Min Medicin 2019 #8/9 by Medicinsk access

2019

#8/9 ÅRGÅNG 15

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Precisionsmedicin

Nya möjligheter att ställa diagnos och få rätt behandling

Ett nytt åtgärdsprogram för Alzheimer’s sjukdom TSH- Tyreoidea stimulerande hormon ett vanligt blodprov vid utredning av trötthet

VAPING

Ett nytt farligt sätt att Få i sig nikotin och annat

GÄSTLEDARE: INGER ROS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

AI – vägen till att hitta prostatacancer via screening

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration

2019

#8/9

ÅRGÅNG 15

på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Precisionsmedicin VETENSKAPLIG OBERO

Ett år 370 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 27 februari, 2019. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Nya möjligheter att

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

VAPING

Ett nytt farligt sätt att Få i sig nikotin och ann

RIKS FÖRB UNDE T

HJÄR TLUN G

AI – vägen till att hitt a prostatacancer via scr eening

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

behandling

TSH- Tyreoidea stimulerande hormo n ett vanligt blodprov vid utredning av trötth et

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Sjuksköterska

INSKACCESS.SE

ställa diagnos och få rätt

Ja tack! Jag vill prenumerera! Läkare

RIFT • WWW.MEDIC

Ett nytt åtgärdsprogr am för Alzheimer’s sjuk dom

GÄSTLEDARE: INGER ROS

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDE MEDICINSK TIDSK

Plats för frimärke

Innehåll #8/9 2019 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10

14 Precisionsmedicin

– Nya möjligheter att ställa diagnos och få rätt behandling

5 K raften bor i mötet

Tryckeri: V-Tab Vimmerby

8 G ränsen mellan typ 1- och typ 2-diabetes inte så knivskarp

Nästa nummer: Utkommer v.9, 2019 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

12 Nytt verktyg för forskning om mitokondriesjukdomar och åldrande 24 G ravida med ätstörningar och deras barn löper högre risk för komplikationer 30 Stor skillnad i koldioxidavtryck mellan olika inhalatorer 37 Deprimerade MS-sjuka försämras fortare 38 B arn med familjär hyperkolesterolemi (FH) klarar sig bra med måttligt sänkta kolesterolvärden 41 Dags att prioritera hälsan och livet! 45 B arn i fokus i nedräkning om klimatet 50 Ny genanalys förbättrar diagnostiken av intellektuell funktionsnedsättning

32 Ett nytt åtgärdsprogram för Alzheimer’s sjukdom

52 Sveriges första MR-Linac i drift på Akademiska 54 Revolution i kampen mot psoriasis – många blir symptomfria med nya biologiska läkemedel 56 M er trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke

26 Vaping – ett nytt farligt sätt att få i sig nikotin och annat

58 Lovande för ny behandlingsstrategi mot progeria 60 D ebatt: Samla vården och kunskapen för Alfa-1-patienterna 62 Litium kan lindra strålskador efter behandling av hjärntumör 2019

#8/9 ÅRGÅNG 15

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Precisionsmedicin

Nya möjligheter att ställa diagnos och få rätt behandling

Ett nytt åtgärdsprogram för Alzheimer’s sjukdom TSH- Tyreoidea stimulerande hormon ett vanligt blodprov vid utredning av trötthet

VAPING

Ett nytt farligt sätt att Få i sig nikotin och annat

GÄSTLEDARE: INGER ROS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

AI – vägen till att hitta prostatacancer via screening

Omslaget: Linaälven i Koskullskulle Norrbotten. Foto: Pernilla Oskarsson

64 Immunceller i huden dödar MRSAbakterier innan de invaderar kroppen 67 Ny bok: Balans 68 B evarad gångförmåga hos patienter med sekundär progressiv MS jämfört med placebo 70 Nya biomarkörer för barnastma kan underlätta tidig diagnos 73 B oktävling 74 Fler nyfödda med syrebrist kan ha nytta av hjärnskyddande behandling 76 U meåforskare med i vetenskapligt genombrott för malariaforskningen 81 B okklubben M edicinnotiser 6 , 10, 22, 46, 47, 49

18 TSH- Tyreoidea stimulerande hormon ett vanligt blodprov vid utredning av trötthet

42 AI – vägen till att hitta prostatacancer via screening #8/9 2019

Nordens första hjärtmuskelstärkande stimulatorer implanterade Två procent av befolkningen, cirka 200 000 svenskar, lever med hjärtsvikt. Det är ett tillstånd som blir vanligare med stigande ålder. Bland åttioåringar är det vanligare, uppåt tio procent har hjärtsvikt. Hjärtsvikt kan bland annat leda till andfåddhet, trötthet och svårigheter med sömnen om det inte behandlas. Nu har de första hjärtmuskelstärkande stimulatorerna implanterats på patienter med hjärtsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset.

AI – vägen till att hitta prostatacancer via screening: Metoderna att hitta män som behöver behandling för prostatacancer är för osäkra, något som ett unikt forskningsprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset vill ändra på, och där ska röntgenläkarna få hjälp av artificiellintelligens, AI. Läs mer... Mer i detta nummer: Sköldkörtelsjukdom - Sedan decennier gäller att pressat TSH är farligt, det kan orsaka förmaksflimmer och benskörhet och därför ska behandlingen styras till ett arbiträrt referensvärde för TSH. TSH är ingen indikator på den metabola verkan. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Precisionsmedicin: Nya möjligheter att ställa diagnos och få rätt behandling. Sverige har påbörjat en omfattande omställning av sjukvården för att introducera precisionsmedicin. Detta skapar också helt nya möjligheter till forskning och innovation. Läs mer ... Forskning: Även typ 2-diabetes, så kallad vuxendiabetes, kan delvis förklaras med störningar i immunsystemet. Tidigare har vuxendiabetes ansetts enbart bero på livsstilsfaktorer, men på senare år har forskare börjat misstänka att bilden är mer komplex. Läs mer ... Gästledaren Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung: ”Kraften bor i mötet”. Ett etiskt förhållningssätt till patienten som en person, utgör fundamentet i personcentrerad vård. Genom att se patienten som en person med behov, vilja och förmågor kan man genom ett samarbete mellan patienten och vårdpersonal skapa gemensamma mål. Nytt verktyg för forskning om mitokondriesjukdomar och åldrande: Mitokondrier är cellens energiproducenter. De behövs för att omvandla energin i maten vi äter till en fungerande ”energivaluta” för cellerna. Regleringen av mitokondriefunktionen är avgörande för människans hälsa. Läs mer... Medicinsk access nr 3 2019 GUNNAR KARLSSON För Patientföreningen FH Sverige

Vaping: Ett nytt farligt sätt att få i sig nikotin och annat. ”Vi kommer förmodligen att se unga människor få konstiga akuta lungförändringar, och på lång sikt kanske vi får en ökad kardiovaskulär sjuklighet hos ingrodda vapare” Läs mer... Alzheimer’s sjukdom är den vanligaste formen av demens. Den fortsätter att öka i det västerländska samhället såsom de andra kroniska välfärdssjukdomarna. Läs mer... Lovande för ny behandlingsstrategi: Progeria är en mycket ovanlig sjukdom som drabbar en på 18 miljoner barn och leder till flera symptom på för tidigt åldrande och att barnen avlider i tonåren från komplikationer av hjärtkärlsjukdom. Läs mer... Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Den ofrånkomliga gåtan” om döden och frågorna inför livets slut av Owe Wikström och Peter Strang. Libris Bokförlag. God Jul & Gott Nytt År! TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 4/5 2019 MARGARETA RÖSTLUND Förbundsordförande Mag- och tarmförbundet

Medicinsk access nr 7 2019 BO KARLSSON Ordförande ILCO Tarmuro och stomiförbundet

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

”Vilket Landsting/Region blir först med att testa nya sätt att genom föra förändringar inom vården? Vi, patienter och vården, står på startlinjen och väntar på er.”

#8/9 2019

”Den enda besvikelsen kring hela projektet var att Försäkringskassan inte ville anta vår utmaning. Det är den myndighet som bäst skulle be höva pröva på att ”gå en mil i våra skor”. Det vet vi från alla samtal från våra medlemmar som stångas med en oförstående handläggare och som ifrågasätts in i det allra mest intima privatlivet.”

”Urologen och patienten lär känna varandra, vilket är sällsynt i vår den i normala fall. Men han ser också tystnaden kring sjukdomen, och konstaterar att pratar man inte om det så blir det sällan pengar till sjukdomen och forskning som kan hitta bättre metoder för behandling. ”

GÄSTLEDARE

Kraften bor i mötet När allt fler pratar om en personcentrerad vård för människor med kroniska och långvariga sjukdomar känner vi patienter tillförsikt. När allt fler, från beslutsfattare till statliga utredare och till de som gör det faktiska jobbet i vården, inser att det inte handlar om ett nytt styrsystem utan ett sätt där professionens yrkeskunskap och patientens kunskap om sig själv och sina drivkrafter sätts i centrum, då kan vi få saker att hända.

För det handlar om ett samarbete i ett partnerskap som närmast skulle kunna beskrivas i termer av ”empowerment”. Översatt till svenska betyder empowerment, bemyndigande. Ett bemyndigande av relationen mellan patient och profession. Så låt oss skilja mellan personcentrerad vård och de olika ekonomiska styrmodeller som tagits fram för att mäta kostnader i vården. Visst kan de hänga ihop, eftersom en konsekvens av personcentrerad vård är att den får påverkan på styrsystemen. Nerifrån och upp, inte uppifrån och ner. Ett etiskt förhållningssätt till patienten som en person, utgör fundamentet i personcentrerad vård. Genom att se patienten som en person med behov, vilja och förmågor kan man genom ett samarbete mellan patienten och vårdpersonal skapa gemensamma mål. Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet beskriver personcentrerad vård i tre huvuddrag: • Lyssna på patienten och förstå vad patienten vill. • Kom överens om en hälsoplan med mål som vårdpersonal och patient gemensamt skapar i ett utvecklat partnerskap. • Dokumentera partnerskapet så att både patient och personal vet vad man kommit överens om. I Riksförbundet HjärtLungs intressepolitiska plattform Sedd i vården brukar vi prata om tre p: patientberättelse, partnerskap och personlig hälsoplan. Men är det inte redan så här i vården? Jo, ibland. Men på många håll är det av olika skäl inte det. Orsaken till att vi anser att det här är avgörande är baserat på våra medlemmars röster om vad de saknar och vad de tycker är viktigt i vården.

I en medlemsundersökning framkom att hälften av de svarande upplever att vården inte tar tillvara deras kunskap och erfarenheter av att leva med sin sjukdom, att tre av tio ofta får upprepa sin sjukdomshistoria vid mötet med vården. I en undersökning riktad till våra medlemmar med hjärtsvikt, anger tre av tio att de gick med symtom under mer än tre år innan de fick sin diagnos. Hos våra medlemmar med KOL är 4 av 10 osäkra på om de har rätt behandling. För oss med kroniska och långvariga sjukdomar är det angeläget med kontinuitet - att veta vart och vem man ska vända sig till vid försämring, och det är angeläget med utbildning och information om diagnosen. Genom att aktivt lyssna på oss kan möjligheter och behov identifieras, vilka ligger till grund för den gemensamma planeringen av hälso- och sjukvården, och som dokumenteras i en personlig hälsoplan. Det handlar om att se helheten. Ett etiskt förhållningssätt till patienten som en person, utgör fundamentet i personcentrerad vård. Genom att se patienten som en person med behov, vilja och förmågor kan man genom ett samarbete mellan patienten och vårdpersonal skapa gemensamma mål. I grunden är ju detta inget nytt. Och inte revolutionerande. I grunden handlar ju detta om den bästa vården. För vården är möten, vården är samarbeten, vården är också det omätbara: handen på axeln, frågan om hur barnbarnen mår. Att se personen. Vården bebos av så många kompetenta yrkesmänniskor och så många livsavgörande hjältar som springer och de springer den extra kilometern för att det ligger i vårdandets själva kärna. Och de måste ges möjligheten att tillsammans med den som drabbats av och lever med sin sjukdom göra det bästa av situationen. Det är i detta möte som god vård uppstår. Och den läkande kraften bor i det mötet. INGER ROS Ordförande Riksförbundet HjärtLung #8/9 2019

MEDICINNOTISER

”Vi vill ge patienten en förbättrad livskvalitet, bättre kondition och minska akut för sämring av hjärtsvikten som kräver sjukhusvård” Hjärtmuskelstärkande stimulering är en elektrisk hjärtmuskelstärkande behandling (CCM, cardiac contractility modulation) med en pulsgenerator som opereras in i bröstkorgen på patienten och två elektroder som fästs i hjärtat. Foto: Impulse dynamics

Nordens första hjärtmuskelstärkande stimulatorer implanterade De första hjärtmuskelstärkande stimulatorerna har implanterats på patienter med hjärtsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset. Karolinska är enda sjukhuset i Norden som gjort denna elektriska hjärtmuskelstärkande behandling.

Marcus Ståhlberg, läkare. Foto: Catarina Thepper

Två procent av befolkningen, cirka 200 000 svenskar, lever med hjärtsvikt. Det är ett tillstånd som blir vanligare med stigande ålder. Bland åttioåringar är det vanligare, uppåt tio procent har hjärtsvikt. Hjärtsvikt kan bland annat leda till andfåddhet, trötthet och svårigheter med sömnen om det inte behandlas. Sjukdomen brukar gradvis försämras över tid och allt fler sjukhusbesök kan bli nödvändiga. Läkemedel hjälper många, men inte alla. För de patienter där läkemedelsbehandling inte fungerar och ultraljud kan visa att hjärtat verkligen är försvagat, kan FAKTA Hjärtmuskelstärkande stimulering är en elektrisk hjärtmuskelstärkande behandling (CCM, cardiac contractility modulation) med en pulsgenerator som opereras in i bröstkorgen på patienten och två elektroder som fästs i hjärtat. Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel. Hjärtmuskelstärkande stimulation sätts in som ett komplement till läkemedel. Kliniska studier har visat att behandlingen förbättrar patienternas livskvalitet och kondition och kan minska risken för akut försämring av hjärtsvikten.

#8/9 2019

en ny behandling nu bli aktuell. – Hjärtmuskelstärkande stimulering är en ny metod med vilken vi redan har hjälpt två patienter på Karolinska i rent behandlingssyfte. Vi har sedan tidigare opererat åtta patienter inom ramen för kliniska studier. Vi vill ge patienten en förbättrad livskvalitet, bättre kondition och minska akut försämring av hjärtsvikten som kräver sjukhusvård. Resultat från kliniska studier har varit lovande och vi har stora förhoppningar på denna metod, säger läkaren Marcus Ståhlberg vid Karolinska Universitets sjukhusets tema Hjärta och Kärl. Hjärtat blir kraftigare

Själva apparaten är en liten dosa som implanteras under huden i nyckelbensregionen på patienten och två elektroder förs via blodbanan till hjärtat och fästs i hjärtat. Den hjärtmuskelstärkande stimulatorn förstärker hjärtats egna sammandragning så att hjärtat blir kraftigare och orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen, något som ett hjärta med hjärtsvikt inte annars klarar av. Ingreppet görs med lokalbedövning vilket innebär att patienten inte behöver sövas ner. – Återhämtningstiden är väldigt snabb för det är ett mindre och snabbt ingrepp. Oftast kan patienten lämna sjukhuset samma dag. Infektionsrisken och risken för andra komplikationer är också liten. Källa: Karolinska universitetssjukhuset

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms. TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

”Forskningsresultaten ska inte tolkas som att det är lönlöst att leva hälsosamt för den som har eller riskerar att drabbas av denna blandform av diabetes. Tvärtom kan det vara extra viktigt för den som har denna störning i immunsystemet att leva hälsosamt för att på så vis minska de riskfaktorer som går att påverka”. Foto: Canstock, arkiv

Gränsen mellan typ 1- och typ 2-diabetes inte så knivskarp

Olov Rolandsson, professor. Foto: Mattias Pettersson

#8/9 2019

Även typ 2-diabetes, så kallad vuxendiabetes, kan delvis förklaras med störningar i immunsystemet. Det visar en ny stor studie som har genomförts av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Cambridge och Seattle. Tidigare har vuxendiabetes ansetts enbart bero på livsstilsfaktorer, men på senare år har forskare börjat misstänka att bilden är mer komplex. Något som den nya studien alltså bekräftar.

– Om våra fynd bekräftas, bör behandlande läkare vid typ 2-diabetes utreda om patienten har inslag av autoimmunitet och då vara beredd att påbörja insulinbehandling snart, säger Olov Rolandsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Diabetes delas in i två stora undergrupper, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes kallas ibland också för barndiabetes eftersom sjukdomen ofta debuterar tidigt i livet. Vid typ 1-diabetes förstör kroppens eget immunförsvar de celler i bukspottskörteln som producerar insulin. Sjukdomen är därför så kallat autoimmun.

Vid typ 2-diabetes är det istället övriga kroppsorgan som har tappat en del av sin känslighet för insulin. Typ 2 debuterar vanligen senare i livet och kallas därför ofta även för vuxendiabetes. Den vanliga förklaringen till typ 2-diabetes är att vi rör oss för lite, äter fel kost och går upp i vikt. Kan finnas en autoimmun komponent

På senare år har dock misstankarna vuxit om att det även kan finnas en autoimmun komponent i utvecklingen av typ 2-diabetes, men det har saknats större studier som har

bekräftat detta. Det är denna lucka som den nya studien fyller ut. Forskarna har analyserat gener och antikroppar från närmare 28 000 personer i åtta europeiska länder. Av dem fick 12 000 typ 2-diabetes, medan 16 000 utgjorde kontrollgrupp. De antikroppar det gäller kan analyseras vid alla större sjukhus. Resultaten visar att förekomst av antikroppar som är typiska för typ 1-diabetes ökar risken för att senare i livet drabbas av typ 2-diabetes, även då man har tagit hänsyn i beräkningarna till övriga faktorer som övervikt, ärftlighet och livsstil. Studien indikerar därmed att insjuknande i typ 2-diabetes till viss del kan förklaras av en störning immunsystemet. – Fortsatt forskning bör fokusera på hur man kan bromsa den autoimmuna processen för att skydda de insulinproducerande celler som finns kvar i bukspottskörteln, men där är vi inte än, säger Olov Rolandsson. Forskningsresultaten ska dock inte tolkas som att det är lönlöst att leva hälsosamt för den som har eller riskerar att drabbas av denna blandform av diabetes, genom att röra sig och dra ned på socker och följa kostråd från diabetessköterskor och läkare. – Tvärtom kan det vara extra viktigt för den som har denna störning i immunsystemet att leva hälsosamt för att på så vis minska de riskfaktorer som går att påverka, säger Olov Rolandsson.

”Resultaten visar att förekomst av antikroppar som är typiska för typ 1-diabetes ökar ris ken för att senare i livet drabbas av typ 2-diabetes, även då man har tagit hänsyn i be räkningarna till öv riga faktorer som övervikt, ärftlighet och livsstil”. Foto: Canstock, arkiv

Källa: Umeå universitet

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia. Om studien Autoimmunity plays a role in the onset of diabetes after 40 years of age Olov Rolandsson, Christiane S. Hampe, Stephen J. Sharp, Eva Ardanaz, Heiner Boeing, Guy Fagherazzi, Francesca Romana Mancini, Peter M. Nilsson, Kim Overvad, Maria-Dolores Chirlaque, Miren Dorronsoro, Marc J. Gunter, Rudolf Kaaks, Timothy J. Key, Kay-Tee Khaw, Vittorio Krogh, Tilman Kühn, Domenico Palli, Salvatore Panico, Carlotta Sacerdote, Maria-José Sánchez, Gianluca Severi, Annemieke M. W. Spijkerman, Rosario Tumino, Yvonne T. van der Schouw, Elio Riboli, Nita G. Forouhi, Claudia Langenberg, Nicholas J. Wareham Diabetologia https://doi.org/10.1007/s00125-019-05016-3

#8/9 2019

MEDICINNOTISER

Efter avslutad behandling uppgav patienterna att de hade fått ökad livskvalitet. Foto: Canstock, arkiv

Hjärtsjuka med depression mådde bättre med terapi via nätet Det är vanligt att hjärtpatienter drabbas av depression. Det kan leda till en ond cirkel där också hjärtsjukdomen kan påverkas negativt och det är därför viktigt att depressionen blir behandlad.

dem under nio veckor fick delta i kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet, och därigenom också hade tillgång till en sjuksköterska. De 72 övriga fick under lika lång tid diskutera hälsa med varandra i ett internetforum. Signifikant klinisk förbättring

Peter Johansson, professor. Foto: Linda Fredriksson LU

– Vår studie visar att terapi via nätet kan minska depression och förbättra livskvaliteten för hjärtsjuka. Brist på resurser gör att inte alla hjärtsjuka får den vård de behöver mot depression och där kan internetterapin spela en viktig roll. Då kan patienterna dessutom få terapi i hemmet, vid en tid som passar dem, säger Peter Johansson, professor vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, vid Linköpings universitet. Ett flertal tidigare studier har visat att internet-KBT har god effekt mot depression, men den aktuella studien är den första som utformats särskilt för hjärtpatienter med depression. Studien var en så kallad randomiserad kontrollerad studie där deltagare slumpmässigt delades in i olika grupper, för att kunna jämföras med varandra. I studien deltog 144 deprimerade hjärtpatienter där 72 av

Resultaten visar att efter nio veckors internet-KBT fick var femte patient en signifikant klinisk förbättring av sin depression i jämförelse med forumdiskussioner. Efter avslutad behandling uppgav patienterna också att de hade fått ökad livskvalitet. –Styrkan i vår studie är att patienterna hade tillgång till sjuksköterskor via nätet, en kontakt som var avgörande för det goda resultatet, säger Peter Johansson. Patienterna som genomgick internet-KBT fick i genomsnitt 15 minuters återkopplingstid varje vecka av en sjuksköterska, något patienterna i diskussionsforumet inte fick. I återkopplingen gavs svar på frågor patienterna hade, men hade också i syfte att stödja och uppmuntra patienterna. Källa: Linköpings universitet

Studien: Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy Program Adapted to Patients With Cardiovascular Disease and Depression: Randomized Controlled Trial, Peter Johansson, Mats Westas, Gerhard Andersson, Urban Alehagen, Anders Broström, Tiny Jaarsma, Ghassan Mourad, Johan Lundgren, JMIR Ment Health 2019;6(10):e14648 DOI: 10.2196/14648 Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, ALF-medel från Region Östergötland och Region Östergötland.

#8/9 2019

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Vid beställning av flera exemplar pris enligt offert, kontakta oss!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#8/9 2018

Plats för frimärke

”Det finns ett stort antal kända ärftliga mitokondriesjukdomar som ofta ger allvarlig funktionsnedsättning i hjärna, hjärta, skelett muskulatur och andra organ. Försämrad mitokondriefunktion har även stor betydelse för åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”. Joanna Rorbach, Nils-Göran Larsson och Miriam Cipullo, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Foto: Leona Rohrbeck

Nytt verktyg för forskning om mitokondriesjukdomar och åldrande Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt forskningsverktyg för att undersöka hur mitokondriernas proteinsyntes påverkas av sjukdom, läkemedel, åldrande och olika fysiologiska faktorer som kost och motion. Studien är presenterad i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Mitokondrier är cellens energiproducenter. De behövs för att omvandla energin i maten vi äter till en fungerande ”energivaluta” för cellerna. Regleringen av mitokondriefunktionen är avgörande för människans hälsa. Det finns ett stort antal kända ärftliga mitokondriesjukdomar som 12

#8/9 2019

ofta ger allvarlig funktionsnedsättning i hjärna, hjärta, skelettmuskulatur och andra organ. Försämrad mitokondriefunktion har även stor betydelse för åldrande och åldersrelaterade sjukdomar. Ny strategi

– Det är viktigt att ta reda på hur mitokondriefunktionen regleras för att kunna förstå dessa sjukdomar bättre och få fram nya behandlingar, säger Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, som lett studien. Mitokondrier har sina egna proteinsyntesfabriker, de mitokondriella ribosomerna, som skiljer sig från andra

ribosomer i cellen. De senaste åren har man fått betydligt bättre kunskap om hur de mitokondriella ribosomerna är uppbyggda, men man vet inte mycket om regleringen av deras funktion. Forskargruppen vid Karolinska Institutet beskriver nu en ny strategi för att identifiera de proteiner som samverkar med och reglerar den mitokondriella ribosomen. De har skapat ett modellsystem, MitoRibo Tag-möss, där varje mitokondriell ribosom har en liten etikett som kan användas som en sorts metspö för att sortera mitokondriella ribosomer. Med hjälp av omfattande proteomikanalyser kan man sedan identifiera samverkande proteiner i olika vävnader. Värdefullt verktyg

Forskarna har identifierat alla de 82 proteiner som bildar den mitokondriella ribosomen och även många relaterade faktorer. En del av dessa faktorer är nyupptäckta mitokondriella proteiner med okända funktioner som kan vara viktiga för regleringen av mitokondriernas proteinsyntes. – Vi tror att MitoRibo-Tag-mössen kan bli ett värdefullt verktyg för framtida studier av hur mitokondriernas

Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Foto: Gustav Mårtensson

Joanna Rorbach, forskare. Foto: Leona Rohrbeck

Miriam Cipullo, forskare. Foto: Privat

proteinsyntes påverkas av sjukdom, läkemedel, åldrande och olika fysiologiska faktorer, såsom motion, minskat kaloriintag och fettrik kost, säger Miriam Cipullo, forskarstuderande vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och medförfattare till artikeln. Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”MitoRibo-Tag Mice Provide a Tool for In Vivo Studies of Mitoribosome Composition”. Jakob D. Busch, Miriam Cipullo, Ilian Atanassov, Ana Bratic, Eduardo Silva Ramos, Thomas Schöndorf, Xinping Li, Sarah F. Pearce, Dusanka Milenkovic, Joanna Rorbach och Nils-Göran Larsson. Cell Reports, online 5 november 2019, doi:10.1016/j.celrep.2019.09.080. Studien har fått stöd från Max Planck-sällskapet, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Europeiska forskningsrådet, Cancerfonden, svenska staten (inom ramen för ALF-avtalet mellan svenska staten och landstingen) och Marie Skłodowska Curie åtgärderna.

imm

ksfl Förma med tbildning Aktivpatientu – din

Pass

Du ka n göra my ditt liv med för cket för att påverka maks flimme r

mer?

4 mitt

ksflim

förma

1 och siffran de. era t får mes gt plac •  Ta imm göra ksfl dina läke tigast pmässi kan förma är vik som är slum medel mitt son •  Reg Vad an per st för elbunde ft 5. Den erna ned na. a me n kon Uppgi itar Person gör •  Gör selb 8. takt kan ran i pus goda Vem 1–8 får siff 1. livsstils lan st –  Rök mel a min Fråga val: inte erk siffra iv en kan påv –  Moti Skr onera som den –  ed

Träff

för mig

och

er?

t Strä m rta va efter –  jä ärta norm h Lär dig Hj alvikt hantera Sjuk de kan oro och n ran sköters

tmKur flim usry sinArbets-ten Det ed själv terapeu m Jag

ator

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

ottagnin

stress

n ärta Hj Dietiste

oFysi ten nde terapeu

er? de sva för imm ssa maksfl sikt? Kry

d för

me t liv

itivt

ativ

tern

rsal

ståe

När

Läkaren

med läka mer re/f limmerm lim aksf

förm

på

pos mit mer flim erkar aks påv förm Vad 2. liv med t. ditt igas erkar är vikt påv er Vad du tyck el som med dom ker sjuk a läke dric min Min och v och äter själ jag Vad på mig tänker jag Hur ar r trän ålde och Min r mig på mig nge rör strä jag ran Att er öve rök inte inte och jag Att lugnt det tar jag Att

undet

Till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

Och till dig som träffar patienter med KOL

HjärtLu

ng, 2018 17

Fråga

g, 2018

tLun

t Hjär

unde

förb

rbund

ung, et HjärtL

2018

ed Aktiv m er imm fl s k a förm ss 1

itlöshe

ng och

d apt

öka

vid

viktne

. t och apti a stora satt någr t ned let för den mes istäl du har mål att äta en, små med flera ika mat iden • Ät a målt näringsr och ost • Börj gi- och kött, sås sist. rna ener håll. fet fisk,grönsake räck t ex ma. och at hem ig och inom gi. först ritm a ener favo en synl extr ion • Ha mat som ress ara a olja att dep • Förv ätt gärn att veta t. • Tills bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

dgå

s : Tip

tablad

en. : dag i vikt hela n 1). upp n. e över (se sida r gå gari elad öve ein mar förd prot nde du beh mål flyta gi och vika ga små ener och att und olja mån mer pel s för • Ät fil, med dag dard mat till exem n lägg stan kter • Ät t ex ätt fett, is inna fett, lättprodu • Tills a prec . mer gärn let för rpastej, med istäl • Ät nattfasta kter rodu fet ost ost, leve lång erip lk och gg som mej • Välj dardmjö t pålä stan energirik lax. t s och sam nnä majo

tit!

att ten. ttre a apti också på r bä uler tänk stim s fö – men för att dlar. itet hus utom du han ka aktiv a då. när att fysis • Var mer din er om gärna så äta kan • Öka behöver du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir vid olika ritm • Plan favo du inte dricka din . , så • Ha ser den iden äta och att du r målt k efte å välja • Dric kan ocks ra. and . (du med llen) ans tillfä fin mm till en duka tillsa att iden • Ät målt genom fint. • Gör d, t ex upp a stun lägg och

Tip

Träff

Fak

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda!

: lust mat

tt trö för är är det du när lad äta Om utvi att du är en, dag för en så t på mat

t måle före ål tidig det udm gin från • Vila s att äta. huv en dag för att a ditt och ener av dag trött skriva n gärn • Ät är du pigg re dele du är för kan iskt om då a stör diet räck ryck (en kan ngsd mat ov). en näri eller äta beh vid • Ta laga orka ngsdryck ut näri

kan . Då . in mat laga frysa för att du kan för trött r så du är ione s! a flera port även när bt gärn snab mat Laga bra i dig

du få

Tip

Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och Aktiv med KOL är framtagna av Riksförbundet HjärtLung.

rbund

ung, et HjärtL

2017

kolan

ngs

HjärtLu L ionella Nat med KO Aktiv

Träff

Pass

s : Tip

vid

d apt

öka

mat a. och ra stor aptit någ satt t let för ned mes istäl den mål äta ga små med att maten, n mån rika tide • Ät a mål närings och ost • Börj rgi- och kött, sås sist. rna ene håll. fet fisk,grönsake räck t ex ma. t och at hem ig och inom förs ion ritm ress favo en synl att dep • Ha mat ara veta att t. • Förv bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

vik

tablad

Fak

en. : dag i vikt r hela n 1). upp e öve r gå (se sida maten. elad öve ein förd de till prot du beh mål gräd och vika n och ga små energi gari att und mån mer mar s för • Ät fil, med nde dag dard mat , flyta stan kter n lägg • Ät t ex ätt olja is inna rodu fett, • Tills a prec . mer för lättp tej, gärn med let istäl leverpas • Ät nattfasta kter rodu fet ost ost, lång erip mej lk och gg som • Välj dardmjö kt pålä stan energiri lax. ker t dryc sam äs och ngs näri onn maj du få ist. ov kan en diet beh Vid na via kriv förs

aptit

du har

att äta svårt ningen: lad du har av and är utvi Om nd så du en, på gru äta. icin mat

att ten. ttre a apti också på r bä uler tänk stim s fö . för att t – men dlar hus vite utom du han me, ka akti a då. när fysis • Var mer din er om gärna fram r äta . kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir ritm . • Plan favo du inte din ser den n, så • Ha du tide ra. så att and r mål d, k efte ans med stun • Dric mm en fin tillsa n till a • Ät tide mål att duk fint. • Gör genom upp ex a t lägg och

Tip

ed Aktiv m t ik v s rt jä h

: lust

itlöshe

ng och

tnedgå

med före dags att nde • Vila det är idga örsv när luftr din ing. • Ta maten. ndn före pysa för . änd ma t. hem laga mat • Anv sam mat r lång gad orka • Ät igla färd du inte . • Ha llen då ning ställ tillfä rätt i upp • Ät

äta

rgin ene r att äta. och s att tt fö pigg är dag trö du ofta det n. när för inge då är lad en, är lagn utvi dag mat en. du är du är t på dag rgi på när en så ål tidigdelen av ja. a ene och äta mat udm re r lägg in sväl huv stör öve frysa a och • Vila beh a ditt räcka kan gärn kan att tugg så du inte r, så du • Ät målet är lätt mat från du orka som 2 gad r när mat igla a färd portione • Välj gärn flera . • Välj gärna a att laga • Lag trött för för

före

ung, et HjärtL rbund © Riksfö

2016

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen.

Aktiv m KOL

Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna. Kom igång! För att komma igång som handledare krävs ett lösenord. Kontakta Marie Ekelund på marie.ekelund@hjart-lung.se. Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se

Aktiv med KOL har producerats i samarbete med Umeå universitet. Socialstyrelsen har bidragit med ekonomiskt stöd.

HjärtLung_Annons_Aktiv m HjärtLung_189x128 mm_191020.indd 1

2019 #8/9 2019-10-31

08:52

Foto: Canstock, arkivbild.

Precisionsmedicin Nya möjligheter att ställa diagnos och få rätt behandling Precisionsmedicin innebär diagnostik och behandling som anpassas till den enskilda individen. Sverige har påbörjat en omfattande omställning av sjukvården för att introducera precisionsmedicin. Detta skapar också helt nya möjligheter till forskning och innovation. Det krävs nu en långsiktig nationell satsning för att säkra jämlik tillgång över landet av precisionsmedicin. Vad är precisionsmedicin?

Precisionsmedicin gör sitt intåg i sjukvården världen över och omfattar diagnostik och behandling som möjliggör 14

#8/9 2019

vård anpassad efter patientens individuella förutsättningar. Detta har blivit möjligt tack vare stora framsteg i medicinsk kunskap kopplad med en teknikutveckling av storskaliga och kostnadseffektiva teknologier. Något förenklat kan man säga att utvecklingen av precisionsmedicin gör det möjligt att skräddarsy en patients vård för att kunna ge mer riktade behandlingar (figur 1). På så sätt kan man förbättra vården, undvika onödiga, ineffektiva eller skadliga behandlingar samt på sikt minska sjukvårdskostnaderna. Precisionsmedicin, baserat på genetiska test, görs redan idag i sjukvården i Sverige. Vid sällsynta ärftliga sjukdomar gör vi breda genanalyser för att hitta vilken

GMC Norr

GMC Uppsala GMC Örebro GMC Karolinska

GMC Sydöst GMC Väst

GMC Syd

genmutation som orsakat sjukdomen och vid cancer blir det mer och mer vanligt med genanalyser för att förbättra diagnostiken och matcha behandling. På senare år har vi även börjat analysera hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering (se faktaruta). Med denna diagnostik kan man mycket detaljerat fånga upp förändringar i arvsmassan som är av betydelse för individens sjukdomsbild. Som exempel kan nämnas barn med en sällsynt ärftlig sjukdom där man med hjälp av den detaljerade informationen från helgenomsekvensering i många fall kan ställa en diagnos och därmed ge barnet rätt omhändertagande. Ibland finns det behandling att tillgå, men bara att få en diagnos kan vara till stor hjälp för föräldrarna och barnet. Genomic Medicine Sweden – Sveriges nationella satsning

Genomic Medicine Sweden, GMS, är en nationell satsning med målet att introducera precisionsmedicin i rutinsjukvården i Sverige. Ambitionen är att om fyra år kunna erbjuda en majoritet av patienter med en sällsynt ärftlig sjukdom eller med cancer bred gensekvensering för en mer förfinad diagnostik och individanpassad behandling. Därutöver arbetar GMS också för att implementera helgenomsekvensering inom infektionssjukdomar för

att identifiera bakterier och virus. Detta kommer att öka möjligheten att kartlägga smittspridningsvägar och påvisa antibiotikaresistens. Inom folksjukdomar så som allergi, diabetes och psykiatriska sjukdomar kommer GMS också att bidra till en mer precis diagnostik. Ytterligare en viktig del handlar om att analysera utvalda gener som påverkar effekten av läkemedel, så kallad farmakogenomik, för att förhindra allvarliga biverkningar eller utebliven effekt av läkemedel. Varje år får ungefär 325 barn cancer. Med stöd av Barncancerfonden gör GMS också en särskild satsning inom barncancer där målet är att kunna erbjuda alla barn med cancer rutinmässig helgenomsekvensering för en mer förfinad diagnostik och därmed möjliggöra individanpassad vård och uppföljning. Arbetet görs tillsammans med Barntumörbanken, som ansvarar för att samla in, lagra och analysera patientmaterial från barn med tumörsjukdomar.

Genomic Medicine Sweden, GMS, är en nationell sats ning på preci sionsmedicin med regionala center, Genomic Medicine Center (GMC), vid alla sju regioner med universitets sjukvård.

Delning av hälsodata på individ och samhällsnivå

Att dela och koppla samman olika typer av hälsodata är nyckeln till precisionsmedicin både från ett individ- och samhällsperspektiv. För individen innebär det till exempel att genetiska data kan jämföras med databaser som en del i att fastställa diagnos, välja behandling, och få tillgång #8/9 2019

Figur 1. Precisionsmedicin – rätt behandling till rätt patient. Molekylär profilering, som till exempel bred gensekvensering, av patienter leder till att diagnos kan ställas vilket möjliggör rätt behandling, vård och uppföljning.

till nya läkemedel via kliniska studier. På samhällsnivå innebär datadelning att en ny resurs för forskning kan byggas upp vilket kan leda till ökad kunskap om sjukdomar och till framtagande av nya behandlingar och läkemedel. Hälsodata finns på flera olika håll; i journaldata, biobanksregister, kvalitetsregister, genetiska data och egenrapporterade data och all denna data skulle kunna kopplas samman. En viktig del av GMS arbete är att bygga en nationell informatikinfrastruktur där genetiska data kan lagras, organiseras och delas inom och mellan sjukvården, universiteten och näringslivet på ett sätt som värnar om individens personliga integritet. Alla data som används kommer att göras så efter samtycke från patient eller anhörig och endast delas som avidentifierad data. Den

nationella infrastrukturen behöver också göra det tekniskt möjligt att koppla samman genetiska data med andra kvalitetsregister och system, så kallad interoperabilitet. I en opinionsundersökning som utfördes på beställning av organisationen Forska!Sverige säger 95 procent av de tillfrågade sig vara positiva till att dela sin hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften.1 Det finns dock flera aspekter att väga in så som vem som äger och har tillgång till data. Nu pågår en studie för att titta närmare på hur medborgarna ställer sig till dessa frågor. Studien utförs i samarbete med Wellcome Genome Campus, UK, genom enkätundersökningen ”Ditt DNA, Ditt Val”2 som en del av den globala studien ”Your DNA, Your Say”. Vilka är då utmaningarna för GMS och precisionsmedicin i Sverige?

Många länder satsar stort på precisionsmedicin. I Danmark, Frankrike3 och England4 har till exempel stora finansieringar gjorts från staten för att starta nationella center för precisionsmedicin men liknande har inte gjorts i Sverige. Finland5 och Danmark har också infört en ny

I en opinionsundersökning som utfördes på beställning av organisationen Forska! Sverige säger 95 procent av de tillfrågade sig vara positiva till att dela sin hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften. Foto: Canstock, arkivbild.

#8/9 2019

GMS Genomic Medicine Sweden, GMS, arbetar för att fler patienter med bland annat cancer, sällsynta ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar i hela Sverige ska få tillgång till bred genetisk analys för bättre diagnostik och mer individanpassad vård och behandling. •S tartade 2018 som ett nationellt initiativ • 1 4 parter från regioner med universitetssjukvård och universitet med medicinsk fakultet •7 regionala center för genomisk medicin i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Stockholm, Uppsala, och Örebro •6 5 000 prov/år sekvenseras från år 2023, vilket innefattar majoriteten av patienter med sällsynta diagnoser och cancer •G MS finansieras med medel från Vinnova och de 14 involverade parterna, samt från Barncancerfonden och SciLifeLab Läs mer på genomicmedicine.se

Sverige har stor potential för att kunna föra in precisionsmedicin i rutinsjukvården. Genomic Medicine Sweden är en del av denna satsning för att säkerställa att alla patienter får tillgång till den bästa diagnostiken och den bästa vården och behandlingen. Men det återstår en hel del utmaningar som behöver lösas på nationell nivå för att säkerställa en jämlik vård. Foto: Rick Guidotti

modernare lagstiftning som tar hänsyn till nya förut sättningar i och med ny teknik och digitalisering. Lagstiftningen handlar bland annat om att kunna använda hälsodata som samlats in i sjukvården till forskning, utveckling och innovationer, så kallad sekundär användning av hälsodata. Sverige har stora fördelar här när det kommer till registerdata och biobanker, men för att få full utväxling av våra unika resurser som kommer patienter, forskning och innovationer till godo så måste Sverige också göra nationella satsningar inom samordning, finansiering och lagstiftning för precisionsmedicin. Är sjukvården redo att implementera precisionsmedicin?

Helgenomsekvensering vid sällsynt sjukdom – steg för steg Prov från patienten: Ett prov, så som blodprov, tas från patienten och patientens DNA prepareras fram. Patientens DNA delas upp i många små fragment. Sekvensering: DNA-fragmenten placeras i ett sekvenseringsinstrument, som läser DNA bokstav för bokstav i ändarna av alla fragment. Tack vare den stora mängden fragment kommer till slut hela genomet (arvsmassan) att vara kartlagt.

Foto: Mikael Wallerstedt/SciLifeLab

Helgenomsekvensering Genetisk analys av alla gener, hela arvsmassan. Data: Varje genom genererar ca 200 Gb data. Tid: ca 10-14 dagar för sekvensering och bioinformatisk analys, därefter tillkommer tid för tolkning och rapportering av identifierade varianter. Finns särskilt snabbspår om en patient har akuta symptom. Next-generation sequencing (NGS), eller massiv parallell sekvensering (MPS), är terminologin som används för att beskriva ett antal olika moderna storskaliga sekvenseringsteknologier.

Foto: Nooreldin Zendehrokh

Vid alla sju orter med universitetssjukvård sätter GMS upp regionala center, så kallade Genomic Medicine Center, som i samverkan mellan sjukvården och universiteten utför genetiska analyser som till exempel hel genomsekvensering och breda genpaneler. För cancer görs idag ungefär 10 000 analyser per år totalt vid Sveriges sju universitetssjukhus. Analyserna har ofta utvecklats i samarbete med den nationella infrastrukturen för klinisk genomik vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Men för att lyckas nå GMS mål att skala upp från dagens 15 000 prov per år för cancer och sällsynta ärftliga sjukdomar till 65 000 prov per år från 2023 behövs en förstärkning av flera olika kompetenser som det idag råder brist på. Det gäller redan etablerade yrkeskatogorier som kliniska patologer och kliniska genetiker. I minst lika hög grad gäller det även ny kompetens som bioinformatiker och andra IT-relaterade yrkeskategorier som krävs för att hantera den stora mängden data som genereras från genetiska analyser.

RICHARD ROSENQUIST BRANDELL Ordförande för Lednings gruppen, Genomic Medicine Sweden. Professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset ANDERS EDSJÖ Vice ordförande för Lednings gruppen, Genomic Medicine Sweden. Sektionschef och överläkare i klinisk patologi vid Klinisk genetik och patologi, Medicinsk Service, Region Skåne MIKAELA FRIEDMAN Nationell koordinator för Genomic Medicine Sweden, Karolinska Institutet

Bioinformatik: Med hjälp av kraftfulla datorer, och bioinformatiker, kan den omfattande mängden data som genereras kontrolleras och filtreras. Genomsekvensen återskapas utifrån alla fragment och jämförs med ett referensgenom av människans DNA för att identifiera varianter och avvikelser som kan vara av betydelse för individens sjukdom. Analys: Ett team av bioinformatiker och diagnostiker arbetar tillsammans för att gå igenom de varianter som hittats i patientens DNA-sekvens. De använder olika verktyg och resurser beroende på den kliniska frågeställningen så som: genetiska databaser, forskning och litteratur, statistik och modellering, och hälsoinformation (så kallade fenotypiska data) om patienten. Resultat: En rapport som beskriver fynden av helgenomsekvenseringen tas fram. Den skickas till patientens kliniska team och används för att bestämma vård och behandling. Några möjliga utfall är: •E n fastställd diagnos • Identifierade möjliga behandlingar/kliniska studier • I nget resultat (dock kan nya resultat komma fram i senare forskning som stödjer diagnos).

Referenser: 1. http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Opinionsunders%C3%B6kning-2019-ForskaSverige.pdf 2. https://surveys.genomethics.org/survey/yourdnayoursay/se 3. Genomic medicine 2025: France in the race for precision medicine, Correspondence The Lancet, 2016; 388 doi: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(16)32467-9 4. The 100 000 Genomes Project: bringing whole genome sequencing to the NHS, BMJ 2018; 361 doi: https://doi.org/10.1136/bmj.k1687 5. New act enables effective and secure use of health and social data https://stm.fi/en/artikkeli/-/asset_publisher/uusi-laki-mahdollistaa-sosiaali-ja-terveystietojen-tehokkaan-ja-tietoturvallisen-kayton

#8/9 2019

TSH

Tyreoidea stimulerande hormon â&#x20AC;&#x201C; ett vanligt blodprov vid utredning av trĂśtthet.

#8/9 2019

TSH har ingen metabol effekt (Luna-Vazquez). Det som avgör den metabola och den anabola effekten är framförallt T3-nivån inne i cellerna, en nivå som varie rar för olika vävnader, men detta kan vi inte mäta. Foto: Canstock, arkiv.

TSH är ett hormon som insöndras från adenohypofysen som svar på TRH (thyrotropin-releasing hormone), ett frisättande hormon från hypotalamus. TSH har sedan den specifika uppgiften att till sköldkörtelns follikelceller, via receptorer som är G-proteinkopplade till cellmembranet, stimulera upptaget av jod och aminosyran tyrosin från blodet. Foto: Canstock, arkiv.

TSH är ett hormon som insöndras från adeno hypofysen som svar på TRH (thyrotropinreleasing hormone), ett frisättande hormon från hypotalamus. TSH har sedan den specifika uppgiften att till sköldkörtelns follikelceller, via receptorer som är G-proteinkopplade till cellmembranet, stimulera upptaget av jod och aminosyran tyrosin från blodet. Jod och tyrosin kopplas ihop med hjälp av enzymet tyrosin peroxidas, TPO, till en molekyl med en eller två jodatomer. När två jodatommolekyler kopplas ihop bildas tetrajod, T4, det hormon som sköldkörteln bildar mest av, men den bildar även en mindre mängd T3, hormonet med tre jodatomer. T3 är ett betydligt mer aktivt hormon än T4 och det bildas framförallt vävnadsspecifikt i olika organ via enzymer som kopplar bort en jod från T4.

Vid Hashimotos sjukdom, en autoimmun sjukdom mot sköldkörteln, bildas antikroppar mot enzymet TPO, varvid produktionen av sköldkörtelhormoner minskar vilket leder till hypotyreos, låg ämnesomsättning. Om receptorerna på cellytan däremot stimuleras av antikroppar, TRAK, ökar upptaget jod och tyrosin vilket ledet till förhöjd hormonproduktion, det som vi i dagligt tal kallar för ”giftstruma”. Med antioxidanten selen inkorporerad i TPO-enzymet kan den skadliga radikalen väteperoxid, som bildas som mellanled i sköldkörtelhormonproduktionen, brytas ned till vatten och syre. Om radikalen inte bryts ned skadas cellerna vilket kan leda till celldöd. I hypotalamus varifrån TRH frisätts finns en celltyp som kallas tancyter. De återfinns i tredje ventrikelns väggar och i botten av fjärde ventrikeln. Tancyterna reglerar från central nivå energibalansen via efferenta, utgående, regulatoriska signaler som svar på de afferenta, till hjärnan ingående signalerna, om kroppens metabola tillstånd (Langlet). #8/9 2019

Att styra behandlingen utifrån TSH-referensvärde är såväl reduktionistiskt som att inte ta hänsyn till hormonernas molekylära effekter och till patientens välmående.

TSH-förhöjning med ökad sköldkörtelhormonstimulering (Werneck de Castro). Trots att hjärnans sköldkörtelhormonomsättning är helt skild från hormonomsättningen i perifera vävnader förlitar vi oss bara på referensvärdet för TSH för bedömning om patienten ska anses frisk eller rätt substituerade med hormontillskott vid underfunktion (Alevizaki, Peterson). Många patienter vittnar om hur Levaxindosen ändras upp eller ner för att styra TSH till dess referensvärde. TSH har ingen metabol effekt (Luna-Vazquez). Det som avgör den metabola och den anabola effekten är framförallt T3-nivån inne i cellerna, en nivå som varierar för olika vävnader, men detta kan vi inte mäta. T3 kodar för flertalet proteiner som bygger upp kroppen allt från hjärt-kärlsystemet, muskulära systemet till hjärnan och mitokondrierna, cellernas kraftverk. Flera studier visar att bara T4-behandling (Levaxin) ger lägre T3 och därmed lägre kodning för olika proteiner samt att T3 i blodet och i ryggmärgsvätska är högre hos friska jämfört med baraT4-behandlade patienter (Hoermann, Werneck de Castro, Schmidt, Sjögren) Pressat TSH är farligt, det kan orsaka förmaksflimmer och benskörhet Sedan decennier gäller att pressat TSH är farligt, det kan orsaka förmaksflimmer och benskörhet och därför ska be handlingen styras till ett arbiträrt referensvärde för TSH. TSH är ingen indikator på den metabola verkan. Foto: Canstock, arkiv.

Hjärnan har en specifik känslighet för T4. Om nivån i blodet blir för hög leder det till att tancyterna, via ökad D2-aktivitet, konverterar T4 till det aktiva T3. Hypotalamus registerar då hög T3 koncentration vilket leder till minskad TRH-TSH-sköldkörtelstimulering. Om T4nivån däremot blir låg i blodet svarar hypotalamus med ökad TRH-TSH-sköldkörtelstimulering. Vid exempelvis svält eller allvarligt sjukdom

Det är D2-aktiviteten i cellerna som styr värdet på TSH. Beroende på informationen från organ och vävnader uti i kroppen reglerar hypotalamus sköldkörteln via hypofysen. Vid exempelvis svält eller allvarligt sjukdom minskar TRH-TSH vilket leder till sänkt metabolism d v s kroppen går sparlåga under perioden som kroppen ska återhämta sig. Den sänkta metabolismen i perifer vävnad sker genom att ubiquitin binds till enzymer som normalt ska omvandla T4 till det aktiva T3. Ubiquitinbindningen minskar tiden för enzymaktiviteten vilket leder till sänkt T3-nivå inne i cellerna. En konsekvens av detta är att T4 kan behålla sitt värde i blodet och ger därmed ingen

Det som avgör den metabola och den anabola effekten är framförallt T3-nivån inne i cellerna, en nivå som varierar för olika vävnader, men detta kan vi inte mäta. 20

#8/9 2019

Varför är läkare så rädda för att ge tillägg med T3 eller om patienten mår bättre med högre T4-dos inte låta patienten vara kvar på den dosen? Sedan decennier gäller att pressat TSH är farligt, det kan orsaka förmaksflimmer och benskörhet och därför ska behandlingen styras till ett arbiträrt referensvärde för TSH. TSH är ingen indikator på den metabola verkan. Om man har substitutionsbehandling med exempelvis Levaxin då har TSH inte längre någon funktion då dess hormoneffekt är upptag av jod och tyrosin till sköldkörteln för T4-produktionen, men med Levaxin är hormonet redan s a s ”färdigpackat”. En patient som fått hypofysen bortopererad har inget TSH men bedöms inte vara överbehandlad med Levaxin för att värdet är omätbart. Patienten med kvarvarande hypofys anses däremot vara överbehandlad när TSH är pressat enligt rådande riktlinjer. Hos icke sköldkörtelhormonbehandlad patient måste TSH-värdet bedömas i relation till T4 och T3. Lågt TSH i förhållande till T4/T3 bör föranleda misstanke om hypofysinsufficiens. Halveringstiden för Liothyronin är kort

Vid behandling är det viktigt att T4 och T3 i blodet inte ligger över övre referensvärdet 24 tim efter senaste tablettintag och att man inte får adrenalinliknande biverkningar för då är dosen för hög. Om man tar T3-tillskott, Liothyronin,

så är halveringstiden för detta hormon kort och det kan tillfälligt ligga högt om provet tas några timmar efter senaste medicinintag. Halveringstiden för T4, Levaxin är lång, flera dagar. Att styra behandlingen utifrån TSH-referensvärde är såväl reduktionistiskt som att inte ta hänsyn till hormonernas molekylära effekter och till patientens välmående. Patientens kliniska bild, allt från symtombeskrivning till undersökningsfynd, måste få större betydelse i kliniken än vårt arbiträra referensvärde för TSH som är ett indirekt mått på sköldkörteln (Moncayo). Slutligen, TRH och TRH-liknande peptider ingår inte bara i sköldkörtelhormonaxeln utan återfinns även i flera organ utanför hypofysen. De är involverade i immunsystemet, mag-tarmkanalen, reproduktionsorganen, hjärtat och hjärnan vilket ytterligare komplicerar förståelsen av hormonsystemet (Fröhlich). HELENA ROOTH SVENSSON Specialist allmänmedicin Författare boken ”Sköldkörteln och mycket mer” www.heroscare.se

Läs även tidigare artiklar av Helena Rooth Svensson i Medicinsk Access • Hypotyeros - en negligerad folkhälsosjukdom Nr 7 2018 sid 42-43. • Hypotyreos – den försummade folkhälsosjukdomen Nr 1 2018 sid 28-32. • Kemikalier och sköldkörtelhormonerna Nr 7 2017 sid. 32-35. • Hypotyreos, subklinisk hypotyreos & Vävnadshypotyreos Nr 1-17 sid. 42-46. • Uppdatera Hypotyreosbehandlingen NU! Nr 6-2016 sid 22-24. • Sköldkörtelhormonerna och hjärtat Nr 3 2016 sid. 42-44. • ” Dags att sänka referensvärdet för TSH” Nr 4/5 2014 sid. 54-55.

Ny bok: Sköldkörteln och mycker mer, av Helena Rooth Svensson

Kan man ha låg ämnesomsättning trots normala blodvärden, varför är så många drabbade? Helena Rooth Svenssons nya bok Sköldkörteln och mycket mer är en uppdaterad version av de tidigare utgåvorna Det trötta folket och Sköldkörteln och mitokondrierna. Boken belyser sköldkörtelhormonernas och mitokondriernas betydelse och samverkan för vår hälsa. Den nya boken innehåller fördjupade kunskaper om nyare forskningsrön som ger förklaring till varför det ibland är så svårt att få rätt diagnos och individanpassad behandling. Vidare belyses hur de dolda kemiska förorening arna, som vi dagligen i det tysta utsätts för, påverkar våra kroppar och orsakar sjukdomar. Att bli bedömd vara frisk och ha bra värden vid läkarkontroll är ingen garanti för att det inte finns störningar i kroppen. Förlag: Heros Care AB

Litteratur: • Alevizaki M et al. TSH may not be a good marker for adequate thyroid hormone replacement therapy. Wien Klin Wochenschr. 2005 Sep; 117(18):636-40. • Fröhlich E, Wahl R. The forgotten effects of thyrotropin-releasing hormone; Metabolic functions and medical applications. Front Neuroendocrinol. 2019 Jan; 52:29-43 • H oermann R et al. Homeostatic equilibria between free thyroid hormones and pituitary thyrotropin are modulated by various influences including age, body mass index and treatment. Clin Endocrinol (Oxf). 2014 Dec; 81(6):907-15. • Langlet Fanny, Tanycyte Gene Expression Dynamics in the Regulation of Energy Homeostasis. Front. Endocrinol. 07 May 2019 • Luna-Vazquez Fabiola, et al. Association between the serum concentration of triiodothyronine with components of metabolic syndrome, cardiovascular risk, and diet in euthyroid post-menopausal women without and with metabolic syndrome. SpringerPlus 2014, 3:266 • M oncayo R, Moncayo H. Applying a systems approach to thyroid physiology: Looking at the whole with a mitochondrial perspective instead of judging single TSH values or why we should know more about mitochondria to understand metabolism. BBA Clin. 2017 Apr 4;7:127-140. • Peterson SJ, McAninch EA, Bianco AC. Is a Normal TSH Synonymous With “Euthyroidism” in Levothyroxine Monotherapy? J Clin Endocrinol Metab. 2016 Dec; 101(12):4964-73. • Schmidt U, Nygaard B, Jensen EW, et al. Peripheral markers of thyroid function: the effect of T4 monotherapy vs T4/T3 combination therapy in hypothyroid subjects in a randomized crossover study. Endocr Connect 2013 Feb 8;2(1):55–60. • Sjöberg Stefan, Eriksson Mats, Werner Sigbritt, et al. L-thyroxine treatment in primary hypothyroidism does not increase the content of free triiodothyronine in cerebrospinal fluid: A pilot study. Scandinavian Journal of Clinical & Laboratory Investigation Febr 2011;71, no 1:63–67. • Werneck de Castro JP, Fonseca TL, Ueta CB, et al. Differences in hypothalamic type 2 deiodinase ubiquitination explain localized sensitivity to thyroxine. J Clin Invest 2015 Feb;125(2):7698–1. • För fördjupad referenslista se H. Rooth Svensson, Sköldkörteln och mycket mer, Vulkan förlag 2019

#8/9 2019

MEDICINNOTISER

Närmare 50 000 personer i Sverige har typ 1-diabetes, en av de vanligaste folksjukdomarna som innebär att det produceras inget eller för lite insulin, det hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Foto: Canstock, arkiv.

Ny substans som kan stimulera insulinproduktion prövas i ny studie Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra (GABA), en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel. Per-Ola Carlsson, professor. Foto: Johan Alp.

– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset. Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startade huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 1850 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion. Visat att det går att kicka igång nyproduktion

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsys-

tem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist. Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln. – Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson. Källa: Akademiska sjukhuset

Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande betaceller (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behand ling med gammaaminosmörsyra (GABA) är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.

FAKTA: Typ 1-diabetes Närmare 50 000 personer i Sverige har typ 1-diabetes, en av de vanligaste folksjukdomarna som innebär att det produceras inget eller för lite insulin, det hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. • En kronisk sjukdom som man får leva med hela livet. • Kroppens immunsystem angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, vilket på sikt leder till närmast total insulinbrist och att man får för mycket socker i blodet. • Orsaken är inte helt klarlagd men många forskare menar att det krävs en kombination av ett ärftligt anlag och någon yttre miljöfaktor. • Det är inte bara barn som insjuknar i diabetes typ 1, det kan även ske i vuxen ålder. • Symtomen kommer ofta smygande och visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts Vanliga sjukdomstecken är att man blir trött och kraftlös, går ner i vikt snabbt, kissar oftare och blir väldigt törstig. • Standardbehandlingen är insulininjektioner via spruta eller pump.

#8/9 2019

eliminera nattspring och jakt på toaletter dagtid med effektiv värmebehandling Godartad prostataförstoring är en folksjukdom som drabbar de flesta äldre män. Bara i Sverige är det fler än 300 000 män som söker vård för sina besvär och 200 000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom. Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp och många av männen har tyvärr inte kunskap om att det finns hjälp att få. Han möter dagligen patienter med problem orsakade av godartad förstorad prostata. – De här patienterna blir ofta undanträngda av annan vård och det är ett jätteproblem i Sverige. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Köerna för kirurgisk behandling har på sina ställen rapporterats vara väntande i inte bara månader utan år. Och alla får inte information om att det finns andra beprövade metoder som kan hjälpa dem. För en man med godartad prostataförstoring kan livskvaliteten påtagligt begränsas. Nattspringet är för många det värsta. Att springa på toaletten tre-fyra-fem gånger varje natt påverkar självklart välbefinnandet även på dagen. Och i tillägg till det nattliga springet innebär tillståndet för många också att man måste kissa en gång i timmen på dagen och att trängningarna ofta kommer akut vilket gör att de här männen helst inte vill gå ut, gå på bio eller teater, för de vågar inte. Godartad prostataförstoring går dock att bota. Och man behöver inte utsätta sig för en operation med de risker en sådan alltid bär med sig. Sonny Schelin har varit med och vidareutvecklat en värmebehandling med mikrovågor, som visat sig vara lika effektiv som operation men enklare att utföra och lindrigare för patienten. CoreTherm, som metoden heter, är en botande behandling till skillnad från läkemedel och katetervård som bara är symtomlindrande och tillfällig hjälp.

Sonny Schelin - urolog Specialistläkargruppen i Kalmar

Värmebehandling utförs på 15 sjukhus i landet. Trots att vården i Sverige ska vara jämlik över landet så varierar chansen att få en botande behandling stort beroende på var man bor. – Det är t.ex. nästan 5 gånger större sannolikhet att en man från Kalmar får en botande behandling jämfört med en hallänning, säger Sonny Schelin. Här erbjuds alla som önskar en värmebehandling och då den inte kräver operationssalar, operationspersonal, narkospersonal eller vårdplatser för övervakning efter operation kan vi hjälpa många fler. Värmebehandlingen är smärtfri, tar bara ca 10 minuter och är i stort sett komplikationsfri och patienten kan resa sig och gå hem direkt efteråt. Efter behandlingen får patienten en urinvägskateter som vanligen plockas bort efter tre-fyra veckor och tre månader senare får han komma på efterkontroll. – Antalet patienter som söker sig till Kalmar har ökat kraftigt tack vare det fria vårdvalet men det är tyvärr ett bevis på att det fungerar illa på andra håll. Vi försöker självklart hjälpa alla de som kommer till oss men det är frustrerande att inte alla får information om och erbjuds bot med värmebehandling på hemmaplan, säger Sonny Schelin.

www.coretherm.se facebook: ProstaLund

mer information:

046-12 09 04 M-2019-026/SE-rev2

”Kvinnor med ätstörningar bör betraktas som en högriskgrupp bland gravida” Foto: Canstock.

Gravida med ätstörn löper högre risk för k Gravida kvinnor med ätstörningar behöver mer hjälp och stöd från vården för att minska risken för komplikationer. Det är slutsatsen av en studie som forskare vid Karolinska Institutet har publicerat i tidskriften JAMA Psychiatry. ”Det finns enligt forskarna flera möjliga förklaring ar till sambanden. En otillräcklig diet med efterföljande näringsbrist kan begränsa fostrets tillväxt” Foto: Can stock, arkiv.

#8/9 2019

Forskarna kunde bland annat visa att barn till mödrar med ätstörningar hade ökad risk att födas för tidigt och med ett litet huvudomfång. Ätstörningar drabbar miljontals människor världen över, ofta kvinnor i barnafödande ålder. Trots det har hittills endast ett fåtal mindre, begränsade studier undersökt potentiella komplikationer för barn till kvinnor med ätstörningar. Därför ville forskarna i den här studien ta ett helhetsgrepp genom att studera alla de 1,2 miljoner mammor som födde barn i Sverige mellan 2003 och 2014, varav nästan 2 800 hade anorexia, 1 400 hade bulimi och 3 400 hade ospecifik ätstörning. De jämförde också om risken

skiljde sig mellan dessa olika typer av ätstörningar samt om mamman hade en pågående eller tidigare ätstörning. Risken för blodbrist var dubbelt så hög

Studien visade att alla typer av ätstörningar ökade risken för prematurbörd, mikrocephali (litet huvudomfång för tiden) och hyperemesis under graviditeten, en svår form av illamående och kräkningar hos modern. Risken för blodbrist var dubbelt så hög för kvinnor med pågående anorexia eller ospecifik ätstörning jämfört med mammor utan ätstörning. Pågående anorexi var också associerat med en ökad risk för blödning under graviditeten. Majoriteten av riskökningarna var mer uttalade vid pågående sjukdom, men även kvinnor som inte behandlats för ätstörning på över ett år innan befruktning hade en ökad risk jämfört med mammor som aldrig blivit diagnostiserade med en ätstörning. - Kvinnor med ätstörningar bör betraktas som en högriskgrupp bland gravida. För mödravården innebär detta att man behöver jobba på att utveckla bättre rutiner för

ingar och deras barn omplikationer att identifiera kvinnor med pågående eller tidigare ätstörningar samt överväga att utöka eller anpassa medicinska kontroller för deras behov, säger Ängla Mantel, forskare vid institutionen för medicin i Solna vid Karolinska Institutet och ST-läkare i obstetrik och gynekologi på Karolinska Universitetssjukhuset och studiens förste författare. Vitamin och mineralbrist

Det finns enligt forskarna flera möjliga förklaringar till sambanden. En otillräcklig diet med efterföljande näringsbrist kan begränsa fostrets tillväxt. Stresshormonet kortisol är också ofta högt hos kvinnor med anorexi och

bulimi och har tidigare kopplats till mikrocephali. Både stress och vissa näringsbrister hos modern har tidigare kopplats till för tidig födelse. Vitamin och mineralbrist har också associerats med moderkakskomplikationer, vilket kan förklara den ökade risken för blödning under graviditeten. När det kom till hyperemesis noterade forskarna att en del av associationen till ätstörningar försvann när de justerade för psykiatriska tillstånd som ångest och depression. De övriga resultaten var ungefär desamma efter man tog in andra variabler såsom ålder, rökning och födelseår.

Ängla Mantel, fors kare och läkare. Foto: privat

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Association of Maternal Eating Disorders With Pregnancy and Neonatal Outcomes,” Ängla Mantel, Angelica Linden Hirschberg, Olof Stephansson, JAMA Psychiatry, 20 November 2019, DOI: 10.1001/jamapsychiatry.2019.3664 Studien finansierades med hjälp av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, det strategiska forskningsområdet i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

#8/9 2019

Åtgärder som vidtagits för att motarbeta vaping har misslyckats, förmodligen p.g.a. tobaksindustrins kraftiga kampanjer för vaping som ett ofarligt alternativ till tobaks rökning. Och det är långt ifrån ofarligt. Foto: Canstock

ETT NYTT FARLIGT SÄTT ATT FÅ I SIG NIKOTIN OCH ANNAT E-cigaretter (Ecigg) uppfanns i början av 2000-talet av en kines som ville sluta röka cigaretter, men inte kunde bli av med sitt nikotinberoende. Han konstruerade en liten kammare som med ett batteri kunde förånga – vaporisera – en lösning av nikotin (därav ordet vaping, som etablerats som term för denna teknik). I USA introducerades Ecigg ungefär 2005 som ett ”hälsosamt alternativ till tobaksrökning och ett hjälpmedel till att sluta med vanliga cigg”. Tobaksindustrin såg möjligheten att utvidga sin marknad, och omkring 2010 började lanseringen av Ecigg till främst ungdomar. Ganska snart förstod man att göra smaken mer tilltalande genom tillsättning av smakämnen, som i allmänhet var godkända för oralt bruk, men som aldrig testats i förångad form för inhalation i lungorna. Senare har också en kultur med inhalation av cannabinoider såsom tetrahydrocannabiol (THC) utvecklats, s.k. dabbing. Hur spridd är vaping?

Den 22 oktober 2019 sändes i Sveriges Radios program Kropp och Själ ett reportage om vaping. Deltog gjorde bl.a. dr Magnus Lundbäck, epidemiolog vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han har studerat utbredningen av vaping i Sverige och även gjort experimentella studier på unga friska individer. I en tvärsnittsstudie av slumpmässigt utvalda individer från två större registerstudier (OLIN och WSAS) fick totalt 30272 individer (54 procent kvinnor) i åldern 20 – 75 år validerade frågeformulär under 2016.1 Tretton procent var under 30 år. Totalt 12 procent var rökare och 24 procent ex-rökare. 529 st (två procent), något mer män, använde Ecigg. I en regressionsanalys befanns vaping vara relaterat till män, ålder under 60 år, lägre utbildningsgrad och tidigare eller nuvarande tobaksrökning. Förekomsten var högre i WSAS (West Sweden Asthma Study) än i OLIN (Obstructive Lung Disease in Northern Sweden). Förekomst av hosta, mängd upphostning och pip i bröstet var högst för rökare och allra högst för dem som använde både tobaksrökning och Ecigg. Så t.ex. förekom luftvägssymptom i 60 procent av dem som både rökte och vapade medan enbart tobaksrökare låg på 45 procent och enbart Ecigg-användare på 35 %, medan icke-rökare låg på 25 procent. I USA ser man helt andra prevalens-siffror, även om det följande inte är helt jämförbart med ovan nämnda siffror eftersom det rör sig om förekomst bland skolungdom, årskurserna 8, 10 och 12. (Dessa motsvaras i ålder av 13-14, 15-16 och 17-18 år, respektive). Man har från 2017

på ett nationellt urval om omkring 43 000 elever årligen funnit att under de föregående 12 månaderna var det 19, 30 och 35 procent i årskurs 12 som hade vapat nikotin.2 Motsvarande siffror i årskurs 8 var 7,5, 11 och 16 procent. Från 2019 finns också siffror på daglig vaping, definierat som minst 20 av de föregående 30 dagarna. Siffrorna för respektive årskurs var 1,9, 6,9 och 11,7 procent i års kurserna 8, 10 och 12. Det är tydligt att åtgärder som vidtagits för att motarbeta vaping har misslyckats, förmodligen p.g.a. tobaksindustrins kraftiga kampanjer för vaping som ett ofarligt alternativ till tobaksrökning. Och det är långt ifrån ofarligt. Vilka skador har konstaterats med vaping?

Den 6 september 2019 publicerades en rapport från fall uppsamlade i Illinois och Wisconsin därför att man under juni hade fått in fem unga, tidigare friska personer med lungskador, som alla hade vapat.3 En större inventerande insats gjordes i dessa två stater, och man screenade alla akutmottagningar från 1 januari 2018 till 15 augusti 2019 och granskade alla personer i åldern 14-30 år med en definierad säker eller sannolik diagnos. Fram till den 27 augusti 2019 hade man samlat 82 fall som beskrivs detaljerat. Åldern låg från 16 till 53, medel 19 år, med 32 procent yngre än 18 år. 83 procent var män. Patienterna var i stort sett friska förutom att 30 procent hade astma och 34 procent lättare psykiska besvär i form av nedstämdhet eller ångest. 61 procent rapporterade vaping, 80 procent dabbing och 44 procent bägge. 98 procent hade någon #8/9 2019

pnemoni, diffus alveolär skada, hypersensititets-pneumoni och interstitiell jättecells-pnemoni (verifierad med lungbiopsi). I det fallet ansågs förändringen bero på kobolt i själva e-cigaretten. I en Editorial i NJEM6 diskuteras orsaken till symptom och förändringar översiktligt. Oftast ses de hos personer som använt både vaping och dabbing, medan regelrätta infektioner s.g.s aldrig ses. De toxiska produkter som kan tänkas uppkomma vid vaping anses potentiellt kunna härröra från nikotin, karbonylföreningar, flyktiga ämnen såsom bensen och toluen, partiklar, spårmetaller i smaksättningssubstanser endotoxiner. Cannabinolerna kan troligen också räknas dit. Kardiovaskulära effekter av nikotin i olika former

Cigarettrökning orsakar en ökning av blodtryck, puls och artärstelhet, det är känt sedan 15-20 år tillbaka. Foto: Canstock, arkiv.

form av andningsbesvär, såsom andfåddhet, bröstobehag, pleuritsmärta, hosta och blodupphostning, 81 procent hade magbesvär såsom illamående, kräkningar, diarré eller magsmärtor. Alla hade allmänna symptom i form av feberkänsla (81 %), frysningar (58 %), trötthet och sjukdomskänsla (45 %) och viktnedgång (26 %). Huvudvärk förekom i 40 procent av fallen. Vid undersökning hade 64 procent över 100 i puls och 43 procent över 20 i andningsfrekvens. Cirka 90 procent hade förhöjda vita blodkroppar (mest neutrofiler) och sänka över 30 mm/h. 91 procent hade förändringar på vanlig röntgen och alla med CT, hos alla bilateralt. 94 procent krävde sjukhusvård, därav 58 procent för intensivvård. Femton patienter fick diagnos akut andningssyndrom ARDS. Nästan alla behandlades med glukokortikoider; av dessa fick 62 % intravenös tillförsel under minst 7 dagar med tydlig klinisk förbättring. I ett senare Letter to the Editor4 rapporteras den histopatologiska bilden av förändringarna från lungbiopsier och även celler erhållna genom bronchialceller hos 17 patienter, ålder 19 – 67 år. Elva av dessa hade medgett dabbing med marijuana eller cannabisolja. Bilden liknade fibrinös pnemoni med bronkiolit, och man fann skumbildande makrocyter och pneumocyter. Däremot fanns inte tecken, varken histopatologiskt eller radiologiskt, på exogen lipidpnemoni, något som andra har föreslagit. Författarna tror snarare på en kemisk pneumonit utgående från luftvägarna. Trots maximal behandling inklusive glukokortikoider dog två av dessa patienter. Kobolt i själva e-cigaretten

Ytterligare en publikation5 redovisar lungförändringar man sett hos 19 patienter som genomgått datortomografi. Man kunde urskilja 4 typer, nämligen akut eosinofil 28

#8/9 2019

Cigarettrökning orsakar en ökning av blodtryck, puls och artärstelhet, det är känt sedan 15-20 år tillbaka. Mahmoud & Feely7 kunde t.ex. visa att centralt aortatryck, augmentation index (AIX) och pulsvågshastighet (PWV), som är goda mått på aortas och stora artärers styvhet, ökade redan 15 minuter efter rökning av en cigarett; det gällde både inbitna rökare och icke-rökare. Liknande resultat rapporterades av Adamopoulos et al8 hos icke-rökare efter 2 mg nikotin i tablettform, som vid 1 timme gav en plasmakoncentration av 3,6 ng/ml. Franzen et al9 undersökte 15 aktiva rökare i en dubbelblind överkorsande studie med vanlig cigarett och Ecigg med och utan nikotin, och fann att systoliskt blodtryck, puls, AIX och PWV var signifikant förhöjda i 40-60 minuter med bägge nikotinprodukterna jämfört med Ecigg utan nikotin (som var en lösning av propylenglykol och glycerin). Även Chaumont et al10 i en liknande studie på 25 rökare fann att placebo-Eciggen inte gav några effekter, och blodtryck och puls var signifikant förhöjda upp till 2 timmar; PWV och AIX mättes dock bara 10 min. efter exposition. Man mätte även perifer kärldilatation inducerad av acetylkolin i 30 minuter; detta hämmades av vaping, liksom även markörer för oxidativ stress. Vaping med den traditionella vattenpipan (hookah) har också undersökts i USA hos 48 vana rökare i en öppen studie som visade att blodtryck, puls och PWV steg avsevärt efter ad-lib-rökning. Nikotinnivåerna steg till i medel 5,6 ng/ml och utandad kolmonoxid steg också avsevärt.11 Den senaste studien kommer från Lundbäcks grupp vid KI i Stockholm.12 De undersökte 17 tillfällighetsrökare med blodtryck och pulsvågshastighet upp till 4 timmar efter exponering i en dubbelblind överkorsande studie. Även lungfunktionsmätningar och utandad NO mättes. De fann signifikanta höjningar mot placebo-Ecigg för puls, AIX och PWV under 20 minuter, och mätningarna för lungfunktion visade att luftvägarna drogs ihop av kramp i de glatta muskelcellerna (bronkkonstriktion) under minst 30 min. De citerade artiklarna återger akut nedsättning av endotelfunktionen. I kronisk exponering för nikotin finns data som antyder att nikotin kan bidra till kalcifiering i artärer via ombildning av glattmuskelcellerna och ökade syreradikaler.12 Det finns också studier på möss som fått konstant infusion av nikotin upp till 40 dagar, som visar att detta orsakar morfologiska förändringar i aorta i form av fragmentering av elastinfibriller (och mer i abdominella

än i thorakala aorta), vilket ökar styvheten.13 PWV mättes också i dessa försök och ökade avsevärt redan efter 10 dagars infusion. Om samma förhållanden skulle gälla människa kan de tänkas spela roll för uppkomsten av aorta-aneurysm. Ökad artärstyvhet är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, och många studier, som här inte kan genomgås av utrymmesskäl, talar för att nikotinet själv bidrar till utveckling av dessa sjukdomar genom att befrämja atheroskleros (”åderförkalkning”). Studierna som citerats ovan antyder att mekanismerna för detta kan vara flera. Vad kan vi vänta oss av framtiden?

Med tanke på att vi i Sverige ofta ivrigt tar efter trender i nordamerikansk populärkultur, så kan vi vänta oss en ökad förekomst av vaping. Oroväckande skulle det vara om användningen går ner i de åldrar som förekommer bland ungdomen i Illinois och Wisconsin. Man kan befara att en ny illegal marknad av nikotin och kanske också tetrahydrocannabiol i flytande form växer fram. Egentligen borde alla nikotinprodukter vara strängt reglerade, men det är naturligtvis omöjligt att göra det med tobaksprodukter. Men nikotin i vätskeform borde vara narkotikaklassat enligt min mening. Man kan också förutse att vapare och dabbare kommer att experimentera med hemmagjorda lösningar smaksatt med substanser som kanske är giftiga när de upphettas i e-cigaretten. Vi kommer förmodligen att se unga människor få konstiga akuta lungförändringar, och på lång sikt kanske vi får en ökad kardiovaskulär sjuklighet hos ingrodda vapare. Här gäller det för anti-tobakslobbyn att vara uppmärksam, och försöka få ut information om farorna till framförallt skolungdomar. Vi kan säkert vänta oss en ökad vetenskaplig forskningsaktivitet på området. GUNNAR NYBERG docent, em. specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

”Egentligen borde alla nikotinprodukter vara strängt reglerade, men det är naturligt vis omöjligt att göra det med tobaksprodukter. Men nikotin i vätskeform borde vara narkotikaklassat” Foto: Canstock, arkiv. Tetrahydrocannabinol eller THC (delta-9-tetra-hydrocannabinol) är det huvudsakliga aktiva ämnet i cannabis. THC står för uppskattningsvis 70-100% av rusets ”uppåtkänsla”, vid cannabiskonsumtion, beroende på variant och därmed THC-halt i förhållande till andra cannabinoider.

PRESS-STOPP NYTT: I New York Times den 8 november meddelas att USA:s nationella Center for Disease Control (CDC) upptäckt att vitamin-E-acetat, som används att spä ut THC, troligen är orsak till en del fall av lungförändringar. Men även om det mest är dabbare som angrips, vill man inte frikänna vaping med enbart nikotinprodukter, då andra ämnen kan vara skyldiga. Forskning pågår.

Referenser 1. Antoniewicz L, Brynedal A, Hedman L, Lundbäck M & Bosson JA. Acute effects of electronic cigarette jnhalation on the vasculature and the conducting airways. Cardiovascular Toxicology 2019;19:441-50. 2. Miech R, Johnston L, O´Malley PM, Bachman JG. Trends in adolescent vaping 2017-2019. NEJM 2019;381:15. DOI: 10.1056/ NEJMc1910739 3. Layden JE, GHinai I, Pray L et al. Pulmonary illness related to e-cigarette use in Illinois and Wisconsin – preliminary report. NEJM Sept. 6, 2019. DOI:10.1056/NEJMoa1911614. 4. Butt YM, Smith ML, Tazelaar HD et al. Pathology of vaping-associated lung injury. NEJM Oct. 2, 2019. DOI: 10.11056/ NEJMc1913069. 5. Henry TS, Kanne JP, Kligerman SJ. Imaging of vaping-associated lung disease. NEJM 2019;381:1486-7. DOI: 10.1056/ NEJMc1911995. 6. Christiani DC. Editorial: Vaping-induced lung injury. NEJM Sept. 6 2019. DOI: 10.1056/NEJMe1912032. 7. Mahmud A, Feely J. Effect of smoking on arterial stiffness and pulse pressure amplification. Hypertension 2003;41:183-7. 8. Adamopoulos D, Argacha JF, Gujic M et al. Acute effects of nicotine on arterial stiffness and wave reflection in healthy young non-smokers. Clin Exp Pharmacol Physiol 2009;36:784-9. 9. Franzen KF, Willig J, Cavo Talavera S et al. E-cigarettes and cigarettes worsen peripheral and central hemodynamics as well as arterial stiffness: A randomized double-blinded pilot study. Vasc Med 2018;23:419-25. 10. Chaumont M, de Becker B, Zaher W et al. Differential effects of e-cigarette on microvasxcular endothelial function, arterial stiffness and oxidative stress: a randomized cross-over trial.Sci Rep 2018;10:10378. 11. Rezk-Hanna M, Doering L, Robbins W et al. Acute effects of hookah smoking on arterial stiffness and wave reflections in adults aged 18 to 34 years of age. Am J Cardiol 2018;122:905-9. 12. B abic M, Schuchardt M, TölleM & van der Giet M. In times of tobacco-free nicotine consumption: The influence of nicotine on vascular calcification. Eur J Clin Invest 2019;49:e13077. DOI: 10.1111/eci.13077 13. Wagenhäuser MU, Schellinger IN, Yoshino T et al. Chronic nicotine exposure induces murine aortic remodelling and stiffness segmentation – implications for abdominal aortic aneurysm suscdeptibility. Front Physiol 2018;9:1459. DOI: 10.3389/fphys.2018.01459

#8/9 2019

Orsaken till astmasprayernas stora miljöpåver kan är drivgasen de innehåller. Denna drivgas har en växthuseffekt som är mer än 1000 gånger kraf tigare än koldioxid (CO2). Foto: Canstock

Stor skillnad i koldioxidavtryck mellan olika inhalatorer I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator. Christer Janson, professor. Foto: Privat, arkiv

Orsaken till astmasprayernas stora miljöpåverkan är drivgasen de innehåller. Denna drivgas har en växthuseffekt som är mer än 1000 gånger kraftigare än koldioxid (CO2). Användning av sprayinhalator innebär därför ett koldioxidavtryck på 440 kg per år och patient medan motsvarande behandling med pulverinhalator ger ett avtryck på 17 kg CO2. Skillnaden i miljöpåverkan mellan dessa två sätt att behandla astma och KOL är strax under den mellan att vara vegetarian eller huvudsakligen

äta en köttbaserad diet. År 2017 innehöll 13 procent av alla inhalatorer som användes vid astma och KOL i Sverige sprayer med drivgas medan motsvarande siffra för England var 70 procent. Baserat på detta räknade forskargruppen ut att man i England teoretiskt sett skulle kunna minska koldioxidavtrycket med 550.000 ton CO2 per år om en lika stor andel av patienterna som i Sverige började använda pulverinhalator i stället. Detta motsvarar cirka 3 procent av den engelska sjukvårdens

totala koldioxidavtryck. Behandling med spray- och pulverinhalator är i de flesta fall medicinskt likvärdig. Det finns dock vissa patientgrupper där spray är att föredra, främst bland yngre barn och vissa äldre patienter. – I valet mellan spray och pulverinhalator måste faktorer såsom hur lätt en patient har att använda den ena eller andra sorten vara med och avgöra. Vi vill dock lyfta fram att skillnaden i koldioxidavtryck också är något att tänka på när man väljer vilken typ av inhalator som man skall använda vid astma och KOL, säger Christer Janson professor inom lung- allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet. Källa: Uppsala universitet

Studien: Janson C, Henderson R, Löfdahl M, Hedberg M, Sharma R, Wilkinson A. (2019) Carbon footprint impact of the choice of inhalers for asthma and COPD. Thorax, DOI: 10.1136/thoraxjnl-2019-213744 http://dx.doi.org/10.1136/thoraxjnl-2019-213744 I studien arbetade Uppsalaforskarna tillsammans med kollegor från Storbritannien samt med forskare från läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline.

#8/9 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Alzheimer’s kostar mer för samhället än cancer och hjärtkärlsjukdom tillsammans, eftersom sjukdomen är handikappande och slutar med avsaknad av autonomi. Vid 90 års ålder kommer 50 procent av oss att vara dementa. Foto: Canstock, arkiv.

Ett nytt åtgärdsprogram för Alzheimer’s sjukdom Alzheimer’s sjukdom är den vanligaste formen av demens. Den fortsätter att öka i det västerländska samhället såsom de andra kroniska välfärdssjukdomarna. Man räknar med att det finns 35 miljoner människor i världen med Alzheimer’s och att det år 2050 kommer att finnas 50 miljoner. Alzheimer’s kostar mer för samhället än cancer och hjärtkärlsjukdom tillsammans, eftersom sjukdomen är handikappande och slutar med avsaknad av autonomi. Vid 90 års ålder kommer 50 procent av oss att vara dementa. Skrämmande siffror, då vi blir allt äldre. Till dags datum finns det inte någon bot mot sjukdomen. Den fortsätter att utvecklas i sitt naturalförlopp, trots insatt medicinering. Sedan årtionden har man inriktat sig på att bromsa sjukdomen.

Ett par kännetecken är avlagringar av amyloid och grenliknande avlagringar av proteinet tau. Bromsmedicinerna har inriktat sig på att ta bort amyloida plack, men behandlingen har varken botat eller bromsat sjukdomen. Forsk32

#8/9 2019

ningen inriktar sig mer och mer på proteinet tau. Man vill hitta en medicin, som bromsar och botar sjukdomen. Amerikanska forskare har kunnat visa att amyloid är kroppens inflammatoriska svar på olika agens som sätter igång kroppens immunförsvar.1,2,3 Amyloidbildningen är kroppens sätt att försvara vävnaden mot icke önskvärda inkräktare, som alla ökar inflammationsgraden. Tar man bort amyloiden mister kroppen en del av sitt skydd mot inflammation, den medfödda och ospecifika delen av immunsystemet. Den molekylärbiologiska bakgrunden kan förklaras av följande metabola process: Förstadiet till amyloid är Amyloid Precursor Protein (APP), en s k beroende faktor. Om APP förenar sig med netrin-14 och andra tillväxtfaktorer exempelvis östrogen, testosteron, progesteron och thyroideahormoner, DHA och D-vitamin så bildas alphaamyloid, som blir sAPP-alpha3 och CTF-alpha. Detta leder fram till en anti-Alzheimer metabol väg. Om APP däremot genom brist på tillväxtfaktorer och energi samt hög närvaro av toxiner inte har tillräckligt med netrin-1 tillgängligt, bildas beta-amyloid, som åter bildar betaamyloid samt beta-A, J- casp och C31. Dessa fyra produkter leder till den metabola Alzheimer

Schematisk bild över APP:s möjligheter till uppbyggnad res pektive nedbryt ning av nervceller. För uppbyggnad fordras tillväxt faktorer och inte för stor mängd toxiner. Illustration: Agneta Schnittger

 

 

  



 

 

 

vägen. Beta-amyloid används för att initiera dessa nedbrytningsprodukter, men generas även som nedbrytningsprodukt i sig själv. Man talar om en prion loop. Det amyloida tillståndet förvärras därför hela tiden. (se figur) Man har identifierat tre huvudgrupper av orsaker, som alla kan leda till Alzheimer’s. Vanligtvis finns det inte endast en orsak utan en kombination av orsaker. Huvudgrupperna karaktäriseras av inflammation, näringsbrister eller toxiner. Professor Bredensen har identifierat 36 olika faktorer, som ökar risken för Alzheimer’s.20 Det finns även en specifik gen, ApoE4, som ökar risken för sjukdomen. För de amerikaner som inte har denna gen är risken 9 procent att få Alzheimer’s, med en enkel genuppsättning är risken 30 procent och för dubbla uppsättningen över 50 procent. Ju mer man kan förebygga de övriga riskerna, ju större chans har man att inte utlösa denna gen. Man rekommenderar gentestning vid hög förekomst av Alzheimer’s i familjen. Risken att få Alzheimer

Vi skall gå närmare in på de olika orsakerna. Man vet att Alzheimer är kopplat till diabetes typ 2 och högt blodsocker. Risken att få Alzheimer är dubbelt så stor hos diabetiker typ 2 som hos icke-diabetiker. Alzheimer’s har ju också kallats för diabetes typ 3. Glukos är i höga doser toxiskt för alla celler, inklusive hjärncellerna. Med höga glukosvärden följer höga insulinvärden, som i sig orsakar inflammation.5 Konstant höga insulinnivåer leder till resistens. När insulinresistensen ökar minskar glukos-tillförseln till hjärncellerna, som får brist på energi. Hjärncellerna skrumpnar ihop, atrofierar. Forskarna kallar det för diabetes typ1, eftersom det då råder brist på insulin. Diabetes typ 2 plus Diabetes typ 1 blir Diabetes typ 3, ett begrepp myntat av Professor Susanne de la Monte, USA.6 Ytterli-





gare dietorsakad inflammation får vi via transfetterna och en diet med en hög kvot omega 6/omega 3. Alla orsaker till kronisk stress medför ständigt höga kortisolnivåer i kroppen vilket orsakar inflammation. Det kan vara såväl mentala som fysiska orsaker, allt som stressar vår kropp. Kroniskt höga kortisolvärden är toxiska för hjärncellerna, särskilt de i hippocampus, som står för minnesfunktioner och kognitivt tänkande. Kortisol, som är vårt alarmhormon, höjer även blodsockret (glukos), som skall göra oss beredda för strid eller flykt. Höga glukosvärden utlösta av stress påverkar kroppen på samma sätt som ett högt sockerintag. Tarmen och hjärnan har samma embryonala ursprung

En störd sömn, för kort eller utan djupsömn och REMsömn, rubbar vår dygnsrytm av hormoner. Kortisol är normalt högst på morgonen, när vi vaknat och sjunker successivt under dagen i takt med att sömnhormonet melatonin ökar. Om vi tvingas att vara vakna under sovtiden rubbas denna balans. Även balansen mellan ghrelin och leptin, hungerhormonet respektive mättnadshormonet rubbas. Ghrelin ökar med 20 procent och mättnadshormonet sjunker med 15 procent. Vi blir hungrigare och äter mer, glukosnivåerna ökar och med det insulinet. Det högre kortisolpåslaget frisätter också glukos och insulin. Riskerna för inflammation, insulinresistens, obesitas och diabetes typ 2 ökar och så även Alzheimer’s. En annan orsak till inflammation är en hyperpermeabel tarm-blod barriär, en läckande tarm, som släpper igenom bakterier, parasiter och svamp samt enterotoxiner, lipopolysacharider. Lipopolysacharider (LPS) är kopplade till det metabola syndromet. Med ett bristande immunologiskt skydd i tarmen följer en bristande blod-hjärn-barriär.7 Tarmen och hjärnan har samma embryonala ursprung. #8/9 2019

Alzheimer’s har ett snabbare förlopp än Typ 1 och Typ 2. Amyloidplacken sitter spridda i hjärnbarken, vilket ger framför allt kognitiva symtom, såsom svårt att hitta, svårt att planera, att räkna, att sätta ihop ord, synrubbningar etc. Patienterna blir ofta deprimerade och får antidepressiva medel, eftersom man tycker att de är för unga för att ha Alzheimer’s. Forskning visar att en vanlig orsak är biotoxiner, som man framför allt finner i mögelhus. Möglet producerar neurotoxiner, som angriper hjärnan.10,11 Amyloidens uppgift är att binda dessa toxiner. Tungmetaller som kvicksilver, koppar och bly är även kända för att ha neurotoxisk påverkan.12, 13,14 Luftföroreningar har i jämförande studier visat nedsatt kognitiv förmåga och minnesförmåga hos utsatta grupper, genom en ökad inflammation. Djurförsök har visat att mikrogliacellerna blir inflammerade och byter dessutom skepnad och blir själva inflammationsdrivande. Toxinerna blockerar dessutom hormonsignalerna i hjärnan, vilket i sig ökar inflammationen och risken för bl a Alzheimer’s. Glyfosat orsakar obalans i tarmfloran

Antalet faktorer som behöver behandlas varierar från patient till patient, beroende på stadium av sjukdomen, men även patientens ålder. Foto: Canstock, arkiv.

#8/9 2019

De har förbindelser via vagusnerven, via neurotransmittorer och via hormoner. Nittiofem procent av vårt serotonin bildas i tarmen. Begreppet gut-brain (tarm-hjärn)- axeln etableras mer och mer. Motion bidrar till ökad bildning

När hjärnan inte får tillräckligt med energi i form av glukos och ketoner, tillväxtfaktorer som BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor) och NGF (Neurotophic Growth Factor)8, thyroideahormoner i form av T3 och T4, östradiol9 progesteron och testosteron och vitamin D, så försämras cellernas funktion, cellerna krymper. Syresättningen, som är beroende av blodflödet till hjärnan, är viktig för att öka produktionen av BDNF. Motion bidrar därför till ökad bildning av BDNF. Nya celler, som normalt bildas i hippocampus kan inte bildas vid näringsbrister, neurogenesen avtar och upphör. Likaså avtar nybildningen av nervkopplingar, synapser. Hjärnans plasticitet minskar. Dessa näringsbrister bidrar till utvecklingen av typ 2 Alzheimer’s. Ofta får man en kombination av inflammation och näringsbrist. Man har döpt det till typ 1,5 av Alzheimer’s. Inflammatoriska orsaker ser vi i 60 års åldern, medan näringsbrister kommer i 70-års åldern. Inflammatoriska orsaker och atrofiska orsaker drabbar oftare kvinnor än män, i förhållandet tre till två. Individer med dessa typer av Alzheimers har oftare en eller två gener av ApoE4, vilket de som har toxiska orsaker till Alzheimer’s sällan har. Den toxiska typen, typ 3 av Alzheimer’s, drabbar människor redan i 50 års åldern. Denna typ av

Andra vanliga och viktiga orsaker till toxisk påverkan är GMO-mat och artificiella sötningsmedel. Dessa båda grupper av födoämnen förstör våra tarmbakterier, mikrobiomet. GMO-maten i sig är inte problemet utan det faktum att den odlas tack vare glyfosat, som tar död på all annan gröda. Det finns alltid rester av glyfosat i GMOmaten och glyfosatet tas inte upp i tunntarmen utan följer med till tjocktarmen, colon. Där tar våra tarmbakterier hand om molekylen, som fungerar som ett antibiotikum. Glyfosat orsakar obalans i tarmfloran och minskar halten SCFA (Short Chain Fatty Acids), som bygger upp en del av tarmväggen. Risken för fetma och diabetes typ 2 ökar, då lipopolysackarid-halten i blodet ökar.15,16 Samma mekanism finns för de artificiella sötningsmedlen. De kan inte heller tas upp i tunntarmen utan följer med ner till tjocktarmen, där de måste processas. Professor Bredesen är den förste läkaren, som med sitt ReCODE-åtgärdsprogram lyckats bromsa och i vissa fall reversera Alzheimer’s. Hans åtgärdsprogram har lärts ut till flera hundra amerikanska läkare.17 ReCODE syftar till att behandla tillräckligt många Alzheimerdrivande faktorer för att få den metabola vägen att skifta från amyloid-beta till amyloid-alpha. Antalet faktorer som behöver behandlas varierar från patient till patient, beroende på stadium av sjukdomen, men även patientens ålder. Den alpha-amyloida vägen leder såväl till minskad deposition av amyloid som till uppbyggnad av synapser, synaptoblastaktivitet. Ökad mängd amyloid förhindrar däremot uppbyggnad av synapser, synaptoclasterna tar över.18 Det gäller att vända på skutan genom att successivt ta bort de faktorer som sätter igång immunsystemet och åtgärda eventuella näringsbrister. Det handlar här inte om specifika läkemedel utan om ett helt behandlingsprogram.19,20 AGNETA SCHNITTGER Med. Dr. Gynekologi vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Bosatt i Gordes. Frankrike

Referenser: 1. Kumar, D.K. et al. Amyloid-beta peptide protects against microbial infection in mouse and worm models of Alzheimer’s disease. Science Translational Medecine 8 : 340ra72, doi : 10.1126/scitransmed.aaf1059 (2016). 2. Kumar, D.K., W.A. Eimer et al. Alzheimer’s disease : the potential therapeutric role of the natural antibiotic amyloid-beta peptide. Neurodegenerative Disease Management 6 : 345-348, doi : 10.2217/nmt-2016-0035 (2016). 3. Spilman, P.B. Jagodzinska, D.E. Bredesen et al. Enhancement of sAPP- alpha as a therapeutic strategy for Alzheimer’s and other neurodegenerative diseases. HSOA, Journal of Alzheimer’s & Neurodegenerative diseases 1 : 1-10 (2015). 4. Lourenço, F.C., et al. Netrin-1 interacts with amyloid precursor protein and regulates amyloid-beta production. Cell Death and Differentiation 16 : 655-663, doi : cdd2008191 {pii} 10.1038/cdd.2008.191 (2009). 5. Chausmer, A.B. Zinc, insulin and diabetes. Journal of American College of Nutrition. 17 : 109-115 (1998). 6. de la Monte, S. M. Alzheimer’s Disease is Type 3 Diabetes- Evidence Reviewed. J Diabetes Sci Technol. 2008 Nov; 2(6): 1101–1113. Published online 2008 Nov. doi: 10.1177/193229680800200619 7. Zhao, Y, Cong, L. et al. Microbiome-Derived Lipopolysaccaride Enriched in the Prenuclear Region of Alzheimer’s Diseased Brain. Frontiers in immunology. Sept.2017. doi : 10.8389/fmmu 2017,01064. 8. Matrone, C. et al. Activation of the amyloidgenic route by NGF deprivation induces apoptotic death in PC12 cells. Journal of Alzheimer’s disease 13 :81-96 (2008) 9. Rocca, W.A., Grossardt, B. R. et al. Hysterectomy, oophororectomy, estrogen and the risk of dementia. Neurodegenerative diseases 10 : 175-178, doi : 10.1159/000334764 (2012). 10. Thrasher, J.D., M.R. Gray et al. A water-damaged home and health of occupants : a case study. Journal of Environmental and Public Health 2012, doi : 10.1155/2012/312836 (2012). 11. Shoemaker, R.C. Surviving Mold : Life in the Era of Dangerous Buildings. Otter Bay Books, 2010. 12. Clarkson, T.W., L. Magos et al. The toxicology of mercury- current exposures and clinical manifestations. New England Journal of Medecine 349 : 1731-1737, doi : 10.1056/NEJMra022471 (2003). 13. M utter, J, A. Curth J.et al. Does inorganic mercury play a role in Alzheimer’s disease ? A systematic review and an integrated molecular mechanism. Journal of Alzheimer’s disease 22/ :357-374, doi : 10.3233/JAD-2010-100705 (2010). 14. B asha, M.R. et al. The fetal basis of amyloidogenesis : exposure to lead and latent overexpression of amyloid precursor protein and beta-amyloid in the aging brain. Journal of Neuroscience 25 : 823-829, doi : 10.1523/JNEU-ROSCI.4335-04.2005 (2005). 15. Rorato, R. Carvalho Borges, B. LPS-Induced low-Grade Inflammation Increases Hypothalamic JNK Expression and Causes Central Insuline Resistance Irrespective of Body Weight Changes. International Journal of Molecular Sciences, June 2017. 16. C amargo, A. Jimenez-Lucena, R. et al. Postprandial endotoxemia may influence the development of type 2 diabetes mellitus. From the CORDIOPREV study. Clinical Nutrition http://www.elsevir.com/locate/cl 17. Bredesen, D. E. Reversal of cognitive decline : A novel therapeutic program. Aging 6 : 707-717, doi : 10.18632/aging.100690 (2014). 18. G alvan, V. et al. Reversal of Alzheimer’s-like pathology and behavior in human APP transgenic mice by mutation of Asp664. Proceedings of the National Academy of Science USA 103 : 7130-7135, doi : 10.1073/pnas.0509695103 (2006). 19. B redesen, D. E. Reversal of cognitive decline in Alzheimer’s disease. Aging 8 : 1250-1258, doi : 10.18632/aging. 100981 (2016). 20. B redesen, D. E. The End of Alzheimer’s.The first Programme to Prevent and Reverse the Cognitive Decline of Dementia. Vermilion, London.

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT PharmaLight

MR4 ACTIV Ljusbehandlingens nyaste instrument, ”All-inclusive”, LASER/LED/magnetfält, allt i en produkt. MRM har funnits i +20 år, finns i +30 länder, +400 000 sålda enheter, över +20 000 professionella utövare.

MR4 ACTIV 25W

MRM är ÖVERLÄGSEN I kliniska studier är Superpulserande laser överlägsna klass IV samt klass IIIb laser i säkerhet, inflammationskontroll, smärtlindring, infektionskontroll och sårbehandling.

• 470 nm blått LED ljus, bl a till MRSA

MRM är BEVISAD Multi Radiance har bevisat att deras teknologi fungerar utan begränsningar! MRM är OPTIMERAD MR4 ACTIV™ har optimerats för att säkert leverera mesta möjliga ljus till djupvävnader och underlätta upptagning. Laserterapi som behandlingsform har stöd genom tusentals gjorda studier. Flertalet randomiserade dubbelblinda studier har visat effekten av Multi Radiance Medicals teknologi. Vill du veta mer och få ett utdrag på gjorda studier: maila till info@pharmalight.se

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

• Laddningsbart batteri med upp till 6 timmars användning

• 640 nm rött LED ljus, bl a till sårläkning • 870 nm infrarött ljus, bl a vävnad och leder • 905 nm Super Pulsed Laser, utan skadlig värmeökning i vävnad • Statiskt magnetiskt fält, 35 mT, underlättar cirkulationen

Together with us champions are made when no one is watching #8/9 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms. TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 36 2

20172019 #6 #8/9

Plats för frimärke

”Vi kan inte med säkerhet fastslå orsakssambandet men det är intressant att risken för sjukdomsförvärring var högre även hos personer som var deprimerade redan innan de fick sin MS diagnos” Foto: Canstock, arkiv

Deprimerade MS-sjuka försämras fortare Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Neurology.

Upptäckten innebär att läkare, MSsjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling. Fler än 2 miljoner människor globalt har MS, en sjukdom som ofta utvecklas i skov och leder till svårigheter att gå och röra sig. Man vet sedan tidigare att depression är en riskfaktor för att få MS och att depression är vanligare hos personer med MS men det har varit oklart om depression kan kopplas till hur snabbt MS-sjukdomen utvecklas. I den här studien jämförde forskarna sjukdomsförloppet hos nästan 1 800 MS-sjuka som var deprimerade med sjukdomsförloppet hos drygt

7 900 MS-sjuka som inte var deprimerade under en period på upp till 13 år. De fann att deprimerade MS-patienter har nästan 90 procent högre risk för att hamna i ett stadium där de behöver käpp för att kunna gå 100 meter än MS-sjuka som inte är deprimerade. Sambandet gällde också patienter som hade depression innan de fick MS, vilket tyder på att MS-sjukdomen i sig inte behöver vara orsaken till depressionen, enligt forskarna. Oklart orsakssamband

– Vi kan inte med säkerhet fastslå orsakssambandet men det är intressant att risken för sjukdomsförvärring var högre även hos personer som var deprimerade redan innan de fick sin MS diagnos, säger Stefanie Binzer, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare. Möjliga tolkningar är att MSpatienter med depression tenderar att röka mer än icke-deprimerade samt är sämre på att följa sin medicinering.

Deprimerade människor är också mindre benägna att motionera, och brist på fysisk aktivitet kan leda till snabbare försämring. Det är också möjligt att depression och MS har gemensamma sjukdomsmekanismer som förstärker varandra. I så fall är depressionsbehandling en särskilt viktig del av MS-vården. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga orsakssambandet mellan depression och MS-försämring.

Stefanie Binzer, forskare. Foto: Privat

Tidig behandling kan vara viktigt

– Vår studie talar för att det kan vara mycket viktigt att vara uppmärksam på depressionsymptom hos personer med MS och snabbt inleda behandling. Fortsatt forskning behövs dock för att undersöka om antidepressivbehandling verkligen kan förebygga försämring av MS, säger Jan Hillert, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och en av studiens författare.

Jan Hillert, professor. Foto: Karolinska institutet

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Disability worsening among persons with multiple sclerosis and depression,” Stefanie Binzer, Kyla McKay, Philip Brenner, Jan Hillert, Ali Manouchehrinia, Neurology, November 8, 2019, DOI: 10.1212/WNL.0000000000008617 Studien finansierades med hjälp av Vetenskapsrådet och Hjärnfonden.

#8/9 2019

Trots att FH-patienterna i allmänhet landade på nivåer långt ifrån de planerade, klarade de sig bra. Foto: Canstock, arkiv

Barn med familjär hyperkolesterolemi (FH)

klarar sig bra med måttligt sänkta kolesterolvärden I en färsk artikel i New England Journal of Medicine1 rapporteras 20 års uppföljning av 184 patienter med FH, där man jämfört resultaten med 77 syskon till dessa patienter, som hade normala kolesterolvärden. Medelåldern för bägge grupperna var 13 år vid starten och 32 år vid uppföljningen. Baslinjevariabler i övrigt var väldigt lika för bägge grupperna, inklusive blodtryck (medel 110/62 mm Hg). Totalkolesterol och LDL-kolesterol var resp. 7,8 och 6,2 mmol/L för FH-gruppen och 4,3 och 2,3 för normalgruppen. Vid 20 års uppföljning var motsvarande värden i FH-gruppen 6,0 och 4,1, och för normalgruppen 5,2 och 3,1 resp. 38

#8/9 2019

I FH-gruppen fanns en patient som fick angina sedan han slutat ta statin, och genomgick stentning av koronarkärl vid 28,6 års ålder. I normalgruppen inträffade ingen hjärthändelse. Man samlade också data från föräldrarna till FH-patienterna. Av 156 föräldrar till FH-patienter hade 41 (26 procent) haft en hjärthändelse före 40 års ålder. De flesta av dessa hade inte behandlats med statin från tidig ålder. Man mätte också som surrogatvariabel förändringen av intima-media-tjockleken i halspulsåderns vägg. Progressionen av tjockleken över tid var 0,0056 mm/ år för FH-gruppen och 0,0057 mm/år för normalsyskonen., skillnaden ej signifikant. Man hade som mål haft att LDL-kolesterol skulle ner till 2,6 mmol/L, men detta mål nåddes endast i 20 procent

av fallen. Trots att FH-patienterna i allmänhet landade på nivåer långt ifrån de planerade, klarade de sig bra. Ändå hävdar författarna att detta stöder dogmen att ”lägst är bäst”, och hänvisar till att LDL-hyoptesen (som alltså innebär att LDL-kolesterol orsakar atheroskleros) numera är bevisad till ett faktum. ”Fett och kolesterol är hälsosamt!”

Goldstein och Brown, nobelpristagare 1985, formulerade sig så här: ”ju mer LDL som finns i blodet, desto snabbare ökar åderförkalkningen”.2 Men två år tidigare hade de observerat följande; ”Bland patienter med familjär hyperkolesterolemi (både homozygota och heterozygota) varierar åderförkalkningens framskridande betydligt trots likartade, höga kolesterolvärden”.3 Ravnskov har i sin bok ”Fett och kolesterol är hälsosamt!”4 ett utmärkt kapitel om FH och framhäver det vetenskapliga stöd som finns för att orsaken till tidig hjärtsjukdom vid FH är en störning i blodets koagula-

tionssystem med ökad benägenhet till proppbildning. Det skulle kanske också kunna förklara varför hjärnans artärer mestadels skonas vid FH, däremot inte hjärtats kärl, som är mer i rörelse och lättare utsätts för skador, som ju gynnar trombosbildning. Hur som helst, FH-patienterna klarade sig bra trots fortsatt kolesterol på en nivå som kolesterolivrarna anser förkastligt hög. Och kanske beror det på att statinerna hämmar blodplättsaktivitet och har positiv effekt på fibrinolysen, d.v.s. bidrar till upplösning av blodproppar. Så det kanske var bra att kolesterolet inte sjönk för mycket. Undersökningen bevisar inte att kolesteroldogmen är sann. GUNNAR NYBERG docent em. Specialist inv. medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser 1. Lurink IK, Wiegman A, Kusters M et al. 20-year follow-up of statins in children with familial hypercholesterolemia. NEJM 2019, Oct. 17;381:1547-56. 2. B rown MS & Goldstein JL. Scientific American 1984;251:58-66. 3. B rown MS & Goldstein JL. Ann Rev Biochem 1983;52:223-61. 4. Ravnskov U. Fett och kolesterol är hälsosamt! Om gamla och nya kolesterolmyter. Pagina Förlags AB/Optimal Förlag 2008, ISBN 978-91-7241-146-3.

Ge Din gåva till stöd

för cancerforskningen Insamlingsstiftelsen LIONS CANCERFORSKNINGSFOND Mellansverige Uppsala-Örebro

Gåvotelefon: 072-215 36 00 Bankgiro 900-6784, Plusgiro 90 06 78-4

Stöd Lions Cancerforskningsfond Mellansverige Uppsala-Örebro

Swish 9006784

www.lcfm.se

#8/9 2019

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 40 2

2019 #8/9 2018

Plats för frimärke

”Kosten påverkar hur din kropp mår, både på kort och lång sikt. Regel bundna måltider och en varierad kost med grön saker, frukt eller bär till varje måltid håller dig friskare än skräpmat”. Foto: Canstock, arkiv

Dags att prioritera hälsan och livet! Män lever 3,5 år kortare än kvinnor och har en mer ohälsosam livsstil än kvinnor. Prostatacancerförbundet vill uppmuntra alla män att ta större ansvar för sin hälsa och lägga om till en hälsosam livsstil.

sköta sin kropp och tänka på vad man äter. Prostatacancerförbundets fempunktsprogram kan vara en bra hjälp att komma igång. Det gäller att först besluta sig för att göra något åt sin livsstil och sedan arbeta aktivt och inte ge upp.

Eftersom män motionerar mindre och äter mindre hälsosamt än kvinnor kan en förändring av livsstil bidra till ett bättre liv. Prostatacancerförbundet har tagit fram ett fempunktsprogram för att män ska få ett bättre och längre liv. – Det är svårt att lägga om sin livsstil och ändra sina vanor. Men om man vill leva ett långt liv och må bra hela tiden så gäller det att

Män har betydligt svårare än kvinnor att tala om sjukdomar och hälsa

Många män är rädda för att prata om sjukdomar och berätta om sina innersta tankar. Mycket beroende på traditionella ideal som bygger på att mannen inte vill visa svaghet. Statistik från SCB visar att var femte man saknar en nära vän. Att män inte vill prata om känslor, sjukdomar

och hälsa är en av anledningarna till att svenska folket inte vet att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Svenska män har heller inte tagit till sig att prostatacancer går att bota om den upptäcks tidigt. – Eftersom männen själva inte tillräckligt bryr sig om sin hälsa vill vi att man tar familjen till hjälp. Kanske familjemedlemmarna kan övertyga sina pappor att gå och testa sig. Alla män över 50 år bör ta ett PSA-prov, eftersom prostatacancer går att bota om sjukdomen upptäcks tidigt. Tillsammans kan vi rädda liv, säger Kjell Brissman, ordförande på Prostatacancerförbundet.

Kjell Brissman, ordförande på Prostatacancer förbundet. Foto: Rosie Alm

Källa: Prostatacancerförbundet

Prostatacancerförbundets fempunktsprogram för ett bättre och längre liv 1. Män motionerar mindre än kvinnor – Motionera regelbundet Regelbunden motion är det bästa receptet för ett långt liv. Vi blir spänstigare, gladare, snyggare, får bättre kondition och koncentrationsförmåga samt sover bättre. 2. Män äter mindre hälsosamt än kvinnor – Ät rätt och rök inte Din kost påverkar hur din kropp mår, både på kort och lång sikt. Regelbundna måltider och en varierad kost med grönsaker, frukt eller bär till varje måltid håller dig friskare än skräpmat. Är du rökare och vill leva ett långt liv är det nödvändigt att sluta röka omgående, eftersom rökning är i särklass den största bidragande faktorn till cancer och andra livshotande åkommor. Varje år dör 6 500 människor i Sverige i förtid på grund av rökning. 3. Män dör 3,5 år tidigare än kvinnor – Stressa mindre Mindre stress förlänger livet. För mycket negativ stress i långa perioder kan ge förhöjt blodtryck, minnes- och koncentrationssvårigheter samt i värsta fall hjärtinfarkt och utmattningssyndrom. Det är viktigt att ta sig tid till återhämtning och att stanna upp. Försök att undvika stressmoment. 4. Många män är rädda att tala om känslor, sjukdomar och hälsa – Börja tala om din hälsa Många män är rädda att prata om sjukdomar och blotta sitt inre. Statistik från SCB visar att var femte man saknar en nära vän. Allt för många män har prioriterat jobb och upplever att de inte haft tid att vårda relationerna. Börja tala om din hälsa med dina kompisar/närmaste – då blir det lättare att lägga om till en hälsosam livsstil. 5. Vid tidig upptäckt går prostatacancer att bota – Ta PSA-prov om du är över 50 år Om prostatacancer upptäcks tidigt går den att bota. Det är därför det är så viktigt att ta PSA-prov, ett enkelt prov som tas på din vårdcentral. Är det så att prostatacancern spritt sig så är sjukdomen omöjlig att bota och behandlingarna besvärliga. Män besiktigar kontinuerligt sina bilar för få kunskap om att de fungerar som de ska. Samtidigt är det många män som inte tar hälsokontroller. Dags att prioritera hälsan och livet!

#8/9 2019

” Studier där man utvecklat AI algoritmer för magnetkamerabilder på några hundra patienter visar redan i dag på goda resultat, men den studie som startat under hösten blir större, på uppemot 1500 magnetkameraundersökningar.” Foto: Karolinska Universitetssjukhuset

AI – vägen till att hitta prostatacancer via screening

Ett unikt forskningsprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset Idag får var sjunde man diagnosen prostatacancer vilket gör den till Sveriges vanligaste cancerform. 1 av 20 män i Sverige dör av prostatacancer. Ett nationellt screeningprogram för prostatacancer, på samma sätt som för bröst- och livmoderhalscancer - skulle minska dödligheten i sjukdomen. 42

#8/9 2019

Men metoderna att hitta män som behöver behandling för prostatacancer är för osäkra, något som ett unikt forskningsprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset vill ändra på, och där ska röntgenläkarna få hjälp av artificiell intelligens, AI. För att ställa diagnosen prostatacancer tas normalt idag cirka 12 stickprov med nål via ändtarmen. Detta har

Med hjälp av magnetkamera och AI av antalet män som behöver undersökas för prostatacancer och dessutom få bättre precision i våra stickprover när de väl behöver tas. Ett bättre urval och precisare provtagning skulle förbättra förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram.

tidigare gjorts utan guidning av någon röntgenmetod. Nya rön visar att magnetkameraundersökning av prostata gör att man kan förbättra precisionen i diagnostiken. Genom att kombinera magnetkameraundersökningen och artificiell intelligens, AI, hoppas nu ett forskarlag på Karolinska ytterligare förbättra säkerheten i diagnostiken. – Vi vill skapa ett applicerbart verktyg, en artificiell intelligens, med en säkrare och mer pålitlig diagnostikförmåga än en tränad person. Förhoppningen är att metoden ska överträffa en erfaren specialist inom radiologi, med flera års erfarenhet av att tolka magnetkameraundersökningar för prostatacancer, säger Patrick Masaba, ST-läkare inom radiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, samt doktorand inom medicinsk AI vid Karolinska Institutet. På lång sikt, om vi lyckas, kan AI implementeras i ett nationellt screeningprogram för prostatacancer där det kommer att bidra med blixtsnabba analyser av bilder med en säkrare och snabbare handläggning av patientgruppen där hög kvalitet och kostnadseffektivitet är av yttersta vikt. Med hjälp av magnetkamera och AI av antalet män som behöver undersökas för prostatacancer och dessutom få bättre precision i våra stickprover när de väl behöver tas. Ett bättre urval och precisare provtagning skulle förbättra förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram. – Om man sticker blint i prostatan efter ett visst schema, vilket ofta görs i dag, vet man inte var tumören sitter. Man chansar helt enkelt på att hitta cancer, men risken är att man missar cancern med nålen eller att man träffar små lågrisktumörer som inte behöver behandling s.k. överdiagnostik. Jämför med kvinnor med bröstcancer, att man i stället för att ta en bild av bröstet skulle sticka i bröstet 20–40 gånger och hoppas på att hitta cancer, det är orimligt. Men det är vad man har gjort på män sedan 1990-talet, även om metoden har utvecklats och förfinats, säger Fredrik Jäderling, Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi på Karolinska Institutet. Studier där man utvecklat AI algoritmer för magnetkamerabilder på några hundra patienter visar redan i dag på goda resultat, men den studie som startar under hösten blir större, på uppemot 1500 magnetkameraundersökningar. Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

”På lång sikt, om vi lyckas, kan AI implementeras i ett nationellt screeningprogram för prostatacancer där det kommer att bidra med blixtsnabba analyser av bilder med en säkrare och snabbare handläggning av patientgruppen där hög kvalitet och kostnads effektivitet är av yttersta vikt.” Fredrik Jäderling, Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi och Patrick Masaba, ST-läkare inom radiologi samt doktorand inom medicinsk AI, studerar resultaten. Foto: Karolinska Universitetssjukhuset

Fakta prostatacancer •S jukdomen drabbar cirka 10 000 män per år och är Sveriges vanligaste cancerform. • 1 av 20 män i Sverige dör av prostatacancer •D et totala antalet män som lever med prostatacancer är omkring 110 000. •C irka 2 400 män dör årligen av sjukdomen. • Prostatacancer är ytterst ovanligt hos män under 50 år •G enomsnittsåldern vid diagnos är 70 år. •M inst fem procent av prostatacancerfallen är ärftliga.

Fakta AI •N eurala nätverk kallas den modell som används för att åstadkomma artificiell intelligens, AI, och har tagits fram för att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar. Nätverken är modellerade efter vanliga hjärnsynapser, det vill säga input-output i alla möjliga olika konstellationer, förgrenade med varierande grader av komplexitet. •D e enklaste nätverken består av ett hundratal förgreningar, medan de största når upp över tiotusen till hundratusen förgreningar. •N ätverken fungerar som en sil som filtrerar och kategoriserar information och bilder, gör ordning av kaos och bygger en egen logik/mönster för att sedan lösa uppgifter. •A I:n får input i form av stora mängder bilder och information som analyseras och får sedan själv gissa vilken bild som t ex föreställer en hund. Visar algoritmen en bild på en katt får den information om att det visserligen är ett däggdjur med fyra ben och svans, men att det inte är en hund, information som samlas in av algoritmen. De punkter som fungerat bra, som däggdjur, svans, fyrbent, får större tyngd inför nästa försök. Repetition och positiv förstärkning är principen för AI:n.

Fakta studien •S tudien är ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska institutet, SECTRA AB samt Centre for Medical Image Science and Visualization (CMIV), Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA) samt Medtech 4 health. •F inansiärerna bakom AI-projektet, där studien ingår, är: SLL Innovation, Prostatacancerförbundet samt Medtech-4-Health, Sweden.

#8/9 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, för virrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ring och beställ på 0652-151 10, maila till info@tmmedia.se eller skicka in talongen nedan:

Ja tack! Jag beställer:

Plats för frimärke

Pottholzt nya funderingar...

Antal ex

115 kr styck, inkl. moms

Pottholzt funderingar...

Antal ex

50 kr styck, inkl. moms

Pottholzt andra funderingar... Antal ex

75 kr styck, inkl. moms

Vid beställning av alla 3 böckerna erhålles priset Tillkommer 59kr porto kostnad.

190 kr!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 44 2

20162019 #8/9 #6

Maria Nilsson, docent. Foto: Mattias Pettersson

”Rapporten är inte ändå inte nattsvart för barnen. Redan när dagens spädbarn blir vuxna kan de få uppleva att det inte längre el das med kol eller säljs några fossildrivna bilar, med både bättre luft i städerna och minskad klimatpåverkan som följd. Och ett barn som föds idag kan vid sin 31:a födelsedag uppleva en värld helt utan utsläpp av koldioxid, förutsatt att länderna följer Parisavtalets klimatmål och minskar utsläppen 7,4 procent per år från och med nu fram till år 2050”. Foto: Canstock, arkiv

Barn i fokus i nedräkning om klimatet Barnen kommer att drabbas särskilt hårt om inte klimat förändringarna begränsas. Det visar årets rapport i serien The Lancet Countdown. Som enda svenska lärosäte leder Umeå universitet en av arbetsgrupperna bakom rapporten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

miologi och global hälsa vid Umeå universitet som leder arbetsgruppen om anpassning, planering och motståndskraft för hälsa med professor Peter Byass och docent Maria Nilsson, i samverkan med professor Joacim Rocklöv vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Det är en av fem arbetsgrupper i det internationella forskningssamarbete som The Lancet Countdown utgör.

Årets rapport understryker riskerna med klimatförändringen för barnens situation, både under uppväxten och senare i livet som vuxna. – Barn hör till de mest sårbara för ökad spridning av infektionssjukdomar som vi redan kan se effekter av med höjda temperaturer och extremväder. Barnen är också särskilt känsliga för luftföroreningar och brist på rent vatten, säger Maria Nilsson vid Umeå universitet. Det är Institutionen för epide-

Utvärdering av tillståndet i världen

Totalt deltar 35 institutioner runt om i världen i arbetet med ”nedräkningen”. Den är en genomgripande utvärdering av tillståndet i världen enligt 41 olika indikatorer om hälsa och miljö. Nedräkningen, countdown, syftar på den tid man har på sig till år 2030 att ändra kurs på viktiga områden enligt FN:s Agenda 2030. Rapporten visar att redan har 152

Peter Byass, professor. Foto: Mattias Pettersson

Joacim Rocklöv, professor. Foto: Mattias Pettersson

av totalt 196 länder drabbats av en ökning av antalet som drabbas av stora bränder. Även äldre påverkas starkt av fler och hetare värmeböljor. År 2018 drabbades rekordmånga, 220 miljoner personer över 65 år, av värmeböljor i världen. Inte nattsvart för barnen

Men rapporten är inte ändå inte nattsvart för barnen. Redan när dagens spädbarn blir vuxna kan de få uppleva att det inte längre eldas med kol eller säljs några fossildrivna bilar, med både bättre luft i städerna och minskad klimatpåverkan som följd. Och ett barn som föds idag kan vid sin 31:a födelsedag uppleva en värld helt utan utsläpp av koldioxid, förutsatt att länderna följer Parisavtalets klimatmål och minskar utsläppen 7,4 procent per år från och med nu fram till år 2050. Källa: Umeå universitet

Vetenskaplig artikel i The Lancet http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(19)32596-6/fulltext

#8/9 2019

MEDICINNOTISER

”I denna studie har forskarna tittat på proteinbiomarkörer som ökar eller minskar vid en inflammation, i ett tusental personer från en svensk hälsostudie.” Foto: Canstock, arkiv

Analys med helgenomssekvensering sållar fram mer exakta biomarkörer En ny studie från Uppsala universitet visar att helgenomssekvensering bidrar till att öka exaktheten i genetiska studier, vilket i sin tur kan ge bättre förståelse för hur biomarkörer kan användas för att upptäcka sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Julia Höglund, doktorand och forskare. Foto: Privat.

Biomarkörer, som exempelvis kan vara speciella protein som cirkulerar i blodsystemet, används ofta inom kliniken som indikatorer för en biologisk process kopplad till en sjukdom. Proteiner i vår kropp påverkas inte bara av sjukdomsförloppet, utan även av miljö och livsstil såväl som av de genetiska anlag vi bär på. De protein som är bäst för diagnos ska helst inte påverkas för mycket av vår arvsmassa, då detta kan medföra svårigheter för bra sjukdomsdiagnosticering. Över tre miljarder positioner

I denna studie har forskarna tittat på proteinbiomarkörer som ökar eller minskar vid en inflammation, i ett tusental personer från en svensk hälsostudie. Till skillnad från tidigare studier där man studerat ett urval av alla positioner i arvsmassan, har forskarna gjort en analys med hjälp

av en nyare teknik, där alla genetiska positioner hos en person undersökts, en så kallad helgenomsekvensering. Genom att titta på över tre miljarder positioner i vår arvsmassa hittade forskarna därför 18 nya gener som påverkar nivån av biomarkörerna i blodet, vilket kan hjälpa oss att förstå hur biomarkörerna regleras vid sjukdom, till exempel vid Crohns sjukdom, och reumatism. Studien visar att fler inflammatoriska biomarkörer påverkas av våra gener än vi tidigare trott, men också att många av biomarkörerna verkar vara direkt kopplade till risken att utveckla en inflammatorisk sjukdom. – Vi såg till exempel att personer med genetiskt förhöjda nivåer av flera inflammatoriska biomarkörer också hade en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), säger Julia Höglund, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien. Information från denna studie kan bidra till en ökad förståelsen för hur våra gener påverkar risken för vanliga sjukdomar, men också hur biomarkörer i framtiden, på ett mer tillförlitligt sätt, kan användas för att diagnostisera olika sjukdomar. Källa: Uppsala universitet

Publikation: Julia Höglund, Nima Rafati, Mathias Rask-Andersen, Stefan Enroth, Torgny Karlsson, Weronica E. Ek and Åsa Johansson (2019) Improved power and precision with whole genome sequencing data in genome-wide association studies of inflammatory biomarkers, Scientific Reports, DOI: https://doi.org/10.1038/s41598-019-53111-7

#8/9 2019

MEDICINNOTISER

Fastereglerna för barn som ska sövas inför operation bör vara mer tillåtande, enligt ny forskning vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet. Foto: Pressbild

Barn kan fasta kortare tid inför operation Alla barn som ska sövas behöver fasta en tid före operation, för att minska risken för farlig kräkning under narkosen. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet tyder på att fritt intag av vatten, saft och andra klara drycker fram till operation inte ökar risken för sådana komplikationer.

upplever när de ska sövas i en okänd miljö där de utsätts för olika undersökningar som skapar stress och oro, ibland även smärta. – En operation kan jämföras med ett idrottslopp och kroppen klarar av påfrestningarna bättre om den har fulla depåer. Studierna visar även att en del barn tappar i vikt, får lågt blodsocker och utvecklar svältkroppar under fastetiden, framhåller hon.

– Resultaten av studierna styrker att man kan ha mer tillåtande fasteregler för barn. Det gäller dock att skilja på klar vätska och fast föda. Fritt intag av klara drycker inför operation verkar inte öka risken för komplikationer under narkosen. Vi har även sett att en lätt frukost innan operation tömmer sig ur magsäcken inom fyra timmar hos nio av tio patienter, säger Hanna Andersson, narkosläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet. Att inte få äta eller dricka innan operationen menar Hanna Andersson spär på det obehag barn ofta

Avhandlingen ifrågasätter dagens regler

De vanligaste internationella riktlinjerna rekommenderar fasta för klara drycker såsom vatten, saft och kaffe, och sex timmars fasta för allt som innehåller fasta partiklar, såsom mat, juice med fruktkött och mjölk. Detta för att magsäcken ska vara tom så att kräkning undviks under narkosen. Hanna Anderssons avhandling ifrågasätter dock dagens regler vilket har lett till att riktlinjer för barns fasta har börjat ändras. Den europeiska specialistföreningen rekommenderar nu en timmes fasta för klar dryck.

Även på Nya Zeeland, i Australien, Brasilien och USA har man börjat korta ned fastetiden för små barn. Enligt Hanna Andersson är dagens fasteregler svåra att följa eftersom de kräver att man vet exakt när operationen ska börja. – I dagens sjukvård med höga produktionskrav opereras flera patienter efter varandra på samma operationssal och patienterna får ungefärliga tider beroende på var i turordningen de står. Många barn fastar då mycket längre än vad som är rekommenderat, ofta ”för säkerhets skull”. Hon understryker att barn som opereras på Akademiska Sjukhuset istället tillåts dricka vatten och saft, samt äta isglass, fram tills att de ska till operationssalen. Barn som inte opereras direkt på morgonen får även äta en lätt frukost fyra timmar innan sövning.

Hanna Andersson, narkosläkare och doktorand. Foto: Privat

Källa: Akademiska sjukhuset Hanna Andersson disputerade 22 november. #8/9 2019

Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist Var tredje i fertil ii fertil Var tredje kvinna Varkvinna tredje kvinna fertil ålder lider avlider järnbrist ålder av ålder lider av järnbrist järnbrist En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning gör FeMineral effektiv

d ör v d ör v

FeMineral effektiv En unik, balanserad En unik, balanserad sammansättning gör sammansättning Låga nivåer av järn ärgör den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötta. FeMineral effektiv Låga nivåer av effektiv järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och 50 år är trötFeMineral Vanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta ta. till järnbrist är otillräckligt med järn i kostenom och bristande förmåga järnVanliga i blodet.orsaker Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras man samtidigt får att ta upp järn i blodet. Sedan länge är det koppar, känt attselen. järnupptaget förbättras man viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, FeMineral innehållerom också Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan orsaken 13 och 50 åratt ärkvinnor trötta. mellan 13 och 50 år är trötta. av järn ärmangan, den samtidigt fårselen, viktiga tillnivåer exempel zink, koppar, selen.till FeMineral spårämnena jodmineraler, och borLåga samt vitaminer som ökarvanligaste järnupptagningen. Dessutom ingår Låga nivåer av järn är den vanligaste orsaken till att kvinnor mellan 13 och förmåga 50 år är trötta. Vanliga orsaker till järnbrist ärVanliga otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att uppta orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande att uppta svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. innehåller också spårämnena selen, jod och bor samtförbättras vitaminer som ökar järnupptagVanliga orsaker till järnbrist är otillräckligt med järn i kosten och bristande förmåga att järn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får järn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget förbättras om man samtidigt får uppta ningen. Dessutomtillingår svenska mineralrika växter som traditionellt användsockså vid förbättras järnjärn i blodet. Sedan länge är det känt att järnupptaget om man samtidigt får viktiga mineraler, exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller också Mineralkedjan viktiga mineraler, till exempel zink, mangan, koppar, selen. FeMineral innehåller också spårämnena samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår och blodbrist.selen, jod och borspårämnena selen, jod och bor samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår

n e

”Min ständiga trötthet var som bortblåst”

n, krävs lkedte ärde

eraler ka n,eMikrävs ppar lkedöda värde gäller eraler även FeMikppar är nöda viktig . En gäller näven (Mn) vktill är ntrerar viktig verkan. . En n (Mn) vg: till trerar angan, verkan. koppar.

Mineralkedjan Mineralkedjan spårämnena selen, och borlivet samt vitaminer som ökar järnupptagningen. Dessutom ingår svenska mineralrika växter som traditionellt används vid järnoch blodbrist. framåt ianvänds livet. Nu känner jag och blodbrist. För några år jod sedan körde svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn– ett lagarbete mig pigganvänds och glad igen. ihop sig för Maria både privat svenska mineralrika växter som traditionellt vid järn- och blodbrist. – ett lagarbete – ett lagarbete

För att kroppen optimalt ska Och nu när Maria vet hur och på jobbet. Hon sov och Mineralkedjan ”Min ständiga”Min trötthet var sombrabortblåst” För att kroppen optimalt skaska tillgodogöra sig järn, krävs bortblåst” Förkunna att kroppen optimalt FeMineral ärvar för hennesom åt ständiga dåligt och kände sig trött trötthet Mineralkedjan ”Min ständiga trötthet var som bortblåst” kunna tillgodogöra sig järn, ett lagarbete inom mineralkedså kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig framåt i livet. Nu känner jag kunna tillgodogöra sig järn, krävs För några år sedan körde livet – ett lagarbete framåt i livet. Nuinom känner jag För några år sedan körde livet krävs ett lagarbete jan. Järnet ger bättre blodvärde – ett lagarbete med produkten om blodvärdet utmattad och utbränd. migFör pigg och glad igen. ihop sig för Maria både privat lagarbete inom mineralkedframåt Nu känner jag sedan körde livet ettmineralkedjan. För att kroppen optimalt ska mig piggi livet. och glad igen. ihopnågra sig förårMaria både privat Järnet ger bättre För atttillgodogöra kroppen optimalt skakrävs kunna sig järn, kunna tillgodogöra sig järn, krävs ett lagarbete inom mineralkedett lagarbete jan. Järnet gerinom bättremineralkedblodvärde jan.lagarbetet Järnet ger mellan bättre blodvärde när mineraler när spårämnen lagarbetet mellan mineraler och fungerar. FeMioch spårämnen fungerar. FeMineral ger denna effekt. Koppar neralbehövs ger denna effekt. (Cu) för att bildaKoppar röda (Cu) behövsFör förzink att bilda blodkroppar. (Zn) röda gäller blodkroppar. att underskottFör påzink zink(Zn) ofta gäller även att underskott på zink ofta innebär lågt järnvärde. Zink även är innebär järnvärde. är viktig för lågt fertiliteten ochZink en viktig viktig för fertiliteten och enEn viktig komponent i bröstmjölken. komponent i bröstmjölken. En brist på mineralen mangan (Mn) bristtillpåoch mineralen mangantill (Mn) kan med ge upphov kan tillMineralkedjan och med ge upphov till anemi. illustrerar anemi. illustrerar de olika Mineralkedjan mineralernas samverkan. de olika mineralernas samverkan.

.. .. . bäst .i test.. ..

9, B12, or, g:jod de angan,

koppar. 9, B12, or, jod de

FeMineral ger dig: FeMineral ger dig: Modellbild Lättupptagligt järn. Mangan,

Lättupptagligt järn. och Mangan, molybden, zink, krom koppar. molybden, zink, ochB9, koppar. Vitaminerna B1,krom B2, B6, B12, Vitaminerna B1, B2, B6,bor, B9,jod B12, C och D. Spårämnena CModellbild och D. Spårämnena bor, jod och selen. 14 välbeprövade och selen. örter. 14 välbeprövade mineralrika mineralrika örter.

– Jag har alltid haft glatt och på jobbet. Hon sovett och och positivt ochsig dolt om åt dåligt ochsätt kände trött jag inte måttMaria bra. Jag klagar för jämnan. kände sig sällan. Settoch så här i backspegeln utmattad utbränd. så –hade jag behövt ta reda på Jag har alltid haft ett glatt vad var fel tidigare. och som positivt sättmycket och dolt om Det var mått ju enkelt jag inte bra.att Jagåtgärda klagar när jag Sett väl förstod det var, sällan. så här ivad backspegeln säger Maria. så hade jag behövt ta reda på När hon på att vad som varfick felreda mycket tidigare. blodvärdet var lågt började hon Det var ju enkelt att åtgärda ta ett järnochvar, närFeMineral, jag väl förstod vad det mineraltillskott säger Maria. som snabbt gerNär bättre som honblodvärde, fick reda på attär skonsamt och som blodvärdetför varmagen lågt började hon inte ger förstoppning. ta FeMineral, ett järn- och – Det gick ganska när mineraltillskott somfort snabbt jag Min enorma ger kände bättreskillnad. blodvärde, som är trötthet ebbade ut och jagsom fick skonsamt för magen och en energi och en skjuts intesådan ger förstoppning. – Det gick ganska fort när jag kände skillnad. Min enorma trötthet ebbade ut och jag fick en sådan energi och en skjuts

när lagarbetet mellan mineraler sjunker igen. Och nu när vet hur mig pigg och glad igen. ihoppå sigjobbet. för Maria Maria privat jan. Järnet ger bättre blodvärde blodvärde när lagarbetet mellan Och nu när Maria vet hur och Honbåde sov och och spårämnen fungerar. FeMiEnergin kom oväntat och bra–och FeMineral är för henne Och nu när Maria vet hur på jobbet. Hon sig sovtrött och när mineraler och spårämnen lagarbetet mellan mineraler bra FeMineral är för henne åt dåligt och kände neral ger denna effekt. Koppar med sådan Jagsig ärtrött glad så kommer hon att fortsätta bra FeMineral är för henne åten dåligt ochkraft. kände fungerar. FeMineral ger denna så kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig och spårämnen fungerar. FeMi(Cu) behövs för att bilda röda att jag hittade FeMineral. med produkten om blodvärdet effekt. Koppar (Cu) behövs för så kommer hon att fortsätta för jämnan. Maria kände sig med produkten om(Zn) blodvärdet utmattad och utbränd. neral ger denna effekt. Koppar blodkroppar. För zink gäller sjunker igen. attmed bildaprodukten röda blodkroppar. För om blodvärdet utmattad utbränd. sjunker igen. – Jag haroch alltid haft ett glatt (Cu) behövs för bilda underskott påatt zink oftaröda även zink (Zn) gäller att underskott – Energin kom oväntat ochglatt att sjunker igen. – Jag har alltid haft ett – Energin kom oväntat och och positivt sätt och dolt om innebär lågtäven järnvärde. Zink är blodkroppar. För zink (Zn) gäller på zink ofta innebär lågt med en sådan kraft. Jag är glad – Energin kom oväntat ochinte positivt om med enfertiliteten sådan kraft. Jagen äroch glad jag måttsätt bra.och Jag dolt klagar viktig för och järnvärde. Zink är viktig för att underskott påkraft. zink Jag oftaärviktig även att jag jag inte hittade FeMineral. med en sådan glad mått bra. Jag klagar att jag hittade FeMineral. sällan. Sett så här i backspegeln komponent fertiliteten och en viktig kompoi bröstmjölken. Enär innebär lågt järnvärde. Zink att jag hittade FeMineral. sällan. Sett så här i backspegeln så hade jag behövt ta reda på nent ipå bröstmjölken. brist på(Mn) brist mineralen En mangan så hade ta reda på viktig för fertiliteten och en viktig vad som jag var behövt fel mycket tidigare. mineralen kan till kan till ochmangan med ge(Mn) upphov till vad var somjuvar fel mycket tidigare.komponent i bröstmjölken. En Det enkelt att åtgärda och medMineralkedjan ge upphov till anemi. anemi. illustrerar Detjag varväl ju förstod enkelt att Mineralkedjan illustrerar de på mineralen mangan (Mn) när vadåtgärda det var, brist de olika mineralernas samverkan. när jag väl förstod vad det var, kan olika samverkan. säger Maria. tillmineralernas och med ge upphov till säger När Maria. hon fick reda på att anemi. Mineralkedjan illustrerar ger dig: FeMineral ger dig: När hon var ficklågt redabörjade på att hon FeMineral blodvärdet de olika mineralernas samverkan. blodvärdet var lågt började hon Lättupptagligt järn. Mangan, Lättupptagligt järn. ta FeMineral, ett järn- och molybden, zink, kromzink, och koppar. ta FeMineral, ett järnoch Mangan, molybden, mineraltillskott som snabbt Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, mineraltillskott som snabbt krom och koppar. ger bättre blodvärde, som är C och D. Spårämnena bor, jod ger bättre blodvärde, som är Vitaminerna B1, B2, B6, B9, skonsamt för magen och som Lättupptagligt järn. Mangan, ochB12, selen. 14Rysk välbeprövade skonsamt för magen och som C och D. rot. inte ger förstoppning. molybden, zink, krom och koppar. mineralrika örter. inte ger gick förstoppning. Spårämnena bor, jod och – Det ganska fort när Vitaminerna B1, B2, B6, B9, B12, selen. Det gick ganska fortenorma när jag–kände skillnad. Min C och D. Spårämnena bor, jod jag kände skillnad. enorma välbeprövade mineralrika trötthet ebbade ut Min och jag fick och 14 selen. 14 välbeprövade örter. trötthet ut och jag fick en sådanebbade energi och en skjuts I en omfattande örter.klinisk en sådan energi och en skjuts mineralrika studie som är publi-

Hjälper hår, hud och bästFeMineral i test 10 är bäst ii test FeMineral är bäst testnaglar sköra I en omfattande klinisk Hjälper hår, 8,0 hår, 8 I en omfattande klinisk Den kliniska studien från 2008 visadeHjälper att studie som är publiHjälper hår, studiei en som är publiFeMineral har en påtaglig effekt på hår, hud och cerad internatiohud 6och cerad i en internatiohud och sköra naglar. Zink och selen skyddar nell vetenskaplig tidskrift 10 hud och nell vetenskaplig tidskrift 4,8 mot oxidativ stress. Koppar bidrar till norsköra naglar bevisades FeMinerals 8,0 sköra bevisades FeMinerals 48 naglar mal hud, hår och bindväv. I FeMineralsköra finns effektivitet. Studien naglar Den kliniska studien från 2008 visade att effektivitet. 2,82008 visade att bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, Den kliniska studien från pågick underStudien 4 veckor och

Modellbild Modellbild

.•• . .. • . . .

VV åå

Låg Låga Va Vanli järn jär viktig vik spårä spå sven

sve

”M ”

FeMineral ger dig:

.FeMineral .. är bäst i te • •

Modell

16 cerad i en internationell vetenskaplig tidskrift 14 10 12 bevisades FeMinerals 8 I en omfattande klinisk 10 effektivitet. Studien 16 6 16 pågick under veckor och 8 studie som är 4publi14 16 4 6 14 ett flertal olika blodvär16 cerad i en internatio12 10 14 2 12 den mättes. Blandtidskrift annat 414 10 nell vetenskaplig 10 12 0 10 undersöktes Hb-värde, 8,0 212 8 bevisades 10 8 antal rödaFeMinerals 8 blodkroppar, 8,0010 6 FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 8 8 effektivitet. Studien Den kliniska studien från 2008 visade att 6 pågick under 4 veckor och nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, FeMineral har en påtaglig effekt på hår, 2 välbefinnande, trötthet, ett flertal olika blodvär4 6har1,5 hud och sköra naglar. Zink och selen skyddar pågick under veckor och 8 FeMineral en påtaglig effekt på hår, 46 ett flertal olika blodvär6 kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, hud och sköra naglar. Zink och4,8 selen skyddar förstoppning,4kalla hänirritation, blek och Bland huvudvärk. denhud mättes. annatI 2 mot oxidativ stress. Koppar bidrar till nor6 4 6 hud oxidativ och sköra naglar. Zink och selen ettder flertal olika sköra blodvärden mättes. Bland annat 2 4,8naglar, irritation, rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblommot Koppar bidrar tillskyddar noroch fötter, blek hu ten annan kvalitetsprodukt Hb-värde, 04 stress. 0 med enundersöktes mal hud, hår och bindväv. I FeMineralmot finns 4 4,8 02 oxidativ stress. Koppar bidrar till norundersöktes Hb-värde, 4 den mättes. Bland annat ma, astragalus och ingefära. mal hud, hår och bindväv. I FeMineral finns studien jämförde vi resultaten med en annan och FeMineral lag bättre antal gav rödaöver blodkroppar, 2,8 bland annat: angelika, alfalfa, björkblad, 0 2 4 på den svenska mal hud, hår angelika, och bindväv. I FeMineral antal röda blodkroppar, 2,8 bland annat: alfalfa, björkblad,finns marknaden och FeMineral g undersöktes Hb-värde, Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, kattmynta, 2 2,8 bland annat: angelika, alfalfa,kattmynta, björkblad, 0 1,5 välbefinnande, trötthet, nypon, hagtorn, isop, järnört, 2 resultat*. Studien publicerad i Scientia Pharmaceut förstoppning, kalla hänantal röda*blodkroppar, kloärt, malva, nypon, nässla, ringblomma, irritation, blek hud och huvudvärk. I nypon,malva, hagtorn, isop,nässla, järnört,ringblomma, kattmynta, 2 1,5 förstoppning, kalla hänkloärt, nypon, der och fötter, sköra naglar, irritation, blek hud och huvudvärk. I 1,5 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt välbefinnande, trötthet, rölleka, åkerfräken, rosmarin,I hibiscusblomten med en der annan 0 nypon, kloärt, malva, nässla, ringblomma, ochkvalitetsprodukt fötter, sköra naglar, irritation, blek hudkvalitetsprodukt och huvudvärk. rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien jämförde vi resultaten med enastragalus annan 0 förstoppning, kalla hänma, och ingefära. och FeMineral gavjämförde över lag bättre rölleka, åkerfräken, rosmarin, hibiscusblomstudien vi resultaten en annan kvalitetsprodukt 0 ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden ochmed FeMineral gav över lag bättre Femineral finns på: ortmedicinska.se och Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. der och fötter, sköra naglar, irritation, blek ma, astragalus och ingefära. på den svenska marknaden och FeMineral gav över lag bättre resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. e inom adaptogenforskning studien jämförde vi resultaten med en ann resultat*.* Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742. Världsledande inom adapt ntkontakt: 08-121 404 00 FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt på den svenska marknaden och FeMinera FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till Konsumentkontakt: färdig produkt 08-121 resultat*. * Studien publicerad i Scientia Pharmace FeMineral® är utvecklad och tillverkad i Sverige, från växtråvara till färdig produkt

FeMineral är bäst i t

Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och

e inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning ntkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00

#8/9 2019

Världsledande inom adap

Konsumentkontakt: 08-1

MEDICINNOTISER

Fetmakirurgi ger goda resultat för patienter med typ 2-diabetes Fetmakirurgi leder inte bara till viktnedgång. Många tidigare diabetespatienter i Dalarna var fria från sjukdomen ett år efter fetmakirurgi och en stor andel även efter fem år. Det visar en uppföljning av långsiktiga resultat av fetmakirurgi vid bariatriska mottagningen, Falu lasarett.

Diabetes är en allvarlig sjukdom som bland annat innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen av typ 2-diabetes består i allmänhet av livsstilsråd och tabletter som sänker blodsockerhalten. Vid svår typ 2-diabetes utgörs behandlingen av insulin. Det har visat sig att fetmakirurgi med så kallad gastric bypass-operation i många fall förbättrar blodsockervärdet hos patienter med typ 2-diabetes. I vissa fall resulterar det till och med i normala blodsockervärden. I Dalarna får mellan 200 och 300 patienter per år en gastric bypassoperation. Utredning inför eventuell operation och uppföljning sker vid den bariatriska mottagningen, Falu lasarett. Där har man följt upp ett stort antal patienter under fem år efter deras operationer och kan se att tre av fyra patienter med typ 2-diabetes uppvisade helt normala blodsockervärden under minst ett år efter ingreppet. Hälften hade fortfarande normala blodsockernivåer och klarade sig utan diabetesläkemedel ännu fem år efter operationen. – Det är glädjande att så många med typ 2-diabetes uppvisade normalisering av blodsockervärdena. Behovet av diabetesläkemedel inklusive insulin minskade radikalt, säger Arvo Hänni, överläkare på bariatriska mottagningen. – Våra resultat här i Dalarna är mycket glädjande och i samklang

Arvo Hänni, överläkare. Foto: Privat

”Även om den kirurgiska behandlingen är framgångsrik vad gäller typ 2-diabetes finns också komplikationer. Urvalsprocessen för den här typen av behandling är således viktig” Foto: Canstock, arkiv

med tidigare observationer nationellt och internationellt bland patienter med typ-2 diabetes som behandlats med gastric bypass-kirurgi. Nödvändighet av uppföljning

Även den grupp patienter som inte kom ner till normala blodsockernivåer visade förbättrade nivåer, vilket innebar minskad användning av diabetesläkemedel. – Våra data visar också att det är viktigt att försöka hålla nere den viktåteruppgång som regelmässigt följer efter att man nått sin lägsta viktnivå efter operationen. Detta talar också för nödvändigheten av en

uppföljning värd namnet efter själva operationen. Här i Dalarna har vi tillgång till sådan genom vårt multiprofessionella team här på bariatriska mottagningen, säger Arvo Hänni. – Även om den kirurgiska behandlingen är framgångsrik vad gäller typ 2-diabetes finns också komplikationer. Det vi har stor respekt för är tidigare alkohol- och drogproblem liksom självskadebeteenden, vilka medför en ökad risk för nya sådana problem efter gastric bypass. Urvalsprocessen för den här typen av behandling är således viktig. Källa: Region Dalarna

Resultat av uppföljningen • 4 6 av 62 patienter med typ 2-diabetes hade normala blodsockervärden under en tidsperiod på minst ett år utan diabetesläkemedel. • 32 av 46 patienter med typ 2-diabetes hade ännu fem år efter operation fortsatt normala blodsockervärden utan läkemedel. • Övriga 14 av 46 patienter hade också normala blodsockervärden efter ett år, men hade ökat något i värdena vid femårsuppföljningen. Endast tre av dessa behövde emellertid återuppta sin medicinering. • Viktnedgången var densamma i grupperna.

#8/9 2019

I den aktuella studien har forskarna utvecklat egna analysverktyg som i kombination med helgenomsekvensering upptäcker både punktmutationer, strukturella kromosomavvikelser och upprepningar (expansioner). Foto: Canstock

Ny genanalys förbättrar diagnostiken av intellektuell funktionsnedsättning

Anna Lindstrand, docent vid institu tionen för mole kylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och specialistläkare i klinisk genetik vid Karolinska Univer sitetssjukhuset. Foto: Rick Guidotti

#8/9 2019

Analys av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering, kan användas för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning med högre precision än andra genetiska analysmetoder. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Genome Medicine. Helgenomanalys med forskarnas egenutvecklade analysverktyg kommer nu att införas som första linjens kliniska diagnostik vid Karolinska Universitetslaboratoriet.

– Tekniksprånget inom genetisk diagnostik har gjort att man under de senaste åren har funnit många nya genetiska avvikelser som orsakar intellektuell funktionsnedsättning. I dagsläget finns mer än 800 olika diagnoser

beskrivna i litteraturen vilket gör att det kan ta lång tid att ställa diagnos, säger Anna Lindstrand, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och specialistläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset. Uppskattningsvis 1,5 procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning, som i de flesta fall orsakas av genetiska förändringar. Det kan röra sig om alltifrån små punktmutationer (ett eller några få baspar) inne i enskilda gener eller upprepning av några baspar, till större strukturella kromosomförändringar som omfattar en eller flera gener. Utvecklat egna analysverktyg

Idag erbjuds de flesta individer med intellektuell funktionsnedsättning en klinisk utredning som innefattar

”Tekniksprånget inom genetisk di agnostik har gjort att man under de senaste åren har funnit många nya genetiska avvikel ser som orsakar intellektuell funk tionsnedsättning”. Foto: Canstock, arkiv.

genetiska analyser med så kallad gendos-array och DNAanalys avseende Fragilt X-syndrom. Med dessa tester får cirka 12 procent en molekylär orsaksdiagnos. Utifrån den kliniska bilden beställs sedan andra genetiska tester, från analys av enstaka gener till analys av hela arvsmassan (helgenomsekvensering). I den aktuella studien har forskarna utvecklat egna analysverktyg som i kombination med helgenomsekvensering upptäcker både punktmutationer, strukturella kromosomavvikelser och upprepningar (expansioner). Ett av de första kliniska laboratorierna i världen

Forskarna genomförde parallellt både gendos-array och helgenomsekvensering för 100 individer och kunde då visa att mer än dubbelt så många patienter (27 procent) kunde få en orsaksdiagnos med deras egenutvecklade helgenomanalys jämfört med array-tekniken. – Helgenomsekvensering har på kort tid blivit så pass

billigt att det nu kan användas som ett allsidigt test för att hitta olika genetiska förändringar. Kostnaden för att sekvensera en människas hela arvsmassa är nu bara marginellt dyrare än andra genetiska analyser som används idag för att hitta genetiska avvikelser, säger Anna Lindstrand. Som ett av de första kliniska laboratorierna i världen kommer Karolinska Universitetslaboratoriet nu att införa helgenomsekvensering som första linjens kliniska diagnostik vid intellektuell funktionsnedsättning. Forskningen är ett multidisciplinärt samarbete genom Karolinska Undiagnosed Diseases Program (K-UDP) som består av forskargruppen Rare Diseases (institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI) och kliniker från Klinisk genetik, Centrum för medfödda metabola sjukdomar och andra specialiteter på Karolinska Universitetssjukhuset samt Genomic Medicine Center Karolinska (GMCK) och Clinical genomics (Science for Life Laboratory). Syftet med samarbetet har under de senaste åren varit att förbättra diagnostiken av sällsynta syndrom, skelettdysplasier, neuromuskulära sjukdomar, metabola sjukdomar, immunbrister och isolerad intellektuell funktionsnedsättning. Specifikt har fokus varit att utveckla och fördjupa analysen av helgenomsekvenseringsdata för att kunna identifiera fler typer av genetiska avvikelser med detta test. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “From cytogenetics to cytogenomics: whole-genome sequencing as a first line test comprehensively captures the diverse spectrum of disease-causing genetic variation underlying intellectual disability”. Anna Lindstrand, Jesper Eisfeldt, Maria Pettersson, Claudia M. B. Carvalho, Malin Kvarnung, Giedre Grigelioniene, Britt-Marie Anderlid, Olof Bjerin, Peter Gustavsson, Anna Hammarsjö, Patrik Georgii Hemming, Erik Iwarsson, Maria Johansson Soller, Kristina Lagerstedt-Robinson, Agne Lieden, Måns Magnusson, Marcel Martin, Helena Malmgren, Magnus Nordenskjöld, Ameli Norling, Ellika Sahlin, Henrik Stranneheim, Emma Tham, Josephine Wincent, Sofia Ygberg, Anna Wedell, Valtteri Wirta, Ann Nordgren, Johanna Lundin, Daniel Nilsson. Genome Medicine, online 7 november 2019, doi: 10.1186/s13073-019-0675-1. Forskningen finansierades av SciLifeLab, Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Bertil Hållstens Forskningsstiftelse, Karolinska Institutet (KID-medel), Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

#8/9 2019

Sveriges första MR-Linac i drift på Akademiska

Globalt finns över 60 centra, som antingen infört eller håller på att införa MR-Linac. Anläggningen på Akademiska sjukhuset är den första i Sverige. I Norden finns ytterligare två MR-Linac, båda i Danmark (en på universitetssjukhuset i Odense och en på rigshospitalet i Köpenhamn).

#8/9 2019

Flytten till nya vård- och behandlingsbyggnaden (ingång 100/101) innebär att patienter på Akademiska sjukhuset nu kan erbjudas modern, avancerad strålbehandlingsteknik för tumörsjukdomar. Ett exempel är landets första MR-Linac, som kombinerar strålning via en linjäraccelerator med samtidig bilddiagnostik via MR-kamera, som nu är i drift.

– En viktig fördel med strålterapi styrd av MR-bilder är att behandlingen blir mer individanpassad och kan riktas mer exakt mot tumörerna vilket kan öka chansen för bättre tumörkontroll och mindre risk för skador på omkringliggande frisk vävnad. MR-Linacen kommer bland annat användas för strålbehandling av patienter med tumörer i bäckenet och huvud-halsregionen, säger Zahra Taheri-Kadkhoda, sektionschef för strålbehandling på Akademiska sjukhuset. Det som skiljer det nya strålbehandlingssystemet från

nuvarande teknik är att behandlande läkare kan lokalisera tumörer och riskorgan med högre precision både direkt innan och under själva strålbehandlingen. Möjligheten att få diagnostiska MR-bilder, när tumören eller frisk vävnad ändrar form, plats och storlek mellan behandlingarna samt möjlighet till daglig finjustering av strålplaner bedöms öka behandlingsprecisionen och därmed resultat. – MR-Linacen, är en ”gamechanger” som möjliggör förfinad precision inom cancervården. Det är fantastiskt roligt att vi kan ligga i framkant, att Uppsala blir först i Sverige att erbjuda våra patienter denna banbrytande strålbehandlingsteknik, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L) och ordförande i sjukhusstyrelsen. Andra exempel på verksamheter som är på plats

Inflyttningen till Akademiska sjukhusets nya vård- och behandlingsbyggnad har skett i etapper. Cirka 45 procent av verksamheterna är redan igång, exempelvis bild- och funktionsmedicinskt centrum. Sedan i maj används PET-

Nu har den första cancerpatienten strålbehandlats i den nya MRLinacen på Akademiska. På sikt räknar man med att behandla 8-10 patienter per dag. Foto: Elisabeth Tysk

och MR-kamerorna för undersökning/diagnostik. Andra exempel på verksamheter på plats är strålbehandlingsavdelning, sjukhusfysik, central beredningsenhet, radiofarmaceutisk beredningsenhet och preoperativ avdelning. Däremot väntar slutenvårdsavdelningar, mottagningar och operation på inflyttning vilket hänger ihop med pågående utredning om vattenkvaliteten. – I och med att delar av bild- och funktionsmediciniskt centrum och strålbehandlingen flyttat in i de nya

lokalerna, med omedelbar fysisk närhet, ökar möjligheterna till klinisk och forskningssamarbete mellan olika yrkesgrupper. Förutom effektivare resursutnyttjande och förbättrad skräddarsydd diagnostik och terapi kan man till exempel inom diagnostiken utveckla kunskap om hur vävnader och tumörer svarar på strålbehandling, säger Zahra Taheri-Kadkhoda. Källa: Akademiska sjukhuset

Zahra Taheri-Kad khoda, sektions chef för strålbe handling. Foto: Elisabeth Tysk

FAKTA: Medicinteknisk utrustning ingång 100/101 • Tre MR-kameror (Magnetisk resonanstomografi med magnetfältsstyrka 3 Tesla). Två MR-kameror för bild- och funktions medicinskt centrum och en för strålbehandlingsavdelningen. • Två PET-DT (Positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi). PET är en bilddiagnostisk metod där tredimensionella bilder av fördelningen av radioaktiva spårämnen i kroppen används för avancerad diagnostik inom flera olika områden, bland annat onkologi, neurologi och kardiologi. • Fyra SPECT-DT • En MR-hybrid (en takhängd MR som möjliggör operation och bildvisning samtidigt) samt två angiohybridutrustningar. • En MR-Linac, ett strålbehandlingssystem som kombinerar strålning via en linjäraccelerator med MR-bilddiagnostik. • Fyra linjäracceleratorer,,två brachyterapimaskiner och en DT för strålbehandlingsavdelningen.

#8/9 2019

Revolution i kampen mot psoriasis – många blir symptomfria med nya biologiska läkemedel

Enikö Sonkoly, hudläkare och universitetslektor.

Tina Norgren, ordförande i Psoriasisförbundet.

Utvecklingen av biologiska läkemedel mot svår psoriasis har tagit stora steg under 2000-talet, och av somliga beskrivs det som ett paradigmskifte i behandlingen av den kroniska sjuk domen. Samtidigt visar Socialstyrelsens utvärdering av psoriasisvården i Sverige på underbehandling och att behandlingsutbud och tillgänglighet skiljer sig åt beroende på var man bor i landet.

Strax efter millennieskiftet togs de första biologiska läkemedlen fram mot psoriasis, som är en kronisk och ärftlig sjukdom som beror på en överdriven immunaktivering i huden. Sedan dess har det nästan varje år kommit nya biologiska mediciner mot psoriasis, som allt eftersom blivit mer effektiva. – På den tiden så pratade man om att hälften eller lite mer än hälften av patienterna uppnår en förbättring på 75 procent, och i dag pratar vi om en förbättring på 90 eller 100 procent för i princip alla, säger Enikö Sonkoly, hudläkare och universitetslektor vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, som började med psoriasisforskning 2002. Sjukdomens immunologi

Framtagningen av läkemedlen, vars aktiva substans är ur biologiskt ursprung av typen levande vävnad eller celler, har gått hand i hand med en ökad förståelse för immunologin bakom psoriasis. Upptäckter från laboratorie- och experimentell forskning har snabbt kunnat översättas till den kliniska vardagen. – Vi vet mycket mer om immunologin än vi gjorde för 20 år sedan, till och med för 10 år sedan. Vi vet vilka celler och vilka inflammatoriska mediatorer som är viktiga. Har man den kunskapen kan man välja ut de viktiga molekylerna för att hämma dem specifikt, säger Enikö Sonkoly. Hon fortsätter:

– Vi behöver inte längre hämma hela immunförsvar, och det vill man ju inte för det kan medverka till stora biverkningar. Nuförtiden behöver man bara hämma den delen som bidrar mest till den här kroniska inflammationen. Enikö Sonkoly drar sig inte för att kalla framstegen de senaste 15 åren för ett paradigmskifte i vården av patienter med medelsvår till svår psoriasis. – De som blir bra tycker att det är helt fantastiskt och 54

#8/9 2019

Vid 22 års ålder började Peter Schylander känna av sin psoriasis med utslag på benen, och han har sedan dess lidit av svår psoriasis.

att hela livet förändrats. Framförallt om man har kämpat med ljusbehandling, lokalbehandling och salvor, och nu äntligen hittar något som fungerar. Behandling var tredje månad

De biologiska läkemedlen innehåller för stora molekyler för att det ska vara möjligt att framställa i tablettform. I stället injiceras medicinen in i kroppen via spruta eller dropp. En gång i veckan till en gång var tredje månad, beroende på läkemedel. Enikö Sonkoly arbetar just nu på Karolinska universitets sjukhuset med en fas 3-studie av ett biologiskt läkemedel (risankizumab) som redan är ute på marknaden. En av de tre patienter som sedan 2015 medverkar i studien är Peter Schylander, 57. En gång i kvartalet besöker han sjukhuset för att ta läkemedlet via spruta.

– Jag har solat på Psoriasisförbundets anläggning i Sundbyberg och tagit på mina kortisonsalvor i alla år, men det har inte fungerat tillräckligt bra utan besvären har alltid kommit tillbaka. Vid 22 års ålder började Peter Schylander känna av sin psoriasis med utslag på benen, och han har sedan dess lidit av svår psoriasis. Den pågående behandlingen har dock gjort att besvären numera i princip är borta, vilket han har gemensamt med de två andra patienterna. Ingen har heller upplevt några biverkningar. – Till 99 procent är mina utslag borta och nu känns allt väldigt smidigt. Jag behöver inte klia mig och nu slipper jag alla hudflagor. Hög risk för samsjuklighet

Enligt Läkemedelsverket lider uppemot 300 000 svenskar av psoriasis. De som har drabbats av den allvarligare sorten har en så kallad systemsjukdom, vilket innebär att de har en inflammation i hela kroppen. Det kan medföra en risk för samsjuklighet, till exempel att personerna har en högre risk för risk för psoriasisartrit, hjärt- och kärlsjukdomar och depression. – Tidigare har man bara betraktat psoriasis som ett kosmetiskt problem men det är mer än så. Det kan påverka måendet och det sociala livet, säger Enikö Sonkoly. Eftersom de första biologiska läkemedlen har 15 år bakom sig finns det numera långtidsdata på läkemedlens effekter. Biverkningen som är vanligast förekommande är en ökad risk för infektioner, i synnerhet övre luftvägsinfektion. Detta är en konsekvens av att immunförsvaret försvagas av läkemedlen. Enligt Enikö Sonkoly finns det läkemedel vars effekt avtar med tiden. I ett sådant scenario rekommenderar hon ett byte till ett annat biologiskt läkemedel. Ofta finns det en patientgrupp som behåller effekten och en som tappar den, men det finns inga markörer som kännetecknar grupperna än så länge. Hon understryker dock att för personer med svår psoriasis är biologiska läkemedel den mest effektiva behandlingsmetoden i dagens läge.

det framförallt vara primärvården som man som patient får hjälp av och då är det viktigt att distriktsläkare får mer kunskap om sjukdomen. Psoriasisförbundet har dels varit med i framtagningen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som kom ut i mars tidigare i år, dels Läkemedelsverkets nyligen uppdaterade behandlingsrekommendationer för psoriasis. I arbetet med de nya riktlinjerna har Psoriasisförbundet bland annat tryckt på vikten av att klimatvård också erbjuds för de patienter som inte kan ta annan behandling. – Men tittar man på de nationella riktlinjerna så har strukturerad utvärdering fått högsta prioritet. Vi på förbundet vill framförallt att det blir ordning och reda i behandling och uppföljning. Stoppa sjukdomsprocessen?

Fas 3-studien på Karolinska universitetssjukhuset löper vidare som en fortsättningsstudie. Eftersom dagens biologiska läkemedel uppvisar så goda resultat tror Enikö Sonkoly att taket snart har nåtts för vad som är möjligt att åstadkomma med läkemedlen. I stället ser hon en tendens att fokus riktas mot andra forskningsfrågor för psoriasis. – Nu har vi kommit till en punkt där de flesta patienter med svåra besvär kan uppnå symtomfrihet. Det är svårt att se hur det kan bli ännu bättre sett till effekt, fokus har snarare riktats mot hur man kan påverka risken för samsjuklighet. Kan man helt stoppa sjukdomsprocessen om man börjar behandla tidigt i sjukdomsförloppet? Det är en intressant fråga, säger Enikö Sonkoly.

”Till 99 procent är mina utslag borta och nu känns allt väldigt smidigt. Jag behöver inte klia mig och nu slipper jag alla hudflagor”, säger Peter Schylander.

Peter Schylander hösten 2019.

ADAM WENELL Frilansjournalist

Sjukvården saknar kompetens

Tina Norgren, ordförande i Psoriasisförbundet, delar Enikö Sonkolys uppfattning om att de biologiska läkemedlen inträde har lett till ett paradigmskifte i vården av den kroniska sjukdomen, men betonar att behandlingen inte passar alla. Ett stort bekymmer för patienter med psoriasis är att kompetensen inte finns i alla delar av sjukvården, oavsett vilken behandling de ska ha. Följden blir att vissa patienter hamnar mellan stolarna, anser Tina Norgren. – Alla som är svårt sjuka med psoriasis går inte på en hudklinik, utan vissa hamnar i primärvården där de kan bli kvar. Det finns alltid undantag men generellt är kunskapen om psoriasis låg i primärvården. Tina Norgren får medhåll av Enikö Sonkoly, som på Karolinska universitetssjukhuset får remisser från olika delar av landet. – Det finns skillnader i landet, här i Stockholm finns det gott om hudläkare, men i andra delar av landet kan

FAKTA •C irka 300 000 svenskar har psoriasis, 50 000 av dessa har svår till medelsvår psoriasis. •P soriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar hud, naglar och leder men som också är associerad med ett flertal sjukdomar. Besvär från lederna drabbar i någon form upp till en tredjedel av patienterna. •P soriasis kan debutera i alla åldrar men oftast i unga år. En populationsstudie från Sverige visade att cirka 50 % debuterar före 25 års ålder med något lägre debutålder för kvinnor. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som män. •P soriasis innebär ofta en hög belastning för den drabbade och påverkan på hälsorelaterad livskvalitet är minst i nivå med flera andra systemsjukdomar. Vid psoriasis är depression, oro och självmordstankar överrepresenterade. Källa: Läkemedelsverket, Bakgrundsdokumentation psoriasis 2019.

#8/9 2019

Mer trafikavgaser vid bost Petter Ljungman, Hjärtläkare och docent i epidemiologi. Foto: Stefan Zimmerman.

#8/9 2019

Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet visat att det tidigare kända sambandet gäller även i miljöer där luftföroreningarna anses vara låga generellt. En svensk studie publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives talar för att det framförallt är sotpartiklar från trafikavgaser som ökar risken för stroke, och inte luftföroreningar från andra källor.

Sotpartiklar bildas vid ofullständig förbränning av olika bränslen. I stadsmiljö kommer utsläppen framförallt från vägtrafiken. Dessa partiklar har tidigare kopplats till negativa hälsoeffekter, framförallt i studier av kraftigt luftförorenade miljöer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid universiteten i Göteborg och Umeå, SMHI och SLB analys-Miljöför-

valtningen i Stockholm visat att långtidsexponering för trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke även i svenska städer. – Denna studie pekar särskilt ut avgaser från vägtrafik som en riskfaktor för stroke, en folksjukdom med stort mänskligt lidande, hög mortalitet och avsevärda samhällskostnader. Vi ser att dessa utsläpp får konsekvenser även i svenska städer som internationellt sett har låga nivåer av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare. Ökade risken att drabbas av stroke

Under en 20-årsperiod följde forskarna nästan 115,000 medelålders friska personer boende i Göteborg, Stockholm och Umeå, varav drygt 3,100 personer drabbades av stroke. Med hjälp av spridningsmodeller och svenska utsläppsregister kunde de skatta hur mycket olika lokala

Under en 20-årsperiod följde forskarna nästan 115,000 medelålders friska personer boende i Göteborg, Stockholm och Umeå, varav drygt 3,100 personer drabbades av stroke. Foto: Canstock.

aden ökar risken för stroke utsläppskällor, såsom trafikavgaser, vägslitage och bostadsuppvärmning, bidrog till luftförorenings- och sotpartiklar utomhus vid enskilda adresser i dessa städer. Forskarna fann att för varje 0,3 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) sotpartiklar från avgaser ökade risken att drabbas av stroke med 4 procent. Liknande samband kunde inte ses för sotpartiklar från bostadsuppvärmning eller för luftföroreningspartiklar generellt, varken för inandningsbara partiklar med en diameter på max 10 eller 2,5

mikrometer (PM2,5 och PM10). I de deltagande städerna varierade den genomsnittliga nivån av PM2,5 mellan 5,8 och 9,2 µg/m3, långt under EU:s nuvarande gränsvärde på 25 µg/m3. För sotpartiklar finns ännu inget gränsvärde. – Mängden sotpartiklar kan vara ett viktigt mått för att mäta luftkvalitén avseende trafikavgaser då det gäller konsekvenser för hälsan, säger Petter Ljungman. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Long-Term Exposure to Particulate Air Pollution, Black Carbon, and Their Source 1 2 Components in Relation to Ischemic Heart Disease and Stroke, ” Petter Ljungman, Niklas Andersson, Leo Stockfelt, Eva Andersson, Johan Nilsson Sommar, Kristina Eneroth, Lars Gidhagen, Christer Johansson, Anton Lager, Karin Leander, Peter Molnar, Nancy Pedersen, Debora Rizzuto, Annika Rosengren, David Segersson, Patrik Wennberg, Lars Barregard, Bertil Forsberg, Gerd Sällsten, Tom Bellander and Göran Pershagen, Environmental Health Perspectives, Oct. 30, 2019, DOI: 10.1289/EHP4757 Studien finansierades av Naturvårdsverket inom ramen för Swedish Clean Air and Climate Research Program.

#8/9 2019

”Progerin finns även hos friska personer och har setts öka med åldern, något som tyder på att resultaten kan vara viktiga även för normalt åldrande och åldersrelaterad sjukdom” Foto: Canstock.

Lovande för ny behandlings strategi mot progeria Progeria är en mycket ovanlig sjukdom som drabbar en på 18 miljoner barn och leder till flera symptom på förtidigt åldrande och att barnen avlider i tonåren från komplikationer av hjärtkärlsjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och italienska IFOM – FIRC Institute of Molecular Oncology visar nu i en studie på möss och mänskliga celler positiva resultat för en ny möjlig behandlingsstrategi för sjukdomen. Resultaten är publicerad i tidskriften Nature Communications. 58

#8/9 2019

Progeria, eller Hutchinson-Gilford progeriasyndrom som sjukdomen också kallas, har genetiska orsaker och kopplas till progerin, en defekt form av lamin A-proteinet som återfinns i cellkärnan. Mutationen leder till att celldelningen upphör och identifierades 2003 av forskaren Maria Eriksson, som även är delad sistaförfattare i den aktuella studien. De drabbade barnen avlider vanligtvis i tidiga tonåren från komplikationer av hjärtkärlsjukdom. Hittills har mer än ett dussin behandlingar av progeria testats på olika sätt, men när det gäller de kliniska prövningar som gjorts på patienter med progeria har resultaten varit en besvikelse.

– Vi har sett positiva effekter vid behandling av möss, men på människor har effekten varit alltför liten. Därför behöver vi tänka om och hitta nya sätt att behandla sjukdomen, säger Maria Eriksson, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Skapar förutsättningar

I den nu publicerade studien visar forskarna i cellprov från barn med progeria på en nedsatt funktion hos telomererna, de yttersta ändarna på kromosomerna i cellkärnan, och ackumulering av så kallade telomeriska icke-kodande RNA. Genom att tillföra antisense oligonukleotider, som är ett sätt att hämma avläsningen av arvsmassan, minskade nivåerna av telomeriska icke-kodande RNA. Detta ledde, förenklat, till en mer normaliserad celldelning, vilket enligt forskarna skapar förutsättningar för förbättrad sjukdomsbild och förlängd livslängd. – I en genförändrad musmodell av progeria som

behandlades på samma sätt såg vi en signifikant ökning av både den maximala livslängden med 44 procent, och medellivslängden med 24 procent. Dessa resultat är mycket lovande, säger Agustin Sola-Carvajal tidigare postdoc i Maria Erikssons forskningsgrupp och andraförfattare på studien. Progerin finns även hos friska personer och har setts öka med åldern, något som tyder på att resultaten kan vara viktiga även för normalt åldrande och åldersrelaterad sjukdom. – Men mer forskning behövs för att utröna hur de relativt låga nivåerna av progerin som ses hos friska individer bidrar till åldrande och åldersrelaterad sjukdom. Intressant att notera är att antisense oligonukleotider numera ingår som läkemedel i avancerade kliniska prövningar, varav några redan är godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, säger Maria Eriksson.

Maria Eriksson, professor. Foto: Daniel Whisenant

Källa: Karolinska Institutet

Agustin Sola-Car vajal, andraförfatta re på studien. Foto: Daniel Whisenant

Publikation: “Inhibition of DNA damage response at telomeres improves the detrimental phenotypes of Hutchinson-Gilford Progeria Syndrome”, Julio Aguado, Agustin Sola-Carvajal, Valeria Cancila, Gwladys Revêchon, Peh Fern Ong, Corey Winston Jones-Weinert, Emelie Wallén Arzt, Oliver Dreesen, Claudio Tripodo, Francesca Rossiello*, Maria Eriksson*, Fabrizio d’Adda di Fagagna*, Nature Communications, online 18 november 2019, doi: 10.1038/s41467-019-13018-3. *co-last author Studien är ett samarbete med forskare från Milano och Singapore och har genomförts med anslag från bland annat Vetenskapsrådet och Center for Innovative Medicine, CIMED, vid Karolinska Institutet.

DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Göran Burenhults bok den fulländade människan. Vi hoppas att boken kan bidra till en uppfattning om vilken föda och vilken livsstil vi människor evolutionärt är anpassade till. Boken ger en hel del tips och råd om den goda och nyttiga kosten. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 100 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 159 kr/ex (ordinarie pris 287 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult. Antal ex

Gwladys Re vêchon, med författare. Foto: Daniel Whisenant

Plats för frimärke

Pris 159 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#8/9 2019

DEBATT

Samla vården och kunskapen för Alfa-1-patienterna

Riksförbundet HjärtLung och medlemsorganisationen Alfa-1 Sverige skickade ut en enkät till 198 av sina medlemmar, varav 112 svarade. Resultatet visar att en fjärdedel av dessa fick vänta mer än tre år innan de fick diagnosen alfa-1 antitrypsinbrist från det att de sökt hjälp för sina symtom.

Alltför många med alfa-1 antitrypsinbrist får vänta för länge på diagnos och när man väl fått diagnos vet inte hälften om behandlingen de får är den bästa för just dem. Det behövs fler specialistcentra och en mer personcentrerad vård för att hjälpa personer med alfa-1 antitrypsinbrist till ett bättre liv, skriver Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung och Annette Hovmann, ordförande Alfa-1 Sverige.

I Sverige lever uppskattningsvis 500 – 700 000 med KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Merparten har inte fått en diagnos. Rökning är den vanligaste orsaken till KOL, men mindre känt är att det finns de som fått KOL utan att någonsin ha dragit ett bloss. Har man genetisk brist på enzymet alfa-1 antitrypsin kan man utveckla KOL i unga år. Bristen uppstår när man ärver två sjuka gener, en från varje förälder. Personer med alfa-1 antitrypsinbrist har en förhöjd risk att utveckla KOL. Problem med luftvägarna kan uppstå redan i 30–40-års-åldern. Behandlingen är liknande som för övriga KOL-patienter med bland annat luftrörsvidgande läkemedel som syftar till att underlätta och begränsa sjukdomsförloppet. Personer med alfa-1 antitrypsinbrist har dock en förhöjd risk jämfört med andra att successivt bli allt sämre. Riksförbundet HjärtLung och medlemsorganisationen Alfa-1 Sverige skickade ut en enkät till 198 av sina medlemmar, varav 112 svarade. Resultatet visar att en fjärdedel av dessa fick vänta mer än tre år innan de fick diagnosen alfa-1 antitrypsinbrist från det att de sökt hjälp för sina symtom. Medlemmarna anser att det finns en brist på kunskap om diagnosen, brist på system för att fånga upp de som har alfa-1 antitrypsinbrist, samt att det ofta känns frustrerande 60

#8/9 2019

att inte få träffa en och samma läkare. Undersökningen visar också att: • Hälften tycker inte att de får den vård och det stöd de behöver. • En av fyra i undersökningen har inte en behandlande läkare. De som däremot har en behandlande läkare är på det stora hela nöjda med hens kunskap. Undersökningen visar att alfa-1 antitrypsinbrist har en stark begränsande inverkan på livet för den som lever med KOL. Majoriteten uppger att de ofta är frustrerade över att vardagliga sysslor orsakar problem med andningen samt oroar sig sin framtida livskvalitet. Hälften svarar

Fakta om alfa-1 antitrypsinbrist : Alfa-1 antitrypsinbrist (Alfa-1) är en ärftligt genetisk brist som ökar risken för lung-, lever och andra sjukdomar. I Europa är det cirka 1 på 1 500 till 3 500 individer som har den svåraste bristen. I Sverige är det cirka 1 på 1600. Lindrigare brister är betydligt vanligare. I Europa har mer än 66 milj. personer KOL, varav minst 2 milj. beror på AAT-brist. Idag finns det ett specialistcenter i Skåne.

Fakta om undersökningen: Under hela november riktar Riksförbundet HjärtLung uppmärksamheten mot lungsjuka genom sin kampanjmånad Lungmånaden. Undersökningen genomfördes under perioden 1/10 – 22/10 2019 av undersökningsföretaget Mistat. Totalt skickades 198 enkäter ut till medlemmar i Riksförbundet HjärtLungs medlemsorganisation Alfa-1 Sverige. Totalt bearbetades 112 enkäter. Det ger en svarsfrekvens på 57 %. Alfa-1 Antitrypsinbrist -Dags för Bättre Vård http:// alpha-1global.org/wp-content/uploads/2018/02/ Alpha-1-European-Expert-Group-RecommendationsSwedish-02.06.2018.pdf samt Hanan Tanash, Associate professor, Lund University, överläkare, Skånes Universitetssjukhus.

DEBATT

också att de inte är säkra på om den behandling de får är den bästa för just dem. Sammantaget ger undersökningen en bild av en stor osäkerhet när det gäller sjukvårdens insatser och en stor oro för hur KOL på grund av alfa-1 antitrypsinbrist kommer att påverka deras liv. En majoritet anser också att det görs för lite för att informera genom kampanjer och informationsinsatser. Mot bakgrund av detta, och med den här debattartikeln som ett steg mot att förändra den bilden, vill vi se en förändring för de som lever med alfa-1 antitrypsinbrist på följande sätt: • Samla kunskapen och inrätta fler specialistcentra i Sverige. Specialistcentra ska bistå med kunskap till samtliga vårdinrättningar och det bör även vara möjligt att remittera patienter dit från hela landet. • En mer personcentrerad vård för att säkerställa att patienterna ska veta att den behandling de får är den bästa för just dem. Sex av tio har ingen behandlingsplan idag enligt vår undersökning. Genom strukturerat stöd kan personer med KOL med brist på alfa-1 antitrypsin i stor utsträckning själva hantera sin diagnos, få en ökad livskvalitet och därigenom avlasta sjukvården.

INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

ANNETTE HOVMANN Ordförande Alfa-1 Sverige #8/9 2019

Forskarna såg en ökad nybildning av nervceller i ett område som är viktigt för minnet (hippocampus) under den period då de fick litium, men utmognaden fram till färdiga nervceller skedde först när läkemedlet inte längre gavs. Foto: Canstock, arkiv.

Litium kan lindra strålskador efter behandling av hjärntumör Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar.

I dag överlever fyra av fem barn som får en hjärntumör. I den vuxna svenska befolkningen har 1 av 600 personer behandlats för cancer i barndomen och cirka en tredjedel 62

#8/9 2019

av dem har haft hjärntumör. Många av dem lever med skador från strålbehandlingen, som kan ge begränsningar i minne och inlärning. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att minneskapaciteten och inlärningsförmågan hos möss förbättras om litiumbehandling ges efter strålbehandling mot hjärnan. Möss som strålbehandlats tidigt i livet och sedan fått litium från tonårsperioden fram tills de var unga vuxna presterade lika bra som möss som inte strålbehandlats. Forskarna såg en ökad nybildning av nervceller i ett område som är viktigt för minnet (hippocampus) under den period då de fick litium, men utmognaden fram till färdiga nervceller skedde först när läkemedlet inte längre gavs.

– Vi drar slutsatsen att litium, givet enligt denna modell, kan bidra till läkning av skador efter strålbehandling, även långt efter att de uppkommit, säger studiens försteförfattare Giulia Zanni, forskare vid Columbia University och tidigare forskarstuderande i Klas Blomgrens grupp vid Karolinska Institutet. Första läkemedelsbehandlingen

Forskargruppen har redan i tidigare studier visat att litium skyddar mot skador på hjärnan om det ges i samband med strålbehandling, då det kan motverka celldöd, apoptos. Forskarna vill nu starta kliniska prövningar i förhoppning om att få fram den första läkemedelsbehandlingen mot skador efter strålbehandling mot hjärnan. – Barnonkologin har under de senaste åren blivit bättre på att rädda liv, men det sker till ett högt pris. I princip alla barn som strålats mot hjärnan får större eller mindre kognitiva problem. Det kan leda till svårigheter i skolan eller i sociala sammanhang och senare även i arbetslivet. Nu måste vi bli bättre på att ta hand om de skador vi

åstadkommer och det är vad den här forskningen syftar till, säger Klas Blomgren, överläkare samt professor i barnmedicin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet i Solna. Litium är ett läkemedel som redan i dag ges till både vuxna och barn vid bipolär sjukdom. Det är dock fortfarande oklart hur läkemedlet egentligen fungerar. Inom ramen för den här studien lades dock några nya pusselbitar på plats. Forskarna såg att litium påverkar proteinet Tppp, som är viktigt för cellernas skelett samt proteinet GAD65, som påverkar GABA-systemet, vilket är viktigt för nervcellernas utmognad. – Vi är fortfarande bara i början av förståelsen av litiums effekter på hjärnans förmåga att reparera sig. I den här studien såg vi att endast strålade celler påverkades av litium. De som var friska lämnades relativt opåverkade. Det är ett intressant och lovande resultat, säger Ola Hermanson, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet i Solna.

Klas Blomgren, överläkare och professor. Foto: Stefan Zim merman

Källa: Karolinska Institutet Ola Hermanson, forskare. Foto: Ulf Sirborn

Publikation: ”Lithium treatment reverses irradiation-induced changes in rodent neural progenitors and rescues cognition”, Zanni Giulia, Goto Shinobu, Fragopoulou Adamantia F, Gaudenzi Giulia, Naidoo Vinogran, Di Martino Elena, Levy Gabriel, Dominguez Cecilia A, Dethlefsen Olga, Cedazo-Minguez Angel, Merino-Serrais Paula, Stamatakis Antonios, Hermanson Ola och Blomgren Klas. Molecular Psychiatry, online 14 november 2019, doi: 10.1038/s41380-019-0584-0. Studien är finansierad av bland andra Vetenskapsrådet, Barncancerfonden, Cancerfonden, Region Stockholm, Märta och Gunnar V. Philipsons Stiftelse, Strålsäkerhetsmyndigheten, Hjärnfonden, Stiftelsen Samariten, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och Sällskapet Barnavård.

ler a i c pe

de n a d ju

sid. 81! Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar. Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #8/9 2019

”Huden är en oerhört dynamisk biologisk miljö där en form av jämvikt mellan immunceller och mikroorganismer ständigt upprätt hålls. När denna jämvikt störs leder det vanligtvis till negativa konsekvenser för människor, och en förståelse för hur den proces sen fungerar kan få betydelse för hur vi förebygger och behandlar hudinfektioner i framtiden”. Foto: Canstock, arkiv

Immunceller i huden dödar MRSA-bakterier innan de invaderar kroppen Särskilda immunceller som kallas neutrofila leukocyter kan kontrollera mängden antibiotika resistenta bakterier av typen Staphylococcus aureus (MRSA) i huden innan bakterierna får en chans att invadera. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Cell Reports. Resultaten kan ge en förklaring till varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa individer.

Forskarna bakom den aktuella studien har utvecklat en ”humaniserad” musmodell där mänsklig hud transplanteras till möss, något som möjliggör studier av människans vävnadssvar in vivo. Efter att huden hade koloniserats med MRSA fann forskarna att en typ av immunceller kallade neutrofila leukocyter rekryterades till huden, 64

#8/9 2019

vilket resulterade i att de antibiotikaresistenta bakterierna dödades. Resultaten kan förklara varför vissa människor endast är bärare av MRSA under en mycket kort period. Jämvikt mellan immunceller och mikroorganismer

Studien belyser också hur dynamisk människors hud är. De yttre hudskikten ansågs tidigare vara en torr, död ödemark och en väldigt utmanande miljö för mikro organismerna som lever där. Men under senare tid har det dykt upp en rad studier som visar att så inte är fallet. – Huden är en oerhört dynamisk biologisk miljö där en form av jämvikt mellan immunceller och mikroorganismer ständigt upprätthålls. När denna jämvikt störs leder det vanligtvis till negativa konsekvenser för människor, och en förståelse för hur den processen fungerar kan få betydelse för hur vi förebygger och behandlar

hudinfektioner i framtiden, säger Keira Melican, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien. Kan orsaka allvarliga infektioner

Staphylococcus aureus är en vanlig bakterie som bärs av upp till 50 procent av befolkningen. Men den kan också orsaka allvarliga infektioner som blir allt svårare att behandla i takt med ökningen av antibiotikaresistens. För att kunna bromsa spridningen av resistenta bakterier krävs en ökad förståelse av människans immunsvar. Ett vanligt problem med att använda djur som modell för människor är att en del av vår biologi på grund läggande sätt skiljer sig åt, från fysiologi till molekylära interaktioner. Genom att integrera mänskliga komponenter i modellerna är det möjligt att få en mer realistisk bild av mänsklig biologi, i detta fall av hur motståndskraftiga bakterier koloniserar huden. – Med vår humaniserade hudmodell hoppas vi kunna bidra till att göra resultaten mer relevanta för människor, säger Keira Melican. Källa: Karolinska Institutet

Studiens förste författare Anette Schulz, forskare vid institutionen för neuroveten skap. Foto: Ben Libberton.

Publikation “Neutrophil recruitment to non-invasive MRSA at the stratum corneum of human skin mediates transient colonization”. Anette Schulz, Long Jiang , Lisanne de Vor, Marcus Ehrström, Fredrik Wermeling, Liv Eidsmo och Keira Melican. Cell Reports, online 29 oktober 2019, doi: 10.1016/j.celrep.2019.09.055.

Studiens siste författare Keira Melican, forskare vid institutionen för neuroveten skap. Foto: Ben Libberton.

Forskningen finansierades av Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Jeanssons Stiftelser, Svenska Läkaresällskapet, Åke Wibergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Region Stockholm (ALF-medel).

Sjukhusläkarnas klimatstipendiat Maria Furberg, forskare och infektionsläkare på Norrlands Universitetssjukhus, får Sjukhusläkarnas klimatstipendium. Hon får det för sitt engagemang och sin forskning inom klimat och hälsa med särskilt fokus på det arktiska området.

Sjukhusläkarna vill öka mängden vetenskapligt grundade fakta om sambanden mellan klimat, klimatförändringar och hälsa. För Maria Furberg innebär det att hon kan fortsätta engagera sig i klimatförändringarnas konsekvenser på infektioner och hon är glad över möjligheten. – Det känns jätteroligt att få det här stipendiet. Och extra roligt att bli uppmärksammad för något som annars inte är särskilt prioriterat i Sverige, säger hon. Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, motiverar valet av stipendiat. – Med sin forskning om förmodat klimatkänsliga zoonotiska infektioner och sitt engagemang i flera internationella organisationer är Maria Furberg ett utmärkt exempel på såväl forskning om sambanden mellan klimat och hälsa, som spridning av resultaten. Stipendiet, som är på 30 000 kronor, ska uppmuntra fortsatt forskning och ge ökad möjlighet till internationellt samarbete kring kopplingen klimatförändringarna i Ark-

tis, mikrobiologiska hot och klimatkänsliga infektioner. Maria Furberg är dubbelspecialist i infektions sjukdomar och allmänmedicin på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Källa: Sjukhusläkarna

Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund. Vi organiserar specialistkompetenta läkare på sjukhus. Läkare som är professorer, docenter och högskolelektorer vid universitet är också våra medlemmar. Sjukhus läkarna har cirka 19 000 medlemmar.

Maria Furberg, specialist i infek tionssjukdomar och allmänmedicin. Foto: privat

#8/9 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Dikter av Mattias Kronstrand

Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt. Några av läsarnas uttalanden:

”Hela boken är en skatt!” ”Vilken pärla!” ”Den här diktsamlingen tror jag är den bästa jag har läst”. ”Vaddå diktbok? Det är ju en livsbok!” ...”träffar med en darrning i trakten av mitt hjärta”. ”Bokbloggen Hanneles bokparadis gör tummen upp”. Antal sidor: 64 Vikt: 150g Format: 17 x 12 cm Danskt band ISBN 9789163980749

Om författaren: Mattias Kronstrand är biomedicinsk analytiker, han har tidigare utgivit ”Hänt i skvättet” som också finns att beställa i Medicinsk Access bokklubb.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

150 kr

Tillkommer 36 kr för porto inkl moms. TOTALT 186 kr/ex

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”DET MESTA” Av Mattias Kronstrand Antal ex

Plats för frimärke

Pris 186 kr styck, inkl. moms

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 66 2

20172019 #8/9 #6

NY BOK

Foto: Anneli Hildonen

Balans Naturlig väg till friskare sköldkörtel! Karin Björkegren Jones

Idag behandlas 466 000 personer för hypotyreos i Sverige, det vill säga underfunktion i sköldkörteln. Åtta av tio är kvinnor. För många kvinnor tar det lång tid innan de får en diagnos och de upplever att de inte blir inte blir tagna på allvar. Dessutom erbjuder vården i stort sett endast en medicin idag - trots att många menar att den inte botar symtomen eller får dem att må bättre.

I boken Balans - naturlig väg till friskare sköldkörtel skriver Karin Björkegren Jones om sin sjukdomsresa och

jakten på alternativa och naturliga botemedel. Hon har intervjuat läkare, forskare och andra som drabbats av sköldkörtelproblem. Hur testar man sig för sköldkörtelproblem? Hur kan infertilitet och sköldkörtelproblem hänga samman? I boken hittar du en massa fakta om sköldkörteln och hur du kan boosta sköldkörteln men också dina binjurar. Hitta balansen med hjälp av yoga, andning och kost. Balans -Naturlig väg till friskare sköldkörtel utkommer i december 2019. Förlag: Semic

Karin Björkegren Jones Foto: Anneli Hildonen Om författaren: Karin Björkegren Jones är författare, journalist, yogalärare, föreläsare och en välkänd hälsoprofil som skrivit flera omtyckta böcker om kvinnors hälsa. Karin driver bloggen Yoga, mat och meningen med livet och poddarna PAUS och Kvinnoliv. Tidigare utgivna titlar är Knip för bättre hälsa, Frisk och strålande hy på naturlig väg, 21 dagar till ett lättare och friskare liv. Yoga, fysisk och själslig detox, Omstart, Nya Knip och senast PAUS.

#8/9 2019

I Sverige är cirka 20 000 personer drabbade av MS. Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder och majoriteten av de som drabbas, 70 procent, är kvinnor. Foto: Canstock, arkiv

Bevarad gångförmåga hos patienter med sekundär progressiv MS jämfört med placebo Ny data från EXPAND-studien visar på positiva resultat med behandlingen siponimod. Resultaten visar att behandlingen i genomsnitt kan bevara gångförmåga i över fyra år längre hos patienter med sekundär progressiv MS.1 Denna patientgrupp har fram till nu inte haft några andra behandlingsalternativ att tillgå. Studien visar också på minskad förlust av kognitiv funktion och grå hjärnsubstans.

– Det finns nu möjlighet till ett behandlingsalternativ för patienter med SPMS. Dessa data visar på tydlig effekt och en förhoppning att denna sjukdomsprocess och försäm68

#8/9 2019

ring kan bromsas hos dessa patienter. Det handlar då främst om tidig sekundär fas, särskilt när det finns tecken på en aktiv inflammation i hjärnan vid magnetkameraundersökning, säger Tomas Olsson, professor i neurologi på Karolinska Institutet. Novartis presenterade nya data om siponimod i september vid den största årliga MS kongressen ECTRIMS i Stockholm. – Dessa data visar att siponimod kan bromsa risken för en försämring av kognitiva funktioner samt även medföra en möjlighet till att fördröja utveckling av andra funktionshinder. Sammantaget kan det innebära ett längre självständigt liv för människor med SPMS, säger

Jan Lycke, neurolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ytterligare analyser av EXPAND studien vars resultat presenterades vid ECTRIMS, visar att siponimod kan hjälpa patienter att behålla sin gångförmåga i mer än fyra år längre i genomsnitt jämfört med placebo.1 Signifikant minskade volymförlust av grå substans i CNS efter ett respektive två år, förlust som kan vara en viktig orsak till utveckling av funktionshinder och minskad kognitiv funktion hos patienter med SPMS.2,3 Mayzent (siponimod) är godkänt i USA och granskas för närvarande av European Medicines Agency (EMA) för ett eventuellt marknadsföringstillstånd i Europa. Siponimod, är den första och enda orala behandling som har visat sig bromsa sjukdomens progression i en fas-III studie på en renodlad SPMS population. Siponimod korsar blodhjärnbarriären, riktar sig selektivt mot S1P1- och S1P5-receptorer. Fakta SPMS

Sekundärprogressiv multipel skleros (SPMS) är ett sjukdomsförlopp av multipel skleros (MS) som karakteriseras av en stadig ökning av objektiva neurologiska funktionshinder med avsaknad av skov.5 Övergången till SPMS sker efter en fas av skovvis MS (RRMS), som är det sjukdomsförlopp som 85 till 90 procent av personer med MS insjuknar i.4 SPMS diagnosen ställs retrospektivt med i genomsnitt 3 års fördröjning.8 Vanliga symtom brukar vara påverkan på gångfunktion,4 kognitiva problem samt fatigue (kronisk MS-relaterad trötthet).6 Idag finns drygt 5000 personer som lever med SPMS i Sverige.8 Övertygande dokumentation för effekter av läkemedel för skovvis MS på progressiv sjukdom (SPMS) saknas.4 Detta kan bero på att de sjukdomsdrivande processerna ser något annorlunda ut mellan skovvisförlöpande MS och SPMS.6 När nya behandlingar introduceras kan tidig SPMS-diagnos utgöra ett tillfälle för intervention.7 Källa: Novartis

Sekundär Progressiv MS Sekundärprogressiv multipel skleros (SPMS) är ett sjukdomsförlopp av multipel skleros (MS) som karakteriseras av en stadig ökning av objektiva neurologiska funktionshinder med avsaknad av skov. Vanliga symtom brukar vara påverkan på gångfunktion, kognitiva problem samt fatigue (kronisk MS-relaterad trötthet). Idag finns drygt 5000 personer som lever med SPMS i Sverige. SPMS, startar vanligtvis 10 till 15 år efter MS-diagnos, då många upplever att de blir sämre mellan skoven. Denna typ av MS följer efter skovvis MS (RRMS) och innebär gradvis ökning av besvären. Av cirka 20 000 personer med MS har drygt 5 000 personer sekundär progressiv MS.

Tomas Olsson, professor i neuro logi. Foto: Stefan Zimmerman

Behandling Gällande SPMS finns det ett stort behov av effektiva godkända behandlingar då det idag inte finns några behandlingar för denna patientgrupp. Detta kan bero på att de sjukdomsdrivande processerna ser något annorlunda ut mellan skovvisförlöpande MS och SPMS. Rehabilitering är en viktig insatts tillsammans med andra för att bibehålla bästa möjliga delaktighet och livstillfredsställelse. Multipel skleros, MS MS kännetecknas av att det bildas sjukdomshärdar, så kallade plack, i olika delar av centrala nervsystemet. Vid MS angriper kroppens egna immunsystem det skyddande fettskiktet, så kallat myelin, som finns runt nervtrådarna. I Sverige är cirka 20 000 personer drabbade av MS. Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder och majoriteten av de som drabbas, 70 procent, är kvinnor. Risken för att insjukna i MS i Sverige är cirka 2 på 1000. Det finns flera former av MS; Skovvis MS (RRMS), primär progressiv MS (PPMS), och sekundär progressiv (SPMS). RRMS är den vanligaste formen och cirka 85-90 procent insjuknar i denna form initialt vid 20-40 års ålder. PPMS kännetecknas av ett progressivt förlopp från start, med avsaknad av skov från start. I Sverige rör det sig om drygt 1500 personer med PPMS.

Jan Lycke, profes sor i neurologi. Foto: S.U.

Diagnos och symtom Diagnosen MS ställs oftast av en specialist på neurologiska sjukdomar, en neurolog. Vid en undersökning kollas reflexer, känsel, balans och andra neurologiska funktioner som kan avslöja om det centrala nervsystemet är påverkat. Symtomen kan variera mellan olika individer. Exempel på symtom kan vara: Känselrubbningar och skakningar, svårigheter att gå och hålla balansen, besvär med synen, nedsatt kontroll över urinblåsan, stelhet i musklerna, trötthet, humörsvängningar med depression, störningar i minne och tankeverksamhet, värk.

Referenser 1. Vermersch P, Gold R, Kappos L, et al. Siponimod Delays the Time to Wheelchair in Patients with SPMS: Results from the EXPAND study. 35th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis (ECTRIMS), September 2019. 2. Arnold D, Giovannoni G, Cree B, et al. Relationship Between Grey Matter Atrophy, Disability and Cognition in Patients with Secondary Progressive Multiple Sclerosis: Analysis from the EXPAND Study. 35th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis (ECTRIMS), September 2019. 3. Arnold D, Fox R, Bar-Or A, et al. Effect of Siponimod on Cortical Grey Matter and Thalamic Volume in Patients with Secondary Progressive Multiple Sclerosis - Results of the EXPAND Study. 35th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis (ECTRIMS), September 2019. 4. Svenska MS-sällskapet, Metodbok, www.mssallskapet.se; hämtat 2019-10-28; http://www.mssallskapet.se/wp-content/uploads/2018/11/Metodboken-kap1-2018-11-28.pdf 5. Thompson AJ, et al. Diagnosis of multiple sclerosis; 2017 revision of the McDonald criteria. Lancet Neurol 2018; 17: 162–73 6. Filipi M, et al. Multiple Sclerosis. Nature Reviews | Disease Primers | Article citation ID: (2018) 4:43 7. Inojosa H, et al. A focus on secondary progressive multiple sclerosis (SPMS): challenges in diagnosis and definition. Journal of Neurology; https://doi.org/10.1007/s00415-019-09489-5 8. Svenska Neuroregister, prevalens SPMS; hämtat 2019-10-22; https://vap.carmona.se/open/msvap/tabell/antal_reg/

#8/9 2019

”Idag saknas biomarkörer för astma hos de yngsta barnen, trots att astma och astmaliknande andnings besvär är en av de vanligaste orsakerna till besök på akutmottagning för barn i förskoleåldern. Det är därför svårt att bedöma prognos och behov av uppföljning och behandling för dessa barn” Foto: Canstock, arkiv

Nya biomarkörer för barnastma kan underlätta tidig diagnos Forskare vid Karolinska Institutet har följt barn som sökt vård för akuta andningsbesvär under de första åren i livet och funnit specifika biomarkörer som kan förutsäga behovet av astmamedicinering flera år senare. Studien är publicerad i tidskriften European Respiratory Journal. 70

#8/9 2019

Idag saknas biomarkörer för astma hos de yngsta barnen, trots att astma och astmaliknande andningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till besök på akutmottagning för barn i förskoleåldern. Det är därför svårt att bedöma prognos och behov av uppföljning och behandling för dessa barn.

– Vårt mål är att utveckla ett molekylärt verktyg som kan komplettera dagens kliniskt baserade diagnos och prognos, säger Cilla Söderhäll, docent i medicinsk genetik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet som lett studien.

jämfört med barn som inte sökt akut vård för andningsbesvär. Forskarna fann också en association mellan Dvitaminnivåer i småbarnsåren och genuttryck vid akuta andningsbesvär, vilket tyder på att D-vitaminnivåerna kan ha betydelse för uppkomsten av astmabesvär.

Förutsäger lungfunktionen vid sju års ålder

Forskargruppen har under flera års tid följt en grupp barn som sökt akut vård på Astrid Lindgrens barn sjukhus med obstruktiva andningsbesvär. Barnen har vid akutbesöket varit mellan sex månader och tre år gamla. I samband med de pågående andningsbesvären har forskarna kunnat identifiera specifika biomarkörer som förutsäger lungfunktion och behov av astmamedicinering vid sju års ålder. Biomarkörerna är baserade på skillnader i hur vissa gener uttrycks i denna patientgrupp

Kan bidra till ökad individualisering

– Våra fynd bidrar till ökad kunskap om astma hos barn i förskoleåldern och öppnar för möjligheter att identifiera barn med risk för fortsatt astma redan vid ett tidigt akutbesök. På sikt kan det bidra till ökad individualisering av enskilda barns behov av uppföljning och effektivare behandling av astma hos barn, säger Cilla Söderhäll.

Cilla Söderhäll Docent Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Karo linska Institutet. Foto: Privat

Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”Acute wheeze-specific gene module shows correlation with vitamin D and asthma medication”. Shintaro Katayama, Katarina Stenberg Hammar, Kaarel Krjutškov, Elisabet Einarsdottir, Gunilla Hedlin, Juha Kere, Cilla Söderhäll. European Respiratory Journal, online 16 oktober 2019, doi: 10.1183/13993003.01330-2019. Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Stiftelsen Sven Jerrings fond, Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet, Svenska föreningen för Allergologi, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Konsul Th C Berghs stiftelse, Astma- och allergiförbundets forskningsfond, EU:s sjunde ramprogram, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Sigrid Jusélius stiftelse. Två av medförfattarna har en pågående patentansökan för metoden “GlobinLock” som används i studien.

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

Ny och uppd aterad! De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

#8/9 2019

Bokvinnare nr 7 Vinnarna av ”Gäst hos vetenskapen” Maud Strömbergson Mellerud Gunilla Colldal - Jäderström Västra Frölunda Daniella Bjarne Stockholm FRÅGAN LÖD: VILKET STORT PRIS FICK TÖRES THEORELLS FAR? RÄTT SVAR VAR: NOBELPRISET (I FYSIOLOGI/MEDICIN 1955).

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#8/9 2019

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

Den ofrånkomliga gåtan om döden och frågorna inför livets slut Owe Wikström och Peter Strang Alla tänker på det ibland. Att vi ska dö. Men är det alls något att bry sig om? Vi kommer ju ändå inte att få svar på frågan om vad döden innebär så länge vi lever. Döden förblir Den ofrånkomliga gåtan. Dock, under ytan finns ofta en oro.

Så vad händer med oss när vi är i dödens närhet? Finns det positiva värden? Eller är allt ett lidande? Kan en personlig tro lindra oro eller utgör den snarare ett hinder när man ska dö? Och vad skiljer rädslan för att dö från rädslan att vara död? Finns det några skäl att fundera över vad döden innebär i all sin hemlighet? Ja, det gör det faktiskt. Livet och döden hör ihop och våra föreställningar om döden kommer att påverka oss i våra liv. Ska vi acceptera det lidande som döden kan inne-

bära? Eller passa på att njuta av livet, eftersom livet här och nu är det enda som finns? Dessa och många andra frågor diskuterar Owe Wikström och Peter Strang i en dialog. Båda har både personligen och i sitt arbete erfarenhet av existentiella livsfrågor. Owe Wikström är professor, religionspsykolog, författare och präst, Peter Strang är professor, författare, cancerläkare och palliativ läkare.

Förlag: Libris Owe Wikström

Peter Strang. Foto: Johan Hornwall

Tävling!

Du kan vinna boken ”Den ofrånkomliga gåtan” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Den ofrånkomliga gåtan”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 15 december!

FRÅGA: VILKA LIVSFRÅGOR HAR FÖRFATTARNA ERFARENHET AV? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#8/9 2019

Resultaten visar att barn som drabbats av mild HIE vid födseln har sämre resultat på kognitiva tester vid två till tre års ålder (mätt med Bayley Scales of Toddler and Infant Development 3:e upplagan) jämfört med barn vars förlossning varit okomplicerad. Foto: Canstock, arkiv

Fler nyfödda med syrebrist kan ha nytta av hjärnskyddande behandling

Boubou Hallberg, forskare. Karolin ska Institutet.

Mikael Finder, dok torand. Karolinska Institutet.

Barn som får mild hjärn påverkan efter syrebrist vid förlossningen får normalt inte kylbehandling för att minska risken för permanent hjärnskada. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University College Cork att dessa barn har försämrad kognitiv förmåga vid två till tre års ålder. Barn med mild hjärnpåverkan bör därför inkluderas i framtida kliniska prövningar av hjärnskyddande behandling, menar forskarna. Studien är publicerad i JAMA Pediatrics.

mild, måttlig eller svår. Tillståndet kan behandlas med hypotermi, kylbehandling, inom de första sex timmarna efter födseln. Kylbehandling har visat sig minska risken för dödsfall och funktionshinder hos spädbarn med måttlig till svår HIE och har använts nästan uteslutande för dessa barn. De randomiserade kliniska prövningar av kylbehandling som gjorts hittills har inte inkluderat spädbarn med mild HIE på grund av att man bedömt deras prognos som god.

Syrebrist vid födseln resulterar i dödsfall eller funktionshinder hos över 1 miljon spädbarn globalt varje år. Syrebristen kan leda till så kallad hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE) som i sin tur kan resultera i permanent neurologisk skada eller cerebral pares. HIE hos barn klassificeras som

Forskare vid Karolinska Institutet har nu i samarbete med forskare vid University College Cork i Irland gjort utvecklingsbedömning av 471 barn, varav 55 med mild HIE, som rekryterats till forskningsstudier i Cork och Stockholm mellan 2007 och 2015. Resultaten visar att barn som

Belyser behovet av kliniska prövningar

drabbats av mild HIE vid födseln har sämre resultat på kognitiva tester vid två till tre års ålder (mätt med Bayley Scales of Toddler and Infant Development 3:e upplagan) jämfört med barn vars förlossning varit okomplicerad. Resultaten belyser behovet av kliniska prövningar som inkluderar barn med mild HIE för att ta reda på om dessa barn kan ha nytta av kylbehandling efter förlossningen, menar forskarna. Från Karolinska Institutet deltog forskaren Boubou Hallberg och doktoranden Mikael Finder vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Studien finansierades av Health Research Board i Irland, Science Foundation Ireland och Wellcome Trust. Källa: Karolinska Institutet (Ursprungsartikel: University College Cork).

Publikation: “Two-Year Neurodevelopmental Outcomes after Mild Hypoxic Ischaemic Encephalopathy in the Era of Therapeutic Hypothermia”. Mikael Finder, Geraldine B. Boylan, Deirdre Twomey, Caroline Ahearne, Deirdre M Murray, Boubou Hallberg. JAMA Pediatrics, online 11 november 2019.

#8/9 2019

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #8/9 2019

Cirka 100 para siter överförs till däggdjursvärden genom ett mygg bett, där de sedan flyttar till levern, en metaboliskt rik miljö som fungerar som en inkubator där parasiterna snabbt kan repro ducera sig. Foto: Arkivbild.

Umeåforskare med i vetenskapligt genombrott för malariaforskningen Professor Oliver Billker och forskaren Ellen Bushell från Umeå universitet och ett internationellt forskarteam har systematiskt undersökt arvsmassan hos malariaparasiten Plasmodium under hela dess livscykel och funnit sju metaboliska vägar som parasiten behöver för att infektera levern, där parasiten mångfaldigar sig snabbt innan den invaderar blodet och orsakar malaria. Rönen är nyligen publicerade i tidskriften the Cell.

Genom att för första gången systematiskt undersöka alla olika livsfaser för malariaparasiten kunde det stora forskarlaget identifiera lovande områden för nya läkemedel som syftar till att störa parasitens invasion av levern. Trots stora framgångar inom medicin och vetenskap dör i dag mer än 400 000 människor världen över årligen av malaria. Den smittsamma sjukdomen överförs genom bett av myggor infekterade med malariaparasiten Plasmodium. De olika arterna av Plasmodium har komplexa livscykler som börjar i myggor innan de fortsätter i däggdjursvärdar, till exempel människor eller gnagare. Cirka 76

#8/9 2019

100 parasiter överförs till däggdjursvärden genom ett myggbett, där de sedan flyttar till levern, en metaboliskt rik miljö som fungerar som en inkubator där parasiterna snabbt kan reproducera sig. Efter 7-10 dagar lämnar cirka 10 000 parasiter levern för att invadera röda blodkroppar, där de orsakar symtomen på malaria. Modell av Plasmodium berghei leverstadiumsmetabolism

Parasitens arvsmassa är relativt liten med cirka 5 000 gener och genforskares utmaning är att förstå funktionen för varje gen. Till skillnad från mänskliga celler har Plasmodium-parasiter endast en enda kopia av varje enskild gen. Om man tar bort en gen från arvsmassan leder detta därför direkt till en förändring av parasitens observerbara egenskaper. Det internationella forskarteamet har använt sig av detta faktum och i ett storskaligt experiment systematisk slagit ut över 1 300 individuella gener i malariaparasiten. Teamet hittade 461 gener som är nödvändiga för effektiv överföring av parasiter till myggor och genom leverfasen tillbaka till blodet hos möss. Utifrån dessa data

skapades en modell av Plasmodium berghei leverstadiumsmetabolism som gjorde det möjligt för att fastställa sju metaboliska vägar som är viktiga för parasitens förmåga att växa snabbt i levern. – Att vi har identifierat dessa vägar som är väsentliga för en Plasmodium-parasits förmåga att reproducera sig i värdlevern är oerhört spännande! Våra resultat kommer att göra det möjligt för malariaforskare över hela världen att fokusera på dessa väsentliga gener för att utveckla effektiva läkemedel och vacciner för att motverka malaria, säger Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. De flesta anti-malaria-läkemedel riktar sig till blodstadiet i parasitens livscykel, men mycket få riktar sig mot levern. Växande resistens mot malarialäkemedel i blodet, så som artemisinin, gör att möjligheten att framställa nya leverfasläkemedel blir allt viktigare. Plasmodium-parasiter har upprepade gånger och snabbt utvecklat resistens

dium-parasiter och halverat antalet dödsfall i malaria på mindre än två decennier. Men Plasmodium-parasiter har upprepade gånger och snabbt utvecklat resistens mot tillgängliga läkemedel i blodet. Leverfasparasiter är en viktig infektionsbehållare, men det finns mycket färre av dem, vilket gör att resistensutvecklingen är mindre trolig. Upptäckten av nya läkemedelsmål i leverfasen är därför både aktuell och viktig, säger Oliver Billker, professor vid Umeå universitet och en av forskningsledarna bakom studien. En ytterligare fördel för läkemedel som riktar sig mot Plasmodium-parasiter i levern kan vara deras effektivitet mot varianter av malaria, såsom Plasmodium vivax, som kan ligga vilande i levern och orsaka återfall av symtom år efter den första infektionen. Ellen Bushell och Oliver Billker har nyligen startat forskargrupper vid Umeå universitet, där de använder de kraftfulla genetiska verktyg som de utvecklade vid Wellcome Sanger Institute i Cambridge för att undersöka malariaparasiter och hur de orsakar sjukdom.

– Världen har uppnått stor framgång i att bekämpa malaria genom att rikta sig mot blodstadiet av Plasmo-

Källa: Umeå Universitet

Ellen Bushell, forskare. Foto: Mattias Pet tersson

Oliver Billker, professor. Foto: Mattias Pettersson

Originalartikel: Stanway et al. Genome Scale Identification of Essential Metabolic Processes for Targeting the Plasmodium Liver Stage. Cell 14th of November 2019. Mer om professor Oliver Billkers forskning: https://www.umu.se/reportage/malaria--ny-kunskap-om-en-dodlig-parasit/

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...” Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#8/9 2019

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 81

#8/9 2019

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration

2019

#8/9

ÅRGÅNG 15

på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Precisionsmedicin VETENSKAPLIG OBERO

Ett år 370 kr. inkl. moms.

Nya möjligheter att

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10

behandling

TSH- Tyreoidea stimulerande hormo n ett vanligt blodprov vid utredning av trötth et

VAPING

Ett nytt farligt sätt att Få i sig nikotin och ann

RIKS FÖRB UNDE T

HJÄR TLUN G

AI – vägen till att hitt a prostatacancer via scr eening

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Sjuksköterska

INSKACCESS.SE

ställa diagnos och få rätt

Ja tack! Jag vill prenumerera! Läkare

RIFT • WWW.MEDIC

Ett nytt åtgärdsprogr am för Alzheimer’s sjuk dom

GÄSTLEDARE: INGER ROS

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDE MEDICINSK TIDSK

Plats för frimärke

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #8/9 2019

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#8/9 2019

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

50:65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

75:-

FRISK UTAN MEDICINER Ann-Marie Lidmark Boken är en vägledning och introduktion för att guida personer, anhöriga, vårdpersonal m. fl. för att ge en bättre hälsa och ge information om vilka terapier som fungerar. Ord. pris 198:-

140:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

95:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@tmmedia.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Frisk utan mediciner

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st För våra barns bästa

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Den fulländade människan

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Må BÄST orka mer

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #8/9 2019

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om... ...HÄLSA I FAROZONEN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 81.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#8/9 2019

Foto: Canstock, arkivbild

NÃ¤sta nummer utkommer

27 FEBRUARI

d ör v d ör v

n e

n, krävs lkedte ärde

”Min ständiga trötthet var som bortblåst”

.. .. . bäst .i test.. ..

9, B12, or, g:jod de angan,

koppar. 9, B12, or, jod de

FeMineral ger dig: FeMineral ger dig: Modellbild Lättupptagligt järn. Mangan,

Modellbild Modellbild

.•• . .. • . . .

VV åå

Låg Låga Va Vanli järn jär viktig vik spårä spå sven

sve

”M ”

FeMineral ger dig:

.FeMineral .. är bäst i te • •

Modell

FeMineral är bäst i t

Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och Femineral finns på: ortmedicinska.se och

e inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning Världsledande inom adaptogenforskning ntkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00 Konsumentkontakt: 08-121 404 00

Världsledande inom adap

Konsumentkontakt: 08-1