Min Medicin 2016 #2

2016

#2

ÅRGÅNG 4

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Risker med titan i kroppen

Sjukdom i sköldkörteln GÄSTLEDARE: KATARINA JOHANSSON

”INFÖR CANCERCERTIFIERADE VÅRDCENTRALER”

Förändrade levnadsvanor har sänkt kolesterolnivåer och minskat hjärtdöd

Våra fantastiska hjärnor, och hur däggdjurmödrar beter sig lika på många plan

Anknytning skyddar hjärnan mot stress

Amningens betydelse för utvecklingen av barnet

Torra slemhinnor?

Närmare två miljoner svenskar, fler kvinnor än män, beräknas uppleva en känsla av torrhet i sina slemhinnor. Det är alldeles för många om du frågar oss.

Membrasin® innehåller SBA 24®, ett unikt extrakt av havtornsolja som innehåller flera olika fettsyror samt vitamin A i form av karotenoider. Vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

Slemhinnorna har en smörjande och fuktgivande funktion i exempelvis ögon, mun och underliv vilket har stor betydelse för livskvalitet och välbefinnande.

Med hjälp av Membrasin® ger du dig själv en möjlighet att tillföra dina slemhinnor välgörande fukt som skyddar dem från uttorkning.

Vi hoppas därför att fler ska upptäcka Membrasin® som redan idag är Sveriges mest köpta kosttillskott innehållande olja från havtornsbär*.

GfK Medic Scope 2015

*

Finns som flytande och i kapslar.

Konsumentkontakt 0515 - 77 78 79.

Finns att köpa i hälsofackhandeln samt på apotek.

Innehåll #2 2016 Redaktion: Tel. 0652­151 10 E­post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070­679 01 65 E­post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på inter­ net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefi ne Nilsson Tel 0652­151 10, Mobil: 073­707 13 96 josefi ne@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: E­post: info@ tmmedia.se Tel: 0652­151 10 Tryckeri: V­Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.17, 2016 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652­9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / Molka

48 Psoriasissjuka har svårt att inleda relationer 5

”Inför cancercertifierade vårdcentraler” 8 Brist på kunskap om stroke­ patienters sista tid i livet 14 Dags att införa tidigare diagnos och behandling av typ 1­diabetes 15 Nya rön om sambandet mellan nikotin och typ 2­diabetes 16 Bättre handläggning vid hjärt­ infarkt tack vare ny metod 20 Tidig barnomsorg, evo­ lutionen och psykisk hälsa 23 Många skolbarn med matallergier undviker baslivsmedel i onödan 43 Föräldrar vet lite om sina barns drogvanor 44 Studie visar att intag av ADAPT gav idrottare snabbare återhämtning 46 Bokrecension: Frisk utan mediciner!

50 Svavel viktig i vår kost 54 Tidig HPV­vaccination ger bäst skydd 56 Sköldkörtelsjukdom 58 Patienter med astma som ordineras byta inhalator före­ drar Novopulmon Novolizer 60 Kan Jang lindrar förkylnings­ symtom snabbare än Bromhexin 62 Ny bok: Det passionerade sändebudet 64 Bokklubben Medicinnotiser sid 10, 18, 24 och 53

6 Förändrade levnadsvanor har sänkt kolesterolnivåer och minskat hjärtdöd

12 Hur påverkas kroppen av titan?

36 Våra fantastiska hjärnor, och hur däggdjurmödrar beter sig lika på många plan

26 Anknytning skyddar hjärnan mot stress #2 2016

3

Vilken betydelse har föräldrarna, och framför allt mamman, för det lilla barnets utveckling? Är institutioner det bästa för barnet? Hur kan vi skydda våra barn mot stress under ungdomen och i vuxenlivet?

Niels Arböl, lektor i biologi, skriver i detta nummer med rubriken: Anknytning skyddar hjärnan mot stress och amningens betydelse för utvecklingen av barnet. Anknytning förklarar han, är en medfödd egenskap som sätter barnet i stånd att söka skydd och omsorg hos en eller flera vårdgivare, det vill säga speciella personer som ger barnet en känsla av säkerhet vilket barnet själv inte kan skapa. Detta har bekräftats av alla ledande forskare på området barns sociala utveckling, som John Bowlby, Daniel Stern och Allan Schore. De betonar om barnets behov av att binda sig till en omsorgsperson som skyddar och stöder dem och som stimulerar deras utveckling.

Gästledaren Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer föreslår att cancercertifierade vårdcentraler ska införas. Det innebär att just dessa vårdcentraler ska ha kvalitetsstämpel för kronisk cancer.

Psoriasis leder till svåra sociala konsekvenser. Nästan 40 000 svenskar med psoriasis har haft svårt att inleda en relation med en partner, enbart eftersom de lider av sjukdomen. Samtidigt visar en ny Novus-undersökning att nästan nio av tio svenskar anser att just närhet med andra människor är helt avgörande för deras livskvalitet, och en stor majoritet anser att samhället bör prioritera vård av sjukdomar som leder till sociala hinder. För att uppmärksamma de sociala konsekvenserna av denna folksjukdom tog läkemedelsföretaget Novartis tillsammans med UNG med Psoriasis initiativ till fotoutställningen ”Kom nära” som nyligen visades i Stockholm. Bland modellerna fanns flera svenska kända profiler som berättade om sina erfarenheter kring sjukdomen.

beter sig lika på många plan. Vi människor är ett högt intelligent däggdjur, vi är inte alls någon exklusiv gud­ omlig skapelse som har rätt att utforska och exploatera andra delar av skapelsen; till och med religiösa grupper börjar inse detta faktum. Ändå, den politiska inställningen att människan är något speciellt, åtskilt från andra livsformer på jorden, finns fortfarande kvar i några sammanhang. ”Människan är inget djur” kan man ofta höra folk säga. Läs om hennes observationer av möss och katter.

Kolesterolnivån – den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt – har under de senaste 20 åren sjunkit hos befolkningen i Väster- och Norrbotten.

Eftersom läkemedel endast kan förklara mindre än en tredjedel av sänkningen beror den minskade risken för hjärtkärlsjukdom till största del på förändrade levnadsvanor. Det visar en undersökning inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige. Undersökningen genomfördes vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014.

Kan sångerskan Josefin Nilssons plötsliga död ha orsakats av titan? Så dramatiska följder är sannolikt ovanliga.

Dock kan titan orsaka blodpropp, värk, hudutslag och allergier. Ann-Marie Lidmark och Vera Stejskal skriver om riskerna med titan.

Mer i detta nummer: Brist på Svavel och därmed på vitamin D3-sulfat. Sköldkörtelsjukdom. Rökare har ökad risk för typ 2-diabetes. Om Stroke m.m.

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: Det passionerade sändebudet av Lars Olof Kallings.

Nu är det vår!

Medicinsk access nr 7 2015 SUSANNA LINDVALL ordförande för Parkinson­förbundets Forskningsfond/ Parkinsonfonden och vice ordförande för EPDA (European Parkinson’s Disease Association)

”Allt för att undvika att kostnaderna för dessa undersökningar och läkemedel drabbar klinikens egen budget. Det är dags att ta ett helhetsgrepp sett ur ett sammantaget samhällsperspektiv.”

4

#2 2016

Medicinsk access nr 8/9 2015 LISE LIDBÄCK Förbundsordförande Neuroförbundet

”Neuroförbundets medlemmar uppger att de är oroliga för att förlora sitt arbete på grund av sin diagnos.”

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumera­ tion” samt ange fullständig post­ adress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tid­ ningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan läg­ ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar­ tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Annica Dahlström, professor emerita, bidrar med artikeln: Våra fantastiska hjärnor, och hur däggdjurmödrar

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms.

En ettårig utlands­ prenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Medicinsk access nr 1 2016 INGER ROS Ordförande Riksför­ bundet HjärtLung

”Behandla varje patient som en individ – inte som en sjukdom - och utgå ifrån var den enskilde befinner sig i livet, ge stöd till egenvård inte bara utifrån behov utan också vad som är realistiskt för den enskilde.”

Tidningens t.f.

Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

”Inför cancercertifierade vårdcentraler” Allt fler får cancer, och allt fler patienter och närstående engagerar sig i frågor kring sjukdomen.

När vi nyligen utsåg Gunilla Gunnarsson, nationell cancersamordnare hos Sveriges Kommuner och Landsting, till Årets Cancernätverkare konstaterade hon:

”Under arbetet med den nationella cancerstrategin ingick patientorganisationerna och idag finns patient- och närståenderåd i varje RCC (Regional Cancercentrum). Nationellt har vi avstämning med patientföreträdare och vi har alltid med representant i framtagandet av vårdprogram och standardiserade vårdförlopp etc. Jag tror att det är A och O för att vi ska lyckas förbättra logistiken i vården. Det är inte alltid att patientföreningen vill samma sak eller tycker lika som vi och därför är det extra roligt att få denna utmärkelse”.

Nätverket mot cancer växer och består i dag av elva nationella och tre lokala organisationer, totalt representerar vi 27 000 patienter och närstående.

Och vi behövs för att kunna påverka! Många av oss cancerdrabbade kommer att överleva. Vilket liv väntar oss då?

Den fråga vi nu jobbar extra med är primärvårdens resurser för att hantera cancersjukdom.

Fortfarande är cancer starkt förknippat med död, men faktum är att 60 procent överlever sin cancersjukdom. Statistiken för överlevnad har haft en fantastisk utveckling och många lever idag med vad vi kallar kronisk cancer.

Livet kan se olika ut

Alla botas inte från cancer, men effektiva läkemedel gör det möjligt att leva vidare. En del går tillbaka till jobbet, andra går ner på deltid, någon är hemma. En är 38 år, en annan 82 år. Livet kan se olika ut men gemensamt för dem som har cancer som en kronisk sjukdom är att man ibland kan behöva uppsöka vården. Biverkningar kan dyka upp flera år senare, ett nedsatt immunförsvar ger infektioner, en ny smärta kan behöva utredas.

Primärvården, dit man är hänvisad, har ingen bered-

skap för detta. Och det kan vi förstå, det är orimligt att en läkare i allmänmedicin även ska ha specialistkunskap om mer än 200 olika cancersjukdomar. Men det gör också att det kanske inte upptäcks att de symptom en patient har beror på den underhållsbehandling för cancer som personen står på, eller att ett annat symptom är en sen biverkan av tidigare behandling. Eller att underhållsmedicinen ger besvär.

Bli sittande på en sjukhusakut

Det är inte heller lämpligt att personer med kronisk cancer hamnar i ett väntrum bredvid hostande influensaoch infektionssjuka eftersom de allra flesta med kronisk Vårt förslag är att cancercertifierade vårdcentraler införs. Det innebär att just denna vårdcentral har en kvalitetsstämpel för kronisk cancer. cancer är infektionskänsliga på grund av nedsatt immunförsvar. Lika illa är det att bli sittande på en sjukhusakut i timslånga köer bara för att få veta att de inget kan göra eftersom besvären inte är just akuta.

Vårt förslag är att cancercertifierade vårdcentraler införs. Det innebär att just denna vårdcentral har en kvalitetsstämpel för kronisk cancer. Där finns kompetens och kapacitet för kronisk cancer, specialistutbildad personal som är kunnig på underhållsbehandlad cancer och vet vad som är bäst för den enskilde patienten. Kanske behövs ett sjukhusbesök, kanske kan vårdcentralen hantera ett problem som uppstått.

Det viktiga är att patienten får ett snabbt och professionellt medicinskt omhändertagande.

KATARINA JOHANSSON Ordförande Nätverket mot cancer #2 2016

5

© Can Stock Photo Inc. / Farina5000

Förändrade levnad kolesterolnivåer och Om studien: Studien gjordes inom ramen för MONICA­studien i norra Sverige och baserades på ett slumpmässigt urval där 8 895 män och kvinnor i åldrarna 25 till 74 år undersökts avseende risk­ faktorer för hjärt­ infarkt och stroke.

Undersökningen genomfördes vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014.

6

#2 2016

Kolesterolnivån – den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt – har under de senaste 20 åren sjunkit hos befolkningen i Väster- och Norrbotten. Eftersom läkemedel endast kan förklara mindre än en tredjedel av sänkningen beror den minskade risken för hjärtkärlsjukdom till största del på förändrade levnadsvanor. Detta enligt en studie publicerad i European Heart Journal.

Forskare vid Umeå universitet och Sunderby sjukhus i Luleå har funnit en generell sänkning av kolesterolnivån, som var mer uttalad hos äldre personer, lågutbildade kvinnor samt personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom.

– Den viktigaste orsaken till förbättringen med lägre kolesterolnivåer som vi fann hos befolkningen i Norr- och Västerbotten är sannolikt förändrade levnadsvanor, som minskat intaget av fett och ökat intaget av fiber från frukt, grönsaker och spannmål, säger Mats Eliasson, professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin samt överläkare Sunderby Sjukhus i Luleå.

Studien, som publicerats i tidskriften European Heart Journal, visar att befolkningens genomsnittliga nivå av

kolesterol i blodet sjönk från 6,2 till 5,5 mmol/l mellan 1994 och 2014. Minskningen är mer uttalad hos äldre än hos yngre personer, men lika stor hos män som hos kvinnor.

Den grupp som hade störst sänkning var personer med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, som behandlats för högt blodtryck, diabetes och tidigare hjärtinfarkt eller stroke.

Vid studiens start 1994 hade personer med hög risk att insjukna i hjärtinfarkt minst lika högt kolesterol som friska personer. 2014 var nivåerna hos dessa högriskindivider avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Högre kolesterolnivåer hos personer med fetma samt hos lågut-

Marie Eriksson.

Foto: Mattias Pettersson.

Mats Eliasson.

Foto: Sunderby Sjukhus.

dsvanor har sänkt ch minskat hjärtdöd bildade kvinnor noterades vid studiens start, men hade helt försvunnit tjugo år senare.

Resultaten visar att en viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt kan förklaras av lägre kolesterol i befolkningen. Läkemedel som sänker kolesterol, oftast så kallade statiner, förskrivs allt oftare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas bidra till en tredjedel av de minskade nivåerna av kolesterol.

– Att lågutbildade och högutbildade kvinnor nu har lika låga kolesterolnivåer eller att personer med fetma har lika bra nivåer som normalviktiga styrker att hälsoupplysning och vård nu ges på lika villkor, säger Marie Eriksson, docent och statistiker vid Umeå Universitet och medförfattare av studien.

– Vi ser att förbättringen är mest markant bland de som har mest att vinna, vilket talar för att arbetet med primär- och sekundär prevention på vårdcentraler och

hjärtkliniker varit framgångsrikt. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, både genom fortsatt uppmuntran till förbättrade levnadsvanor och med läkemedel. De ständigt sjunkande kolesterolnivåerna talar för en fortsatt minskning av hjärtkärlsjukdomarna.

Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, både genom fortsatt upp­ muntran till förbättrade levnadsvanor och med läkemedel. Även om risken för hjärtkärlsjukdom avtagit kraftigt de senaste 10-20 åren så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, framförallt vad gäller hjärtinfarkt.

Höga kolesterolnivåer är den viktigaste sjukdomsorsaken följt av rökning och högt blodtryck.

Källa: Umeå Universitet

Publikation: European Heart Journal, artikel: Greater decreases in cholesterol levels among individuals with high cardiovascular risk than among the general population: the northern Sweden MONICA study 1994 to 2014. Författare: Marie Eriksson, Ann­Sofi Forslund, Jan­Håkan Jansson, Stefan Söderberg, Maria Wennberg och Mats Eliasson. DOI: 10.1093/eurheartj/ehw052

#2 2016

7

© Can Stock Photo Inc. / nicholashan

Brist på kunskap om strokepatienters sista tid i livet Studien, som är en del av en doktors­ avhandling, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One. Förfat­ tare är doktorand Heléne Eriksson, professor Kata­ rina Hjelm, docent Anna Milberg och docent Maria Friedrichsen, alla vid Linköpings universitet.

Vårdgivare visar bristande kännedom om hur strokepatienter har det veckan innan de dör, exempelvis har personal svårt att uppge om patienterna hade någon med sig vid dödsögonblicket eller om de upplevde smärta. Vården för strokepatienter riskerar därför att bli sämre jämfört med patienter som avlider i cancer.

illamående, förvirring, oro och dyspné (andnöd) sin sista vecka i livet, däremot lider de oftare av rosslig andning.

Att strokepatienterna verkar lida av färre symptom jämfört med cancerpatienter, behöver dock inte överensstämma med verkligheten, utan kan vara ett resultat av personalens brist på insikt om hur patienten hade det.

Pratas inte om döden

Nära 20 procent av de som drabbas av stroke dör inom en månad och 40 procent dör inom ett år. Med döden så närvarande är den vård patienterna får i livets slutskede oerhört betydelsefull. Men den allmänna palliativa vården för strokepatienter har brister, visar ny forskning från Linköpings universitet.

– Det verkar finnas en okunskap hos de som vårdar strokepatienter om hur patienterna har det veckan innan de dör. Man vet exempelvis inte om personen dör ensam eller om hen har ont. Detta är anmärkningsvärt och vi ser inte samma tendenser i cancervården, säger Heléne Eriksson, sjuksköterska sedan 25 år tillbaka och numera doktorand.

Fyra forskare från Linköpings universitet har jämfört den palliativa vården för strokepatienter med den för cancerpatienter. Jämförelsen gjordes med hjälp av det svenska palliativregistret dit vårdgivare rapporterar vid ett dödsfall.

Vad forskarna reagerade på var de påfallande skillnaderna om vad vårdgivarna vet om patienterna deras sista vecka i livet. Vårdgivare av strokepatienter känner i mycket lägre grad till hur deras patienter har det innan de dör.

Registerdata visar också att strokepatienter i mindre utsträckning än cancerpatienter uppges lida av smärta,

Studien visar även att vården för strokepatienter i livets slutskede är sämre vad gäller information. Brytpunktsamtal, där man berättar om att bot inte är möjlig och att vården istället går in i ett lindrande skede, ges sällan till strokepatienter. Om det beror på att det inte prioriterats eller på att patientens tillstånd är för dåligt för det, vet forskarna dock inte. Inte heller får strokepatientens närstående ett uppföljningssamtal i samma utsträckning som cancerpatientens närstående efter att patienten avlidit, något som kan vara viktigt för de närstående då sjukdomsförloppet kan gå snabbt.

– Att få en bra vård sin sista tid i livet är viktigt för alla människor, även för de som inte avlider i cancer. Man ska kunna få en så fridfull död som möjligt och slippa en akutvårdsmiljö där vårdpersonal och anhöriga springer in och ut för att vårda andra patienter i samma rum, säger Heléne Eriksson.

Hon menar att vården för strokepatienter i livets slutskede har potential att förbättras och efterlyser mer utbildning och fungerande rutiner oberoende av diagnos.

Källa: Linköpings Universitet

Publikation: End of Life Care for Patients Dying of Stroke: A Comparative Registry Study of Stroke and Cancer, Heléne Eriksson , Anna Mil­ berg, Katarina Hjelm, Maria Friedrichsen (2016), PLOS One. DOI: 10.1371/journal.pone.0147694

8

#2 2016

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, ROS -avdrag, Ryt -påslag, savior -vivre -domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande Örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, i lättläst form och erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Ett urval av recensioner: ”När en känd läkare och professor äntligen skriver sina memoarer kanske läsaren ser fram emot intriger och avslöjanden från yrkeslivet. Den här boken har dock ett annorlunda upplägg. Glädjen och lyckan över livet och kärleken löper som en röd tråd över sidorna. Ett slags triangeldrama ger spänning åt läsningen.”

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

© Can Stock Photo Inc. / alila

MEDICINNOTISER

Akut strokebehandling minskar lidande och sparar resurser Artikeln Cost­ effectiveness of endovascular thrombectomy in patients with acute ischemic stroke av Mat­ tias Aronsson, Josefine Persson, Christian Blomst­ rand, Per Wester och Lars­Åke Levin publicerades i Neurology online before print 12 februari 2016.

Om skadorna efter en stroke kan begränsas genom nya behandlingar fi nns möjlighet att minska mänskligt lidande och även spara resurser, visar forskning i hälso- och sjukvårdsanalys vid Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Umeå Universitet och Karolinska Institutet.

Stroke – en blodpropp eller blödning i hjärnan – är en av de främsta orsakerna till handikapp och för tidig död, men innebär också en stor börda för anhöriga och höga kostnader för samhället.

Förra året publicerades fem positiva studier som studerade effekten av trombektomi, en behandling där ett instrument förs upp i det drabbade kärlet i hjärnan varefter blodproppen tas bort med en sug eller ett metallnät.

En återstående fråga är om nyttan med trombektomi vid allvarlig stroke kan rättfärdiga behandlingens kostnader. I en studie som nu publiceras i den amerikanska tidskriften Neurology, utförd av forskare vid Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Linköpings universitet,

och kolleger vid Göteborgs universitet, Umeå Universitet och Karolinska Institutet beräknades kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår för trombektomi på strokepatienter.

I analysen användes en simuleringsmodell där effekten av behandlingen på livskvalitet, livslängd och kostnader beräknades utifrån de kliniska studierna från 2015.

Resultatet av denna beräkning jämfördes sedan med ett alternativ där patienten behandlas utan trombektomi.

Analysen visade att trombektomi vid allvarlig stroke innebar stora vinster i livskvalitet men också att de höga initiala kostnaderna för ingreppet över tid uppvägdes av besparingar i form av minskat vårdbehov.

Trombektomi ger således en förbättrad livskvalitet till allvarligt sjuka patienter utan att nämnvärt påverka den långsiktiga kostnaden för samhället.

Resultaten ger hopp och kommer sannolikt att påverka den framtida svenska strokesjukvården.

Källa: Göteborgs Universitet Text: Johanna Hillgren

Länk till artikel: http://www.neurology.org/content/early/2016/02/12/WNL.0000000000002439

10

#2 2016

MEDICINNOTISER

Prisad forskning visar hur nedsatt hjärtfunktion och läkemedel påverkar magen för hjärtopererade Jenny Seilitz, narkosläkare på Kärl- Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro har fått pris för sin forskning om sambandet mellan nedsatt hjärtfunktion av vissa läkemedels påverkan på magen för hjärtopererade patienter.

Jennys forskning visar att nedsatt hjärtfunktion vid till exempel hjärtkirurgi kan leda till nedsatt funktion i magtarmkanalen vilket i sin tur kan påverka inre organ negativt och skapa en inflammation. I forskningen undersöker Jenny också hur blodtryckshöjande och hjärtstärkande intensivvårdsläkemedel påverkar magtarmkanalens funktion då hjärtfunktionen är sänkt.

Forskningen kan ge möjlighet att undvika, tidigare påvisa och behandla komplikationer som kan uppstå hos hjärtkirurgiska patienter efter hjärtoperationen. Jenny bedömer att den nya kunskapen kommer att komma hjärtkirurgiska patienter väl till gagn.

– Min förhoppning är att vi i framtiden kan upptäcka i ett tidigare stadium om det finns en risk för patienten att utveckla problem med magen. Då kan vi anpassa behandlingen efter det, säger Jenny.

Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) delar varje år ut pris till framgångsrika forskningsprojekt

vid SFAIs forskningsforum. Utmärkelsen är ett ärofyllt pris i konkurrens med landets alla anestesikliniker och universitetssjukhus. I år fick Jenny Seilitz äran att ta emot förstapriset för sin forskning.

– Kul att Universitetssjukhuset Örebro kommit så långt i forskningen och kan hävda sig i den tuffa, Jenny Seilitz. nationella konkurrensen i forskningsvärlden. Forskningen är ekonomiskt stödd av Forskningskommittén och Nyckelfonden vid Region Örebro län och utan dem hade detta inte varit möjligt, enligt Jenny.

– Jenny har gjort ett strålande jobb som har levererat en ”toppforskning”, tillägger Mathias Sandin, verksamhetschef vid kärl- Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Trycksaker Offset, digitaltryck & storformat

Affischer | Almanackor | Blanketter | Brevpapper Broschyrer | Böcker | Etiketter | Korrespondenskort Kuvert | Mappar | Rollups Storformat | Visitkort m.m.

- Allt från idé till färdig trycksak!

Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se #2 2016

11

© Can Stock Photo Inc. / sgame

Hur påverkas kroppen av titan?

Kan sångerskan Josefin Nilssons plötsliga död ha orsakats av titan i ryggen och höften? Så dramatiska följder är sannolikt ovanliga. Dock kan titan orsaka blodpropp, värk, hudutslag och allergier. Här skriver Ann-Marie Lidmark och Vera Stejskal mer om riskerna med titan.

Kroppen är inte gjord för att ta hand om så mycket metaller som vi i dag får i oss. Metaller existerar inte bara i implantat och tandfyllningar utan finns överallt i miljön och används i färgämnen, kosmetika och mycket mer. Vit färg består ofta av titandioxid (E 171) och finns i godis, läkemedel, mellanoch lättmjölk, solkräm, tandkräm och mycket mer.

Titan är en metall som väldigt många människor exponeras för och en del blir överkänsliga och får allergier.

Innan insättning av implantat är det angeläget att undersöka eventuell känslighet mot någon av de ingående metallerna. Tyvärr är titan sällan helt rent och därför 12

#2 2016

behöver det inte vara titan som är boven i dramat.

Vi vill dock betona att många tål sina implantat och det finns ingen anledning att rusa iväg och ta bort dem.

De som har allvarliga besvär eller kroniska sjukdomar bör dock fundera på om det finns ett samband mellan implantatet och symtomen. Ett MELSA®-test (1) kan ge viss vägledning.

En del drabbas hårt

Värk i leder och muskler, extrem trötthet och depressioner, som tycks vara fallet med Josefin Nilsson, kan mycket väl hänga samman med överkänslighet mot titan (2). Ett annat misstänkt fall är Jan Björkman som under sin sjukdomstid förde dagbok. Den visade att besvären accelererade i samband med inoperering av titanimplantat.

Först efter hans bortgång kopplade änkan besvären till titanplattor i ryggen och titanimplantat i käkarna (3).

Ytterligare ett exempel är Jan Söderqvist som fick

värk och blev elöverkänslig av sina titanimplantat. Han kopplade dock snabbt sina besvär till implantaten och tog bort dem efter några veckor. Symtomen försvann ganska fort och nu kan han åter sitta vid datorn, men är ett antal tiotusenkronor fattigare (4).

Elöverkänslighet har den japanske tandläkaren Yoshiro Fujii uppmärksammat till följd av metaller i tänderna eller käkarna. Han har publicerat flera fallrapporter varav ett visar att borttagning av titanimplantat tog bort yrsel, värk och styvhet i kroppen. Han menar att besvären hänger starkt samman med elektromagetiska fält från mobiler och datorer (5).

Titanallergi

Titan kan orsaka allergier och överkänslighet (6, 7, 8, 9, 10) hos minst 0,6% av patienterna (11). Hos allergiska personer påverkas immunförsvaret, vilket är mätbart. Ingen forskning finns som påvisat antikroppar vid immunologiska reaktioner mot titan utan det handlar om cellmedierade och fördröjda reaktioner (12, 13). Aktivering av en sorts vita blodkroppar kallade T-celler kan mätas via blodprover. MELISA® är ett validerat test som bättre än hudtester kan identifiera överkänslighet mot titan (14).

Metaller kan ge upphov till autoimmuna reaktioner beroende på att metallerna binds till de kroppsegna cellerna, vilket gör att dessa betraktas som främmande (15).

När immunförsvaret väl sätts igång kan många olika symtom uppstå och vilka som uppträder är mycket individuellt. Vid autoimmuna sjukdomar som MS, reumatoid artrit, kroniskt trötthetssyndrom och mycket annat spelar metaller en viss roll.

Titanimplantat kan vid nötning ge upphov till mycket små titanpartiklar i nanostorlek. I många produkter både inom tandvården och i kosmetikabranschen tillsätts titandioxid, som också kan uppträda i form av nanopar-

tiklar. Problemet är att kunskaperna om nanopartiklar är lågt och risk finns att de agerar helt annorlunda än en normalstor partikel (16, 17).

Hjärtat och blodtrycket påverkas

I dag förs diskussioner om att nanopartiklar av titan eller titandioxid kan ge upphov till inflammationer och risk finns att hjärtat påverkas, blodtrycket höjs (18,19) eller att blodets glukoshalt ökar med risk för glukosresistens eller diabetes typ 2 (20).

Risken för problem med titan ökar om även andra metaller finns närvarande. Hos personer som också har guldkronor i tänderna har höga titanhalter uppmätts i nagelklipp (21). Naglarna kan också gulfärgas när titanhalterna ökar. Jan Björkman som tidigare beskrivits behandlades utan framgång för nagelsvamp. Hans änka anser att naglarna sannolikt gulfärgats av titan från implantaten.

Det borde vara rutin att alla som ska sätta in implantat, vare sig det är i käkbenet eller höften, först testar om de är allergiska mot något av de ämnen som implantatet inne­håller. Många onödiga sjukskrivningar och lidanden skulle då undvikas. Kostnaden för provtagning är en bagatell i förhållande till kostnaden för implantatet.

ANN-MARIE LIDMARK Zoofysiolog och folkhälsovetare VERA STEJSKAL Docent immunologi

Referenser: 1. www.melisa.org 2. http://www.expressen.se/noje/josefin-led-av-mystisk-sjukdom-valdigt-ont/ 3. http://www.tf.nu/min-historia/livsfarligt-med-titanimlantat 4. http://www.tf.nu/images/uploads/Titan_Jan_Sderqvist.pdf 5. Fujii, Y (2016). Improvement of Systematic Symptoms after Dental Implant Removal. Open Journal of Stomatology. 6; 37-46 6. H osoki, M, Nishigawa, K, Miyamoto, Y,& Matzuka, Y. (2015).Allergic contact dermatitis caused by titanium screws and dental implants. J Prosthodont Res. E-pub 2015.12.004 7. S tejskal, V (2014). Metals as a Common Trigger of Inflammation Resulting in Non-Specific Symptoms Diagnosis and Treatment.

IMAJ. 16; 753-758.

8. M üller, K & Vallentine-Thon, E (2006). Hypersensitivity to titanium: Clinical and laboratory evidence. Neuro Endokrinol Lett. 27 (Suppl 1); 31-35 9. Wood, MM & Warshaw, EM (2015). Hypersensitivity Reactions toTitanium: Diagnosis and Management. Dermatitis. 26 (1); 7-25.

10. I avicoli, I, Leso, V & Bergamaschi, A (2012). Toxicological Effects of Titanium Dioxide Nanoparticles: A Review of In Vivo Stu­ dies. J Nanomaterials. E-pub 2012. ID 964381 11. Sicilia, A, Cuesta, S, Coma.G, Arregui, I, Guisasola, C, Ruiz, C & Maestro, A (2008). Titanium allergy in dental implant patients: a clinical study on 1500 consecutive patients Clin Oral Implants Res. 19(8); 823-835 12. Shoenfelt, Y (ed): Vaccins and autoimmunity (Chapter 5: Allergy and Autoimmunity Caused by Metals) John Wiley & Sons Inc, 2015 13. F orte, G, Petrucci, F & Bocca, B (2008). Metal Allergens of Growing Significance: Epidemiology, Immunotoxicology, Strategies for Testing and Prevention. Inflammation & Allergy – Drug Targets. 7(3) 14. Valentine-Thon, E & Schiwara, H-W (2003). Validity of MELISA® for metal sensitivity testing. Neuro Endocrinol Lett. 24(1/2); 57-64 15. Stejskal, J & Stejskal, V (1999). The role of metals in autoimmunity and the link to neuroendocrinology. Neuro Endocrinol Lett.

20;351-364 16. G ramowski, A, Flossdorf, J, Bhattacharya, K, Jons, L, Lantow, M, ahman, Q, Schiffmann, D, Weiss, DG & Dopp, E (2010). Na­ noparticles Induce Changes of Electrical Activity of Neuronal Networks and Microelectrode Array Neurochips. Environ Health Perspect. 118(10); 1363-1369 17. Skocaj, M, Filipic, M, Petkovic, J & Novac, S (2011). Titanium dioxid in our everyday life; is it safe? Radiol Oncol. 45(4); 227-247 18. N emmar, A, Melghit, H & Ali, BH (2008). The Acute Proinflammatory and Prothrombotic Effects of Pulmonary Exposure to Rutile TiO2 Nanorods in Rats. Exp Biol Med. 233(5); 610-619 19. Shen, Z, Wang, Y, Zhuo, L, Chen, S, Zhao, L, Luan, X, Wang, H & Jia, G (2015). Effect of titanium dioxide nanoparticles on the cardiovascular system after oral administration. Toxicol Lett. 239 (2); 123-130 20. H u, H, Guo, Q, Wang, C, Ma, X, He, H, Oh, Y, Feng, Y, Wu Q & gu, N (2015). Titanium dioxide nanoparticles increase plasma glucose via reactive oxygen species-induced insulin resistance in mice. J Appl Toxicol. 35; 1122-1132 21. Berglund, F & Carlmark B (2011). Titanium, Sinusitis and the Yellow Nail Syndrom.Biol Trace Elem Res. 143; 1-7

#2 2016

13

Dags att införa tidigare diagnos och behandling av typ 1-diabetes Det går att upptäcka typ 1-diabetes redan innan sjukdomen ger symptom. Genom en tidig upptäckt kan man förhindra svåra komplikationer vid insjuknandet. Det internationella forskarnätverket TrialNet vill därför nu införa en ny klassificering av typ 1-diabetes.

Professor Åke Lern­mark vid Lunds universitet.

Foto: KG Pressfoto

För de flesta människor verkar ett insjuknande i typ 1-diabetes komma plötsligt. Ofta resulterar det i ett besök på akutmottagningen och inläggning på avdelning, ibland även med den livshotande komplikationen diabetisk ketoacidos (syraförgiftning). Detta scenario vill nu TrialNet, en sammanslutning av världsledande forskare inom typ 1-diabetes, ändra på genom att införa en ny klassificering av typ 1-diabetes.

- Identifiering av symptomfria förstadier till typ 1-diabetes kan jämföras med identifiering av högt blodtryck som ett sätt att förutspå hjärtinfarkt och stroke. Innan det blev vanligt med behandling av högt blodtryck saknade vi ett viktigt verktyg för att förebygga hjärtsjukdomar. Idag kan vi ingripa långt innan individer upplever symptom eller betydande komplikationer. Detsamma gäller nu för typ 1-diabetes, säger TrialNets ordförande Carla Greenbaum.

Den nya klassificeringen innebär att sjukdomen delas in i tre stadier: Stadium 1 innebär början på typ 1-diabetes när en individ testas positivt för två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar. Immunsystemet har då redan börjat angripa betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar.

Angreppet är ännu inte tillräckligt stort för att framkalla symptom och blodsockret är normalt.

Stadium 2 omfattar, liksom stadium 1, individer med två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar, men med nedsatt glukostolerans till följd av det minskade antalet betaceller. Dock ännu utan några symptom. Vid såväl stadium 1 som 2 har risken för att insjukna i typ 1-diabetes på livstid fördubblats.

TrialNet är ett internationellt nätverk av akademiska institu­ tioner, läkare, forskare, hälso- och sjukvården i frontlinjen för forskning om typ 1-diabetes.

TrialNet kan screena anhöriga till personer med typ 1-dia­ betes och utför kliniska studier i syfte att bevara insulin­ produktionen före och efter diagnos. Det finns mer än 200 screeningscentrum för TrialNet runt om i världen.

TrialNet finansieras av det amerikanska folkhälsoinstitutet, National Institutes of Health (NIH) med stöd av Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) och det amerikanska diabetesförbundet (ADA).

Vem kan screena sig?

Familjemedlemmar, som har en släkting med typ 1-diabe­ tes, har en 15 gånger större risk att diagnosticeras än en person utan släkthistoria. Risken att drabbas av diabetisk ketoacidos vid ett insjuknande minskar från 30 procent till 4 procent för personer som deltar forskningsprojekt som TrialNet. Människor som har släktingar med typ 1-diabetes rekommenderas därför screening inom TrialNet.

14

#2 2016

Stadium 3 är när klinisk diagnos kan ställas. Vid den här tidpunkten har individen förlorat en betydande mängd betaceller och uppvisar i allmänhet de vanliga symptomen på typ 1-diabetes såsom att kissa mycket och ofta, ökad törst, viktminskning och trötthet.

Den nya klassificeringen är central för förståelsen för utvecklingen av typ 1-diabetes. Den är också viktig eftersom den möjliggör en diagnos i ett tidigare skede av sjukdomen och därmed även snabbare behandling. Rekommendationerna bygger på forskningsstudier under två decennier med fler än 150 000 släktingar till personer med typ 1-diabetes.

Tidigare forskning stödjer nyttan av att diagnostisera typ 1-diabetes tidigt innan betacellsförlusten lett till stadium 3. Ju tidigare diagnosen ställs i sjukdomsprocessen, desto tidigare kan behandling inledas med resultatet att personen inte hinner få symptom på diabetes. HbA1c (ett medelvärde för blodsockernivån över längre tid), hinner aldrig stiga vilket kan ge färre långsiktiga komplikationer.

Det finns för närvarande ingen behandling av stadium 1 och 2. Personer i stadium 1 och 2 kan delta i kliniska studier som går ut på att fördröja att personen når stadium 3 genom immunförsvarsdämpande läkemedel eller specifik immunterapi med oralt insulin . Stadium 3, då få eller inga betaceller finns kvar, kräver insulinbehandling.

TrialNet är ett internationellt forskningsprojekt vars svenska center leds av professor Åke Lernmark vid Lunds universitet.

- Målet för TrialNet är att identifiera sjukdomen i dess tidigaste skede, fördröja utvecklingen, och i slutändan förhindra att sjukdomen bryter ut. Vi tillfrågar släktingar till typ 1-diabetes patienter om de vill testas för autoantikroppar. Cirka 6-7 procent har en eller flera autoantikroppar. Dessa personer tillfrågas om de vill vara med i en klinisk prövning anpassad för respektive stadium av typ 1-diabetes. Personernas sjukdomsutveckling övervakas noggrant, säger Åke Lernmark.

Källa: Lunds Universitet Text: Sara Liedholm

Screening är gratis och kan utföras vid alla vårdcentraler i Sverige till de som: • är 1 till 45 år och har ett syskon, barn eller förälder med typ 1-diabetes.

• är 1 till 20 år och har kusin, morbror, moster, farbror, faster, syskonbarn, mor/farförälder, eller halv-syskon med typ 1-diabetes.

Det rekommenderas att barn som inte testas positivt för diabetesrelaterade autoantikroppar fortsätter screenas varje år fram till 18 år.

Släktingar som deltagit i screeningen och har autoantikrop­ par kan vara med i en preventionsstudie. Just nu pågår en preventionsstudie där personer med insulinautoantikroppar äter en kapsel med insulin eller placebo dagligen för att se om insulinkapseln kan förhindra eller bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes. Under våren 2016 startar ytterligare två pre­ ventionsstudier. Nyligen startades även en uppföljningsstudie för personer som deltagit i TrialNet och som insjuknat i typ 1-diabetes. Studierna bedrivs vid Lunds universitet på Clinical Research Centre, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Nya rön om sambandet mellan nikotin och typ 2-diabetes Forskare vid Lunds universitet har gjort två nya fynd som visar sig ha inverkan på betacellernas förmåga till insulinfrisättning. Fynden kan också ge en möjlig förklaring till varför rökare har ökad risk för typ 2-diabetes.

aldrig tidigare visat att nikotinkänsliga receptorer är viktiga för betacellernas funktion. Vår forskning talar för att människor som saknar dessa receptorer har högre risk för att utveckla typ 2-diabetes, säger Isabella Artner, forskare vid Lunds universitet som ansvarat för studien.

Isabella Artner och hennes kollegor har också upptäckt Studien är gjord på möss och donerade betaceller från att genen MafA (muscoloaponeurotic fibrosacoma oncogene människor och har publicerats i den vetenskapliga tidfamily A) i de insulinproducerande betacellerna styr antal skriften Cell Reports. nikotinkänsliga receptorer och därmed förmåga att Forskarna har dels upptäckt att så ta emot signaler från centrala nervsystemet. kallade nikotinerga (nikotinkänsliga) - Det har tidigare inte varit känt att en denna receptorer har betydelse för normal enda gen, MafA, ensam har den effekten på frisättning av insulin. Dels visas att en insulinutsöndringen och nikotinreceptorer har specifik dysfunktionell gen påverkar heller inte tidigare satts i samband med typ antal nikotinkänsliga receptorerna i be2-diabetes, säger Isabella Artner. taceller. Minskat antal receptorer leder - Vi vet att risken för typ 2-diabetes är högre till att insulinutsöndringen minskar hos rökare, men varför det är så är inte helt och då ökar risken för utveckling av typ klarlagt. Kanske kan det ha att göra med de 2-diabetes. nikotinkänsliga receptorer som vi beskriver.

– De receptorer i betacellerna Fynden ökar kunskapen om sambandet mellan Isabella Artner.

Foto: Sara Liedholm. som stimulerar till insulinfrisättning rökning och typ 2-diabetes. aktiveras normalt av signalsubstansen acetylkolin, men de kan också aktiveras av nikotin. Det är KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET

Studien: MafA-controlled nicotinic receptor expression is essential for insulin secretion and impaired in type 2 diabetic patients

#2 2016

15

Bättre handläggning vid hjärtinfarkt tack vare ny metod Handläggningen av patienter som man misstänker har hjärtinfarkt har förbättrats markant sedan införandet av en ny metod för mätning av blodprov. Det visar en studie av forskare vid universitetssjukhusen i Uppsala och Stockholm publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.

De nya resultaten bygger på en studie av över 35 000 patienter från det svenska hjärtinfarktregistret SWEDEHEART. Resultaten presenterades i höstas på en internationell kongress och har nu publicerats i European Heart Journal.

I studien undersöktes ändringen i handläggningen av patienter före och efter införandet av rutinmätning av högkänslig troponin på utvalda svenska sjukhus. Hjärtmuskelproteinet troponin frisätts i samband med hjärtinfarkt och används rutinmässigt i landet för att ställa infarktdiagnos och styra behandlingen.

– Jämfört med gamla metoder för troponinmätning kan de högkänsliga metoderna påvisa mycket låga troponinkoncentrationer. Med detta kan vi nu upptäcka små hjärtinfarkter som man annars hade lätt kunnat 16

#2 2016

missa, berättar Kai Eggers vid Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.

Förutom fler diagnosticerade hjärtinfarkter noterades i studien också fler sjukhusinläggningar av patienter med andra sjukdomar än hjärtinfarkt där den nya troponinmetoden indikerade hjärtmuskelskada.

– Detta är angeläget då våra resultat visar att dessa patienter är i riskzonen för framtida hjärt-kärlhändelser. Ändå har vi inte sett någon överanvändning av sjukhusresurser och totalt sett har patienterna fått bättre behandling. Det känns som att svenska läkare har snabbt förstådd fördelen med den nya metoden vilket är väldigt positivt. Med detta kan vi erbjuda bättre vård för våra hjärtpatienter, säger Kai Eggers.

Den nya troponinmetoden används i dag på majoriteten av svenska sjukhus.

– Men det är först med vår studie att man kan se effekten av dess användning i ett bredare perspektiv, säger Kai Eggers och konstaterar att han ser positivt på det fortsatta införandet av metoden i landet.

Källa: Uppsala Universitet

IG D L IL T E D N A D U J B R E T IV EXKLUS !

S S E C C A K S IN IC D E M R E S SOM LÄ edicinsk Access M en ng ni tid r se lä m so du n ka Nu Maten, evolutionen er ck bö lts hu en ur B an ör G pa kö eller människoföda? yt m t, os ok le Pa n na är hj h oc till specialpris. n ne io ut ol ev la el xu se en D h oc inskaccess ic ed /m se a. in ag .p w w w r: hä ll Bestä -31 eller så lån Erbjudandet gäller t.o.m. 2015-12 frakt.

Priserna inkluderar moms och

Du kan även beställa på

info@tmme dia.se

gt lagret räcker.

eller 0652-15

149 kr

199 kr

MATEN, EVOLUTIONEN OCH HJÄRNAN. PALEOKOST, MYT ELLER MÄNNISKOFÖDA?

DEN SEXUELLA EVOLUTIONEN

GÖREN BURENHULT

GÖREN BURENHULT

(Ordinarie pris 249 kr)

Vad ska vi äta – och vad ska vi inte äta?

Ursprungsbefolkningarna har svaret

(Ordinarie pris 265 kr)

Evolutionära perspektiv på människans sexualitet och könsroller.

1 10

MEDICINNOTISER

Akut brist på specialister inom medfödda hjärtfel Varje år föds tusen barn i Sverige med ett hjärtfel. Idag överlever hela 95 procent och gruppen vuxna med medfött hjärtfel växer för varje år.

Men det finns för få kardiologer som är specialiserade på just medfödda hjärtfel och som kan följa barnen som vuxna.

Idag lever cirka 22 000 barn och ungdomar och cirka 30 000 vuxna(GUCH= Grown Up Congenital Heart disease) i Sverige som har fötts med hjärtfel. För några decennier sedan var det inte självklart att alla skulle överleva men tack vare forskning, som har lett till tidigare diagnoser och bättre behandling, kan de allra flesta växa upp och leva ett långt liv. Det finns dock stora utmaningar för att kunna ge patienterna en bra livskvalitet.

- Kunskapen kring vad som händer när de med medfött hjärtfel blir äldre och börjar få åldersrelaterade hjärtsjukdomar, som högt blodtryck och kärlkramp, är idag en stor utmaning för forskningen. För att alla ska få

ett så bra liv som möjligt behöver vi verkligen ta den här växande gruppen på allvar, säger Eva Mattson, överläkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Enligt Socialstyrelsen finns det ca 40 verksamma barnkardiologer i Sverige. Endast ett tjugotal kardiologer har specialiserat sig inom GUCH. Arbetsbelastningen för de få specialisterna är hög och enligt en rapport från Socialstyrelsen är tillväxten av barnkardiologer låg. Eftersom gruppen barn, ungdomar och vuxna som har fötts med hjärtfel blir allt större behövs det en betydligt snabbare återväxt av både barnkardiologer och GUCH-specialister de kommande 20 åren.

Det behövs även mer resurser och bättre förutsättningar för att kombinera rollerna som läkare och forskare. Det är avgörande med nationell samordning och ett kunskapsutbyte mellan barnhjärt- och GUCH-mottagningar i hela landet för behandling av den nya patientgruppen.

Speciellt när de med komplexa hjärtfel blir allt äldre.

Källa: Hjärt­Lungfonden

UNIK – KRAFTFULL – SMIDIG WARP 10® – Storsäljaren i Sverige!

Sårskador, muskel/sen-skador, inflammationer, akne, svullnader, artros, ledvärk, benbrott, tennisarmbåge, slagskador, whiplash, diskbråck, rynkor är alla exempel på skador/tillstånd man kan behandla.

WARP10® är FDA-godkänd och CE-märkt.

är avsett för behandling av smärta och har ett stort användningsområde. Accelererar kroppens läkning upp till 250% bevisad i klinisk studie.

I Skandinavien används WARP 10® idag bland annat av: vårdcentral, sjuksköterskor, vildmarksguiderna vid Riksgränsen, elitidrottare, privatpersoner, sportklubbar, osteopater, naprapater, fysioterapeuter, sjukgymnaster, pensionärer, landslagsryttare/kuskar, tennisspelare, golfspelare, företagshälsovård, sjukvård, massörer, rehabkliniker med flera. Privatpersoner är största kundgruppen.

WARP 10® har nyaste tekniken, kliniska studier på dioderna, är kraftfull, smart NASA:s Hall of Fame design, lättanvänd och med kort behandlingstid. Av ledande forskare ansedd vara en av föregångarna och ledande inom LED Ljusbehandling i kvalitet och utveckling.

När WARP 10®introducerades av PharmaLight.se på Europeiska marknaden blev den snabbt en stor En högintensiv, handhållen, portabel, batteridriven försäljningsframgång.

LED ljusbehandlingsenhet, lätt att använda, framtaPris SEK 9 995.00 inkl moms gen av NASA, utformad till US Army. Instrumentet

Together with us champions are made when no one is watching Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

18

#2 2016

www.revivabio.se

Tel: 018-24 74 40

20

#2 2016

© Can Stock Photo Inc. / JohanSwanepoel

Antologin: För våra barns bästa

Tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk hälsa Kära Läsare!

Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Först vill vi klargöra att vi alla fem är ”feminister”, den sorts feminister, som är för jämställdhet i den bemärkelse att vi är lika värda, har samma rättigheter och samma skyldigheter , kvinnor liksom män i samhället, och att lika lön för lika arbete, eller för lika viktigt (för samhället) arbete, skall vara en självklarhet. Vi vill inte mota kvinnan tillbaka till spisen, som vi ibland får höra. Men vi vill starkt understryka att vi är biologiska varelser, att basen för våra olika begåvningar och prioriteringar ligger i hjärnans uppbyggnad. Dessa olikheter gör inte ett kön är bättre eller sämre än det andra könet; det viktigaste är att våra biologiska skillnader kompletterar varandra. Detta kompletterande samspel har varit vitalt för artens överlevnad genom årtusenden.

Vi pläderar för att både kvinnor och män skall ha valfrihet att välja sitt liv, så mycket som möjligt, utan reglering av politiker. Men för att kunna välja klokt krävs verktyget kunskap. Lite av just kunskap vill vi förmedla i denna antologi.

Hjärnan har, för att utvecklas optimalt, kognitivt och emotionellt, vissa krav på omgivningen. Att omgivningen spelar stor roll för barnhjärnans utveckling och

påverkar geners uttryck (genom epigenetiken) är något som biologiska forskare sedan länge vetat. Vi är alltså resultatet av samspelet mellan våra ärvda gener och omgivningens påverkan på vilka gener som skall uttryckas mer eller mindre. Och denna omgivnings kvalitet är särskilt viktig under barnaåren (upp till tre-fyra års ålder).

Primär vårdare

Utvecklingen av hjärnan efter födelsen kräver bestämda och icke-förhandlingsbara krav på omgivningen för optimal utveckling. Ett sådant krav är att det finns en pålitlig, trygg vårdare som barnet kan knyta an till. Om dessa krav inte uppfylls, kommer hjärnan inte att nå full mognad av de neuronala nätverk som befrämjar vårt Men detta kan av många inte accepteras, troligen för att skolan undervisar alltför lite om ”life sciences”, alltså vetenskaperna om livets grunder. samhälles framtida positiva utveckling. Ett krav är att det finns en primär vårdare och en eller två sekundära anknytningspersoner, som barnet har full anknytning till under minst ett och ett halvt år, och känner total trygghet med.

Just för att vi har en potential till hög intelligens, med ett stort antal nervceller som skall kommunicera på adekvat sätt, så krävs det att hjärnan får god tid på sig att utvecklas. Det allra mesta av hjärnans utveckling äger rum efter födelsen, för om mer av utvecklingen ägde rum i livmodern så skulle barnets huvud vara för stort för att kunna födas normalt.

Av ovan sagda framstår det även som självklart att vi #2 2016

21

är huvudsakligen kvinnor eller män, med olika egenskaper. Dessa egenskaper har utvecklats under evolutionen för att skydda avkomman och vår framtida utveckling.

Att de flesta individer har både manliga och kvinnliga egenskaper i hjärnan, somliga mycket påtagligt motsatta sin kropps yttre kön, är biologiskt begripligt. Men detta kan av många inte accepteras, troligen för att skolan undervisar alltför lite om ”life sciences”, alltså vetenskaperna om livets grunder. Därför är det viktigt att som anknytningsperson för ett litet barn se till varje liten individs fallenhet och låta den utvecklas i harmonisk omgivning, utan tvång.

Modersinstinkten

Barnet bör, för att få chans till god utveckling, ha kontakt med en trygg och säker vårdnadshavare, som i normala fall är mamman, som burit barnet och som sedan ammar det, liksom andra däggdjur gör. Instinkten att beskydda och vårda sitt barn, ”modersinstinkten” är mycket starkt utvecklad hos de flesta däggdjur, och är en förutsättning för att barnets hjärna skall få bäst möjlig­het att utveckla sin potential.

Om inte modersmålet får etableras med stabila förbindelser i hjärnan under de första åren, kommer senare inlärning av främmande språk att försämras.

Denna instinkt känner de flesta kvinnor starkt. Tyvärr har samhällsutvecklingen inte tagit hänsyn till det som generationer av människor har vetat, och idag ses det snarast som ett besvär att behöva ta hand om de barn som föds i samhället. Man gör sig kvitt det största ansvar man som vuxen homo sapiens (människa) har tagit på sig, genom att bli förälder, man sätter sina barn på institution alltför tidigt, och under för lång tid varje dag.

Sagt rakt ut; dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Vi anser att dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Det kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter (Se Susan Furugård). Att ändra på detta skulle inte kosta något (enligt ekonomiska beräkningar) förutom 22

#2 2016

ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

Man tror att det går bra att köra på i gamla sjuttiotalsspår, ekonomiska styrinstrument gör att vi inte orkar protestera, trots magkänslan, trots att många kvinnor och män känner att det är fel.

Dagens sätt att ta hand om barnen har negativa konsekvenser, inte bara för barnen utan för hela samhället, och för samhällsekonomin. För att barn skall utveckla sitt språk (modersmålet) krävs att barnet får umgås med och prata med, framför allt, mamman. Om inte modersmålet (eller modersmålen, barn kan lära sig flera modersmål!) får etableras med stabila förbindelser i hjärnan under de första åren, kommer senare inlärning av främmande språk att försämras. Under dessa första år kommer grunden för framtida intelligens och läsförståelse att utvecklas, men bara om barnet har en omhuldande och trygg vårdare och slipper kämpa med en stor grupp barn om ett fåtal barndagvårdares uppmärksamhet.

I denna antologi av författare från olika länder, beskriver vi som debattörer med vetenskaplig klangbotten, hur barn och kvinnor mår i olika länder, om hur barntillsynen är organiserad, konsekvenserna av denna för hälsan hos barn, ungdomar och kvinnor. Kanske skulle diskussionerna om den svenska skolan, med anledning av Pisa undersökningens resultat (och andra studier), även inkludera allvarliga reflektioner om vår barntillsyn och huruvida den vilar på ”vetenskap och beprövad grund”, eller inte?

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som läsaren kan ta till sig som hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. För alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, man måste bara stå på fast vetenskaplig grund för sina beslut.

Vi garanterar er en mycket intressant läsning!

NIELS ARBØL Danmark ANNE BRUDEVOLD Norge ANNICA DAHLSTRÖM Sverige ERJA RUSANEN Finland CHRISTIAN SÖRLIE Sverige

Många skolbarn med matallergier undviker baslivsmedel i onödan En studie kring överkänslighet mot baslivs­ medlen mjölk, ägg, fisk och vete bland skolbarn visade att rapporterad överkänslighet var åtta gånger vanligare än den andel som vid tester faktiskt hade en påvisbar allergi. Detta visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

De flesta allergier mot baslivsmedel växer bort och därför är det viktigt att återkommande utvärdera om barnets misstänkta eller konstaterade allergi läkt ut, förklarar Anna Winberg, som är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och författare av avhandlingen.

– Föräldrar kan ha fått rådet att utesluta ett livsmedel på grund av misstänkt överkänslighet hos barnet under det första levnadsåret. Men de fortsätter ofta med eliminationsdieten tills barnet är mellanstadieåldern, utan att ”matallergin” utvärderas. Många skolbarn står därför på eliminationsdiet fast de inte längre behöver, vilket kan ge näringsmässiga konsekvenser.

I studien ingick alla skolbarn i årskurs 1 och 2, i Luleå, Piteå och Kiruna kommuner. Den visade att matallergi i själva verket var ovanlig bland barn som helt undvek baslivsmedel på grund av en upplevd överkänslighet. Studien visade bland annat att: • rapporterad födoämnesöverkänslighet i åldrarna 7-8 var vanligt (21 procent) och i en uppföljning vid 11-12 år hade andelen ökat till 26 procent • rapporterad allergi mot baslivsmedel var åtta gånger högre (5 procent) än den allergiförekomst som påvisades i allergitest (0,6 procent) • trots att 14,5 procent av barnen, vid 11-12 års ålder, uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av upplevd överkänslighet, kunde pågående mjölkallergi endast påvisas hos 3 procent av dessa barn • barn med pågående eller utläkt mjölkallergi hade lägre Body Mass Index (BMI) än barn som inte undvek mjölk Exakta data kring förekomst av matallergier i Sverige saknas men tros drabba omkring 5-8 procent av barn och 3-5 procent av vuxna. Yngre barn med matallergi är oftast allergiska mot baslivsmedel, framför allt mjölk. Äldre barn och vuxna är oftare allergiska mot nötter, fisk och skaldjur. Det är sedan tidigare känt att majoriteten av barn som är allergiska mot baslivsmedel växer ifrån sin allergi och att utläkning oftast sker innan skolåldern.

– Studieresultaten visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser och att återkommande utvärdera barns matallergier för att undvika att livsmedel elimineras i onödan, säger Anna Winberg.

I studien undersöktes även biomarkörer i blod- och avföringsprover i samband med allergitesten, även kallade

Anna Winberg. Foto: Lena Lee, Sandro Atelje & Galleri.

matprovokationer. Några av de analyserade biomarkörerna visade lovande resultat som möjliga, framtida prognostiska markörer för födoämnesallergi. Dessa resultat behöver dock valideras med ytterligare studier.

Om studien:

Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå Universitet. 2006 bjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Luleå, Kiruna och Piteå in till studien, som omfattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. 2585 barn (96%) deltog. När barnen var 11-12 år, gjordes en uppföljning med samma metoder samt mätning av BMI. Deltagandet var lika högt vid uppföljningen 2010. Barn med upplevd allergi mot baslivsmedel bjöds in till klinisk undersökning och provtagning. De barn som bedömdes ha en pågående allergi undersöktes vidare med en dubbelblind matprovokation.

Anna Winberg är från Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn och Ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus.

Källa: Umeå Universitet

Läs studien: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A892544&dswid=9214 Epidemiologisk undersökning av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn: validering med dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation och biomarkörer. (Engelsk titel: Epidemiology of food hypersensitivity in schoolchildren: validation by double-blind placebo-controlled food challenges and biomarkers). Opponent: Professor Sibylle Koletzko, Division of Peadiatric Gastroenterology and Hepatology, Ludwig Maximilians University, Munich, Germany. Huvudhandledare: Christina West.

#2 2016

23

MEDICINNOTISER

Urinvägsinfektioner i barndomen kan påverka blodtryck och njurfunktion i vuxen ålder I en unik Göteborgsstudie har kvinnor med njurskada orsakad av urinvägsinfektioner i barndomen följts upp 35 år efter sin första urinvägsinfektion. Dessa kvinnor har högre blodtryck och lägre njurfunktion i vuxen ålder visar en ny avhandling från Sahlgrenska akademin.

Långtidsuppföljningar av kvinnor med njurskada som orsakats av urinvägsinfektioner i barndomen är sällsynta. I en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu 86 kvinnor med en medianålder på 41 år följts upp, 35 år efter att de hade sin första urinvägsinfektion i barndomen.

Studien har fokuserat på en eventuell utveckling av högt blodtryck, försämring av njurfunktion och komplikationer under graviditet – samtliga välkända risker vid en infek-

tionsorsakad njurskada. Resultaten visar att kvinnor med njurskada som orsakats av att de haft urinvägsinfektioner som barn har högre blodtryck och lägre njurfunktion än kvinnor utan njurskada.

Kvinnorna med njurskada hade också signifikant högre blodtryck under graviditet men ingen ökad risk för komplikationer, såsom havandeskapsförgiftning. För de kvinnor som haft många urinvägsinfektioner med hög feber i barndomen så avtog dessa med ökad ålder.

– Samma kvinnor följdes upp även 15 år tidigare, då med en medianålder på 27 år, men då var blodtrycksökningen inte lika påtaglig och det noterades heller inte någon kraftig försämring av njurfunktionen, säger Carin Gebäck, doktorand vid Sahlgrenska akademin. Resultaten från studien kommer att få betydelse för hur uppföljningsprogram av barn med njurskada orsakad av urinvägsinfektioner kommer att utformas i framtiden.

– Uppföljning av blodtryck och njurfunktion i vuxen ålder bör övervägas hos dessa barn, liksom extra kontroller av blodtrycket under graviditet.

Källa: Sahlgrenska akademin

Avhandlingen: Long­term follow­up of adult women with urinary tract infection in childhood Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/41237

De senaste lo kala och internati onella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

24

#2 2016

KiSel-10 Original KiSel-10 kombination:

Bibehåll en god hälsa på äldre dar

SE_SelenoQ10_AD_Medicinsk_Access_210x297_0216

Lägg livskvalitet till dina gyllene år med SelenoQ10.

Preparatet innehåller den vetenskapligt dokumenterade formulan med SelenoPrecise och Bio-Qinon Q10, som framstående forskare använt i en studie - med utmärkta resultat - på 443 äldre, friska svenska män och kvinnor.

SelenoQ10 är utvecklat av Pharma Nord och innehåller förutom coenzym Q10 den patenterade selenjästen (SelenoPrecise), som stöder immunförsvaret och hjälper till att skydda cellerna mot oxidativ stress – något som ständigt inträffar när du blir äldre.

Finns i hälsobutikerna och på nätet.

08-036 30 00 • www.pharmanord.se

© Can Stock Photo Inc. / logoboom

Anknytning sk hjärnan mot st

Amningens betydelse för utveckling 26

#2 2016

kyddar tress

gen av barnet

Jag var privilegierad som barn och hade förmånen att växa upp i en familj där mamma arbetade hemma medan vi barn var små. Det var ganska vanligt på 50- och 60-talet. Som ung hade hon studerat och haft flera anställningar och levt ett aktivt professionellt liv. När hon gifte sig med vår far, som hade en krävande ställning i samhället, föll det sig naturligt för henne att stanna hemma och ta hand om barn och familj. Då vi barn var 4-5 år gamla började vi i kindergarten några få timmar per dag. Men det var alltid mamma som var den viktigaste personen för oss, och även om hon hade många aktiviteter hemmavid eller borta, fanns hon alltid i närheten. Vi kunde alltid gå till henne för att få tröst, stöd och uppmuntran, med lite medverkan av pappa när han kunde.

För några år sedan dog mamma, gammal och ”mätt på dagar”, med sin dotters hand i sin. Cancern hade tagit henne men hon led inte och var in i det sista närvarande och deltog i livet omkring sig. Vi tre syskon turades om att vara hos henne hela tiden när vi förstod att slutet var nära.

Hon hade haft ett långt och rikt liv och vi barn hade alltid stått i centrum av hennes uppmärksamhet, nu kunde vi ge åtminstone lite tillbaka. För oss var hon en strålande mamma som vi minns med tacksamhet. Att vi har klarat oss bra i livet är till stor del hennes förtjänst. Även om min barndom ligger långt tillbaka i tiden är det relevant att fråga sig: Vilken betydelse har föräldrarna, och framför allt mamman, för det lilla barnets utveckling? Är institutioner det bästa för barnet? Hur kan vi skydda våra barn mot stress under ungdomen och i vuxenlivet?

Merlins död - anknytning hos schimpanser

Då jag många år senare avslutade min biologexamen vid Köpenhamns universitet och stod inför valet av inriktning blev jag intresserad av schimpanser och studier utförda i Tanzaniareservatet (Tanzanias nationalpark Gombe) av den brittiska zoologen Jane van Lawick-Goodall. Det var speciellt ett moment som tilldrog sig min uppmärksamhet extra mycket. Vid ett tillfälle dog en schimpansmamma och efterlämnade fyra små barn. Den yngsta var bara 14 månader och de två veckor den överlevde sin mor bars den ständigt runt av sin sex år äldre bror. Han delade också sin mat med den. Men då modersmjölken vid den åldern är den viktigaste födan dog den av undernäring.

De tre andra ungarna var 3-4 år gamla och en av dem lyckades aldrig få känslomässig kontakt med något av de andra syskonen. Den reagerade på moderns död med att sluta leka, blev slö och vandrade runt ensam eller tillsammans med andra schimpanser i olika grupper.

Det återstod nu två ungar. Vid 3-4 års ålder brukar ungarna få pröva annan föda än bröstmjölk. Även om de inte är helt avvanda är det möjligt för dem att klara sig utan mjölken. Den ena av ungarna blev tidigt adopterad av ett syskon, klamrade sig fast på dennes rygg och fick på så sätt en trygg kroppskontakt. Van Lawick-Goodall konstaterade att denna unge utvecklades bra och normalt.

Det äldre syskonet fungerade alltså som en ersättningsmor, eller en ”aunt”, som man säger på engelska (tant på svenska). Denna ersättningsmamma kan fungera lika #2 2016

27

bra som en biologisk mor. Hos tid går åt till att bevaka territoriets gränser schimpanser spelar i detta läge mycket noggrant, genom att t.ex. klättra upp i pappan ingen som helst roll. träd för att speja efter främmande schimpanMen med den andra ungen, ser från grannflockarna. Vid minsta hot från som var lika gammal, kallad främmande individer uppstår konflikt med Merlin, gick det sämre. Den stort spektakel och kanske strid. Deras roll fick bara rida på ryggen på ett för sin avkomma är alltså främst att skydda syskon en enda gång och gick ungarna från hot och tränga bort inkräktare. samma öde tillmötes som sitt Endast ibland kan man se dem leka med redan döda syskon. Det fanns ungarna. inte någon som ville ta sig an Arbetsfördelningen mellan könen är alltså honom. Strax efter moderns tydlig och börjar utformas så snart ungarna död slutade Merlin leka och avvants. Medan de yngre honorna stannar i visade underkastelse-beteende. närheten av modern och hjälper henne med att Han satt ofta slö och avmagta hand om de yngre syskonen så söker sig de rad i en depressiv, ihopkrupen yngre hannarna snart till de vuxnas rekognoTre och ett halvt år gamle Merlin. position och gungade fram och Bilden togs av zoologen Jane van seringsrundor. Efterhand söker de sig även till Lawick-Goodall under hennes studier tillbaka precis som de försumde brunstiga honorna och försöker i allt större av schimpanser i Tanzania och visar den depressive Merlin i en av hans made barnen på de östeuroutsträckning skaffa sig dominans över dem. typiska ställningar två år efter hans peiska barnhemmen. Under Schimpanshannarna är ansvariga för näsmammas död (41). den här tiden var Merlin också tan all jakt och dödande av bytesdjur. Köttet osedvanligt aggressiv för sin fördelas på andra hannar som de är allierade ålder, började slita håret ur sin päls och var med andra med och till honorna, vilket ger dem större chans till att ord på väg att bli ”psykotisk” (se bild). få para sig med honan som får köttet. När det gäller födoDen väsentliga skillnaden mellan Merlin och det andra insamling bidrar honorna främst genom att samla frukter lika gamla syskonet var alltså att han inte hade någon var- och leta myror, termiter och andra insekter. aktig kroppskontakt med något annat syskon som kunde I sitt beteende är honorna mycket mer angelägna än fungera som mammasubstitut. Merlin fick inte någon hannarna att visa ett socialt kontaktbeteende, särskilt när sådan mammafigur att ty sig till, han slutade att äta på det gäller avkomman. Det sker till exempel vid plockning grund av sin nedstämdhet och blev till sist han så svag att av pälsen på varandra och vid de småljud ljud som honorna han dukade under i en sjukdom. ger ifrån sig. Detta tillsammans skapar kontakt och Denna observation gav mig en tydlig insikt om mamanknytning. Hannarna däremot är mer intresserade av att vara aggressiva och att kasta grenar och sten omkring sig.

Hos henne får barnet föda, värme, beskydd De ljud de ger ifrån sig är mer som vrål och morranden. och uppfostran – och inte minst en känslo­ Om de unga schimpansflickorna hittar en träbit använder mässig anknytning som är avgörande för de den gärna som en slags docka, som de smeker, kramar betydelsen för ungens överlevnad. och bär från träd till träd (22). På detta sätt, och genom att hjälpa sin mamma att ta hand om sina yngre syskon, förbemans betydelse. Hennes plats kan bara övertas av någon reder de sig på den dag de själva kommer att bli mödrar. som helt och hållet tar ansvar för mammarollen. Vi ska Och vad händer med oss människor, till exempel i mitt även komma ihåg att schimpansen är den närmaste nu le- hemland Danmark? Jo, i de nya katalogerna från några vande släktingen till oss själva, människan, och kan på så stora leksakskoncerner (BR och Toys-R’us) har man infört sätt berätta en del om den betydelse som vår arts mödrar ”könsneutrala leksaker” genom att vända på flickors och har för barnet. Mina studier av mödrar hos schimpansen pojkars intresse för leksaker. Man vill avskaffa ”föråldraoch andra primaters mödrar påminde mig om min egen de” könsroller och visar bilder av pojkar med barbiedockmors betydelse för mig och mina syskon. or, och flickor som skjuter med pistoler.

Det råder ingen tvekan om att schimpansmödrar är vad Men vad säger biologin, som vi alla har som grundvi kallar den primära vårdaren för sin avkomma. Hos hen- byggnad? Forskning visar att pojkars förkärlek för rörliga ne får barnet föda, värme, beskydd och uppfostran – och objekt, som bilar, och flickors för bland annat dockor, är inte minst en känslomässig anknytning som är avgörande medfödda dispositioner. Studier av unga schimpanser har för betydelsen för ungens överlevnad. Då Merlin förlorade visat att om unga schimpanshonor hittar en träbit att leka den emotionella anknytningen till sin mor fanns det ingen med kommer hon mycket oftare än hannarna att smeka annan som ville ta sig an honom – och därför dog Merlin. den och hålla den intill sig, alltså som en docka. Man har även gjort kontrollerade studier på unga aphonor och – ”Könsroller” hos schimpanser hannar. De fick välja mellan bilar, bollar, dockor och nalLåt oss titta lite närmare på föräldrarollen hos schimpanlar. Honorna valde mycket oftare dockor och nallar, och ser, som alltså står oss mycket nära. De tre första åren rör lekte med dem mycket längre tid än pojkarna, som för sin sig ungen inte mer än några meter från modern och först del föredrog att leka med bilar och bollar. efter fyra-fem år börjar mamman att gradvis, och inte Därför, om man försöker att förneka könsskillnaderna utan protester, att sluta amma den. Under hela denna tid och tvinga pojkar och flickor att leka med samma leksahar schimpanshannarna bara sporadisk kontakt med ung- ker kan det ha en frustrerande effekt på barn och skada arna och deras mor. Det mesta av de vuxna hannarnas deras naturliga utveckling.

28

#2 2016

© Can Stock Photo Inc. / Anolis

Studier på schimpanser i naturen och i laboratorier visar att ”könsroller” är något som naturen själv kommit på.

Uttrycket ”könsroller” är därför i grunden felaktigt. Vi pratar ju inte om att djur eller människor spelar några roller som man gör på teatern eller på film. Vi bör hellre tala om arbetsfördelning! Och redan hos människans närmaste släkting finns en tydlig arbetsfördelning mellan han och hon och en tydlig skillnad på unga hondjurs och handjurs intressen, ända ner till detaljnivå. Och detta hos individer som inte utsatts för samhällets eller ”kulturens” påverkan.

Vad är anknytning?

Det är väl då på sin plats att titta lite mer på vad anknytning är. Anknytning är en medfödd egenskap som sätter barnet i stånd att söka skydd och omsorg hos en eller flera vårdgivare, det vill säga speciella personer som ger barnet en känsla av säkerhet vilket barnet själv inte kan skapa.

Detta har bekräftats av alla ledande forskare på området barns sociala utveckling, som John Bowlby, Daniel Stern och Allan Schore. De betonar alla barnets behov av att binda sig till en omsorgsperson som skyddar och stöder dem, samt stimulerar deras utveckling.

Människor är biologiskt disponerade för att etablera känslomässig anknytning. Det gäller för var och en av oss som ingår i en vänskaps- eller kärleksrelation, men det gäller särskilt för det lilla barnet och dess föräldrar.

Barnet har ett grundläggande behov av säkerhet, trygghet och skydd, eftersom det föds fullständigt hjälplöst. I

detta sammanhang betyder anknytning det känslomässiga band som utvecklas mellan barnet och dess närmaste vårdare, normalt mamman och pappan, i nämnd ordning.

Barnet har ett grundläggande behov av säkerhet, trygghet och skydd, eftersom det föds fullständigt hjälplöst.

Barnets anknytningsberoende blir speciellt aktiverat om barnet är stressat. Om barnet till exempel är hungrigt, har slagit sig eller kommit bort reagerar det med gråt, varefter föräldrarna svarar på dessa signaler med omsorg, som kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet hos barnet.

Vi är fortfarande ett slags stenåldersmänniskor

Stress och anknytning är på så vis besläktade på det evolutionära planet. Å ena sidan har stressreaktionen, till exempel gråt, utvecklats som ett svar på hot från omvärlden. Å andra sidan är denna reaktion också ett anknytningsbeteende, som skall dra till sig föräldrarnas uppmärksamhet och öka säkerheten i förhållande till faran. Om barnet blir skilt från föräldrarna kan det på grund av detta alltså utveckla en långvarig och allvarlig stressbelastning.

Men varför är det så? Under tusentals år har människan anpassat sig till ett liv i jägar- och samlarsamhället där det var farligt att leva med alla omkringströvande rovdjur och andra faror på den öppna slätten. Världen har alltid varit en farlig plats, särskilt för barn, och är så än i #2 2016

29

© Can Stock Photo Inc. / gajdamak

dag. Tänk bara på trafiken eller på konflikter inom familjen. Men även om världen har ändrats och kanske blivit tryggare att leva i, åtminstone i de nordiska länderna, så är poängen att vi fortfarande har samma människokropp och hjärna som på stenåldern. Vi lever idag i ett högteknologiskt samhälle men är fortfarande ett slags stenåldersmänniskor med samma kroppsliga funktioner och psykiska reaktionerna som i forna tider. Detta gäller även det lilla barnets anknytning till modern!

Det är detta som är så svårt att förstå och acceptera av Om vi vill leva sunt bör vi på sätt och vis leva som ”urtidsmänniskor”: motionera rikligt, äta sund och fiberrik kost, och inte vara beroende av tobak, alkohol eller annan stimulantia den moderna människan. Att det finns biologiska lagar för livets utveckling som vi inte kan ändra på! De viktigaste delarna av lagen formulerades av Charles Darwin i hans berömda bok ”Om Arternas Uppkomst”, utgiven 1859.

Han kallade sin upptäckt ”principen om naturligt urval”.

Detta har varit naturens centrala styrverktyg för utvecklingen av de olika arterna, alltsedan den gemensamma urvarelsen. I korthet går det ut på att inom en art, också hos människan, finns en variation i arvsmassan. De individer i varje generation som är bäst anpassade till den rådande miljön, som alltså har den bäst anpassade genetiska sam30

#2 2016

mansättningen, de överlever. Därmed har de också ha den bästa förutsättningen för att sätta nya barn till världen med denna fördelaktiga arvsmassa. Dessa barn gynnas i sin tur av den rådande miljön. Den fördelaktiga typen av gener kan bero på slumpmässiga mutationer i arvsmassan.

Låt oss ta ett exempel. Varför är det så svårt att gå ner i vikt och så lätt att lägga på sig? Det är ju mycket lättare att lägga på sig 10 kilo än att gå ner 10 kilo. Det beror på att hjärnan har samma aptit-reglering nu som förr i tiden.

På den jägar-/samlartiden var bristen på föda en regel och överskott ett undantag. I denna miljö var det viktigt med en regleringsmekanism som kunde ta upp och lagra föda när den var tillgänglig. Det var absolut ingen selektionsvinst med att hämma näringsomsättningen, alltså det gynnade inte människan att hålla igen på sitt ätande.

Och även om vi idag lever med fyllda kylskåp har vi samma system som är anpassat till knapphet på föda.

Därför är så många människor överviktiga idag. Vi lever inte längre i den forntidsmiljö som formade vår utveckling, men vi har fortfarande kvar samma kropp och psyke som är anpassade till stenåldern.

Om vi vill leva sunt bör vi på sätt och vis leva som ”urtidsmänniskor”: motionera rikligt, äta sund och fiberrik kost, och inte vara beroende av tobak, alkohol eller annan stimulantia. På liknande sätt är det lilla barnet programmerat för att knyta an till sina föräldrar. Barnet kan inte vårdas av främmande människor, kanske på en institution - på en

främmande boplats! - utan att det får, i många fall, allvarliga konsekvenser för dess framtida hälsa och utveckling.

Anpassning, överlevnad och reproduktion (fortplantning), det är på denna grundval som allt liv vilar. Det naturliga urvalet arbetar synnerligen långsamt, och det är i detta långa perspektiv som anknytningen mellan barn och mor har utvecklats.

Hos däggdjuren, den stora djurgrupp som människan zoologiskt sett tillhör, etableras anknytningen framför allt genom amningen, även kallat däggningen (därav namnet däggdjur). Och anknytning växer inte fram helt av en slump. Det är ju modern som är gravid med barnet, som föder det och som ammar det. Amning är fortfarande det klart bästa sättet för barnet att få all den näring det behöver.

WHO (World Health Organisation) rekommenderar att barnet endast får modersmjölk det första halvåret. Därefter, upp till tvåårsåldern, bör det få bröstmjölk tillsammans med tillskott av vanlig mat, eventuellt ännu längre än tvåårsåldern (44). Därför är det mamman som barnet får den starkaste anknytningen till, i alla fall under de första åren.

Barnets gulliga former appellerar till föräldrarnas omsorg

Modern har normalt inte så svårt att visa omsorg för barnet, hon accepterar att bli barnets primära anknytningsperson. Liksom hos djur har också människobarnet utvecklat synnerligen oemotståndliga, gulliga drag,

så kallade cute gestalt, ett som vi uppfattar det gulligt utseende, vilket appellerar starkt till moderns och också faderns omsorg. Det är, till exempel, spädbarnets stora runda huvud med stora ögon som håller blicken fäst vid betraktaren, leendet och det babblande ljudet samt kroppens runda former.

Sådana runda former får mammans hjärna att producera anknytningshormonet oxytocin, vilket ökar hennes omsorgsvilja. Har vi någon gång funderat över varför hundvalpar och bebisar förekommer i toilettpappersannonser? Prof. Zak svarar: ”Vår forskning antyder att annonsörerna använder sådana bilder för att våra hjärnor skall frisätta oxytocin och därmed skapa ett förtroende för en produkt eller ett varumärke och alltså öka försäljningssiffrorna”.

Både kvinnor och män producerar oxytocin, ett hormon som har stor betydelse för anknytningen mellan föräldrar och barn. Men kvinnor, och särskilt mödrar, har ett visst försprång här. För det första stimuleras frisättningen av oxytocin i hög grad av det kvinnliga könshormonet, östrogen. Detta ökar antalet receptorer som påverkas av oxytocin i olika delar av hjärnan. För det andra kommer mamman genom graviditeten, födelseprocessen och den efterföljande amningen att stegra sina oxytocinnivåer ytterligare. Dessa höga nivåer tillsammans med dopaminfrisättningen i hennes belöningscentrum gör att hon kommer att nästan ”bli beroende” av att pyssla om babyn.

Som bekant är dopamin den signalsubstans, som när den frisätts från nervändar i belöningscentrum i framhjärnan, orsakar stort välbehag och får personen att vilja upprepa den akt som åstadkom dopaminfrisättningen.

Anknytningen har högsta livräddande prioritet hos barnet, och därför har naturen inte lämnat detta åt slumpen. Modern kan inte, och ofta inte heller pappan, förbli opåverkad av barnets yttre signaler och av sina egna hormonella signaler. Bindningen till barnet är det centrala i moderskapet på samma sätt som anknytningen till, framför allt, mamman är det centrala i barnets utveckling. Barnet börjar tidigt att föredra mamma och pappa framför andra som tittar på det. Vid sju månaders ålder börjar det att reagera våldsamt om det skiljs från sina föräldrar genom att någon annan tar upp det. Ångesten för att skiljas från föräldrarna på detta vis når sitt maximum runt 12-18 månaders ålder, och är ett tydligt bevis på barnets anknytning till sina närmaste.

Pappan, eller andra personer, kan mycket väl ta över denna funktion efter småbarnsåldern.

Samtidigt börjar det att gradvis öka avståndet till mamman genom att engagera sig i lek eller att kravla bort från mamma, till synes obekymrad. Men kommer det en främmande person in i rummet aktiveras ögonblickligen anknytningsbeteendet och barnet upprättar igen kontakt med modern, kanske bara genom att vrida på huvudet i hennes riktning. På detta sätt fungerar mamma som en säker bas för barnets utforskning av sin omvärld. Barnets längtan efter att börja utforska omvärlden avspeglar det växande behovet av att känna att man ”kan själv”, visa sin egen vilja och oberoende. Att det sedan söker sig tillbaka till modern avspeglar i sin tur längtan efter trygghet. #2 2016

31

© Can Stock Photo Inc. / ia_64

Denna anknytningsprocess är som starkast under de tre första åren, men varar sedan under flera år i barndomen.

Enligt anknytningsteorin har barnet bara några få personer som det kan känna sig tryggt hos. Dessa personer har en prioritetsordning. Den primära anknytningspersonen (”principal caretaker”) är den som barnet tillbringar större delen av tiden med och den som barnet knyter an till mest. Man märker det till exempel på vem barnet tyr sig till i en nödsituation. Det är normalt mamman, liksom hos aporna och de övriga primaterna. Människan är inte något undantag härvidlag.

Men det går inte alltid som det var tänkt. Modern kan dö eller vara förhindrad på annat sätt att ta på sig ansvaret som primär anknytningsperson. Detta kan ske även hos schimpanser, som vi kunde se beträffande Merlin och de andra ungarna. Då modern dog kunde några av ungarna adopteras av äldre syskon, som bar runt på dem och tog på sig rollen som anknytningspersoner. De som blev adopterade av syskon kunde utvecklas normalt, men bara i den utsträckning som syskonet kunde leva upp till sin roll som anknytningsindivid. Detta gäller också människobarn.

De kan bli adopterade och utvecklas normalt förutsatt att adoptionen sker tidigt, så pass tidigt att barnet kan utveckla en säker anknytning till sin nya mamma.

Också fäder kan vara primära anknytningspersoner.

Genomsnittligen är män är visserligen klart mindre biologiskt disponerade till att vara primära vårdare – för att inte tala om motiverade – än den genomsnittliga kvinnan. Men även om en hel del biologiska faktorer saknas kan åtminstone en del motiverade män lära sig vad de inte har med sig automatiskt. Det är inte heller tal om att mamman nödvändigtvis förblir den primära vårdaren under barnets hela liv.

Pappan, eller andra personer, kan mycket väl ta över denna funktion efter småbarnsåldern. Under alla omständigheter, och i alla normala fall, har pappan en viktig funktion som sekundär vårdare av barnet, och som primär omsorgsperson och beskyddare av mamman och barnet.

Små barn knyter an bättre till sin mor än till sin far

Även om mödrar inte alltid lever upp till att vara bra primära anknytningspersoner så är en mor i de allra flesta fall bättre disponerad till detta än en man. Det är väl knappast överraskande, mot bakgrund av hennes fysiska och mentala disposition, och stora försprång i anknytningen som graviditeten, förlossningen och amningsperioden ger henne.

Moderns ”försprång” som anknytningsperson beror naturligtvis på graviditeten i sig, liksom varit fallet med våra anfäder och som är fallet med de stora aporna. Det senaste årtiondets forskning har visat att graviditeten i hög grad medverkar till att knyta de två parterna tillsammans. Det vill säga att mor och barn känner en stark samhörighet redan från första stunden den nya människan kommer till världen. Även fostret utvecklar en anknytning redan i livmodern, en slags proto-attachment. Med hjälp av sitt luktsinne som kommer i kontakt med fostervattnet kan fostret känna igen moderns personliga doft. Fostret blir så att säga ”präglat” på mammans doft, eller feromoner, vilket gör det lättar att hitta fram till moderns bröst genast efter födelsen. Även smakämnen från moderns mat löses upp i fostervattnet och blir registrerat. Detta gör att modern förmedlar sin personliga smak för viss sorts föda till barnet genom fostervattnet och mjölken. Hon predispone32

#2 2016

!

de n a d ju

b

r e l a i pec

S

sid. 65!

Beställningstalong på

Outsidern: Min fars kamp med galenskapen En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni?

En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Av: Nathaniel Lachenmeyer

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

73! sid. 65 Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr + Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

porto

rar på detta sätt barnet för den mat hon vill äta. Om hon exempelvis ofta äter broccoli under graviditeten kommer barnet med stor sannolikhet också att gilla det (40).

Redan vid 20 veckor är barnets hörsel så väl utvecklad att ljuden av modern och hennes omgivning är välkända.

Moderns hjärtslag är något av det mest välkända ljuden i omgivningen, och när barnet föds kan det enkelt känna igen sin mors röst, som blev inlärd redan i fosterstadiet.

För att testa denna hypotes mätte kanadensiska forskare hjärtfrekvensen på fostret samtidigt som mammans röst och en annan kvinnas röst spelades upp utanför mammans mage. När mammans röst spelades upp ökade hjärtfrekvensen, men när den andra kvinnan läste upp samma text minskade frekvensen, vilket visar att fostret kunde skilja på rösterna.

Moderns hjärtslag är något av det mest väl­ kända ljuden i omgivningen, och när barnet föds kan det enkelt känna igen sin mors röst, som blev inlärd redan i fosterstadiet Modern blir under graviditeten alltmer bunden till sitt barn. Hon kan känna att barnet trivs och växer i hennes kropp. Hon tänker även på barnet, som är i hennes kropp, men som ändå är en separat varelse. Hon och pappan börjar ge barnet namn och smeknamn. Här börjar den psykiska bindningen, som gör henne till huvudperson i spädbarnets liv långt före någon annan.

Den anknytning som påbörjas under graviditeten fortsätter efter födseln, för barnet blir exponerat för doft, smak (av mjölken), hud, kroppsvärme och synintryck.

Tillsammans skapas en intimitet i den sociala stimuleringen som normalt ingen annan kan åstadkomma.

Ett barn lyssnar hellre till sin mammas än till sin pappas röst. Detta kan påvisas med en så kallad Head Turn Preference Procedure där man mäter den tid det tar för ett barn att titta på den som talar; lyssna på mammans välkända röst jämfört med tiden som går innan de tittar på pappan när han talar. Här vinner mammans röst klart.

Och medan en baby föredrar att lyssna till sin mammans röst hellre än till andra kvinnors röster, så är det inte självklart att det lyssnar till sin pappas röst framför andra mäns. Barnet föredrar inte pappans röst framför andra mäns röster, även om pappan har varit med om att sköta barnet. År 2011 offentliggjordes en grundlig studie där små barn med en genomsnittsålder på 16 månader hade testats. Den tid papporna varit med och skött barnen varierade, men man kunde inte finna något vetenskapligt belägg för att barnen föredrog pappans röst framför okända mansröster.

Ett mycket väl fungerande redskap för kommunikationen med barnet är mammans ”spädbarnsspråk”, som väl är ganska främmande för män. Som Daniel Stern har påpekat, och som videoundersökningar har bekräftat, talar mödrar över hela jorden på ett speciellt sätt med spädbarn. En mamma som talar med sitt barn lägger inte i första hand vikt vid vad hon säger utan snarare hur hon säger det. Hon höjer alltid tonläget och talar långsamt.

Men vad som är ännu mer påfallande är hennes ”dialog” med barnet, en dialog som egentligen är en monolog, en imaginär dialog. Även om hon sällan får något svar beter hon sig som om hon får svar. Hon gör paus och väntar på 34

#2 2016

barnets ”svar” och lär det med andra ord hur det skall föra en dialog, utan att prata i mun på varandra. Det råder inget tvivel om att detta ”samtal” är en grundläggande del i barnets språkutveckling, som vi har talat om tidigare, samtidigt som det skapar ett band mellan mor och barn.

Andra observationer har visat hur länge det nyfödda barnet kan hålla ögonkontakten med sin mor. När födelsetraumat har lagt sig, och det får tillfälle till det, kan ett barn ha ögonkontakt med modern upp till en timma med dessa långvariga blickar. På det sättet knyter de, i detta kritiska ögonblick, det band som är så viktigt för dem båda.

Naturen har ”utnämnt” modern till vårdaren, inte till den enda, men den primära. Och hon tillåts inte vara ovetande om detta. Barnet känner inte bara igen hennes ansikte, det föredrar att titta på det. Genast (från födelsen) känner det igen moderns röst och föredrar att lyssna på den. Babyn ler och föredrar att le tillbaka. Inom några dagar känner det igen moderns kroppsdoft och föredrar att lukta på den. Barnet är även från början motiverat att efterlikna moderns beteende. Inlärning genom efterhärmning spelar med andra ord från början en mycket stor roll och barnet är motiverat för detta just för att det sker med mamman som huvudperson. Kvinnor har i förhållande till män en mycket större repertoar av spädbarns-framkallad social begåvning och är mindre hämmade i att visa det än män. Kvinnor har också en mycket bättre kontroll över barnets uppmärksamhet, aktivitet och känslor, även om barnet själv har en hel del att säga till om i detta avseende.

Amningens betydelse

Moderns två stora mjölkproducerande organ är det mest synliga beviset på att kvinnor är mest disponerade för att vara primära anknytningspersoner. Det är möjligt att kvinnor som inte fött barn inte är medvetna om denna funktion. Och jämställdhetsivrarna menar också att män kan ta rollen som primär anknytningsperson för små barn lika bra som kvinnan. Men om det nu vore så, varför skulle evolutionen endast ha utrustat kvinnan med två bröst med fungerande mjölkkörtlar?

Amningens betydelse kan knappast övervärderas. Därför har WHO, World Health Organisation, rekommenderat alla kvinnor att amma helt i sex månader, och sedan fortsätta amningen då och då under dagen med kompletterande kost upp till två år. Förutom näringsmässig är amningen viktig för anknytningen mellan mor och barn.

Barnet söker sig ofta själv fram till bröstvårtan och suger i sig den första näringen utanför livmodern. Båda parter har det gott av denna samvaro efter lite träning. Amningsträning erbjuds på de flesta sjukvårdsinstitutioner.

Amningen ses ofta med misstro av feminister, som hävdar att det gör det svårt för en mamma att göra sig fri från barnet för att återgå till arbetet och engagera sig i karriären på samma nivå som män. Och det ligger nog något i det, och somliga kvinnor väljer själva att lämna barnet efter ett par månader, och barnet får då utpumpad bröstmjölk eller mjölkersättning av pappan eller annan vårdare.

Amningens betydelse för utvecklingen av barnets intelligens

Men detta är inte bäst för barnet. Modersmjölksersättning på flaska är baserat på komjölk vilket är sämre än modersmjölk. Modersmjölken är en fullständig näringskälla.

© Can Stock Photo Inc. / sborisov

Den innehåller alla de näringsämnen som barnet behöver.

Det har den rätta kombinationen av vatten, socker, protein och fett som barnet behöver för sin tillväxt och utveckling. Den innehåller även viktiga immunfaktorer och bioaktiva komponenter, som skyddar barnet från infektioner och hjälper till att utveckla barnets immunförsvar och bygga upp en tarmflora av nyttiga bakterier. Om barnet inte ammas är det allra bäst om det får bröstmjölk på flaska, mjölk som mamman själv pumpat ur innan hon gick till jobbet, eller får bröstmjölk från obstetriska avdelningar, där man ber mammor med mycket mjölk att lämna in överskottet. Men det är ju väldigt osmart och opraktisk; att pumpa ut mjölk för att kyla ner den, värma upp den vid matdags, tappa på flaska, mata barnet och sedan diska flaskan. När allt finns från början, välförpackat, lagom varmt, sterilt, ingen disk efter måltiden, och dessutom en trevlig stund.

Modersmjölken skyddar alltså mot många infektionssjukdomar, öroninflammation, luftvägsinfektioner, förkylning, bronkit och vattkoppor – sjukdomar man ofta ser hos barn som får flaskmjölk. Modersmjölken reducerar också risken för att få allergiska sjukdomar som astma och barneksem. Vidare motverkar modersmjölken övervikt och fetma senare i livet.

Amningen reducerar risken för bröstcancer och cancer i äggstockarna, något man kanske som nybliven mamma kan tänka på.

Slutligen är det så gott som säkert att ammade barn utvecklar högre intelligens. En stor del av forskningen anser att detta är på grund av modersmjölkens egenskaper. Förklaringen är enkel. Då den mänskliga hjärnan undergår

en väldigt snabb utveckling behöver det en stor mängd fett som bildar myelinskidor. Dessa ligger runt nervcellarnas utskott, axoner, och isolerar dem. Och för att de skall kunna isoleras optimalt behöver de både kolesterol och en speciell sorts fleromättade fettsyror, vilka finns rikligt i modersmjölken.

Slutligen är det så gott som säkert att ammade barn utvecklar högre intelligens.

En stor del av forskningen anser att detta är på grund av modersmjölkens egenskaper Flera viktiga undersökningar har dokumenterat amningens betydelse för utvecklingen av barnets intelligens.

En banbrytande prospektiv undersökning från Köpenhamn, offentliggjord 2002, bygger på ett stort material unga människor. Man fann här en positiv korrelation mellan amning och intelligens som vuxna. En senare undersökning med 14 000 barn företogs i Vitryssland. Barn till mödrar, som hade deltagit i ett program för amning, låg klart högre i intelligens än barnen till mödrar, som inte varit med i programmet. Deras försprång i intelligenstesterna (så kallade IQ-tester) låg på 5,9 poäng! Därtill kom att deras lärare bedömde dem som bättre på att läsa och skriva.

Dr Kramer konkluderar: ”de flesta undersökningarna har varit baserade på ett samband, men vi kan här påvisa ett kausalt förhållande mellan amning och intelligens”.

NIELS ARBÖL Lektor i biologi, cand.scient. et art, Köpenhamn, Danmark #2 2016

35

Våra fantastiska hjärno mödrar beter sig lika p Observationer av möss och katter Vi människor är ett högt intelligent däggdjur, vi är inte alls någon exklusiv gudomlig skapelse som har rätt att utforska och exploatera andra delar av skapelsen; till och med religiösa grupper börjar inse detta faktum. Ändå, den politiska inställningen att människan är något speciellt, åtskilt från andra livsformer på jorden, finns fortfarande kvar i några sammanhang. ”Människan är inget djur” kan man ofta höra folk säga.

Denna inställning, uppfattning, vill man gärna ha eftersom den passar in i den politiskt korrekta attityden att vi alla minsann har en fri vilja att planera våra liv precis som vi vill (till skillnad mot djuren!), efter vars och ens individuella önskan. Men det är bara delvist sant, människan är ett högt utvecklat däggdjur, med samma strukturer i hjär36

#2 2016

nan som har bidragit till existensen och överlevnaden av alla djurslag, inklusive vår egen art. Men vi kan med våra hjärnor påverka vår omgivning, skapa en ”kultur”. Denna skapade omgivning, ”kulturen”, kan i sin tur, beroende på hur hjärnan utformas, påverka hur våra gener fungerar genom den relativt nyligen påvisade epigenetiken. Det är alltså inte bara våra gener, utan även hur vi reagerar på, och tillsammans med, omgivningen och folk omkring oss, som påverkar hur våra gener kommer att uttryckas, dvs hur mycket eller lite aktiva de kommer att vara under livet. Generna ändras inte, men hur mycket eller lite de ”jobbar” ändras. Detta ”maskineri” kommer att påverka oss hela livet, styra våra liv och påverka ”den fria viljan”, som alltså inte är så fri som vi vill föreställa oss.

Vi kan lära oss mycket genom att studera däggdjur i vår omgivning eller titta på videofilmer om platser långt

© Can Stock Photo Inc. / sborisov

or, och hur däggdjurpå många plan bortifrån. Interaktionen mellan individer i en grupp av apor är ibland förvånansvärt lika den vi kan se i våra egna samhällen. Det är även mycket intressant att observera hur kulturella inflytanden på beteende kan skilja mellan olika grupper/samhällen av apor och människoapor (ref. alla viktiga vetenskapliga naturfilmer från BBC: ”Planet Earth” t.ex.). Där kan man se hur ett speciellt beteende för att fånga mat kan variera från grupp till grupp; troligen har en individ fått en bra idé som visar sig fungera, och snart lärs det nya tricket av övriga medlemmar genom efterhärmning, en kultur har skapats. I våra dagar kan en ny sådan idé spridas blixtsnabbt över världen via sociala media.

Kattens första kull:

För en tid sedan födde min katta (Molly) fyra ungar.

Hon var då bara 1,5 år gammal, en helt vanlig korthårig

”bondkatt” och väldigt mycket en familjemedlem. Hennes mamma, en elegant slank helsvart katta, blev överkörd och dödad av en bil när ungarna hennes bara var 4 veckor gamla. Det tog ett par dagar innan vi fått klart för oss vad som hade hänt den svarta honan och vi frågade När första värken kom tittade hon undrande på oss, ont i magen hade hon aldrig haft förut.

Hon hoppade upp i min säng, lade sig på filten mellan mina ben och började föda. runt hos veterinärer för att höra om det fanns någon ”fostermamma” som kunde ge ungarna di. Det fanns det inte, så vi fick börja flaskuppföda dessa ungar med välling, och mata dem för hand med tunna skivor av rå lax som ungarna kunde suga i sig. De behövde mycket värme #2 2016

37

och ompyssling (TLC!) och de flesta nätter sov de hos oss i sängen, runt huvud och hals, intensivt spinnande. Det var en härlig, oförglömlig upplevelse, denna nära kontakt mellan levande varelser av olika art.

Vi lyckades föda upp alla 4 ungarna fram tills de var 12 veckor gamla, när de enligt svensk lag får lov att tas från mamman för att säljas. Det anses att så länge bör ungarna vara kvar hos mamman så att hon kan uppfostra dem och lära dem hur de skall bete sig mot andra katter och mot människor. Vaccinerade, avmaskade och ID-märkta med chip i nackskinnet, annonserades de ut på nätet och inom ett par timmar hade vi 13 intressenter. De intervjuades per telefon och de som lät som lämpliga föräldrar till våra katter kom på besök. Efter några dagar hade katt och människa funnit varandra, kanske var det mest katten som gjorde valet!

En av dessa fyra behöll vi och det är nu hon, Molly, som nyligen blev mamma själv. När hon började se riktigt fyrkantig ut och födelsen närmade sig preparerade vi med filtar i ett mörkt hörn under en stol för henne. Vi hade ju varit med om tidigare, och hört av andra, att en katta uppsöker ett skyddat ställe när det blir dags. Men inte Molly inte! När första värken kom tittade hon undrande på oss, ont i magen (så hon skrek) hade hon aldrig haft förut. Hon hoppade upp i min säng (detta var omkring kl. 02 på natten), lade sig på filten mellan mina ben och började föda. Det första ”paketet” inspekterades med stor misstänksamhet. Vad är detta ?! Hon tittade på oss och på ”saken”, med förvåning men var inte rädd, hon såg ju att vi andra tre familje-medlemmar var glada och uppmuntrande, alltså var det inget farligt! Efter några minuter började hon nosa på paketet och slicka lite på det och efter ytterligare några minuter kom hennes modersinstinkter igång. Hon slickade tills ungen gäspade för att få luft och när ungen dragit sina första riktiga andetag slickade hon den ren ordentligt och åt upp efterbörden, placentan, uppenbarligen med god aptit. Detta att hon åt efterbörden är även det, liksom modersinstinkten, inprogrammerat under evolutionens gång; Inget ätbart fick gå förlorat, all energi skulle behövas framöver, och inget fick lämnas kvar vars doft kunde locka till sig rovdjur.

Denna uppfostran om hur man skall bete sig här i världen är viktig och pågår under minst 10­12 veckor, vilket är skälet till att man inte bör ta dem från mamman före den åldern.

När nästa unge anlände c:a 15 minuter senare var hon redan mindre tveksam, hon slickade den utan dröjsmål.

När sista ungen kom fram var Molly redan en erfaren föderska och tog snabbt hand om alla bestyr.

Kattan hade ett totalt förtroende för oss och tillät oss att hantera ungarna när som helst. Hon gick korta promenader får att få lite motion och frisk luft, men så snart en unge gnydde det minsta var hon snabbt där för att se till att ingen skadade ungen.

Hon inte bara diade dem och höll dem rena utan passade på dem när de kröp runt och störde de andra kattungarna. Då tog hon fram en speciellt ”röst” för att förmana dem. Denna uppfostran om hur man skall bete sig här i världen är viktig och pågår under minst 10-12 veckor, vilket är skälet till att man inte bör ta dem från mamman 38

#2 2016

Här är ungarna 1 vecka gamla och var Esters ungar, Molly längst till vänster. Foto: Anna Maria Dahlström

före den åldern. Ungarna gör som mamman gör, härmar hennes beteende, som när hon går på lådan. Alla ungarna lärde sig mycket snabbt att bli rumsrena, vi hade bara 2 ”olyckor” från dessa 4 kattungar på hela tiden.

Vid 9 veckors ålder började ungarna äta riktig kattmat, men diade ofta. De sprang omkring och hoppade, jagade varandra och slogs, ibland även med mamman. De började göra små exkursioner i trädgården, och undersökte varje ny tingest de träffade på med stor nyfikenhet, luktade på en blomma, jagade ett torrt löv, gömde sig under buskar så vi inte såg dem, för att sedan hoppa fram mot våra fötter i ett djärvt ”överfall”. Mamma Molly höll ett öga på dem, och såg till att de inte gick i närheten av bilvägen. Även om de nu hungrigt började äta kattmat så kallade Molly på dem för en di-stund, c:a 5 ggr per dag. Hon använde då ett speciellt ljud, ett ”spinn-mjau”, upprepade gånger, tills ungarna vaknade (ungar sover ofta) eller slutade leka. De radade upp sig långs spenarna, buffade för att finna sin plats, och diade under kraftfullt spinnande; 5 katters spinn, ett härligt ljud man blir glad av. Sedan brukade alla falla i sömn, en djup sömn som varar ungefär en halvtimme, i totalt avslappad harmoni.

Enligt biologer och forskare t.ex. Uvnäs-Moberg beror detta troligen på hormonet oxytocin som ungarna får i sig med mjölken. Mollys intensiva spinnande har sannolikt att göra med stora mängder av cirkulerande oxytocin samt signalsubstansen dopamin (DA) som frisätts i hennes belöningssystem i hjärnbarken i pannloben medan hon diar ungarna. Denna frisättning av DA har demonstrerats äga rum i framhjärnan hos diande råttmammor, om de är av sorten som vetenskaparna, t.ex. Michael Meaney kallar ”goda mödrar” (se även nedan).

Liposomialt järn

Oralt järn med omtanke om magen SiderAL Forte innehåller järn täckt av liposomer. Ett unikt hölje som minskar risken för att järnet kommer i kontakt med mag-tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas.

Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag):

SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till varierad kost.

Järnpyrofosfat 30 mg (214,3%), C-vitamin 70 mg (87,5%)

NYHET! SiderAL Forte säljs sedan tidigare på Apotea.se men nu även på Apoteket och utvalda apotek inom Apoteksgruppen.

Renapharma AB · Box 938, 751 09 Uppsala Telefon 018-700 11 40 · info@renapharma.se www.renapharma.se

Men snabbt närmade sig tiden då ungarna var vuxna nog att få egna familjehem, när de skapar trygga relationsband med andra medlemmar av andra raser, mänskor, hundar, hästar etcetera, och gör dem till sin ”ägodel”.

Människorna tror att de äger katten, men det är nog oftast tvärtom, och om människorna i hemmet inte kan få katten att trivas, kommer katten kanske att vandra iväg för att söka en ny människa att bo ihop med.

haft samma ”bo-beteende” som hennes mushonor visade före nedkomst: ”Annica, vi är så lika! Däggdjursmödrar – är det inte fantastiskt??”

Jo, det är fantastiskt hur lika vi är, alla däggdjur boar i högre eller mindre grad. Även fåglar och insekter har ju olika sätt att förbereda för sin avkomma. Det viktigaste för alla levande varelser, växter liksom djur, är ju att producera och skydda sin avkomma.

Mössen förbereder avkommans födelse:

Årmillioner av evolution har utformat två basalt olika hjärnkartor

Omhändertagandet av ungarna kan man säga börjar redan före födelsen, genom ”bobyggande”, som initieras av hormonella signaler, sannolikt har prolaktin en roll. En av mina kvinnliga kollegor i USA (professor i neurofarmakologi) arbetade med möss i sin forskning. Hon parade dem för att få fram en speciell färg på pälsen, och följde dem hela tiden med iver. Hon väntade själv sitt första barn och var kanske därför speciellt intresserad av hur mössen betedde sig. Hon noterade att någon dag före nedkomsten började de blivande musmödrarna att bygga ett litet mysigt bo av burgolvets täckning (krollsprint), mjukt men med rätt stabila väggar och tak som skydd, en håla där ungarna föddes.

Lite senare kom hennes egen tid att föda, och plötsligt fick hon en stark lust att gå ut och shoppa barnsäng och babykläder; Detta hade hon inte haft ”tid” att tänka på tidigare för hon var så intensivt upptagen med forskningsprojektet. Nu ”måste” hon ut och handla, det kändes verkligen som en drift. Hon tog ledigt från projektet ett par dagar och hann precis få allt färdigt före förlossningen. Hon ringde till mig från USA, dagen före den väntade födelsen, helt uppspelt och förtjust över att hon 40

#2 2016

Under hela evolutionen är det tre livsviktiga frågor som varit i fokus för individerna samt för överlevnaden av arten: 1) Att finna rätt sorts föda, 2) att kunna upptäcka fara och fly från den, samt 3) att finna en partner för att kunna reproducera sig, se till att ens egna gener lever vidare i kommande generationer. Om denna sistnämna fråga, att få avkomman att överleva tills den är könsmogen, misslyckas, då har ju de föregående två ansträngningarna för att skydda individen varit förgäves! Arten, samhället kommer att dö ut! Till vad gagn har då dessa ansträngningar varit, att hålla individen vid liv, om överlevnaden av nästa generation har misslyckats? Avkomman, framtida generationer, är ju det allra viktigaste för arten – inte de enstaka individer som råkar leva för dagen.

Dessa tre livsviktiga aktiviteter, finna mat, kunna fly fara, och fortplanta sig, initieras och styrs, liksom alla aktiviteter som en individ företar sig, av hjärnan. Allt vi gör, tänker, planerar, våra personliga preferenser, våra sexuella preferenser – alla följer de kommandon från hjärnan, från den inprogrammerade kartan av basala nätverk av nervcellers förbindelser, nätverk som aktiveras

© Can Stock Photo Inc. / pica82

”i rättan tid” av olika hormoner, under utvecklingen. En viss tidsperiod under utvecklingen av en individ, då det är särskilt många omställningar av olika neuronala nätverk som pågår, är puberteten, när ungen börjar blir vuxen nog att själv sätta ungar till världen.

I de evolutionärt gamla delarna av hjärnan, de områden som varit mest viktiga under evolutionen och därför bevarats, ligger dessa mekanismer för vår överlevnad inprogrammerade, som datorprogram för att ge ”datorn” möjlighet att alls fungera. Dessa program styr vår förmåga att finna mat, att undvika och fly från fara, samt att finna en partner för reproduktionen. Och det fiffiga är att Dessa program styr vår förmåga att finna mat, att undvika och fly från fara, samt att finna en partner för reproduktionen. denna partner, för en lyckad parning, har en hjärnkarta som är olik den egna hjärnans programmering. Man kan säga att, på denna viktiga, tredje punkt, artens överlevnad, är den kompletterande.

Denna tredje uppgift, som vi förvaltar, är till största delen rätt omedveten, men evolutionen har fiffigt nog lagt in ett belöningssystem i hjärnan, som gör att vi blir glada och tillfredsställda när vi utför det som programmeringen vill att vi gör. Om vi följer det vi känner för på rätt sätt kommer en dos av DA att frisättas från nervförgreningar i en speciell del av hjärnans främre bark (cortex) kallad prefrontala cortex. När vi tillfredsställer våra behov, som t.ex, stillar hunger eller törst, äter god mat, njuter av en god bok eller en trevlig film, lyssnar till musik vi gillar, har trevligt sex etcetera, då frigörs mycket DA som ger en känsla av tillfredsställelse. Så sker även under det att mamman ammar barnet (efter en ibland plågsam till-

vänjningsperiod!), vilket har påvisats för många däggdjur.

Detta att ge sin avkomma di tillhör ju det allra viktigaste för överlevnaden, därför är det fiffigt att DA frisätts i mammans hjärna så att hon gillar att amma.

Hormoner

Hormonet prolaktin gör att mjölken bildas. Barnets hungerskrik gör att massor av oxytocin insöndras i mammans blod vilket får de små musklerna runt bröstkörtlarna att dras samman så att mjölk pressas ut i utförsgångarna, till bröstvårtan. Hormonet oxytocin insöndras i blodet hos både mor och barn, vilket stödjer kärlek och anknytning mellan dessa båda. Men detta gäller inte för alla honliga individer; hos råttor har man sett ”goda mödrar” och ”dåliga mödrar”; dvs råttmödrar som ägnar mycket omsorg åt ungarna, respektive de som bara diar det nödvändigaste. Man har med tunna elektroder insatta i hjärnan hos honråttor mätt frisättningen av DA under digivningen. De ”goda mödrarna” hade en riklig frisättning av DA i belöningscentrum som gjorde att de gav di länge, medan de ”dåliga” hade betydligt mindre DA-frisättning, en topp som snabbt avtog under digivningen. Liksom hos råttor finns det en variation mellan mödrar; somliga har lätt att amma och finner det njutbart, andra tycker det är besvärligt och obehagligt, men försöker så gott det går att genomföra de första 3 viktigaste månaderna, då modersmjölken innehåller särskilt viktiga ämnen för bl.a. barnets immunsystem.

Modersomsorgen påverkar hjärnans utveckling på många plan

Här lyfts en skillnad mellan hanliga och honliga däggdjurs hjärnor fram som väl ingen kan förneka att den finns, nämligen att honhjärnan är specialkonstruerad för att föda ungar och för att få avkomman att överleva.

Andra viktiga skillnader kommer att behandlas senare, #2 2016

41

till cellens kärna, där det genetiska materialet ligger. En speciell gen, den som kodar för en receptor för stresshormonet cortisol, stimuleras till att tillverka många kopior av receptorn, som sedan skall transporteras ut från cellens inre och fogas in i cellmembranet. Ju fler sådana glucocortisol-receptorer som finns i hippocampus hos djuret, desto mer motstånd, skydd, mot stress kommer den vuxna individen att få (5). Den kommer att vara nyfiken och utforska omgivningen, reagera på främmande råttor på adekvat sätt och kunna lära sig nya beteenden.

Ju fler receptorer för stresshormonet som finns i Det vore mycket förvånande om inte liknande mekanismer gäller även för oss människor.

Fig 1: Till vänster schematisk bild av stress-systemet hos en vuxen råtta som fått god omvårdnad. CRF= Corticotrofin Releasing Faktor, som stimulerar hypofyskörteln (pituitary) att frisätta ACTH = AdenoCorticoTroft Hormon, vilket stimulerar binjurebarken (adrenals). Många glucocorticoidreceptorer finns i hippocampus. När cortisol kopplas till dessa bromsas stressen. Till höger stressystemet hos en individ som blivit dåligt ompysslad.

Betydligt färre receptorer har utvecklats. Det frisatta cortisolet kopplar till ett fåtal receptorer, och bara en liten hämning av stressaxeln sker; stressen fortsätter flera ”varv” runt axeln.

under rubriken ”Vetenskapliga fakta om skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor”.

Den här ovan beskrivna ompysslingen, som de ”goda” råttmammorna ger sina ungar, har inverkan på ungarnas hjärnor och hur dessa utvecklas. Ungar till goda mödrar växer upp till nyfikna och orädda råttor, som utforskar sin omgivning och sniffar på främlingar i buren. Många studier som gjorts visar att ungar till de ”dåliga mödrarna” växer upp till rädda och osäkra individer som drar sig undan andra råttor och skyddar sig i hörnen av burarna.

Hur kan då det komma sig? Jo, forskarna har visat att mammans ompysslande och slickande stimulerar huden på dessa nyfödda nakna ungar och i huden finns redan i den mycket omogna ungen sensoriska nervutskott ”tentakler”, som leder informationen om mammans beröring in till den mycket omogna hjärnan. I ungens hjärna finns nervceller innehållande serotonin (5-HT), de är bland de allra första nervceller med signalsubstans som utvecklas i fostrets hjärna. De inkommande signalerna från hudens känseltrådar påverkar de 5-HT-innehållande nervcellerna så att de släpper ut serotonin i vätskan som omger cellerna i hjärnan och diffunderar till olika områden. När serotonin träffar på ett mottagarprotein (receptor) på ytan av nervceller i den del av hjärnan som utvecklas till hippocampus kopplar signalsubstansen till en speciell 5-HT7-receptor (5-HT7R) på ytan av denna blivande hippocampus-cell. Mekanismen för detta är givetvis mer komplex än vad som kort beskrivits ovan, men i stort är den korrekt.

Stressincitament

Och nu sätts ett skeende igång i hippocampuscellerna.

Kopplingen mellan 5-HT och 5-HT7-receptorn på ytan startar en kedja av händelser inuti cellen som leder in 42

#2 2016

hippocampus, desto tåligare blir individen för stress; efter ett stressincitament, som får binjurarnas bark att insöndra stresshormonet cortisol in i blodet så kommer detta hormon att via blodet nå hippocampus och där stänga av stresscykeln genom att koppla till glucocortisol-receptorerna (se figuren.) Om individen bara har ett fåtal glucocortisol-receptorer i sin hippocampus hämmas inte stressaxeln, utan cortisol fortsätter att insöndras från binjurarna; ingen avstängning av systemet har ägt rum.

Man har demonstrerat samma mekanism hos en art apor som ofta får enäggstvillingar. Om den ena tvillingen får vara hos mamman så ofta som den vill, medan den andra hålls ifrån henne större delen av dygnet, så kommer en av aptvillingarna att växa upp till en harmonisk och stresstålig apa, medan den andra, som inte fått vara med mamman, blir orolig, stresskänslig, får ökad sympaticusaktivitet, med ökad insöndring av adrenalin och noradrenalin i blodet. Den kan till och med få klart kliniska symptom på depression, bli trött och oföretagsam, ”anhedonisk”, dvs ingenting är roligt, ingen mat smakar gott. Det vore mycket förvånande om inte liknande mekanismer gäller även för oss människor.

Faktum är att de nyligen har demonstrerats. Obduktioner av suicidoffer har visat att tätheten av glucocorticoidreceptorer (GR) i hippocampus var significant lägre i offer som varit vanvårdade och misshandlade som barn, än i suicidoffer som var deprimerade men hade haft en bra barndom. Dessa fynd visar att tidigare resultat från studier av råtta och apa kan överföras till människa och antyder en allmän påverkan av föräldrars omsorg på den epigenetiska regleringen av GR-nivåer i hippocampus.

Man kan tycka att det är svårbegripligt att cortisol ibland är bra och ibland skadligt. Cortisol-insöndring i korta intervall, omväxlat med avslappning, har en stimulerande verkan på hjärnan. En kronisk, ständigt pågående cortisolfrisättning däremot har negativa effekter på hjärnan och kroppen. Det är viktigt att undvika en kronisk stress med ständigt pågående cortisolpåverkan på hippocampus.

Vi borde alla leva i lite långsammare tempo, skapa lugna stunder, gärna i naturen.

ANNICA DAHLSTRÖM Professor Emerita

© Can Stock Photo Inc. / ilze79

Föräldrar vet lite om sina barns drogvanor Föräldrar till barn i högstadieåldern har mycket dålig kännedom om sina barns erfarenheter av tobak, alkohol och narkotikavanor.

– För att föräldrarna ska kunna påverka sina barn i rätt riktning är det viktigt att de känner till deras erfarenheter av substansanvändning, säger Jonas Berge, ST-läkare i psykiatri som nyligen disputerade i ämnet vid Lunds universitet.

I studierna deltog cirka 1400 ungdomar från 21 högstadieskolor i Sverige, plus elevernas föräldrar. Både elever och föräldrar följdes under hela högstadietiden, från sjunde klass till slutet av nionde klass. De fick under den tiden svara på ett flertal enkäter och därefter jämförde forskarna elevernas och föräldrarnas svar.

– Det visade sig att föräldrarna visste mycket mindre om sina ungdomars erfarenheter av tobak, alkohol och narkotika än vad de trodde sig veta. En av de faktorer som var tydligast kopplad till föräldrarnas kunskap var vilken årskurs eleverna gick

i. Exempelvis visste endast sex procent av de föräldrar vars barn hade blivit berusade av alkohol i årskurs sju detta, jämfört med 26 procent i årskurs nio, säger Jonas Berge.

Tjugoen procent av föräldrarna kände till att deras barn hade rökt cigaretter i årskurs nio, endast fem procent visste att de hade använt narkotika. Föräldrarna hade bättre koll på flickors alkoholvanor, jämfört med pojkars.

– Varför det är så vet vi inte, men det kan vara så att föräldrar är mer rädda för att flickor ska råka illa ut och därför är mer vaksamma på deras beteende. Men det är en ren spekulation.

Forskarna studerade även vilka faktorer som påverkade elevernas risk att börja röka regelbundet, dricka sig berusade och börja använda narkotika under högstadiet, då debuten som

regel sker under tonåren. Särskilt nyfikna var de på vilket inflytande föräldrarna hade. Det visade sig att föräldraskapsstilen hade ringa betydelse, oavsett om föräldrarna tillhörde typen auktoritativa, auktoritära, tillåtande eller försumliga föräldrar.

Istället var det andra aspekter av föräldraskapet som verkade ha större betydelse, som om föräldrarna bjöd ungdomarna på alkohol eller inte.

– Men ett normbrytande beteende, som exempelvis skolk, klotter och snatteri, eller umgänge med ”fel” kamrater, tycks ha större inflytande på barnens benägenhet att använda substanser än föräldrarnas inflytande.

Tonåren är en period som bland annat kännetecknas av att kamraterna blir mer betydelsefulla än tidigare och att relationen till föräldrarna blir mindre betydelsefull, säger Jonas Berge.

Källa: Lunds Universitet Olle Dahlbäck #2 2016

43

Rosenrot ibland kallad "Nordens ginseng" trivs bäst på tundran och på fjället.

Studie visar att intag av ADAPT gav idrottare snabbare återhämtning efter genomförd hård träning En omfattande vetenskaplig studie visar att ADAPT SPORT en naturlig blandning av växtextrakt med högt innehåll av adaptogena ämnen (- en utprövad specifik kombination av adaptogena ämnen man via naturen teoretiskt skulle kunna äta sig till) förbättrar återhämtningen efter hård träning och höjer prestationsförmågan hos idrottare.

Drygt 200 aktiva idrottare inom sporter som kräver styrka såväl som fysisk och mental uthållighet (brottning, friidrott, ishockey, fotboll, basketboll och judo) deltog i denna omfattande vetenskapligt randomiserade placebokontrollerade dubbelblinda studie (1).

Huvudsyftet med studien, som utfördes i samarbete mellan svenska forskare och forskare vid Armeniens statliga centrum för idrottsmedicin och antidoping, var att studera vad en månads dagligt intag av en kombination av adaptogena ämnen (en av FDA och EMA erkänd egen kategori av ämnen som särskiljer sig från stimulantia) plus en avvägd tillsats av olika essentiella B-vitaminer, ADAPT SPORT®* har för effekter på återhämtning och prestationsförmåga i samband med hård tävlingsförberedande träning. *framställt av schisandrabär, rosenrot, rysk rot och renrot samt tillsats av pantotensyra, pyridoxin, riboflavin och tiamin.

För att studera och bedöma effekterna av ADAPT SPORT använde man sig av flera vetenskapligt etablerade analyser/tester: 1) Den hormonella balansen/kvoten mel-

lan uppbyggande testosteron och nedbrytande kortisol. 2) Analyser av mjölksyra/laktat i blodet. 3) Neuro-fysiologiska, psyko-motoriska tester i samband med idrottsspecifikt fysiskt arbete. Därtill följde man upp försökspersonernas förmåga att prestera vid direkt efter studien påföljande tävlingar.

Forskningsresultaten visar att intag av ADAPT SPORT (jämfört med placebo) resulterade i statiskt säkerställda ökningar/förbättringar av förhållandet/kvoten mellan testosteron och kortisol samt statistiskt säkerställt lägre mjölksyranivåer efter utmattande fysisk träning.

Dessa mätresultat pekar således på att intag av ADAPT gav idrottarna snabbare återhämtning efter genomförd hård träning. Vidare presterade de idrottare som erhöll ADAPT statistiskt säkerställt bättre i de etablerade neuro-fysiologiska och psyko-motoriska tester som utfördes vid hård tävlingslik fysisk belastning. I linje med förbättringarna av nämnda exakta objektiva mätresultat, så placerade sig idrottarna som erhållit ADAPT SPORT därefter dessutom bättre i den direkta påföljande verkligheten, d.v.s. idrottstävlingar.

Sammanfattningsvis visade forskningsresultaten att fyra veckors dagligt intag av en utprövad specifik naturlig blandning av adaptogena ämnen med en balanserad tillsats av B-vitaminer, statistiskt säkerställt förbättrade återhämtningen och därigenom effekten av olika idrottares träning samt som ett resultat av detta ökad prestationsförmåga med i slutändan bättre tävlingsresultat.

Källa: Journal of Athletic Enhancement

Referens: (1) Areg Hovhannisyan, Magnus Nylander, Georg Wikman and Alexander Panossian, (2015). Efficacy of adaptogenic supplements on adapting to stress: A randomized controlled trial. Journal of Athletic Enhancement 2015, 4:4. http://dx.doi.org/10.4172/2324­ 9080.1000205.

44

#2 2016

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

BESTÄLL MAGNUS NYLANDERS KOMPENDIUM! (60 sidor)

Innehåll: • Riktigt näringsintag en grundförutsättning för bästa hälsa • Ämnesomsättningen • Hur äter vi • Hur bör vi äta • Ät som våra förfäder • Vanligt med dolda näringsbrister • Riskgrupper för vitaminbrister • Vanliga orsaker till brister • Eliminera näringsbrister sträva efter optimera närings­ status • Särskilt viktigt att snabbt häva brist på vitamin B12 • Rekommenderade intag • Exempel på dolda näringsbrister • Balans ­ inte för lite, inte för mycket vatten • Näringsbrister hos barn & ungdomar • Två som lyckats med rätt näringsin­ tag • Oxidativ stress ett biokemiskt slitage • För bästa hel­ hetshälsa krävs en ren frisk munhåla • Fördjupningsavsnitt: Coenzym Q10 • Selen en svensk upptäckt • Adaptogener • Mikronäringsämnesguide • Bakgrund

ENDAST 100 KR

Tillkommer 28 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 128 kr/ex (ordinarie pris 150 kr exkl. porto) Om författaren: Magnus Nylander, medicine doktor och tandläkare, har utbildats och arbetat vid Karolinska institutet och Institute for BioMedical Research, Austin, Texas universitetet. Magnus forskning och kliniska arbete inne­ fattar främst tungmetalltoxikologi och hur olika faktorer (främst näringsbrister, fysisk träning, blodcirku­ lation, psykisk stress, läkemedel och miljögifter), står i relation till oxidativ stress eller obalanser mellan skadliga fria radikaler och skyddande antioxidanter, samt vad vi bäst kan göra för att skydda oss. En viktig del av arbetet handlar om att eliminera riskfaktorer och stärka kroppens försvarssystem.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer Magnus Nylanders kompendium: Riktigt näringsintag och god munhygien är grundläggande för bästa hälsa Antal ex

Pris 128 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

BOKRECENSION

Frisk utan mediciner!

Detta är en provokativ titel på en bok om ADHD och autism för läkare och terapeuter tryggt hemmastadda i den officiella medicinska vardagen idag. - Varför inte ändå läsa AnnMarie Lidmarks högaktuella bok om sådana innovationer och vetenskapligt belagda terapimöjligheter.

Mest riktar sig ändå boken till anhöriga, som söker ett mjukare och biologiskt naturnära sätt att hitta vägen till återhämtning för ett svårt lidande barn. Det kommer ännu att ta en hel del tid för vår så kallade skolmedicin att med nyfikenhet och glädje närma sig ett sådant helhetsperspektiv.

Boken är uppdelad i tydliga, logiska kapitel, som konsekvent håller sig till kapitlets huvudtema. Språket är utmärkt och lätt att förstå även för en lekman. Allt är väldisponerat, inte för långt, inte förlorat i alltför utförliga detaljer. Påståenden av aktuell karaktär åtföljs av högintressanta referenser - så många som 244. Fotnoter hänvisar till hemsidor. Boken visar ansatser till ett helt annat sätt att se på sjukdom och hälsa och indikerar ett viktigt skifte av perspektiv.

Författaren tar också upp begreppet porfyri, som både kan vara nedärvt eller miljöbetingat och leda till svåra beteendestörningar.

Vad kan vi göra för att på ett naturligt och skonsamt sätt hjälpa våra insjuknade barn och ungdomar? Hur komma ur en ond cirkel av hyperaktivitet, brist på koncentrationsförmåga, läs-och skrivsvårigheter, inadekvat utagerande och i värsta fall kriminalitet och drogberoende (ADHD) eller ur ett tillstånd av kontaktlöshet, brist på ögonkontakt, repetitiva rörelser och alla grader av invalidisering (autism)?

Eller ur svåra farmakologiska biverkningar?

46

#2 2016

Beroendeframkallande näringsämnen

Det första Lidmark diskuterar är matvanornas betydelse.

Hon visar på beroende-framkallande näringsämnen som socker och snabba kolhydrater. Socker, som leder till en fluktuerande sockerkoncentration i blodet med inslag av lågt blodsocker är av ondo. Varje person med erfarenheter från sjukvården vet hur det kan gå för en insulin-diabetiker som håller på att få insulin-chock och det utpräglat psykiatriska beteendemönster det framkallar. Gluten och mjölk-produkter kan också leda till problem, som inte alltid främst syns i en besvärlig matsmältning, utan mera i ett stört beteende, s. k. ”cerebral allergy”, hjärn-allergi (ett många decennier gammalt ortomolekylärt begrepp).

Kapitlet allergier och inflammationer visar hur mycket även befästa allergiska snabbreaktioner (IgE-antikroppar) som mera fördröjda överkänslighets-reaktioner(IgG) kan leda till ett alldeles absurt beteendemönster. Även olika provtagningar för att hitta eventuella allergener nämns.

När det gäller avgiftning presenteras många olika gifter, som kan påverka vårt beteende. Där spelar den genetiska dispositionen för en försvagad fysiologisk avgiftningsprocess en väsentlig roll. Genetiska felkodningar kan få effekter på många olika organ i kroppen. Å andra sidan kan flera tungmetaller (t.ex. kvicksilver från olika källor) och kemikalier stänga av eller aktivera vissa gener.

Författaren tar också upp begreppet porfyri, som både kan vara nedärvt eller miljöbetingat och leda till svåra beteendestörningar. Porfyiner (pyrroler), en nedbrytningsprodukt av hemoglobin, binder vid vitamin B6 och zink och skapar brister, som kan åtgärdas med förhållandevis stora doser av dessa näringsämnen. Det var dr Abram Hoffer, som i början av 1960-talet upptäckte att nyinsjuknade schizofrenipatienter i sin urin utsöndrade ett ämne, som bildade en tidigare okänd lila fläck i kromatogrammet. Därav kallad ”the Mauve factor” tills dr Carl C Pfeiffer identifierade de ämnen den representerade som kryptopyrroler.

BOKRECENSION

Olika former av viktiga avgiftningar beskrivs. En del är inte helt riskfria, andra kan med fördel tillämpas direkt av de anhöriga.

doser även jag har en lång och framgångsrik erfarenhet av i mitt kliniska arbete.

Tarmfunktionen

Bristtillstånd

Vår bakterieflora är allt mer aktuell och där kan mycket gå snett. Clostridium difficile nämns ofta i samband med autism. Den kan störa hela tarmfunktionen katastrofalt och eftersom tarmfloran är viktig även för hjärnan (tarmen brukar kallas vår andra hjärna) är det viktigt att tarmbakterierna är väl balanserade. Det är svårt att göra sig av med Clostridium.

Då jag själv tidigare i åratal arbetade bl.a. med barnoch mödravård vet jag hur viktigt det var att Sedan 1950­talet arbetade han på följa upp spädbarnsreflexerna - att de fungerar det sätt Lidmark i dag beskriver i sin och att de försvinner när de ska. Kvarblivna bok och hans forskning och kliniska reflexer kan ge upphov till många störningar. erfarenhet från nästan 60 år är av ett De kan alltså arbetas bort med rytmisk rörelunikt värde och får inte falla i glömska! seterapi. Dr Harald Blomberg har här gjort en pionjärgärning i Sverige.

Det jag saknar i boken är en hänvisning till dr Abram Allt detta och mycket, mycket mer kan du läsa om i Hoffers (1917-2009) banbrytande psykiatriska arbete bl.a.

Ann-Marie Lidmarks fina bok! Jag kan bara sälla mig till med barn och ungdomar av det slag Lidmarks bok hand- hennes kraftfulla slutplädering: Ingen anledning finns att lar om. Hans bok ”Dr Hoffer´s ABC of Natural Nutrition vänta på mer forskning! Jag säger: Sätt igång och hela era for Children : With Learning Disabilities, Behavioral Dis- barn! Sök fina terapeuter och läkare, pröva själva. Läs! orders and Mental State Dysfunctions” Quarry Press 1997, Lär! Bli inte offer för en hälso-och sjukvård som släpar efter!

1999 och den senare omarbetade ”Healing Childrens Attention & Behavioral Disorders” CCNM Press 2004, 2005, 2008 är av utomordentligt hög kvalitet och bygger KARIN MUNSTERHJELM Läkare, specialist i allmän på hans erfarenhet av över 2000 fall i denna kategori av medicin med ortomolekylär patienter. 110 fallbeskrivningar + några till i senare uppmedicinsk inriktning laga ger liv åt den teoretiska stommen. Sedan 1950-talet arbetade han på det sätt Lidmark i dag beskriver i sin bok och hans forskning och kliniska erfarenhet från nästan 60 Frisk utan mediciner - Om ADHD och autism år är av ett unikt värde och får inte falla i glömska! I hans Författare: Ann­Marie Lidmark Nature Associates Förlag ISBN 978­91­637­ 5970­3 ortomolekylära nutrientkompositioner innehar vitamin B3 en framträdande plats. En vitamin som i optimala Kosttillskott är av avgörande betydelse. Det är viktigt att fastställa vilka doser varje enskild individ behöver och att hitta ett system att få barn att ta dem. Rätt använda kan de i de flesta fall ge helt mirakulösa resultat vid bristtillstånd eller tillstånd av det slag som i den ortomolekylära medicinen kallas ”dependency” ett slags biokemiskt beroende av stora doser näringsämnen.

#2 2016

47

Ny undersökning visar:

Psoriasissjuka har svårt att i Fotoutställning om närhet visar på sociala 48

#2 2016

Psoriasis leder till så svåra sociala konsekvenser att nästan 40 000 svenskar med psoriasis har haft svårt att inleda en relation med en partner, enbart eftersom de lider av sjukdomen. Samtidigt visar en ny Novus-undersökning beställd av Novartis att nästan nio av tio svenskar anser att just närhet med andra människor är helt avgörande för deras livskvalitet, och en stor majoritet anser att samhället bör prioritera vård av sjukdomar som leder till sociala hinder.

För att uppmärksamma de sociala konsekvenserna av denna folksjukdom har läkemedelsföretaget Novartis tillsammans med UNG med Psoriasis tagit initiativ till fotoutställningen ”Kom nära” som ägde rum den 16-17 mars i Stockholm.

Bland modellerna fanns flera svenska kända profiler som berättade om sina erfarenheter kring sjukdomen.

– Jag fick min psoriasis som barn och det har såklart påverkat mig och min självbild mycket. Det är svårt att hantera psoriasis när du vet att du kommer ha det hela ditt liv. Det värsta är nog okunskapen och hur jag har blivit bemött, det har gjort att jag har velat dölja utslagen. Det är tufft och svårt och då behöver jag en partner som kan stötta mig, säger Tarlan Oskooei, ordförande i förbundet UNG med Psoriasis och en av modellerna som var med på fotoutställningen.

Viktigt med effektiv behandling

– Det är mycket om psoriasis man inte vet ännu. Man vet att den sannolikt drivs av immunsystemet, men att hudcellerna också bidrar till att upprätthålla inflammationen. Man vet också att många drabbade upplever stora sociala hinder på grund av sin sjukdom, därför är det ännu viktigare att människor med psoriasis erbjuds effektiv behandling, säger Charlotta Enerbäck, professor i dermatologi vid Linköpings universitet.

Mer om undersökningen

Nio av tio svenskar (89 procent) anser att det är helt avgörande för deras livskvalitet att känna sig trygga och bekväma i sociala relationer. Nio av tio (86 procent) anser att närhet med andra människor är helt avgörande för deras livskvalitet. Sju av tio svenskar (74 procent) anser att samhället bör prioritera vård av sjukdomar som leder till sociala hinder för den som har sjukdomen.

Om psoriasis

inleda relationer konsekvenser

Psoriasis är i dag en av våra vanligaste folksjukdomar med 250 000 - 300 000 drabbade svenskar. Det är en ärftlig, kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder.

En omfattande studie från Psoriasisförbundet publicerad 2015 visar att 21 procent av de drabbade (över 50 000 individer) känner sig obekväma och osäkra i sociala relationer med personer som inte vet att de har psoriasis.

För hela 14 procent (nästan 40 000 av alla psoriasisdrabbade i Sverige) har deras psoriasis medfört att de har haft svårt att våga inleda en relation med en partner.

Undersökningen genomfördes via webbintervjuer i Novus slump­ mässigt rekryterade och representativa Sverigepanel bland allmänheten 18­79 år, på uppdrag av läkemedelsbolaget Novartis.

Totalt har 1 014 intervjuer genomförts under perioden 21­27 januari 2016.

#2 2016

49

V

år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter

eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se

För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utveckling

Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.

För din och ditt barns trygghet

DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos

”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Svavel viktig i vår kost Brist på Svavel och därmed på vitamin D3-sulfat och kolesterol-sulfat som bidragande orsak till sjukdomar - obesitas, typ 2 diabetes, hjärt-kärl sjukdomar och Alzheimers sjukdom.

Svavel är den femte vanligaste mineralen i kroppen efter natrium, kalium, kalcium och fosfor. De svavelinnehållande aminosyrorna, metionine, leucine och cysteine spelar en mycket viktig fysiologisk roll i organismens olika funktioner liksom kolesterol-sulfat och vitamin D3-sulfat.

Trots detta diskuteras sällan eller aldrig behovet av svavel i vår kost.

Utmärkta källor till svavel i kosten är ägg, skaldjur, gul lök, vitlök, nötter och broccoli.

Vid exposition av solljus syntetiserar huden kolesterol och vidare vitamin D3, vilka sedan i huden sulfateras. De sulfaterade formerna av kolesterol och D3 är till skillnad från grundsubstanserna vattenlösliga, vilket innebär att de kan fritt transporteras i blodet. Genom sin polaritet kan de även passera cellmembraner och därmed undvika att genom upptag av makrofager bilda lipidinlagrade plaque.

Enligt Ma et al (1) har den sulfaterade och oxiderade formen av kolesterol en skyddande effekt mot bildandet av lipidplaque och ateroskleros.

I en serie in-vitro experiment kunde de visa att kolesterolsulfat stimulerade frisättning av kolesterol från inlagring och därmed fick fettinlagringen att minska.

Låg risk att utveckla hjärtsjukdomar och metabola sjukdomar

Det finns indikationer på att soliga klimat (ej hög höjd) har en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar. Grimes et al (2) visade en invers relation mellan soliga klimat och hjärt-kärlsjukdomar – dödligheten var 761 per 100.000 män på Nord Irland medan den var endast 175 i Toulouse, Frankrike.

Goda skäl talar för att det är stor skillnad i effekt mellan vitamin D3-sulfat och D3 liksom mellan vitamin D2, som inte sulfateras, och D3 som sulfateras.

Vitamin D3 syntetiseras från kolesterol med oxysteroler som intermediärt steg.

Kroppen kan inte syntetisera D3-sulfat från D3 (3), vilket innebär att det sannolikt först bildas kolesterol-sulfat som sedan konverteras till D3-sulfat.

I dag är det slående att människor som lever i soliga klimatområden som dessutom har med hög halt av svavel i luften genom vulkanaktivitet löper en mycket låg risk att utveckla hjärtsjukdomar och metabola sjukdomar som obesitas och typ2 diabetes.

Dagens livsstil stressar systemet. Vi har ideligen hört att man bör undvika kost som innehåller mättat fett och hög halt av kolesterol, såsom ägg och kött.

Nyligen har dock visats att vitamin D3 förstärker immunsystemet och utgör ett skydd mot cancer.

Kött är förvisso en viktig källa till svavelinnehållande essentiella aminosyror, vilka vi är i behov av.

Vi varnas även för vistelse i solen med hänvisning till risken för malignt melanom – en risk som onekligen finns om vi bränner oss hårt men inte vid enbart vistelse i solsken, en energikälla som enligt ovan är synnerligen viktig.

Huden producerar vitamin D3-sulfat vid solexposition och i bröstmjölk finns också sulfaterat D3. Med hänsyn till detta är det anmärkningsvärt att så lite forskning har ägnats åt att förstå vilken betydelse D3-sulfat har i organismen. Nyligen har dock visats att vitamin D3 förstärker immunsystemet och utgör ett skydd mot cancer. Mekanismen bakom dessa positiva effekter är dock inte klargjorda även om mycket talar för att det just är den sulfaterade formen som ger upphov till dessa nyttigheter.

TORE SCHERSTÉN Prof. Emeritus, ledamot av KVA.

Referenser: 1. Yougjie Ma et al; ”25-hydroxycholesterol-3sulfat regulatates macrophage lipid metabolism via the JXR/SREBP-1 signaling pathway”. Am. J. Physiol Endocrinol Metab; 2008, 29:1369-1379, 2. D.S. Grimes, E. Hindle and T. Dyer. ” Sunlight, cholesterol and coronary heart disease”. Q. J. Med. 1996, 89: 679 –589 2. D.R. Lakdawala and E.M. Widdowson. ”Vitamin D in Human Milk”. The Lancet 1977, 8004, 22:167 -168

#2 2016

51

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 65

52

#2 2016

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat­ tias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik­ nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

MEDICINNOTISER

Patienter med måttlig Alzheimers sjukdom kan ha nytta av inflammationshämmande mediciner Tankeförmågan försämrades långsammare hos Alzheimerpatienter med måttlig sjukdomsgrad som behandlades med inflammationshämmande läkemedel. Det visar resultat från den första långtidsstudie som har undersökt sjukdomsförloppet speciellt för patienter med den måttliga graden av Alzheimers sjukdom.

I tre år har forskare följt 1021 personer från Swedish Alzheimer Treatment Study (SATS) som behandlats med så kallade bromsmediciner, kolinesterashämmare för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom. Studien har undersökt vilka faktorer som kan påverka hur sjukdomen utvecklas över tid både i tankeförmåga och i förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL), samt jämfört utfallen mellan de båda grupperna. Resultatet visar att tankeförmågan hos gruppen med måttlig sjukdomsgrad, som bestod av 287 personer, försämrades långsammare hos de som även behandlades med icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID) eller acetylsalicylsyra. Detta har inte visats i kliniska prövningar men dessa har sällan varit längre än ett år, och har inkluderat patienter med både mild

och måttlig Alzheimers sjukdom.

Resultatet kan innebära att patienter som har kommit längre i sin sjukdom och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan har nytta av inflammationshämmande läkemedel.

Förbättrar tankeförmågan

Det hade varit intressant att se om våra resultat kunde upprepas i en formell klinisk prövning över längre tid och enbart med Alzheimerpatienter med måttlig sjukdomsgrad säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap vid Minneskliniken på Skånes Universitetssjukhus, SUS. Studien visar också att högre doser av kolinesterashämmare förbättrar tankeförmågan och ger patienterna med måttlig Alzheimers sjukdom möjlighet att klara sin vardag bättre.

Detta har tidigare visats i studier inkluderande patienter med endast mild eller både mild och måttlig sjukdomsgrad.

För första gången visar en långtidsstudie att det är viktigt att optimera dosen även för Alzheimerpatienter som har kommit längre i sin sjukdom så att deras funktioner kan bibehållas bättre. Detta är väsentlig information till behandlande läkare säger Carina Wattmo.

Ett anmärkningsvärt resultat i studien visade att tankeförmågan försämrades snabbare hos ensamboende patienter med måttlig sjukdomsgrad jämfört med sammanboende. Forskargruppen har tidigare observerat i SATS att Alzheimerpatienter med en allvarligare form av sjukdomen erhöll färre hemtjänsttimmar än de med en mildare form. Den aktuella studien visar att den bristande stimulansen av dessa utsatta, ensamboende individer kan leda till att deras tankeförmåga och prognos försämras ytterligare.

Carina Wattmo.

Källa: Region Skåne

Fakta: • Studien har publicerats i Alzheimer´s Research & Therapy 2016;8:7.

• Patienter med Alzheimers sjukdom delas in i tre grupper: mild, medel och svår.

• SATS (Swedish Alzheimer Treatment Study) är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

• Cirka 100 000 personer i Sverige har diagnosen Alzheimers sjukdom (AD).

• ADL betyder Aktiviteter i Dagliga Livet. I begreppet innefattas vardagliga aktiviteter som städning, tvätt, matlagning, betala räkningar samt personlig hygien och påklädning.

#2 2016

53

Tidig HPV­vaccination ger bäst skydd HPV-vaccin ger bäst skydd mot höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen om det ges före 17 års ålder, enligt en ny stor registerstudie från Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten. Resultaten, som publiceras i tidskriften International Journal of Cancer, visar att vaccinet har god effekt när det gäller att förebygga höggradiga cellförändringar.

Det finns mer än 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV-virus).

De sprids genom fysisk kontakt, till exempel via sex, och är mycket smittsamma. De flesta människor infekteras med en eller flera HPV-typer någon gång under livet. Minst tolv HPV-typer räknas som högriskvirus, eftersom infektion med dessa virus kan leda till cancer. Tidigare studier visar att vaccination mot HPV i en befolkning har effekt på både könssjukdomen kondylom och cellförändringar i livmoderhalsen.

derat det som kallas cervikal intraepitelial neoplasi (CIN) grad 2 och 3, som kan vara ett förstadium till cancer.

I studien ingår alla flickor och unga kvinnor i åldrarna 13–29 år som var bosatta i Sverige någon gång under åren 2006–2013, totalt 1,4 miljoner personer. Drygt 236 000 av dessa hade vaccinerats. Data om bland annat vaccination och histologiskt bekräftade höggradiga cellförändringar, CIN2 och CIN3, samlades in med hjälp av svenska rikstäckande vårdregister.

Forskarna jämförde risken för hög-

Det visade sig att för de som vaccinerades före 17 års ålder var effektiviteten mot höggradiga cellförändringar 75 procent. Skyddseffekten sjönk till 46 procent för de som vaccinerades när de var 17–19 år.

Cancer i livmoderhalsen orsakas av infektion med HPV-virus. HPVtyperna 16 och 18 orsakar omkring 70 procent av fallen. Samma virustyper ligger också bakom en stor andel av de höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen, som kan utvecklas till invasiv cancer om de inte behandlas. HPV-typerna 16 och 18 ingår i det HPV-vaccin som har använts i Sverige sedan år 2007. Sedan år 2012 ingår HPV-vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet och flickor i åldern 10–12 år erbjuds gratis vaccination genom skolhälsovården.

Forskarna bakom den nya studien har undersökt effekten av HPV-vaccination på förekomst av höggradiga cellförändringar. De har särskilt stu-

gradiga cellförändringar mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor. Det visade sig att för de som vaccinerades före 17 års ålder var effektiviteten

mot höggradiga cellförändringar 75 procent. Skyddseffekten sjönk till 46 procent för de som vaccinerades när de var 17–19 år, och till 22 procent för de som vaccinerades när de var 20–29 år.

– Vår slutsats är att vaccinet skyddar mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer. Skyddseffekten är störst om man vaccinerar sig vid unga år, tidigare än 16 år, säger Lisen Arnheim Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som har lett studien.

Forskarna kommer att fortsätta studera effekterna av HPV-vaccination i befolkningen på lång sikt. En viktig fråga är om vaccinationsprogrammet uppnår förväntade effekter för att förebygga invasiv livmoderhalscancer. De höggradiga cellförändringar som undersöktes i den nya studien kan över tid utvecklas till cancer, men det kommer att dröja flera år innan forskarna kan studera skyddet mot livmoderhalscancer.

Studien har finansierats med stöd av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och Strategiskt forskningsområde i epidemiologi (SFO), Karolinska Institutet.

Källa: Karolinska Institutet

Lisen Arnheim Dahlström.

Foto: Stefan Zimmerman

Publikation: "Quadrivalent HPV vaccine effectiveness against high­grade cervical lesions by age at vaccination: A population­based study", Eva Herweijer, Karin Sundström, Alexander Ploner, Ingrid Uhnoo, Pär Sparén, Lisen Arnheim­Dahlström, International Journal of Cancer, accepted manuscript online 9 Feb. 2016, doi: 10.1002/ijc.30035.

54

#2 2016

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÖNET SITTER I HJÄRNAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Annica Dahlströms bok om skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Debatten om boken har varit het, men vi hoppas att boken bidrar till en konstruktiv samhällsdebatt och att läsaren själv bildar en egen uppfattning om sitt liv som kvinna/man, som livet som människa!

I boken beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden. Våra personlig­ heter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen. Författaren vill framhäva kvinnors mentala egen­ skaper och de i dag föga uppskattade arbetsinsatser som föräldrar, fr.a. kvinnor, gör i familjen. Vetenskapliga resultat visar klart att, i princip är kvinnors och mäns hjärnor upp­ byggda enligt olika mallar, utmejslade under evolutionen för att i samarbete säkerställa artens överlevnad.

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 150 KR

Tillkommer 49 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 199 kr/ex (ordinarie pris 270 kr exkl. porto)

Om författaren: Annica Dahlström är prof. emerita i histologi med neurobiologi. Hon har forskat och undervisat vid av­ delningen för Anatomi och Cellbiologi, Göteborgs Universitet mellan åren 1968–2008. Under sin tid vid Karolinska Institutet, har hon, tillsammans med en kollega, upptäckt och utfört den första kartläggningen av bansystem i hjärnan av nervceller med serotonin, noradrenalin och dopamin (1964–1965). Dahlström disputerade som 25­åring vid Karolinska Institutet på en avhandling som kartlade vad som sker inuti nerv­ celler vad gäller transporter och omsättning av noradrenalinlagrande organeller (små funktionellt viktiga partiklar). Under 1994­1997 var hon även prorektor vid Göteborgs Universitet.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag beställer ”Könet sitter i hjärnan” Av Annica Dahlström Antal ex

Pris 199 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

© Can Stock Photo Inc. / gajdamak

Sköldkörtelsjukdom Under februari 2016 genomfördes en enkät riktad till sköldkörtelpatienter på blogg.visitstina.com. 478 patienter svarade. 62% är patienter på vårdcentral, 57% äter Levaxin, 46% är missnöjda och 70% anger att de sökt 2-6 läkare med anledning av sköldkörteln. Är det inte dags att läkarna på vårdcentralerna vidareutbildas? Nu är det turen som ger patienten en läkare som begriper problematiken.

I en av frågorna skulle patienterna gradera sitt mående.

Ett var sämre än sämst och tio så bra att man inte anser sig vara sjuk. 61% uppger att de ligger på sämre halvan i sitt mående. Av de 478 patienter som medverkade har 2% (9 patienter) markerat tio.

Vilken medicin äter du mot din sköldkörtelsjukdom?

57% anger här Levaxin. Det är inte förvånande att majo56

#2 2016

riteten svarat så och att de andra preparaten sedan kommer i spridda skurar. Siffrorna för läkemedelsförskrivning i Sverige 2015 visar att 431.560 patienter fick Levaxin eller Euthyrox utskrivet. I enkäten är Euthyrox angivet som medicin av endast två patienter. Takeda Pharma, de som säljer Levaxin, är uppenbarligen mest på hugget i sin marknadsföring.

6% anger någon form av NDT (Natural Desiccated Thyroid, omdiskuterad sköldkörtelmedicin från grisen) som medicin. Att denna siffra är låg kan tillskrivas två orsaker. Dels att det är få som har turen att få prova ett alternativ till Levaxin och dels att de som mår bra inte känner något behov av att söka sig till nätet för att komma tillrätta med sitt mående och därmed inte haft kännedom om enkäten. Siffran med dem som äter någon form av NDT är sannolikt större än de 6 procenten. Sista valet på denna fråga vände sig till dem som självmedicinerar. 21 svar har inkommit här och det som anges är allt från T3

och Cellenergi till NDT-preparat som Armour Thyroid och Nature Throid. Egenimport får man förmoda. Är du nöjd med din medicinering?

46% angav att man inte är nöjd med Levaxin och 16% att man inte är nöjd med kombinationen Levaxin + Liothyronin.

7% säger att de är nöjda med det ”naturliga” sköldkörtel­ hormonet och 2% var inte nöjda.

Hur många läkare har du besökt med anledning av din sköldkörtel?

Här är det en KLAR förbättring mot 2014, då den senaste enkäten genomfördes, om man tittar på hur många patienter som behövde tio och fler läkare med anledning av sin sköldkörtel. 2014 angav 24% att man besökt tio och fler läkare. Nu är den siffran nere på 12%.

10% svarar att man bara behövt besöka en läkare, men 70% behövde mellan två och sex läkare. Här är det svårt att hålla med sjukvården som påstår att detta med sköldkörteln är enkelt att hantera.

Hur långt tid tog det innan du fick diagnos?

31% anger att man fick diagnosen direkt. 16% anger inom ett halvår och 10% inom ett år. 16% anger sju år eller längre tid för att få en diagnos. 7% anger att man har alla symptom, men ingen diagnos.

Var är du patient?

62% anger Vårdcentralen här. Antalet har stigit markant i jämförelse med 2014. Då var det 52% som hade sin läkare på vårdcentralen. Är du helt eller delvis sjukskriven för din sköldkörtelsjukdom?

22% anger att man är sjukskriven på deltid, halvtid, heltid eller utförsäkrad. Tänk vad denna åkomma kostar samhället!

Vilka prover tar du vid återbesöken?

23% anger att man bara tar TSH och T4. När inte T3 (helst T3 Fritt) inkluderas i provtagningen har man ingen aning om patienten konverterar Levaxin (T4) till energi (T3). Det kallas att elda för kråkorna. T3 (helst T3 Fritt) MÅSTE tas.

19% anger att man får ta både T4 Fritt och T3 Fritt, men hela 7% får bara ta TSH. 19% har ingen aning vilka prover som tas. 13% (63 patienter) anger att de inte blir kallade på återbesök.

Sjukdom i sköldkörteln är kronisk och patienten kallas inte på uppföljning. Gör man så med patienter med högt blodtryck och diabetes också?

Begär du kopior på dina provsvar?

38% uppger att man struntar i kopior på sina provsvar.

Här vill jag ge en känga till patienterna. Ni måste engagera er i ert mående! Att ha koll på sina provsvar är ett steg i den riktningen. Ser man det från den ljusa sidan är det ändå 45% som tar emot kopior och ytterligare 16% får dem med lite tjafsande.

Jag är patient på vårdcentral men har ingen läkare. Blev utskriven med fyra burkar Levaxin och ”jag slutar som läkare här - ring receptionen om det är nåt särskilt”.

Anser du att din sköldkörtelsjukdom medverkat till att förhållandet med din partner tagit slut?

Sjukdom i sköldkörteln är en familjeangelägenhet. Slår man ihop dem som svarar ja, att det bidragit och att man lever ensam för att man inte orkar engagera sig hamnar vi på 36%.

Skulle du säga att du trots sköldkörtelsjukdom kan leva ett normalt liv?

46% tycker att det fungerar att leva ett normalt liv, även att det inte är mer än precis så. Hela 32% anger att det inte går att leva normalt.

I år har fyra frågor om kosten lagts till i enkäten.

Kost - gluten 24% (117 patienter) anger att man slutat med gluten och att man mår bättre. 13% anger att man slutat men inte märker skillnad och 62% (298 patienter) har inte blivit upplysta än, dvs de äter gluten.

Kost - mjölkprodukter 10% har inte gått riktigt "all-in" här och utesluter bara laktos, men mår bättre.

8% har slutat med allt från kossan och mår bättre och 65% har inte ändrat sina matvanor när det gäller mjölkprodukter.

Kost - inflammatorisk mat 33% undviker inflammatorisk mat = alltid något.

Kost - socker 15% undviker sötsaker (godis/lösgodis, bakverk, desserter och liknande), hela 50% gör sitt yttersta för att undvika det och 35% (169 patienter) är sockerknarkare och hade kunnat göra mer för sin hälsa genom att se till att de åtminstone hamnar i den gruppen som gör sitt yttersta för att undvika det. Medicin i all ära, men det är inte så att rätt medicin är allenagörande. Vettig mat är en viktig bit i en människas mående och dit hör vare sig socker, kossor eller gluten.

ANN-CHRISTINE REIMER blogg.visit-stina.com

Hela undersökningen presenteras på: http://blogg.visit-stina.com Där kan också patienternas egna kommentarer läsas. Det är ingen trevlig läsning för sjukvården.

#2 2016

57

Ny svensk studie visar

Patienter med astma som ordineras byta inhalator före­drar Novopulmon® Novolizer®

ett byte av inhalator fungerar i praktiken. Resultaten från Dålig följsamhet av behandling och felaktig hantering av inhalator är vanligt bland astmastudien indikerar att Novopulmon Novolizer är ett myckpatienter, vilket leder till otillräcklig astmakon- et bra val vad gäller inhalator för behandling av astma, troll. Syftet med den svenska observations­ inte minst för de patienter som behöver byta inhalator, studien NIVO (New Inhaler Vs Old), säger Sören Wille, Med Dr. Barnallergolog som nyligen publicerades i den vid Helsingborgs Lasarett och huvudprövare i internationella tidskriften ”Pulmostudien. nary Therapy”, var att undersöka Resultaten från studien visar att inhalatorn vilken typ av inhalator astmapaNovopulmon Novolizer även var patienternas tienter föredrar efter ett ordinerat preferens avseende fortsatt användning av astbyte av inhalator. Resultaten visar mainhalator. Framför allt var det inhalatorns att patienterna som deltog i stuunika återkopplingsmekanismer som med dien uppfattade inhalatorn Novohjälp av klickljud och färger gör att patienten pulmon Novolizer som överlägsen får reda på att en inhalation gjorts korrekt, Sören Wille, Med Dr. jämfört med Turbuhaler®, Diskus® samt inhalatorns allmänna användarvänlighet Barnallergolog. och Easyhaler®(1). som uppskattades (1).

Det är väl känt att följsamheten och astmakontrollen förbättras då patienten uppskattar funktioner och hanteringen av sin inhalator(2). Ökad astmakontroll innebär bland annat färre nattliga besvär, färre försämringar och färre akutbesök. Studien NIVO undersökte även hur patienterna upplevde viktiga funktioner hos varje inhalator och huvudanledning till ordinerat byte av inhalator.

– Det har saknats svenska studier som undersökt hur 58

#2 2016

Information om studien

NIVO (New Inhaler Versus Old) är en observationsstudie som genomfördes på 50 vårdcentraler och sjukhuskliniker runt om i Sverige. I studien deltog 258 astmapatienter i åldrarna 6 – 85 år som stod på underhållsbehandling med inhalerade kortikosteroider men som behövde byta till en annan inhalator. Vid bytet till den nya inhalatorn besvarade patienterna en enkät om preferenser vad gäller

inhalator kring: utseende, hantering, bruksanvisning, doskontroll samt en generell uppfattning av inhalatorn.

Samma enkät besvarades igen efter två månaders användning av den nya inhalatorn.

Resultat NIVO

Nästan alla patienter (98%) som var med i studien valde att byta till Novolizer inhalatorn. Resultaten från studien visar att majoriteten av patienterna föredrog Novolizer framför sin tidigare inhalator: • 92,4% [95% konfidensintervall (CI) 86,0-96,5%] i åldersgruppen 6-12 år • 90,9% (95% CI 70,8-98,9%) i åldersgruppen 13 – 17 år • 83,3% (95% CI 74,4-90,2%) bland de äldre ≥18 år.

De angivna huvudanledningarna till ordinerat byte var otillräcklig astmakontroll, hanteringsproblem samt patientönskemål. Patienterna hade haft sin tidigare inhalator i genomsnitt 4,5 år (0,9 – 5,1 år).

-Det var värdefullt att i en svensk studie kunna studera inhalatorbyte och att en så stor andel av patienterna, i alla ålderskategorier, föredrog Novolizer framför de andra inhalatorerna, säger Holger von Fircks, medicinsk rådgivare för Meda i Norden. Det är i linje med vad vi har sett från andra internationella studier som även har visat förbättrad lungfunktion hos astmapatienterna(3,4) - Återkopplingsfunktionerna hos Novolizer som är unika jämfört med alla andra astmainhalatorer och som kan minska risken för omedvetna fel uppskattades särskilt, avslutar Holger von Fircks.

Källa: MEDA Fakta Novopulmon Novolizer Novopulmon Novolizer (budesonid) är en glukokortikoid, ett inflammationshämmande läkemedel för inhalation vid långtidsbehandling av kronisk astma(5).

Fakta om astma och behandling Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor som gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig och slemhinnan i luftrören svullnar. Besvären är periodvis återkommande och kan ha allergiska eller icke allergiska orsaker. Utlösande faktorer ger symtom som hosta och andnöd som i svårare fall kan leda till akut vård. Slembild­ ning, pipande ljud i bröstet och besvär i näsan och är också vanliga symtom på ett astmaanfall.

Typiskt för astma är att symtomen och lungfunktionen varierar över tiden. Detta gör att en god behandling kan och ska innebära god astmakontroll och ett liv utan astmabe­

svär i vardagen. Detta betyder att man kan medicinera rätt med underhållsbehandling och behandling vid behov så att man inte får försämringsperioder, inte har besvär på natten och inte känner av astma vid ansträngning. En majoritet av patienter med astma har en stor samsjuklighet med rinit, så kallad rinitastma, det vill säga kronisk nästäppa i kombina­ tion med astmabesvär från nedre luftvägarna(6).

Ett problem idag är att astma både underbehandlas och överbehandlas. En tredjedel av svenska astmatiker (25-44 år) hämtar endast ut sin medicin en gång per år(7). Sam­ tidigt visar studier och behandlingsriktlinjer att omkring 120 000 av alla astmatiker (20%) får behandling med dyra kombinationsläkemedel som de inte behöver(8). Läkeme­ delskommittén i Östergötland som tidigt introducerade No­ volizer som rekommenderad inhalator vid astmabehandling lyckades bryta kostnadsökningen och den ökade använd­ ningen av kombinationsläkemedel(9,10).

Astma Astma har ökat stadigt i omfatt­ ning de senaste 50 åren. I Sverige är runt 10 procent av alla barn och vuxna drabbade.

Astma medför stora samhälls­ kostnader, både direkta och indi­ rekta för samhäl­ let. Samhällskost­ naden beräknas till 8 miljarder per år.

Nya svenska behandlingsriktlinjer för astma I slutet av no­ vember 2015 presenterade So­ cialstyrelsen nya svenska nationella behandlingsrikt­ linjer för astma och KOL som bl.a. innehåller informa­ tion om att ca 120.000 astma­ patienter står på fel behandling.

Riktlinjerna är att astmatiker ska behandlas med en inhalationssteroid och det konstate­ ras att det är inte bara ekonomin som är viktig när man ser till val av astmabehandling, utan att det är vik­ tigt att säkerställa att önskad effekt av behandlingen uppnås.

Läs mer: http://www. socialstyrelsen.se/ nationellariktlinje­ rastmaochkol

Länk till studien: http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs41030-015-0006-7

Referenser: 1. Wille et al., Pulmonary Therapy (2015) 1:65-75 2. Small et al. Adv Ther. (2011) 28(3):202-212 3. Möller et al. Arzneimittel Forschung Drug Research 53 no 8 562-567 (2003) 4. Möller et al Arzneimittel Forschung Drug Research 2008;58(4):168-173 5. http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20040607000182 Feb 2016 6. http://www.astmaochallergilinjen.se/astma/.

7. Arnlind et al, J.of Asthma 2013; 50(8):842-9 8. Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen 2015.

9. Ahlbeck. Astmainhalatorer med återkopplingssystem gav bättre vård och sänkta kostnader. Läkartidningen. 2014;111:CPIF 10. L ökke et al. Expert Nordic perspectives on the potential of novel inhalers to overcome unmet needs in the management of obstructive lung disease. Europ Clinical Resp Journal 2015, 2: 29445

#2 2016

59

© Can Stock Photo Inc. / Elenathewise

Ny studie:

Kan Jang lindrar förkylningssymtom snabbare än Bromhexin Influensa och förkylningar är det som orsakar mest frånvaro från jobbet än någon annan sjukdom under vintern. Får viruset fäste kan en vanlig förkylning bli bakteriell vilket kan resultera i lunginflammation eller bihåleinflammation. En ny studie på växtläkemedlet Kan Jang visade att Kan Jang lindrar hosta och halsirritation hos personer med övre luftvägsinfektion snabbare och effektivare än den vanligt förekommande hostmedicinsubstansen Bromhexin och placebo.

Vinter innebär förkylningar och influensor. Om de inte stoppas upp tid kan de övergå till bakteriella inflammationer i lungor och bihålor. Det finns siffror som säger att i Sverige inträffar runt 30 miljoner förkylningar per år.

Förkylning är en sjukdom som drabbar de övre luftvä60

#2 2016

garna – strupe, svalg och näsa. Det är virus som orsakar förkylning och det allra vanligaste viruset benämns som RSV och de orsakar ofta infektioner i luftvägarna.

Behandlingen tolererades väl hos alla försökspersoner. Inga allvarliga biverkningar observerades.

Extra utsatta är äldre och barn som har ett nedsatt immunförsvar men också alla som stressar för mycket, sover dåligt, röker eller på andra sätt har ett försvagat immunförsvar. En vanlig förkylning varar mellan fem till tio dagar. När virus tränger in i slemhinnornas celler blandas virus med kroppens egen arvsmassa och när virus delar på sig så sprider sig viruset till fler och fler celler.

När kroppens celler har blivit smittade då blir man förkyld. Inkubationstiden är oftast två dagar. Har man

inte ett starkt immunförsvar som kan slå ut virus då är förkylningen ett faktum.

Det är i princip omöjligt att skydda sig mot virus

Det finns ungefär 400 förkylningsvirus som ständigt är i omlopp. När en person som är förkyld nyser eller hostar så sprids viruset upp till två meter. Virus förs över från exempelvis dörrhandtag och andra allmänna ytor och kan överleva i cirka sju timmar utanför kroppen. Det är i princip omöjligt att skydda sig mot virus men det går att stoppa förkylningen i tid. Då slipper man både sjukfrånvaro och svårare infektioner.

Kan Jang är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt för lindring av symtom vid förkylning som introducerades på den svenska marknaden 1978 av den svenska forskaren och fysikern Georg Wikman som var först i världen med att producera naturläkemedel med adaptogener.

Svenska Örtmedicinska Institutet, som grundades 1975, bedriver forskning, produktutveckling och tillverkning av traditionella växtbaserade läkemedel och kosttillskott i halländska Vallberga. Här jobbar ett forskarteam som sedan många år tillbaka samarbetar med kvalificerade forskare runt om i världen. Företaget härbärgerar Europas största forskningsbibliotek inom medicinalväxter med över 5 000 volymer. Produktionsanläggningen, där allt produceras från råvara till färdig produkt, är den enda i Norden som är certifierat med både ett GMP (Good Manufacturing Procedure) och ett API (Active Pharmaceutical Ingredient).

Kan Jang består av tre läkeörter som har kompletterande egenskaper. Dessa örter är rysk rot, röd solhatt och malabarnöt. Växterna stimulerar kroppens immunförsvar, verkar hostdämpande och slemlösande samt har en direkt virus- och bakteriedödande effekt.

En studie gjord på Kan Jang 2005 som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Phytomedicine (nr 12, 539-547) visade att kombinationen av dessa tre örter är effektivare än echinacea vid förkylning och läkemedlet Bisolvon som tas vid bronkit.

Signifikant säkerställd skillnad i lindring

Den senaste studien på Kan Jang omfattade 177 kvinnor och män mellan 12 och 65 år som hade en vanlig förkylning, en icke komplicerad övre luftvägsinfektion, och som hade hosta som huvudsymtom. Syftet med studien var att jämföra Kan Jang med Bromhexin och placebo.

Försökspersonerna delades in i tre grupper varav 66 personer fick Kan Jang oral lösning och 57 personer fick Bromhexin. Placebogruppen bestod av 54 förkylda

försökspersoner. De behandlas under fem dagar och skillnaden mellan Kan Jang och Bromhexin samt placebo var betydande.

Kan Jang gav nämligen en signifikant säkerställd skillnad i lindring av hosta och intensiteten i hostan som startade redan efter två dagar för att ge en ökad förbättring dag 3 och dag 4. Det vill säga, de som behandlades med Kan Jang återhämtade sig snabbare än placebo och Bromhexin-gruppen. Det var först efter 5:e dagen som Det är i princip omöjligt att skydda sig mot virus men det går att stoppa förkylningen i tid. Då slipper man både sjukfrånvaro och svårare infektioner. hostan hos placebo- och Bromhexin-gruppen lindrades.

Forskarna definierade hostan som en kombination av frekvens, varaktighet och styrka samt att den uppskattades på en skala från 0 till 9 där 0 var lika med ingen hosta, 1-3, mild hosta, 4-6, svår hosta och 7-9 var lika med svår hosta. Medelvärdet av hostan hos försökspersonerna var 5,0-5,3, det vill säga måttlig hosta.

Behandlingen tolererades väl hos alla försökspersoner.

Inga allvarliga biverkningar observerades. Studien publicerades i tidskriften Phytomedicine i oktober 2015 (nr 22, 1195-1200) och var ett samarbete mellan svenska och armeniska forskare.

CHRISTINA HOLM Svenska Örtmedicinska Institutet

Följande studier är gjorda på Kan Jang mixtur (KJM): 1. Thom, E., Wollan, T. 1997, "A controlled clinical study of Kan Jang mixture in the treatment of uncomplicated upper respiratory tract infections". Phytotherapy Research, 11, pp 207-210.

2. Narimanian, M., Badalyan, M., Panosyan, V., Gabrielian, E., Panossian, A., Wikman, G., Wagner, H., 2005. "Randomized trial of a fixed combination (Kan Jang®) of herbal extracts containing Adhatoda vasica, Echinacea purpurea and Eleutherococcus senticosus in patients with upper respiratory tract infections". Phytomedicine, 12, 8, pp 539-547.

3. W ikman, G., Panossian, A. 2007. "The efficacy of multi-drug therapy for the common cold with particular reference to Kan Jang fixed combination". Abstract P 596, 55th International Congress and Annual Meeting of the Society form Medicinal Plant Research, September 2-6, Graz, Austria. Planta Medica, 73, pp 100-101.

4. B arth, A., Hovhannisyan, A.,Jamalyan, K., Narimanyan, M. 2015. "Antitussive effect of a fixed combination of Justicia adhatoda, Echinacea purpurea and Eleutherococcus senticosus extracts in patients with acute upper respiratory tract infection: A com­ parative, randomized, double-blind, placebo-controlled study. Phytomedicine, 22, 13, pp 1195-1200.

#2 2016

61

NY BOK

Det passionerade sändebudet Ett avgörande halvsekel för människans kamp mot infektionssjukdomar Professor Lars Olof Kallings var under ett antal år särskilt sändebud för FN:s generalsekreterare med uppdrag att hålla uppsikt över den Hiv/aids-epidemi som drog fram över världen, inte minst i Centralasien och Östeuropa. Boken handlar dock inte bara om detta, utan främst om de omvälvande medicinska framsteg som Kallings arbetat med i sextio år.

Årtionde för årtionde berättar han om Sverige och världen. Han har jobbat inom Världshälsoorganisationen och som ledare för vetenskapligt internationellt samarbete. Han har varit med om antibiotikans segertåg, hur smittkopporna utrotats och hur kontroll över polio, mässling och andra vanliga barnsjukdomar åstadkommits.

Han har också upplevt hur nya, överraskande sjukdomar uppträtt – som Hiv/aids, galna kosjukan, Sars

och ebolafeber. Influensavirus har ständigt fortsatt att förändras och övertrumfa världens ansträngningar. Kallings skriver utifrån att själv ha varit med. Han berättar utifrån överblick och erfarenhet. I boken följer läsaren parallellt Kallings personliga resa och hälsotillståndets förändring både i Sverige och världen. ”Det som initialt var menat som en krönika om medicinsk utveckling utvecklade sig spontant till att också bli som ett slags memoar”, skriver han i sitt förord.

Lars Olof Kallings är professor, bosatt i Stockholm, med ett långt och innehållsrikt yrkesliv bakom sig, verksam i Sida, WHO och FN, i Afrika och Vietnam.

Han har också varit generalsekreterare för International AIDS Society (IAS).

Du kan vinna boken ”Det passionerade sändebudet” om du tävlar via kupongen nedan – lycka till!

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Lars Olof Kallings bok: ”Det passionerade sändebudet” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id­nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 13 april!

FRÅGA: FÖR VILKET ORGAN VAR LARS OLOF KALLING SÄNDEBUD? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

62

#2 2016

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 17.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. För faktura tillkommer 16:- i avgift. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Fax: 0652-151 90

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Läkare

Sjuksköterska

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Bokklubben KÖNET SITTER I HJÄRNAN Annika Dahlström Här beskrivs anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan mellan merparten kvinnor och merparten män, som förklarar vetenskapligt våra beteenden.

Våra person­ ligheter och prioriteringar är biologiskt grundade sedan före födelsen.

Ord. pris 270:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

150:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

64

#2 2016

NY! DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

100:RIKTIGT NÄRINGS­INTAG & GOD MUN­ HYGIEN… Magnus Nylander Riktigt närings­ intag en grund­ förutsättning för bästa hälsa, ämnes­om­sätt­ ningen, hur äter vi, hur bör vi äta, närings­brist med mer…

Ord. pris 150:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull­ ständig uppslags­ bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs­ ning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl . för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar.

Ord. pris 198:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

30:-

40:-

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effek­ terna av Omega­3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfaren­ het och ger kost­ och livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

140:-

170:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652­ 151 90 eller ringa 0652­151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Hänt i skvättet

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Outsidern: min fars kamp...

st Sömnens betydelse...

st Rössners ABC­bok

st Frisk utan mediciner

st Diabetes hos barn...

st Kul med cancer

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Vill ha barn

st Allt om Omega­3

st KOL – Våga skaff a ett bättre liv

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt funderingar

st Magnys Nylander – Riktigt näringsintag…

st Om bakterier...

st Pottholzt andra funderingar

st KOL – Könet sitter i hjärnan

st Magens språk

st Kallet, döden kärleken

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #2 2016

65

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …MEDICINSK STATISTIK

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

66

#2 2016

18:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA GÖTEBORG VÅRMÖTET 27-29 APRIL 2016 Sista dag för lägre avgift är 31 mars Svenska Kardiovaskulära Vårmötet har under de senaste åren utvecklats till det största svenska mötet inom sitt område med hög kvalitet och stort deltagande. Vårmötet är en utmärkt mötesplats för såväl läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, BMA och annan vårdpersonal, för den erfarne medarbetaren med behov av uppdatering och fortbildning och för blivande medarbetare under utbildning.

1300 deltagare besöker årligen mötet, gör Din anmälan idag!

WWW.VÅRMÖTET.SE