Fler överlever livmoderhalscancer

Fler överlever livmoderhalscancer genom säkrare metoder och kontroller högre upp i åldern

Alla kvinnor upp till minst 70 år behöver HPV testas innan de slutar gå på cellprovskontroller, screening. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro. Studien visar också att kvinnor i klimakteriet kan använda självprovtagning hemma. Det är lika säkert som proverna tagna hos barnmorskan, säger forskaren Lovisa Bergengren.

Varje år insjuknar cirka 550 kvinnor i livmoderhalscancer. Cancern orsakas av infektion med humant papillomvirus (HPV). Lovisa Bergengren har i sin forskning bland annat tittat på vilka HPV-typer som förekommer hos kvinnor över 55 år. – Vi har undersökt screening för HPV för att hitta förstadier till livmoderhalscancer, så kallade cellförändringar, samt hur dessa kopplas till cellförändringar. Vi har också forskat kring hur tendensen till att HPV finns kvar utan att läka ut hos dessa kvinnor, säger Lovisa Bergengren, överläkare på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset Örebro vid Region Örebro län och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Enkel självprovtagning gör att fler lämnar cellprov

Kvinnorna i studien fick också göra en självprovtagning hemma. Det har visat sig att självprovtagning kan leda till att fler kvinnor tar provet, vilket i sin tur leder till att fler överlever livmoderhalscancer. – Ju högre deltagande i screening, desto högre skyddseffekt har screeningprogrammet. Självprovtagning möjliggörs vid HPV-screening då celler från livmodertappen inte behövs för analys av HPV, säger Lovisa Bergengren.

Forskningen visar att det är viktigt att alla kvinnor screenas för HPV, men att det fortsatt behöver studeras mer kring effektiva metoder för att identifiera vilka av de kvinnor med HPV-infektion som har störst risk att utveckla cellförändringar. – HPV-screening är en metod som fångar in många fler kvinnor än de som verkligen kommer att utveckla cellförändringar, då väldigt många läker ut sin HPVinfektion. Vi kan också med dessa resultat, liksom med andra resultat av forskning som skett parallellt, fundera och diskutera kring införande av självtest mer brett i screeningen liksom att glesa ut provtagningsintervallen om man inte är bärare av HPV-virus, säger hon.

Alla kvinnor upp till 70 år får lämna HPV-test

Ett resultat av studierna har lett till att en catch-up för alla kvinnor upp till 70 års ålder har införts inom Region Örebro län. – Det innebär att vi säkerställer att alla kvinnor upp till 70 års ålder får inbjudan till att lämna ett HPV-test oavsett tidigare screening, då studierna visat vikten av detta, avslutar Lovisa Bergengren.

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Lovisa Bergengren, överläkare. Foto: Elin Abelson

Fakta:

HPV är ett vanligt sexuellt överförbart virus och en stor andel av befolkningen får HPV någon gång under livet. Region Örebro län var först i Sverige med att införa HPV som primär screeningsmetod hösten 2016 efter Socialstyrelsens rekommendationer. De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen höjde den övre åldersgränsen för gynekologisk cellprovtagning. Nu kallas alla kvinnor mellan 23-70 år, med ett sista prov taget efter man fyllt 64 år.

Hjärnstudie kan ge ökad förståelse för hormonella sjukdomar

”Påvisandet av ett stort antal celltyper i hypotalamus är ett genombrott, eftersom det ger en cellulär karta när man ska undersöka olika hormonella rubbningar och sjukdomar. Vi förväntar oss, i en inte alltför avlägsen framtid, upptäckt av nya former av kommunikation mellan hjärnan och övriga kroppen, till och med nya hormoner” Foto: Canstock, arkiv.

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

Det internationella forskarlaget har undersökt utvecklingen av olika celltyper i hypotalamus. Detta hjärnområde kontrollerar livsviktiga metabola funktioner under hjärnans tidiga period, och felaktigheter kan leda till sjukdomar senare i livet. Hypotalamus insöndrar hormoner som reglerar bland annat stressnivåer, kroppstemperatur, sömn, dygnsrytm, fortplantning, födointag och vätskebalans. Felaktigheter under utvecklingsperioden kan leda till bland annat övervikt, posttraumatisk stress och sömnstörningar senare i livet. – Kunskaper om hur hypotalamus utvecklas och därmed de centra som styr våra viktigaste hormonella system ökar förståelsen för praktiskt taget alla endokrina/ neuroendokrina sjukdomar som är relaterade till utvecklingsperioden, säger forskningsledaren Tibor Harkany, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Center for Brain Research vid Wiens medicinska universitet.

Data från tiotusentals celler integrerades

Med hjälp av en musmodell och så-kallad enkelcellssekvensering, ett verktyg för att studera celltypers molekylära profil, kunde forskarna skanna hela genomet för att öka förståelsen för hur små variationer kan bidra till sjukdomar hos människan. Data från tiotusentals celler integrerades för att förstå när och var nervceller bildas, hur de finner sin slutgiltiga position och mognar till en viss celltyp, och sedan styr hormonella processer. Vidare påvisas hur dessa celler känner av stimuli utifrån och informerar högre hjärncentra.

Studien utökar förståelsen av organisationen av den vuxna människans hypotalamus, en kunskap som vuxit fram under de senaste 70 åren, med upptäckten av nya typer av nervceller.

att hämma frisättningen av prolaktin från hypofysen, det hormon som styr fruktbarhet och mjölksekretion vid amning. Forskarna visar att förstadierna till dessa celler ändrar sin identitet och slutligen ger upphov till nio olika dopamincelltyper. För detta differentieringsprogram behövs en unik kombination av transkriptionsfaktorer, som kan ge upphov till övervikt och onormala stressreaktioner om de drabbas av mutationer. – Påvisandet av ett stort antal celltyper i hypotalamus är ett genombrott, eftersom det ger en cellulär karta när man ska undersöka olika hormonella rubbningar och sjukdomar. Vi förväntar oss, i en inte alltför avlägsen framtid, upptäckt av nya former av kommunikation mellan hjärnan och övriga kroppen, till och med nya hormoner, säger Tibor Harkany.

Kunskaperna från studien utvärderas nu experimentellt för att ta reda på de olika celltypernas funktion. Samtidigt undersöks deras förbindelser med andra områden i hjärnan, samt deras känslighet för sekundära hormoner i blodet. – Denna studie är en milstolpe eftersom den rör ett av hjärnans mest komplexa områden som styr en rad livsviktiga funktioner. Vi tror nu att dessa nya rön rörande enskilda hypotalamiska cellers tidiga utveckling kan bidra till en ökad förståelse av neuroendokrina och endokrina sjukdomar och deras uppkomst, säger Tomas Hökfelt, professor emeritus vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och gästprofessor på Wiens Medicinska Universitet.

Källa: Karolinska Institutet

Tibor Harkany, professor. Foto: Ulf Sirborn

Publikation:

”Molecular design of hypothalamus development,” R. Romanov, E. Tretiakov, M. Kastriti, M. Zupancic, M. Häring, S. Korchynska, K. Popadin, M. Benevento, P. Rebernik, F. Lallemend, K. Nishimori, F. Clotman, W. Andrews, J. Parnavelas, M. Farlik, C. Bock, I. Adameyko, T. Hökfelt, E. Keimpema and T. Harkany, Nature, online 6 maj, 2020, doi: 10.1038/s41586-020-2266-0

Tomas Hökfelt, professor emeritus. Foto: Ulf Sirborn

Vår förhoppning är att dessa resultat kan bidra till utvecklingen av en ny läkemedelsbehandling som kan hjälpa patienter med covid-19. Foto: Canstock, arkiv.

Lovande resultat av läkemedel mot covid-19 i försök på celler

Ett läkemedel som redan testats mot lungsjukdom kan potentiellt hämma covid-19-sjukdom genom att minska mängden av det nya coronaviruset som tar sig in i lungor och andra vävnader. Det visar en studie i mänskliga cellkulturer och organoider av forskare vid Karolinska Institutet och University of British Columbia (UBC) i Kanada, som publicerats i tidskriften Cell.

– Vår studie ger nya insikter i hur SARS-CoV-2 infekterar kroppens celler, inklusive i blodkärl och njurar. Vår förhoppning är att dessa resultat kan bidra till utvecklingen av en ny läkemedelsbehandling som kan hjälpa patienter med covid-19, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och en av studiens korresponderande författare.

Med hjälp av vävnadsprov från en patient med covid-19 kunde forskarna i februari isolera och kultivera SARSCoV-2, viruset som orsakar sjukdomen covid-19.

I cellkulturer kunde de sedan visa hur ytproteinet i SARS-CoV-2 binder till ett protein i cellmembranet, som kallas angiotensin converting enzyme 2 (ACE2), för att därigenom ta sig in i våra celler. Det är samma mekanism som det ursprungliga sarsviruset från år 2003 använder för att komma in i cellerna, och som flera av forskarna påvisat i tidigare studier.

Avleder viruset från att infektera cellerna

Genom att tillföra en genetiskt framställd variant av detta protein, kallad human recombinant soluble angiotensin-converting enzyme 2 (hrsACE2), ville forskarna testa om viruset kunde förhindras från att infektera cellerna. Resultatet visade att hrsACE2 lyckades minska mängden SARS-CoV-2 i cellkulturerna med en faktor av 1 000 till 5 000. Resultatet var dosberoende, dvs avhängigt den totala mängden virus i relation till den totala mängden hrsACE2. Författarna kunde även verifiera dessa data från vanliga cellkulturer i mer avancerade miniatyrvävnader av blodkärl och njurar som tagits fram på labbet, så kallade organoider som odlats från mänskliga stamceller. Vi tolkar resultatet som att tillförsel av den här enzymkopian, hrsACE2, får viruset att sätta sig på kopian istället för de riktiga cellerna. Det avleder viruset från att infektera cellerna i lika hög utsträckning och bör därmed leda till en minskning av spridningen av viruset i lungorna eller andra organ, säger Ali Mirazimi.

Ytterligare forskning behövs

Covid-19-testerna har hittills endast utförts i provrör och i konstgjorda miniatyrorgan men biotechbolaget Aperion Biologics, som utvecklar läkemedlet APN01 med den aktiva substansen, har planer på att inleda en större klinisk pilotstudie på sjuka covid-19-patienter i Kina. Samma läkemedel har redan testats mot lungsjukdom i en klinisk fas II-studie.

Forskarna noterar att den nuvarande studien endast undersökt läkemedlets effekt under de initiala stadierna av infektion och att ytterligare forskning behövs för att se om det har effekt även vid senare stadier i sjukdomsförloppet. ACE2 hjälper vanligtvis lungor och andra organ att bibehålla normal funktion men när virus binder till proteinet kan cellerna skadas. Detta kan, enligt forskarna, förklara varför vissa covid-19-patienter drabbas av allvarlig lungsjukdom och svikt av flera organ. Med hjälp av organoiderna kunde forskarna också visa att viruset kan infektera och föröka sig själv i blodkärl och njurar. Detta ger viktig information om sjukdomens utveckling och en potentiell förklaring till varför allvarliga fall av covid-19 kan leda till multiorgansvikt och hjärtkärlskador. hrsACE2 reducerade också SARS-CoV2-infektionen i organoiderna. – Viruset som orsakar covid-19 är nära besläktat med det första sarsviruset. Vårt tidigare arbete har hjälpt oss att snabbt identifiera ACE2 som en ingång för SARSCoV-2, vilket säger mycket om sjukdomen. Nu vet vi att en löslig form av ACE2 som fångar upp viruset kan vara en mycket lovande terapi som specifikt riktar in sig på den väg viruset måste ta för att infektera oss, säger Josef Penninger, professor vid UBC:s medicinska fakultet och medförfattare till studien. Källa: Karolinska Institutet Josef Penninger, professor vid UBC. Foto: IMBA Ali Mirazimi, adjungerad professor. Foto: Bildmakarna

Publikation:

“Inhibition of SARS-CoV-2 infections in engineered human tissues using clinical-grade soluble human ACE2,” Vanessa Monteil, Heysoo Kwon, Patricia Prado, Reiner A. Wimmer, Martin Stahl, Alexandra Leopoldi, Elena Garreta, Carmen Hurtado del Pozo, Felipe Prosper, J.P. Romero, Gerald Wirnsberger, Haibo Zhang, Arthur S. Slutsky, Ryan Conder, Nuria Montserrat, Ali Mirazimi, Josef M. Penninger, Cell, online 2 april, 2020, doi: 10.1016/j.cell.2020.04.004 Länk till publikation: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0092867420303998

Tryckkammare, Blekingesjukhuset i Karlskrona. Foto: Gunilla Lindgren

Forskare ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling mot covid-19

Forskare vid Karolinska Institutet leder en nyss påbörjad multi-nationell klinisk läkemedelsprövning som ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling (HBO) vid covid-19. Totalt kommer 200 vuxna med minst två riskfaktorer för allvarlig lunginflammation som ligger inlagda på sjukhus med måttligt svår covid-19 lunginflammation att rekryteras till studien. Försöken inleds på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Anders Kjellberg, doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa) på Karolinska Institutet och biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, leder studien och berättar mer om projektet.

Berätta om syftet med studien.

Syftet är att utvärdera säkerhet och effektivitet av hyperbar syrgasbehandling (HBO, efter engelskans HyperBaric Oxygen) vid covid-19 med allvarlig lunginflammation. Okontrollerad inflammation är ett utmärkande syndrom vid svåra fall av covid-19 och det finns idag ingen effektiv behandling. HBO används dagligen i hela världen för behandling av vissa typer av inflammationer och infektioner, och vi tror att den även kan ha en dämpande effekt på inflammation vid allvarligare fall av covid-19.

Vår förhoppning är att detta ska minska behovet av inläggning på IVA, risken för multiorgansvikt och dödlighet hos patienter med svåra fall av covid-19.

Vad är hyperbar syrgasbehandling (HBO)?

HBO innebär att man får en kort behandling med en extremt hög halt syrgas i en tryckkammare. Metoden har använts i nästan 100 år, bland annat för att behandla dykarsjuka, och riskerna bedöms vara små. De bakomliggande mekanismerna är inte helt klarlagda men vi vet att HBO kan dämpa den del av immunförsvaret som löper amok hos vissa patienter med covid-19 och gör dom väldigt sjuka. HBO verkar inte negativt påverka den del av immunförsvaret som till slut ska döda viruset, vilket är bra. Vi tror därför att några korta, intensiva behandlingar med HBO kan göra att man behöver mindre syrgas däremellan och kan förhindra att man blir ännu sämre och behöver läggas in på intensivvård för respiratorbehandling.

Vad innebär det rent praktiskt för studiedeltagarna?

Vi kommer att tillfråga totalt 200 vuxna patienter, huvudsakligen i Europa, som är inlagda med måttligt svår covid-19 om de vill delta i studien. Efter informerat samtycke, och kontroll av att alla krav för att delta i studien uppfylls, lottas hälften av deltagarna till HBO och hälften till den för tillfället bästa vården. Båda grupperna får all annan standardbehandling för covid-19. Forskningspersonerna får maximalt fem HBO-behandlingar de första sju dagarna. Vid HBO-behandling får man sitta eller ligga inne i en tryckkammare där man andas syrgas under 30–60 minuter. Under den tiden höjs trycket till en nivå som motsvarar en dykning till 14 meter under vatten. Vi samlar in ett antal blodprov från forskningspersonerna för att studera immunologiska reaktioner, tecken på organsvikt och utvärderar ett antal säkerhets- och effektvariabler.

När får ni veta om det fungerar?

Läkemedelsprövningen pågår i 30 dagar. En första säkerhetsutvärdering görs när 20 forskningspersoner har fullföljt studien och inom månader får vi svar på om det har en positiv effekt.

Källa: Karolinska Institutet

Anders Kjellberg, doktorand. Foto: Sjukhusfotograf, Södersjukhuset.

Forskningen bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet genom anslag via Kenny Rodriguez-Wallberg, docent och medverkande forskare vid institutionen för onkologi och patologi. Peter Lindholm, docent vid FyFa är huvudansvarig forskare och sponsorrepresentant. Mer information om studien clinicaltrials.gov.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö