer antibiotika som tillsätts desto större risk för att bakterierna i tarmen utvecklar resitens mot antibiotikan. Vilket i sin tur ökar risken för att våra läkare inte har någon verksam antibiotika mot humana infektionssjukdomar på grund av att bakterierna blivit resistenta.

sådant litet barn till någon annan än mor, far eller närmaste släkting, när det rör sig om flera timmar per dag, på ett för barnet okänt och ”farligt” ställe. Vi kommer då osökt in på ämnet förskolor (2).

Parallellt med kvinnors ökande tid på arbetsmarknaden lämnas allt fler barn i de västliga länderna på förskolor. Det skall dock sägas att det fortfarande är stora skillnader mellan länderna. Vad gäller Danmark är det en extrem situation: bortsett från den tid som mödrarna är på mammaledighet, i genomsnitt nio månader, är nästan 100 % av barnen mellan 0-6 år på förskola en betydande del av dagen.

Detta är utan tvekan världsrekord om man bortser från totalitära stater som Nordkorea, där barnen satFler än en av tio föräldrar har under det senaste året skickat sitt sjuka barn till förskola eller skola, och har på så sätt ytterligare ökat både sina och barnets stressnivåer.

ch småbarn

ativ stress hos barnen

I denna artikel skall jag inte tala om smågrisar och antibiotikaresitens, utan om barn i institutioner för dagbarnvård. På samma sätt som de små grisarna som tas från suggan drabbas av stress, så kan även bebisar, som tas från mamman och hennes bröstmjölk, utveckla svår stress när de sätts på institutioner med många främmande individer. Detta är faktiskt på lång sikt ännu farligare eftersom människan har en hjärna som är mer komplicerad än en grishjärna. Bebisens hjärna behöver en lång tid, flera år, för att kunna knyta an till modern så att den kan utvecklas på ett harmoniskt sätt.

Institutioner är dåliga föräldrar

Utifrån vad vi idag vet om 0-3-åringars hjärnutveckling, och vilken kolossal betydelse denna period har för barnet, är det mycket egendomligt att många av oss överlåter ett

tes/sätts på institution från det att de är fyra månader gamla. Ofta tidigare.

En internationellt erkänd forskningsstudie (Child Care and Child Development: Results from the NICHD Study of Early Child Care and Youth Development) (3) har visat att om barn tillbringar mer än sex timmar per dag på institution kan det medföra känslomässiga problem i form av vrede och aggressivt beteende. Detta gäller särskilt för pojkar, och oavsett institutionens pedagogiska kvalitet.

Men danska barn tillbringar – på grund av båda föräldrarnas heltidsarbete - i genomsnitt 7,5 timmar per dag på institution, vart sjunde barn upp till nio timmar (4).

Om barnet blir sjukt har föräldrarna möjlighet att ta ledigt den första sjukdagen. Men på grund av rädsla för arbetsgivaren, eller för att de inte vill missa något spännande på arbetsplatsen, tar många inte ledigt, utan skickar hellre barnet till förskolan. Fler än en av tio föräldrar har under det senaste året skickat sitt sjuka barn till förskola eller skola, och har på så sätt ytterligare ökat både sina och barnets stressnivåer (samt bidragit till risk för infektion hos övriga dagisbarn!).

Denna institutionalisering av barndomen, som också är utbredd i de andra nordiska länderna, måste anses som det största sociala experimentet i modern tid. Man kan inte undgå att resa frågetecken kring barnets utsatthet för stress i dess mest känsliga del av livet, och därmed kring risken för deras känslomässiga och sociala utveckling. Ett danskt barn tillbringar i snitt 12 000 timmar på dagisinstitution innan det börjar skolan (5). Frågan är om en institution kan överta och ersätta föräldrarnas uppfostran av barnet utan att det får skadliga konsekvenser.

För det första skiljs barnet fysiskt från sin invanda miljö med sin egen familj, och placeras tillsammans med stora grupper främmande vuxna och barn. Detta motsvarar i det gamla jägar- och samlarsamhället att barnet blir flyttat till en helt annan, främmande boplats. Oavsett hur gradvis man försöker mildra denna flytt innebär det en separation mellan barn och föräldrar, och den säkra basen byts mot en plats som barnet upplever som potentiellt farlig, vilket framkallar stress. #4/5 2017

41

Foto Tord Amré

För det andra är det stor skillnad mellan att ha en odelad 1:1 kontakt med sina föräldrar och att ha kontakt med en pedagog, som man måste dela med tre - sex andra barn, ofta fler.

För det lilla barnet är det överväldigande och utmattande att vara tillsammans med så många barn som det möter på institutionen. Även om ljuden oftast är glada kan det med tillräcklig tonhöjd och varaktighet medföra stress Därtill kommer en hög grad av personalomsättning, sjukledighet och vikarier, vilket har sin bakgrund i att personalen slits ner och upplever kronisk stress. Det innebär att barnet varje dag är utsatt för många förändringar, och måste knyta an till många olika, och ofta okända, människor. För de minsta barnen sker då denna stresspåverkan under den viktigaste tidpunkten i livet, då utvecklingen av hjärnan är baserad på en fast och förutsägbar relation till en huvudvårdare, oftast mamman.

Kvaliteten av vuxenkontakt

Härtill kommer, för det tredje, att inte bara kvantiteten utan också kvaliteten av vuxenkontakt i en institution nödvändigtvis är sämre än i en familjesituation. Det är 42

#4/5 2017

rimligen så att även en välutbildad pedagog inte kan engagera sig i ett barn på samma sätt som om den var dess ’mamma’. Detta skulle leda till utbrändhet hos pedagogen och skulle dessutom anses vara opassande och oprofessionellt av både förskolelärare och föräldrar. En pedagog kan i bästa fall leverera omsorg, men inte kärlek. En pedagog har ett arbete som hon skall gå till, och som hon får lön för, men det står knappast i hennes arbetsbeskrivning att hon skall vara ’mamma’ till barn på dagis. I enlighet med institutionens uppfattning om sin verksamhet, skall pedagogen inte agera förälder.

Det finns också gränser för hur mycket omsorg en pedagog kan ge under en arbetsdag, fylld av många barn och många arbetsuppgifter. Undersökningar har visat att en pedagog endast ägnar sig åt omsorg tre timmar om dagen. Resten är hon bara ”till hands”, deltar i möten eller har rast.

Tre timmar om dagen kan låta som tillräckligt men det fördelas på många barn, och hur ser det ut från barnets perspektiv? Videofilmning har visat, i ”slow motion”, att det enskilda barnet i förskolan endast får 3 - 8 minuters odelad uppmärksamhet från sin pedagog, eller annan medarbetare per dag (6). Det rör sig typiskt om korta ordväxlingar i stil med ”det var väl fint”, sporadisk ögonkontakt, att följa barnet på toaletten, gripa in vid

konflikter, att trösta flyktigt vid gråt – milsvitt från en intim och ömsesidig kontakt mellan ett barn och dess mor. En kontakt som Daniel Stern och Allan Shore har visat vara en förutsättning för barnets utveckling av sin känslomässiga intelligens (7).

För det fjärde är den yttre miljön inte särskilt barnvänlig. För det lilla barnet är det överväldigande och utmattande att vara tillsammans med så många barn som det möter på institutionen. Även om ljuden oftast är glada kan det med tillräcklig tonhöjd och varaktighet medföra stress. Ljudet blandas också emellanåt med gråt, vilket i särskild hög utsträckning medför stress. Det kan knappast vara på annat sätt i en institution där barn på ett onaturligt sätt tillbringar dagen på tämligen begränsad yta. Även om det för det mesta finns många leksaker och vuxna, som uppmuntrar barnen att leka med dessa, har inte barnet ett eget hörn att dra sig tillbaka till. Det har bara en klädhängare med sin egen bild, där det skall hänga sina kläder, och en låda där det skall förvara sina teckningar. Barnet måste hela tiden flytta sig från den ena platsen till den andra.

Det blir rastlöst och utan förankring i ett oöverskådligt hav av barn.

Framför allt får barnet inte utveckla en ordentlig stressberedskap. Då en omsorgsfull ’mamma’ kan bygga upp en varaktig beredskap hos barnet för att möta stressfyllda situationer, åstadkommer institutionslivet det motsatta,

det framkallar stress. Framför allt får barnet inte utveckla en ordentlig stressberedskap.

Hur bra rustat barnet är för att klara denna stress kommer an på barnets ålder, antalet timmar det tillbringar på institution, och även på den känslomässiga ballast som det, innan debuten i dagis, har fått med sig genom sina föräldrar. Samstämmiga vetenskapliga undersökningar pekar på två riskfaktorer med att sätta sina barn på förskola: 1) att starta för tidigt, och 2) att tillbringa för många timmar där per dag (8).

Konklusion

Alltså, vi behöver ta oss en funderare: Jag tror att vi inte vill behandla mänskliga bebisar som vi behandlar smågrisar i industriell uppfödning. Jag är djupt oroad över att den stress som åsamkas våra barn på dagis-institutioner kommer att påverka dem under många år, med psykologisk känslighet, mental sjukdom såsom depression, drogmissbruk och svårigheter i skolan. Ett sätt att börja råda bot på detta är att låta våra småbarn börja sina liv under de första 3 åren hemma i nära omsorg av och anknytning till sin mamma, pappa, eller annan närstående person såsom far-/mormor eller en permanent barnflicka.

NIELS ARBØL Lektor, cand. scient. et art. i biologi Köpenhamn

Föräldrar har ett val Vetenskapligt sett kan man inte generellt hävda att förskola är bra eller dålig. Det avgörande är användningen av dem sett i relation till ovan nämnda punkter.

De rekommendationer som den psykologiska forskningen ger, och som presenteras av t ex Steve Biddulph, går ut på följande: Så länge barnet inte har fyllt ett år skall det vara hos sin mor eller närmaste anknytningsperson (pappa, mormor, morfar) hela tiden. Undantagsvis kan man låta en barnpassare sköta barnet några timmar i hemmet, om man skall ut några timmar dag- eller kvällstid.

När barnet är ett år kan det en gång i veckan vara hos en barnpassare, eller annan välkänd person, men bara upp till sex timmar, eventuellt tillsammans med några andra barn.

När barnet blivit två år kan tiden ökas till två gånger per vecka. Först från tre års ålder kan ett barn vara på förskola, men då av god kvalitet. Detta gäller pojkar, medan flickor kan klara det ett halvår tidigare. Det viktigaste är dock att de kan acceptera att vara i grupp.

När det gäller hur mycket tid ett barn kan vara på förskola bör man utgå från att, som Biddulph förespråkar, barnet bör tillbringa maximalt tre halva dagar eller tre korta dagar per vecka här.

När barnet har fyllt 4 år kan tiden sträckas ut till fyra dagar, när det är fem kan det bli hel vecka. Men det rör sig om halva dagar eller korta dagar med maximalt sex timmar.

Föräldrarna invänder troligen att de inte har något annat val än att sätta sina barn i förskola. Men i realiteten har föräldrarna ett val, och de kan lära mycket av andra föräldrar. För trots en vansklig ekonomi, ett mycket dåligt stöd från politikerna, och en stor press från feministisk sida, växer mer än hälften av de engelska 0-3-åringarna upp i hemmet hos sin mamma, och många mödrar fortsätter att vara hemma fram tills barnet börjar skolan. Detta förhållande gäller i ännu högre grad på den europeiska kontinenten. Här är det skattemässigt fördelaktigt att ha barn, vilket gör det enklare att vara hemma med barnen så länge de är små.

I de nordiska länderna däremot har politikerna bestämt sig för en dubbelförsörjningsmodell där mödrarna förväntas, bortsett från en kortare föräldraledighet, att börja förvärvsarbeta tidigt medan barnen är mycket små. Staten och kommunerna har fått ansvaret för att ta hand om barnen den största delen av vardagen, och för att säkra de institutionella ramarna för barnomsorgen.

Referenser: (1) (Ingeniøren 27/2 2014).

(2) Schouenborg, Ole: Velfærdsyngel. Forlaget Fremad i samarbejde med Dansk Magisterforening, 2001 (3) NICHD Early Child Care Research Network, National Institute of Child Health and Human Development (Eds.): Child Care and Child Development: Results from the NICHD Study of Early Child Care and Youth Development. New York: Guilford Publications, 2005 (4) Dencik, L. m.fl.: Familie og børn I en opbrudstid. Hans Reitzels forlag, 2008 (5) Sigsgaard, Erik: Børn og institutioner. Tiderne Skifter, 2001 (6) Se (2) (7) Schore, A.N.: Affect Regulation and the Origin of the Self: the neurobiology of emotional development. Lawrence Erlbaum Associates, United Kingdom, 1994 / Effects of a secure attachment relationship on right brain development, affect regulation, and infant mental health. Infant Mental Health Journal 22 (1-2), p. 7-66, 2001 (8) Biddulph, Steve: Raising Babies. Harper Thomsons, Great Britain, 2006

#4/5 2017

43

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Uråldriga proteiner kartlagda Hur uppstod proteininteraktioner och hur har de utvecklats? I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla. Hur såg de ut, hur fungerade de och hur har de har förändrats till nutid? Resultaten som publiceras i eLife visar hur en kombination av förändringar i proteinernas egenskaper skapade bättre förutsättningar för reglering av en cellulär process.

– Vi vill förstå hur det går till när nya protein-proteininteraktioner uppkommer och hur de förändras under evolutionens gång, säger Greta Hultqvist vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, som har lett studien tillsammans med Per Jemth vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Evolutionära historien

Liv som det ser ut idag är helt beroende av proteiner och hur proteiner binder till varandra, interagerar, vilket till exempel kan leda till att en cellulär process snabbas på eller saktas ner. Samma slags proteiner och interaktioner finns ofta i alla arter inom en viss grupp, till exempel ryggradsdjur, men många är gemensamma för alla organismer på jorden.

När en viss proteininteraktion finns endast i en viss grupp av organismer, som till exempel ryggradsdjur, betyder det att interaktionen uppkom vid ett visst tillfälle i den evolutionära historien i en föregångare till dagens ryggradsdjur. Nya och modifierade proteiner dyker ständigt upp i olika arter genom olika genetiska förändringar, men de flesta försvinner eftersom de inte ger organismen någon speciell fördel. Ibland ger ett nytt protein eller en ny interaktion en evolutionär fördel och då blir den kvar i organismen.

Proteinerna som forskarna har studerat tillhör en särskild klass – intrinsically disordered proteins eller oordnade proteiner på svenska.

Ingen förändring på 450 miljoner år

Genom att analysera aminosyrasekvenserna för två proteiner från många olika nu levande arter har forskarna rekonstruerat proteinerna som de såg ut i våra föregångare som levde för 400 miljoner – 600 miljoner år sedan. Hur det äldsta av dessa djur såg ut är okänt men det var antagligen litet och med tvåsidig symmetri. En evolutionär linje ledde mot fiskarna och senare de första fyrfotingarna. Forskarna återupplivade proteinerna från

Forskarna har jämfört proteinsekvenserna från samma protein i olika nu levande arter för att kunna beräkna hur det forntida proteinet såg ut. De har sedan klonat genen för det forntida proteinet i bakterier som uttrycker det och på så sätt har de återupplivat proteinerna. Funktionen hos de olika återupplivade proteinerna har sedan analyserats i experiment. De har bland annat undersökt på hur starkt proteinerna binder till varandra och hur stabila de är.

dessa utdöda djur och undersökte proteinerna med både experiment och datorsimuleringar.

– Vi såg att den ursprungliga interaktionen var mycket svagare än den nutida och att de ursprungliga proteinerna antagligen var mer rörliga efter att de bundit till varandra. Ett anmärkningsvärt resultat är också att styrkan hos interaktionen inte har förändrats de senaste 450 miljoner åren, säger Greta Hultqvist.

De flesta proteiner veckar sin långa aminosyrakedja till en välordnad globulär form, som en boll. Men oordnade proteiner kan vara allt från väldigt flexibla bollar till en helt utsträckt aminosyrakedja. När oordnade proteiner interagerar med andra proteiner så antar de ofta en ordnad form, vilket är fallet med de proteiner som forskarna har studerat. Dessa oordnade proteiner är mycket vanliga i många av de processer som styr cellens funktioner.

– Vi ser en relativt svag och dynamisk interaktion som utvecklas till att bli starkare och mer rigid under en förhållandevis kort tidsperiod. Sedan förändras visserligen aminosyrasekvenserna för de här proteinerna när nya arter uppkommer under evolutionens gång. Men sett till bindningsstyrkan och flexibiliteten i deras interaktion har inte mycket hänt sedan den gemensamma förfadern till nejonögon, fiskar, reptiler och oss själva levde för 400-500 miljoner sedan, avslutar Per Jemth.

Källa: Uppsala Universitet

Greta Hultqvist, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Per Jemth, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

Studien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, University of Cambridge, och ETH i Zürich.

Hultqvist, G., Åberg, E., Camilloni, C., Sundell, G., Andersson, E., Dogan, J., Chi, C. N., Vendruscolo, M., and Jemth, P. (2017) Emergence and evolution of an interaction between intrinsically disordered proteins, eLife In press, DOI 10.7554/eLife.16059.

#4/5 2017

45

46 © Can Stock Photo / HighwayStarz

Kan vi reko

#4/5 2017

ommendera

– artificiella sötnings­medel till prediabetiker och diabetiker?

Det har varit olika åsikter om betydelsen av artificiella sötningsmedel och vilken på­verkan de har på metabolismen och särskilt dess påverkan på glukosomsättningen och risken för utveckling av insulinresistens och diabetes typ 2. I EFSA:s (European Food Safety Authority) riktlinjer från 2013, avråder man inte från aspartam som ersättning för socker, eftersom man anser att det inte finns några risker med medlet.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att det inte finns några kända risker med att äta aspartam, om man inte lider av den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU. Man har inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion. Ammande och gravida kvinnor kan använda aspartam.

Den franska kohortstudien E3N (Etude epidémiologique auprès des femmes de la Mutuelle Générale de l’Education Nationale) startade 1993 med 100 000 frivilligt deltagande kvinnor, födda mellan 1925 och 1950.

Sötningsmedel är livsmedelsindustrins svar på ett sockerbehov som grundlägges så tidigt som i spädbarnsåren, ja, till och med under fostertiden genom moderns matvanor.

Det finns resultat på en rad olika områden såsom utveckling av bröstcancer, tjocktarmscancer, melanom, diabetes, astma, endometrios, hormonbehandling och nutrition. Man ville närmare undersöka riskerna med sötningsmedel och risken att utveckla diabetes typ 2.

Risken att få diabetes var större

Samma år 2013, som EFSA gav ut sina senaste riktlinjer, publicerades en kohort studie på drygt 66 000 kvinnor, följda sedan 1993. Bland dessa kvinnor fann man 1369 kvinnor med diabetes typ 2. (Ref. 1.)

Man jämförde icke-sockeranvändare med de som använde vanligt socker och de som använde sötningsmedel i form av tabletter eller i annan form. #4/5 2017

47

48

#4/5 2017

© Can Stock Photo / iahulbaka

Som väntat fann man att risken att få diabetes var större (34 procent) hos sockeranvändare än hos de som inte använde något sötningsmedel alls.

Förvånande nog fann man att risken att få diabetes var störst i den grupp, som använt sötningsmedel, drygt dubbelt så stor (RR=2,21) som hos icke-användare. Risken ökade även med mängden dryck konsumerad.

Forskarna påpekar att detta får ses som samband och inte som orsaker, även om tendensen var tydlig även efter justering för BMI. En ny studie på samma kohort kvinnor har nyligen publicerats i Ann. Nutr. Metab. av samma författare, som ytterligare undersöker detta samband. (Ref. 2.) Studien redo­ visades i mars i år på den stora franskspråkiga kongressen för diabetes i Lille. Forskarna studerade frekvens och tid för användning av vanligt socker respektive sötningsmedel.

De kvinnor som regelbundet använde artificiellt sötningsmedel hade en 83 procentig ökad risk jämfört med icke-användare. Efter justering för BMI var risken fortfarande större (RR-1,33).

Efter en användning mer än 10 år hade risken för diabetes typ 2 ökat till det drygt dubbla jämfört med ickeanvändare och det var oberoende av andra riskfaktorer för diabetes typ 2. Man hade även uteslutit de som insjuknande i diabetes under de första fem åren.

Studier visar att tarmens mikroflora utarmas

Vi kan dra slutsatsen att dessa epidemiologiska studier visar starka samband mellan användning av artificiella sötningsmedel och risken att utveckla diabetes typ 2. Forskarna är inte säkra på orsakerna, men har flera hypoteser.

Det första antagandet är att den söta smaken vidmakthåller ett sockerberoende och sekundärt leder till ett ökat kalori-intag. Det finns även studier som visar att tarmens mikroflora utarmas och nyttiga bakterier slås ut. Sedan pekar man på ett ökat hungersug, som stör glukosmetabolismen och ökar insulinresistensen. Jag tror att alla antaganden kan ha betydelse, litet olika mycket hos olika människor.

Modern forskning visar att såväl naturligt socker som sötningsmedel sätter igång insulinsekretionen. Artificiell sötma lurar kroppen att sända ut insulin i blodet och

dammsuga blodet på sockermolekyler, vilket sänker ett normalt blodsocker. Detta leder till alltför lågt blodsocker, vilket omedelbart ger ett sockersug, ofta åtföljt av dåligt humör och intag av blodsockerhöjande mat. Risken för överätning är stor. Ett svängande blodsocker infinner sig lätt till skada för blodkärl och nerver. (Ref. 3.) Till yttermera visso lär sig kroppen efter en tid med artificiella sötningsmedel att hålla inne med insulinet, eftersom det inte är säkert att blodsockret är för högt. Insulinet kommer då ut med en fördröjd verkan, även när vi äter vanlig mat, vilket gör att blodsockret får stiga för mycket innan det regleras.(Ref.4.) Vi får samma effekt som ses hos prediabetiker. De har just ett fördröjt insulinsvar. Ref. Joseph R. Kraft. Se även Martin Ingvars böcker «Hjärnkoll på vikten» och «Hjärnkoll på maten!»

De metabola effekterna av sötningsmedel är dock minst lika allvarliga som effekterna av det ökade sockerintaget, till och med större enligt ovan citerade studier. Diabetes-epidemin kommer att fortsätta.

I ljuset av dessa epidemiologiska och biokemiska studier, borde de europeiska myndigheterna och Livsmedels­ verket vara försiktiga med att anse att sötningsmedel som aspartam är helt ofarligt. Man refererar till studier om aspartams nedbrytning till metanol i kroppen och risk för cancerutveckling. Koncentrationerna av metanol anses dock så låga, att det inte medför några risker. Det vore riktigare att varna för regelbundet användande under lång tid, eftersom det ökar riskerna för metabola komplikationer i form av diabetes typ 2 och i detta sammanhang även hjärtkärlsjukdomar. Användning av sötningsmedel har kommit till för att minska intaget av kalorier på grund av den ökande fetmaepidemin och ökningen av diabetes typ 2.

AGNETA SCHNITTGER Med. Dr. Gynekologi vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Bosatt i Gordes, Frankrike

Referenser: Ref 1 : Am J Clin Nutr. 2013 Mar;97(3):517-23. doi: 10.3945/ajcn.112.050997. Epub 2013 Jan 30.

Consumption of artificially and sugar-sweetened beverages and incident type 2 diabetes in the Etude Epidemiologique aupres des femmes de la Mutuelle Generale de l'Education Nationale-European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition cohort. Fagherazzi G1, Vilier A, Saes Sartorelli D, Lajous M, Balkau B, Clavel-Chapelon F. Ref. 2 Ann Nutr Metab. 2017;70(1):51-58. doi: 10.1159/000458769. Epub 2017 Feb 18.

Chronic Consumption of Artificial Sweetener in Packets or Tablets and Type 2 Diabetes Risk: Evidence from the E3N-European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition Study.

Fagherazzi G1, Gusto G, Affret A, Mancini FR, Dow C, Balkau B, Clavel-Chapelon F, Bonnet F, Boutron-Ruault MC. Ref. 3 Diabetes. 2008 May;57(5):1349-54. doi: 10.2337/db08-0063. Epub 2008 Feb 25. ”Oscillating glucose is more deleterious to endothelial function and oxidative stress than mean glucose in normal and type 2 diabetic patients”.

Ref. 4 Swithers&Davidson, ”Behav Neurosci.” 2008, 122:161-173.

#4/5 2017

49

MEDICINNOTISER

Korttarmsyndrom orsakas av sjukdom eller skada på tarmen.

Det är ett tillstånd som uppstår när så stora delar av tarmarna tagits bort eller skadats att det inte längre finns tillräckligt med yta i tarmen för att absorbera alla nödvändiga näringsämnen och vätska.

Tarmarna absorberar den vätska och de näringsämnen Magsäck som du äter och dricker.

Korttarmssyndrom innebär att tarmarna har svårt att absorbera de näringsämnen och vätska som kroppen behöver från mat och dryck.

Det uppstår vanligtvis till följd av att en stor del av tarmarna har opererats bort pga sjukdom eller skada.

Om dina tarmar inte anpassar sig tillräckligt efter att en del av tarmsystemet har avlägsnats, kan det hända att du inte kan ta upp tillräckligt med näringsämnen och vätska från det du äter och dricker och du kan behöva nutritionsstöd för att överleva.

Magsäck Tjocktarm

Tunntarm

Frisk normal tarm.

Vad gör man när tarmen sviktar?

Fakta korttarm Exakt hur många i Sverige som har diagnos är inte känt men det rör sig om cirka 500 personer.

Resultatet från en nyligen genomförd patientundersökning, ”Hur mår din tarm”, med 150 respondenter visar bland annat: • 40 % av dem i arbetsför ålder är helt eller delvis sjukskrivna eller har sjukpension.

• 70 % är hindrade att utöva sociala aktiviteter såsom resor, idrott, biobesök, vara på stranden.

• 58 % har minst en gång det senaste året varit inlagd på sjukhus.

• 8 av 10 behöver åka till en vårdcentral eller sjukhus för att ta sitt dropp.

80 % av dem som får blodförgiftning får det i samband med att de får hjälp av vårdpersonal att sätta dropp.

Hur gör man med patienter som är så få till antalet att det knappt finns en diagnos? Och där läkare på sjukhus runt om i landet, ovana vid en udda sjukdom, saknar uppdaterad kunskap?

Och där patienterna själva inte ens känner till sin diagnos?

14935 - Revestive – Patient information_SE.indd Det är enorm utmaning för svensk sjukvård och där SNIF, Svenskt Nätverk för Intestinal funktion, nu kan presentera en start på en lösning, samt fungerar som referensgrupp vid tarmsvikt.

Arbetet presenterades på de nyligen genomförda ”Svenska Gastrodagarna” i Göteborg, arrangerade av Svensk Gastroenterologisk Förening.

Korttarmsyndrom orsakas av sjukdom eller skada på tarmen.

Det är ett tillstånd som uppstår när så stora delar av tarmarna Per Hellström, professor. tagits bort eller skadats att det inte längre finns tillräckligt med yta i tarmen för att absorbera alla nödvändiga näringsämnen och vätska. Tillståndet gör att det man äter passerar tarmen väldigt snabbt, det är inte ovanligt med 50 toalettbesök/dag för en svårt drabbad person. Tillståndet kan vara livshotande och de allra flesta behöver daglig tillförsel av vätska och näring via dropp.

Två patientexempel ur verkliga livet:

Inger, 62 år: Jag har åkt ut och in på sjukhus under större delen av livet. Minst två gånger har döden varit nära. Jag har fått dropp i hemmet och har drabbats av flera allvarliga blodförgiftningar. Jag har som första svensk fått pröva en ny 50

#4/5 2017

behandling som gör att jag efter att i princip hela livet varit kopplad till en droppställning och gått på toa ca 50 ggr/ dygn, nu slipper dropp, går på toa ”bara” 15 ggr per dygn.

4

Helene, 34 år: Jag har stomi och korttarm (120 cm tarm kvar) pga.

2016-05-03 Crohns sjukdom. Jag kopplar själv in näringsdropp inför varje natt, jag äter 5 – 6 måltider per dag eftersom det mesta bara rinner rakt igenom kroppen. Jag har drabbats av flera allvarliga blodförgiftningar. När jag frågade om en utredning och behandling för just korttarmssyndrom fick jag höra: Du är för skör, det är inget för dig.

Behandlingsriktlinjer saknas

Det behövs ett bättre omhändertagande för patienter med tarmsvikt. Socialstyrelsen saknar helt riktlinjer om tarmsvikt och korttarmsyndrom.

Svensk Förening för Gastroenterologi, specialistläkarföreningen, har på grund av kunskapsbristen infört ämnet som en del av specialistutbildningen. Man har också skapat en särskild tarmsviktsgrupp, SNIF, där ett 10-tal läkare från hela landet nu försöker samla erfarenheter och kompetens kring de patienter som har en tung tarmproblematik.

-På kort sikt klarar de flesta doktorer dessa patienters problem, men på lång sikt behövs en samlad kompetens, konstaterar Per Hellström, professor, överläkare, Gastroenterologi och hepatologi, Akademiska universitetssjukhuset Uppsala, ledamot och sammankallande i SNIF, gren av Svensk Gastroenterologisk Förening.

Målet för SNIF är att fler landsting ska följa efter Värmland och Västra Götalands Regionen och inrätta särskilda tarmsviktsmottagningar så som de gjort på Centralsjukhuset i Karlstad och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Där kan personer med korttarm och annan tarmsvikt få kompetent vård.

10:34

För hjärnans funktion Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

Rekommenderas av experter

eye q - det smarta valet

Det är mycket fokus på forskning kring omega-3 och omega-6 fettsyror just nu. Eye q är alltid aktuell i dessa sammanhang och är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område, och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras utifrån genom vad vi äter. eye q innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

eye q finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

E-cigaretter inte ofarliga Forskning som genomförts på Danderyds sjukhus visar att e-cigaretter kan påverka blodkärlen. – Resultaten är signifikanta, säger forskaren Lukasz Antoniewicz, läkare på medicinkliniken, Danderyds sjukhus.

52

#4/5 2017

Även e-cigaretter påverkar lungorna

I studien som genomförts på Danderyds Sjukhus i samarbete med Karolinska Institutet (KIDS) testades effekter av 10 puffar från en e-cigarett på unga friska försökspersoner.

– Vi observerade att e-cigarett inhalation har en omedelbar effekt på endoteliala progenitorceller (EPC) där antalet sådana stiger. EPC är en typ av celler som reparerar kärlskador. Vi tolkar resultaten som en akut effekt på kärlen där vi absolut inte kan utesluta en kärlskada, säger Lukasz Antoniewicz.

Det finns flera olika typer av e-cigaretter men samtliga består av ett batteri och en förångningskammare.

Vätskan (”e-liquid”) som upphettas innehåller glycerol och propylenglykol. Det finns runt 8 000 olika smaker, med eller utan nikotin, där dosen varierar mellan 6mg/ ml - 42mg/ml. I en vanlig cigarett finns mellan 10-15 mg nikotin.

– Tidigare studier har visat att inhalation av en ecigarett ger ökad luftvägsobstruktion, partikelkoncentration i lungorna och verkar även öka blodtryck och puls samt kärlstyvhet, berättar Lukas Antoniewicz.

I studier där man utsätter olika celler för e-cigarettånga har man observerat ökad celldöd. Och möss som utsätts för ånga har ökad inflammation och får trånga luftvägar.

E-cigaretter kan skada blodkärlen E-cigaretter kan skada blodkärl redan vid ett lågt antal bloss.

Det har en svensk forskargrupp sett.

-Det här området är väldigt outforskat. Mycket som gjorts hittills har varit djurstudier. Vi har tittat på hur människor reagerar på användningen av e-cigaretter, säger Magnus Lundbäck, läkare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. I den studien har forskarna undersökt kärlens elasticitet efter att försökspersonerna inhalerat e-cigarettsånga 30 gånger. Forskarna såg att

personernas blodkärl hade blivit mindre elastiska.

-En ökad styvhet i blodkärlen är en oberoende riskfaktor för att i framtiden drabbas av hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck. -Det verkar vara nikotinet som får blodkärlen att bli mindre elastiska. Forskarna tycker att resultaten väcker oro.

-Sannolikt är det så att e-cigaretter inte är så ofarliga som e-cigarettsindustrin vill framställa det som, säger Magnus Lundbäck.

Lukasz Antoniewicz, läkare, medicinkliniken, Danderyds sjukhus.

Foto: Carin Wesström.

Säljs av tobaksbolag

I dag säljs e-cigaretter både av specialiserade företag och av tobaksbolag, i dotterbolag med andra namn. E-cigaretten var ursprungligen tänkt som ett rökavvänjningsmedel men reklamen för ”vaping” riktas i hög grad mot en ung publik, som en väg in i ett nikotinberoende. I många länder är tobak belagt med reklamförbud, men detta förbud gäller inte e-cigaretter.

E-cigaretter inte lika farliga som tobak

Tidigare forskningsresultat har framställts i media som om e-cigaretter är lika farliga som tobak, men så är inte fallet.

– Det är viktigt med publicitet med tanke på att det finns lite forskning och en snabb växande marknad. Dock bör man komma ihåg att vanliga cigaretter är farligare än e-cigaretter. Men något händer i kärlen hos de som använder e-cigaretter, och det måste undersökas i noggrannare i framtida studier, avslutar Lukasz Antoniewicz.

Källa: Danderyds sjukhus Korta fakta • Glycerol är godkänt inom livsmedelsindustrin, en förtjockningstillsats och smakbärare. Däremot är det oklart vilka effekter långtidsinhalation har.

• Propylenglykol används till exempel i rökmaskiner på uteställen. Även här är det oklart vilka effekter en långtidsanvändning har på lungan.

• Vaping kommer från engelskans ord för ”inhalera ånga” • 2015 fanns 175 studier på e-cigaretter varav 32 på människor och 11 på djur. De flesta studier koncentrerade sig på analys av vätskan och ångan. En tredjedel av de genomförda studierna hade kopplingar till cigarett/e-cigarett industrin och påpekade ofta inga eller mycket små skadliga hälsoeffekter.

• Det finns inga långtidsstudier på effekten av e-cigarettbruk.

• Det är svårt att veta hur stor andel människor som ”vapar” men man uppskattar runt 13 miljoner användare av e-cigaretter globalt och andelen unga brukare ökar. 2011 fanns 1,5 % användare bland gymnasieelever i USA. 2015 hade andelen ökat till 16 %.

• I e-cigaretten finns potentiella cancerframkallande ämnen, som t ex nitrosaminer och polycykliska aromatiska väteförbindelser. Det finns även ämnen som kan ge inflammation, oxidativ stress och allergier. Det är dock fortfarande betydligt högre halt av dessa ämnen i en cigarett.

• I Sverige är e-cigaretter oreglerade.

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT

WARP 10

®

Sätt TURBO på kroppens självläkning

Sårskador, muskel/sen-skador, inflammationer, akne, svullnader, artros, ledvärk, benbrott, tennisarmbåge, slagskador, whiplash, diskbråck, rynkor är alla exempel på skador/tillstånd man kan behandla.

WARP10® är FDA-godkänd och CE-märkt.

LED ljusbehandlingsenhet, lätt att använda, framtagen av NASA, utformad till US Army. Instrumentet är avsett för behandling av smärta och har ett stort användningsområde. Accelererar kroppens läkning upp till 250 % bevisad i klinisk studie.

I Skandinavien används WARP 10® idag bland annat av: vårdcentral, sjuksköterskor, vildmarksguiderna vid Riksgränsen, elitidrottare, privatpersoner, sportklubbar, osteopater, naprapater, fysioterapeuter, sjukgymnaster, pensionärer, landslagsryttare/kuskar, tennisspelare, golfspelare, företagshälsovård, sjukvård, massörer, rehabkliniker med flera. Privatpersoner är största kundgruppen.

WARP 10® har nyaste tekniken, kliniska studier på dioderna, är kraftfull, smart design, lättanvänd och med kort behandlingstid. Av ledande forskare ansedd vara en av föregångarna och ledande inom LED Ljusbehandling i kvalitet och utveckling.

En högintensiv, handhållen, portabel, batteridriven

SEK 10 995:-

När WARP 10® introducerades av PharmaLight.se på Europeiska marknaden blev den snabbt en stor försäljningsframgång.

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

Together with us champions are made when no one is watching #4/5 2017

53

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÖNET SITTER I HJÄRNAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Annica Dahlströms bok om skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Debatten om boken har varit het, men vi hoppas att boken bidrar till en konstruktiv samhällsdebatt och att läsaren själv bildar en egen uppfattning om sitt liv som kvinna/man, som livet som människa!

I boken beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra personlig­ heter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Författaren vill framhäva kvinnors mentala egen­ skaper och de i dag föga uppskattade arbetsinsatser som föräldrar, fr.a. kvinnor, gör i familjen. Vetenskapliga resultat visar klart att, i princip är kvinnors och mäns hjärnor upp­ byggda enligt olika mallar, utmejslade under evolutionen för att i samarbete säkerställa artens överlevnad.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 270 kr exkl. porto)

Om författaren: Annica Dahlström är prof. emerita i histologi med neurobiologi. Hon har forskat och undervisat vid av­ delningen för Anatomi och Cellbiologi, Göteborgs Universitet mellan åren 1968–2008. Under sin tid vid Karolinska Institutet, har hon, tillsammans med en kollega, upptäckt och utfört den första kartläggningen av bansystem i hjärnan av nervceller med serotonin, noradrenalin och dopamin (1964–1965). Dahlström disputerade som 25­åring vid Karolinska Institutet på en avhandling som kartlade vad som sker inuti nerv­ celler vad gäller transporter och omsättning av noradrenalinlagrande organeller (små funktionellt viktiga partiklar). Under 1994­1997 var hon även prorektor vid Göteborgs Universitet.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Könet sitter i hjärnan” Av Annica Dahlström Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Placebo påverkar trots intellektuell funktionsnedsättning Personer med svåra medfödda kognitiva funktionsnedsättningar påverkas också av placeboeffekten, något man tidigare tvivlat på. Det visar forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology. Resultaten tyder på att man har underskattat omedvetna sociala signalers inverkan på förväntanseffekter.

Placeboeffekten innebär att tankens kraft kan påverka kroppens funktioner, till exempel när ett sockerpiller lindrar smärta om vi tror att det är en riktig värktablett. Men det kan också handla om hur förväntningar på riktiga läkemedel påverkar hur väl dessa läkemedel fungerar. Placeboforskare har fram tills nu föreställt sig att den här typen av förväntanseffekter kräver högre intellektuella funktioner i hjärnans främre delar, som förmåga till abstrakt tänkande och att kunna planera för framtiden. Men detta visar sig nu inte vara hela sanningen.

– Våra resultat utmanar den rådande bilden av hur förväntanseffekter uppstår och vi kan nu föreslå alternativa, mer intuitiva processer som möjlig grund till placebo. Till exempel att man påverkas av förväntningar hos personer i sin omgivning

som man läser av, säger Karin Jensen, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Analys av 24 läkemedelsstudier

Hon och forskarkollegorna vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School har analyserat 24 publicerade läkemedelsstudier där personer med genetiskt betingad utvecklingsstörning har ingått. Samtliga har haft en IQ under 70 och de diagnoser som ingick i studien var bland annat Downs syndrom, fragil x och Prader-Willi.

Hälften av studierna var så kallade open-label där alla deltagare fick verksamt läkemedel. Den andra typen var placebokontrollerade studier, där deltagarna inte visste om de fick placebo eller verksam medicin.

– Vi har enbart jämfört de som fick riktiga läkemedel och det visade sig vara stora skillnader i behandlingsresultat mellan de två grupperna – trots att patienterna hade fått exakt samma mediciner. Det enda som skilde grupperna åt var sannolikheten att få äkta läkemedel, säger Karin Jensen.

Karin Jensen. Foto: Bildmakarna

Omedvetna signaler ger förväntanseffekter

eller på annat sätt är delaktiga i behandlingen, förändrar neurobiologin och i förlängningen också läkemedelssvaret hos patienten. Det är inte bara fakta som förmedlas till patienten som kan ge förväntanseffekter, utan även omedvetna sociala signaler som når patienten.

– Den här delen av placeboeffekten har vi underskattat. Det betyder att de modeller vi har skapat av hur placebo fungerar måste göras om så att vi inte bara fokuserar på avancerade kognitiva funktioner såsom patientens förmåga att skapa abstrakta framtidsscenarier, säger Karin Jensen.

Slutsatsen är att outtalade förväntningar hos de som ger medicinen,

Källa: Karolinska institutet

Studien har delvis finansierats av National Institute of Health, USA. Berörda forskare har inga företagsintressen.

Publikation: ”Certainty of genuine treatment increases drug responses among intellectually disabled patients” Karin B. Jensen, Irving Kirsch, Moa Pontén, Annelie Rosén, Kathy Yang, Randy L. Gollub, Vincent des Portes, Ted J. Kaptchuk, Aurore Curie Neurology, 16 maj 2017, 88:1912-1918; publicerad online 19 april 2017. doi: 10.1212/WNL.0000000000003934

#4/5 2017

55

Färre kvinnor spricker eller klipps vid hemförlossning Betydligt färre kvinnor spricker eller behöver bli klippta i underlivet vid förlossning hemma jämfört med på sjukhus. Andelen som skadar ändtarmsmuskeln vid hemförlossning är så låg som 0,7 procent, visar forskning från Sahlgrenska akademin.

– Även om det handlar om en grupp med mindre riskfaktorer så är 0,7 procent väldigt lågt. Det var låg förekomst också av andra skador och väldigt få som behövde klippas i mellangården, konstaterar Malin Edqvist, disputerad forskare på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, och legitimerad barnmorska.

Totalt studerades 2992 hemförlossningar som skedde i Sverige, Norge, Danmark och Finland under åren 20082013. Förlossningarna var planerade att hållas hemma och medverkande barnmorska hade träffat kvinnan i förväg.

– Man säger ofta att de som föder i hemmet är en selekterad population, kvinnor som tar väldigt stort ansvar för sin födsel. Grundfrågan var om man kunde överföra erfarenheterna från hemförlossning till sjukhusfödslar, och det visade vara möjligt i större utsträckning än barnmorskorna trott, säger Malin Edqvist.

Barnmorska i ny roll

När hemförlossningens långsamma framfödande skulle tillämpas i sjukhusmiljö fick barnmorskorna lämna rollen som påhejare för att istället guida kvinnorna till att krysta spontant på egna impulser. Kvinnorna fick också själv välja ställning när barnen föddes fram, på två värkar istället för en.

– I kontrollgruppen hade man 78 procent med bristningsskador, jämfört med 70 procent i gruppen som tillämpade den här modellen. Med tanke på att den inte

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/51746

56

#4/5 2017

tycks ha några nackdelar, det skadar inte kvinnorna att göra så här, så är resultatet bra, säger Malin Edqvist.

Den så kallade MIMA-modellen (Midwives’ Management during the Second Stage of Labour) kommer nu att ingå i en bred utbildningssatsning i Stockholms läns landsting som syftar till att barnmorskor och läkare ska få ökade kunskaper inom prevention, diagnostik och suturering.

Skuld och skam

Malin Edqvist forskning sätter också ljuset på barnmorskors upplevelser när förlossningar slutar med svåra bristningsskador.

Djupintervjuer med tretton Malin Edqvist, disputerad barnmorskor visar på stora forskare på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, behov av bearbetning, i en och legitimerad barnmorska. trygg arbetsmiljö.

Foto: Ebba Edqvist.

– Det här visade sig vara ett mer komplext fenomen än jag hade trott. Jag trodde att barnmorskor skulle känna skuld gentemot kvinnan, men inte att de skulle uppleva situationen riktigt så jobbig, säger hon.

– Många gånger vågade de inte anförtro sig till kollegor. De kände skuld och skam för att det hade hänt, och att man var en dålig barnmorska. Ibland kände de att de hade gjort allt i sin makt, de såg inte vad som kunde gjorts annorlunda. Att hitta en förklaring till att skadan skett underlättade bearbetningen av det som hänt.

Källa: Sahlgrenska akademin

© Can Stock Photo Inc. / tana

Forskargruppen: Ekaterina Morgunova, Arttu Jolma, Jussi Taipale och Yimeng Yin, Institutionen för medicinsk biokemi och Nutrition, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

Stor kartläggning avslöjar hur epig I en ny studie i Science kartlägger forskare vid Karolinska Institutet hur genreglerande proteiner i mänskliga celler reagerar på särskilda biokemiska modifieringar i DNA-molekylen.

Forskarna visar att vissa av proteinerna har förmågan att aktivera regioner i genomet som normalt är inaktiva till följd av epigenetiska förändringar. Fynden bidrar till bättre förståelse för genreglering, embryonal utveckling och olika sjukdomsprocesser.

DNA-molekylen innehåller instruktioner i form av sekvenser uppbyggda av fyra nukleotidbaser, adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T), som kan betraktas Vilken variant av C som förekommer påverkar inte vilken typ av protein som bildas men kan däremot ha stor betydelse för när och var proteinerna produceras. som bokstäverna i det genetiska språket. Korta sekvenser av dessa bokstäver formar "DNA-ord" som avgör när och var proteiner i kroppen tillverkas.

58

#4/5 2017

I nästan alla celler i människokroppen är ordningsföljden av bokstäverna densamma. Olika gener aktiveras (uttrycks) dock i olika celltyper vilket ger cellerna specialiserade roller och möjlighet att fungera som till exempel hjärnceller eller muskelceller. Nyckeln till denna genreglering ligger hos specialiserade DNA-bindande proteiner – transkriptionsfaktorer – som binder till gensekvenser och aktiverar eller hämmar genuttrycket.

DNA-bokstaven C förekommer i två former, cytosin och metylcytosin, som kan ses som samma bokstav med eller utan accent (C och Ç). Metylering av DNA-baser är en typ av epigenetisk förändring, en biokemisk modifiering av genomet som inte ändrar bokstavsordningen i DNA-sekvensen. Vilken variant av C som förekommer påverkar inte vilken typ av protein som bildas men kan däremot ha stor betydelse för när och var proteinerna produceras. Tidigare forskning har visat att regioner i genomet där C är metylerat vanligen är inaktiva och att många transkriptionsfaktorer är oförmögna att binda till sådana sekvenser.

Genom att analysera hundratals olika transkriptionsfaktorer har forskare vid Karolinska Institutet nu funnit att vissa av dessa genreglerande proteiner faktiskt föredrar

genetiska förändringar i DNA tolkas metylerat Ç. Flera av dessa är viktiga för embryonal utveckling eller inblandade i utveckling av cancer i prostata och tjocktarm.

Knäcka den genetiska koden

– Resultaten antyder att det finns en typ av ”styrande” transkriptionsfaktorer som kan aktivera delar av genomet som normalt är inaktivt, och på så sätt möjliggöra bildandet av nya organ under embryonal utveckling eller igångsättning av skadliga förändringar i celler som leder till sjukdomar såsom cancer, säger professor Jussi Taipale vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet som lett forskningen.

Fynden banar väg för att knäcka den genetiska kod som styr uttrycket av gener och har stor betydelse för

förståelsen av embryonal utveckling och olika sjukdomsprocesser. Tillgången till sjukdomsrelaterad information om genomet ökar snabbt och exponentiellt.

– Studien visar hur modifiering av DNA-strukturen påverkar bindning av transkriptionsfaktorer, vilket ökar vår förståelse för hur gener regleras i celler och hjälper oss att tyda grammatiken i det genetiska språket, säger Jussi Taipale.

Studien finansierades av Center of Excellence in Cancer Genetics vid Finlands Akademi, ERA SynBio-projektet MirrorBio, Centrum för innovativ medicin (CIMED) vid Karolinska Institutet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Göran Gustafssons Stiftelse och Vetenskapsrådet.

Jussi Taipale, Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: Yimeng Yin, Ekaterina Morgunova, Arttu Jolma, Eevi Kaasinen, Biswajyoti Sahu, Syed Khund-Sayeed, Pratyush K. Das, Teemu Kivioja, Kashyap Dave, Fan Zhong, Kazuhiro R. Nitta, Minna Taipale, Alexander Popov, Paul A. Ginno, Silvia Domcke, Jian Yan, Dirk Schübeler, Charles Vinson & Jussi Taipale. “Impact of cytosine methylation on DNA binding specificities of human transcription factors”. Science, 5 maj 2017.

#4/5 2017

59

Foto: Håkan Hedin

Christer Janson, professor vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik. Foto: Privat

Vaccination allergi mot Nu är pollensäsongen igång på allvar. De senaste åren har pollenallergi, eller hösnuva som det också kallas, blivit allt vanligare. Uppemot var tredje ung vuxen uppger sig ha besvär. För de hårdast drabbade kan vaccination vara ett alternativ. På Akademiska sjukhuset genomgår cirka 100 personer allergivaccination årligen.

– Antalet allergivaccinationer har definitivt ökat de senaste åren. Vi startar vaccination mot björk och gräspollen på cirka 100 personer årligen. Ökningen beror på att man numera även kan göra vaccination genom tablettbehandling för allergen mot gräspollen och kvalster, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik. Även efterfrågan på allergivaccination mot geting har ökat vilket hänger samman med att det var väldigt mycket getingar förra sommaren. Christer Janson betonar dock att vaccination endast är ett alternativ för dem som trots

Nu är pollensäsongen igång på allvar. Uppemot var tredje ung vuxen uppger sig ha besvär.

För dem med svårare allergi kan vaccination vara ett alternativ.

n allt vanligare vid svår t geting och pollen medicinering med antihistaminer har stora kvar­stående besvär. När det gäller gräs och björk berörs uppskattningsvis mellan en och två procent av alla vuxna.

att ämnet histamin orsakar svullnad i slemhinnorna. De finns både i form av tabletter och ögondroppar.

– Den som inte får tillräcklig effekt av tabletter och ögondroppar kan komplettera beDen som inte får tillräcklig effekt av handlingen med kortisonsprej i näsan, tabletter och ögondroppar kan komplettera som också finns receptfritt. Dock kan behandlingen med kortisonsprej i näsan. astmatiker, som får förvärrade besvär av pollen, behöva receptbelagda läkemedel, En bidragande orsak till att allt fler drabbas av polframhåller Christer Janson. lenallergi, menar han är att pollenperioderna blivit längre vilket sannolikt är kopplat till ett varmare klimat.

För den som upplever besvär finns även annat att tänka på: – I Västra Götaland finns mätningar som visar att före­ komsten av allergi mot björk ökat från 16 till 24 procent mel- – Det kan vara idé att följa pollenprognoserna och undvika att öppna fönstren eller hänga ut tvätten när det finns mycket lan 1992 och 2010. Vi ser också motsvarande ökning när det pollen i luften. Man bör också avstå från mer ansträngandegäller allergi mot gräspollen, fortsätter Christer Janson. motionspass utomhus. Vid ansträngning andas man in mer Vid lindrigare allergibesvär finns flera receptfria läkeluft och därmed mer pollen, avrundar Christer Janson. medel, antihistaminer, som kan användas både förebyggande och som behandling av uppkomna besvär. AntihisKälla: Akademiska sjukhuset taminer motverkar att den allergiska reaktionen leder till #4/5 2017

61

MEDICINNOTISER

Stöd Lions Cancerforskningsfond

Cochrane till Sverige

Ökad kvalitet i sjukvård och forskning Den 16 maj 2017 sjösattes Cochrane Sverige i Lund.

Cochrane producerar systematiserade, trovärdiga och tillgängliga översikter om det aktuella kunskapsläget inom olika medicinska områden. Det gynnar sjukvården, forskarsamhället och allmänheten.

Cochrane är ett mycket omfattande och framgångsrikt globalt samarbete som sammanfattar den kliniska medicinen. Tillsammans arbetar 37 000 forskare, läkare, sjuksköterskor, annan vårdpersonal och patienter/allmänhet i över 130 länder med att varje år ta fram hundratals översikter, så kallade Cochrane reviews, av vetenskapliga publikationer och annan relevant medicinsk information. Det nya Cochrane Sweden Center är knutet till Region Skåne och Skånes universitetssjukhus i samarbete med Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Nordiska Cochrane Center i Köpenhamn.

Summerar bästa tillgängliga evidens

– Lanseringen av Cochrane Sverige är väldigt viktig, både för Sverige och globalt. Att producera och öka spridningen av den bästa tillgängliga informationen om hälso- och sjukvård är avgörande för kliniker och patienter överallt i världen, inklusive Sverige. Vi gör det genom att sammanställa översikter som summerar bästa tillgängliga evidens av forskning för beslutsunderlag till hälso- och sjukvården, säger Matteo Bruschettini, läkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus som nu ska leda det nya Cochrane Sweden.

Varje översikt får en ytterst noggrann genomgång, så kallad ”peer review” av ämnesexperter, statistiker och lekmän. Spridning och användning av Cochrane-rapporterna bidrar till evidensbaserat beslutsfattande inom hälso- och sjukvården i hela Sverige.

Kommer få stor betydelse för svensk hälso- och sjukvård

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Gåvotelefon: 072-215 36 00

www.lcff.se 62

#4/5 2017

– Cochrane-nätverket arbetar på en internationell arena för högkvalitativ och pålitlig information och kommer att få stor betydelse för svensk sjukvård. Vi stödjer Cochrane fullt ut från SUS och Region Skåne och ska verka för spridningen av Cochrane Reviews som ett komplement till andra kunskapsstöd, säger Ingemar Petersson, forskningschef vid Skånes universitetssjukvård och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Professor Peter Gøtzsche, direktör för det Nordiska Cochranecentret, menar att då Sverige har en av de högsta produktionerna av randomiserade kliniska prövningar i världen per miljon invånare, kommer etableringen i Sverige att ge Cochrane ett utmärkt tillfälle för vetenskaplig tillväxt.

– Och för att introducera studenter och en framtida generation av läkare till Cochrane-metodiken. Det kommer också vara lättare att stödja patienter och hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige för att förbättra sitt beslutsfattande utifrån de bästa tillgängliga bevisen, fortsätter Peter Gøtzsche. Även Cochranes VD Mark Wilson är mycket glad över att Sverige nu är en del av Cochranes nätverk – Vi ser fram emot att välkomna fler svenska medarbetare till vårt globala nätverk. Och vi tror att det nya centret i stor utsträckning kommer att utvidga omfattningen, räckvidden och effekten av Cochraneevidens för hälso- och sjukvårdsbeslut i hela Sverige.

Källa: Region Skåne

Dymista – i en egen klass ®

(flutikason/azelastin, ATC-kod R01AD58)

Pollenallergi?

Erbjud Dymista när dina patienter inte kan vänta på effekt!* ®

30 min

– Ger effekt inom 30 minuter.1 – Signifikant bättre effekt jämfört med nasal steroid.**, 2

Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/ sprayning, spraybehållare. Förpackningar: 120 doser (F), 3 x 120 doser (F). Produktresumén senast granskad 2015-10-19. För mer information och pris: www.fass.se Meda AB. Box 906, 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00 E-post info@medasverige.se www.medasverige.se

1795.174.mars 2017. Med.Acc. nr.4/5.

* I jämförelse med tid till effekt med nasala steroider.** I de kliniska studierna jämfördes Dymista med flutikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. 1. Meltzer et al. Allergy Asthma Proc. 2012;33(4):324–32. 2. Meltzer et al. Int Arch Allergy Immunol 2013;161;369–377.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 366 kr. Två år 546 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 38, 2017.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. För faktura tillkommer 16:- i avgift. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 546 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

DEBATT

Styrning av kostråd Människans hälsa och välbefinnande är i stor utsträckning beroende av våra arvsanlag, gener, och av styrningen av generna – epigenetiken. Den epigenetiska aktiviteten är i sin tur direkt beroende av vår omgivning. Den sannolikt viktigaste delen av omgivningen är vad vi sätter i oss, dvs. kosten.

Kostens betydelse för hälsan har under många år underskattats trots att den varit känd sedan långt före vårt århundrade.

Det var först in på nittonhundratalet som man åter fick upp ögonen för kostens betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar och då i första hand för hjärt-kärlsjukdomar.

Två publikationer under andra hälften av nittonhundratalet av den amerikanska forskaren Ancel Keys som redovisade ett påstått samband mellan kardiovaskulär sjuklighet och naturligt fet kost, fick ett stort genomslag i USA och Europa. På dessa studier, som senare visade sig vara till dels falska, baserade han påståendet att intag av mättat fett och kolesterol låg bakom utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar. Keys hade i sina studier bara redovisat de länder där fetthypotesen stämde och utelämnat dubbelt så många länder där den inte stämde.

Dessa rapporter tillsammans med flera andra studier finansierade av livsmedelsindustrin och låg sedan bakom de anmärkningsvärda kostrekommendationerna i “US Diatary Goals” från 1977 som startade kolesterolskräcken.

Rekommendationerna accepterades inte enbart i USA utan även i många andra länder som t.ex. Sverige. Ett stort antal vetenskapliga rapporter som gav evidens för att Keys slutsatser var felaktiga, negligerades helt.

Kommersiella intressen har under många år haft stort inflytande på vår hälsa såväl när det gäller användning av läkemedel som vad vi äter. Livsmedelsindustrin har haft ett intresse av en ökande andel mat baserad på billigt spannmål och vegetabiliska oljor. Läkemedelproblematiken har nyligen klart redovisats i Peter Götzshes två prisbelönta böcker “Deadly Medicines and Organised Crime” och “Deadly Psychiatry and Organised Denial”

Beträffande kosten har det varit svårare att påverka myndigheterna även om såväl WHO som AHA (American Heart Association) börjat varna allt starkare för att kolhydrater kan öka risken för kardiovaskulära sjukdomar.

Nyligen publicerade New York Times (sept. 2017) en artikel om hur sockerindustrin under 1960-talet och framåt genom stora ekonomiska bidrag lyckats förmå flera forskare att framhålla mättat fett i stället för kolhydrater som är den väsentliga boven bakom utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar. Artikeln var baserad på en redovisning i JAMA om att dagens dietära rekommendationer huvudsakligen formats av sockerindustrin.

Enligt NYT-artikeln har en industrigrupp benämnd “The Sugar Research Foundation”, numera “The Sugar Association” betalat tre Harvardforskare omkring 50.000 dollar för att publicera en översiktsartikel om socker, fett och hjärtsjukdomar. Artikeln som publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) undertrycker sambandet mellan kolhydrater och hjärtkärl hälsa men betonar den stora faran med mättat fett.

För omkring ett år sedan redovisades i New York Times att världens ojämförligt största producent av söta drycker, Coca-Cola, betalat flera miljoner dollar till forskare för att de i skrifter skulle tona ner betydelsen av söta drycker för utvecklingen av fetma.

Idag är märkligt nog varningar för mättat fett fortfarande hörnstenar i staters dietrekommendationer till befolkningen.

Låt oss hoppas att våra kostrekommendationer i Sverige framöver skall bli baserade på av industrin oberoende kvalitativ och evidensbaserad forskning.

Det mest påtagliga exemplet på detta var faktiskt vad Hippokrates uttryckte omkring 200 år före Kristus.

"Låt kosten vara din medicin och medicinen din kost"

TORE SCHERSTÉN Prof. em. ledamot av KVA. KARL E ARFORS Prof. i mikrocirkulation och inflammation.

KVA, Kungliga Vetenskapsakademien

LARS BERN Tekn Dr, ledamot av IVA.

IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

#4/5 2017

65

© Can Stock Photo / AndreyPopov

Primärvården har potential att min Ökad livslängd och en större andel äldre i Sverige och andra länder leder också till en ökad användning av läkemedel. En ny avhandling från Lunds universitet belyser för första gången på ett mer omfattande vis nyttan av att redan i primärvården jobba strukturerat med äldres läkemedelsintag.

äldre och samhället i stort. Tidigare undersökningar visar att så mycket som 30-40 procent av akutinläggningarna av äldre på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem och att majoriteten av dessa är möjliga att förebygga, säger Cecilia Lenander, apotekare vid Näsets läkargrupp i Höllviken/Skanör som nyligen disputerat vid Lunds universitet.

Trots olika initiativ för att minska felaktig och onödig förskrivning av läkemedel till äldre i Sverige ökar den sammanlagda förbrukningen bland personer som pas-

Majoriteten hade fler än tio läkemedel

30-40 procent av akutinläggningarna av äldre på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. serat 75 år. Ett sätt att förbättra situationen kan vara att i större utsträckning än idag komma igång med personliga läkemedelsgenomgångar och andra insatser redan i primärvård och öppenvård.

- Bättre ordning på medicineringen främjar både våra 66

#4/5 2017

I sin forskning har hon utvärderat två olika metoder med syftet att minimera onödig eller olämplig medicinering av äldre i primärvården: • Läkemedelsgenomgång där läkare och sjuksköterska tillsammans med apotekare går igenom den enskildes olika läkemedel. Utifrån en samlad bild kan förskrivning och intag därefter vid behov korrigeras.

• SÄKLÄK (Säker läkemedelsanvändning i primärvård) där verksamhetsledningen på vårdcentralen gör en egen värdering av sitt arbetssätt. Metoden är tvärprofessionell och innefattar även en extern granskning, feedback och överenskommelse om åtgärder.

nska äldres läkemedelsanvändning Forskningen kring läkemedelsgenomgångar bygger på data från cirka 1 700 läkemedelsgenomgångar i Skåne. Genomgångarna har gjorts i primärvården och framför allt på patienter på särskilt boende. Forskningen visar att åtta av tio hade minst två läkemedelsrelaterade problem. Studierna visar bland annat också att medelåldern var 87,5 år, att patienterna i snitt hade 11,3 läkemedel (variation mellan 1 och 35) och att 61 procent hade minst 10 läkemedel. Tack vare genomgångarna minskade i varierande grad användningen av potentiellt olämpliga läkemedel, neuroleptika samt parallell användning av flera psykofarmaka.

Efterlyser bättre samordning av vårdkedjan

I avhandlingen jämfördes också fem vårdcentraler på olika platser i landet som testat SÄKLÄK med fem andra som arbetade enligt ordinarie rutiner. Vid vårdcentralerna med SÄKLÄK noterades en minskning om i genomsnitt 22 procent i förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel jämfört med tidigare. I jämförelsegruppen konstaterades också en minskning. Den var

dock lägre och stannade vid 9 procent.

- Deltagarna i SÄKLÄK var mycket positiva till att arbeta tvärprofessionellt, men ansåg samtidigt att metoden var alltför tidskrävande. Som följd pågår nu en ny forskningsstudie där SÄKLÄK anpassats och förenklats, berättar Cecilia Lenander.

Frågan om olämplig och alltför hög medicinering bland äldre är inte ny, men problemet kvarstår. Hur kan det åtgärdas, anser du?

- Inaktuella läkemedelslistor är ett nationellt problem. Min personliga åsikt är att alla äldre som söker primärvård och har behov av en läkemedelsgenomgång ska få det. Mer samordning mellan olika delar av vårdkedjan behövs också.

Källa: Lunds Universitet Text: Björn Martinsson

Cecilia Lenander, apotekare vid Näsets läkargrupp i Höllviken/Skanör som nyligen disputerat vid Lunds universitet. Foto: Björn Martinsson

#4/5 2017

67

MEDICINNOTISER

Första undersökningen

17 månader senare

Spridning av det skadliga proteinet tau mätt i hjärnan hos alzheimerpatienter Bilderna visar tau-ansamlingar i hjärnan på en patient med tidig Alzheimers sjukdom. De varma färgerna markerar regioner där det förekommer en stor mängd tau, samt visar skillnaden i spridning mellan patientens första undersökning och efter 17 månader.

Vid PET-undersökningar för mätning av tau-ansamling i hjärnan har den radioaktiva substansen THK5317 använts.

Foto: Karolinska Institutet

Professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet.

Foto: Ulf Sirborn

I en ny studie som presenteras i Molecular Psychiatry har forskare vid Karolinska Institutet mätt hur ansamlingar av det patologiska proteinet tau sprids i hjärnan under förloppet av Alzheimers sjukdom. Resultaten visar att ansamlingen och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer och att stora mängder tau i hjärnan kan kopplas till ett sämre episodiskt minne.

Redan i ett mycket tidigt skede av Alzheimers sjukdom finns det ansamlingar av proteinet tau inne i hjärncellerna. Tau försämrar cellernas funktion med sämre minne som följd och är därför en attraktiv måltavla för vaccinforskare. Professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis och övrig forskargrupp använt den hjärnavbildande tekniken positronemissionstomografi (PET) för att mäta spridning av tau-ansamlingar. De har även mätt de amyloida placken som förekommer vid Alzheimers sjukdom och kartlagt hjärncellernas energiomsättning med PET. I den aktuella studien har forskarna bland annat undersökt hur dessa tre parametrar förändras under sjukdomsförloppet.

– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förstå-

elsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.

I studien ingick 16 patienter i olika stadier av Alzheimers sjukdom från Minnesmottagningen, Karolinska Sjukhuset Huddinge. Patienterna genomgick förutom neuropsykologiska tester av minnet även flera PET-undersökningar med 17 månaders mellanrum. Alla 16 i studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. Men när det gäller tau varierade det påtagligt mellan individerna och även med vilken hastighet tauansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.

– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tauansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne.

Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg.

Studien har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.

Källa: Karolinska Institutet Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms läns landsting (SLL) ALF-projektmedel, Strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stiftelsen För Gamla Tjänarinnor, Axel Linders Stiftelse, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, KI:s fonder, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Demensfonden, Wenner-Gren Stiftelserna, KTH – SLL forskningsanslag och EU:s forskningsprojekt INMiND.

Publikation: ”Longitudinal changes of tau PET imaging in relation to hypometabolism in prodromal and Alzheimer’s disease dementia”. K Chiotis, L Saint-Aubert, E Rodriguez-Vieitez, A Leuzy, O Almkvist, I Savitcheva, M Jonasson, M Lubberink, A Wall, G Antoni och A Nordberg. Molecular Psychiatry, online 16 maj 2017.

68

#4/5 2017

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

NY BOK: POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Ja tack! Jag beställer:

Plats för frimärke

Pottholzt nya funderingar...

Antal ex

115 kr styck, inkl. moms

Pottholzt funderingar...

Antal ex

50 kr styck, inkl. moms

Pottholzt andra funderingar... Antal ex

75 kr styck, inkl. moms

Vid beställning av alla 3 böckerna erhålles priset Tillkommer porto kostnad.

190 kr!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2016

© Can Stock Photo Inc. / Kobyakov

DEBATT

Trådlös teknik skadar folkhälsan International Agency for Research on Cancer (IARC) vid WHO utvärderade 2011 cancerrisker av radiofrekvent strålning från mobiltelefoner, trådlösa bordstelefoner och annan trådlös kommunikation. Slutsatsen blev att exponeringen är ’möjligen cancerframkallande’ grupp 2B för människa. Beslutet har emellertid inte medfört några praktiska hinder för teknikens expansion.

Nyligen avkunnades två domar i Italien där ekonomisk ersättning utdömdes till två personer som utvecklat tumör på hörselnerven (akustikusneurinom; 8:e hjärnnerven) efter långvarig användning av mobiltelefon. Dessa domslut är de första i världen där den juridiska slutsatsen blev att den radiofrekventa (RF) strålningen från mobiltelefon orsakar hjärntumör. Redan år 2012 fanns ett domslut i Italien att en nervtumör (neurinom) på den 5:e hjärnnerven lokaliserad på kinden orsakats av långvarigt bruk av mobiltelefon.

Att utså tveksamhet är en etablerad strategi för industrin med debatten om rökning och ohälsa som ett klassiskt exempel på greenwashing.

Sambandet mellan RF strålning och cancer utvärderades av International Agency for Research on Cancer (IARC), ett WHO organ, i maj 2011. Slutsatsen blev att RF strålning är möjligen cancerframkallande för människan (grupp 2B enligt deras definition).

70

#4/5 2017

Utan tvekan blev slutsatsen vid IARC en ovälkommen nyhet för telekomindustrin. Utvärderingen ledde till att industrin och dess allierade experter kraftigt kritiserade beslutet.

Att utså tveksamhet är en etablerad strategi för industrin med debatten om rökning och ohälsa som ett klassiskt exempel på greenwashing. Det är lätt att konstatera att strategin lyckats och IARCs klassificering av RF strålning till grupp 2B har i praktiken inte haft någon betydelse för att begränsa expansionen av den trådlösa tekniken, allmänhetens exponering för strålningen, eller att informera allmänheten.

En nyckelspelare i kampanjen för desinformation är International Commission on Non-Ionizing Radiation (ICNIRP), en privat organisation i Tyskland som utser sina egna medlemmar och som inte öppet deklarerar sina bidragsgivare. ICNIRP är uppenbart industrivänlig och har dessutom ett stort inflytande inom WHO. I praktiken styr ICNIRP WHOs agerande i dessa frågor. IARC däremot utesluter personer med intressekonflikter från sina expertgrupper.

ICNIRP rekommenderar mycket höga 'gränsvärden' för RF strålning vilket i praktiken ger grönt kort för olika typer av trådlös teknik som avger RF strålning. Detta möjliggörs genom att ICNIRP grundar sitt ’gränsvärde’ på enbart uppvärmning och bortser från alla resultat som inte beror på uppvärmning av vävnad. Det innebär att ICNIRP negligerar en mycket stor del av den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter inom området.

Vid WHO pågår arbetet med ett nytt kriteriedoku-

DEBATT

Tabell. Medlemmar inom WHO för nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa och deras medlemskap i ICNIRP och andra grupper Namn

WHO

ICNIRP

UK/AGNIR

SSM

Simon Mann

X

X

X

Maria Feychting

X

X

X

Gunnhild Oftedal

X

X

Eric van Rongen

X

X

X

Maria Rosaria Scarfi

X

X*

X

Denis Zmirou

X

SCENIHR

X*

X

*tidigare medlem WHO: World Health Organization ICNIRP: International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection AGNIR: Advisory Group on Non-Ionising Radiation, England SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten, Sverige SCENIHR: Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks, EU

ment om RF strålning och hälsa. http://www.who.int/ peh-emf/research/rf_ehc_page/en/"w.who.int/peh-emf/ research/rf_ehc_page/en/ Tyvärr är nästan samtliga personer som har det huvudsakliga ansvaret för monografin medlemmar av ICNIRP, se tabell ovan.

Medlemskap i ICNIRP är en uppenbar intressekonflikt som inte har åtgärdats av WHO, trots framförda krav.

WHO har inte heller signalerat att de avser ta hänsyn till denna konflikt. Man kan inte förvänta sig att dessa personer gör annan bedömning för WHO än för sitt moderorgan ICNIRP. I praktiken styr industrin via ICNIRP monografin så att vetenskapliga studier som visar på risker inte tas med eller bortförklaras som bristfälliga. Det har kommit krav på att dessa personer bör bytas ut, vilket är rimligt. https://olgasheean.com/wp-content/uploads/2017/02/WHO-settingthe-standard-for-a-wireless-world-of-harm.pdf Av tabellen framgår att enskilda individer kan göra utvärdering i flera kommittéer. Detta leder till Moment 22 – industrin och officiella organ kan referera till att samma slutsats finns i flera olika utvärderingar trots att det i själva verket kan vara samma personer som gör bedömningarna och knappast motsäger sig själva.

Etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet i Stockholm bedömde redan 2008 att medlemskap i ICNIRP kan utgöra en intressekonflikt och bör anges då en medlem av ICNIRP uttalar sig om hälsorisker av RF strålningen t ex från trådlösa telefoner, basstationer och annan trådlös kommunikation (Karolinska Institutet diarienummer 3753-2008-609). Detta beslut tycks ignoreras helt.

Den femte generationen, 5G, av trådlös teknik står för dörren. Denna utveckling går med expressfart utan att vi har någon debatt i media, bland beslutsfattare, politiker

eller allmänhet om konsekvenser för människa och miljö.

Teknikfixering och telekomindustrins vinstintresse är pådrivande utan att negativa hälsoeffekter beaktas.

Samtidigt har det vetenskapliga stödet för att RF strålning från mobiltelefoner och sladdlösa bordstelefoner orsakar hjärntumörer (gliom och tumör på hörselnerven) ökat betydligt sedan 2011 varför IARC nu bör klassificera RF strålning som cancerframkallande för människan (grupp 1).

De italienska domstolsbesluten grundas på samma bedömning. En ny utvärdering av IARC är därför nödvändig snarast. Vetenskapen finns om cancerrisken - det är dags för politiker och media att vakna upp och ta sitt ansvar. De tycks anse att det trådlösa samhällets hälsokonsekvenser är en icke-fråga så att allmänheten inte behöver upplysas om risker och att begränsning av exponeringen för strålning inte behövs.

Krävs det fler domstolsbeslut för ett uppvaknande?

LENNART HARDELL Öl, professor, onkologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro LENA HEDENDAHL Leg läkare, specialist i allmänmedicin Luleå MICHAEL CARLBERG Statistiker, onkologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro RAINER NYBERG Professor emeritus, PeD, Vasa Finland #4/5 2017

71

MEDICINNOTISER

Flera nya varianter av Levodopa-behandling har lanserats mot Parkinson sedan 2015. En är mikrotabletter som doseras med hjälp av en apparat som även har en larm- och minnesfunktion.

Mer individanpassad Levodopabehandling ökar livskvaliteten vid Parkinson Det mest effektiva läkemedlet mot symtom vid Parkinson, Levodopa, introducerades för 50 år sedan. Behandlingen blir alltmer individualiserad och sedan 2015 har tre nya varianter av läkemedlet haft världspremiär på Akademiska sjukhuset. Framstegen uppmärksammas med anledning av Internationella Parkinsondagen.

Dag Nyholm, neurolog och docent på Akademiska sjukhuset.

72

#4/5 2017

– För många patienter behövs en individuell anpassning av levodopa-dosen för bästa möjliga effekt. Ett alternativ är mikrotabletter som innehåller mindre mängd läkemedel än vanliga tabletter. Resultaten av en studie på de första patienterna som testat metoden är lovande. Patienterna är positiva och upplever att medicineringen underlättas, säger Marina Senek, legitimerad apotekare och doktorand på institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Mikrotabletterna doseras med hjälp av en apparat som matar ut tabletter och dessutom har en larm- och minnesfunktion som påminner patienten om när tabletterna ska tas eller om en dos missats. Dessutom kan patienten registrera sina symtom och få bättre översikt av effekten av behandlingen.

I år är det 200 år sedan James Parkinson beskrev den sjukdom som sedan fick hans namn. Levodopa introducerades för 50 år sedan och är det mest effektiva läkemedlet mot symtomen vid Parkinsons sjukdom. Flera nya varian-

ter av läkemedlet har utvecklats de senaste åren och nya sätt att underlätta medicineringen pågår.

I en studie undersöker man om mikrotabletterna tillsammans med sensorer, som mäter motorik, kan optimera behandlingen ytterligare. Patientstudien görs i samarbete mellan forskare vid Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Högskolan Dalarna.

På 90-talet lanserades pumpbehandling med Levodopa i Uppsala, en metod som förbättrat livskvaliteten hos patienter med avancerad sjukdom för vilka tablettbehandling inte längre räcker.

– Svårt Parkinsonsjuka kan behöva mycket tätare intervaller mellan dosintagen. För dessa kan pumpbehandling förbättra livskvaliteten avsevärt. En ny variant av denna behandling har nu testats på Akademiska sjukhuset med lovande resultat. Bland annat kan man minska dosen och använda en mindre pump, berättar Dag Nyholm, neurolog och docent på Akademiska sjukhuset.

Nyligen startades ytterligare en studie på Akademiska med en ny typ av Levodopa-behandling, vismut-subdopat.

Denna läkemedelsvariant innehåller en metall som fäster i tarmen efter intag och frisätter levodopa över lång tid under dagen för att ge jämn effekt.

Källa: Akademiska sjukhuset

MEDICINNOTISER

Chatbot hjälper aktiva pollenallergiker att träna smart Nu kommer Polli – en chatbot som skräddarsytts för att hjälpa pollenallergiker att optimera träningen. Med hjälp av data från Naturhistoriska riksmuseet scannar Polli dagliga pollenhalter och skickar personligt anpassade prognoser och träningstips – direkt i Facebook messenger.

Att känna barmark under fötterna efter vintern är för många ren fröjd.

Vårträningen piggar upp, har positiv effekt på andningen och stärker immunförsvaret, vilket också kan göra pollenallergin mindre kännbar.

Men för allergiker som drabbas av trötthet, rethosta och snuva är det lätt att träningsglädjen uteblir under pollensäsongen och istället resulterar i frustration och inställda pass.

Syftet med Polli, som tagits fram av Sanofi och allergimedicinen Allegra® är att främja en mer effektiv och skonsam träning för pollenallergiker. – Polli är den första träningstjänsten framtagen för de som har pollenallergi. I stor utsträckning

handlar pollenträning om att planera rätt för att få ut maximalt av träningen. Därför varnar Polli inte bara för höga pollenhalter utan ger också inspiration, och kommer med konstruktiva förslag för en mer skonsam träning med tanke på pollenallergin, säger Mattias Wieloch, medicinsk chef Basläkemedel på Sanofi Sverige.

En femtedel av Sveriges befolkning lider av pollenallergi och av dem utvecklar en tredjedel astmatiska besvär under pollensäsongen. Att som pollenallergiker exponeras för stora mängder pollen kan förvärra besvären. Därför tillhör pollenallergiska löpare, cyklister och andra som tränar utomhus en särskilt utsatt grupp.

– Jag möter mycket osäkerhet: ”när kan jag träna, hur påverkas jag och kan det rentav vara farligt?” Det är uppenbart att det finns för lite information om det här ämnet. Att få verktyg för att kunna leva ett normalt liv trots sin pollenallergi är vitalt, säger Överläkare Lars Gottberg, allergimottagningen Södersjukhuset, Stockholm.

Allergispecialisten Lars Gottbergs bästa tips för träning under pollensäsongen:

Träna på morgonen! Pollenhalterna är som lägst i början på dagen innan det blir varmare i luften. Drick ordentligt! Du kan få värre besvär av pollen om dina slemhinnor blir torra. Byt träningsform! Kör ett styrketräningspass istället för flåsig konditionsträning eftersom du drar in mindre luft i lungorna då.

Källa: Sanofi

Så fungerar Polli: En chatbot är en dataprogrammerad persona som samtalar med mottagaren. Chatboten Polli hämtar data från Naturhistoriska riksmuseet, som har mätstationer för pollen på tjugo orter runt om i landet. Polli är en god samtalspartner för allt som rör pollenträning. Polli nås direkt via sökfältet på Facebook och Facebook Messenger. Mer information finns på www.polli.se.

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#4/5 2017

73

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Christan Sörlie Ekström & Annica Dahlström.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

© Can Stock Photo / ia_64

MEDICINNOTISER

Ny försvarsmekanism mot bakterier upptäckt Hudforskare vid Lunds universitet tror sig ha knäckt gåtan om varför vi på ett snabbt sätt lyckas hindra en infektion från att okontrollerat sprida sig i kroppen i samband med sårskador.

En kunskap som de tror kan få klinisk betydelse för att utveckla nya sätt att motverka bakterier.

– Vi kanske inte behöver döda dem med antibiotika utan bara samla ihop dem så att kroppen bättre kan ta hand om infektionen, berättar Jitka Petrlova, försteförfattare till artikeln, och Artur Schmidtchen, forskargruppsledare.

Studien har genomförts i nära samarbete med kollegor, både i Lund, Köpenhamn och i Singapore och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Det forskarna upptäckt är att fragment av trombin, som är ett vanligt blodprotein och finns i sår, kan aggregera

Artikelförfattarna vid avd dermatologi, Lunds universitet: (fr v) Finja Hansen, Mariena van der Plas, Artur Schmidtchen och Jitka Petrlova (försteförfattare till artikeln). Bild: Manoj Puthia.

både bakterier och deras gifter, något de inte såg i vanlig blodplasma. Aggregationen sker snabbt i sårvätskan och leder till att bakterier och endotoxiner inte bara samlas ihop utan också kan ”ätas upp” av kroppens inflammatoriska celler.

– På så sätt undviker kroppen en spridning av infektionen. Vi tror att detta är en grundläggande mekanism för att ta hand om både bakterier och deras gifter under sårläkningen, säger Jitka Petrlova och fortsätter; – Fynden kopplar aggregation till vårt primära skydd mot infektioner. Det är känt att olika aggregerande proteiner kan bilda så kallade amyloidinlagringar i både hud och inre organ som hjärna. En mekanism som ursprungligen är tänkt att skydda oss, kan således ibland bli felaktigt aktiverad, och ge upphov till degenerativa sjukdomar.

Evolutionärt viktig för vår överlevnad

Artur Schmidtchen, professor i dermatologi/venerologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, som forskat inom området medfödd immunitet i över 20 år är glad över resultaten i studien.

– Det har alltid fascinerat mig hur naturen på ett effektivt sätt har byggt upp olika skyddsmekanismer, där sårläkning är en rik källa till nya upptäckter. Förmågan att effektivt kunna läka sår är evolutionärt viktig för vår överlevnad. Jämfört med antibiotika har medfödd immunitet funnits i miljontals år – och jag tror att vi skall fundera över tillämpningar av dessa koncept i en tid av tilltagande antibiotikaresistens.

Källa: Lunds Universitet

Publikation: Aggregation of thrombin-derived C-terminal fragments as a previously undisclosed host defense mechanism PNAS online 5 maj, 2017, doi: 10.1073/pnas.1619609114 http://www.pnas.org/content/early/2017/05/03/1619609114.full

#4/5 2017

75

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 81

76

#4/5 2017

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

BOKTÄVLING

Från hjärtat Inspiration Hälsa Träning Förändring Vi har alla en del i att förändra världen till en mer positiv, ljus och kärleksfull plats. Alla bär på ett ansvar, samtidigt som det går att göra så mycket i det lilla. Ingen förändrar världen över en natt, men vi kan ta små steg och bit för bit nå målet.

Med den här boken vill Agneta Sjödin inspirera oss till att leva från hjärtat. I mötet med oss själva och i mötet med andra. Vi får ta del av Agnetas berättelser om fantastiska människor hon har stött på under sina resor världen över, och läsa om hur de har påverkat henne. Vi får också lära oss om hur vi kan gå utanför våra bekvämlighetszoner och våga bryta mönster samt hur vi uppnår

balans i relation till andra människor.

För den som vill ta hand om och bygga upp både kropp och själ finns även olika övningar som kan få oss att komma igång.

Agneta Sjödin har tidigare skrivit ett flertal romaner. 2015 gav hon ut boken Av egen kraft, en personlig bok om balans i livet och att lära känna och älska sig själv. Från hjärtat är en fortsättning på den. Här skriver Agneta Sjödin om hur man sträcker sig utanför sig själv och påverkar sin omgivning. Läsaren får bland annat ta del av Agneta Sjödins möten med människor världen över och hon ger råd om hur man kan förhålla sig i möten med nya människor. En personlig och ärlig bok för läsare intresserade av välmående - både i kropp och själ.

Om Författaren: Agneta Sjödin är sedan många år tillbaka en välkänd tv-profil och författare till ett flertal populära skönlitterära böcker. Det här är hennes andra bok inom området hälsa och livsstil.

Bilderna i boken från Agnetas resor i världen är tagna av Andreas Lundberg.

Förlag: Bokförlaget Semic Du kan vinna boken ”Från hjärtat” om du tävlar via kupongen nedan - Lycka till!

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Agneta Sjödins bok: ”Från hjärtat”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta!

Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 20 juni!

FRÅGA: VAD HETER HENNES FÖRSTA BOK INOM OMRÅDET HÄLSA OCH LIVSSTIL? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#4/5 2017

77

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Ett urval av recensioner: ”När en känd läkare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet. Den här boken har dock ett annorlunda upplägg. Glädjen och lyckan över livet och kärleken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen.”

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokvinnare nr 3 Vinnarna av Bengt W Johanssons bok: ”Gudaspis För Hjärtat” Birgitta Ekenstierna Nässjö Gunilla Colldahl-Jäderström Västra Frölunda Gunilla Hägg Uppsala FRÅGAN LÖD: VILKEN LÖKSORT SKREV BENGT W JOHANSSON OM I NR 2 2017?

RÄTT SVAR VAR: VITLÖK

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 81!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #4/5 2017

79

Bokklubben POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

115:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

80

#4/5 2017

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

NY!

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

100:RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­ HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist med mer…

Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters män­niskor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest be­fängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:KÖNET SITTER I HJÄRNAN Annika Dahlström Här beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden.

Ord. pris 270:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bom­hus utanför Gävle som trots mot­stånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuk­sköterska.

Ord. pris 150:-

50:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar.

Ord. pris 198:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

140:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

50:65:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

100:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Outsidern: min fars kamp...

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Frisk utan mediciner

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st KOL – Våga skaffa ett bättre liv

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Magnys

Nylander – Riktigt närings­intag…

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Könet sitter i hjärnan

st Om bakterier...

st Kallet, döden kärleken

st För våra barns bästa

st Magens språk

st Hänt i skvättet

st Den fulländade människan

Jag vill prenumerera 1 år för 366 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 546 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #4/5 2017

81

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …HÄLSA I FAROZONEN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

82

#4/5 2017

Välj LIXIANA® (edoxaban) – En dos per dag BÄTTRE BLÖDNINGSPROFIL Signifikant riskreducering av allvarliga blödningar vs. välbehandlade warfarinpatienter1a

BEVISAD EFFEKT Non-inferior jämfört med välbehandlade warfarinpatienter vid profylax av stroke/SEE1

ENKEL OCH SMIDIG DOSERING En tablett, en gång per dag, med eller utan mat2

STÖRSTA NOAK NVAF STUDIEN HITTILLS* 21 105 patienter ingick i ENGAGE AF-TIMI 481

TLV belyser att LIXIANA® har en effekt och säkerhetsprofil jämförbar med övriga NOAK3

Referenser: 1. Giugliano RP, Ruff CT, Braunwald E et al. NEJM Edoxaban versus Warfari n in Patients with Atrial Fibrillation 2013;369(22):2093–2104.

2. LIXIANA®, Summary of Product Characteristics, Aug 2016.

3. www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/generell-subvention/Lixiana-ingar-i-hogkostnadsskyddet/ NOAC = non-Vitamin K antagonist oral anticoagulant; NVAF = nonvalvular atrial fibrillation; SEE = systemic embolic events; * TO DATE = May 2016 a In NVAF, the primary safety endpoint of ENGAGE AF-TIMI 48 was the incidence of adjudicated major bleeding vs. well-managed warfarin. Bleeding endpoints were defined based on criteria from the International Society on Thrombosis and Haemostasis.

Product under license of Daiichi Sankyo Europe GmbH Copyright © 2016 MSD (Sweden) AB. All rights reserved.

MSD 08-578 135 00, msd.se

▼ Läkemedlet är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning.

INDIKATIONER: Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer, såsom kronisk hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA). Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), samt profylax av recidiverande DVT och LE hos vuxna. KONTRAINDIKATIONER: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne • Kliniskt signifikant, aktiv blödning. • Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk. • Organskada eller tillstånd som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyligen inträffade ulcerationer i mag-tarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyligen inträffade hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen inträffad intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. • Okontrollerad svår hypertoni • Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, rivaroxaban, apixaban etc.), förutom vid byte av oral antikoagulationsbehandling under speciella omständigheter eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen.

GRAVIDITET OCH AMNING: Säkerhet och effekt för edoxaban har inte fastställts hos gravida eller ammande kvinnor.

Lixiana är kontraindicerat under graviditet och amning.

Vid förskrivning och för aktuell information, förpackningar och priser se fass.se

CARD-1199024-0000, OCT 2016

LIXIANA® (edoxaban) filmdragerade tabletter 15 mg, 30 mg, 60 mg. Övriga antitrombotiska medel. Rx, F, SPC 08/2016.

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

TA NÄSTA STEG MED REPATHA

®

Repatha® subventioneras som tilläggsbehandling för patienter i sekundärprevention efter hjärtinfarkt som har ett kvarstående LDL-kolesterol ≥4 mmol/l trots maximal tolererbar behandling med statin och ezetimib. Repatha® subventioneras också som tilläggsbehandling för patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Se www.fass.se Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha® är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontraindicerade. *Maximal tolererbar dos statin + ezetimib

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha® är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar.

Effekten av Repatha® på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen feb 2017, se www.fass.se

Box 706, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

SWE-P-145-0317-046919

Repatha® (evolocumab) Rx, (F), ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk.