Anpassat stöd för läkemedelsanvändning gav tryggare hjärtpatienter

”Det stöd man utvecklade och sedan utvärderade bygger på att en apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffar patienten på mottagningen för ett läkemedelssamtal och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Konceptet innebar att stödet anpassades efter patientens eget upplevda behov och dennes problem med läkemedel”. Foto: Malin Johansson Östbring.

Personer som behöver ta flera läkemedel samtidigt slutar ibland att använda dessa efter en tid, trots att de har behov av dem. Hur kan sjukvården stödja de här patienterna i deras läkemedelsanvändning? Den frågan har Malin Johansson Östbring tittat på i en ny avhandling i biomedicinsk vetenskap från Linnéuniversitetet, med fokus på patienter med hjärtinfarkt eller krankärlsproblem.

Patienter som inte tar sina läkemedel på det sätt som de förskrivits drabbas oftare av nya hälsoproblem och dör tidigare. Malin Johansson Östbring har i sin avhandling, tittat på hur sjukvården kan arbeta för att öka patienternas benägenhet att ta sina mediciner som överenskommet, det som inom vården kallas följsamhet. – Metoden var en randomiserad kontrollerad studie som innefattade 316 patienter på hjärtmottagningen i Kalmar, alltså att patienterna slumpades till att få extra stöd eller standardvård, säger Malin Johansson Östbring. I samråd med läkare arbetade en apotekare på hjärtmottagningen med läkemedelssamtal för att stödja patienternas användning och för att justera deras mediciner.

”För att fördjupa kunskapen om de problem som patienter brottas med gällande läkemedel utförde vi också en studie med 19 djupintervjuer med patienter som fått standardvård, för att undersöka hur de hade upplevt sin läkemedelsbehandling under det första året efter att de drabbats av kranskärlssjukdom”. Foto: Malin Johansson Östbring. ”Resultatet visade att patienterna som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning”. Foto: Malin Johansson Östbring.

att en apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffar patienten på mottagningen för ett läkemedelssamtal och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Konceptet innebar att stödet anpassades efter patientens eget upplevda behov och dennes problem med läkemedel. – I studien undersökte vi om läkemedelsuppföljningen hade någon effekt på patienternas följsamhet till behandlingen samt på patienternas riskfaktorer och behovet av sjukhusvård relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med standardvård, säger Malin Johansson Östbring. För att fördjupa kunskapen om de problem som patienter brottas med gällande läkemedel utförde vi också en studie med 19 djupintervjuer med patienter som fått standardvård, för att undersöka hur de hade upplevt sin läkemedelsbehandling under det första året efter att de drabbats av kranskärlssjukdom.

Mer positiva föreställningar om sina läkemedel

Resultatet visade att patienterna som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning. Motsvarande siffra i gruppen som fått standardvård var 77 procent.

Patienterna som fått stöd hade också mer positiva föreställningar om sina läkemedel och upplevde en lägre grad av oro kring dessa. Däremot såg man ingen minskning av kolesterolvärdena eller blodtrycket i behandlingsgruppen. Inte heller verkade behovet av sjukvård påverkas under den här studieperioden. Djupintervjuerna belyser att patienters erfarenheter spänner över ett brett fält, från att det är väldigt enkelt att använda läkemedel till att det är besvärligt och oroande. Patienterna har också olika föreställningar om eget ansvar angående behandlingen, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man ska stödja dem. – Alla som jobbar inom sjukvården och har kontakt med patienter som använder läkemedel förebyggande, kan ha nytta av den beskrivning av upplevelser som avhandlingen bidrar med, säger Malin Johansson Östbring. Det kan vara många saker som ligger bakom när man i vården möter en patient som är skeptisk till att ta läkemedel. Ungefär 25 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt, så jag hoppas att den här kunskapen ska kunna bidra till förbättrat omhändertagande av dem.

Forskningen kan också vara en utgångspunkt när man vill förstå de mekanismer som gör att patienter inte tar sin medicin som de ska, eller utveckla stöd även för patienter med andra kroniska sjukdomar som ofta behandlas med flera läkemedel samtidigt. Det här sättet att jobba på har också upplevts positivt av de yrkesverksamma som är inblandade i studien. – Vi har upplevt starkt förbättrade möjligheter att hjälpa patienterna till en god läkemedelsbehandling sedan apotekare började jobba inom hjärtinfarktuppföljningen vid sjukhuset, säger David Olsson sektionsöverläkare på Hjärtsektionen på Länssjukhuset i Kalmar. Det är positivt att samverka med apotekare inom arbetsgruppen kring dessa patienter, och vi hoppas det är en förbättring som är här för att stanna. Forskningsresultaten får här en direkt klinisk och praktisk användning i vården och uppföljningen av patienter efter hjärtinfarkt.

LIV RAVNBÖL

Linnéuniversitet Malin Johansson Östbring, apotekare och doktorand.

Vi ser att hjärtinfarkterna skulle minskat ännu mer om det inte vore för ökad övervikt och fetma. Våra resultat ger alltså ett starkt stöd för att övervikt och i någon mån dålig kondition redan vid 18 års ålder påverkar tidig hjärt-kärlsjukdom. På samhällsnivå blir det alltså viktigt att försöka öka fysisk aktivitet och ha goda matvanor redan i tonåren och samtidigt minska stillasittande. Foto: Canstock, arkiv.

Ökad hjärtsvikt och stroke hos män före 40

David Åberg, docent och specialistläkare Foto: Cecilia Hedström.

Annika Rosengren, professor i medicin. Foto: Cecilia Hedström.

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren.

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, omfattar data om 1 258 432 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1971-1995. Snittåldern vid mönstring var 18,3 år.

Uppgifterna om männens vikt, längd och fysiska kondition vid mönstring samkördes med data i Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister för perioden 1991-2016.

Männen följdes alltså från mönstring och drygt tjugo år framåt.

Andelen deltagare som vid mönstringen hade övervikt, BMI på 25-30, ökade under perioden 1971-1995 från 6,6 till 11,2 procent, medan andelen med fetma, BMI på 30 och uppåt, ökade från 1,0 till 2,6 procent. Under samma period försämrades också konditionsnivån något vid mönstring.

Ökning av hjärtsvikt och stroke

– Dessa faktorer, det vill säga övervikt, fetma och sämre kondition, är en del av förklaringen till den stora ökningen av hjärtsvikt som vi ser i studien, och att även stroke ökar, konstaterar David Åberg, docent på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens försteförfattare. – Glädjande nog ser vi, trots ökande övervikt, en ganska kraftig minskning av hjärtinfarkt bland dessa yngre män, och att även dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar, fortsätter han.

Antalet fall av hjärtsvikt inom 21 år från mönstring ökade enligt studien med 69 procent, från 0,49 per 1 000 av dem som hade mönstrat de första fem åren, 1971-75, till 0,83 per 1 000 som hade mönstrat de sista fem åren, 1991-95.

Antalet fall av stroke, alltså hjärninfarkt och hjärnblödning, uppvisade samma trend. Ökningen för hjärninfarkt var 32 procent, från 0,68 till 0,9 per 1 000 från första till sista femårskullen. Ökningen för hjärnblödning var 20 procent, från 0,45 till 0,54 per 1 000.

Fetma beror, enkelt uttryckt, på att man har för högt kaloriintag i relation till hur mycket man gör av med. Högt intag av frukt och grönsaker, och kolhydrater med högt fiberinnehåll som bönor och fullkornsprodukter kan bidra till att man kan undvika fetma, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Starkt stöd för fysisk aktivitet

Hjärtinfarkterna inom 21 år från mönstring minskade däremot, med 43 procent, från 1,4 till 0,8 per 1 000 av

”Dessa faktorer, det vill säga övervikt, fetma och sämre kondition, är en del av förklaringen till den stora ökningen av hjärtsvikt som vi ser i studien, och att även stroke ökar”. Foto: Canstock, arkiv.

dem som hade mönstrat först och sist. Andelen avlidna i hjärt-kärlsjukdomar sjönk också, med 50 procent, från 1,5 till 0,74 per 1 000.

Att trenderna för hjärt-kärlsjukdomar går åt olika håll över tid talar för att andra och okända faktorer också spelar in. Det kan handla om viktutveckling efter mönstring, men också stress och droganvändning. Särskilt för hjärtinfarkterna tror forskarna att kraftigt minskad rökning ligger bakom nedgången. Faktum kvarstår dock att övervikt och fetma påverkar.

– Vi ser att hjärtinfarkterna skulle minskat ännu mer om det inte vore för ökad övervikt och fetma. Våra resultat ger alltså ett starkt stöd för att övervikt och i någon mån dålig kondition redan vid 18 års ålder påverkar tidig hjärtkärlsjukdom. På samhällsnivå blir det alltså viktigt att försöka öka fysisk aktivitet och ha goda matvanor redan i tonåren och samtidigt minska stillasittande, avslutar David Åberg.

Källa: Sahlgrenska akademin