Min Medicin 2019 #7

2019

#7

ÅRGÅNG 15

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019 Trippel ryggont slutade med två höftoperationer

Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt

Polypill mot högt blodtryck – En lämplig massmedicinering?

GÄSTLEDARE: BO KARLSSON

ORDFÖRANDE ILCO

IBS, SIBO och Leaky Gut

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 370 kr. inkl. moms.

2019

#7

ÅRGÅNG 15

VETENSKAPLIG OBERO

ENDE MEDICINSK TIDSK

RIFT • WWW.MEDIC

Nobelpriset i fysiolog i eller medicin 2019

Trippel ryggont slutade med två höftoperationer

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 28 november, 2019.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt

Polypill mot högt blo dtryck – En lämplig massm edicinering?

GÄSTLEDARE: BO KARLS SON

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ORDFÖRAN DE ILCO MA719_omslag.indd

IBS, SIBO och Leak

2019-10-16 08:47

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

Sjuksköterska

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

y Gut

1

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Läkare

INSKACCESS.SE

Plats för frimärke

Innehåll #7 2019 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.48, 2019 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

14 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019 5 M er forskning och information behövs för fler cancersjukdomar 6 Ny mekanism bakom insulinproduktion funnen 8 H ögre blodtryck hos barn som exponerats för snus i fosterlivet 12 G enombrott i förståelsen av könskromosomernas genreglering 18 Ö kad prestationsförmåga hos idrottskvinnor efter testosterontillskott 20 B lodbrist under tidig graviditet kopplad till intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism 30 G odartad prostataförstoring: Dags att öppna ögonen för TUMT

24 Polypill mot högt blodtryck – En lämplig massmedicinering?

32 H järnans oxytocinsystem kan kopplas till sexmissbruk 34 Vanligt underlivsbesvär – okänt bland kvinnor 2019

#7

ÅRGÅNG 15

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019 Trippel ryggont slutade med två höftoperationer

Polypill mot högt blodtryck – En lämplig massmedicinering?

IBS, SIBO och Leaky Gut

ORDFÖRANDE ILCO MA719_omslag.indd 1

38 Antidepressiva läkemedel verkar generellt sett vara säkra

52 IBS, SIBO och Leaky Gut

40 Smärtsignalering hos människa snabbare än man trott 44 Nya modeller kan räkna fram mer exakt risk för demens

Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt

GÄSTLEDARE: BO KARLSSON

36 Fetmakirurgi minskar risk för medfödda missbildningar

2019-10-16 08:47

Omslaget: Kärnfriska barn i ursprungsbefolkningar, utan mobbning, trakasserier eller misshandel. Bor på ön Kuria, Kiribati i Micronesien.

Foto: Göran Burenhult

46 K ritiska faktorer för återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa 48 Ny app ska ge smärtpatienter bättre stöd 56 Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism 67 B oktävling 68 B okrecension ”Och cancern bara försvann” 72 B okklubben M edicinnotiser 10, 11, 43, 50, 59, 63, 65

60 Trippel ryggont slutade med två höftoperationer

22 Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt #7 2019

3

EVOLUTIONEN OCH DU! Den moderna människan har funnits i över

200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobiltelefoner och surfplattor med våra barns hjärnor?

Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Forskning: Patienter som drabbats av MCI, en lindrig minnesstörning, tvingas ofta sväva i ovisshet om hur deras sjukdom ska utvecklas. Ungefär hälften får inom några år demenssjukdomar som Alzheimer - men hälften får det inte. Nu visar en stor studie på nya möjligheter att tidigt se vilka som har störst risk att bli sjukare.

Gästledaren Bo Karlsson, ordförande ILCO: ”Urologen och patienten lär känna varandra, vilket är sällsynt i vården i normala fall. Men han ser också tystnaden kring sjukdomen, och konstaterar att pratar man inte om det så blir det sällan pengar till sjukdomen och forskning som kan hitta bättre metoder för behandling” Polypill mot högt blodtryck: Ett kombinationspiller, ”Polypill”, som förväntas kunna minska den relativa risken för kardiovaskulära sjukdomar i åldern 50 – 75 år med 35-40 procent, och samtidigt vara billigt och väl tolererbart, är under utveckling. Läs mer...

Blodbrist under tidig graviditet: Uppskattningsvis 15–20 procent av gravida kvinnor globalt lider av blodbrist på grund av för lite järn. Blodbrist, också kallad anemi, innebär att det finns för lite röda blodkroppar för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Den överväldigande majoriteten av blodbristdiagnoser ställs mot slutet av graviditeten, när barnet växer snabbt och därför tar upp mycket järn från mamman. Läs mer...

Mer i detta nummer: Irritable Bowel Syndrome (IBS), Small Intestinal Bacterial Overgrowth (SIBO) och Läckande tarm (leaky gut) är tre tillstånd som ofta är förenade med varandra. Man kan säga att IBS är ett paraplybegrepp med en samling symtom, som kan innefatta SIBO och en hyperpermeabel tarm, som kan var orsaken till inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, men även metabola sjukdomar inklusive cancer. Läs mer...

Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism: Syftet med koststudien är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt. Läs mer...

En patients berättelse: Ingen artros eller tydlig? Trippel ryggont slutade med två höftoperationer Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: Gäst hos vetenskapen -Stressforskarens liv i tillämpad teori av Töres Theorell, Carlsson Bokförlag.

En tanke: ”Hösten bär mer guld i fickan än alla andra årstider”

Medicin: Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 tilldelas lika mellan William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza. För deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång. Läs mer...

Medicinsk access nr 2 2019 HELENA ELLIOTT Kanslichef Huvudvärksförbundet www.huvudvarksforbundet.se

”Så om vi nu skapar en fungerande vårdkedja så kommer huvudvärkspa­ tienterna med största sannolikhet ta hjälp av sina karaktärsdrag och se till att de får ett tillfredsställande hälso­ samt liv som genererar lägre kostna­ der för hela samhällssystemet.”

4

#7 2019

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 3 2019 GUNNAR KARLSSON För Patientföreningen FH Sverige

Medicinsk access nr 4/5 2019 MARGARETA RÖSTLUND Förbundsordförande Mag- och tarmförbundet

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

”Vilket Landsting/Region blir först med att testa nya sätt att genom­ föra förändringar inom vården?

Vi, patienter och vården, står på startlinjen och väntar på er.”

”Den enda besvikelsen kring hela projektet var att Försäkringskassan inte ville anta vår utmaning. Det är den myndighet som bäst skulle be­ höva pröva på att ”gå en mil i våra skor”. Det vet vi från alla samtal från våra medlemmar som stångas med en oförstående handläggare och som ifrågasätts in i det allra mest intima privatlivet.”

GÄSTLEDARE

Mer forskning och information behövs för fler cancersjukdomar Vi är mitt inne i bröstcancermånaden oktober då Sverige kläs i rosa för att uppmärksamma denna cancersjukdom och ge ekonomiskt stöd till forskning för den. Det är fantastiskt med all uppmärksamhet och bröstcancer är tack vare forskning, screeningprogram och information till kvinnor om hur brösten ska undersökas en cancersjukdom med bra prognos. Tidig upptäckt gör att de flesta blir av med sjukdomen och det finns bra behandlingar om cancern har spridit sig.

Jag skulle önska att samma engagemang, informationsoch forskningssatsningar gjordes för fler cancersjukdomar. Många av våra medlemmar får cancersjukdomar som det pratas väldigt lite om, trots att det bland annat handlar om den dyraste cancersjukdomen sett till samhällskostnaderna – cancer i urinblåsa och urinvägar.

Cancer i urinblåsa drabbar närmare 3 000 personer varje år, flertalet blir framgångsrikt behandlade och det uppskattas att cirka 25 000 lever med diagnosen.

Det som gör det kostsamt är de många och över tid utdragna och avancerade behandlingarna med uppföljande läkarbesök för olika kontrollprogram långt efter första operationen. Urolog Jesper Swärd vid Uddevalla sjukhus, konstaterar lakoniskt att det något positiva i det annars ganska tråkiga, är de många besöken hos urologen. Urologen och patienten lär känna varandra, vilket är sällsynt i vården i normala fall.

Men han ser också tystnaden kring sjukdomen, och konstaterar att pratar man inte om det så blir det sällan pengar till sjukdomen och forskning som kan hitta bättre metoder för behandling.

I princip har behandling av urinblåsecancer stått stilla sedan 60-talet med undantag av ett större genombrott. Ökade medel kommer leda till nya möjligheter, enligt Jesper Swärd, och jag kan bara instämma!

En av våra medlemmar Elisabet berättade i en artikel i Aftonbladet om sin cancerresa med uro-cancer som för

henne liksom för de flesta andra slutade med en uro-­ stomi, det vill säga att man leder ut urinröret genom en frilagd tunntarmsbit och kisset hamnar i en stomipåse.

Elisabet tycker inte att det är något problem att ha en urostomi om det inte vore för att hon fått bråck under stomin på vänster sida som gör ont och bör opereras bort.

Men här får hon tyvärr ingen hjälp från sitt hemmasjukhus och vet inte riktigt vad hon ska ta sig till. Hon har dessutom tarmvred på höger sida som också är galet smärtsamt. Hon har svårt att sitta eller ligga, stående ställning är bäst och hon har diarré flera, flera gånger dagligen. Svaret hon fått från sitt sjukhus är att hon, nu när cancern är borta, inte längre är en prio ett patient!

Urologen och patienten lär känna varandra, vilket är sällsynt i vården i normala fall.

Men han ser också tystnaden kring sjukdomen, och konstaterar att pratar man inte om det så blir det sällan pengar till sjukdomen och forskning som kan hitta bättre metoder för behandling.

ILCO jobbar nu för att höja medvetenheten och kunskapen om denna cancersjukdom som är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor och där de flesta insjuknar från 65 år och uppåt men också en hel del yngre. I nio fall av tio är de första symptomen att man kissar blod. Men kan också vara som det var för Elisabet – inga symptom, hon kom in med dubbelsidig lunginflammation och åkte därifrån med diagnos urinblåsecancer.

För den vanligaste cancerformen i Sverige – prostata­ cancer – är kunskapen stor och det har skett en explosion med nya behandlingsmöjligheter. Det är en glädjande utveckling som vi vill se även för urinblåsecancer.

BO KARLSSON Ordförande ILCO Tarm- uro och stomiförbundet #7 2019

5

Albert Salehi, forskare vid Lunds universitet. Foto: Sara Liedholm.

Ny mekanism bakom insulinproduktion funnen Forskare vid Lunds universitet som under lång tid studerat funktionen för de olika receptorer som finns på betacellernas yta, har funnit att en restprodukt från kroppens kolesterolmetabolism kan slå på insulinfrisättning. Fynden har publicerats i Molecular and Cellular Endocrinology.

Studien är ett samarbete mellan Albert Salehi vid Lunds universitet och Jalal Taneera vid universitetet i Sharjah, Förenade Arabemiraten.

Albert Salehis forskargrupp har i tidigare studier kartlagt alla de drygt 130 receptorer som finns på betacellens yta. Målet är att undersöka alla dessa receptorer och nu har de gått vidare med att studera funktionen hos några av dem. Resultaten av den nya studien visar att en av receptorerna, GPR183 (Orphan G-protein coupled receptor 183), har en stor påverkan på insulinfrisättningen i celler från mänskliga donatorer och råttor när den aktiveras.

Forskarna visar att receptorn aktiveras när den binder till en specifik metabolit som bildas när levern bryter ned kolesterolet, 7α-25-DHC (7α,25-dihydroxy Cholesterol), vilket leder till ökad insulinfrisättning.

– Om vi på konstgjord väg kan aktivera receptorn

kan det leda till utveckling av läkemedel för att stimulera insulinproduktionen hos individer med låga halter av kolesterolmetaboliten. En substans liknande kolesterolet 7α-25-DHC med förmågan att binda denna specifika receptor kan också ge betacellerna ett skydd och öka cellens motståndskraft mot den stress som ständigt höga sockernivåer utsätter betacellen. Äter man mer så går man upp i vikt

Albert Salehi menar att fynden kan ha en annan viktig betydelse eftersom produktionen av insulin även hänger ihop med ökad hunger och fetma.

– Har man högt kolesterol så produceras den här specifika metaboliten och konsekvensen blir en ökad insulinfrisättning vilket leder till hungerkänsla, och äter man mer så går man upp i vikt. Personer med höga kolesterolhalter är ofta överviktiga eller feta.

– I teorin skulle man tvärtom kunna blockera receptorn från att binda till metaboliten och reglera ner insulinfrisättning och på så vis minska hungerkänsla, säger Albert Salehi.

Källa: Lunds Universitet

Länk till publikationen: Orphan G-protein coupled receptor 183 (GPR183) potentiates insulin secretion and prevents glucotoxicity-induced β-cell dysfunction Molecular and Cellular Endocrinology, https://doi.org/10.1016/j.mce.2019.110592

6

#7 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms.

TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

Forskarna mätte blodtryck och hjärtfrekvens hos 21 fem- och sexåringar vars mammor använt snus under graviditeten och 19 barn i samma åldrar vars mammor inte använt några tobaksprodukter. Foto: Canstock, arkiv

Högre blodtryck hos barn som exponerats för snus i fosterlivet Barn vars mammor använt snus under graviditeten har högre systoliskt blodtryck vid sex års ålder än barn som inte exponerats för nikotin under fosterlivet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of the American Heart Association.

Felicia Nordenstam, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Foto: Niclas Grunewald

8

#7 2019

– Alla typer av tobak och nikotinprodukter bör undvikas under graviditeten. Nikotin kan enkelt passera genom moderkakan och nå fostret, vilket kan påverka barnets framtida hälsa, säger studiens försteförfattare Felicia Nordenstam, forskare vid institutionen för kvinnors och

barns hälsa, Karolinska Institutet och barnkardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskarna mätte blodtryck och hjärtfrekvens hos 21 fem- och sexåringar vars mammor använt snus under graviditeten och 19 barn i samma åldrar vars mammor inte använt några tobaksprodukter. De fann att det systoliska blodtrycket hos barn som exponerats för snus var 4,2 mmHg högre än hos oexponerade barn.

– Även om det förhöjda blodtrycket inte är kliniskt signifikant för enskilda barn så kan det få klinisk betydelse i vuxen ålder, särskilt i kombination med andra risk­ faktorer för högt blodtryck såsom fetma eller inaktivitet, säger Felicia Nordenstam.

Högre blodtryck under uppväxten

Forskarna fann också att hjärtfrekvensvariabiliteten var högre bland exponerade barn. Hur ökningen av hjärtfrekvensvariabilitet och blodtryck påverkar hjärtkärlhälsan i vuxen ålder återstår att utforska.

Tidigare studier av kvinnor som röker under graviditeten har konsekvent påvisat negativa effekter, inklusive ökad risk för låg födelsevikt, för tidig födsel och dödföddhet, samt högre blodtryck hos exponerade barn. Dessa studier har dock inte kunnat skilja på effekten av nikotin och effekten av andra biprodukter från rökning och inte heller kunnat kontrollera för exponering för passiv rökning efter födseln. Den aktuella studien har genom att följa snusexponerade barn kunnat påvisa en korrelation mellan nikotinexponering under fosterlivet och högre blodtryck under uppväxten.

Källa: Karolinska Institutet

Den aktuella studien har genom att följa snusexponerade barn kunnat påvisa en korrelation mellan nikotinexponering under fosterlivet och högre blodtryck under uppväxten. Foto: Canstock, arkiv

Publikation: “Blood pressure and heart rate variability in preschool children exposed to smokeless tobacco in fetal life”. Felicia Nordenstam, Mikael Norman och Ronny Wickström. Journal of the American Heart Association, online 16 oktober 2019, doi:10.1161/ JAHA.119.012629.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Stiftelsen Samariten, Odd Fellow Orden och Svenska Frimurare Orden.

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT PharmaLight

MR4 ACTIV Ljusbehandlingens nyaste instrument, ”All-inclusive”, LASER/LED/magnetfält, allt i en produkt. MRM har funnits i +20 år, finns i +30 länder, +400 000 sålda enheter, över +20 000 professionella utövare.

MR4 ACTIV 25W

MRM är ÖVERLÄGSEN I kliniska studier är Superpulserande laser överlägsna klass IV samt klass IIIb laser i säkerhet, inflammationskontroll, smärtlindring, infektionskontroll och sårbehandling.

• 470 nm blått LED ljus, bl a till MRSA

MRM är BEVISAD Multi Radiance har bevisat att deras teknologi fungerar utan begränsningar!

MRM är OPTIMERAD MR4 ACTIV™ har optimerats för att säkert leverera mesta möjliga ljus till djupvävnader och underlätta upptagning.

Laserterapi som behandlingsform har stöd genom tusentals gjorda studier. Flertalet randomiserade dubbelblinda studier har visat effekten av Multi Radiance Medicals teknologi. Vill du veta mer och få ett utdrag på gjorda studier: maila till info@pharmalight.se

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

• Laddningsbart batteri med upp till 6 timmars användning

• 640 nm rött LED ljus, bl a till sårläkning • 870 nm infrarött ljus, bl a vävnad och leder • 905 nm Super Pulsed Laser, utan skadlig värmeökning i vävnad • Statiskt magnetiskt fält, 35 mT, underlättar cirkulationen

Together with us champions are made when no one is watching #7 2019

9

MEDICINNOTISER

”Strålande” samarbete prisas individualiserar behandlingen med ett nyligen godkänt radioaktivt cancerläkemedel

Anna Sundlöv, doktorand vid Lunds universitet och cancerläkare.

Foto: Spago Nano­ medical AB.

Katarina Sjö­ green Gleisner, universitetslektor i strålningsfysik.

Foto: Johanna Bergkvist, Lunds universitet.

Lundaforskarna Anna Sundlöv och Katarina Sjögreen-Gleisner har tagit fram en metod för att individualisera behandlingen med ett nyligen godkänt radioaktivt cancerläkemedel – genom att avbilda läkemedlet inne i patienten. Metoden gör att läkarna kan räkna ut vilka stråldoser man uppnår i tumören respektive i friska organ och på så vis hålla sig under risknivåer för skada. Deras publikation har utsetts av tidskriften EJNMMI till årets bästa.

Tack vare att forskarna kunde förenkla bildtagningsprotokollet minskade antalet bildtagningar från fyra till ett tillfälle per patient och behandling, med bibehållen kvalitet.

Anna Sundlöv, försteförfattare till artikeln arbetar i sin kliniska vardag med radioaktiva läkemedel för att behandla tumörer. Det radioaktiva, målsökande läkemedlet ges till patienten i droppform och söker sig sedan via blodet till sin måltavla, i det här fallet en receptortyp som sitter på tumörcellerna. Väl inne i tumörcellerna avger det sedan sin celldödande strålning. En fördel med dessa radioaktiva läkemedel är att de kan användas både för behandling och för avbildning, så kallad ”theranostics” (se fakta).

Räknar ut vilka stråldoser man uppnår

– Med avbildning är det möjligt att följa vart läkemedlet tar vägen i patienten och mäta dess effekt i kroppen. Från bilderna kan man räkna ut vilka stråldoser man uppnår i tumören och friska organ – framför allt njurarna – som riskerar att skadas om de får för mycket strålning, förklarar Anna Sundlöv.

Det gäller att attackera tumören med så hög stråldos som möjligt, men samtidigt hålla sig under risknivåerna för friska organ och vävnader.

Samarbetet mellan medicinsk strålningsfysik vid universitetet och onkologi vid sjukhuset har pågått i drygt 20 års tid. Tillsammans har man systematiskt arbetat för att förbättra metoder för hur man kan planera cancerbehandlingen.

Individualiserad behandling

Läkemedlet som de undersökt i studien är baserat på den aktiva substansen 177Lu-DOTATATE och godkändes 10

#7 2019

nyligen för behandling av neuroendokrina tumörer av de amerikanska och europeiska läkemedelsverken.

– Då man kliniskt prövade läkemedlet utnyttjades inte möjligheten att med bildbaserad dosimetri undersöka hur man kliniskt kan gå tillväga för att individualisera behandlingen. Det har vi nu gjort i studien, säger Katarina Sjögreen Gleisner, universitetslektor i strålningsfysik vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien.

Varannan månad fick de 103 patienterna som ingick i studien behandling med 177Lutetium-DOTATATE mot sin spridda neuroendokrina tumör. Efter varje behandling togs bilder vid fyra olika tillfällen under en veckas tid. Ett arbetsintensivt och resursintensivt tillvägagångssätt som dessutom är knöligt för patienterna, som behöver ta sig till sjukhuset flera gånger i veckan. Men utifrån bildunderlaget i databasen har forskarna sedan räknat på hur man kan behålla exaktheten i dosberäkningarna samtidigt som man förenklar tillvägagångssättet. Resultatet i studien minskade antalet bildtagningar från fyra till ett tillfälle per patient och behandling.

– Det här gör att man i den kliniska vardagen kan använda avbildning som ett sätt att individualisera behandlingen, säger Anna Sundlöv.

Källa: Lunds Universitet Theranostics Theranostics är en fusion av de engelska termerna ”therapy” och ”diagnostics”. Ordet syftar på en ny inriktning inom nuklearmedicin där man använder en målsökande molekyl som söker sig till en måltavla som är specifik för en viss tumörtyp. Genom att koppla olika typer av radioaktiva isotoper till den målsökande molekylen ges möjlighet till antingen avbildning (”diagnostics”) eller behandling (”therapy”) eller både och, beroende på vilken isotop man väljer. Den isotop som används i läkemedlet som studeras i den här refererade kliniska studien är 177Lutetium, som lämpar sig väldigt väl för både avbildning och behandling. Från bilderna som tas efter en behandling kan man räkna ut hur mycket strålning som avgetts i tumören och i de friska vävnaderna (”strålningsdosimetri”), vilket i sin tur kan användas för att anpassa behandlingen till vad varje enskild patient tål.

Artikel: ”Feasibility of simplifying renal dosimetry in 177Lu peptide receptor radionuclide therapy” EJNMMI Physics 2018.

MEDICINNOTISER

”Operationsmetoden har använts i flera år vid ischemisk stroke, på patienter med stora blodproppar där inte trombolys hjälpt”.

Foto: arkivbild

Effekter av trombektomi på äldre strokepatienter följs upp i ny studie Ska strokepatienter över 80 år behandlas med trombektomi eller är det bättre att avstå? Det ska en forskningsstudie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. Operationen görs numera rutinmässigt på patienter med stora blodproppar i hjärnan när intravenös trombolys inte hjälpt. Men ökad kunskap behövs om effekten för äldre.

– Trombektomi är tveklöst en effektiv behandling.

Möjligheten till ett oberoende liv fördubblas hos patienter som genomgår trombektomi som tilläggsbehandling till intravenös trombolys. Det finns exempel på tidigare förlamade patienter som återfått rörelseförmågan direkt efter att proppen dragits ur, säger Erik Lundström, överläkare inom strokeenheten, Akademiska sjukhuset, och fortsätter: – Även för äldre patienter går ingreppet oftast bra rent tekniskt de första timmarna eller dygnet, men vårt intryck är att det sedan går sämre för dem, att det kan tillstöta komplikationer som hänger samman med komplicerade åldersrelaterade faktorer. Men det saknas data om detta.

Därför är denna studie viktig.

Erik Lundström leder den nationella studien, med start i höst. Forskarna kommer att analysera data från två kvalitetsregister: Riksstroke och Endovaskulära registret (EVAS) under perioden 2014-2018, med fokus på framförallt överlevnad, hälsostatus och livskvalitet. Totalt kommer cirka 2 600 individer att omfattas vid samtliga universitetssjukhus. Man kommer dels att se hur det går på kort sikt, dvs första veckan, och upp till tre månader,

dels följa upp patienternas upp till fem år.

– Vi kommer att kunna påbörja arbetet med studien under hösten 2019 men och det kommer nog att ta minst ett år innan vi har de första resultaten. Förhoppningen är att vi ska kunna utveckla en metod för att bättre förutse vilka patienter som har bäst förutsättningar för operationen och när det är bättre att avstå. Visserligen är detta en observationsstudie och vi måste vara försiktiga när vi tolkar data, men vi kan ändå få in värdefull information, framhåller Erik Lundström.

Högeffektiv

Erik Lundström, överläkare .

Foto: Anna Molan­ der Hjärt-Lung­ fonden

Trombektomi innebär att en kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken för att avlägsna blodproppen. Det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen och proppen avlägsnas. För att säkra blodflödet sätts numera oftast självexpanderande stentar in. Ingreppet kan ta från 15 minuter till två timmar då patienten är nedsövd (sederad).

Operationsmetoden har använts i flera år vid ischemisk stroke, på patienter med stora blodproppar där inte trombolys hjälpt. 2015 fick den ordentligt vetenskapligt stöd efter att fem randomiserade studier publicerats som samstämmigt visade att behandling med endovaskulär trombektomi (EVT) med stentretrievers är högeffektiv.

Andelen patienter som kunde klara sig utan allvarligare handikapp ökade i absoluta tal med mellan 13 och 31 procent bland dem som fått trombektomi med så kallade stent¬retrievers jämfört med bara trombolys.

Källa: Akademiska sjukhuset

I Sverige ges behandlingen vid sex centra kopplade till universitetssjukhus; förutom på Akademiska i Uppsala, Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Även Örebro ligger i startgroparna. 2018 gjordes drygt 850 ingrepp varav 100 på Akademiska sjukhuset.

#7 2019

11

Enligt forskarna innebär de nya upptäckterna ett avgörande genombrott i förståelsen av könskromosomernas genreglering. Upptäckten av den nya mekanismen är också betydelsefull för stamcellsterapi och regenerativ medicin.

Foto: Canstock, arkiv

Genombrott i förståelsen av könskromosomernas genreglering Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur våra celler lyckas hålla könskromosomernas genuttryck i balans med övriga delar av arvsmassan. Upptäckten innebär en molekylär förståelse av vissa typer av tidiga missfall och har konsekvenser för regenerativ medicin och stamcellsterapi. Resultaten har publicerats i Nature Structural and Molecular Biology.

Generna i vår arvsmassa är fördelade över 23 större enheter av DNA som kallas kromosomer och finns i cellkärnan. Könskromosomerna, X och Y, avgör det biologiska könet och skiljer sig från alla andra kromosomer på så vis att det bara finns en aktiv kopia av dem i varje cell, till skillnad mot övriga kromosomer som finns i två – en som 12

#7 2019

ärvts från mamman och en från pappan. Det här medför en obalans i kopieantal (1:2) mellan gener på könskromosomerna och gener på de andra kromosomerna. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt hur våra celler lyckas med att dubblera genaktiviteten hos X-kromosomen för att uppnå en balanserad nivå.

Med hjälp av ny teknik studerade forskarna dynamiken i genuttryck för X-kromosomen och andra kromosomer i embryonala och mogna celler. Genuttrycket i våra celler sker i ”pulser” av genaktivitet över tid, och man upptäckte att X-kromosomen håller en snabbare takt i pulseringen.

– Våra celler löser X-kromosomens dosproblematik genom att hålla en högre frekvens av genpulsation än alla andra kromosomer, säger Björn Reinius, gruppledare på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som

ledde studien. Forskarna studerar nu de speciella DNAelement, så kallade ’förstärkare,’ som driver den förhöjda pulsationen av X och hoppas snart kunna kontrollera dessa element.

Kvinnors celler bär på två X-kromosomkopior (XXkaryotyp) som ärvts från vardera föräldern, men det är sedan tidigare välkänt att en slumpmässigt vald X-kopia hålls avstängd i varje cell. Fenomenet kallas ’X-kromosom-inaktivering’ och är medicinskt viktigt eftersom det förklarar varför effekten av genetiska sjukdomar kan uppträda likt ett lapptäcke av normala och defekta celler i kvinnors kropp. Forskarna studerade kvinnliga embryonala celler och upptäckte att den ökade takten i genaktivitet etablerades på den aktiva X-kopian samtidigt som den andra kopian inaktiverades. I celler från män (som har XY-karyotyp) var istället rytmen av genpulsation konstant

på en hög nivå oavsett celltyp – även i tidiga embryonala celler.

– När doskompensationen av X-kromosomen misslyckas i kvinnliga embryon resulterar det i tidigt missfall. Med den nya kunskapen om X-kromsomens reglering förstår vi på en molekylär nivå hur gen-nätverket i cellerna destabiliseras av en sådan dosobalans, säger Reinius.

Enligt forskarna innebär de nya upptäckterna ett avgörande genombrott i förståelsen av könskromosomernas genreglering. Upptäckten av den nya mekanismen är också betydelsefull för stamcellsterapi och regenerativ medicin, eftersom artificiell omprogrammering av celler i labb kan komma att påverka X-kromosomens dosregleringsprogram på olika sätt i kvinnors och mäns celler.

Björn Reinius, fors­ kare och studiens försteförfattare.

Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “X-chromosome upregulation is driven by increased burst frequency”, Anton J. M. Larsson, Christos Coucoravas, Rickard Sandberg and Björn Reinius, Nature Structural and Molecular Biology, 3 oktober, 2019, DOI: 10.1038/s41594-019-0306-y

Anton Larsson, forskare.

Foto: Ulf Sirborn

Forskningsprojektet finansierades av anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse, Åke Wibergs stiftelse och Vetenskapsrådet.

#7 2019

13

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019 Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 tilldelas lika mellan William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza. För deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Djur behöver syre för att i sina celler omvandla föda till användbar energi. Syrets fundamentala betydelse har varit känd under lång tid men hur celler anpassar sig efter Alfred Nobel Nobelförsamlingen, som består av 50 professorer vid Karolinska Institutet, utser Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Utredningsarbetet genomförs av dess Nobelkommitté.

Nobelpriset har sedan 1901 belönat de forskare som gjort de viktigaste upptäckterna till mänsklighetens nytta. Nobelpriset® är Nobel­ stiftelsens registrerade varumärke.

14

#7 2019

syretillgänglighet förblev länge okänt. William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza upptäckte hur celler känner av och anpassar sig till förändrade syrenivåer. Deras forskning identifierade ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet som svar på varierande syrenivåer. Nobelpristagarna banbrytande upptäckter har förklarat mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga. De lade grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.

Vårt livsviktiga syre

Syre med den kemiska beteckningen O2 utgör ungefär en femtedel av gaserna i vår atmosfär. I djurriket är O2 livsnödvändigt. Alla våra celler behöver O2 för att i en syreberoende process i cellernas energifabriker (mitokondrierna) kunna omvandla födoämnen till användbar energi. Otto Warburg, mottagare av Nobelpris i fysiologi

William G. Kaelin, Jr. föddes 1957 i New York, USA. Han studerade medicin vid Duke University, Durham och tog examen (M.D.). Han genomgick klinisk specialistutbildning inom internmedicin och onkologi vid Johns Hopkins Uni­ versity i Baltimore och vid Dana-Farber Cancer Institute i Boston. Han bedrivit egen forskning vid Dana-Farber Cancer Institute och är sedan 2002 professor vid Harvard Medical School, Boston. Sedan 1998 är han forskare vid Howard Hughes Medical Institute.

Illustration: Niklas Elmehed©Nobel Media

Sir Peter J. Ratcliffe föddes 1954 i Lan­ cashire, England. Han studerade medicin vid Gonville & Caius College, Cambridge University och genomgick klinisk spe­ cialistutbildning inom nefrologi i Oxford.

Han etablerade en forskargrupp vid Oxford University och är professor vid samma universitet sedan 1996. Han är chef för Clinical Research vid Francis Crick Institute, chef för Target Discovery Institute i Oxford och forskare vid Lud­ wig Institute for Cancer Research.

Illustration: Niklas Elmehed©Nobel Media

eller medicin 1931, visade att detta är en enzymatisk process. Under evolutionen har mekanismer utvecklats för att säkra den livsviktiga syretillförseln. Karotiskroppen, belägen i anslutning till halsens stora blodkärl, innehåller specialiserade celler som kan känna av blodets syrenivåer och aktivera de nervbanor som styr vår andning.

1938 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Corneille Heymans belönade upptäckter kring hur blodets syrenivåer kan avläsas och styra vår andningsfrekvens. HIF intar scenen Utöver den snabba anpassningen styrd från karotiskroppen vid låga syrenivåer (hypoxi) sker en mer långsam anpassning i kroppens celler. Bland annat ökar nivåerna av hormonet erytropoietin (EPO) som stimulerar nybildning av röda blodkroppar och därmed ökar blodets syretransporterande förmåga. Hormonets betydelse för blodbildning var känd redan i början på 1900-talet men hur nivåerna regleras förblev länge en gåta.

Gregg Semenza studerade EPO-genen och hur den kontrolleras av varierande syrenivåer. Han använde genmodifierade möss och kunde i anslutning till EPO-genen påvisa DNAsegment som behövs för genens aktivering vid hypoxi. Sir Peter Ratcliffe studerade också EPOgenens reglering och bägge forskargrupperna fann att den syrereglerade mekanismen var verksam i olika vävnader, inte bara i de celler i njuren där EPO normalt tillverkas.

Det här var viktiga fynd. Nu förstod man att mekanismen var universell och kunde aktiveras i många olika celltyper. Semenza ville identifiera de samverkande cellulära komponenterna och i odlade leverceller upptäckte han ett proteinkomplex som binder till DNA-segmentet på ett syreberoende sätt. Han kallade det för hypoxiainducible factor (HIF). Ett omfattande reningsarbete tog vid och 1995 kunde Semenza publicera sina fynd. HIF visade sig bestå av två olika DNA-bindande proteiner, så

Gregg L. Semenza föddes 1956 i New York, USA. Han studerade medicin och disputerade som MD/PhD vid University of Pennsylvania, School of Medicine, Philadelphia och blev sedan specialist i pediatrik vid Duke University, Durham.

Han var postdoktor vid Johns Hopkins University, Baltimore där han även etablerade en forskargrupp. Sedan 1999 är han professor vid samma universitet och 2003 blev han chef för det vaskulära forskningsprogrammet vid Johns Hop­ kins Institute for Cell Engineering.

Illustration: Niklas Elmehed©Nobel Media

Figur 1. HIF-1a skyddas från nedbrytning vid låga syrenivåer (hypoxi) och bildar istället komplex med ARNT och binder till specifika DNA-sekvenser (HRE) i hypoxi-reglerade gener (1).

Vid normala syrenivåer bryts HIF-1a ner i proteasomen (2). Syre reglerar nedbrytningsprocessen genom att ett syreberoende enzym adderar hydroxylgrupper (OH) till HIF-1a (3). VHL kan då känna igen och bilda ett komplex med HIF-1a vilket medför att proteinet bryts ner (4).

Copyright The Nobel Committee for Physiology or Medicine, illustratör Mattias Karlén.

kallade transkriptionsfaktorer, som nu benämns HIF-1a och ARNT. Nu kunde forskarna börja lägga pusslet för att förstå vilka ytterligare komponenter som påverkar cellernas fysiologi vid hypoxi, och hur maskineriet fungerar.

VHL: En oväntad partner

Vid höga syrenivåer innehåller celler mycket lite HIF-1a.

Då syrenivåerna däremot är låga ökar dock mängden så att HIF-1a kan binda till och därmed reglera EPO-genen och andra gener som har HIF-bindande DNA segment (Figur 1). Flera forskargrupper visade att HIF-1a normalt bryts ner mycket snabbt men att proteinet skyddas från nedbrytning och anrikas vid hypoxi. Ett cellulärt maskineri kallat proteasomen, belönat med 2004 års Nobelpris i kemi till Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose, används för att bryta ner HIF-1a vid normala syrenivåer. #7 2019

15

Figur 2. Den prisbelönade mekanismen har fundamental betydelse för vår fysiologi, bland annat för cellernas energi­ metabolism, för vårt immunförsvar och för hur våra vävnader svarar på träning. Ett flertal patologiska processer är också påverkade. Intensivt arbete pågår för att ta fram nya läkemedel som antingen kan stimulera eller hämma syreregleringen för behandling av anemi, cancer och andra sjukdomar.

Copyright The Nobel Committee for Physiology or Medicine, illustratör Mattias Karlén.

Under sådana normala betingelser adderas en liten peptid, ubiquitin, till HIF-1a. Ubiquitin fungerar som en adresslapp för de proteiner som ska brytas ner i proteasomen, men hur ubiquitin adderas till HIF-1a i närvaro av syre var en återstående och avgörande fråga.

Svaret kom från ett oväntat håll. Ungefär samtidigt som Semenza och Ratcliffe utforskade EPO-genens reglering studerade cancerforskaren William Kaelin, Jr. ett nedärvt syndrom, von Hippel-Lindaus sjukdom.

Sjukdomen leder till förhöjd cancerrisk och orsakas av en genetisk defekt. I ett genombrottsarbete lyckades Kaelin bevisa att VHL-genen kodar för ett protein som 3 hämmar uppkomst av cancer. I ett samarbetsprojekt visade Kaelin att cancerceller som saknar en funktionell VHLgen producerar onormalt höga nivåer av hypoxi-reglerade gener, men då VHL-genen återinfördes i cancercellerna återställdes nivåerna. Det här var en viktig ledtråd som visade att VHL tycktes vara inblandad i maskineriet som kontrollerar cellernas svar på hypoxi. Ytterligare ledtrådar kom från flera forskargrupper som visade att VHL är en del i ett komplex som märker proteiner med ubiquitin för nedbrytning i proteasomen. Ett avgörande genombrott kom då Ratcliffe och hans forskargrupp visade att VHL behövs för att HIF-1a ska kunna brytas ner vid normala syrenivåer. Därmed hade kopplingen mellan VHL och HIF-1a etablerats.

Syrets centrala roll Nu hade många av pusselbitarna fallit på plats. Men hur kan O2 reglera kontakten mellan VHL och HIF-1a så att proteinet skyddas från nedbrytning vid hypoxi? Man kände till att en specifik del av

HIF-1a-proteinet var viktig för dess VHL-beroende nedbrytning. Kaelin och Ratcliffe misstänkte att den regionen innehöll nyckeln till hypoxiregleringen. Deras jakt på en förklaring lyckades och genombrottet kunde 2001 presenteras i två samtidigt publicerade artiklar som visade att en syreatom adderas till två specifika positioner i HIF-1a vid normala syrenivåer (Figur 1). Denna förändring, som benämns prolyl-hydroxylering, gör att VHL kan känna igen och binda till HIF-1a. Upptäckten förklarade hur olika syrenivåer kan styra nedbrytningen av HIF-1a. Ytterligare forskning, bland annat från Ratcliffe, kunde identifiera de ansvariga syresensorerna, prolyl-hydroxylaserna. Det visades också att den genaktiverande funktionen i HIF1a regleras genom en syreberoende hydroxylering. Nobelpristagarnas upptäckter hade därmed klarlagt det syre­ reglerade maskineriets byggstenar och funktion.

Syre påverkar fysiologi och sjukdom

Tack vare Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter vet vi nu mycket mer om hur olika syrenivåer reglerar fundamentala delar av vår fysiologi. Regleringen gör det möjligt för celler att anpassa sin metabolism till låga syrenivåer, exempelvis i våra muskler vid hårt arbete (Figur 2).

Blodkärlsbildning och produktion av röda blodkroppar är ytterligare exempel på processer som behöver anpassas till olika syrenivåer. Även vårt immunsystem och många andra fysiologiska funktioner finjusteras av det O2-reglerade maskineriet. Syreregleringen krävs också för den normala fosterutvecklingen, bland annat för fostrets blodkärlsbildning och utvecklingen av moderkakan (placenta). Syreregleringen har även avgörande betydelse vid olika sjukdomstillstånd. Patienter med kronisk njursvikt lider ofta av svår blodbrist (anemi) till följd av minskad produktion av EPO, det hormon som produceras i njuren och kontrollerar nybildning av röda blodkroppar. Det syrereglerade maskineriet har stor betydelse även vid cancer. En snabbt växande cancertumör ställer stora krav på syre- och näringstillförsel. Cancercellerna utnyttjar det syrereglerade maskineriet för att stimulera blodkärlsbildning och också för att ställa om sin metabolism för effektiv tumörtillväxt. Intensiv aktivitet pågår för att utveckla nya läkemedel som kan påverka syreregleringen genom att antingen aktivera eller blockera maskineriet vid ett flertal olika sjukdomstillstånd.

Källa: Nobelförsamlingen och Karolinska Institutet Priset delas ut av kungen i Stockholms konserthus på Nobeldagen, den 10 december.

Nyckelpublikationer: Semenza, G.L, Nejfelt, M.K., Chi, S.M. & Antonarakis, S.E. (1991). Hypoxia-inducible nuclear factors bind to an enhancer element located 3’ to the human erythropoietin gene. Proc Natl Acad Sci USA, 88, 5680-5684 Wang, G.L., Jiang, B.-H., Rue, E.A. & Semenza, G.L. (1995). Hypoxia-inducible factor 1 is a basic-helix-loop-helix-PAS heterodimer regulated by cellular O2 tension. Proc Natl Acad Sci USA, 92, 5510-5514 Maxwell, P.H., Wiesener, M.S., Chang, G.-W., Clifford, S.C., Vaux, E.C., Cockman, M.E., Wykoff, C.C., Pugh, C.W., Maher, E.R. & Ratcliffe, P.J. (1999). The tumour suppressor protein VHL targets hypoxia-inducible factors for oxygen-dependent proteolysis.

Nature, 399, 271-275 Mircea, I., Kondo, K., Yang, H., Kim, W., Valiando, J., Ohh, M., Salic, A., Asara, J.M., Lane, W.S. & Kaelin Jr., W.G. (2001) HIFa targeted for VHL-mediated destruction by proline hydroxylation: Implications for O2 sensing. Science, 292, 464-468 Jakkola, P., Mole, D.R., Tian, Y.-M., Wilson, M.I., Gielbert, J., Gaskell, S.J., von Kriegsheim, A., Heberstreit, H.F., Mukherji, M., Schofield, C.J., Maxwell, P.H., Pugh, C.W. & Ratcliffe, P.J. (2001). Targeting of HIF-a to the von Hippel-Lindau ubiquitylation complex

by O2-regulated prolyl hydroxylation. Science, 292, 468-472

16

#7 2019

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Vid beställning av flera exemplar pris enligt offert, kontakta oss!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#8/9 2018

Plats för frimärke

Resultaten visar att tio veckors måttligt förhöjd testosteronkoncentration orsakade en signifikant ökning av aerob kapacitet i jämförelse med placebo.

Foto: Canstock, arkiv.

18

#7 2019

Ökad prestationsförmåga hos idrottskvinnor efter testosterontillskott Forskare från Karolinska Institutet och GIH har för första gången undersökt effekten av testosterontillskott hos unga idrottsaktiva kvinnor i en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie. Resultaten, som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine, visar att det finns ett orsakssamband mellan förhöjda nivåer av manligt könshormon och ökad så kallad aerob kapacitet hos unga kvinnor. Även muskelmassan ökade, men däremot inte muskelstyrkan.

– Det här är i viss mån väntade resultat, men att det nu finns en vetenskaplig studie är av betydelse för diskussionen om regelverk gällande hyperandrogenism hos idrottskvinnor, säger Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, som lett studien.

Ett aktuellt exempel där hyperandrogenism diskuterats inom idrottsvärlden är fallet med den sydafrikanska OS-medaljören Caster Semenya, som måste sänka sina testosteronnivåer för att kunna delta i vissa grenar i friidrotts-VM.

I den nu publicerade studien ingick 48 fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18–35, som slumpvis fick antingen tillskott på 10 mg testosteron per dag eller placebo under tio veckors tid. Varken deltagare eller behandlare kände till vilka som fick testosteron eller inte. Samtliga deltagare slutförde studien som genomfördes under 2018. Forskarna mätte sedan både kvinnornas aeroba kapacitet (konditionstest på löpband), deras anaeroba kapacitet (arbetsprov på cykel) samt muskelstyrka i olika tester.

Studien stödjer ett kausalt samband

Resultaten visar att tio veckors måttligt förhöjd testosteron­koncentration orsakade en signifikant ökning av aerob kapacitet i jämförelse med placebo. Sekundära utfallsmått som anaerob prestationsförmåga tenderade att öka, medan hopptest och muskelstyrka inte påverkades trots att muskelmassan ökade signifikant av testosteron­ exponering jämfört med placebo. Sammantaget menar forskarna att studien stödjer ett kausalt samband mellan testosteron och ökning av fysisk prestationsförmåga samt muskelmassa hos unga kvinnor.

Angelica Lindén Hirschberg, gyne­ kolog, professor.

Foto: Sofia Nah­ ringbauer.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Effects of moderately increased testosterone concentration on physical performance in young women: a double-blind, randomised, placebo-controlled study”, Hirschberg A, Elings Knutsson J, Helge T, Godhe M, Ekblom M, Bermon S, Ekblom B, British Journal of Sports Medicine, online 15 oktober 2019, doi:10.1136/bjsports-2018-100525.

Forskningen har finansierats med anslag från International Athletics Foundation, Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning samt Karolinska Institutet. För testosteronbehandling och placebo stod läkemedelsföretaget Lawley Pharmaceuticals. Angelica Lindén Hirschberg är medicinsk och vetenskaplig konsult för Svenska Olympiska kommittén samt Internationella friidrottsförbundet (IAAF) och Internationella Olympiska kommittén (IOC) när det gäller hyperandrogenism och transsexualism hos kvinnliga idrottare. Hon är också kliniskt verksam som gynekolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

#7 2019

19

”En blodbristdiag­ nos tidigt i gravidi­ teten kan innebära en mer allvarlig och långvarig närings­ brist för fostret.

Olika delar av hjärnan och nerv­ systemet utvecklas på olika sätt under graviditeten så en tidig blodbrist­ expone­ring kan påverka hjärnan helt annorlunda än om man exponeras vid ett senare tillfälle” Foto: Canstock, arkiv.

Blodbrist under tidig graviditet

kopplad till intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet.

Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation. Upptäckten understryker vikten av tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning.

20

#7 2019

Uppskattningsvis 15–20 procent av gravida kvinnor globalt lider av blodbrist på grund av för lite järn.

Blodbrist, också kallad anemi, innebär att det finns för lite röda blodkroppar för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Den överväldigande majoriteten av blodbristdiagnoser ställs mot slutet av graviditeten, när barnet växer snabbt och därför tar upp mycket järn från mamman.

I den aktuella studien undersökte forskarna vilken påverkan tidpunkten av en blodbristdiagnos hade på fostrets neuroutveckling, framförallt om det fanns en association mellan en tidigt ställd diagnos hos mamman och en risk för intellektuell funktionsnedsättning, autism och ADHD hos barnet. Överlag diagnostiseras väldigt få kvinnor med blodbrist tidigt i graviditeten. I den här studien på nästan 300,000 mammor och drygt en halv miljon barn födda i Sverige mellan 1987 och 2010 var det färre än 1 procent av alla mammor som diagnostiserades med blodbrist innan graviditetsvecka 31. Bland de 5,8 procent av mammor som diagnostiserades med blodbrist var det enbart 5 procent som fick sin diagnos tidigt.

Högre risk för att utveckla autism och ADHD

Forskarna fann att barn till mammor med blodbrist som konstaterats innan graviditetsvecka 31 hade en något högre risk för att utveckla autism och ADHD och en markant högre risk för intellektuell funktionsnedsättning jämfört med friska mammor och mammor som fick anemi senare i graviditeten.

Bland de mammor som drabbats av blodbrist tidigt fick 4,9 procent av barnen autism jämfört med 3,5 procent av barnen som fötts av friska mammor. 9,3 procent av barnen hade ADHD jämfört med 7,1 procent av barnen till mammor utan blodbrist och 3,1 procent hade en intellektuell funktionsnedsättning jämfört med 1,3 procent av barn till friska mammor.

Blodbrist kan innebära allvarlig och långvarig näringsbrist för fostret

Efter att ha rensat för andra faktorer som inkomstnivå och moderns ålder uppskattade forskarna att risken för autism hos barn till mammor som drabbats av blodbrist tidigt var 44 procent högre jämfört med friska mammor, risken för ADHD var 37 procent högre och risken för intellektuell funktionsnedsättning var 120 procent högre. Även när de jämfördes med sina syskon hade barn vars mödrar drabbades av anemi tidigt en större risk att utveckla autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Viktigt att notera är att blodbrist mot slutet av graviditeten, efter graviditetsvecka 30, var inte kopplat till högre risk för något av dessa tillstånd.

Renee Gardner, PhD, forskare och projekt­samordnare. Foto: Ulf Sirborn

Aline Wiegersma, Forskare Institutionen för folkhälsovetenskap. Foto: Ulf Sirborn

– En blodbristdiagnos tidigt i graviditeten kan innebära en mer allvarlig och långvarig näringsbrist för fostret. Olika delar av hjärnan och nervsystemet utvecklas på olika sätt under graviditeten så en tidig blodbristexponering kan påverka hjärnan helt annorlunda än om man exponeras vid ett senare tillfälle, säger Renee Gardner, projektsamordnare vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens huvudförfattare.

Stöd för järntillskott i mödravården

Forskarna noterar också att bebisar till mammor med tidig blodbrist tenderade att vara små vid födseln medan bebisar till mammor med blodbrist sent i graviditeten vanligtvis var stora vid födseln. Bebisar till mammor med sen blodbrist föds normalt med goda järnvärden till skillnad från barn vars mödrar lidit av järnbrist under större delen av graviditeten.

I den här studien kunde forskarna inte avskilja blodbrist orsakad av järnbrist från blodbrist orsakad av andra faktorer. Enligt forskarna är det dock möjligt att järnbrist i hjärnan hos det växande fostret ligger bakom sambandet, vilket kan ge stöd för järntillskott i mödravården.

Forskarna understryker vikten av att blivande mödrar får tillgång till tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning men noterar att ytterligare forskning behövs för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan hjälpa till att minska risken för intellektuell funktionsnedsättning hos barn.

Vuxna kvinnor behöver vanligtvis 15 mg järn per dag, men behovet kan öka längre in i graviditeten. Eftersom ett överskott av järn kan vara giftigt bör gravida kvinnor diskutera deras järnintag med läkare eller barnmorska.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorders” Aline Marileen Wiegersma, Christina Dalman, Brian K. Lee, Håkan Karlsson, Renee M. Gardner JAMA Psychiatry, online September 18, 2019, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2019.2309 Studien finansierades med hjälp av Vetenskapsrådet och det Strategiska forskningsområdet inom neurovetenskap på Karolinska Institutet.

#7 2019

21

Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevnaden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar.

Ett fungerande nätverk av blodkärl, som transporterar syre och näringsämnen till vävnaderna, är nödvändigt för att överleva. Blodkärlens insida täcks av så kallade endotelceller som behövs för att skapa de ihåliga kärl där blodet leds ut till alla vävnader.

I den nya studien kan forskarna visa på mekanismen 22

#7 2019

för hur nya endotelceller bildas genom delning av existerande celler. Om denna mekanism inte fungerar bildas alltför få blodkärl. Det kan leda till döden redan under embryoutvecklingen eftersom hjärnan inte får tillräckligt med syre, eller så störs en lång rad organ efter födseln av att de har för få blodkärl.

Ett särskilt intressant fynd var att mekanismen hade olika effekt beroende på genetiska faktorer. I vissa genetiska bakgrunder kunde man bara se en effekt under embryoutvecklingen medan i andra genetiska sammansättningar syntes effekten bara efter födseln.

– Vi blev mycket överraskade av att upptäcka hur viktig genetiken var för att kontrollera mekanismen bakom endotelcellernas delning. Vissa typer av möss överlevde

Nybildning av blodkärl

Brist på nybildning

inte embryoutvecklingen medan andra överlevde men uppvisade defekter efter födseln, säger Chiara Testini, försteförfattare till studien som gjorts av Lena ClaessonWelshs forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Ett protein som kallas vascular endothelial growth factor (VEGF) har under lång tid betraktats som den huvudfaktor som reglerar endotelceller. Man vet att VEGF stimulerar endotelcellerna att dela och föröka sig genom att påverka aktiviteter i cellkärnan men exakt hur det går till har inte gått att förklara. I den aktuella studien kunde forskarna visa på betydelsen av en enstaka aminosyra i proteinet VEGFR2, som är den receptor på cellytan som binder VEGF.

Forskarna gjorde experiment med möss där aminosyran i fråga saknades i VEGFR2. I dessa möss, som hade allt som behövs för att bilda nya blodkärl förutom denna specifika aminosyra, kunde cellerna inte längre skicka signaler till cellkärnan för att starta celldelningen.

– Att en så avgörande mekanism – bildandet av nya blodkärl – kontrolleras av en enstaka aminosyra var verkligen oväntat och vi fick lov att dubbelkolla våra resultat gång på gång med olika tekniker. Vi hoppas att dessa nya fynd kan utvecklas till att manipulera endotelceller så att de vid behov kan bilda fler eller färre kärl, säger Lena Claesson-Welsh.

Lena ClaessonWelsh Professor.

Foto: Mikael Wal­ lerstedt

Källa: Uppsala Universitet

Publikation: Studien är gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publicerad i tidskriften EMBO Reports.

Chiara Testini, et al.; Myc-dependent endothelial proliferation is controlled by phosphotyrosine 1212 in VEGF receptor2, https://www.embopress.org/doi/10.15252/embr.201947845, DOI 10.15252/embr.201947845

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

sid. 73!

Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #7 2019

23

Foto: Canstock, arkiv

Polypill mot högt blodtryck – En lämplig massmedicinering?

I Medicinsk Access nr 2, 2014 skrev jag om ”polypillret” för behandling av högt blodtryck.

Beteckningen polypill lanserades 2003 som en beteckning på en tablett som skulle innehålla 3-4 ingredienser i låg dos, som tillsammans skulle kunna förstärka varandras verkan och ändå vara effektiva för blodtryckssänkning.

Med detta räknade man med att uppnå två fördelar. Dels borde ev. biverkningar bli mindre uttalade eftersom varje läkemedels dos var lägre än när det gavs i ordinär ensamt effektiv dos, dels skulle följsamheten förbättras: det skulle 24

#7 2019

bli mycket lättare att komma ihåg att ta en enda tablett en gång dagligen.

Det är väl känt, t.ex. från studien UMPIRE1 att medicin­ följsamheten blir sämre ju fler olika tabletter man måste ta.

En prominent forskare som under lång tid ägnat sig åt projekt för att visa på ett polypillers fördelar är professor Salim Yusuf vid McMaster University i Hamilton, Ontario, Canada. I flera preliminära studier (TIPS-1 och TIPS-2) har han visat att följsamhet till terapin är bättre med endast en tablett en gång dagligen. Nu är snart en stor studie, TIPS-3, under avslutning, och resultat beräknas kunna publiceras nästa år. Jag återkommer till

mer detaljer om denna studie längre fram. Det som just nu tilldragit sig den största uppmärksamheten är studien PolyIRAN. Vilka ingredienser skall ett polypiller ha?

När den första tanken på polypill lanserades av engelsmännen Wald and Law 2003,2 föreslog man tre olika blodtrycksmedel i halv normaldos (en β-blockerare, en thiazid och en ACE-hämmare) plus simvastatin 40 mg, acetylsalicylsyra (ASA) samt dessutom folsyra 0,8 mg (eftersom detta sänker homocystein, som då ansågs vara en signifikant riskfaktor för atherosklerotisk kardio­

vaskulär sjukdom, ASCVD). Man beräknade, på bas av då tillgängliga studier, att en relativ riskreduktion på 80 procent skulle uppnås.

Ganska snart föll folsyra bort ut diskussionen; evidensen för att det skulle påtagligt förbättra effekten uteblev med vidare studier. ASA hängde med längre, men många anser idag att effekten av denna låga dos ASA är för liten för att uppväga risken för blödningar från mag-tarmkanalen och andra ställen för att motivera inklusion i polypillret.3,4 Icke desto mindre har ASA inkluderats i både TIPS-3 (men som en delterapi i en faktoriell studiedesign) och i själva polypillret i PolyIRAN-studien.

Salim Yusuf, professor vid Mc­ Master University i Hamilton, Ontario, Canada. Foto: Mc­ Master University

#7 2019

25

Figur 1.

Figur 2.

Fyra blodtrycksmedel som gavs var för sig i normaldos åstadkom ungefär samma sänkning av systoliskt blodtryck. För pulsvågshastighet var bendrofluazide och amlodipine något sämre. När alla medlen gavs tillsammans i kvarts normaldos blev effekten på bägge variablerna förstärkt. Skalstrecken för blodtryckssänkningen är på 5 mm Hg.

I en mycket färsk översikt med över 50 referenser5 fastslås fördelarna med ett polypiller för sekundär prevention (patienter med tidigare evidens för kardiovaskulär sjukdom eller med hög risk av andra orsaker, t.ex. diabetes) medan fördelarna med primär prevention (människor som i princip är friska och med låg- till måttlig risk) är mer kontroversiell. Där fastslås också att god evidens finns för att 3-4 blodtryckssänkande medel i halv eller t.o.m. kvarts normaldos kan sänka systoliskt blodtryck 2-3 ggr mer än varje ingående medel i normal en- dos.

Slutsatsen för det praktiska arbetet med att behandla med blodtryckssänkande medicin idag, innan vi fått polypillret etablerat, är att om ett medel inte är tillräckligt, bör man lägga till ett nytt medel och samtidigt sänka dosen på bägge, eftersom man kan räkna med minst lika bra effekt men med mindre biverkningar. Värt att lägga på minnet för alla distriktsläkare.

icke kardiovaskulär död, och därför inte heller för total mortalitet, där siffrorna var 202 mot 222. Intressant nog var skillnaden i förekomst inte signifikant hos dem som tidigare haft CVD eller diabetes, eller hade rökt, och tablettföljsamheten var också sämre hos dem.

Studien har kommenterats av prof. Peter M. Nilson8 som dock varnar för att dessa resultat knappast kan överföras på en svensk population. I ytterligare kommentarer påpekas detta med frånvara av placebo, samt att hypertonimedlen är homeopatiskt doserade. (Doserna är dock inte lägre än kvarts normaldos).

Kanske behövs det fler än två hypertonimedel; blodtrycks­sänkningen vid 60 månader var endast 1,4 mm Hg, systoliskt och diastoliskt, d.v.s. ej signifikant. LDLkolesterol däremot hade sjunkit med c:a 0,5 mmol/L med polypill jämfört med kontroll (p<0,01). Jag vill påminna om en studie jag beskrev redan år 2014, som åskådliggörs i figur 1 och 2. Där innehöll polypillret 4 blodtrycksmediciner.

PolyIRAN-studien – design och resultat

I denna studie arbetade man med hela byar i s.k. clusterrandomisering, vilket innebar att vissa hela byar tilldelades ”minimal care”, vilket innebar livsstilsråd, och en andra byar tilldelades polypillret. Studiedesignen publicerades 2014,6 resultaten kom i Lancet 2019.7 Placebo användes inte, vilket är en allvarlig invändning, men man ansträngde sig att hålla insamlandet av data blint för dem som skulle bearbeta, tabellera och utvärdera data; detta rapporterades endast ha lyckats delvis. Av c:a 28000 inbjudna män och kvinnor, huvudsakligen av turkisk etnisk härkomst, ålder 50-75 år, utvaldes c:a 14000 genom exklusionskriterierna. Av de 7000 i varje grupp kom inte 2000 efter ytterligare information, och slutligen var c:a 3500 i var grupp kvar. De följdes i 5 år. Utfallsvariabel var kombinerat, ASCVD och plötslig död. Sekundärt beräknades också död i cancer och total mortalitet. Polypillret innehöll hydroklorthiazid 12,5 mg, enalapril 5 mg, atorvastatin 20 mg samt ASA 81 mg.

Det visade sig att 202 personer i polypillgruppen drabbades av utfallsvariabeln, mot 301 i kontrollgruppen, statistiskt starkt signifikant. DOCK låg den stora skillnaden i ischemisk hjärtsjukdom och stroke, däremot var skillnaden ej signifikant för plötslig död, hjärtsvikt, 26

#7 2019

Fler kommentarer

Uffe Ravnskov har också kommenterat studiekommentaren8 och påpekat att det viktiga är om dödsfall kunnat förhindras. Med de presenterade siffrorna blir NNT 171, d.v.s. 171 människor måste behandlas i 5 år för att förhindra ett dödsfall. En närmare granskning av olika tabeller i artikeln visar också att antalet dödsfall anges olika. I tabell över bortfall från besök framgår att det var totalt 216 dödsfall med polypill och 239 i kontrollgruppen.

En svag punkt är biverkningsrapporteringen. Biverkningar rapporteras som få och lika i varje grupp Det är inte osannolikt att de totalt 4000 som inte återkom efter information till stor del avstod p.g.a. tidigare negativa erfarenheter av medicinerna. Intrakraniell blödning förekom i 10 resp. 11 fall, övre gastrointestinal blödning 13 vs.

9 och magsår 35 vs. 34 fall.

En svårläst figur i tilläggsinformation på nätet visar rapportering av symptom för var 6:e månad, plus vid tre månader. Vid respektive 3, 30 och 60 månader rapporterades att 98-99, 92-96 och 87-88 procent av deltagarna bevistade kontrollerna. Vid samma tidpunkter rappor­ terades det kumulerade antalet döda till 14+16, 101+97 resp. 216+239 personer. Av lindrigare biverkningar

Randomization

Polycap active

ASA active

Vit D active

Vit D placebo

Polycap placebo

ASA placebo

Vit D active

Vit D placebo

ASA active

Vit D active

Vit D placebo

ASA placebo

Vit D active

Vit D placebo

Figur 3. Design av TIPS-3-studien. 2x2x2 factorial study design of TIPS-3. Vit D = vitamin D.

rapporterades t.ex. för dyspepsi 9-20 procent, yrsel 6-7 procent och muskelsmärtor hos 3-6 procent vid 3 månader, medan motsvarande procentsiffror vid 60 månader låg på omkring en procent, utan nämnvärda skillnader mellan behandlingsgrupperna. Eftersom drygt 10 procent av deltagarna hade fallit ifrån vid 60 månader syns det sannolikt att detta skett p.g.a. biverkningarna i början.

Sammanfattningsvis ger denna studie inte särskilt starkt stöd för att effektivitet och säkerhet skulle vara acceptabla för en västerländsk patientpopulation. Förväntningarna på att TIPS-3 skall ge bättre svar är därför stora.

TIPS-3 – design och förväntningar

TIPS-3 är en dubbel- blind studie av tre behandlingar i en 2x2x2 faktoriell design. Det innebär att huvudfördelningen är behandling med polypill eller placebo.9 För bägge dessa grupper fördelas patienterna dessutom till acetylsalicylsyra (ASA) 75 mg x 1 eller placebo, och inom dessa fyra grupper fördelas patienterna återigen till behandling med vitamin D 60 000 enheter per månad eller placebo. Detta ses i figur 3.

Syftet med upplägget är att slutgiltigt försöka besvara frågan om ASA är berättigat som komplement till de fyra farmaka som ingår i polypill: atenolol (en β-blockerare) 100 mg, ramipril 10 mg, hydroklorthiazid 25 mg och simvastatin 40 mg. Vitamin- D-tillägget görs för att i första hand se om detta har inverkan på benfrakturer, i andra hand om det bidrar till effekten på kardiovaskulära händelser.

Patienter rekryteras i primär prevention, dvs de skall ej ha haft kardiovaskulär sjukdom, och de skall ha en INTERHEART risk score10 över 10 för män över 50 och kvinnor över 55 år, samt en score högre än 5 för alla över 65 år. Dessa kriterier garanterar att population förväntas ha en årlig incidens av ASCVD på mer än en procent.

Givetvis finns en del exklusionskriteria; viktigast är intolerans för de ingående medicinerna, magsår, hypotension, kronisk lever- eller njursjukdom, och tidigare cancer.

Ursprungligen beräknades studien kräva 5000 patienter under 2 år och följas i ytterligare 4 år, till en genomsnittlig uppföljningstid på 5 år, men oväntade svårigheter gjorde att man måste förlänga dessa tider. Som kompensation

ökades intaget till att bli 5713. Baserat på en händelseincidens på 1,1 procent (som sågs första året) beräknas studien kunna visa en relativ riskreduktion av kardiovaskulära händelser av 35 procent med en power (statistisk styrka) på 80 procent, eller en riskreduktion av 40 procent med power över 90 procent. Resultat beräknas presenteras under 2020.

I designartikeln9 sägs ingenting om polypillret skall tas på morgonen eller kvällen. Det finns ett antal studier som tyder på att det kan ha betydelse vad beträffar ASA. ASA på kvällen, men ej på morgonen, har visats kunna sänka blodtrycket,11 och samma förhållande har kunnat konstateras gälla trombocytaktiviteten, som hämmas följande morgon om ASA tas på kvällen, men inte om det tas på morgonen.12 Resultaten av TIPS-3 kommer säkert diskuteras utifrån denna aspekt.

Ytterligare studier

En studie som förtjänar att omnämnas publicerades alldeles nyligen. I USA är medicin dyrt och många har helt enkelt inte råd med den. Munoz et al13 ville undersöka om en polypill var effektiv i en population som levde under fattigdomsgränsen. 303 patienter, varav 96 procent var svarta och 75 procent tjänade under 15000 US$ per år, randomiserades till ordinär behandling (N=155) eller ett polypiller (N=148) som innehöll atorvastatin 10 mg, amlodipin 2,5 mg, losartan 25 mg och hydroklorthiazid 12,5 mg (således c:a en fjärdedel eller hälften av normal dos).

Vid start var blodtrycket i genomsnitt 140/83 och LDLkolesterol 3 mmol/L. Efter 12 månader hade systoliskt blodtrycket sjunkit netto 7 mm Hg mer med polypill, och LDL-kolesterol sjunkit netto med 0,3 mmol/L, statistiskt signifikant. Vad som också observerades var en förekomst av myalgi hos en procent och hypotension hos en procent av polypillgruppen, men inget sådant i kontrollgruppen.

(Det blir dock bara 1-2 fall av varje diagnos). Viktigt var att ordinationsföljsamheten var 86 procent. Kostnaden för polypillret var 26 US$ per månad. Är polypillret framtiden?

På nätsajten Practiceupdate.com publicerades den 2 september i år en intressant kommentar med anledning av #7 2019

27

En unik, balanserad sammansättning gö FeMineral effektiv En unik, balanserad sammansättning gö FeMineral effektiv

Polypill lansera­ des 2003 som en beteckning på en tablett som skulle innehålla 3-4 ingredienser i låg dos, som tillsammans skulle kunna förstärka varandras verkan och ändå vara effektiva för blod­ tryckssänkning.

Foto: Canstock, arkiv.

Mineralkedjan – ett lagarbete

För att kroppen optimalt sk kunna tillgodogöra sig järn, ett lagarbete inom mineral jan. Järnet ger bättre blodvä när lagarbetet mine För att kroppenmellan optimalt sk och spårämnen fungerar.

Fe kunna tillgodogöra sig järn neral ger denna effekt.

Kop ett lagarbete inom mineral (Cu) behövs att bilda rö jan. Järnet gerför bättre blodvä blodkroppar.

Förmellan zink (Zn) g när lagarbetet mine att zink oftaF ochunderskott spårämnenpå fungerar. innebär lågt järnvärde. neral ger denna effekt.Zink Kop dem kan ett Polypill säkerligen bidra till attviktig skjuta för upp fertiliteten och en (Cu) behövs för att bilda rö de kardiovaskulära sjukdomar som för en stor majoritet komponent i För bröstmjölken. blodkroppar. zink (Zn) g kommer att inträffa förr eller senare. brist på mineralen mangan att underskott på zink ofta kan till och ge upphov innebär lågtmed järnvärde.

Zink anemi.

Mineralkedjan illust viktig för fertiliteten och en Sammanfattning de olika mineralernas samv komponent i bröstmjölken.

Ett kombinationspiller, ”Polypill”, som förväntas kunna brist på mineralen mangan minska den relativa risken för kardiovaskulära sjukdomar upphov kan till och med ge FeMineral dig i åldern 50 – 75 år med 35-40 procent, och samtidigt vara gerillust anemi. Mineralkedjan Lättupptagligt järn. Ma billigt och väl tolererbart, är under utveckling, att mineralernas döma de olika samv molybden, zink, krom och k

Mineralkedjan – ett lagarbet

PolyIran-studien av en Dr David Rakel. Han drog fram ur litteraturen en fransk artikel som var en motskrift till Wald & Laws första artikel.2 De argumenterade för att ett ”Polymeal” var ett naturligare, säkrare och troligen smakfullare alternativ till Polypill; se artikelns titel i referenslistan.14 Dr Rakel menade i sin kommentar att ett Polymeal enligt ref. 14 är minst lika bra som ett polypiller och citerade den berömde brittiske läkaren Sir William Osler (1849-1910) som stöd: ”The first duties of the physician is to educate the masses not to take medicine” (läkarens första plikt är att uppfostra allmänheten till att inte ta mediciner).

Denna devis är nog så behjärtansvärd, men är ju – tyvärr - inte något som besjälar den moderna sjukvården.

Jag tror att för god läkekonst skulle den uppmärksammas mer än vad som sker, men å andra sidan finns det säkert stora grupper människor som inte skulle ha så lätt att någonsin få till stånd ett fullvärdigt ”Polymeal”. För

. . . . . . . .FeMineral .. är

av hittills gjorda studier.Vitaminerna Snart väntas B1, B2, B6, B9 TIPS-3, en stor studie CFeMineral omfattande och D. Spårämnena bo ger dig och selen. svar 14 välbeprövad 5713 patienter, kunna ge viktiga Lättupptagligt järn. Ma mineralrika örter.krom och k molybden,av zink, på en optimal sammansättning Vitaminerna B1, B2, B6, B9 detta piller.

C och D. Spårämnena bo och selen. 14 välbeprövad en omfattande GUNNAR NYBERG Imineralrika örter.klinisk studie som är publidocent, em. Mölndal 1 cerad i en internatiokgfnyberg@gmail.com nell vetenskaplig tidskrift 1 1 bevisades FeMinerals I en omfattande klinisk 1 effektivitet. Studien studie som är publipågick under 4 veckor och 1 cerad i en internatioReferenser ett flertal olika blodvärnell vetenskaplig tidskrift 1 1. Lafeber M, Spiering W, Visseren FL et al. Impact of switching from different treatment regimens to a fixed-dose dencombination mättes. Bland annat 1 pill (polypill) in patients with cardiovascular disease or similarly high risk. Eur J Prev Cardiol 2017;24(9):951-61.bevisades FeMinerals undersöktes Hb-värde, 1 effektivitet. Studien 2. Wald NJ, Law MR. A strategy to reduce cardiovascular disease by more than 80 %. BMJ 2003; 326(7404):1419. antal rödaeviblodkroppar, 3. Capodanno D, Ingala S, Calderone D, Angiolillo DJ. Aspirin for the primary prevention of cardiovascular disease: latest pågick under 4 veckor och välbefinnande, trötthet, dence. Expert Rev Cardiovasc Ther 2019;17(9):633-43. ett flertal olika blodvärförstoppning, kalla hän4. Abdelaziz HK, Saad M, Pothineni NVK et al. Aspirin for primary prevention of cardiovascular events. JACC 2019;73(23):2915. den mättes. Bland annat der och fötter, sköra naglar, i 5. Chow CK, Meng Q. Polypills for primary prevention of cardiovascular disease. Nat Rev Cardiol 2019;16(10):602-11. undersöktes Hb-värde, studien jämförde 6. Ostovaneh MR, Poustchi H, Hemming K et al. Polypill for the prevention of cardiovascular disease (PolyIran). Study design andvi resultat antal röda blodkroppar, rationale for a pragmatic cluster randomized trial. Eur J Prev Cardiol 2015;22:1609-17. på den svenska marknaden välbefinnande, trötthet, 7. Roshandel G, Khoshnia M, Poustchi H et al. Effectiveness of polypill for primary and secondary prevention of cardiovascular resultat*.* Studien publicerad i S förstoppning, kalla händiseases (PolyIran): a pragmatic, cluster-randomised trial. Lancet 2019;394(10199):672-83. der och fötter, sköra naglar, i 8. Nilsson PM. Bästa stödet hittills för ”polypill”. Läkartidningen 2019;116:FS7U studien jämförde 9. Joseph P, Pais P, Dans AL et al. The international polycap study-3 (TIPS-3): design, baseline characteristics and challenges in vi resultat conduct. Am Heart J 2018;206:72-9. på den svenska marknaden 10. M cGorrian C, Yusuf S, Islam S et al. Estimating modifiable coronary heart disease risk in multiple regions of the world: the resultat*. * Studien publicerad i S

FeMineral är

Världsledande

INTERHEART modifiable risk score. Eur Heart J 2011;32:581-9.

11. Hermida RC, Ayala DE, Calvo C, López JE. Aspirin administered at bedtime, but not on awakening, has an effect on ambulaKonsumen tory blood pressure in hypertensive patients. JACC 2005;46:975-83.

12. B onton TN, Snoep JD, Assendelft WJJ et al. Time-dependent effects of aspirin on blood pressure and morning platelet reactivity. Hypertension 2015;65:743-50.

13. M unoz D, Uzoije P, Reynolds C et al. Polypill for cardiovascular disease prevention in an underserved population. NEJM 2019;381:1114-23.

Konsumen 14. Franco OH, Bonneux L, de Laet C et al. The Polymeal: a more natural, safer and probably tastier (than the Polypill) strategy to reduce cardiovascular disease by more than 75 %. BMJ 2004;329(7480):1447-50.

Världsledande

28

#7 2019

d ör v d ör v

n e

ka

n, krävs lkedte ärde

eraler ka n,eMikrävs ppar lkedöda värde gäller eraler även FeMikppar är nöda viktig . En gäller näven (Mn) vktill är ntrerar viktig verkan. . En n (Mn) vg: till trerar angan, verkan. koppar.

Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist Var tredje i fertil ii fertil Var tredje kvinna Varkvinna tredje kvinna fertil ålder lider avlider järnbrist ålder av ålder lider av järnbrist järnbrist En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning gör FeMineral effektiv

FeMineral effektiv En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning Låga nivåer av järn ärgör den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötta.

FeMineral effektiv Låga nivåer av effektiv järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötFeMineral Vanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta ta. till järnbrist är otillräckligt med järn i kostenom och bristande förmåga järnVanliga i blodet.orsaker Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras man samtidigt får att ta upp järn i blodet.

Sedan länge är det koppar, känt attselen. järnupptaget förbättras man viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, FeMineral innehållerom också Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan orsaken 13 och 50 åratt ärkvinnor trötta. mellan 13 och 50 år är trötta. av järn ärmangan, den samtidigt fårselen, viktiga tillnivåer exempel zink, koppar, selen.till FeMineral spårämnena jodmineraler, och borLåga samt vitaminer som ökarvanligaste järnupptagningen.

Dessutom ingår Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och förmåga 50 år är trötta.

Vanliga orsaker till järnbrist ärVanliga otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande att uppta svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. innehåller också spårämnena selen, jod och bor samtförbättras vitaminer som ökar järnupptagVanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att järn i blodet.

Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får järn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras om man samtidigt får uppta ningen.

Dessutomtillingår svenska mineralrika växter som traditionellt användsockså vid förbättras järnjärn i blodet.

Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får viktiga mineraler, exempel zink, mangan, koppar, selen.

FeMineral innehåller viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller också Mineralkedjan viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen.

FeMineral innehåller också spårämnena samt vitaminer som ökar järnupptagningen.

Dessutom ingår och blodbrist.selen, jod och borspårämnena selen, jod och bor samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår

”Min ständiga trötthet var som bortblåst”

Mineralkedjan Mineralkedjan spårämnena selen, och borlivet samt vitaminer som ökar järnupptagningen.

Dessutom ingår svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. framåt ianvänds livet.

Nu känner jag och blodbrist.

För några år jod sedan körde svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn– ett lagarbete mig pigganvänds och glad igen. ihop sig för Maria både privat svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn- och blodbrist.

– ett lagarbete – ett lagarbete

För att kroppen optimalt ska Och nu när Maria vet hur och på jobbet. Hon sov och Mineralkedjan ”Min ständiga”Min trötthet var sombrabortblåst” För att kroppen optimalt skaska tillgodogöra sig järn, krävs bortblåst” Förkunna att kroppen optimalt FeMineral ärvar för hennesom åt ständiga dåligt och kände sig trött trötthet Mineralkedjan ”Min ständiga trötthet var som bortblåst” kunna tillgodogöra sig järn, ett lagarbete inom mineralkedså kommer hon att fortsätta för jämnan.

Maria kände sig framåt i livet. Nu känner jag kunna tillgodogöra sig järn, krävs För några år sedan körde livet – ett lagarbete framåt i livet.

Nuinom känner jag För några år sedan körde livet krävs ett lagarbete jan.

Järnet ger bättre blodvärde – ett lagarbete med produkten om blodvärdet utmattad och utbränd. migFör pigg och glad igen. ihop sig för Maria både privat lagarbete inom mineralkedframåt Nu känner jag sedan körde livet ettmineralkedjan.

För att kroppen optimalt ska mig piggi livet. och glad igen. ihopnågra sig förårMaria både privat Järnet ger bättre För atttillgodogöra kroppen optimalt skakrävs kunna sig järn, kunna tillgodogöra sig järn, krävs ett lagarbete inom mineralkedett lagarbete jan.

Järnet gerinom bättremineralkedblodvärde jan.lagarbetet Järnet ger mellan bättre blodvärde när mineraler när spårämnen lagarbetet mellan mineraler och fungerar.

FeMioch spårämnen fungerar.

FeMineral ger denna effekt. Koppar neralbehövs ger denna effekt.

(Cu) för att bildaKoppar röda (Cu) behövsFör förzink att bilda blodkroppar.

(Zn) röda gäller blodkroppar. att underskottFör påzink zink(Zn) ofta gäller även att underskott på zink ofta innebär lågt järnvärde.

Zink även är innebär järnvärde. är viktig för lågt fertiliteten ochZink en viktig viktig för fertiliteten och enEn viktig komponent i bröstmjölken. komponent i bröstmjölken.

En brist på mineralen mangan (Mn) bristtillpåoch mineralen mangantill (Mn) kan med ge upphov kan tillMineralkedjan och med ge upphov till anemi. illustrerar anemi. illustrerar de olika Mineralkedjan mineralernas samverkan. de olika mineralernas samverkan.

.. .. . bäst .i test.. ..

9, B12, or, g:jod de angan,

koppar.

9, B12, or, jod de

FeMineral ger dig: FeMineral ger dig: Modellbild Lättupptagligt järn. Mangan,

Lättupptagligt järn. och Mangan, molybden, zink, krom koppar. molybden, zink, ochB9, koppar.

Vitaminerna B1,krom B2, B6, B12, Vitaminerna B1, B2, B6,bor, B9,jod B12, C och D. Spårämnena CModellbild och D. Spårämnena bor, jod och selen.

14 välbeprövade och selen. örter.

14 välbeprövade mineralrika mineralrika örter.

– Jag har alltid haft glatt och på jobbet.

Hon sovett och och positivt ochsig dolt om åt dåligt ochsätt kände trött jag inte måttMaria bra. Jag klagar för jämnan. kände sig sällan.

Settoch så här i backspegeln utmattad utbränd. så –hade jag behövt ta reda på Jag har alltid haft ett glatt vad var fel tidigare. och som positivt sättmycket och dolt om Det var mått ju enkelt jag inte bra.att Jagåtgärda klagar när jag Sett väl förstod det var, sällan. så här ivad backspegeln säger Maria. så hade jag behövt ta reda på När hon på att vad som varfick felreda mycket tidigare. blodvärdet var lågt började hon Det var ju enkelt att åtgärda ta ett järnochvar, närFeMineral, jag väl förstod vad det mineraltillskott säger Maria. som snabbt gerNär bättre som honblodvärde, fick reda på attär skonsamt och som blodvärdetför varmagen lågt började hon inte ger förstoppning. ta FeMineral, ett järn- och – Det gick ganska när mineraltillskott somfort snabbt jag Min enorma ger kände bättreskillnad. blodvärde, som är trötthet ebbade ut och jagsom fick skonsamt för magen och en energi och en skjuts intesådan ger förstoppning.

– Det gick ganska fort när jag kände skillnad. Min enorma trötthet ebbade ut och jag fick en sådan energi och en skjuts

när lagarbetet mellan mineraler sjunker igen.

Och nu när vet hur mig pigg och glad igen. ihoppå sigjobbet. för Maria Maria privat jan.

Järnet ger bättre blodvärde blodvärde när lagarbetet mellan Och nu när Maria vet hur och Honbåde sov och och spårämnen fungerar.

FeMiEnergin kom oväntat och bra–och FeMineral är för henne Och nu när Maria vet hur på jobbet.

Hon sig sovtrött och när mineraler och spårämnen lagarbetet mellan mineraler bra FeMineral är för henne åt dåligt och kände neral ger denna effekt.

Koppar med sådan Jagsig ärtrött glad så kommer hon att fortsätta bra FeMineral är för henne åten dåligt ochkraft. kände fungerar.

FeMineral ger denna så kommer hon att fortsätta för jämnan.

Maria kände sig och spårämnen fungerar.

FeMi(Cu) behövs för att bilda röda att jag hittade FeMineral. med produkten om blodvärdet effekt.

Koppar (Cu) behövs för så kommer hon att fortsätta för jämnan.

Maria kände sig med produkten om(Zn) blodvärdet utmattad och utbränd. neral ger denna effekt.

Koppar blodkroppar.

För zink gäller sjunker igen. attmed bildaprodukten röda blodkroppar.

För om blodvärdet utmattad utbränd. sjunker igen.

– Jag haroch alltid haft ett glatt (Cu) behövs för bilda underskott påatt zink oftaröda även zink (Zn) gäller att underskott – Energin kom oväntat ochglatt att sjunker igen.

– Jag har alltid haft ett – Energin kom oväntat och och positivt sätt och dolt om innebär lågtäven järnvärde.

Zink är blodkroppar.

För zink (Zn) gäller på zink ofta innebär lågt med en sådan kraft.

Jag är glad – Energin kom oväntat ochinte positivt om med enfertiliteten sådan kraft.

Jagen äroch glad jag måttsätt bra.och Jag dolt klagar viktig för och järnvärde.

Zink är viktig för att underskott påkraft. zink Jag oftaärviktig även att jag jag inte hittade FeMineral. med en sådan glad mått bra.

Jag klagar att jag hittade FeMineral. sällan. Sett så här i backspegeln komponent fertiliteten och en viktig kompoi bröstmjölken.

Enär innebär lågt järnvärde.

Zink att jag hittade FeMineral. sällan.

Sett så här i backspegeln så hade jag behövt ta reda på nent ipå bröstmjölken. brist på(Mn) brist mineralen En mangan så hade ta reda på viktig för fertiliteten och en viktig vad som jag var behövt fel mycket tidigare. mineralen kan till kan till ochmangan med ge(Mn) upphov till vad var somjuvar fel mycket tidigare.komponent i bröstmjölken.

En Det enkelt att åtgärda och medMineralkedjan ge upphov till anemi. anemi. illustrerar Detjag varväl ju förstod enkelt att Mineralkedjan illustrerar de på mineralen mangan (Mn) när vadåtgärda det var, brist de olika mineralernas samverkan. när jag väl förstod vad det var, kan olika samverkan. säger Maria. tillmineralernas och med ge upphov till säger När Maria. hon fick reda på att anemi. Mineralkedjan illustrerar ger dig: FeMineral ger dig: När hon var ficklågt redabörjade på att hon FeMineral blodvärdet de olika mineralernas samverkan. blodvärdet var lågt började hon Lättupptagligt järn.

Mangan, Lättupptagligt järn. ta FeMineral, ett järn- och molybden, zink, kromzink, och koppar. ta FeMineral, ett järnoch Mangan, molybden, mineraltillskott som snabbt Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, mineraltillskott som snabbt krom och koppar. ger bättre blodvärde, som är C och D. Spårämnena bor, jod ger bättre blodvärde, som är Vitaminerna B1, B2, B6, B9, skonsamt för magen och som Lättupptagligt järn.

Mangan, ochB12, selen.

14Rysk välbeprövade skonsamt för magen och som C och D. rot. inte ger förstoppning. molybden, zink, krom och koppar. mineralrika örter. inte ger gick förstoppning.

Spårämnena bor, jod och – Det ganska fort när Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, selen.

Det gick ganska fortenorma när jag–kände skillnad.

Min C och D. Spårämnena bor, jod jag kände skillnad. enorma välbeprövade mineralrika trötthet ebbade ut Min och jag fick och 14 selen.

14 välbeprövade örter. trötthet ut och jag fick en sådanebbade energi och en skjuts I en omfattande örter.klinisk en sådan energi och en skjuts mineralrika studie som är publi-

Hjälper hår, hud och bästFeMineral i test 10 är bäst ii test FeMineral är bäst testnaglar sköra I en omfattande klinisk Hjälper hår, 8,0 hår, 8 I en omfattande klinisk Den kliniska studien från 2008 visadeHjälper att studie som är publiHjälper hår, studiei en som är publiFeMineral har en påtaglig effekt på hår, hud och cerad internatiohud 6och cerad i en internatiohud och sköra naglar. Zink och selen skyddar nell vetenskaplig tidskrift 10 hud och nell vetenskaplig tidskrift 4,8 mot oxidativ stress.

Koppar bidrar till norsköra naglar bevisades FeMinerals 8,0 sköra bevisades FeMinerals 48 naglar mal hud, hår och bindväv. I FeMineralsköra finns effektivitet. Studien naglar Den kliniska studien från 2008 visade att effektivitet.

2,82008 visade att bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, Den kliniska studien från pågick underStudien 4 veckor och

16

Modellbild Modellbild

.•• . .. • . . .

VV åå

Låg Låga Va Vanli järn jär viktig vik spårä spå sven

sve

”M ”

FeMineral ger dig:

.FeMineral .. är bäst i te • •

Modell

Mo

16 cerad i en internationell vetenskaplig tidskrift 14 10 12 bevisades FeMinerals 8 I en omfattande klinisk 10 effektivitet.

Studien 16 6 16 pågick under veckor och 8 studie som är 4publi14 16 4 6 14 ett flertal olika blodvär16 cerad i en internatio12 10 14 2 12 den mättes. Blandtidskrift annat 414 10 nell vetenskaplig 10 12 0 10 undersöktes Hb-värde, 8,0 212 8 bevisades 10 8 antal rödaFeMinerals 8 blodkroppar, 8,0010 6 FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 8 8 effektivitet.

Studien Den kliniska studien från 2008 visade att 6 pågick under 4 veckor och nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 2 välbefinnande, trötthet, ett flertal olika blodvär4 6har1,5 hud och sköra naglar. Zink och selen skyddar pågick under veckor och 8 FeMineral en påtaglig effekt på hår, 46 ett flertal olika blodvär6 kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, hud och sköra naglar. Zink och4,8 selen skyddar förstoppning,4kalla hänirritation, blek och Bland huvudvärk. denhud mättes. annatI 2 mot oxidativ stress.

Koppar bidrar till nor6 4 6 hud oxidativ och sköra naglar.

Zink och selen ettder flertal olika sköra blodvärden mättes.

Bland annat 2 4,8naglar, irritation, rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblommot Koppar bidrar tillskyddar noroch fötter, blek hu ten annan kvalitetsprodukt Hb-värde, 04 stress.

0 med enundersöktes mal hud, hår och bindväv. I FeMineralmot finns 4 4,8 02 oxidativ stress.

Koppar bidrar till norundersöktes Hb-värde, 4 den mättes.

Bland annat ma, astragalus och ingefära. mal hud, hår och bindväv.

I FeMineral finns studien jämförde vi resultaten med en annan och FeMineral lag bättre antal gav rödaöver blodkroppar, 2,8 bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, 0 2 4 på den svenska mal hud, hår angelika, och bindväv.

I FeMineral antal röda blodkroppar, 2,8 bland annat: alfalfa, björkblad,finns marknaden och FeMineral g undersöktes Hb-värde, Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, 2 2,8 bland annat: angelika, alfalfa,kattmynta, björkblad, 0 1,5 välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, 2 resultat*.

Studien publicerad i Scientia Pharmaceut förstoppning, kalla hänantal röda*blodkroppar, kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, irritation, blek hud och huvudvärk.

I nypon,malva, hagtorn, isop,nässla, järnört,ringblomma, kattmynta, 2 1,5 förstoppning, kalla hänkloärt, nypon, der och fötter, sköra naglar, irritation, blek hud och huvudvärk.

I 1,5 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt välbefinnande, trötthet, rölleka, åkerfräken, rosmarin,I hibiscusblomten med en der annan 0 nypon, kloärt, malva, nässla, ringblomma, ochkvalitetsprodukt fötter, sköra naglar, irritation, blek hudkvalitetsprodukt och huvudvärk. rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien jämförde vi resultaten med enastragalus annan 0 förstoppning, kalla hänma, och ingefära. och FeMineral gavjämförde över lag bättre rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien vi resultaten en annan kvalitetsprodukt 0 ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden ochmed FeMineral gav över lag bättre Femineral finns på: ortmedicinska.se och Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. der och fötter, sköra naglar, irritation, blek ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden och FeMineral gav över lag bättre resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. e inom adaptogenforskning studien jämförde vi resultaten med en ann resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

Världsledande inom adapt ntkontakt: 08-121 404 00 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt på den svenska marknaden och FeMinera FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till Konsumentkontakt: färdig produkt 08-121 resultat*. * Studien publicerad i Scientia Pharmace FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt

14

12

FeMineral är bäst i t

Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och

e inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning ntkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00

Världsledande inom adap

Konsumentkontakt: 08-1

Godartad prostataförstoring. Foto: ProstaLund

Godartad prostataförstoring: Dags att öppna ögonen för TUMT Transuretral mikrovågsbehandling (TUMT) är en metod som kan eliminera köerna till behandling av BPH, frigöra resurser och avsevärt reducera kostnaderna.

TUMT innebär att en speciell kateter försedd med mikrovågsantenn förs in i urinröret. Syftet är att leda fram värme till vävnad i prostata så att den förstörs. Körtelns förstoring minskas därmed.

Behandlingen som max tar 15 minuter, blockerar ingen tid på operationsavdelningen och kräver ingen narkospersonal. Övernattning behövs inte; patienten går hem direkt.

Nu-läget

Mer än 300 000 män befinner sig inom vården för sin BPH och 185 000 är under läkemedelsbehandling.

Varje år görs 138 000 öppenvårdsbesök och över 80 000 patienter är i någon form av katetervård. 4 900 patienter opereras per år. Totalkostnaden beräknas uppgå till över 2,9 miljarder kronor per år där katetersjukvården 30

#7 2019

Normal prostatakörtel. Foto: ProstaLund

representerar den största enskilda kostnaden för dessa patienter.

I augusti 2018 väntade 13 782 patienter på ett förstabesök hos urolog. Av dem hade 4 327 väntat längre än 90 dagar.

Ytterligare 2 184 patienter är utredda och väntar på operation eller åtgärd för sin prostataförstoring. Av dessa har 971 patienter väntat längre än vårdgarantins 90 dagar.

Godartad sjukdom såsom BPH är tyvärr inte prioriterad.

Det bör i sammanhanget noteras att en BPH-patient i vårdkö dagligen belastar sjukvården med en betydande kostnad.

Alternativ till traditionell operation (TURP)

TUMT-systemets behandlingskoncept (CoreTherm) har utvecklats tekniskt och medicinskt sedan mer än 20 år i Sverige och består av: • Högenergi-TUMT (evidensbaserad rekommenderad behandling – AUA, EAU, SBU. • Intraprostatisk temperaturfeedback (PLFT) med kalkylerat blodflöde och ”cell kill”.

• Intraprostatiska sterila injektioner med lokalbedövning + adrenalin.

• Primär och sekundär ”treatment endpoint” för optimal effektivitet och säkerhet.

Diskussion

Det är förvånande att köerna till BPH-behandling tillåts existera och t.o.m. växa när det finns en evidensbaserad metod som kan lösa problemet, till patienternas och sjukvårdens fromma. Beror uppgivenheten inför kö-eländet på bristande kunskaper om TUMT eller finns det andra skäl att bibehålla köerna? Frågan går till ansvariga för svensk urologisjukvård.

Symtom vid godartad prostataförstoring Det är vanligt att ha något av följande besvär vid god­artad prostataförstoring: •N är du kissar är strålen svagare.

•D u behöver trycka på för att tömma urinblåsan helt.

•D et känns som att blåsan inte är helt tömd när du kissat klart.

•S trålen avbryts en eller flera gånger när du kissar.

•D u behöver kissa oftare under dagen.

•D u behöver gå upp och kissa på natten.

•D et läcker urin samtidigt som du plötsligt känner dig kissnödig.

Fakta 400 000 uppskattas ha BPH 195 000 av dessa tar läkemedel för sina besvär 80 000 använder kateter 15 000 väntar på förstabesök hos urolog 2 000 väntar på operation Varje botande behandling med kateterbefrielse (TUMT eller TURP) kan spara samhället över 200.000 kr för varje patient i direkta vårdkostnader.

PER-ANDERS ABRAHAMSSON Professor e.m. Fram till 2016 chef för Verksamhetsområde Urologi, SUS Malmö/Lund. Under åren 2007 - 2015 var han Secretary General i European Association of Urology.

Leder inte till cancer Det finns ingen risk att godartad prostataförstoring utvecklas till prostatacancer. Däremot kan man ha prostataförstoring och prostatacancer samtidigt. Eftersom prostatacancer också kan leda till att prostatakörteln förstoras, kan symtomen på de två sjukdomarna ibland likna varandra. Källa: Vårdguiden Foto: Tord Amré

Nästa nummer utkommer

28 NOVEMBER #7 2019

31

Närmare 9 000 områden av DNA-metylering relaterat till mikroRNA i blodet analyserades. Forskarna kunde då identifiera två mikroRNA med ändrad funktion för DNA-metylering hos patienter med sexmissbruk. Foto: Canstock, arkiv.

Hjärnans oxytocinsystem kan kopplas till sexmissbruk Hormonet oxytocin kan ha koppling till hyper­ sexuell störning, det som ofta kallas sex­miss­bruk.

Upptäckten, som har gjorts av forskare vid Umeå och Uppsala universitet samt Karolinska Institutet och är publicerad i tidskriften Epigenetics, öppnar på sikt för nya möjligheter till behandling av patienter med sexmissbruk.

– Vi kunde bland patienter som söker för hypersexualitet se en påverkan på gener som reglerar hormonet oxytocin i hjärnan. Det kan medföra förhöjda oxytocinnivåer, säger Adrian Boström vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Hypersexuell störning räknas av Världshälsoorganisationen WHO som ett tvångsmässigt sexuellt beteende och är numera en diagnos bland impulskontrollstörningar i det internationella klassningssystemet ICD 11. Hypersexualitet kännetecknas av tvångstankar om sex, förlust av kontroll eller av sexuella vanor som medför potentiella problem eller risker. Både begreppet och hur vanligt det är, är dock omstritt. Enligt den medicinska litteraturen 32

#7 2019

drabbar hypersexualitet 3-6 procent av befolkningen, medan en undersökning om sexualitet och hälsa i Sverige från 1996 antydde att så många som 12 procent av männen och 7 procent av kvinnorna led av sexmissbruk.

Forskarna kunde identifiera

Forskarna analyserade blodprov från 60 patienter som sökt för hypersexuellt beteende på den specialiserade kliniken ANOVA vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dessa jämfördes med en frisk kontrollgrupp om 33 individer. Det man särskilt studerade i blodet var den så kallade DNA-metyleringen i mikroRNA som är delaktig i hur gener regleras och uttrycks. MikroRNA är korta gensekvenser som bland annat reglerar genuttryck, det vill säga hur mycket av en gen eller ett protein som produceras. Över hälften av de proteinkodande generna hos människa tros regleras via mikroRNA. Ett enskilt mikroRNA kan teoretiskt sett reglera flera hundratals olika gener.

Närmare 9 000 områden av DNA-metylering relaterat till mikroRNA i blodet analyserades. Forskarna kunde

då identifiera två mikroRNA med ändrad funktion för DNA-metylering hos patienter med sexmissbruk. En närmare analys avslöjade att ett kopplat mikroRNA var undertryckt. Detta mikroRNA, nummer 4456, har till uppgift att rikta gener som normalt uttrycks i höga nivåer i hjärnan, där det antas reglera effekterna av hormonet oxytocin.

Skillnaden i DNA-metylering mellan patienterna och kontrollgruppen var bara 2,6 procent, vilket gör att det ännu inte går att dra helt säkra slutsatser om dess påverkan. Med minskad gendämpning kan resultatet förväntas bli förhöjda nivåer av oxytocin, vilket är fokus i framtida studier. Det finns dock mycket forskning som tyder på att även ytterst små skillnader i metylering kan ha stora effekter för komplexa tillstånd som depression och schizofreni. Tidigare studier har även visat att oxytocin har samband med parbildning, fortplantning och aggressivitet hos både män och kvinnor. I djurstudier har oxytocin visat sig kopplat till parningsbeteende hos sorkar och vissa primater, vilket gör fyndet extra intressant ur ett evolutionärt perspektiv.

Beroenderelaterade komponenter

Forskarna jämförde även DNA-metylering i blod mellan friska individer och från 24 alkoholberoende personer.

Man kunde då se att samma DNA-område som hos patienterna med sexmissbruk hade signifikant ändring i metylering även hos patienter med alkoholberoende. Det talar för att de identifierade processerna främst skulle kunna ha koppling till de beroenderelaterade komponenterna av hypersexualitet, som tvång, impulsivitet och beroende.

– Ytterligare forskning behövs för att klarlägga den exakta rollen för oxytocin i hypersexuell störning och hur det regleras. Men våra resultat antyder att det kan vara värt att undersöka fördelarna med läkemedelsbehandling eller psykoterapi för att påverka oxytocin system hos patienter med sexmissbruk, säger professor Jussi Jokinen vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Jussi Jokinen, professor vid Insti­ tutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Foto: Mattias Pet­ tersson

Källa: Umeå Universitet

Om publiceringen Hypermethylation-associated downregulation of microRNA-4456 in hypersexual disorder with putative influence on oxytocin signalling: A DNA methylation analysis of miRNA genes Adrian E. Boström, Andreas Chatzittofis, Diana-Maria Ciuculete, John N. Flanagan, Regina Krattinger, Marcus Bandstein, JessicaMwinyi, Gerd A. Kullak-Ublick, Katarina Görts Öberg, Stefan Arver, Helgi B. Schiöth, Jussi JokinenEpigenetics https://doi.org/10.1080/15592294.2019.1656157

Adrian Boström vid Institutionen för neuroveten­ skap vid Uppsala universitet.

Foto: Liisa Eelsoo

Studien finansieras genom ett regionalt avtal mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting, genom bidrag från Stockholms läns landsting, Svenska forskningsstiftelsen, Åhléns stiftelse, Novo Nordisk-stiftelsen samt Hjärnfonden.

Ny och uppd aterad!

De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#7 2019

33

Testet tas enkelt av kvinnan själv och returneras till Dynamic Codes labb för analys. Foto: Shutterstock

Vanligt underlivsbesvär – okänt bland kvinnor

Dr. Per-Göran Larsson, överläka­ re och professor.

Anne Kihlgren, grundare och VD på Dynamic Code.

34

#7 2019

Omkring 15 procent av kvinnor i fertil ålder lider av bakteriell vaginos. Trots det vet 6 av 10 kvinnor inte vad bakteriell vaginos är, enligt en färsk undersökning genomförd på uppdrag av HealthTechbolaget Dynamic Code. Besvären blandas ofta ihop med Candida (svamp i underlivet) och behandlas därför felaktigt vilket i värsta fall kan leda till komplikationer och återkommande problem.

– Det är viktigt att veta vilken infektion man bär på för att få rätt behandling. Bakteriell vaginos behandlas med antibiotika medan svamp behandlas med läkemedel mot svamp. Många gånger vet inte kvinnor om att de har bakteriell vaginos och behandlar därför symptomen som om det vore svamp. Då riskerar man att inte bli av med besvären, säger Dr. Per-Göran Larsson, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi.

Extra viktigt för gravida

Bakteriell vaginos och Candida är två vanliga underlivsbesvär som framförallt drabbar kvinnor i fertil ålder. Bakteriell vaginos är ett tillstånd som uppkommer vid obalans i den vaginala bakteriefloran medan en svampinfektion beror på tillväxt av svamp i underlivet. Besvären liknar varandra och yttrar sig genom illaluktande flytningar och klåda i underlivet, dock kräver de olika behandling.

Den undersökning som Dynamic Code låtit genomföra bland kvinnor i Sverige visar att så många som 62 procent inte känner till bakteriell vaginos, trots att det är så vanligt.

Dynamic Code, som utvecklar hälso- och diagnostester inom vården, erbjuder sedan länge ett självtest som fastställer om kvinnan lider av bakteriell vaginos eller Candida.

Eftersom bakteriell vaginos kan ge komplikationer, medan svamp sällan är farligt, är det viktigt att veta vilken typ av infektion man bär på – speciellt för gravida.

– För gravida är det extra viktigt att testa sig då bakteriell vaginos i värsta fall kan leda till ökad risk för förtidig födsel och låg födelsevikt, säger Dr. Per-Göran Larsson.

Klinisk undersökning räcker inte Inom den traditionella vården sker diagnostisering genom en klinisk undersökning baserat på snifftest, flytningskaraktär, surhetsgrad (pH) och mikroskopering av vaginal sekret. För att diagnos ska kunna ställas måste tre av fyra kriterier peka åt samma håll. Vanligtvis undersöks dock inte kvinnan baserat på samtliga kriterier vid läkar-

besök. Det viktigaste kriteriet, undersökning i mikroskop, utförs i stort sett aldrig. Vilka bakterier och svamparter som förekommer fastställs inte heller.

Vården missar ofta skillnaden mellan bakteriell vaginos och svamp hos kvinnor med symptom. Det vill Dynamic Code ändra på genom sitt säkra diagnostest och en ökad kunskap kring kvinnohälsa. Företaget har utvecklat en effektiv och säker metod för att diagnostisera bakteriell vaginos, som fastställer både mängden bakterier och förhållandet mellan dem.

– Det finns brister i den traditionella vården och framförallt när det gäller kvinnors hälsa. Vi arbetar för att förbättra förutsättningarna för kvinnors hälsa genom att bidra med bättre verktyg för att ställa diagnos. Vi vill upplysa och ge kvinnor möjlighet att testa först och sedan få efterföljande diagnos och behandling direkt, utan att behöva lämna hemmet. För att läkaren ska kunna ställa rätt diagnos och ge korrekt behandling krävs det säkra svar på vad besvären faktiskt beror på, säger Anne Kihlgren, grundare och VD på Dynamic Code.

Fler föredrar självtester

framför att besöka vårdcentral för provtagning. Det går ofta snabbare, är smidigare och anses vara mer tillgängligt. Färska siffror visar att 65 procent av alla kvinnor skulle föredra självtest för att ta reda på om de har bakteriell vaginos, Candida eller urinvägsinfektion.

I den undersökning Dynamic Code låtit genomföra framkommer att inställningen till digitala vårdgivare blir alltmer positiv. Likaså andelen som föredrar självtester

Källa: Dynamic Code/Origo Group Kännedomsundersökning 2019

Testsvaret hämtas helt konfidentiellt med en svarskod på Dynamic Codes hemsida.

Företaget Dynamic Code erbjuder ett självtest som identifierar och kvantifierar de sex vanligaste bakterierna vid bakteriell vaginos samt de fyra vanligaste Candida-arterna. Testet tas enkelt av kvinnan själv och returneras till Dynamic Codes labb för analys.

Testsvaret hämtas helt konfidentiellt med en svarskod på Dynamic Codes hemsida. Visar det sig att du har bakteriell vaginos eller Candida, får du direkt kontakt med en digital vårdgivare för e-recept och vidare rådgivning.

Ge Din gåva till stöd

för cancerforskningen Insamlingsstiftelsen LIONS CANCERFORSKNINGSFOND Mellansverige Uppsala-Örebro

Gåvotelefon: 072-215 36 00 Bankgiro 900-6784, Plusgiro 90 06 78-4

Stöd Lions Cancerforskningsfond Mellansverige Uppsala-Örebro

Swish 9006784

www.lcfm.se

#7 2019

35

Foto: Canstock, arkiv

Fetmakirurgi minskar risk för medfödda missbildningar Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

36

#7 2019

Fetma och bristande blodsockerkontroll har i tidigare studier kopplats till ökad risk för komplikationer som kan påverka både mammans och barnets hälsa negativt. Samtidigt har studier också visat att fetmakirurgi ökar risken för brist på olika näringsämnen, inklusive järn och folsyra som är viktiga för fostrets utveckling.

Det har funnits misstankar sedan 1980-talet om att fetmakirurgi ökar risken för missbildningar hos barnet.

Fetmakirurgi har ökat kraftigt på senare år och idag står fetmaopererade kvinnor för cirka 1,5 procent av alla förlossningar i Sverige.

Den här studien visar dock att risken för allvarliga missbildningar var drygt 30 procent lägre bland barn till fetmaopererade mammor jämfört med barn till mammor med fetma. Risken för allvarliga missbildningar var 3,4 procent hos barn till kvinnor som fetmaopererats, vilket är i linje med risken hos barn till normalviktiga kvinnor (3,5 procent). För kvinnor som vid inskrivning i mödravården vägde lika mycket som de opererade kvinnorna gjorde före fetmakirurgi var risken för allvarliga missbildningar 4,9 procent.

– Den här studien visar att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll hos mamman faktiskt kan leda till lägre missbildningsrisk hos barnet. Den borde också dämpa farhågor om att fetmakirurgi skulle öka risken för missbildningar vid framtida graviditet, given att man som opererad tar sina rekommenderade kosttillskott, säger Martin Neovius, professor och forskare vid institutionen för medicin i Solna och en av studiens huvudförfattare.

Mödrahälsovården bör kontrollera näringsbrister

För att jämföra de två grupperna studerade forskarna data från fler än 33,000 barn födda i Sverige mellan 2007 och 2014. Av dessa var 2,921 barn till mammor som genomgått fetmakirurgi av typen gastric bypass och 30,573 barn till kvinnor som hade samma grad av fetma och diabetesförekomst som de fetmaopererade mammorna hade före behandling. De opererade kvinnorna tappade i genomsnitt 40 kg och vägde drygt 82 kg vid deras första besök på mödravården. Andelen som tog diabetesmedicin minskade till 1,5 procent från 9,7 procent.

– Även om fetmakirurgi har många positiva effekter på graviditet så bör opererade kvinnor få särskild omsorg från mödrahälsovården, inklusive extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som inbegriper kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi. Mödrahälsovården bör också kunna kontrollera näringsbrister utöver järn, som exempelvis folsyra, kalcium, och vitamin B12, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, och en av studiens huvudförfattare.

Källa: Karolinska Institutet

Studien visar dock att risken för allvarliga missbildningar var drygt 30 procent lägre bland barn till fetmaopererade mammor jämfört med barn till mammor med fetma.

Foto: Canstock, arkiv

Olof Stephansson, docent och förloss­ ningsläkare. Foto: Mattias Ahlm

Martin Neovius, professor och forskare.

Foto: Kate Gabor

Publikation: ”Association of Maternal Gastric Bypass Surgery with Offspring Birth Defects,” Martin Neovius, Björn Pasternak, Kari Johansson, Ingmar Näslund, Olof Stephansson JAMA, 15 oktober, 2019, DOI: 10.1001/jama.2019.12925 Studien finansierades av amerikanska National Institutes of Health, samt svenska Vetenskapsrådet och FORTE.

#7 2019

37

Studierna som ingick i analyserna täckte olika ålders­grupper, underliggande psykiatriska tillstånd och möjliga negativa hälsoeffekter.

Foto: Canstock, arkiv

38

#7 2019

Antidepressiva läkemedel verkar generellt sett vara säkra Antidepressiva är på det hela taget säkra, enligt en ny studie gjord av ett internationellt team av forskare. Forskarna har inte funnit starka bevis för att negativa hälsoeffekter är kopplade till användning av antidepressiva läkemedel.

Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt runt om i världen. Dessa läkemedel är på tredje plats av läkemedel som skrivs ut på recept och på fjärde plats av sålda läkemedel. Upp till tio procent av vuxna amerikaner använder minst ett antidepressivt läkemedel, enligt uppskattningar. Men säkerhetsprofilen för antidepressiva har varit omdiskuterad länge. Meta-analyser kombinerar resultaten från många forskningsstudier, och några metaanalyser har funnit starka samband mellan antidepressiva och vissa negativa hälsoeffekter, medan andra analyser inte har gjort det.

– Såvitt vi vet är detta den första studien som bedömer säkerheten och negativa hälsoeffekter som associerats med användning av antidepressiva i så stor skala med data från verkligheten. Men det är viktigt att tänka på att vår studie inte bedömde läkemedlens effektivitet, säger studiens huvudförfattare Elena Dragioti, adjungerad universitetslektor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

Det finns skillnader mellan individer

Forskarna bakom studien, som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry, gjorde en systematisk utvärdering av bevisen från 45 meta-analyser som inkluderade mer än 1 000 observationsstudier. Det är studier som observerar om det finns skillnader mellan individer som exponerats för en behandling jämfört med dem som inte exponerats, utan att forskare gjort någon aktiv åtgärd. Studierna

som ingick i analyserna täckte olika åldersgrupper, underliggande psykiatriska tillstånd och möjliga negativa hälsoeffekter.

– Vi fann att alla de negativa hälsoeffekterna, som rapporterats i observationsstudier och som stöttats av starka bevis, antagligen berodde på de underliggande psykiatriska tillstånden för vilka antidepressiva läke­medel ordinerats som behandling, snarare än de antidepressiva medlen i sig själva. I de flesta av dessa studierna fanns bias, till exempel att deltagarna inte fördelats slump­mässigt mellan olika behandlingsgrupper, säger Marco Solmi, psykiater från University of Padova, Neurosciences Department, och gästforskare vid Institute of Psychiatry, Psychology & Neuroscience vid King’s College London, Psychosis Department, EPIC Lab, som har varit med och lett studien.

– Även om vi har visat att antidepressiva läkemedel på det hela taget är säkra, måste negativa effekter övervakas kliniskt under behandling med antidepressiva läkemedel.

Vi har dessutom bara begränsade bevis från randomiserade kliniska prövningar om negativa hälsoeffekter på längre sikt. Vi har inte heller kunnat bedöma flera nyare antidepressiva läkemedel eftersom tillgängliga data är begränsade”, säger Evangelos Evangelou, epidemiolog från University of Ioannina i Grekland och Imperial College i Storbritannien, som är senior författare till studien.

Även om vi har visat att antide­ pressiva läkemedel på det hela taget är säkra, måste negativa effekter övervakas kliniskt under behandling med antidepres­ siva läkemedel.

Foto: Canstock, arkiv

Källa: Linköpings Universitet

Artikeln: ”Association of Antidepressant Use With Adverse Health Outcomes – A Systematic Umbrella Review”, Elena Dragioti, Marco Solmi, Angela Favaro, Paolo Fusar-Poli, Paola Dazzan, Trevor Thompson, Brendon Stubbs, Joseph Firth, Michele Fornaro, Dimitrios Tsartsalis, Andre F Carvalho, Eduard Vieta, Philip McGuire, Allan H Young, Jae Il Shin, Christoph U Correll, Evangelos Evangelou, (2019), JAMA Psychiatry, publicerad online 2 oktober 2019, doi:10.1001/jamapsychiatry.2019.2859 Studien har finansierats med stöd av bland annat NIHR Biomedical Research Centre at South London och the Maudsley NHS Foundation Trust vid King’s College, London. Redovisning av potentiella intressekonflikter finns i den vetenskapliga artikeln.

Elena Dragioti, adjungerad universitetslektor.

Foto: Emma Busk Winquist

#7 2019

39

Saad Nagi med patient. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

Smärtsignalering hos människa snabbare än man trott

Saad Nagi, forsk­ ningsingenjör.

Foto: Charlotte Perhammar/LiU

40

#7 2019

Smärta kan signaleras lika snabbt som beröring, enligt en ny studie av forskare vid Lin­köpings universitet, Liverpool John Moores University i Storbritannien och National Institutes of Health (NIH) i USA. Upptäckten att människan har ett snabbt smärtsignaleringssystem utmanar den rådande bilden av smärta. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances.

Enligt den rådande synen leds nervsignaler om smärta alltid långsammare än signaler om beröring i människan.

Den sorts känsel som låter oss uppfatta beröring och

ger oss förmågan att lokalisera var på huden den känns hanteras av nerver som har en myelinskida av fett som isolerar nerven. Nerver med ett tjockt lager myelin, även kallade tjocka nervtrådar, leder nervsignalen snabbare än nerver utan myelinskida. Människans smärtsignalering anses däremot vara avsevärt mycket långsammare och skötas av nerver som bara har tunt myelin eller inget alls.

Hos apor och många andra däggdjur, däremot, kan delar av smärtsystemet leda nervsignaler lika snabbt som beröringskänseln. Forskarna undrade om ett sådant system finns även hos oss människor.

– Förmågan att uppfatta smärta är kritisk för vår

I studien letade forskare vid Linkö­ pings universitet efter nervcel­ ler som kunde detektera skadliga retningar, men ledde signalen lika snabbt som berö­ ringsnervceller.

Foto: Charlotte Perhammar/LiU

överlevnad, så varför skulle vi ha ett system för smärt­ signalering som är avsevärt långsammare än det för beröring, och mycket långsammare än vad det kan vara? säger Saad Nagi vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE, samt Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.

Samma egenskaper som smärtreceptorer

För att söka efter svaret använde forskarna en teknik som låter dem avlyssna signalerna i nervtråden från en enda nervcell åt gången. Hos drygt 100 friska försökspersoner letade forskarna efter nervceller som ledde nervsignalen lika snabbt som beröringsnervceller, men som i övrigt hade egenskaper som stämde överens med smärtreceptorer, eller nociceptorer. Smärtreceptorer kännetecknas av att de har förmåga att detektera skadliga retningar, som nyp och skrapningar på huden, och inte reagerar på lätt beröring. Forskarna fann att en åttondel (12%) av nervcellerna med tjock myelinskida hade samma egenskaper som smärtreceptorer, samtidigt som ledningshastigheten var hög som i beröringsnerver.

Forskarna gick vidare med att ta reda på vad dessa ultrasnabba smärtreceptorer fyller för funktion. Genom att skicka korta elektriska impulser via mätelektroden kunde forskarna aktivera samma enskilda nervcell. Försökspersonerna uppgav då att de upplevde skarp eller nålsticksliknande smärta.

– När vi specifikt aktiverar en enskild nervcell ger det en upplevelse av smärta, så dessa nerver har koppling till smärtcenter i hjärnan, säger Saad Nagi.

Upptäckten kan få stor betydelse

Forskarteamet undersökte också patienter med olika mycket sällsynta neurologiska tillstånd. En grupp bestod av personer som i vuxen ålder fått nervskador som lett till att de stora nervtrådarna med tjocka myelinskidor förstörts, medan de små nervtrådarna fanns kvar.

Patienterna kunde inte uppfatta lätt beröring. Forskarna förutspådde att förlusten av myelinklädda nervtrådar även borde påverka det snabba smärtsystemet som de identifierat. Det visade sig också stämma att dessa personer hade nedsatt förmåga att uppfatta mekanisk smärta. Undersökningar i patienter med två andra ovanliga neurologiska tillstånd gav liknande resultat. Upptäckten kan få stor betydelse för forskning om smärta och i diagnos och vården av smärtpatienter.

– Fram växer en bild av att tjocka nervtrådar bidrar till smärtupplevelsen vid mekanisk smärta. Vårt fynd utmanar läroböckernas beskrivning att vi har snabb beröringskänsel men ett långsamt smärtsignaleringssystem. Vi föreslår att smärta kan signaleras lika snabbt som beröringskänseln, säger Saad Nagi.

Källa: Linköpings universitet

Artikeln: ”An ultra-fast system for signaling mechanical pain in human skin”, Saad S. Nagi, Andrew G. Marshall, Adarsh Makdani, Ewa Jarocka, Jaquette Liljencrantz, Mikael Ridderström, Sumaiya Shaikh, Francis O´Neill, Dimah Saade, Sandra Donkervoort, A. Reghan Foley, Jan Minde, Mats Trulsson, Jonathan Cole, Carsten G. Bönnemann, Alexander T. Chesler, M. Catherine Bushnell, Francis McGlone, och Håkan Olausson, Science Advances, publicerad online 3 July 2019, doi: 10.1126/sciadv.aaw1297 Studien är ett internationellt forskarsamarbete och har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, ALF Region Östergötland, the Pain Relief Foundation och the Intramural Research Program of the NIH (NCCIH).

#7 2019

41

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 209 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 42

#7 2019

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Oväntad effekt av MS-läkemedel Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt verkningsmekanismen hos ett läkemedel som används för behandling av multipel skleros.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Nature Communications, visar att läkemedlet påverkar celler i det medfödda immunförsvaret och att det finns en oväntad koppling mellan behandlings­effekt och ökad produktion av syre­radikaler.

Multipel skleros, MS, är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. För några år sedan godkändes tablettläkemedlet Tecfidera (dimetylfumarat, DMF) som behandling, men substansens exakta verkningsmekanism har hittills inte varit helt känd.

Detta har nu undersökts närmare av forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskiften Nature Communications.

Forskarna har analyserat blodprover från 580 patienter med MS som påbörjade behandling med läkemedlet.

Patienterna följdes sedan under 6-24 månader.

Oxidativ stress

Kort efter behandlingsstarten såg forskarna förändringar i patienternas monocyter; en typ av immunceller som tillhör det medfödda immunsystemet. Monocyterna visade en ökad produktion av syreradikaler – reaktiva kemiska föreningar – samt aktivering av gener kopplade till så kallad oxidativ stress; ett tillstånd med höga nivåer av syreradikaler.

– Det var överraskande att den oxidativa miljön i blodet ökade så pass drastiskt redan tre månader efter behandlingsstarten. Vi tror att det kan vara något bra – att det fungerar som en broms på övriga T-celler och håller dem i schack, säger studiens försteförfattare Karl Carlström, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Först efter sex månader uppvisade patienternas Tceller, de immunceller som anses viktigast för sjukdomsaktiviteten vid MS, tecken på minskad inflammatorisk aktivitet. Detta överensstämmer enligt forskarna med tidpunkten när den kliniska effekten av Tecfidera först ses.

Patienterna i studien delades in i två grupper baserat på hur deras sjukdom reagerade på behandlingen – en grupp som svarade och en som inte svarade. Forskarna såg att hos patienter som svarade på behandlingen bibehölls monocyternas produktion av syreradikaler. Patienter med en specifik genetisk mutation i en gen kallad NOX3, visade sig också ha bättre chans att svara på behandlingen.

Denna gen påverkar produktionen av syreradikaler och i studien kopplas mutationen till ökad syreradikalproduktion i monocyter.

Enligt forskarna ger resultaten ny kunskap om verkningsmekanismerna för Tecfidera och om rollen för oxidativa processer drivna av monocyter i autoimmuna sjukdomar.

– Det här är första gången celler från det medfödda immunsystemet kopplas till verkningsmekanismen för ett MS-läkemedel. Det är T-celler som orsakar och driver MS-sjukdomen, men vi tror att monocyterna är viktiga initialt för att avgöra hur bra patienten sedan kommer att svara på behandlingen, säger Karl Carlström.

Forskarna menar att studien också kan bidra till en förändrad syn på antioxidanter – ämnen som kan förhindra oxidativ stress genom att fånga upp syreradikaler – och som många menar har gynnsamma effekter vid olika sjukdomstillstånd, trots att bra belägg för det ofta saknas.

– Antioxidanter är inte alltid gynnsamma vid autoimmuna sjukdomar och oxidanter är inte alltid skadliga – det är inte antingen eller. Här ser vi till exempel att produktionen av syreradikaler i blodet kan vara fördelaktigt för behandlingssvaret, säger Karl Carlström.

Karl Carlström Doktorand Institu­ tionen för klinisk neurovetenskap.

Foto: Stefan Zim­ merman

Fredrik Piehl Professor Institu­ tionen för klinisk neurovetenskap.

Foto: Stefan Zim­ merman

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Therapeutic efficacy of dimethyl fumarate in relapsing-remitting multiple sclerosis is linked with monocytic oxidative responses”, Karl E. Carlström, Ewoud Ewing, Mathias Granqvist, Alexandra Gyllenberg, Shahin Aeinehband, Sara Lind Enoksson, Antonio Checa, Tejaswi VS. Badam, Jesse Huang, David Gomez-Cabrero, Mika Gustafsson, Faiez Al Nimer, Craig E. Wheelock, Ingrid Kockum, Tomas Olsson, Maja Jagodic och Fredrik Piehl, Nature Communications, 12 juli 2019 DOI: 10.1038/s41467-019-11139-3 Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, företaget Biogen (ett fritt akademiskt forskningsanslag), Hjärnfonden, Neuroförbundet och Tema Inflammation vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vissa av forskarna har tidigare mottagit finansiering/arvoden av läkemedelsbolag i olika sammanhang. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning.

#7 2019

43

”Än så länge finns inga bra bromsmediciner vid behandling av MCI. Men det är många som försöker utveckla sådana.

Då behövs också metoder som tidigt hittar de patienter som kommer att ha störst nytta av läkemedlen när de är på plats” Foto: Canstock, arkiv

Nya modeller kan räkna fram mer exakt risk för demens Patienter som drabbats av MCI, en lindrig minnes­störning, tvingas ofta sväva i ovisshet om hur deras sjukdom ska utvecklas. Ungefär hälften får inom några år demenssjukdomar som Alzheimer - men hälften får det inte.

Nu visar en stor studie på nya möjligheter att tidigt se vilka som har störst risk att bli sjukare.

Det betyder också att framtida broms­mediciner snabbt kan ges till rätt patient.

44

#7 2019

I en stor europeisk studie som nu publiceras i forskningstidskriften Lancet Neurology har 2611 patienter följts. De har alla konstaterats ha MCI (Mild cognitive impairment), som är ett tidigt tecken på att minnet börjar försämras.

Det kan till exempel visa sig genom att personen börjar glömma sådant man tidigare kommit ihåg eller får nedsatt koncentrationsförmåga.

Ungefär 30 - 50 procent av patienterna med MCI får inom några år en demenssjukdom, oftast Alzheimers sjukdom.

Hitta de som behöver bromsmedicin

Än så länge finns inga bra bromsmediciner vid behandling av MCI. Men det är många som försöker utveckla sådana. Då behövs också metoder som tidigt hittar de patienter som kommer att ha störst nytta av läkemedlen när de är på plats.

– Det är viktigt att hitta rätt patientgrupp så att de får prova läkemedel i tid för att uppskjuta insjuknandet, säger Yvonne Freund-Levi.

I de modeller som nu har testats används bland annat olika biomarkörer i ryggmärgsvätska tillsammans med röntgenbilder som mäter storleken på hippocampus, den del av hjärnan som drabbas först vid Alzheimers sjukdom.

Var för sig kan informationen vara missvisande. Till exempel kan en minskning av hippocampus bero på helt andra orsaker, som stress eller depression. Men genom att titta på flera faktorer tillsammans och också ta hänsyn till bland annat kön och ålder, har nu lovande modeller presenterats. I ett kalkylprogram har forskarna gjort lyckade försök med en formel som i procent kan räkna ut risken att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år.

– Att berätta för en patient att du har en större risk att utveckla Alzheimer baserat på de här kriterierna ger ju mig en större säkerhet som kliniker, säger Yvonne Freund-Levi, som har arbetat länge som läkare.

Det här är MCI MCI (Mild cognitive impairment) är ett begrepp som har flera olika namn på svenska. Bland annat kallas MCI för mild kognitiv svikt eller lindrig kognitiv funktionsnedsättning.

Den kognitiva svikten visar sig till exempel genom att minnet börjar svika. Beteende och psykiatriska symtom kan förändras. Personen kan också uppfattas som mindre uppmärksam än tidigare.

Den vanligaste orsaken till MCI är inledningen av en demenssjukdom. Men det kan finnas många andra orsaker, som felmedicinering eller depression.

I den här studien var det 39 procent av patienterna som fick en demensdiagnos inom tre år. Men för en stor grupp patienter blev inte minnesproblemen värre – och för vissa blev minnet faktiskt bättre igen. De hade alltså fått oroa sig i onödan.

I den nya studien har forskare arbetat med att hitta en bättre modell för att hitta de patientgrupper som löper större risk än andra för att få demenssjukdomar inom några år.

– Patienten vill veta. Hur ska jag tänka? Hur ska jag planera? När blir jag sjuk? Hur lång tid tar det? säger Yvonne Freund-Levi, lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet och en av de forskare som har deltagit i studien.

Yvonne FreundLevi, lektor i klinisk neurovetenskap.

Foto: Jesper Mattsson

Stort europeiskt samarbete

För att kunna genomföra studien har forskare vid universitetskliniker i en lång rad europeiska länder hjälpts åt.

Genom att ett så stort underlag från Europa och USA har använts, har man också kunnat kontrollera att uträkningarna stämmer för olika länder.

– Det är ett viktigt forskningsområde och väldigt konstruktivt att vi kan samarbeta på det här sättet.

Det kommer att krävas fler steg innan modellerna går att använda till vardags inom sjukvården. Bland annat krävs nu praktiska försök på sjukhus. Inte minst för att se hur patienterna påverkas av att få besked om mer exakta risker.

Kunna planera livet

Men att kunna ge mer detaljerade prognoser kan få stor betydelse. Många patienter utrycker själva att de vill veta hur illa det är, istället för att få beskedet att risken för demenssjukdom är ungefär 50 procent.

– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv lite bättre. Kanske sin ekonomi, kanske sitt privatliv, kanske skriva nödvändiga juridiska papper i tid. Medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi. Örebro universitet Jesper Mattsson

Artikeln: Biomarker-based prognosis för people with mild cognitive impairment (ABIDE): a modeling study (van Maurik mfl) finns publicerad på www.thelancet.com/neurology

#7 2019

45

De positiva upplevelserna av IES bekräftades när alla 61 deltagare inkluderades för att studera deras egenmakt och grad av depression. Resultatet var igen tydligt med en signifikant skillnad mellan grupperna. IES-deltagarna ökade sin egenmakt och de depressiva symptomen minskade från måttlig depression till mild efter den årslånga insatsen.

Foto: Canstock, arkiv

Ny avhandling

Kritiska faktorer för återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa Avhandlingen är signerad arbetsterapeut Susann Porter som doktorerat i ämnet Hälso­ vetenskap med inriktning psykisk hälsa.

Hennes avhandling bygger på studier gjorda med personer som har psykisk ohälsa, med professionella som arbetar inom arbets­ rehabilitering samt med arbetsgivare.

46

#7 2019

Två av studierna bygger på samma ursprungsstudie där 61 personer deltog. De hade diagnostiserats antingen med depression eller bipolär sjukdom och var sjukskrivna och arbetslösa. De delades slumpvis upp i två olika grupper med olika slags insatser. Ungefär hälften genomgick den traditionella stegvisa metoden där individen först behandlas för sina symptom och sedan bedöms och tränas

arbetsförmågan i olika steg och där olika former av bidrags­arbete ingår ofta.

Den andra halvan av gruppen fick delta i en nyligen utvecklad metod, Individual Enabling and Support (IES), speciellt framtagen för personer med depression där motiverande, kognitiva och tidsanvändande strategier bland annat ingår för att passa målgruppen. Metoden innebär att en arbetsspecialist arbetar i en arbetsallians med deltagaren och utgår från vad individen vill i relation till målet reguljärt arbete. Interventionen integrerar vård och behandling med att söka arbete. Personen behöver inte vara fri från symptom, utan intressen, tidigare erfarenheter och viljan att arbeta står i centrum. Stödet är inte tidsbegränsat och fortsätter vid anställning och gäller även arbetsgivare. ”Individual Enabling and Support” eller stegvisa rehabiliteringen

Under tolv månader fick deltagarna de två olika insatserna alla, även de i IES, hade erfarenhet av den stegvisa rehabiliteringen men då innan studien påbörjades. Av de 61 deltagarna som totalt ingick i studien intervjuades 16 deltagare efter att de fått insatserna under tolv månader, åtta ur respektive grupp.

– Deras erfarenheter var tydliga och samstämmiga.

Flera faktorer visade sig avgörande för en lyckad återgång i arbete. Att känna hopp och makt under rehabiliteringen. De professionellas bemötande, att de var positiva och trodde att individen kunde återgå i riktigt arbete samt att man arbetade personcentrerat och integrerade hälso- och sjukvård med arbetsinriktade insatser. Dessa kritiska faktorer fanns i IES-metoden, men saknades till stora delar i den stegvisa rehabiliteringen där deltagarna istället ofta beskrev den motsatta upplevelsen, berättar Susann Porter.

De positiva upplevelserna av IES bekräftades när alla 61 deltagare inkluderades för att studera deras egenmakt och grad av depression. Resultatet var igen tydligt med en signifikant skillnad mellan grupperna. IES-deltagarna ökade sin egenmakt och de depressiva symptomen minskade från måttlig depression till mild efter den årslånga insatsen. Hos deltagarna i den traditionella stegvisa metoden sågs ingen sådan förbättring.

Deltagarnas negativa upplevelse av den stegvisa rehabiliteringen styrks efter intervjuer som genomförts med

olika professionella som arbetar inom arbetsrehabilitering (22 professionella).

– De bekräftar det som individerna upplevde, att de själva kan sakna tillräckliga kunskaper om psykisk ohälsa och att brister finns i samarbetet mellan individ, de professionella och arbetsgivarna i den stegvisa rehabiliteringen. Man säger att man tror att individer med psykisk ohälsa kan arbeta, men då menar man nästan alltid arbete med bidrag. Detta kan sända motsatta signaler till individen själv och även till arbetsgivare, säger Susann Porter.

Susann Porter, doktorand.

Foto: Patrik Engdahl

Brister i den stegvisa rehabiliteringen

Bristerna i den stegvisa rehabiliteringen visade sig även efter intervjuer med 24 arbetsgivare. Resultaten visar att arbetsgivare vill stötta sina arbetstagare men saknar kunskap om psykisk ohälsa och behöver stöd från andra professioner när arbetstagare har psykisk ohälsa, stöd de efterfrågar men som ofta saknas i den traditionella metoden.

– De olika delarna i avhandlingen bekräftar varandra vilket är en styrka. Även om fler studier behövs om IES är resultaten i avhandlingen tydliga. Det som individerna upplever som kritiska faktorer för att återgå i arbete saknas till stora delar i den stegvisa rehabiliteringen där fokus istället är på nedsättningarna, begränsningarna och bidragsarbete. Att begära att personer med psykisk ohälsa ska tro på sin egen arbetsförmåga när de professionella sänder signaler att de inte gör det genom att fokusera på nedsättningar och använda bidragsarbete är att begära för mycket, här måste det till en förändring, fortsätter Susann Porter.

Susann Porter ställer sig frågan varför återgång i arbete för människor med psykisk ohälsa ofta ser ut så här.

Varför används den här stegvisa rehabiliteringen så flitigt, istället för metoder som IES som uppvisar mycket bättre resultat?

– Det kanske är så att beslutsfattare själva saknar kunskap om psykisk ohälsa och därför inte vet vad som krävs för att främja återgång i arbete. Det här är ett område som behöver studeras vidare: vilka kunskaper har svenska yrkespolitiker om psykisk ohälsa, och hur ser de på denna grupps möjligheter att arbeta?

Källa: Lunds Universitet

Avhandlingen: Critical factors in the return-to-work process. Perspectives of individuals with mental health problems, vocational rehabilitation professionals and employers Susann Porter disputerade vid Lunds universitet 4 oktober.

#7 2019

47

Nästan var femte person i Sverige har långvarig, kronisk smärta vilket kan vara påfrestande psykiskt. Man har uttömt befintliga behandlingar och mycket handlar om att lära sig hantera sin smärta, men också att bli lyssnad på. Foto: Canstock, arkiv.

Ny app ska ge smärt­ patienter bättre stöd Personer med kronisk smärta ska få bättre verktyg att hantera sin smärtupplevelse och tätare kontakt med vården mellan mottagningsbesök. Akademiska sjukhuset medverkar i en stor EU-finansierad pilotstudie, Relief, som syftar till att utveckla interaktiva hjälpmedel, bland annat en app, som ökar motivationen och gör det lättare att leva självständigt hemma.

– Det känns oerhört tillfredsställande att vara med och utveckla evidensbaserad IT-teknik som kan underlätta livet för personer med kronisk smärta. Målet är att öka engagemanget och självständigheten, säger Rolf Karlsten, verksamhetschef för smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset.

Nästan var femte person i Sverige har långvarig, kronisk smärta vilket kan vara påfrestande psykiskt. Man har uttömt befintliga behandlingar och mycket handlar om att lära sig hantera sin smärta, men också att bli lyssnad på.

Relief är en EU-finansierad pilotstudie som pågår 48

#7 2019

2016-2020. Förutom Akademiska sjukhuset i Sverige medverkar större sjukhus i Frankrike och Spanien. Totalt kommer 40 patienter att inkluderas i en första klinisk test som startar under hösten. Den enkät som gjordes inför Kronisk smärta •N ästan var femte person i Sverige har långvarig, kronisk smärta och många har svårigheter att hantera smärtan, leva ett vanligt liv och arbeta.

•F ör att betraktas som kronisk ska smärtan ha pågått i minst tre månader, som är normal tid för läkande och återhämtning.

•L ångtidssjukskrivningar är vanliga och kostsamma.

Enligt SBU-rapporten ”Rehabilitering vid långvarig smärta” från 2010 uppgick kostnaderna till 87,5 miljarder.

•V anligast är smärta i rygg eller muskler samt huvudoch ledvärk. Orsaken kan vara en infektion, förslitning, överbelastning eller skada som fortsätter göra ont.

Smärtan kan också bero på en pågående sjukdom eller tillstånd. Ibland kvarstår smärtan efter att skadan/sjukdomen läkt ut, smärtan har då blivit en sjukdom i sig.

•L ångvarig smärta ger ofta svåra psykosociala konsekvenser och behandlas därför ofta i multi­professionella team.

uppstarten visade att det viktigaste för patienterna är att få hjälp smidigt och snabb återkoppling från vård­ personalen.

– I projektet ska vi tillsammans med patienter och företag utveckla ett interaktivt hjälpmedel med en app som möjliggör kontinuerlig monitorering och interaktion. Det blir ett komplement och stöd mellan de fysiska vårdkontakterna, förklarar Rolf Karlsten.

Undvika onödiga besök

Den nya tekniken registrerar exempelvis fysisk aktivitet, sömn och EKG. Patienten får stöd i sin behandling och kan rapportera sin smärtnivå, smärtans effekt på det dagliga livet och behandlingseffekter. Dessutom kan man själv se sina resultat vilket ökar motivationen, samtidigt som personalen på smärtkliniken får värdefull information och vid behov kan justera eller ändra behandlingen.

En viktig fördel är, enligt Rolf Karlsten, att man kan undvika onödiga besök. När patienten kommer till mottagningen vet vårdpersonalen hur det gått och kan fokusera på nästa åtgärd vilket är mer effektivt.

Medverkan i större EU-projekt som detta, menar han underlättas av etableringen av ett kansli för forskningsstöd på Akademiska sjukhuset före sommaren. Kansliets fokus blir att stötta forskare som önskar driva större EUfinansierade projekt och andra stora projekt med extern finansiering, till exempel från Vinnova eller Forte, där Akademiska sjukhuset är en part.

– Det svåra för oss forskare ute på klinikerna är att ha överblick över anslag att söka. Vi behöver också administrativt stöd för att genomföra ansökningar, hitta partners och rapportera korrekt. Dessa processer har blivit mer komplexa de senaste åren, konstaterar Rolf Karlsten.

Enligt forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson är förhoppningen att Akademiska sjukhuset nu ska kunna medverka i fler internationella projekt tillsammans med andra svenska och utländska sjukhus i syfte att förbättra vården: – Tidigare saknades rätt kompetens och administrativt stöd till kliniskt verksamma forskare som vill medverka i större EU-projekt eller andra studier med extern finansiering. Det innebar att forskare ibland fick säga nej till projekt på grund av detta, framhåller han.

Rolf Karlsten, verk­ samhetschef för smärtcentrum och rehabiliteringsme­ dicin. Foto: Staffan Claesson

Källa: Akademiska sjukhuset Nytt kansli för forskningsstöd på Akademiska sjukhuset •E tablerades i maj 2019 och ingår i forsknings- och utbildningsavdelningen.

•M ålgruppen är forskare som har projekt med extern finansiering antingen från EU eller andra institut där Akademiska sjukhuset förväntas bli eller redan är en part.

•S töttar forskare med administration och ekonomi så att allt blir rätt från början. Det handlar om att ha rätt ramar, budget och ekonomi/tidredovisning och annan rapportering. Forskarna får stöd och hjälp redan från planeringsstadiets början tills projektet avslutas.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#7 2019

49

MEDICINNOTISER

Alltför många bra idéer stannar just vid idéer. Foto: Canstock, arkiv

Utvecklar modell för att kommersialisera medicintekniska idéer Alltför många bra idéer stannar just vid idéer och glöms bort. Inom projektet Medicinsk teknik för företagstillväxt i Norrland, MT4North, arbetar Umeåforskare med att ta fram en innovationsmodell som kan hjälpa alla med en medicinteknisk idé att förverkliga den. En första version lanserades i maj.

Anders Wåhlin, Institutionen för strålningsveten­ skaper.

50

#7 2019

I våras samlades projektledare för fem innovationsprojekt samt en erfaren grupp med forskare, innovatörer och investerare för att tillsammans vidareutveckla en innovationsmodell.

–Modellen fokuserar på att underlätta vidareutvecklingen av idéer i samverkan med företag, vård och akademi. Den gör processen enklare och består av en guide med information om vad som behöver göras och när. En första version lanserades före sommaren och kommer då att testas och verifieras av några utvalda projekt, säger Anders Wåhlin, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper och föreståndare för Centrum för medicinsk teknik och fysik på Umeå universitet, CMTF. Anders Wåhlin med kollegor driver projektet tillsammans med Luleå tekniska universitet, Region Väster­ botten och Region Norrbotten.

Idéer till nya produkter kan uppkomma i väldigt olika miljöer, både på klinik, hemma och på laboratoriet.

Modellen som forskarna tagit fram är tänkt att hjälpa idéägaren att behovspröva sin idé och testa den. Om idén passerar de första prövningarna så kan innovationsmodellen fungera som ett stöd även i den fortsatta produktutvecklingen, utvecklande av affärsplan, kontakt med finansiärer och företag och slutligen kommersialisering.

Det är många aspekter som måste beaktas redan från början när en idé börjar utvecklas och innovationsmodellen har en kommersialiseringsfokus redan från början.

Idéägaren utvecklar både idé och teknik samtidigt som affärsplanen utvecklas och möjlig finansiering undersöks.

Det är många ytterligare aspekter som idéägaren måste ta i beaktande såsom varumärkesskydd, avtalsrätt, strategi för

patent, uppfinnaravtalet samt frågor rörande ägandeförhållande, risktagande, finansiering och fördelning av vinster.

– I innovationsmodellen tas många av dessa aspekter upp och idéägaren görs varse om ungefär när i processen det kan vara lämpligt att börja arbeta med respektive fråga, säger Thomas Mejtoft, universitetslektor på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.

Guidning till medicintekniskt regelverk

Eftersom innovationsprojekt påverkas av omständigheter som ligger utanför den egna kontrollen är det bra att via innovationsmodellen få guidning till medicintekniskt regelverk, vilka procedurer, kontroller och regler som gäller.

– Inom det medicintekniska området är det av extra stor vikt att få hjälp med hur man ska ta sin idé förbi de regulatoriska utmaningarna som följer hela processen, från idé och första test i klinik, till CE-märkning och kvalitetsledningssystem, säger Per Hallberg, universitetslektor på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.

Målet är att innovationsmodellen ska inspirera och bidra till samverkan mellan företag, akademi och vård för att få en tillväxtmotor kring medicinteknik i regionen hos tre kunskapsdrivande och teknikintensiva organisationer: Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Norrlands universitetssjukhus.

I regionen har innovationsprojekt som drivs i samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhället dokumenterat positiv effekt på företags omsättning. Karakteristiskt för lyckade innovationsprojekt av den här typen är att alla komponenter – teknisk expertis, affärskunskap, vård och användare – finns med i så väl projektplaneringen som i genomförandet.

– Att en medicinteknisk produkt eller tjänst utvecklats med kunden och användaren i fokus borgar för en stor efterfrågan, säger Anders Wåhlin.

Källa: Umeå Universitet

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Vid beställning av flera exemplar pris enligt offert, kontakta oss!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#8/9 2018

#7 2019

51

Alla bakterier älskar kolhydrater, vare sig de finns i tunntarmen eller tjocktarmen och i tunntarmen skall bakterierna inte finnas. Foto: Canstock, arkiv

IBS, SIBO och Leaky Gut Irritable Bowel Syndrome (IBS), Small Intestinal Bacterial Overgrowth (SIBO) och Läckande tarm (leaky gut) är tre tillstånd som ofta är förenade med varandra.

IBS är ett välkänt begrepp för alla läkare och för den stora allmänheten. IBS innebär en samling av symtom från magtarmkanalen såsom uppblåsthet, gasbesvär, förstoppning, diarré och smärtor i buken, som varat i minst 6 månader.

Många har även oro, ängslan och är t o m deprimerade, vilket gjort att IBS klassats som en psykosomatisk sjukdom.

52

#7 2019

Symtomkriterierna har uppdaterats i Rome IV Criteria 2016.1 Det finns även antikroppar, anti-vinculin och antidtB, som till över 90 procent är specifika för IBS.2 IBS är en diagnos som man får när cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar såsom ulcerös kolit och Chrons sjukdom (IBD) uteslutits. Somliga kallar det för just en uteslutningsdiagnos.

Den vanliga behandlingen är livsstilsråd, bestående av dietråd ofta baserade på sparsamt med FODMAPFermentable Oligo-saccharides, Di-saccharides, Monosaccharides And Polyols-3 daglig motion, bra sömn och

hantering av oro och ängslan, inte sällan remiss till psykolog. En del behöver periodvis sjukskrivning p g a buksmärtor och diaréer. Man kan få recept på läkemedel såsom Omeprazol, Papaverin, antibiotika, kortison och antidepressiva medel.

IBS är en vanlig folksjukdom

Redan 1949 kom AC Frazer ut med en bok om malabsorption och nutritionsbrist. Han ger en exakt beskrivning av SIBO, dess symtom och konsekvenser för näringsupptaget. Symtomen är de samma som vid IBS. Han var kontroversiell och blev väldigt kritiserad. Hans vittnesmål togs aldrig på allvar. Femtio år senare lyckades Hunter Laboratory i England finna en länk mellan IBS och SIBO, vilket satte SIBO på kartan. Ännu på 1970-talet ansågs SIBO vara något luddigt och sällsynt.

Det finns nu studier som visar att IBS är en vanlig folksjukdom, som finns hos 20 procent av befolkningen.

Bland dessa 20 procent har 60-70 procent SIBO.4 Övriga IBS-patienter har andra ännu ej upptäckta orsaker till sina tarmbesvär, sin enteropati.

Vad är då SIBO?

Först en kort överblick av magtarmkanalen och dess innevånare. Våra tarmbakterier kallas även för mikrobiom.

Bakterierna är 10-15 gånger så många som våra egna celler och de har 100-150 gånger så många gener, vilka alla opererar autonomt! Epigenetik! Hissnande! Vem styr vem, kan man fråga sig?

Från mun till tunntarm är det ungefär 30 cm långt, tunntarmen är 6-8 meter och tjocktarmen är 1,5 meter.

Endast ett enda tunt cellager fungerar som barriär mellan tarminnehållet och de små blodkärlen i tarmluddet.

Det innebär att cellerna normalt ligger tätt samman och förhindrar icke önskvärt tarminnehåll att komma i direkt kontakt med blodbanan och vidare ut i kroppen.

Våra bakterier finns i den övre och undre delen av magtarmkanalen, medan tunntarmen normalt är nästan steril. Den stora massan bakterier med sina egna genom finns i tjocktarmen. Bakterierna väger cirka 1,5 kg, vilket kuriöst nog är lika mycket som vikten av vår hjärna. Vi har massor av nerver och nervkopplingar i tarmen, som producerar hormoner och neurotransmittorer, mest kända är serotonin och dopamin. Vi har ju en magkänsla och många talar om tarmen som vår andra hjärna. Hjärnorna kan tala med varandra genom vagusnerven, men även via hormoner och neurotransmittorer. De utbyter hela tiden SMS, skulle man kunna säga.

SIBO innebär en bakteriell överväxt i tunntarmen av bakterier från tjocktarmen, där de normalt skall finnas.

Det innebär att bakterier kommer över i tunntarmen nerifrån, vilket kan ha flera orsaker.

Tillstånd med en tarm som inte rör sig framåt

En vanlig orsak är matförgiftning, som orsakas av bakterier som förlamar tarmen och hindrar de normala tarmrörelserna i nedåtgående riktning. Andra irriterande agens, såsom gluten, medicinrester, tungmetaller och parasiter kan också orsaka en rubbning av tarmmotiliteten.

Långvarigt bruk av medel som Omeprazol har en motilitetsdämpande effekt.

Tidigare tarmoperationer med sammanväxtningar kan ha en hindrande effekt på den normala tarmrörligheten. Operationer nära övergången mellan tunntarm och tjocktarm kan påverka den normala anatomin vid ileo-coecalvalvet. SIBO anses av experter vara ett tillstånd med en tarm som inte rör sig framåt.

Enligt studier tar det i genomsnitt 6-8 år innan en IBSpatient med SIBO får diagnos. Det finns inget optimalt sätt att ställa diagnosen. Det bästa vi har är en utandningstest, som görs var 20: e minut under 3 timmar. På fastande mage dricker man en laktuloslösning som tar sig genom tarmen osmält, vilket gör att man kan följa dess effekt på bakterierna genom tunntarm och colon. Utandningstesten visar om det finns bakterier i tunntarmen, som avger gaser såsom metan, vätgas eller en kombination av dessa två. Litet förenklat ger metanproducerande bakterier förstoppning medan vätgasproducerande bakterier ger diarré. Bakterierna kan även avge vätesulfid, vilket ännu ej kan mätas.5 Alla bakterier älskar kolhydrater, vare sig de finns i tunntarmen eller tjocktarmen och i tunntarmen skall bakterierna inte finnas, såvida det inte finns substrat att växa på.

Den stora massan bakterier med sina egna genom finns i tjocktarmen.

Bakterierna väger cirka 1,5 kg, vilket kuriöst nog är lika mycket som vikten av vår hjärna.

Foto: Canstock, arkiv

#7 2019

53

Våra tarmbakterier kallas även för mikrobiom. Bak­ terierna är 10-15 gånger så många som våra egna celler och de har 100-150 gånger så många gener, vilka alla opererar autonomt!. Foto: Canstock, arkiv

De konkurerar med oss om näringsupptaget och lever på osmälta matrester. I tjocktarmen använder bakterierna däremot de fibrer, som vi själva saknar enzymer att bryta ner. De hjälper oss att tillverka vitaminer och smörsyra av dessa kolhydrater.

När det gäller tjocktarmen finns det vanliga odlingsförfarandet på avföring för att fånga parasiter, patogena bakterier och svamp, i huvudsak Candida. Det kan ge en vägledning, men är långt ifrån 100-procentigt. Man får även en uppfattning om graden och variationen av de goda bakterierna, laktobacillerna. Biokemisk undersökning kan visa om det finns brist på exempelvis matsmältningsenzymer främst från bukspottkörteln.

Behandling av bakterieöverväxten som sådan fungerar bäst med örtbaserade substanser, biofilmsnedbrytande substanser och undantagsvis ett antibiotikum som inte resorberas i tarmen, Rifaximin.

Som redan skrivits i inledningen är SIBO ofta kopplat till en läckande tarm – leaky gut.

Hur uppkommer en läckande tarm?

Dr Alessio Fasano, var den läkare som 2007, visade hur celiaki orsakas av gluten.6 Han upptäckte enzymet zonulin, som vaktar cellfogarna i den enradiga cellväggen i tarmens villi. Gluten och patogena bakterier får zonulin att öppna mellanrummen mellan cellerna och släppa ut vissa agens, som presenteras och bekämpas respektive accepteras av immuncellerna

Immuncellerna i sin tur släpper ut cytokiner för att ta död på inkräktaren. Priset är att även cellbarriären och andra celler skadas av cytokinerna, vilket gör att en akut inflammation uppstår. Kroppens antinflammatoriska hormon kortisol rycker ut och i dess kölvatten adrenalin och noradrenalin och sedan är den metabola processen i gång.

Om detta blir ett kroniskt tillstånd ökar risken för diverse metabola sjukdomar.

Om de genetiska förutsättningarna finns bildas IgAantikroppar mot exempelvis gluten och vissa bakterier och vi får autoimmuna sjukdomar såsom celiaki, MS, reumatoid artrit och Hashimoto’s.7,8 Enligt en studie skulle även den autoimmuna diabetessjukdomen (typ1) vara reversibel (21%) om den retande substansen eliminerades och betacellerna i pancreas kan producera insulin.9 Skillnaden mellan osteoartrit och reumatoid artrit är hur immunförsvaret reagerar, med cellbundet inflammatoriskt svar (IgG antikroppar) eller med antikroppar som angriper de egna kroppscellerna, en autoimmun reaktion.

Främmande proteiner betraktas som inkräktare. De tar sig igenom större hål i den trasiga cellväggen, ungefär som genom en schweizerost. De orsakar inte endast en inflammation lokalt i tarmväggen utan även på andra ställen i kroppen, i huden t ex i form av excem och psorias eller i lederna med artrosförändringar. Eftersom cytokinerna sprids med blodet kan en inflammation som startar i tarmen ge inflammation även i andra organ.

För våra metaboliserade näringsämnen i form av aminosyror, fettsyror och glukos finns en portkod, en receptor i cellväggen. Man kan säga att IBS är ett paraplybegrepp med en samling symtom, som kan innefatta SIBO och en hyperpermeabel tarm, som kan var orsaken till inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, men även metabola sjukdomar inklusive cancer.

Dessa samband är föga kända bland läkare och allmänhet, men allt fler studier kommer och tack vare biokemiska metoder lär vi oss mer och mer om tarmens mikroskopiska värld.

AGNETA SCHNITTGER Med. Dr.Gynekologi viadareutbildad i nutrition och diabeteslära. Bosatt i Gordes. Frankrike

Referenser: 1. Lacy B E, Patel N K. Rome Criteria and a Diagnostic Approach to Irritable Bowel Syndrome. Journal of Clinical Medicine, 26 october 2017 2. Valdovinos, Miguel A. et al. Tu1650 - Anti-Cdtb and Anti-Vinculin Antibodies are Specific for the Diagnosis of IBS-D and IBS-M and are Predictors of Rifaximine Response in Mexican Patients. Gastroenterology, Volume 154, Issue 6, S-982 3. M agge S, Lembo A. Low-FODMAP Diet for Treatment of Irritable Bowel Syndrome. Gastroenterol Hepatol (N Y).

2012;8(11):739–745.

4 Pimentel M. A New Ibs Solution: Bacteria-the Missing Link in Treating Irritable Bowel Syndrome, 15 maj 2006 Ergodebooks 5. N ordiclabs. https://nordicvms.com/Catalogue.aspx 6. L eonard MM, Fasano A. Gluten and Celiac Disease Risk: Is It Just a Matter of Quantity? JAMA. 2019;322(6):510–511. doi:10.1001/ jama.2019.9678 7. M u Q, Kirby J, et al. Leaky Gut As a Danger Signal for Autoimmune Diseases. Front Immunol. 2017;8:598. Published 2017 May 23. doi:10.3389/fimmu.2017.00598 8. F asano A. Leaky Gut and Autoimmune Diseases. Clinic Rev Allerg Immunol. DOI 10.1007/s12016-011-8291-x 9. P iemonti L. et al. Duodenal mucosa of patients with type 1 diabetes shows distinctive inflammatory profile and microbiota.

Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, January 2017. DOI: 10.1210/jc.2016-3222

54

#7 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms.

TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#7 2019

55

Kosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter.

Foto: Canstock, arkiv

Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka.

I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling.

Lillemor Bernts­ son, barnreu­ matolog. Foto: Elisabeth Tysk

56

#7 2019

– Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien. Även om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan

även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma.

Preliminära data inger hopp

Syftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt.

– Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson.

Tarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar.

Koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatism •M ålgrupp är barn och tonåringar som fått diagnosen inflammatorisk ledsjukdom (JIA) i 1-16 årsåldern. Man ska inte vara höginflammatoriskt sjuk.

•M ålet är i första hand att man provar kosten strikt i en månad, helst i tre månader.

•E nstaka leder kan vara inflammerade när kostbehandlingen startar, men om kostbehandlingen inte bedöms fungera väntar man inte längre än högst cirka tre veckor innan man behandlar en inflammerad led med en kortisonspruta.

• I nför studien får familjen kontakt med en dietist som tillsammans med läkare följer dem under studien. Familjen får ett recepthäfte, olika tips och råd hur de kan gå tillväga, bland annat en lista över produkter som fungerar bra för kosten och en lista på födoämnen som man bör undvika.

•F öräldrarna behöver vara motiverade att sätta sig in i kosten och hjälpa barnet/tonåringen.

• I nnan man går in i studien träffar man barnläkare, fyller i formulär för hur man mår på olika sätt, lämnar blodavförings- och urinprov.

•M an får två veckor på sig att komma igång fullt ut med kosten. Barnen tar med sig mat till skolan och de får ett intyg från läkaren för att be om skolans stöd att hjälpa barnet kring matsituationen så att det går bra att äta med sina kompisar.

•E fter två och fyra veckor med kosten träffar man läkare och man har möjlighet till kontinuerlig mejlkontakt med dietist. Efter fyra veckor lämnar man en kostregistrering som dietisten bedömer och ger återkoppling till familjen.

Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare.

– Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson.

Minska mängden av vissa kolhydrater

Kosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon.

För att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna

Syftet med kost­ studien, som be­ räknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med kon­ staterad inflamma­ torisk ledsjukdom.

Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammato­ risk effekt. Foto: Canstock, arkiv

ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader.

Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen.

– Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson.

Källa: Akademiska Sjukhuset

I studien inkluderas inte: • Patienter med en särskild form av JIA, den systemiska formen •P atienter med högaktiv JIA enligt internationellt vedertagen skattning

#7 2019

57

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, för­ virrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Ring och beställ på 0652-151 10, maila till info@tmmedia.se eller skicka in talongen nedan:

Ja tack! Jag beställer:

Plats för frimärke

Pottholzt nya funderingar...

Antal ex

115 kr styck, inkl. moms

Pottholzt funderingar...

Antal ex

50 kr styck, inkl. moms

Pottholzt andra funderingar... Antal ex

75 kr styck, inkl. moms

Vid beställning av alla 3 böckerna erhålles priset Tillkommer 59kr porto kostnad.

190 kr!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 58 2

2016 #6 #7 2019

MEDICINNOTISER

När en muskel aktiveras är proteinerna myosin och aktin centrala. Därför är kunska­ pen om mekanismen för effektiv växelverkan mellan aktin och myosin ytterst viktiga för att förstå processen.

Ny kunskap om muskelsystemet viktigt för framtida behandling av sjukdomar När en muskel aktiveras är det proteinerna myosin och aktin som arbetar. Myosin­molekyler tar tag i aktinmolekyler och drar, likt rep­ dragning, i en process som får energi från användning av cellbränslet ATP. Mohammad Ashikur Rahman har i sin avhandling genomfört omfattande studier av den mekaniska aktinoch myosin-processen på molekulärnivå. Dessa studier har gett ny grundvetenskaplig kunskap men insikterna är också av värde för att utveckla framtida behandling av sjukdomar i skelettmuskler och hjärta, och för att motverka muskelförsvagning hos äldre.

Skelettmuskler är de muskler som sitter fast i skelettet och som gör att vi kan röra på oss. De utgör ungefär 40 procent av kroppsvikten och innehåller 50-75 procent av alla olika typer av proteiner som finns i kroppen. När en muskel aktiveras är proteinerna myosin och aktin centrala. Därför är kunskapen om mekanismen för effektiv växelverkan mellan aktin och myosin ytterst viktiga för att förstå processen.

I sin avhandling studerar Mohammad Ashikur Rahman de mekaniska egenskaperna hos aktin, men också detaljer i kraftutvecklingsmekanismen som innefattar både aktin och myosin.

– Avhandlingen har gett nya grundvetenskapliga och medicinska insikter, men också lagt grunden för effektivare nanoteknologiskt utnyttjande av både aktin och myosin.

I avhandlingen har han undersökt aktin och myosin på molekylär nivå både för att förstå hur de fungerar normalt, men också för att förstå vissa sjukdomar där de är inblandade. I avhandlingen har också experimentella metoder förbättrats eller förfinats.

Grunden för utvecklingen av nanoteknologiska tillämpningar

Den viktigaste metoden som används i avhandlingen är så kallade in vitro motilitetstestsystem där myosinmotorer som bundits till en modifierad glasyta flyttar fram aktintrådar som kan observeras i mikroskop genom att de märks med en självlysande molekyl. Metoden är grunden för utvecklingen av nanoteknologiska tillämpningar.

Mohammad Ashikur Rahman har genom avhandlingen dessutom utvecklat ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att återanvända nanostrukturerade chip för myosindriven transport av aktin. Detta är viktigt eftersom nanofabrikationen är dyr och tidskrävande samtidigt som energiåtgången är betydande vad det gäller vissa nanostruktureringsmetoder.

Sammanfattningsvis så ger Mohammad Ashikur Rahmans avhandling nya insikter om hur aktin och myosin fungerar var för sig och tillsammans. Det är av både grundvetenskapligt och medicinskt värde, samt för optimalt utnyttjande av proteinerna i nanoteknologiska tillämpningar. Dessutom beskrivs ny metodik och nya tekniker som framförallt är av betydelse för nanoteknologiska tillämpningar i aktin- och myosinprocessen.

Mohammad Ashikur Rahman.

Fakulteten för Hälso- och livs­ vetenskap (FHL), Institutionen för kemi och biomedi­ cin (KOB).

Källa: Linnéuniversitetet

Avhandling “Biophysical studies of the actin-myosin motor system and applications in nanoscience” http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87498

#7 2019

59

Röntgen visar på ”uttalad artros”

Ingen artros eller tydlig?

Trippel ryggont slutade med två höftoperationer Att under knappt två års tid härbärgera flera sorters ont i samma rygg är naturligtvis inte avundsvärt. Jag fick diagnosen spinal spondylos 2003. Det får man leva med och det kan kompletteras med lite artros med tiden. Stavgång, dans, gymnastik (hjärtlungföreningarnas) skulle kunna motverka försämringar. Jag har inte haft svårt att välja bort TV-soffan. Men vad var det som orsakade flera svårdefinierade, plågsamma smärtreaktioner, även nattetid?

Det skulle ta 18 månader att via en bursit, slemsäcksinflammation, hamna på rätt diagnos och operation men med komplikationer.

Under sommaren 2017 började det kännas mer ont och jag fick en röntgenundersökning, som från vårdcentralen sades visa att jag hade ”bra benstomme, bra höftleder och ingen artros”. Jag var då tre månader från att fylla 87 och kände mig något förvånad. Har läst rekommendationer om att söka artrosskola från 50 årsåldern. Men kan man se en tidig artros?

Jag hade efter en tursamt skadefri hjärtinfarkt 60

#7 2019

(18 april 2012 med stent) ambitionen att följa kardiologernas rekommendationer om motion och deltog i hjärtlungföreningens gymnastikprogram (på 1960-talet initierat av kardiologen Bengt W. Johansson i Malmö och därpå etablerat över landet).

Som tur var blev jag inte direkt upprymd av röntgenbeskedet, för fram på hösten infann sig smärtor, som jag inte var bekant med. De var flera olika och svår­ definierade. Vad var det som gjorde ont och varifrån kom det? Det stämde inte med det jag hade vant mig vid från kotpelaren.

Bursit

Jag fick på två håll diagnosen ”slemsäcksinflammation” (bursit). Jag kunde bara gå med ca 20 cm långa steg och skaffade stödkäpp. Jag lärde mig att det inte finns någon bot. Prövade några kortisonsprutor och fysioterapi, blev lite rörligare, men paletten av smärtfenomen var imponerande. Jag hade aldrig hört talas om slemsäckarna och än mindre anat hur mycket ont det kunde göra. I en smärtskala 0-10 höll det sig på 8-9, de första 4-5 månaderna även nattetid. Ett plötsligt hugg i höften (trochanter major)

eller ljumsken (os ischii, os pubis) avbröt sömnen och det tog tid att komma till ro igen. Bursit sades kunna gå över snabbt men också hålla i sig flera år, d.v.s. mer än ett. Jag visste att det inte är säkert att påbörjad artros kan ses med vanlig röntgen, men någon sådan reservation meddelades inte av vårdcentralen.

Så pågick det från november 2017 till mars 2019 med vissa lindringar som jag endast kan tillskriva fysioterapi och ett par insatser av kortison. Däremot visade sig alla receptfria smärttabletter verkningslösa.

Egenremiss

Samtidigt som några smärtfenomen tonade ut i mars 2019, upplevde jag en koncentrerad dragning inåt längs höftleden. Detta föranledde undran och en egenremiss till ortopedin i Lund med beskrivningar av vad som hade varit.

En ny röntgenundersökning erfordrades. Svaret från ansvarig på Praktikertjänst, Ellenbogen i Malmö, innehöll beskedet: ”Uttalad artros i höftleden”. Efter att ha sett röntgenbilden skulle jag själv kanske ha skrivit ”grav artros”. Men vad kunde detta betyda jämfört med beskedet från juli 2017?

Röntgenläkarens besked var att ”de degenerativa förändringarna (subcondral skleros och cystbildningar i caput, ledhuvudet, men också i acetabulum, skålen) har tillkommit sedan föregående röntgen 2017”. Detta visar att artros kan etableras och av t.ex. bursit accelereras på några månader, vilket inte stoppades av att jag rörde på mig, dock inte på bästa sätt.

Självklart kan ålder spela roll här, även om bursit inte är åldersbetingad. Röntgenbesked och samtal med erfarna läkare säger att jag har varit utsatt för ”ett ovanligt snabbt förlopp” under 18 månader från ”ingen artros” till ”uttalad” och därmed operationsfärdig. Vad som kan ha medverkat till detta kan vara intressant att tänka igenom och varsko andra om. Skall artros botas med motion, så måste det uppenbarligen påbörjas tidigt. Jag hade inte avbrutit min dans eller min hjärtgympa.

skulle leverera EKG och blodprov, specialröntgas på VO Bild och funktion på SUS Malmö och anskaffa hjälpmedel för rehabperioden.

Därmed började en procedur, som det är inte är roligt att gå igenom men ändå klart nöjsamt att berätta om, för att det handlar om hur sjukvård kan få definieras som hundra procent profession. Jag fick klara besked om planering, genomförande och uppföljande rehab. Och så blev det!

Jag välkomnades och mötte engagemang och arbetsglädje som skulle hålla i sig genom de komplikationer som blev svåra, när infektion efter 33 dygn hade konstaterats och jag övertogs av ortopedin i Lund. Morfinbaserade tabletter kunde ställas undan två dagar efter operationen i Trelleborg och har sedan inte behövts, men det är säkert olika. Jag upplevde sensationen att kunna röra mig helt utan smärtor.

Välkomnande

Instruktiv film

Det blev en positivt konkret kontakt med remitterande läkare på universitetssjukhuset i Lund, Ortopedmottagningen.

Läkaren talade om att han hade läst min egenremiss (anamnes eller mitt lidandes detaljerade historia). Han var skeptisk till att jag skulle ha varit helt artrosfri 2017 och visade insatsdelarna till en höftledsoperation, ”caput” och stötdämparen i ledsskålen, ”acetabulum”. Han var mycket tydlig med vad det handlade om och erbjöd tid på ortopedmottagningen i Trelleborg. Det skulle bli en ”total cementerad Exeterprotes” i höger sida. Det visade sig alltså fungera utmärkt med en egenremiss, en patientaktivitet, som jag därmed kan rekommendera.

När så var bestämt den 11 juni, kom två dagar senare ett välkomnande brev från mottagningen för inskrivningsbesök den 5 juli från sjukhuset i Trelleborg med instruktioner om vad jag måste göra dessförinnan. Jag

I Trelleborg träffade jag sjukgymnast, inskrivningssköterska, ortopedläkare och narkosläkare, erfarna och informativa, måna om att på ett välbetänkt sätt möta patienterna, som var åtta personer denna förmiddag, sex av dem med höftproblem och två med knän. Därmed startade en resa med imponerande organisation. Att plastikoperationer i Sverige har hög klass, visste jag. Nu fick jag goda illustrationer till varför det förhåller sig så.

I väntan på operationen googlade jag mig fram i operations­tekniken och hittade bl.a. en film om höftleds­ operation, förberedelser, genomförande och upp­följning, gjord av sjukhuset i Hässleholm. Föredömligt pedagogisk. Kolla gärna på länken https://vard.skane.se/ hassleholms-sjukhus. Under bokstaven H finner man höftoperation.

Presentationen kunde knappast ha gjorts bättre (säger jag som gammal mediaman).

Slemsäcksinflam­ mation i höften.

Bursit, eller slem­ säcksinflamma­ tion, är ett tillstånd om slemsäcken på utsidan av höften inflammeras.

Slemsäckar, eller bursor, är enkelt förklarat små vätskefyllda och stötdämpande kuddar som sitter runt skelett och senor.

Foto: Canstock.

#7 2019

61

I samma rygg

Att under knappt två års tid härbär­ gera flera sorters ont i samma rygg är naturligtvis inte avundsvärt. Jag fick diagnosen spinal spondylos 2003. Det får man leva med och det kan kompletteras med lite artros med tiden.

Foto: Arkiv

Nu hade jag samtidigt alltså haft spinal spondylos, bursit och så uttalad artros i höger höft och något även i höger knäled. Bursitsmärtorna hade dragit sig tillbaka, men jag misstänker starkt att inflammationen attackerade slemsäckarna på ett sätt som kanske medverkade till den rätt snabba utvecklingen av en ”uttalad”, artros i höftleden. Det bör noteras att vänstersidan har varit och är helt besvärsfri.

Jag tycker nog att mina smärtor under halvtannat år stämmer med beskrivningen av ”trochanteric bursit”, som gör ont när man reser sig från en stol, går i trappor och skall i eller ur en bil. Tycker i alla fall att jag först på gamla dagar blev bekant med punkten ”trochanter major” i skelettet. Den började ge vika efter ca 1½ år.

Spinal spondylos blir man inte av med och senaste röntgenundersökning visade att den ”förstärkts” med artros. Jag skulle kanske få känna av vissa ”protester” mot nyordningen med höftledsprotes. Så får det bli fortsatt fysioterapi, eftersom min rygg bör diagnosticeras utifrån personnumret, som börjar på 30.

Inför protesoperationen i Trelleborg styrdes jag av planeringen till VO Bild och funktion på SUS Malmö för att en specificerad undersökning där ger beräkningsunderlag och förmodligen en ”kartbild” att navigera i för operatören. Sådan undersökning av skelett och leder och i mitt fall bäcken/höft och lårben, knä är beprövade metoder sedan decennier med alltmer sofistikerad utrustning. Jag låg och tänkte på farbror Röntgen. Tänk om han hade kunnat titta in i vår tid!

Första operationen

Operationsdagen fick jag bedövning från korsryggen och nedåt, vilket innebar att jag åtminstone kunde höra vad som pågick. Det befäste intrycket av att det arbetades med glädje och det kan inte vara fel ens i allvarliga sammanhang. Operationsläkaren kollade knäet som under de senaste månaderna fått mig att halta extra mycket. Det må låta konstigt, men hans undersökning slutade i något av ett kroppsspråk, som sade mig att ”det löser sig”. Vilket det också gjorde ett par dagar efter operationen!

På sjunde dagen efter operationen gjorde jag min första promenad på 20 månader, ca 300 meter runt villakvarteret, med viss möda men knappast besvär. Jag hade faktiskt inte ont. Därför ringde jag och frågade om jag då borde ta OxyNorm eller Targinic, båda morfinbaserade. Jag och sjuksköterskan var överens om att detta nog var onödigt i så fall. Därvid blev det. Det har varit långt mindre besvärligt att vara nyopererad än vad det möjligen skulle kunna vara, men jag förstår att vi patienter kan ha olika förutsättningar. Promenerandet fortsatte och utökades, 62

#7 2019

snabbt till en början utan besvär. Men jag var alltför glad.

Jag hade nog tagit i för bra i promenaderna, rekommenderades kortare promenader och vila men det fanns ingen anledning att ta fram morfintabletterna, som jag avvisat när inga smärtor infann sig. Jag saknar nog några rader om inflammationen och dess varaktighet i den i övrigt fina broschyr som alla får Bakslag med infektion

Så kom bakslaget 33 dygn efter operationen. Vätskeansamling i såret och akut transport till ortopedin i Lund.

Många timmars väntan på en nattlig omoperation av höftleden. Opererande läkare måste gå ända in till höftbenet och byta protesens caput-del samt noggrant spola ut vätska och varbildning med koksaltlösning.

När ett angrepp av bakterier (Staphylococcus aureus) hade konstaterats blev det ett nytt scenario för höftledsoperation. Fyra gånger per dygn sattes antibiotika in intravenöst (Cloxacillin), vilket efter 18 dygn följdes av tre månader med antibiotika i tablettform. Då hade konstaterats låga infektionsvärden och att såret hade slutat att vätska. Därmed kunde jag skrivas ut från ortopedin i Lund försedd med ett minutiöst uppföljningsprogram bl.a. med tanke på eventuella kardiologiskt relevanta biverkningar.

Fortsatt medicinering i tre månader utformades i samspel mellan ortopedin och infektionskliniken (Rimactan 150 mg 3x2 och Clindamycin 300 mg 1x3). Betryggande att veta för en patient!

Då var jag åter helt smärtfri, vilket efter de plågsamma månaderna var mitt första mål att uppnå. Något fördröjd skall det fysioterapeutiska programmet fullföljas, förhoppningsvis till den grad av rörlighet som har dokumenterats efter de allra flesta höftledsoperationerna.

Internationellt

Det hör inte hit, men en samhällsdiagnos med focus på vad jag gärna kallar asociala media och aparta politiska argument vill jag dock nämna att operationen i Trelleborg utfördes av en läkare med assistenter som uppenbarligen har kommit hit och förstärkt svensk sjukvård. I den personal som jag mött i Trelleborg och i Lund kunde jag notera länder som Kongo, Malaysia, Sri Lanka, Iran, Irak m.fl.

Som yrkesskadad språkpedant kan jag bara konstatera att samtliga talade perfekt, ofta t.o.m. brytningsfri svenska.

Till dem och alla som jag mött i Trelleborg och Lund, ett varmt tack!

PER RAGNARSON F. d. journalist, forskningsinformatör kärnkraft­ programmet 1961-67. Producent Vetenskapsradion 1967-1976.

Senior scientist LTH värme & kraft Lund 1976-79. Chef Teknikens- och Sjöfartens hus, Malmö 1979-93.

MEDICINNOTISER

Produkterna uppges också innehålla andra ämnen, till exempel uppges en produkt innehålla växten slåtter­ gubbe (Arnica montana). Vilka effekter dessa ämnen har vid injektion har inte utretts. Foto: Canstock, arkiv

Kosmetiska produkter ska inte injiceras – felanvändning av produkterna Aqualyx och Celluform/ Celluform+ Produkterna har marknadsförts och använts som injektionsmedel. Läkemedelsverket vill uppmärksamma att de är satta på marknaden av tillverkaren som kosmetiska produkter, det vill säga för användning utanpå huden. Produkterna har använts felaktigt på skönhetskliniker, i syfte att påverka ansamlingar av fett under huden.

– Kosmetiska produkter ska inte injiceras i kroppen. Det är bara godkända läkemedel och medicintekniska produkter som ska användas vid injektioner på skönhetskliniker. Vi vet inte heller idag vilka eventuella biverkningar eller framtida påverkan dessa produkter har på kroppen, säger Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket.

Produkter som ska injiceras behöver uppfylla särskilda krav vad gäller sterilitet och säkerhet och de måste därför följa reglerna för läkemedel eller för medicintekniska produkter för att få säljas. Regelverket för kosmetika omfattar inte säkerhetsbedömningar av sådana krav.

Kosmetiska produkter är avsedda att användas på kroppens yttre delar, och ska därför inte injiceras.

Produkterna uppges innehålla ämnen som liknar det ämne som finns i ett godkänt läkemedel för injektion.

Ämnet förstör fettcellernas membran när det injiceras i en ansamling av underhudsfett. Produkterna uppges också innehålla andra ämnen, till exempel uppges en produkt innehålla växten slåttergubbe (Arnica montana). Vilka effekter dessa ämnen har vid injektion har inte utretts.

Försäljningsförbud

Läkemedelsverket har tidigare i år fattat beslut om försäljningsförbud i ett liknande ärende. Läkemedelsverket vill nu uppmana branschen att vid inköp av produkter för injektion noggrant kontrollera att de uppfyller gällande regler för medicintekniska produkter eller för läkemedel.

Injektionspreparat som innehåller ämnen som används för att minska underhudsfett ska generellt följa reglerna för läkemedel för att få säljas. Det innebär att de ska rekvireras av läkare från ett godkänt apotek.

Läkemedelsverket har inte uppgifter om att konsumenter har skadats efter att ha behandlats med produkterna.

Om du som konsument upplever hälsoproblem efter att ha behandlats med produkterna, vänd dig till sjukvården och anmäl händelsen till Läkemedelsverket.

Källa: Läkemedelsverket

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#7 2019

63

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Dikter av Mattias Kronstrand

Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

Några av läsarnas uttalanden:

”Hela boken är en skatt!” ”Vilken pärla!” ”Den här diktsamlingen tror jag är den bästa jag har läst”. ”Vaddå diktbok? Det är ju en livsbok!” ...”träffar med en darrning i trakten av mitt hjärta”. ”Bokbloggen Hanneles bokparadis gör tummen upp”.

Antal sidor: 64 Vikt: 150g Format: 17 x 12 cm Danskt band ISBN 9789163980749

Om författaren: Mattias Kronstrand är biomedicinsk analytiker, han har tidigare utgivit ”Hänt i skvättet” som också finns att beställa i Medicinsk Access bokklubb.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

150 kr

Tillkommer 36 kr för porto inkl moms.

TOTALT 186 kr/ex

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”DET MESTA” Av Mattias Kronstrand Antal ex

Plats för frimärke

Pris 186 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 64 2

2017 #7 2019 #6

MEDICINNOTISER

Modern tryckkammare för både planerade och akuta behandlingar.

Foto: Anders Kjellberg

Syrgas i tryckkammare ger lindring efter strålbehandling Syrgasbehandling i tryckkammare kan lindra självskattade symptom och biverkningar efter strålbehandling mot cancer i bäckenregionen, visar en studie. Efter 30-40 pass i kammaren upplevde många att både blödningar, läckage och smärtor dämpats.

– För en stor del av patienterna är det här mycket effektivt, konstaterar Nicklas Oscarsson, försteförfattare till artikeln, doktorand inom anestesiologi och intensivvård vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare på Angereds Närsjukhus.

Strålning ingår i många cancerbehandlingar mot organ som prostata, livmoderhals, äggstockar och tjocktarm, för att slå ut tumörceller. En oönskad bieffekt efter strålbehandling i nedre delen av buken är att skador kan uppstå i närliggande och frisk vävnad i exempelvis urinvägar, urinblåsa, vagina eller ändtarm.

Symptom som täta trängningar, blödningar och svåra smärttillstånd från underlivet ger både fysiska och socialt handikappande besvär. Dessa kan uppstå flera år efter given strålbehandling och ge kroniska, ofta tilltagande besvär. För dessa patienter finns ofta bara tillfällig symptomlindring eller stympande kirurgi att erbjuda.

Syrgas och högt tryck

Inför den aktuella studien, publicerad i The Lancet Oncology, screenades 223 patienter, varav 79 sedan följdes. De som inkluderades hade relativt svåra självskattade besvär och begränsningar i livsföringen till följd av blödningar, läckage och smärtor efter strålbehandling.

Patienterna behandlades på universitetssjukhus i fem nordiska städer: Bergen, Göteborg, Köpenhamn,

Stockholm och Åbo. 38 av dem utgjorde kontrollgrupp och gavs standardbehandling, som normalt omfattar bland annat medicinering och sjukgymnastik, medan 41 patienter behandlades i tryckkammare under 90 minuter per dag, 30-40 gånger.

Patienterna försågs med tätslutande syrgasmask eller huva över huvudet, och fick sedan sitta i en tryckkammare, för en eller flera personer. Syrgasens tryck, 240 kilopascal, motsvarar det som råder 14 meter under vattenytan.

Livskvalitet i fokus

I tryckkammargruppen upplevde två av tre att de blev bättre, i vissa fall riktigt bra. Övriga, inklusive kontrollgruppen, upplevde inga större förändringar. Fokus i studien är just självskattade symptom, och den allt viktigare frågan om canceröverlevares livskvalitet.

I bakgrunden finns samtidigt upptäckterna bakom årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, om cellers förmåga att känna av och anpassa sig till syretillgång.

Att tryckkammarbehandling kan ge ökad kärltillväxt är känt sedan tidigare, men de konkreta effekterna är föga beforskade.

Hos patienterna i studien var den generella hälsan kraftigt reducerad före behandlingen, ibland efter långa tider av besvär. Det blev alltså en klar förbättring om en patient inte längre behövde morfin mot smärta, eller kunde gå på toaletten en gång per natt istället för fem.

– Det är en enorm glädje att höra patienter berätta hur de kommer tillbaka som människor. Det gäller även dem som blir bättre men kanske inte helt bra, avslutar Nicklas Oscarsson.

Nicklas Oscarsson doktorand inom anestesiologi och överläkare.

Foto: Rebecca Landmér

Källa: Sahlgrenska Akademin

Titel: Radiation-induced cystitis treated with hyperbaric oxygen therapy (RICH-ART): a randomised, controlled, phase 2–3 trial; https://doi.org/10.1016/S1470-2045(19)30494-2

#7 2019

65

Bokvinnare nr 6 Vinnarna av ”I psykiatrins tjänst” Barbara Granroth Stockholm Madelene Alvarsson Göteborg Otto Pedersen Bunkeflostrand FRÅGAN LÖD: I VILKEN STAD BOR STEFAN KRAKOWSKI ?

RÄTT SVAR VAR: STOCKHOLM.

Medicinsk Access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 209 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

66

#7 2019

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

Gäst hos vetenskapen

– Stressforskarens liv i tillämpad teori Töres Theorell ”Vi som sysslar med forskning är förstås också olika som individer och det påverkar självklart hur vi ser på vår tillvaro i den verksamheten”, skriver forskaren, professorn och författaren Töres Theorell i bokens förord.

Han är framgångsrik stressforskare och själv uppvuxen i ett hem där fadern var Nobelpristagare. Theorell återkommer till detta förhållande i sin text, vad det inneburit för hans eget framgångsrika yrkesliv och existens överhuvudtaget.

I dag finns många forskare och många ”sanningar” i samhället. Synen på forskningens roll har förändrats och dess plats är ofta en annan än tidigare.

Hur hittar man egentligen det som är sant? Detta frågar sig både forskare och allmänhet. Theorell tar upp sådana fakta som motsäger det man själv trott liksom revirkampen som pågår mellan metoder och synsätt.

Och vad betyder en doktorstitel för att gå vidare i forskarvärlden?

Gäst hos vetenskapen är en högst aktuell och angelägen bok i dagens samhälle.

Tävling!

Töres Theorell är läkare och professor emeritus vid Karolinska Institutet. Han har tidigare varit chef för Stressforskningsinstitutet. Han är författare till ett flertal böcker inom sitt fack men också till studier om bl.a. konstens och sångens roll i livet.

Han har handlett 45 doktorander fram till disputation och medverkat i ca 700 vetenskapliga publikationer.

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Gäst hos vetenskapen ” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Gäst hos vetenskapen”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta!

Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 12 november!

FRÅGA: VILKET STORT PRIS FICK TÖRES THEORELLS FAR? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#7 2019

67

BOKRECENSION

”Och cancern bara försvann” Sven-Erik Nordin, Karneval förlag.

2019 – ett turbulent cancerår Det är i midsommartid som Sven-Erik Nordins bok ”Och cancern bara försvann” dyker upp som en befriare ur myndigheternas försök till diktatur inom hälsoområdet. Sven-Erik Nordin som under året fyllt 75 år hade under året fler saker att fira. Det hade också gått precis 5 år sedan han hade fått sin livshotande skivepitelcancerdiagnos – den som skulle reducera hans återstående livstid till halvår. Möjligtvis med ytterligare något års livsfrist, om han underkastade sig en stympande behandling, där urinröret skulle kopplas om till ett utlopp bakom pungen.

68

#7 2019

Två resor: en för hälsan, en för vetenskapen

Det blev ett nej tack från Sven-Erik Nordin, som istället påbörjade en egen hälsoresa. Denna beskriver han i detalj i boken. Parallellt med hälsoresan startade han också en internetsida ”Svara doktorn” där han delgav sina rön, och då var det hans vetenskapliga resa som beskrivs.

Boken blir därmed en av de finaste, medryckande ”journaler” man kan tänka sig läsa. Medryckande, för det är en bok som man läser i ett svep. Här blandar verkligen Sven-Erik Nordin sina sjukresor, mellan närsjukhuset i Hudiksvall till den tilltänkta operationsplatsen i Örebro.

Han har skrivit boken, som han kommer tillbaka till flera gånger, för att han hyser ett medlidande med de med

BOKRECENSION

legitimation, som arbetar inom vården. Dels för deras brister i bemötande men framförallt i deras bottenlösa brist för i att tillägna sig både ny och gammal kunskap om cancer. Här uppehåller sig gärna Sven-Erik vid Otto Warburgs Nobelprisade teser om att tumören är en sockerslukare av mått. Idag tillämpas Warburgs teser i framgångsrika kliniska försök av amerikanen Thomas Seyfried. Slutsatsen dessa och bokförfattaren drog var; att genom att reducera sockerintaget till ett minimum så tvingas kroppen som energiförsörjare använda sig av ketonkroppar istället och vare sig cancerceller, skadade mitokondrier och från recensentens sida , obehagliga cellväggsfria mikrober , ges en svältkost som kan tvinga dem att ge upp – alltså cancern bara försvann.

Sven-Erik möter Dr Dahlqvist, för Vetenskap och beprövad erfarenhet

Ingenstans fick Sven-Erik Nordin några vettiga kostråd när han efterlyste desamma hos vården. Jo, på ett ställe.

Lite längre norrut från Nordanstig i Hälsingland, där han bor fanns ju läkaren Annika Dahlqvist i Njurunda utanför Sundsvall. De hade mycket kontakt och samarbetet skulle löna sig. Att sedan de båda hyser ett ännu större medlidande, med de patienter de kommer i kontakt med, är ju huvudorsaken att de blivit publika med både böcker och bloggar. De vill inte sätta sitt ljus under skäppan utan sprida den kunskap som de själva tillägnat sig utifrån den egna kroppens erfarenhet. Men också med mycket vetenskaplig uppbackning.

Basen i kuren är hälsosam mat

Allra först använde sig Sven-Erik Nordin av mirakelmedlet Protocel men när första omgången var förbrukad sökte han efter andra alternativ. Protocelet fungerade ju helt visst, men naturen kanske erbjöd ännu enklare varianter.

Och huvuddelen av dessa gick ju att införskaffa i livsmedelsbutiken. Det blev en kraftigt kolhydratreducerad kost som var grunden. Max 15 gram socker (kolhydrater om dagen). Energin fick han från fettet i kosten och här behövde han inte ens använda sig av en våg. När mättnadskänslan tog över, så var det tillräckligt. Alltså mycket fisk och kött och riktiga mejeriprodukter ( helst ekologiskt) och så den förnäma kokosoljan som tillsammans med kolloidalt silver är rena cancerdödaren. I takt med den parallella kunskapsresan insåg också Sven-Erik att det fanns en del kosttillskott som var betydelsefulla såsom vitamin C och D. Mineralerna selen och magnesium är också viktiga för optimal hälsa, speciellt som dessa två i nya tidens livsmedel kan vara reducerade.

Och så bland ”kryddorna” återfinns ingefära, gurkmeja och peppar. Och till efterrätt kan man knapra på aprikoskärnor. Här kanske enbart hälften av den Nordinska dieten tas upp. Resten finner man föredömligt på www. svaradoktorn.se.

Boken har redan nått uppmärksamhet

Sedan boken kom ut i midsommartid har såväl den som författaren uppmärksammats. Sven-Erik Nordin har tilldelats årets Gnistan-pris från Föreningen 2000-Talets

Vetenskap. Det har blivit ett mycket uppskattat radioprogram i P1s Människor och Tro. Dessutom toppade hans bok försäljningslistorna under någon vecka. Men det kanske allra finaste honoraret för Sven-Erik Nordin har varit de läsarbrev han fått, där de som följt recepten i hans bok också kunnat ta ordentliga kliv bort från sin cancer.

Onkologen som skrämde Nordin till alternativ hälsa

Vad säger då så här i efterhand den onkolog på Örebro lasarett som enträget och med skrämsel försökte få Nordin till omfattande invalidiserande operationer: -Jag har läst boken, men jag väljer att avstå från intervju.

Men har du inte en hälsning att ge till Sven-Erik Nordin nu så här fem år efter era möten? –Jag är jätteglad att Sven-Erik mår bra!

Det blir från vår sida bara ett kort möte per telefon, Peter var för övrigt upptagen med nya patienter, så vi får inte ens ställa den avgörande frågan. Hur vore det om Sveriges alla läkare som möter patienter med potentiell cancer, i avvaktan på en remiss till biopsi eller röntgen ber dem att läsa ”Och cancern bara försvann”? Inte minst nu när väntetiderna på en mer genomgripande behandling kan vara avsevärda. Då kanske det uppföljande försöket blir inställt. Boken ger faktiskt så många ledtrådar och recept på riktig hälsa. Dessutom är den skriven på ett så lättförståeligt och rakt språk att alla borde kunna läsa den och ta till sig av innehållet. Samhällets vårdpengar kan läggas på riktig kost och fler vårdande händer runt våra åldringar, istället på piller, cytostatika och strålkanoner.

Som en biverkan uppnås också mindre lidande och fler levnadsår.

Skulle man inte då också, genom att rekommendera läsning av boken i väntan på behandlingsdatum, uppnå två andra viktiga delmål: 1) att patienten blir en aktiv deltagare i behandlingen 2) Att läkaren går en utmärkt balansgång i att följa direktiv om rekommenderad behandling, samtidigt som patienten upplyses om alternativa behandlingar? Vad svarar doktorn om det?

Svaradoktorn.se Nordin svarar

Alltså får författaren Sven-Erik Nordin slutordet i denna recension: ”Jag var hänsynsfull nog att inte nämna onkologens namn i min bok. Det långa brev jag skrev till honom (som finns återgivet i boken) får nog också sägas vara ”hänsynsfullt”. Det tack jag fick för min hänsyn var en blandning av ”goddag yxskaft” och en örfil. Inte en enda kommentar till mitt brev – och tydligen nu inte heller till min bok...

Jag har fått så många rapporter från människor som blivit cancerfria på samma sätt som jag – att jag gärna vill att min historia sprids, så att fler åtminstone får möjligheten att pröva. Trots vad läkarna säger, så finns det faktiskt – och har länge funnits – enkla och effektiva alternativ till deras standardbehandling - Och en cancerdiagnos behöver inte vara en dödsdom – inte ens när läkarna säger så avslutar Sven-Erik Nordin.

INGEMAR LJUNGQVIST #7 2019

69

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

70

#7 2019

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 370 kr. inkl. moms.

2019

#7

ÅRGÅNG 15

VETENSKAPLIG OBERO

ENDE MEDICINSK TIDSK

RIFT • WWW.MEDIC

Nobelpriset i fysiolog i eller medicin 2019

Trippel ryggont slutade med två höftoperationer

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 28 november, 2019.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt

Polypill mot högt blo dtryck – En lämplig massm edicinering?

GÄSTLEDARE: BO KARLS SON

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ORDFÖRAN DE ILCO MA719_omslag.indd

IBS, SIBO och Leak

2019-10-16 08:47

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

Sjuksköterska

y Gut

1

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Läkare

INSKACCESS.SE

Plats för frimärke

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #7 2019

71

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen?

Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

72

#7 2019

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan.

Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar.

Ord. pris 198:-

140:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

95:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion.

Ord. pris 237:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Frisk utan mediciner

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st För våra barns bästa

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Den fulländade människan

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Må BÄST orka mer

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #7 2019

73

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om... ...HEMMAFIXARE

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999.

Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

74

#7 2019

Foto: Tord Amré

Nästa nummer utkommer

28 NOVEMBER

d ör v d ör v

n e

ka

n, krävs lkedte ärde

eraler ka n,eMikrävs ppar lkedöda värde gäller eraler även FeMikppar är nöda viktig . En gäller näven (Mn) vktill är ntrerar viktig verkan. . En n (Mn) vg: till trerar angan, verkan. koppar.

Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist Var tredje i fertil ii fertil Var tredje kvinna Varkvinna tredje kvinna fertil ålder lider avlider järnbrist ålder av ålder lider av järnbrist järnbrist En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning gör FeMineral effektiv

FeMineral effektiv En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning Låga nivåer av järn ärgör den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötta.

FeMineral effektiv Låga nivåer av effektiv järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötFeMineral Vanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta ta. till järnbrist är otillräckligt med järn i kostenom och bristande förmåga järnVanliga i blodet.orsaker Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras man samtidigt får att ta upp järn i blodet.

Sedan länge är det koppar, känt attselen. järnupptaget förbättras man viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, FeMineral innehållerom också Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan orsaken 13 och 50 åratt ärkvinnor trötta. mellan 13 och 50 år är trötta. av järn ärmangan, den samtidigt fårselen, viktiga tillnivåer exempel zink, koppar, selen.till FeMineral spårämnena jodmineraler, och borLåga samt vitaminer som ökarvanligaste järnupptagningen.

Dessutom ingår Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och förmåga 50 år är trötta.

Vanliga orsaker till järnbrist ärVanliga otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande att uppta svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. innehåller också spårämnena selen, jod och bor samtförbättras vitaminer som ökar järnupptagVanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att järn i blodet.

Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får järn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras om man samtidigt får uppta ningen.

Dessutomtillingår svenska mineralrika växter som traditionellt användsockså vid förbättras järnjärn i blodet.

Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får viktiga mineraler, exempel zink, mangan, koppar, selen.

FeMineral innehåller viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller också Mineralkedjan viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen.

FeMineral innehåller också spårämnena samt vitaminer som ökar järnupptagningen.

Dessutom ingår och blodbrist.selen, jod och borspårämnena selen, jod och bor samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår

”Min ständiga trötthet var som bortblåst”

Mineralkedjan Mineralkedjan spårämnena selen, och borlivet samt vitaminer som ökar järnupptagningen.

Dessutom ingår svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. framåt ianvänds livet.

Nu känner jag och blodbrist.

För några år jod sedan körde svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn– ett lagarbete mig pigganvänds och glad igen. ihop sig för Maria både privat svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn- och blodbrist.

– ett lagarbete – ett lagarbete

För att kroppen optimalt ska Och nu när Maria vet hur och på jobbet. Hon sov och Mineralkedjan ”Min ständiga”Min trötthet var sombrabortblåst” För att kroppen optimalt skaska tillgodogöra sig järn, krävs bortblåst” Förkunna att kroppen optimalt FeMineral ärvar för hennesom åt ständiga dåligt och kände sig trött trötthet Mineralkedjan ”Min ständiga trötthet var som bortblåst” kunna tillgodogöra sig järn, ett lagarbete inom mineralkedså kommer hon att fortsätta för jämnan.

Maria kände sig framåt i livet. Nu känner jag kunna tillgodogöra sig järn, krävs För några år sedan körde livet – ett lagarbete framåt i livet.

Nuinom känner jag För några år sedan körde livet krävs ett lagarbete jan.

Järnet ger bättre blodvärde – ett lagarbete med produkten om blodvärdet utmattad och utbränd. migFör pigg och glad igen. ihop sig för Maria både privat lagarbete inom mineralkedframåt Nu känner jag sedan körde livet ettmineralkedjan.

För att kroppen optimalt ska mig piggi livet. och glad igen. ihopnågra sig förårMaria både privat Järnet ger bättre För atttillgodogöra kroppen optimalt skakrävs kunna sig järn, kunna tillgodogöra sig järn, krävs ett lagarbete inom mineralkedett lagarbete jan.

Järnet gerinom bättremineralkedblodvärde jan.lagarbetet Järnet ger mellan bättre blodvärde när mineraler när spårämnen lagarbetet mellan mineraler och fungerar.

FeMioch spårämnen fungerar.

FeMineral ger denna effekt. Koppar neralbehövs ger denna effekt.

(Cu) för att bildaKoppar röda (Cu) behövsFör förzink att bilda blodkroppar.

(Zn) röda gäller blodkroppar. att underskottFör påzink zink(Zn) ofta gäller även att underskott på zink ofta innebär lågt järnvärde.

Zink även är innebär järnvärde. är viktig för lågt fertiliteten ochZink en viktig viktig för fertiliteten och enEn viktig komponent i bröstmjölken. komponent i bröstmjölken.

En brist på mineralen mangan (Mn) bristtillpåoch mineralen mangantill (Mn) kan med ge upphov kan tillMineralkedjan och med ge upphov till anemi. illustrerar anemi. illustrerar de olika Mineralkedjan mineralernas samverkan. de olika mineralernas samverkan.

.. .. . bäst .i test.. ..

9, B12, or, g:jod de angan,

koppar.

9, B12, or, jod de

FeMineral ger dig: FeMineral ger dig: Modellbild Lättupptagligt järn. Mangan,

Lättupptagligt järn. och Mangan, molybden, zink, krom koppar. molybden, zink, ochB9, koppar.

Vitaminerna B1,krom B2, B6, B12, Vitaminerna B1, B2, B6,bor, B9,jod B12, C och D. Spårämnena CModellbild och D. Spårämnena bor, jod och selen.

14 välbeprövade och selen. örter.

14 välbeprövade mineralrika mineralrika örter.

– Jag har alltid haft glatt och på jobbet.

Hon sovett och och positivt ochsig dolt om åt dåligt ochsätt kände trött jag inte måttMaria bra. Jag klagar för jämnan. kände sig sällan.

Settoch så här i backspegeln utmattad utbränd. så –hade jag behövt ta reda på Jag har alltid haft ett glatt vad var fel tidigare. och som positivt sättmycket och dolt om Det var mått ju enkelt jag inte bra.att Jagåtgärda klagar när jag Sett väl förstod det var, sällan. så här ivad backspegeln säger Maria. så hade jag behövt ta reda på När hon på att vad som varfick felreda mycket tidigare. blodvärdet var lågt började hon Det var ju enkelt att åtgärda ta ett järnochvar, närFeMineral, jag väl förstod vad det mineraltillskott säger Maria. som snabbt gerNär bättre som honblodvärde, fick reda på attär skonsamt och som blodvärdetför varmagen lågt började hon inte ger förstoppning. ta FeMineral, ett järn- och – Det gick ganska när mineraltillskott somfort snabbt jag Min enorma ger kände bättreskillnad. blodvärde, som är trötthet ebbade ut och jagsom fick skonsamt för magen och en energi och en skjuts intesådan ger förstoppning.

– Det gick ganska fort när jag kände skillnad. Min enorma trötthet ebbade ut och jag fick en sådan energi och en skjuts

när lagarbetet mellan mineraler sjunker igen.

Och nu när vet hur mig pigg och glad igen. ihoppå sigjobbet. för Maria Maria privat jan.

Järnet ger bättre blodvärde blodvärde när lagarbetet mellan Och nu när Maria vet hur och Honbåde sov och och spårämnen fungerar.

FeMiEnergin kom oväntat och bra–och FeMineral är för henne Och nu när Maria vet hur på jobbet.

Hon sig sovtrött och när mineraler och spårämnen lagarbetet mellan mineraler bra FeMineral är för henne åt dåligt och kände neral ger denna effekt.

Koppar med sådan Jagsig ärtrött glad så kommer hon att fortsätta bra FeMineral är för henne åten dåligt ochkraft. kände fungerar.

FeMineral ger denna så kommer hon att fortsätta för jämnan.

Maria kände sig och spårämnen fungerar.

FeMi(Cu) behövs för att bilda röda att jag hittade FeMineral. med produkten om blodvärdet effekt.

Koppar (Cu) behövs för så kommer hon att fortsätta för jämnan.

Maria kände sig med produkten om(Zn) blodvärdet utmattad och utbränd. neral ger denna effekt.

Koppar blodkroppar.

För zink gäller sjunker igen. attmed bildaprodukten röda blodkroppar.

För om blodvärdet utmattad utbränd. sjunker igen.

– Jag haroch alltid haft ett glatt (Cu) behövs för bilda underskott påatt zink oftaröda även zink (Zn) gäller att underskott – Energin kom oväntat ochglatt att sjunker igen.

– Jag har alltid haft ett – Energin kom oväntat och och positivt sätt och dolt om innebär lågtäven järnvärde.

Zink är blodkroppar.

För zink (Zn) gäller på zink ofta innebär lågt med en sådan kraft.

Jag är glad – Energin kom oväntat ochinte positivt om med enfertiliteten sådan kraft.

Jagen äroch glad jag måttsätt bra.och Jag dolt klagar viktig för och järnvärde.

Zink är viktig för att underskott påkraft. zink Jag oftaärviktig även att jag jag inte hittade FeMineral. med en sådan glad mått bra.

Jag klagar att jag hittade FeMineral. sällan. Sett så här i backspegeln komponent fertiliteten och en viktig kompoi bröstmjölken.

Enär innebär lågt järnvärde.

Zink att jag hittade FeMineral. sällan.

Sett så här i backspegeln så hade jag behövt ta reda på nent ipå bröstmjölken. brist på(Mn) brist mineralen En mangan så hade ta reda på viktig för fertiliteten och en viktig vad som jag var behövt fel mycket tidigare. mineralen kan till kan till ochmangan med ge(Mn) upphov till vad var somjuvar fel mycket tidigare.komponent i bröstmjölken.

En Det enkelt att åtgärda och medMineralkedjan ge upphov till anemi. anemi. illustrerar Detjag varväl ju förstod enkelt att Mineralkedjan illustrerar de på mineralen mangan (Mn) när vadåtgärda det var, brist de olika mineralernas samverkan. när jag väl förstod vad det var, kan olika samverkan. säger Maria. tillmineralernas och med ge upphov till säger När Maria. hon fick reda på att anemi. Mineralkedjan illustrerar ger dig: FeMineral ger dig: När hon var ficklågt redabörjade på att hon FeMineral blodvärdet de olika mineralernas samverkan. blodvärdet var lågt började hon Lättupptagligt järn.

Mangan, Lättupptagligt järn. ta FeMineral, ett järn- och molybden, zink, kromzink, och koppar. ta FeMineral, ett järnoch Mangan, molybden, mineraltillskott som snabbt Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, mineraltillskott som snabbt krom och koppar. ger bättre blodvärde, som är C och D. Spårämnena bor, jod ger bättre blodvärde, som är Vitaminerna B1, B2, B6, B9, skonsamt för magen och som Lättupptagligt järn.

Mangan, ochB12, selen.

14Rysk välbeprövade skonsamt för magen och som C och D. rot. inte ger förstoppning. molybden, zink, krom och koppar. mineralrika örter. inte ger gick förstoppning.

Spårämnena bor, jod och – Det ganska fort när Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, selen.

Det gick ganska fortenorma när jag–kände skillnad.

Min C och D. Spårämnena bor, jod jag kände skillnad. enorma välbeprövade mineralrika trötthet ebbade ut Min och jag fick och 14 selen.

14 välbeprövade örter. trötthet ut och jag fick en sådanebbade energi och en skjuts I en omfattande örter.klinisk en sådan energi och en skjuts mineralrika studie som är publi-

Hjälper hår, hud och bästFeMineral i test 10 är bäst ii test FeMineral är bäst testnaglar sköra I en omfattande klinisk Hjälper hår, 8,0 hår, 8 I en omfattande klinisk Den kliniska studien från 2008 visadeHjälper att studie som är publiHjälper hår, studiei en som är publiFeMineral har en påtaglig effekt på hår, hud och cerad internatiohud 6och cerad i en internatiohud och sköra naglar. Zink och selen skyddar nell vetenskaplig tidskrift 10 hud och nell vetenskaplig tidskrift 4,8 mot oxidativ stress.

Koppar bidrar till norsköra naglar bevisades FeMinerals 8,0 sköra bevisades FeMinerals 48 naglar mal hud, hår och bindväv. I FeMineralsköra finns effektivitet. Studien naglar Den kliniska studien från 2008 visade att effektivitet.

2,82008 visade att bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, Den kliniska studien från pågick underStudien 4 veckor och

16

Modellbild Modellbild

.•• . .. • . . .

VV åå

Låg Låga Va Vanli järn jär viktig vik spårä spå sven

sve

”M ”

FeMineral ger dig:

.FeMineral .. är bäst i te • •

Modell

Mo

16 cerad i en internationell vetenskaplig tidskrift 14 10 12 bevisades FeMinerals 8 I en omfattande klinisk 10 effektivitet.

Studien 16 6 16 pågick under veckor och 8 studie som är 4publi14 16 4 6 14 ett flertal olika blodvär16 cerad i en internatio12 10 14 2 12 den mättes. Blandtidskrift annat 414 10 nell vetenskaplig 10 12 0 10 undersöktes Hb-värde, 8,0 212 8 bevisades 10 8 antal rödaFeMinerals 8 blodkroppar, 8,0010 6 FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 8 8 effektivitet.

Studien Den kliniska studien från 2008 visade att 6 pågick under 4 veckor och nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 2 välbefinnande, trötthet, ett flertal olika blodvär4 6har1,5 hud och sköra naglar. Zink och selen skyddar pågick under veckor och 8 FeMineral en påtaglig effekt på hår, 46 ett flertal olika blodvär6 kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, hud och sköra naglar. Zink och4,8 selen skyddar förstoppning,4kalla hänirritation, blek och Bland huvudvärk. denhud mättes. annatI 2 mot oxidativ stress.

Koppar bidrar till nor6 4 6 hud oxidativ och sköra naglar.

Zink och selen ettder flertal olika sköra blodvärden mättes.

Bland annat 2 4,8naglar, irritation, rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblommot Koppar bidrar tillskyddar noroch fötter, blek hu ten annan kvalitetsprodukt Hb-värde, 04 stress.

0 med enundersöktes mal hud, hår och bindväv. I FeMineralmot finns 4 4,8 02 oxidativ stress.

Koppar bidrar till norundersöktes Hb-värde, 4 den mättes.

Bland annat ma, astragalus och ingefära. mal hud, hår och bindväv.

I FeMineral finns studien jämförde vi resultaten med en annan och FeMineral lag bättre antal gav rödaöver blodkroppar, 2,8 bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, 0 2 4 på den svenska mal hud, hår angelika, och bindväv.

I FeMineral antal röda blodkroppar, 2,8 bland annat: alfalfa, björkblad,finns marknaden och FeMineral g undersöktes Hb-värde, Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, 2 2,8 bland annat: angelika, alfalfa,kattmynta, björkblad, 0 1,5 välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, 2 resultat*.

Studien publicerad i Scientia Pharmaceut förstoppning, kalla hänantal röda*blodkroppar, kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, irritation, blek hud och huvudvärk.

I nypon,malva, hagtorn, isop,nässla, järnört,ringblomma, kattmynta, 2 1,5 förstoppning, kalla hänkloärt, nypon, der och fötter, sköra naglar, irritation, blek hud och huvudvärk.

I 1,5 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt välbefinnande, trötthet, rölleka, åkerfräken, rosmarin,I hibiscusblomten med en der annan 0 nypon, kloärt, malva, nässla, ringblomma, ochkvalitetsprodukt fötter, sköra naglar, irritation, blek hudkvalitetsprodukt och huvudvärk. rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien jämförde vi resultaten med enastragalus annan 0 förstoppning, kalla hänma, och ingefära. och FeMineral gavjämförde över lag bättre rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien vi resultaten en annan kvalitetsprodukt 0 ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden ochmed FeMineral gav över lag bättre Femineral finns på: ortmedicinska.se och Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. der och fötter, sköra naglar, irritation, blek ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden och FeMineral gav över lag bättre resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. e inom adaptogenforskning studien jämförde vi resultaten med en ann resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

Världsledande inom adapt ntkontakt: 08-121 404 00 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt på den svenska marknaden och FeMinera FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till Konsumentkontakt: färdig produkt 08-121 resultat*. * Studien publicerad i Scientia Pharmace FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt

14

12

FeMineral är bäst i t

Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och

e inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning ntkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00

Världsledande inom adap

Konsumentkontakt: 08-1