Förbisett protein kan ha viktig roll i lung inflammation och covid-19 tror forskare

Förbisett protein kan ha viktig roll i lunginflammation och covid-19 tror forskare

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publicerats i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Svåra virusinfektioner kan leda till att kroppens immunsystem överreagerar mot det inkräktande viruset och börjar producera stora mängder proteiner av typen cytokiner, vilket leder till en så kallad cytokinstorm. Det kan i sin tur ge upphov till kraftig inflammation och vävnadsskador som kan resultera i allvarlig sjukdom och i värsta fall död. En av de molekyler som bidrar till dessa cytokinstormar är det proinflammatoriska proteinet HMGB1. Den nya översiktsartikeln redogör för de molekylära mekanismer som ligger bakom den HMGB1-medierade inflammationen, inklusive den inflammation i lungorna som kan uppstå vid svåra former av covid-19.

Artikeln baseras bland annat på 20 års forskning om HMGB1 som Ulf Anderssons forskargrupp vid Karolinska Institutet gjort i nära samarbete med Kevin Traceys vid Feinstein Medical Research Institute i New York, USA.

Kan ha central roll vid akut lungskada

– Den sammantagna forskningen visar att HMGB1 troligen har en central roll i sjukdomsutvecklingen vid akut lungskada oberoende av vad som orsakat skadan.

Det vore därför intressant att testa om specifika HMGB1- hämmare skulle kunna minska inflammation och påföljande lungskada vid infektion med det nya coronaviruset, säger Ulf Andersson, senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

I dagsläget finns inga specifika HMGB1-hämmare som testats i människa. Däremot finns en rad befintliga läkemedel som är godkända för andra biologiska effekter, men som delar egenskapen att de även delvis hämmar HMGB1. Men dessa har ännu inte testats i syfte att minska inflammation. – Vi vill med vår översiktsartikel ge vägledning om existerande läkemedel med potential att lindra HMGB1- medierad skada. Ett annat mål är att uppmärksamma detta viktiga men förbisedda protein för att möjliggöra utveckling av HMGB1-specifika hämmare. Vår förhoppning är att ett sådant läkemedel skulle kunna lindra inflammationen vid covid-19 men även vid andra infektioner som orsakar skada på lungorna, säger Ulf Andersson.

Det finns antikroppar riktade mot HMGB1

I djurförsök har specifika HMGB1-hämmare visat goda resultat i upprepade studier under 20 års tid och det finns redan färdigutvecklade humaniserade antikroppar riktade mot HMGB1. Men det är okänt om behandlingen fungerar i människa och om biverkningarna i så fall är godtagbara. – För att kunna testa denna hypotes krävs summor som är svårfångade för akademiska forskare, säger Ulf Andersson. Det finns flera andra fynd som gör HMGB1 särskilt intressant att studera vid svår inflammation i lungorna.

Försök på möss har nyligen påvisat könsskillnader i lungkärlscellers känslighet för syrebrist. Lungkärlsceller från honmöss dör en icke-inflammatorisk celldöd (så kallad apoptos) vid svår syrebrist, vilket inte medför någon frisättning av HMGB1. Hos hanmöss ger syrebristen däremot upphov till proinflammatorisk celldöd (så kallad nekros), vilket leder till omfattande frisättning av HMGB1. – Dessutom finns det studier som visar att arteriellt blod bara innehåller 60 procent av mängden HMGB1 som finns i venöst blod. En ansenlig mängd HMGB1 retineras alltså i lungcirkulationen, säger Ulf Andersson.

Källa: Karolinska Institutet

Ulf Andersson, senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Foto: privat

Publikation

“Extracellular HMGB1: A therapeutic target in severe pulmonary inflammation including COVID-19?”. Ulf Andersson, William Ottestad, Kevin J Tracey. Molecular Medicine, online 7 maj 2020, doi: 10.1186/s10020-020-00172-4. Forskningen har finansierats av Torsten Söderbergs Stiftelse. Kevin J Tracey och Ulf Andersson har patent kopplade till Feinstein Institute.

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING

Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

www.keepwalking.se 070-403 21 91

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

De senaste lokala och internationella nyheterna läser du på www.medicinskaccess.se Där publicerar vi kontinuerligt aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

Ny och uppdaterad!

WHO:s har tagit initiativ till ”Traditional Medicine Strategy” och i samband med detta har en utredning i Sverige lagt fram förslag till behovet av utbildning av vårdpersonal i komplementär och alternativ medicin eftersom patienter ibland använder dessa som symptomlindring. Enligt äldre skrifter beskrivs yoga som ett system med olika förhållningssätt till omvärlden och sig själv, gällande livsstil och med tekniker för kropp och sinne för att uppnå självförverkligande och meditation i 8 steg. Antal utövare av yoga (hatha yoga) uppskattas till cirka 8%i Sverige. Foto: Birger Andrén

Användandet av yogabaserade övningar inom hälso- och sjukvård – befintlig evidens och rekommendationer

Det finns ett ökat intresse för komplementär och alternativ medicin inom hälso- och sjukvården. Yogabaserade övningar tillhör de vanligaste komplementära metoderna. Syftet med översikten är att ge kännedom om effekter och rekommendationer kring yoga.

Motivet till denna artikel är det ökade intresset för att använda komplementär och alternativ medicin inom hälso- och sjukvård. Artikeln syftar till att beskriva yogabaserade kroppsövningar som den beskrivs i forskningen men benämns förenklat här för yoga. Yoga beskrivs i litteraturen som en kroppsorienterad form av medvetenhets-, och självregleringsträning och är en form av fysisk aktivitet (Tabell A).

WHO:s har tagit initiativ till ”Traditional Medicine Strategy” och i samband med detta har en utredning i Sverige lagt fram förslag till behovet av utbildning av vårdpersonal i komplementär och alternativ medicin (länk B, läkartidning nr 47 2019, länk C) eftersom patienter ibland använder dessa som symptomlindring.

Enligt äldre skrifter beskrivs yoga som ett system med olika förhållningssätt till omvärlden och sig själv, gällande livsstil och med tekniker för kropp och sinne för att uppnå självförverkligande och meditation i 8 steg 1,(länk D) . Antal utövare av yoga (hatha yoga) 4-6 uppskattas till cirka 8% (länk E) i Sverige.

En översikt av 151 RCT visar att forskningen omfattat fysiologiska (t.ex. blodtryck och puls) och fysiska (t.ex. smärtskattning) parametrar, men även mentala symptom (Graf 1) (N=465) 4 .

Bland de positiva effekter som noterats efter yoga ingår ett ökat välmående, men även effekter på sjukdomsprevention, upplevd energi, immunfunktion och stressreduktion 7 . I en enkät utförd i USA och som besvarades av drygt 34 000 personer (länk N) rapporterades positiva effekter som stressreduktion (86%), upplevd förbättrad hälsa (82%), ökat emotionellt välbefinnande (67%) och förbättrad sömn (59%). Därtill rapporterade 63% att de motiverades till regelbunden fysisk aktivitet.

Evidensgrad och följsamhet

Angående studier på yoga så visar metaanalyser små till måttliga effekter av olika utfallsmått vid olika sjukdomstillstånd, men ofta med heterogenitet i resultaten i olika studier och med få långtidsuppföljningar. National Institutes of Health (NIH) i USA har uttryckt att yoga kan användas för att förbättra hälsan (länk M) , och i en annan rekommenderas att yoga kan ges som komplettering till annan, sedvanlig behandling 8 . Bland sjukdomstillstånd som har studerats ingår t.ex bröstcancer, obstruktiva andningssjukdomar, depression, typ-2 diabetes, kronisk ländryggssmärta, mental hälsa och hjärt- och kärlsjukdomar, men studier har även utförts på friska 9 .

Skaderisken vid yoga har inte påvisats vara högre jämfört med andra former av fysisk träning 12 . Dock ökar skaderisken med åldern, och hos äldre 65+ är risken högre (57,9/100000)13, med skador på bål (47%) och muskelsträckningar (45%) som de vanligaste typerna, och med totalt 0,60 skador per 1000 timmars yogaträning (länk N) .

Huvudsakliga komponenter med yogabaserade övningar

• Kroppsövningar - innefattar fysiska övningar, både statiska och dynamiska • Andningsövningar medvetet synkroniserat med kroppsrörelser eller för sig själva • Uppmärksamhet/närvaroträning (meditation) som inkluderar avslappning, uppmärksamhet på upplevelser i kroppen och tankeverksamhet vid utförandet av övningar.

Yoga som en ”lyssnande/interoceptiv” form av fysisk aktivitet

Syftet med yoga är att sammankoppla närvaro/medvetenhet med andning och rörelse där proprioception och uppmärksamhet till inre kroppen (interoception) ingår 14 . Interoceptionen fungerar som en bro mellan det neurokognitiva perspektivet (”top-down”), d.v.s. medvetande och uppmärksamhet, och det neuro-fysiologiska (bottomup) perspektivet. ”Bottom-up” är en form av ”inåtgående” vagal-afferent träning 6,14-17 och innehåller proprioceptiv information. Interoceptionen är en central del i kroppsbaserade metoder 14,18,19 . De neurokognitiva delarna av yoga innebär ett skapande av nu-känsla (mindfulness) och styrd uppmärksamhet (relaxationsrespons), med olika nivåer av uppmärksamhet 14,16 . Därtill tränas även självreglering, stresshantering och återhämtningsförmåga 1,14,20-22 , egenförmåga 23 och självbemästrande (empowerment/ mastery) 24,25-27 .

Yoga som styrketräning och fysisk aktivitet

Många yogaövningar utförs ofta statiskt (isometriskt) för att ge tid till reflektion. En metaanalys har rapporterat kliniskt relevanta blodtryckssänkningar (systoliskt 6-10 mm/Hg, diastoliskt 4 mm/Hg) vid utförandet av dessa övningar med muskelkontraktion 28,29,30 (N=223).

En vanligt förekommande sekvens (solhälsningen, Figur 1) och flera andra krävande övningar visar på ökad muskelstyrka (>4 veckor) 31,32,28,31,33,34,35 samt på balansförmåga 36,37 .

Intensiteten av yoga har klassificerats i en metaanalys med en intensitet av lätt till måttlig 3-6 MET 38 (metabolic equivalent en MET är vila). En dynamisk sekvens

6 % (30) Välbefinnande, medveten närvaro, 3 % (12) arbetsrelaterad hälsa, fatigue (trötthet)

25% (114) Mentala (ångest, depression, stress, emotioner) 8% (39) Kognitiva, upplevelser, koncentration

40 % (186) Fysiologiska (Puls, Blodtryck, andninghastighet, hormonnivåer etc) 26% (123) Fysiska (smärta, artros etc)

Graf 1. Fysiologiska och mentala parametrar som undersökts i yogainterventioner (N=465, 151 RCT(randomized controlled trials)) , sammanställd graf från Elwy et al. 4

(solhälsningar) når över 3 MET 38 , som är den miniminivå som anses krävas för att få effekt på fysiska konditionen. En RCT-studie av författarna visade en skattad ansträngning på Borg-skalan på 13-15 RPE 39 vid utförandet av solhälsningar (där 20 är maximal intensitet på skalan). Förbättring på VO 2max har uppmätts efter dynamiska yogaövningar 40 men är ovanligt.

Fysisk funktion

Det finns måttlig evidens för att yoga minskar fallrisk hos äldre med stroke, demens, Alzheimers och MS 41 . Balansförmågan tycks förbättras allmänt efter yoga enligt en översiktsstudie (N=688) 42 , och man har även påvisat ett minskat antal fall generellt vid behandling hos äldre både med fysisk aktivitet och yoga 3 (N=23407). Fysisk funktion mätt som ökad muskelstyrka och rörlighet har påvisats hos äldre 32 .

Det finns dosrekommendationer och konsensus för yoga som behandling vid sjukdomstillstånd som ångest, depression, blodtryck, balansförmåga och muskuloskeletala besvär 43 , samt även en minimidos för att få effekt på inflammation 44 , hjärtfrekvensvariabilitet 45 , muskelstyrka och balansförmåga1. En allmän dosrekommendation är 2 till 3 gånger per vecka, med 20-30 minuter per tillfälle 1 .

Smärta

En Cochrane-översikt av kronisk, ickespecifik ländryggssmärta påvisade en måttlig förbättring av ryggrelaterad funktion, och på smärta med en effektstorlek av ringa omfattning 46 . En nyare översikt 47 gällande kronisk ländryggssmärta visade evidens för en låg effekt av fysisk yoga på fysisk funktionsförmåga, och moderat effekt på smärta. 47,48 (Tabell B)

I en annan RCT (N=320) sågs en likvärdig effekt av yoga och fysioterapi på både fysisk funktionsförmåga och

Tabell A: Olika definitioner av yogabaserade övningar Organ Definition

1177.se

ACSM 1

En form av fysisk aktivitet som kan skrivas ut på FaR (Fysisk aktivitet på recept).

Mångfacetterad/multimodal träning (fysiska och mentala komponenter tränas) används för att förbättra och upprätthålla fysisk funktion samt för att minska antalet fall. 2,3,(länk G)

Flera varianter av krigarposer ingår i den fysiska yogan Foto: Håkan Flank

reduktion av smärta, med kvarvarande effekter på upp till ett år efter behandling 49 . En annan rapport visade förbättringar med minskad smärta och ökad fysisk funktionsförmåga av yoga, som även var bättre än sedvanlig behandling, men med en oklar effekt jämfört med stretching (N=596) 50 .

Gällande behandling vid artros har yoga bedömts kunna användas som en kompletterande behandling för att minska smärta och stelhet, och för att öka den fysiska funktionen jämfört med behandling med fysisk aktivitet och en inaktiv kontrollgrupp 53 . Yoga har även rekommenderats i riktlinjer från Ottawa Panel för att reducera smärta, öka den fysiska funktionen och livskvaliteten 54 , men även för att förbättra sömnen 55 . En annan metaanalys 56 gällande effekten av fysisk yoga hos knäartrospatienter har visat symptomlindring, förbättrad fysisk funktion och allmänt välmående (N=1557), och yoga har därför ansetts kunna användas som kompletterande behandling.

Tabell B. Effekten av Yoga vid kronisk ländryggsmärta

Cochrane (N=1080) 46

Agency for healthcare research and Quality (USA) 47 (N=1466)

Smärta

liten

måttlig

Fysisk funktion

måttlig

liten

Andra länders rekommendationer vid kroniska ländryggsbesvär

I Tyskland rekommenderas yoga vid kroniska ländryggsbesvär som förstahandsalternativ till behandling med annan fysisk aktivitet (om patienten önskar använda yoga) (länk O) . Vid subakut kroniskt ländryggssmärta, dock ej vid utstrålande ischias-smärta, har American College of Physicians 57,58,(länk P) rekommenderat yoga som en kompletterande behandling och som förstahands alternativ 58 . I en översikt gällande behandling av yoga vid ländryggsvärk från American College of Physicians (14 RCT, N=1431) rapporteras en ökad fysisk funktionsförmåga, men ingen effekt på smärta 58 .

I en artikel från Lancet rekommenderas yoga vid kronisk ländryggssmärta (>12 veckor) som ett andrahandsalternativ (i gruppen icke farmakologisk behandling) och kompletterande behandling 59 .

Cancer

Vid behandling av cancer kan yoga användas som ett led i återhämtningen både under och efter cancerbehandling. Effekter som en förbättrad livskvalitet 60 och förbättrad sömn 61 har rapporterats 62 (N=2107).

Vid bröstcancerbehandling har yoga påverkat effekten av cancertrötthet eller fatigue och kognitiv trötthet, medan effekten på mental trötthet är mindre 63 .

Yoga tycks kortsiktigt påverka bröstcancerpatienter till att må bra mentalt under cancerbehandlingen (N=742) 64 , men evidensen är låg för att yoga skulle vara lika effektiv som annan typ av fysisk aktivitet (N=2166) 65 . En översiktsartikel 66 gällande effekten av cancerrelaterad trötthet under pågående cancerbehandling har påvisat något olika effekter av olika komplementära metoder (avslappning, massage, KBT med fysisk aktivitet och yoga) där avslappningsträning hade högst effektstorlek.

Efter cancerbehandling tycks yoga vara det bästa alternativet för att reducera cancerrelaterad trötthet eller fatigue, med hög effektstorlek, medan övriga metoder visade på moderata effektstorlekar.

Andra översiktsstudier hos personer som överlevt cancer visar att yoga har kunnat påverka den hälsorelaterade livskvaliteten, inklusive olika specifika upplevelser som kroppsbild, självkänsla, mentalt välbefinnande, sömn, ångest, trötthet och smärta (N=3694) 67 , och även livskvalitet (N=10 660) 68 med positiva effekter på fysiska och psykologiska symptom.

Hjärta och kärl

Vad gäller effekten på blodtrycket, har blandade resultat rapporterats, och i några svenska studier har ingen effekt kunnat påvisas 69,70 . Gällande primärprevention av hjärtsjukdomar (N=800) visade yoga en låg/moderat effekt, med en låg sänkning av diastoliskt blodtryck (2,9 mm/Hg) och triglycerider, men ökning av HDL 71 . En metaanalys från Mayo-kliniken av hypertonipatienter påvisade måttliga blodtryckssänkningar (systoliskt -5 mm/Hg, diastoliskt -3,9 mm/Hg) (N=3517) 72 vid behandling med yoga. En annan studie 72 visade att yogaprogram som inkluderar både mental avslappning och andningsövningar gav högre blodtryckssänkningar (11/6 mm/Hg) jämfört med program som inte inkluderade alla de tre komponenterna (6/3 mm/Hg), d.v.s. kroppsövning, andning, avslappning. Vid rehabilitering av patienter efter stroke har yoga visats påverka ångest (N=72) 73 . Studier av patienter med metabola syndromet har visat en minskning av både systoliskt blodtryck och midjeomfång 74 .

Astma/KOL

Yogabehandling vid astma har rapporterats uppvisa måttliga effekter på livskvalitet och symptomlindring (N=1048) 75 . Studier av yoga vid KOL-patienter har påvisat en låg effekt på sjukdomsspecifik livskvalitet (N=762) 76 . Senare studier har visat att fysisk funktionsförmåga och lungfunktion kunnat förbättras av yoga, framför allt där andningsövningar ingår 77,78 . Studier av patienter med obstruktiva andningssjukdomar allmänt har påvisat effekter som ökad livskvalitet, minskad självskattad ansträngning 79 och ökad självbemästring 80,81,79,82-86 .

Hälsorelaterad livskvalitet och mental hälsa

En sammanställning av 26 översiktsartiklar vid olika kroniska sjukdomstillstånd visade att den bästa symptomlindringen erhölls vid tillstånd som smärta, ångest och depression 87 (N=1084) 88 .

Motstridiga resultat har rapporterats hos patienter med ångest enligt skattningsskalor (N=319) där kortvariga effekter sågs av yoga. Däremot sågs ingen effekt vad analys av patienter med diagnostiserad ångest 89 . En större översikt (N=1272) visade en minskning av symtom vid depression efter yogabehandling 90 , medan en annan översiktsartikel visade på ett bristande underlag 91 .

Vid mild till måttlig Parkinson 92 jämfördes yoga med styrketräning och stretching, och visade då likvärdiga effekter, medan däremot fler effekter av yoga avseende mental stress och symptomreglering och hälsorelaterad livskvalitet noterades (N=138).

Fysiologisk parameter

HPA-axel - kortisol

Yoga

Minskade

MBSR

Minskade

CRP Diastoliskt blodtryck

Systoliskt blodtryck

Fasteblodsocker

Blodfetter Cytokiner Ingen effekt Minskade (3.66 mmHg) Minskade 5 mmHg

Minskade (4.53 mg/dl)

LDL minskade Ingen effekt Ingen effekt Minskade

Minskade ej

Oklart

Minskade

Stresshantering

Yoga har ofta använts i stresshanterande syfte. En översiktsstudie av 42 RCT (Tabell C) sammanfattade effekten av yoga och mindfulness i blandade patientgrupper (kroppsövningar inkluderades i alla studierna och jämfördes med aktiva kontrollgrupper) på objektiva stressmarkörer. Positiva effekter på stress som effekter på kortisol, blodtryck och inflammationsmarkörer 93 (N=2944) (Tabell C) rapporterades såväl med yoga som med mindfulness.

Stressreduktion har visats kunna ske parallellt med en ökning av hjärtfrekvensvariabilitet, och då både vid behandling vid yoga och thai chi vid varierande tillstånd. För att uppnå effekt på hjärtfrekvensvariabilitet och stress har en minimidos av c:a 60 min per vecka bedömts tillräcklig 45 .

En annan översiktsartikel (N=1070) 94 visade på bättre stresshantering av yoga mätt med både självrapporterade och fysiologiska parametrar.

Sammanfattning:

Det totala antalet yogastudier har ökat kontinuerligt under senare år. Yoga har påvisats ha låga till måttliga effekter på olika sjukdomsparametrar vid ett flertal olika sjukdomstillstånd, inklusive vid behandling av cancer. De effekter som har rapporterats gäller hälsorelaterad livskvalitet år; symtomhantering, välbefinnande, ökad fysisk funktion, hantering av stress, smärta samt effekt på mentala symptom. Noteras bör att olika komplementära metoder där yoga ingår, kan ha mer eller mindre starka placebo- eller förväntanseffekter, vilket givetvis kan påverka utfallet. Generellt kan yoga företrädesvis användas som komplement till annan konventionell behandling i de fall där evidens finns.

Yoga och MBSR

Minskade

Ingen effekt Minskade

Endast med yoga minskade

Endast med MBSR minskade

MBSR = mindfulness based stress reduction

Fotnot: N = antalet per soner i studierna

Figur 1, solhälsningen - en vanligt förekommande sekvens av övningar i yogaprogram. För patienter modifieras den ofta med händer upphöjda på t.ex vägg eller stol. Illustration: Pollyanna Von Knorring

Engelsk sammanfattning:

The number of publications on yoga research has increased. Yogic exercises are reported to have small to moderate treatment effects on different diseases, including cancer treatment. Most reported effects are in the area of health-related quality of life: symptom relief, wellness, increased physical function, stress management and increased mental health. Complementary treatments where yoga is included could produce placebo effects. In general, yoga can be used as a complementary treatment to different diseases where positive effects have been previously reported.

MARIAN E PAPP

Medicine doktor, Post-Doc och kursledare Karolinska Institutet

PER E WÄNDELL

Specialist allmänmedicin, senior Professor i Allmänmedicin vid Karolinska Institutet

Urval av referenser:

3. Sherrington C, Fairhall NJ, Wallbank GK, Tiedemann A, Michaleff ZA, Howard K, et al. Exercise for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev 2019;1:CD012424. 8. Desveaux L, Lee A, Brooks D. Yoga in the Management of Chronic

Disease: A Systematic Review and Meta-analysis. Med. Care 2015;53(7):653-61. 11. Cramer H, Haller H, Dobos G, Lauche R. A Systematic Review and

Meta-Analysis Estimating the Expected Dropout Rates in Randomized Controlled Trials on Yoga Interventions. Evid Based Complement Alternat Med 2016;2016:5859729. 15. Gard T, Noggle JJ, Park CL, Vago DR, Wilson A. Potential selfregulatory mechanisms of yoga for psychological health.

Frontiers in human neuroscience 2014;8:770. 21. Cramer H, Ward L, Saper R, Fishbein D, Dobos G, Lauche R. The Safety of Yoga: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Am. J. Epidemiol. 2015;182(4):281-93. 29. Owen A, Wiles J, Swaine I. Effect of isometric exercise on resting blood pressure: a meta analysis. J. Hum. Hypertens. 2010;24(12):796-800. 37. Youkhana S, Dean CM, Wolff M, Sherrington C, Tiedemann A.

Yoga-based exercise improves balance and mobility in people aged 60 and over: a systematic review and meta-analysis. Age Ageing 2016;45(1):21-9. 38. Larson-Meyer DE. A Systematic Review of the Energy Cost and

Metabolic Intensity of Yoga. Med. Sci. Sports Exerc. 2016. 41. Green E, Huynh A, Broussard L, Zunker B, Matthews J, Hilton

CL, et al. Systematic Review of Yoga and Balance: Effect on Adults With Neuromuscular Impairment. Am. J. Occup. Ther. 2019;73(1):7301205150p1-50p11. 46. Wieland LS, Skoetz N, Pilkington K, Vempati R, D’Adamo CR,

Berman BM. Yoga treatment for chronic non-specific low back pain.

Cochrane Database Syst Rev 2017;1:CD010671. 47. Skelly AC, Chou R, Dettori JR, Turner JA, Friedly JL, Rundell SD, et al. 2018. Noninvasive Nonpharmacological treatment for chronic pain: A systematic review. U.S Department of health and human services and Agency for health care reserach and quality. Number 209. Rockville, MD. 48. Geneen LJ, Moore RA, Clarke C, Martin D, Colvin LA, Smith BH.

Physical activity and exercise for chronic pain in adults: an overview of Cochrane Reviews. Cochrane Database Syst Rev 2017;1:CD011279. 49. Saper RB, Lemaster C, Delitto A, Sherman KJ, Herman PM, Sadikova

E, et al. Yoga, Physical Therapy, or Education for Chronic Low Back Pain: A Randomized Noninferiority Trial. Ann. Intern. Med. 2017;167(2):85-94. 52. Li Y, Li S, Jiang J, Yuan S. Effects of yoga on patients with chronic nonspecific neck pain: A PRISMA systematic review and meta-analysis. Medicine (Baltimore). 2019;98(8):e14649. 59. Foster NE, Anema JR, Cherkin D, Chou R, Cohen SP, Gross DP, et al.

Prevention and treatment of low back pain: evidence, challenges, and promising directions. Lancet 2018;391(10137):2368-83. 60. Lin WF, Zhong MF, Zhou QH, Zhang YR, Wang H, Zhao ZH, et al.

Efficacy of complementary and integrative medicine on healthrelated quality of life in cancer patients: a systematic review and meta-analysis. Cancer Manag Res 2019;11:6663-80. 62. Kreutz C, Schmidt ME, Steindorf K. Effects of physical and mindbody exercise on sleep problems during and after breast cancer treatment: a systematic review and meta-analysis. Breast Cancer

Res. Treat. 2019;176(1):1-15. 63. Dong B, Xie C, Jing X, Lin L, Tian L. Yoga has a solid effect on cancer-related fatigue in patients with breast cancer: a metaanalysis. Breast Cancer Res. Treat. 2019;177(1):5-16. 65. Cramer, Lauche R, Klose P, Dobos GJ. Yoga for improving healthrelated quality of life, mental health and cancer-related symptoms in women diagnosed with breast cancer. Cochrane Database Syst Rev. 2017/01/04 ed, 2017:CD010802. 66. Hilfiker R, Meichtry A, Eicher M, Nilsson Balfe L, Knols RH, Verra

ML, et al. Exercise and other non-pharmaceutical interventions for cancer-related fatigue in patients during or after cancer treatment: a systematic review incorporating an indirect-comparisons metaanalysis. Br. J. Sports Med. 2018;52(10):651-58. 67. Mishra SI, Scherer RW, Geigle PM, Berlanstein DR, Topaloglu O,

Gotay CC, et al. Exercise interventions on health-related quality of life for cancer survivors. Cochrane Database Syst Rev 2012(8):CD007566. 71. Hartley L, Dyakova M, Holmes J, Clarke A, Lee MS, Ernst E, et al.

Yoga for the primary prevention of cardiovascular disease.

Cochrane Database Syst Rev 2014(5):CD010072. 72. Wu Y, Johnson BT, Acabchuk RL, Chen S, Lewis HK, Livingston J, et al.

Yoga as Antihypertensive Lifestyle Therapy: A Systematic Review and

Meta-analysis. Mayo Clin. Proc. 2019;94(3):432-46. 73. Lawrence M, Celestino Junior FT, Matozinho HH, Govan L, Booth J,

Beecher J. Yoga for stroke rehabilitation. Cochrane Database Syst

Rev 2017;12:CD011483. 75. Yang ZY, Zhong HB, Mao C, Yuan JQ, Huang YF, Wu XY, et al. Yoga for asthma. Cochrane Database Syst Rev 2016;4:CD010346. 76. Gendron LM, Nyberg A, Saey D, Maltais F, Lacasse Y. Active mindbody movement therapies as an adjunct to or in comparison with pulmonary rehabilitation for people with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2018;10:CD012290. 79. Liu XC, Pan L, Hu Q, Dong WP, Yan JH, Dong L. Effects of yoga training in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a systematic review and meta-analysis. J Thorac Dis 2014;6(6):795- 802. 84. Cramer H, Posadzki P, Dobos G, Langhorst J. Yoga for asthma: a systematic review and meta-analysis. Annals of allergy, asthma & immunology : official publication of the American College of Allergy,

Asthma, & Immunology 2014. 85. Holland AE, Hill CJ, Jones AY, McDonald CF. Breathing exercises for chronic obstructive pulmonary disease.

Cochrane Database Syst Rev 2012;10:CD008250. 87. McCall MC, Ward A, Roberts NW, Heneghan C. Overview of systematic reviews: yoga as a therapeutic intervention for adults with acute and chronic health conditions. Evid Based Complement

Alternat Med 2013;2013:945895. 89. Cramer H, Lauche R, Ward L. Yoga for anxiety: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.

Depress. Anxiety 2018. 91. Cramer H, Anheyer D, Lauche R, Dobos G. A systematic review of yoga for major depressive disorder. J. Affect. Disord. 2017;213:70-77. 93. Pascoe MC, Bauer IE. A systematic review of randomised control trials on the effects of yoga on stress measures and mood. J. Psychiatr. Res. 2015;68:270-82.

För fullständig referenslista och länkar kontakta: Marian.papp@ki.se

Länkar:

A. https://nccih.nih.gov/news/multimedia/infographics/yoga B. http://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap/kommentar/2019/11/vi-kan-ha-nagot-att-lara-av-komplementar-och-alternativ-vard/ (accessed 17 dec 2019) C. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/komplementar-och-alternativ-medicin-och-vard-_h7b328 (accessed 17 dec 2019) D. http://ayush.gov.in/about-the-systems/yoga, http://ayush.gov.in/about-the-systems/yoga/definition-yoga E. http://www.mynewsdesk.com/se/yogobe-se/pressreleases/harmoniska-och-flummiga-eller-faafaenga-och-macho-saa-ser-svenskarna-paa-yogis-och-gymmare-1378300 G. https://nccih.nih.gov/health/yoga/introduction.htm H. https://www.who.int/dietphysicalactivity/global-pa-recs-2010.pdf https://www.who.int/southeastasia/news/detail/20-06-2018-yoga-is-a-valuable-tool-to-increase-physical-activity-and-decrease-noncommunicable-disease I. https://nccih.nih.gov/health/mindbody J. https://www.nhs.uk/live-well/exercise/ K. https://health.gov/paguidelines/second-edition/pdf/physical_activity_guidelines_2nd_edition.pdf M. https://nccih.nih.gov/health/yoga/introduction.htm. https://nccih.nih.gov/health/yoga (accessed 13 june 2019) N. https://nccih.nih.gov/health/yoga/introduction.htm O. https://www.awmf.org/uploads/tx_szleitlinien/nvl-007l_s3_kreuzschmerz_2017-03.pdf P. https://www.acponline.org/acp-newsroom/american-college-of-physicians-issues-guideline-for-treating-nonradicular-low-back-pain

eliminera nattspring och jakt på toaletter dagtid med effektiv värmebehandling

Godartad prostataförstoring är en folksjukdom som drabbar de flesta äldre män. Bara i Sverige är det fler än 300 000 män som söker vård för sina besvär och 200 000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom. Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp och många av männen har tyvärr inte kunskap om att det finns hjälp att få. Han möter dagligen patienter med problem orsakade av godartad förstorad prostata.

För en man med godartad prostataförstoring kan livskvaliteten påtagligt begränsas. – De här patienterna blir ofta undanträngda av annan vård och det är ett jätteproblem i Sverige. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Köerna för kirurgisk behandling har på sina ställen rapporterats vara väntande i inte bara månader utan år. Och alla får inte information om att det finns andra beprövade metoder som kan hjälpa dem.

Nattspringet är för många det värsta. Att springa på toaletten tre-fyra-fem gånger varje natt påverkar självklart välbefinnandet även på dagen. Och i tillägg till det nattliga springet innebär tillståndet för många också att man måste kissa en gång i timmen på dagen och att trängningarna ofta kommer akut vilket gör att de här männen helst inte vill gå ut, gå på bio eller teater, för de vågar inte.

Godartad prostataförstoring går dock att bota. Och man behöver inte utsätta sig för en operation med de risker en sådan alltid bär med sig.

Sonny Schelin har varit med och vidareutvecklat en värmebehandling med mikrovågor, som visat sig vara lika effektiv som operation men enklare att utföra och lindrigare för patienten. CoreTherm, som metoden heter, är en botande behandling till skillnad från läkemedel och katetervård som bara är symtomlindrande och tillfällig hjälp.

Värmebehandling utförs på 15 sjukhus i landet. Trots att vården i Sverige ska vara jämlik över landet så varierar chansen att få en botande behandling stort beroende på var man bor. – Det är t.ex. nästan 5 gånger större sannolikhet att en man från Kalmar får en botande behandling jämfört med en hallänning, säger Sonny Schelin. Här erbjuds alla som önskar en värmebehandling och då den inte kräver operationssalar, operationspersonal, narkospersonal eller vårdplatser för övervakning efter operation kan vi hjälpa många fler.

Värmebehandlingen är smärtfri, tar bara ca 10 minuter och är i stort sett komplikationsfri och patienten kan resa sig och gå hem direkt efteråt. Efter behandlingen får patienten en urinvägskateter som vanligen plockas bort efter tre-fyra veckor och tre månader senare får han komma på efterkontroll.

Sonny Schelin - urolog Specialistläkargruppen i Kalmar

www.coretherm.se facebook: ProstaLund mer information: 046-12 09 04

Covid-19 aktualiserar ett äventyr i forskarlivet Den unge svensken som grävde fram spanska sjukans virus ur Alaskas permafrost

I en amerikansk fackbok om spanska sjukan, som härjade i världen för 100 år sedan, har han kallats en sentida Leif Eriksson, en verklig viking på äventyrlig forskningsresa i okänd värld. Johan Viking Hultin är den svensk-amerikanske patolog som 1951 i en inuitkvinnas grav i Alaska sökte och fann material som så småningom skulle möjliggöra identifiering av viruset A H1N1. Hans historia från idéer och hypoteser via misslyckanden till en gammal mans triumf vid 73 år har berättats i ett kapitel på 25 sidor i en bok om virus av vetenskapsjournalisten Gina Kolata på New York Times.

Johan Hultin vid korset som han tillverkade för massgravarna i Brevig Mission. Bilden togs av sonen Peter, som också är läkare. Källa CDC (se Ref.)

Mellan 30 och 100 miljoner människor dog, 500 miljoner infekterades, då närmare en tredjedel av jordens befolkning. När Covid-19 nu starkt har påmint oss om det hemska 100-årsminnet, väcktes frågan om vad Johan Hultins nutida kolleger i Sverige kunde veta om hans svenska bakgrund före emigrationen, som skedde 1949. Namnet och det som längs en lång och slingrig forskarväg blev en bragd var förstås bekant, eftersom historien med vetenskapliga slutsatser om spanskans orsaker hade publicerats bl.a. i tidskrifter som Science och Nature. Men om Johans familj, barndom, ungdom och studier i Uppsala fanns inget att berätta, inte heller om gäststudier i Iowa, som band honom till det stora landet och som ledde till medborgarskap. Men den som för 20 år sedan kom den virusjagande vikingen nära var Gina Kolata, vetenskapsjournalist på New York Times med gedigen biovetenskaplig utbildning. Hon skrev en bok om spanskan och kunde ägna ett helt kapitel åt Johans målmedvetet och envisa sökande men också de lyckosamma kickar som han i rätt tid fick av framstående forskare hemma och i USA.

Det är en berättelse om hängiven forskning och misslyckanden, som fick ett mycket positivt slut men med nära 50 års fördröjning. Då kunde en 73-årig Johan Hultin glatt konstatera att det som han påbörjade som 27-årig masterstudent hade burit frukt i kampen mot virus.

Styvfar och mentor

Johan Viking Hultin föddes i Stockholm den 7 oktober 1924 och inledde sin utbildning i Uppsala. Hans föräldrar var välbärgade men socialt distanserade, vilket han ogillade när han inte fick välja sina lekkamrater. När de skilde sig, fick Johan en styvfar som kom att forma hans inriktning. Det var ingen mindre än Carl Naeslund, född 1892 och från 1932 professor i allmän hälsolära vid Karolinska institutet och känd bl.a. för Actinomyces naeslundi, orala bakterier.

Naeslund ordnade ett första sommarjobb på laboratorium, när Johan var 16 år. Då lockades ynglingen också ut i naturen och Naeslund lät honom vara med, när ett sommarhus skulle byggas i Stockholms skärgård. Även det skulle komma att prägla hans intressen och engagemang i livet. Han har blandat äventyrliga vandringar och skidturer i Sibirien, Kina, Island och Turkiet med byggande av ett ”fritidshus” efter norsk förlaga från 1355, som han såg i modell första gången när han var 10 år. Även hans kostvanor kom att bli naturpräglade med grönsaker, fisk och frukt.

Som 19-åring antogs Johan till medicinstudier vid Uppsala Universitet. Han fick också vinkar om att studier vid universitetet i Iowa skulle vara något för honom. Ett avbrott var möjligt efter halvtid i Uppsala. Men han skulle i amerikansk universitetsmiljö bli kritisk mot den tidens medicinutbildning i Uppsala. En tänkt återvändo uteblev redan av det skälet, men fler och starkare skulle tillkomma. Snart skulle han också förlora sin mentor, för Carl Naeslund dog 1946 bara 54 år gammal.

Naturintresse och fysisk träning förenades hos Johan i aktivt idrottande. Det skulle komma till nytta, inte minst i Alaska. Redan som 16-åring hade tycke uppstått mellan honom och dottern till ett norskt företagarpar, Gunvor Sande (f. 30 oktober samma år). När hon valde att studera biologi och användandet av isotopteknik, fick de ännu mer gemensamt. Isotopanvändning skulle snart visa sig vara en väg in till universitetsjobb i USA.

Gina Kolata, vetenskapsjournalist på New York Times fick Johans berättelse, bildrik som ett TVprogram typ ”Här är mitt liv”.

Iowa nästa

När Johan och Gunvor hade gift sig i Danderyd den 23 april 1949, verkställdes snabbt beslutet att satsa i USA. Den 4 juni landade de unga makarna i New York. De första åren bodde paret i Iowa City, där dottern Viveca föddes 1951 och sonen Peter året därpå. Där gav utbildningen master- och doktorsgrad men först efter mellankommande omständigheter som skulle bli hans unika ”story”.

I Iowa forskade Johan om och varnade för ”bioterrorism” som medel för nog så kostnadseffektiva angrepp. Han arbetade vid olika sjukhus i området San Fransisco Bay. Sedan flyttade de till Rochester i Minnesota. Där föddes Anita 1954 och Ellen 1957, allt noggrant redovisat

i deras ansökan om medborgarskap och naturalisering ingiven från Corte Madera i Kalifornien. Johan hade då några års praktik bakom sig. Han och Gunvor hade bestämt sig.

Johan beskrivs i medborgaransökan som 182 cm lång, vägde drygt 80 kilo, var blond och blåögd med ett skärsår (scar) i nacken noterat som speciellt kännetecken.

Gina Kolata, som för sin bok har följt alla forskarspår i ämnet, har efter ingående intervjuer med Johan dokumenterat hans svenska bakgrund, hans forskarintresse och det liv som kom att präglas av jakten på ett historiskt ödesdigert virus.

Historien om hur han kom att gräva sig fram i en permafrostig grav i Alaska började med nya kickar i rätt ögonblick från äldre och redan framstående forskare. Om det tycks han som nära 80-årig ha berättat med stor uppskattning för Gina Konate, vars vetenskapsutbildning verkar ha öppnat både Johans minnesfyllda våning i San Fransisco och honom själv som livfull berättare. Där kunde Gina t.ex. se ett porträtt av den betydelsefulle mentorn Naeslund. ”En svensk äventyrare” är rubriken på hennes kapitel om Johan, kanske oförvägen men knappast äventyrlig, när det väl blev allvar av med en första jakt på spanska sjukans virus.

Till Alaska

Han hade 1949 som ett led i upptäckandet av världen på anda sidan Atlanten tillsammans med Gunvor per lånad Studebaker av efterkrigsmodell tagit sig upp till nästan väglöst land i Kanada och Alaska. Där träffade han en vildmarkspilot som hade bästa möjliga rykte i de inuitbyar som han med sitt flygplan förband med omvärlden. Piloten skulle bli till stor hjälp i första kapitlet av virusjakten under massgravars permafrost.

Johan hade fattat intresse för människokroppens immunreaktioner och där någonstans skulle han väl hitta frågor att forska om.

Två år senare skulle Johan göra första försöket att isolera det influensavirus som orsakade ”spanskan” från dödsoffer som begravts i en massgrav i inuitbyn i Brevig Mission i Alaska. Där hade 72 av 80 invånare dött under en knapp veckas virusattack 15-20 november1918. Lika illa var det i flera andra byar. Men därom hade Johan ingen aning, förrän ett sammanträffande på universitetslaboratoriet i Iowa skulle leverera en både mentalt och vetenskapligt tändande gnista.

Ett vetenskapligt äventyr

Forskningsprojekt brukar inte serveras på bricka, men det blev nära nog så för Johan. När han hade kommit igång i det mikrobiologiska laboratoriet i Iowa, presenterades han av professorn och avdelningens chef Roger Porter för en gästande virolog från Brookhaven National Laboratory, William Hale. ”Den här unge svensken forskar på influensavirus”, sade Porter. Det ledde till att Johan fick vara med på en lunch, där gästen från Brookhaven tänkte högt om eventuellt bevarade virus i massgravar i områden med permafrost. Sådant material skulle kanske kunna isoleras och virus odlas fram. Det var en hypotes, men vad skulle man göra med den?

Hultin trodde att han i permafrostens isskåp skulle kunna finna infryst virus. Han lyckades ta fram lungvävnad från fyra kroppar. Med ett propellerplan flög han hemåt och måste när planet landade för tankning återfrysa vävnaderna med hjälp av koldioxid i en brandsläckare. Men tyvärr var ansträngningarna förgäves för undersökningarna på laboratoriet i Iowa visade att professor Hales idé och Johans engagemang hade kommit för tidigt, t.ex. långt före DNA.

Piloten i Alaska

Johan började tänka på vildmarkspiloten i Alaska, som väl var orienterad, hade kartor och goda kontakter med befolkningen. Med honom som guide skulle kanske rätt plats kunna hittas och befolkningen övertygas om att ändamålet med virusforskningen skulle helga medlen, d.v.s. ett brott mot gravfriden. Upptänd av tankarna Doktorerna Jeffery K.Taubenberger och Ann Reid vid US Army´s patologiska institut tittar på en genetisk sekvens från pandemin 1918. Johan Hultin hjälpte dem på gamla dagar. Reid har i en intervju betonat att det kan komma en ny, lika dödlig pandemi och att man måste veta mer om 1918 för att förstå vad man skall leta efter. Spanska-viruset Källa: CDC (se Ref.).

gick Johan till en biträdande professor i virologi som var institutionens studentrådgivare och som hade varit med på lunchen med William Hale.

Skulle det som Hale tänkte högt kunna bli ett projekt för Johan? ”Du kan väl tänka på saken”, sade professorn, vilket räckte för att Johan skulle gå igång. Först kontaktade han piloten, som svarade att det fanns tre byar att välja mellan och att han skulle ställa upp.

Så måste det sökas anslag. Trots professorshjälp dröjde svaret och det visade sig att forskare knutna till US Army planerade en permafrostundersökning. Då plockade professor Porter snabbt fram pengar, starkt motiverat av att ett militärt projekt troligen skulle beläggas med sekretess. Sekretess mot vetenskaplig öppenhet.

Torr is från brandsläckare

Johan kunde resa tillsammans med den rådgivande virologen och en patolog och ta sig till en utgångspunkt i Fairbanks. De tog med sig termosar innehållande torr is, men den förstördes, dunstade, när flera dagar gick förlorade i häftigt ihållande regn.

Ny sådan is kunde inte skaffas fram där i Alaska. Stämningen var dyster, men Johan gav inte upp. Var det inte så att brandsläckare sprider torr is i pulverform? Ett halvt dussin sådana i olika storlekar inköptes. Då stod det klart att det var byn Brevig Mission som skulle uppsökas med början hos ett norskt missionärspar, som då inte hade blivit förberedda. Norska missionärer hade varit på platsen redan 1918.

Det blev möte med ortsbor och berättelser om det hemska året. Tre personer mötte upp som hade överlevt pandemin. Det goda syftet med gravöppning accepterades, men sedan var det inte bara att gräva. Markens ytskick gick inte att forcera utan värmande vrakvedsbrasor och sedan grävde Johan sig sakta fram ”inch by inch”.

För Gina Kolata beskrev Johan Hultin ett verkligt sisufosarbete. Det kunde ha stoppat eller knäckt en mindre envis och hängiven person.

Vävnader kunde tas ut och sedan föras till universitetet under vissa säkerhetsbetingelser. Därpå följde en serie försök med virusodling i levande material, som t.ex. befruktade hönsägg. Inget lyckades och Johan såg sig tvungen att inrikta sig på masterexamen. Idén om virus från en död kropp, bevarad i permafrost släppte han inte, men den fick vila med de vävnadsprov som säkrades i laboratoriet. Det var långt före DNA-forskningen. Men sedan hände det något på armens patologiska institut (Armed Forces Institute of Pathology).

Under ledning av Jeffrey K. Taubenbergers extraherades RNA från spanskans virus som hade tagits från en 21-soldat. Teamet drog slutsatsen att viruset från 1918 var en nytt influensa typ A (H1N1).

Johan Viking Hultin Foto: MCT Landon&Bulls Press.

50 års väntan

Eftersom universitetslaboratoriet i Iowa hade misslyckats med att finna levande virus antog man att det inte skulle gå att påträffa något sådant. Skulle man då inte få veta vad som gjorde spanska sjukan så dödlig? Lösningen på gåtan lät vänta på sig i nästan 50 år.

Johan var skild sedan 1973, omgift 1985 med tre år yngre Eileen, en akademiker från Stanford University, och pensionär sedan 1988. Eftersom han i sitt hem i San Fransisco följde med i forskningen, läste han i Science att en virolog i en ny forskargeneration, Jeffery K. Taubenberger, efterlyste prov som tagits under pandemin 1918 (Jeffery K.Taubenberger et al. “Initial Genetic Characterization of the 1918 “Spanish” Influenza Virus”). Johan skrev ett brev och erbjöd sina tjänster och kunde en vecka senare i februari 1997, återvända till Brevig. Han var då 73 år, fick upprepa en vördsam anhållan om att i gott syfte få bryta gravfriden, vilket alltjämt egentligen inte kunde tillåtas. Men åldern, det vetenskapliga intresset och visionen av ett vaccin avgjorde. Ett 1918 skulle inte få upprepas. Johan grävde fram kvarlevorna av den 30-åriga inuitkvinna, som han kallade ”Lucy”. Hon hade dött med kraftig övervikt. Hennes lungor hade på grund av kroppsfettet bevarats från sönderfall. Johan förstod att den bästa chansen att hitta virus var i lungorna. Den då erfarne patologen tog ut dem och de fick bli ett för framtida forskning bevarat material. I de tagna proverna inaktiverades virus på etablerat sätt med guanidinium thiocyanate före transporten.

Tio dagar efter att Taubenbergers team hade fått lungorna från ”Lucy” ringde man till Hultin och bekräftade att det var ett positivt virus från 1918 som de hade fått och att forskningsmaterialet skulle bevaras för framtiden. Prov fanns som nämnts också tagna från amerikanska armens institut för patologi. Det kan då vara värt att påminna om att en källa till spridning i Europa har ansetts vara amerikanska invasionssoldater i slutet av första världskriget. Av det samlade materialet drogs slutsatsen att viruset härrörde från fåglar, muterade så att de kunde angripa människor.

Virus identifierat

Dessa undersökningar rapporterades I february 1999 i Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) journal under rubriken “Origin and evolution of the 1918 “Spanish” influenza virus hemagglutinin gene,” av Ann Reid et al med Johan Hultin som medförfattare. Där beskrevs 1918-virusets gensekvens som hemagglutinin “HA” gen.

Astronauten Neil Armstrong hyllade forskarna med ett inspirerat mejl travesterande sig själv: “That’s one small step for man, one giant leap for mankind.”

Den 6 februari 2004 rapporterade Science att två forskarteam ledda av Sir John Skehel, National Institute for Medical Research i London och Ian Wilson, The Scripps Research Institute i San Diego hade lyckats syntetisera hemagglutininprotein, som ansågs vara orsaken till virusutbrottet 1918. De hade då också använt lungvävnaderna från inuitkvinnan samt bevarat material från amerikanska soldater. Hemagglutininprotein fäster på ytan av ett influensavirus och bidrar till dess smittsamhet.

Den forskning som gav resultat i rekonstruktion och identifiering av spanskans virus har naturligtvis rapporterats i facktidskrifter, som säkert redan har studerats av svenska infektionsläkare. Men utöver det rent vetenskapliga ryms här en livshistoria som nått höjder av inspiration och glädje. Återstår då bara att citera Johan Hultin: ”I knew it, I knew the virus was there. That was one of the great days for me.”

Ja, han visste ju att viruset var där och det slutliga resultatet av forskaräventyret gav honom en av de största dagarna i hans liv. Möjligen anade han att han hade triggat igång en mångsidig forskning men knappast att han som 90-åring skulle få bevittna något värre och lika okänt, men all förvärvad viruskunskap kommer säkert att behövas.

Johan Hultin har i flera uttalanden uttryckt farhågorna att fågelvirus kan vara betydligt farligare för världsbefolkningen än både kärnvapen och terroristattacker. Sätter vi oss inte frivilligt i karantän, kan vi bli tvingade till det, måste stänga gränser och kommunikationer. Han har också uttalat tvivel på att politikerna kan agera snabbt nog och adekvat. Det kan inte vara lätt att bli så sannspådd och det vid 96 års ålder.

Tämligen okänd här hemma har Johan Hultin, trots sina vetenskapliga insatser och framsynta engagemang mot bioterrorism (som han fick uppleva med Antrax i USA, dock betydligt senare än han trodde) och trafikdöd, inte blivit utsedd till ”Årets svenskamerikan”, vilket är att beklaga. En vikings utforskande av okänt område borde ha legat bra till. Han ser ”en farlig, ny värld” men då duger det inte att vara rädd.

PER RAGNARSON

F. d. journalist, forskningsinformatör kärnkraftprogrammet 1961-67. Producent Vetenskapsradion 1967-1976. Senior scientist LTH värme & kraft Lund 1976-79.Chef Teknikens- och Sjöfartens hus, Malmö 1979-93.

Referenser:

cdc.gov/flu/pandemic-resources/reconstruction – 1918-virus, html Taubenberger Jeffrey K, Reid Ann H, Lourens R.M., Wang R., Jin G, Fanning T.G. (april 2006). ”Molecular virology: Was the 1918 pandemic caused by a bird flu? Was the 1918 flu avian in origin? (Reply)”. Nature. 440 (7088): E9–E10. Gina Kolata: Flu - The Story Of The Great Influenza Pandemic of 1918 and the Search for the Virus thatCaused It. 2001 (kapitel 4 handlar om Hultin). Svensk upplaga i översättning, https://www.sfgate.com/magazine/article/The-Virus-detective-Dr-JohnHultin-has-found-2872017.php www.sviv.se (Svenskar i världen) 1:2009. Marcus B. Cederström, PhD Univ. Wisconsin: Arkivsökningar i USA 2020. Wikipedia 30 April 2020, at 03:29 (UTC).

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobiltelefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare

I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nutrition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteendefysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Merparten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

200 kr

(Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms. TOTALT 259 kr/ex

Om författaren:

Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss:

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till:

E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult

Antal ex Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke