Karolinska först i världen med att ge stamceller till foster med svår benskörhet

Stamcellsoperation. ”Det är första gången behandlingen ges till ett foster på det här sättet i en klinisk prövning, men i en annan del av samma studie har stamceller av den här typen givits till tolv spädbarn, utan komplikationer”. Foto: Catarina Thepper.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln. På så sätt hoppas man öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett.

Osteogenesis imperfecta är en medfödd genetisk sjukdom där proteinet kollagen typ 1 är defekt eller produceras i för liten mängd, vilket gör att skelettet inte kan lagra tillräckligt med kalk och bli starkt. Skelettet omsätts också för snabbt, vilket bidrar till svagheten.

De som lever med den allvarliga formen av sjukdomen kan, utan behandling, få hundratals frakturer under ett liv. De kan också drabbas av en extrem överböjlighet i ledband och ligament, sammantryckta ryggkotor och stora smärtor.

Idag är prognosen bättre för barn som föds med sjukdomen eftersom det finns ett läkemedel. Operationer och återkommande besök hos sjukgymnast gör också mycket. Svår osteogenesis imperfecta innebär dock fortfarande att man blir kortvuxen och får besvär med brutna ben, även om det inte är lika stor omfattning som förr, säger Eva Åström, läkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och huvudprövare för BOOSTB4-studien. Den svåra formen av osteogenesis imperfecta är mycket ovanliga, i Sverige föds ungefär 5 barn per år med den.

Den 18:e november 2021 genomfördes den första prenatala (innan födseln) transplantationen av benbildande stamceller till en patient med svår osteogenesis imperfecta. Familjen kom från Tyskland till Karolinska Universitetssjukhuset inom ramen för EU-samarbetet BOOSTB4.

Injektion via navelsträngen

Tidigare forskning visar att det finns goda möjligheter för att behandlingen ska vara till nytta. Teorin är att stamcellerna söker sig till skelettet där de kan hjälpa till med benbildningen, säger Cecilia Götherström, forskare på Karolinska institutet, som utvecklar den här typen av stamceller.

Det är första gången behandlingen ges till ett foster på det här sättet i en klinisk prövning, men i en annan del av samma studie har stamceller av den här typen givits till tolv spädbarn, utan komplikationer.

Orsaken till att vi vill ge stamcellerna redan innan födseln är att färre av cellerna filtreras bort av lungorna då ett foster har annorlunda blodcirkulation och inte börjat andas på vanligt sätt ännu. Behandlingen får därför förutsättningar att bli mer effektiv. Det är förstås också positivt att kunna påverka barnets benbildning så tidigt i livet som möjligt, säger Eva Åström.

Behandlingen med stamcellerna till fostret sker som en injektion via navelsträngen på Centrum för Fostermedicin, landets enda center för nationell högspecialiserad vård på området.

Det är samma typ av ingrepp som vi använder när ett foster behöver en blodtransfusion, vilket är något vi gör 1-2 gånger i veckan, berättar Peter Lindgren, verksamhetschef för Centrum för fostermedicin.

Tre ofödda barn fått behandlingen

Efter ingreppet och minutiös övervakning dygnen efteråt mådde både mamma son bra. Barnet är nu fött och kommer att återvända till Karolinska Universitetssjukhuset för att upprepa behandlingen när barnet är 3-5 månader.

Hittills har nu tre ofödda barn fått behandlingen, som är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten.

Forskningsprojektet är en del av Horizon 2020programmet, EU:s största satsning på forskning och innovation samt Vetenskapsrådet. Karolinska Institutet är sponsor för den kliniska prövningen. Stamcellerna tillverkas på speciallaboratoriet Vecura på Karolinska Universitetssjukhuset.

Stamcellsspruta. Foto: Catarina Thepper. Eva Åström, läkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Foto: Privat.

Cecilia Götherström, forskare Karolinska i nstitutet. Foto: Jacob Sjöman.

Peter Lindgren, verksamhetschef för Centrum för fostermedicin. Foto: Anne Björkman.

Det verkar finnas några huvudsakliga orsaker till varför personer väljer att varken vaccinera sig eller sina barn. En orsak är att man ideologiskt motsätter sig vaccinet, antingen på grund av religion eller politiska uppfattningar. Detta kan även grunda sig i misstro mot staten eller andra institutioner som vill introducera ett vaccin. En vanlig orsak är att man värnar om allas rätt att själva välja om man vill bli vaccinerad eller inte. Okunskap utgör också en orsak till varför folk inte vill ta emot ett vaccin. Om du inte förstår hur ett vaccin verkar kan det vara svårt att förstå att det inte är farligt att spruta in komponenter av virus eller bakterier i kroppen. Kanske kan inte dessa människor förstå hur många som skyddas mot sjukdomar eller hur farliga sjukdomarna kan vara för befolkningen eller för olika riskgrupper. Har du ingen grundkunskap i ämnet är det även lätt att falla för de konspirationsteorier som finns. Foto: Canstock arkiv.

Vaccinmotståndets

historia och nutid - del 1

Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner. Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Genom historien så har det tyvärr förekommit vaccinationsmisslyckanden där fr.a. barn blivit sjuka och i vissa fall även dött av vaccin. Detta har haft en stor påverkan på synen på vaccin och individers vilja att vaccinera sig men dessa tragiska händelser har också resulterat i att vaccin blivit mycket säkrare. Här ges en översikt av några sådana historiska händelser och dessas betydelse för debatten.

De senaste århundradena har livslängden och välståndet ökat markant. Livslängden har ökat från cirka 50 år till över 80 år i många utvecklade länder. Detta brukar härledas till tre olika förändringar eller uppfinningar: en förbättrad hygien, antibiotika och vaccin. Av dessa är det endast vaccin som kunnat utrota en sjukdom helt då smittkoppor inte längre kan hittas i befolkningar någonstans i världen.1,2

Före vaccinet uppfanns användes en metod kallad variolation för att skydda befolkningen mot sjukdom. Variolation kan spåras tusen år bakåt i tiden till buddistiska nunnor i delar av Asien. De hade utvecklat metoder för att skydda sig specifikt mot smittkoppor då denna var en av de farligaste sjukdomarna innan vaccinet lyckades utrota den. Variolation gick ut på att var togs från ett sår på en sjuk person vilket sedan användes för att infektera en frisk person. Det gjordes antingen via ett existerande sår hos den friska personen eller genom att åstadkomma ett sår och infektera detta. Det var väldigt viktigt att varet togs från en person med endast milda symptom av smittkoppor. På detta sätt försäkrades patienterna om att de fick en överkomlig version av sjukdomen. De som utsattes för variolation insjuknade efter proceduren i smittkoppor vilket gjorde att de blev immuna mot sjukdomen och då skyddade från att få en allvarligare version av sjukdomen.

Variolation spred sig senare till det område som idag är Turkiet (på 1700-talet var området en del av det Ottomanska imperiet). Där levde Lady Mary Wortley Montagu med sin man som var den brittiske ambassadören i landet. Lady Montagu lät sitt äldsta barn bli skyddat mot smittkoppor genom variolation under ett pågående utbrott i lokalsamhället. Hon skrev sedan hem till vännerna i England och berättade om den kontroversiella metoden. År 1721 lät hon sitt yngre barn genomgå proceduren hemma i England under ett pågående utbrott.

Variolation bemöttes både positivt och negativt i Europa

och i andra delar av den moderna världen när metoden introducerades. Många i de välutbildade hushållen och de övre samhällsklasserna ställde sig positivt till variolation. Ett exempel är den brittiska kungafamiljen som lät sina barn genomgå proceduren. Andra var mer skeptiskt inställda som till exempel många av invånarna i Boston. Där ville pastorn Cotton Mather och hans läkare Zabdiel Boylston införa variolation som svar på den epidemi av smittkoppor som ägde rum år 1721. Filosofin under denna period var att man inte skulle arbeta emot Gud vilket många ansåg att variolation gjorde. Kritikerna menade på att: “all that is the handiwork of nature is good; all that is the handiwork of man is harmful”.3-7

Några år senare blev en läkare i Skottland vid namn Edward Jenner informerad av en kvinna, som tidigare arbetat på en gård med att mjölka kor, att hon inte kunde få smittkoppor. Orsaken till detta var att hon tidigare haft kokoppor, något som hon och många andra blivit smittade av på olika gårdar. Ingen av de som haft kokoppor blev sjuka i smittkoppor under följande epidemier och de ansåg sig därför vara immuna. Jenner började undersöka möjligheten av att det mycket mindre allvarliga kokoppsviruset kunde skydda mot smittkoppor.

Om det stämde så skulle man inte längre behöva använda sig av variolation, som även om detta var mycket mindre riskfyllt än att bli smittad av smittkoppor på ett naturligt sätt ändå innebar risker, även risk att dö. Den 14 maj år 1796 utförde Jenner sin första vaccination med kokoppsvirus på en 8-årig pojke. Smittkoppor var innan vaccinationens introduktion orsaken till mellan 8% och 20% av alla dödsfall, bara i Europa. En bok som publicerades av Jenner blev en stor framgång och metoden spred sig snabbt till andra länder i Europa och även till Nord- och Sydamerika. Redan i början av 1800-talet var vaccin vanligt förekommande samtidigt som motståndet mot metoden växte.1, 3-6, 8, 9

Vaccination är metoden att skydda en individ från eventuella framtida sjukdomar eller symptom. Detta genom att utsätta personen för en substans som stimulerar kroppens produktion av bland annat antikroppar och andra delar av immunförsvaret. På så sätt är kroppens immunförsvar förberett för att övervinna framtida infektioner av den specifika sjukdomen. Värt att tillägga är att Benjamin Jesty egentligen var först med att vaccinera en människa. År 1774 injicerade han hela sin familj med kokoppsvirus under en pågående epidemi av smittkoppor i Storbritannien. Han var bonde och hade som många andra som arbetade på gårdar insett att kokoppor verkade hjälpa mot smittkoppor.10

Under de efterföljande åren började osanningar spridas om vaccinet mot smittkoppor.

Eftersom kokoppsviruset extraherades från kor blev

vissa i allmänheten rädda att vaccinet skulle göra de människor som erhöll detta till en blandning av ko och människa. Målningar och plakat spreds som visade människor med hovar och horn. Det kom att kallas ”minotaurization”. År 1853 grundades The Anti-vaccination League i Storbritannien vilket var den första organisation som aktivt och strukturerat arbetade mot vaccin. Konceptet spred sig senare till andra länder.6 Stora demonstrationer hölls även på flera platser runt om i världen som Edward Jenner respons på olika vaccin eller de lagar olika (1749–1823) regeringar ville införa. Lagar som skulle leda till obligatoriska vaccinationer för alla barn utan att föräldrarna kunde invända. Exempelvis genomfördes demonstrationer i Montreal och Leicester år 1885, där det till största delen var arbetare och personer med lägre social status som deltog. Vissa som var kritiska mot vaccin var dock utbildade och även ledande inom sina områden. Alfred Russel Wallace var en sådan person. Wallace var med om att formulera idén om evolutionen och tanken om naturligt urval tillsammans med Charles Darwin. Även om Wallace var banbrytande inom sitt område var han öppet kritisk mot vaccinationer och hur dessa

fungerade.4-6, 9, 11, 12

Det dröjde hela 89 år innan nästa vaccin kom i användning. År 1885 utvecklade Louis Pasteur från Frankrike ett vaccin som skulle hindra personer som blivit smittade av rabies att dö. Även detta vaccin framställdes med hjälp av djur. Material togs från döda kaniners hjärnor och vävnadsprov fick sedan stå för att torka tills viruset hade försvagats tillräckligt. Den här typen av vaccin ledde dock till att somliga vaccinerade fick rabies och det skulle dröja många decennier innan ett säkrare alternativ framställdes. På 1950- och 60-talet lyckades man framställa ett rabiesvaccin med mindre risker genom att odla fram det i cellkulturer från bland annat mänskliga celler. Denna metod användes senare även för att ta fram vaccin mot polio och mässling.5, 8

Under tiden det tog att förbättra rabiesvaccinet upptäckte forskare att det även gick att använda hela virus som man dödade eller inaktiverade istället för att försvaga. Detta var ett säkrare alternativ jämfört med tidigare, då berörda virus inte kunde mutera tillbaka till den vilda typen (naturligt förekommande). En nackdel var dock att även om dessa typer av vaccin var säkrare så gav de också många biverkningar och kraftigare reaktioner hos de vaccinerade. Senare visade det sig även att vaccinen inte gav så gott skydd som förväntat.5

Historiskt sett har det tyvärr inträffat några omtalade katastrofer där vaccin eller dess handhavande visat sig vara felaktiga och lett till olika biverkningar eller skador. På 1880-talet blev det stora protester i Montreal, Kanada, där vaccineringarna mot smittkoppor hade lett till att ett antal personer blev sjuka. Många vägrade efter detta att vaccinera sig och menade på att vaccinet var farligt och skadligt.12 Ett annat exempel är det vaccin som gavs till nyfödda på ett sjukhus i Lübeck, Tyskland, mellan 1929 och 1930.

Vaccinet var det nya Bacille Calmette-Guerin (BCG) vaccinet som skulle skydda mot tuberkulos. Det visade sig dock vara kontaminerat med tuberkulosbakterier och medförde att 90,6%, antingen blev sjuka eller dog.14

Under den första massvaccinationen mot polio i USA på 1950-talet inträffade bland annat en incident med ett felaktigt vaccin från en av tillverkarna, Cutter Laboratories. Följden blev att tusentals barn blev sjuka och en del dog i polio. Mer nyligen så har två olika vaccin mot svininfluensa fått oväntade och icke förutsedda negativa följder. År 1976 fick flera personer i USA Guillian-Barré syndrom (övergående neurologiska förlamningar och andra symptom) och åren 2009–2010 fick några hundra personer (mest barn och unga) narkolepsi i Sverige av vaccinet. Många andra länder drabbades även de av ökade fall av narkolepsi i samband med vaccinet. Det finns fler exempel där vaccinet i sig har fört med sig skada vilket har medfört negativa konsekvenser för all vaccinering.7, 12-16

Förutom att principen om vaccin har behövt överleva riktiga katastrofer har det även ställts mot lögner om vad vaccin kan leda till. Detta började redan när vaccin först kom och har sedan dess blivit ännu vanligare och fört med sig allvarliga konsekvenser. Två av de lögner som har haft störst inverkan på uppfattningen av vaccin och vaccintäckning härstammar från Storbritannien. År 1974 blev en läkare från Skottland övertygad om att vaccinet mot pertussis (kikhosta) kunde leda till hjärnskador hos barn.

Som en följd föll vaccintäckningen i Storbritannien mot pertussis från 77% till 33% vilket i sin tur ledde till tre epidemier varvid flera barn dog. Ett annat exempel som de flesta har hört talas om är Andrew Wakefields artikel i The Lancet i februari 1998. I artikeln hävdar Wakefield felaktigt att det finns ett samband mellan MPR vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund och tarmproblem

”Om en individ är infekterad med flera olika influensavirus kan dessa utbyta delar av sitt genom och nya kombinationer av influensavirus kan bildas.”. Foto: Canstock, arkiv.

samt autism. Artikeln fick stor uppmärksamhet och även om resultaten och slutsatserna i studien senare blivit motbevisade av flera andra forskare, hänger rädslan om en ökad risk för autism kvar hos många föräldrar mer än två decennier senare.7, 9, 11, 17, 18

Okunskap utgör också en orsak till varför folk inte vill ta emot ett vaccin

Det verkar finnas några huvudsakliga orsaker till varför personer väljer att varken vaccinera sig eller sina barn. En orsak är att man ideologiskt motsätter sig vaccinet, antingen på grund av religion eller politiska uppfattningar. Detta kan även grunda sig i misstro mot staten eller andra institutioner som vill introducera ett vaccin. En vanlig orsak är att man värnar om allas rätt att själva välja om man vill bli vaccinerad eller inte. Okunskap utgör också en orsak till varför folk inte vill ta emot ett vaccin. Om du inte förstår hur ett vaccin verkar kan det vara svårt att förstå att det inte är farligt att spruta in komponenter av virus eller bakterier i kroppen. Kanske kan inte dessa människor förstå hur många som skyddas mot sjukdomar eller hur farliga sjukdomarna kan vara för befolkningen eller för olika riskgrupper. Har du ingen grundkunskap i ämnet är det även lätt att falla för de konspirationsteorier som finns.

En annan orsak är att många inte tror att vaccin utgör den bästa lösningen. De fokuserar istället på andra alternativ, som att till exempel leva på ett hälsosamt sätt eller att förlita sig på naturläkemedel.3–5, 7, 12, 18–22

Vaccinmotstånd har existerat så länge som vaccin har funnits. Det kan kopplas till lögner och rädslor men också till verkliga historiska händelser där de som tagit vaccin blivit sjuka eller negativt påverkade. Skräcken för vaccin har sedan funnits kvar i samhällen under lång tid efter incidenterna. Vi vill här gå igenom några utvalda händelser som påverkat människors tillit till vaccin och deras villighet att låta vaccinera sig eller sina barn.

Syftet med denna översikt är att belysa olika bakomliggande orsaker till vaccinmotstånd och spegla dessa ur ett historiskt perspektiv, baserat på en litteraturgenomgång.

Det har funnits personer som aktivt arbetat emot vaccin och dess effekter så länge vaccin har existerat. De forskningsfrågor som främst ska undersökas är följande:1 Hur uppstod och utvecklades vaccinmotstånd?2 Varför är vissa personer skeptiska mot vaccin?³ Är det några specifika historiska händelser som ligger bakom misstron till vaccin? samt 4 Hur har detta påverkat det vaccinmotstånd vi ser idag?

Montréal 1885

Ett av de första exemplen där de vaccinerade drabbats av oförutsedda komplikationer av ett vaccin tilldrog sig 1885 i Montréal, Kanada. En konduktör på ett tåg som åkte igenom och stannade i Montréal var sjuk i smittkoppor och spred vid uppehållet i Montréal smittan vidare. Smittkoppor spred sig snabbt bland stadens invånare och så många som möjligt vaccinerades.12, 23

Redan månaden efter blev ansvariga myndigheter tvungna att stoppa alla vaccinationer då ett stort antal av de vaccinerade hade utvecklat rosfeber efter att ha fått vaccinet. Då det inte var känt vad detta berodde på eller hur utvecklingen skulle fortsätta, bestämdes att pausa vaccinationerna tills en utredning kunde genomföras. Epidemin förvärrades av att de som motsatte sig vaccination aktivt spred lögner om farorna med vaccin. De drog samtidigt ner varningsskyltar som hade satts upp i syfte att informera om var sjuka bodde och hjälpa folk att undvika att bli smittade.12, 23

Det tog tre månader innan vaccinationen kunde återupptas. Anledningen till att personer blivit sjuka efter vaccinering var för att injektionerna hade gjorts på ett icke-sanitärt sätt. Sprutorna var inte rengjorda och andra problem med hygienen ledde till att en del blev sjuka. Vaccinet självt kunde inte klandras och inga experter kunde finna att det var dåligt eller inte framställts på ett korrekt vis. Vid denna tidpunkt var dock skadan redan skedd och invånarna i Montréal var nu rädda för att vaccinera sig. Det blev inte bättre av att en del personer, som exempel en man vid namn Alexander Ross, spred lögner om farorna med vaccinet och aktivt försökte få folk att avstå. Det visade sig sedan att Ross själv var vaccinerad, detta var bara ett sätt för honom att få uppmärksamhet och utmålas som hjälte.12, 23

Smittan spred sig framförallt i de fransktalande områdena med lägre social status. I början av september 1885 så uppskattades att ca 2 000 personer var sjuka i smittkoppor. I slutet av månaden hade antalet ökat till ca 4 000 personer. Poliser som skulle se till att sjuka inte vistades bland friska personer, utan istället isolerade sig på ett säkert ställe, började patrullera staden. Den 28 september samma år bestämde även ledarna i staden att det skulle införas obligatoriska vaccinationer.12, 23

Den negativa responsen blev snabb och tydlig. Befolkningen slöt upp och marscherade mot lokaler där ansvariga för vården arbetade. Flera egendomar, däribland läkares hus och mottagningar samt även flera apotek eller andra

Propaganda mot vaccinering som användes i Montréal 1885.

platser där vaccin såldes, blev förstörda. Våldsamheter mot poliser som försökte få kontroll på situationen förekom också. De följande fem veckorna rapporterades nästan 6 000 dödsfall i provinsen Quebec varav fler än 3000 i Montréal. Totalt insjuknade 19 905 personer i smittkoppor under utbrottet.12

Lübeck 1929–1930

Tuberkulos är en sjukdom som fortfarande påverkar många personer och en tredjedel av jordens befolkning sägs vara infekterad. Av dessa utvecklar cirka 10% symptom.

Tuberkulos är tyvärr mycket svår att bli frisk från även med behandling och speciellt var detta fallet innan antibiotika fanns. Barn är mer känsliga för tuberkulos och risken att dö är större för dem än för vuxna friska människor.14

I december 1929 introducerades ett Bacille CalmetteGuerin (BCG) vaccin mot tuberkulos. Vaccinet skulle ges till alla barn på ett sjukhus i Lübeck, Tyskland, inom 10 dagar efter att de hade fötts. Vaccinet bestod av tre doser som skulle administreras oralt. Den sista dosen skulle tas högst 10 dagar efter födseln och det skulle gå två dagar mellan varje dos. Det här betydde att barnen som högst kunde vara sex dagar gamla när vaccinationen inleddes. I fyra månader gavs vaccinet till sammanlagt 251 barn. En del föräldrar valde att tacka nej å sina barns vägnar. Av de 251 barn som blev vaccinerade inom de 10 dagarna och fick alla tre doser blev 90,8% påverkade på ett eller annat vis. Totalt 173 av barnen blev kliniskt sjuka och ytterligare 72 barn dog inom ett år från det att de blivit vaccinerade. Ytterligare fem barn dog men detta kunde inte kopplas till vaccinet utan tros ha berott på andra omständigheter.14

En utredning gjordes efter att det upptäcktes att en oproportionerlig stor andel av de vaccinerade barnen blev sjuka. Utredningen kom fram till att det inte var något fel på vaccinet i sig här heller. Det som blev fel var dock hur vaccinet förbereddes. I samma laboratorium som vaccinet tillverkades forskade man även på levande tuberkulosbakterier. Säkerhetsreglerna var inte så omfattande och de verkar inte heller ha följts i den utsträckning som hade behövts. Detta ledde till att vaccinet kontaminerades med levande tuberkulosbakterier. Olika vaccindoser fick olika mycket levande bakterier i sig vilket resulterade i att barn som föddes under olika veckor blev påverkade i varierande grad. Vissa veckor blev alla barn sjuka medan barn som föddes under andra veckor knappt blev påverkade alls.14

Det blev en stor skandal när detta hände och både i Tyskland och i andra länder blev människor oroliga för BCG vaccin och dess risker. Det tog lång tid innan förtroendet för vaccin och vården var återställt.14

Cutter-incidensen 1955

Polio var en av de mest omskrivna smittsamma sjukdomarna under större delen av 1900-talet. Sjukdomen och dess följder satte skräck i stora delar av befolkningen. Föräldrar var livrädda för att just deras barn skulle bli sjuka i polio, vilket kunde resultera i förlamning eller död. På 1950-talet visade undersökningar att det som amerikanska föräldrar var mest rädda för, förutom atombomben, var just polio. Ett vaccin mot polio var därför efterlängtat av många. En stor del av föräldrarna var villiga att vaccinera sina barn då detta enligt dem var mycket bättre än alternativet.7, 13

De två ledande amerikanska forskarna inom polio och framställandet av det vaccin som skulle skydda mot polio var Jonas Salk och Albert Sabin. Salks vaccin framställdes genom att inaktivera viruset med hjälp av formaldehyd medan Sabin istället tog fram ett vaccin byggt på levande men attenuerat virus. De olika vaccinen har båda styrkor och svagheter. Det inaktiverade vaccinet, skapat av Salk, var säkrare om det framställdes korrekt. Dock gav det inte lika starkt eller långvarigt skydd som Sabins, som å andra sidan var farligare då dess virus kan mutera tillbaka till den vilda typen och medföra skada. Detta händer dock bara i 1 av 2 000 000 fall men risken finns där.5, 7, 13 När man började massvaccinera barn under 50-talet i USA, för att förhoppningsvis kunna utrota polio, valde man att använda Salks inaktiverade vaccin. Produktionen av vaccinet fördelades mellan flera olika företag på olika ställen runt om i landet men det var ingen som kontrollerade att företagen utförde sitt arbete korrekt. Ett företag i Kalifornien vid namn Cutter Laboratories, som var familjeägt och inte vidare tekniskt erfaret, skulle sköta en del av produktionen.7, 13

Då Cutter Laboratories inte hade den kompetens som hade behövts blev vaccinet felbehandlat och därför inte fullständigt inaktiverat. Detta ledde till att det i april 1955, några dagar efter starten av vaccinationsprogrammet, rapporterades flera fall av förlamningar och andra biverkningar av vaccinet. Inom en månad var det nödvän-

digt att avbryta vaccinationerna mot polio i USA.7, 13

Totalt dog tio barn, 200 blev paralyserade och 40 000 barn blev på ett eller annat sätt sjuka av vaccinet. Detta utgjorde en del av de över 200 000 barn som fick det felaktigt framställda vaccinet. Företaget Cutter Laboratories ansågs ansvariga för katastrofen då företaget inte tillverkat vaccinet på det sätt som var föreskrivet. Ansvar kan också läggas på staten och dess brist på regler och kontroll. Efter detta bestämde staten sig för att istället använda Sabins attenuerade vaccin. Detta, tekniskt sett farligare vaccin, användes tills på 90-talet då en förbättrad version av Salks vaccin återintroducerades i USA. Under tiden som Sabins attenuerade vaccin användes insjuknade mellan 6 och 8 barn i polio årligen på grund av vaccinet.7, 13

Cutter-incidensen ledde till nya lagar gällande ökad översyn och reglering av läkemedel och vård i USA. Mot bakgrund av det som hände med poliovaccinet på 50-talet är vaccinproduktion och testning av vaccin det säkraste och mest reglerade av alla läkemedel i USA. Å andra sidan ledde incidenten också till att företag kan hållas ansvariga om något går fel med de vaccin de producerar. I ett land där personer och organisationer kan stämmas på enorma summor får detta stora följder. Framför allt om man tar med i beräkningen att vaccin kostar mycket att ta fram och ger en relativt liten vinst. Många företag ville därför inte ta risken som det innebar att producera vaccin vilket under åren har lett till att efterfrågan på vaccin har varit större än den mängd som kan produceras. Detta har varit påtagligt framför allt under vissa vintrar då influensasäsongen varit extra svår och många velat vaccinera sig. 5, 7, 13

Läs del två i nästa nummer av Medicinsk Access.

KLARA TVEDE-JENSEN

Läkarstudent, Lund

PETER M NILSSON

Professor Enheten för medicinsk historia, Lund

1. Andreano E, D’Oro U, Rappuoli R, Finco O. Vaccine Evolution and Its Application to Fight Modern Threats. Front Immunol. 2019; 10:1722. 2. Roser M, Ortiz-Ospina E, Ritchie H. Life Expectancy. OurWorldInData [Internet]. 2013 [8 december 2021]. Hämtad från https://ourworldindata.org/life-expectancy#citation 3. Callender D. Vaccine hesitancy: More than a movement. Hum Vaccin Immunother. 2016 Sep;12(9):2464-8. 4. Grabenstein JD. What the world’s religions teach, applied to vaccines and immune globulins. Vaccine. 2013 Apr 12;31(16):2011-23. 5. Greenwood B. The contribution of vaccination to global health: past, present and future. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2014 May 12;369(1645):20130433. 6. Jourdain O. Resistance to vaccination in France: History and the influence of social media. J Gynecol Obstet Hum Reprod. 2021 Sep 50;7 7. Hotez PJ. America’s deadly flirtation with antiscience and the medical freedom movement. J Clin Invest. 2021 Apr 1;131(7):e149072. 8. Plotkin SA. Vaccines: the fourth century. Clin Vaccine Immunol. 2009 Dec;16(12):1709-19. doi: 10.1128/CVI.00290-09. Epub 2009 Sep 30. 9. André FE. Vaccinology: past achievements, present roadblocks and future promises. Vaccine. 2003 Jan 30;21(7-8):593-5. 10. Pead PJ. Benjamin Jesty: The first vaccinator revealed. Lancet [internet]. 2006 Dec 23 [2021 Dec 13]. 11. Baker JP. The pertussis vaccine controversy in Great Britain, 1974-1986. Vaccine. 2003 Sep 8;21(25-26):4003-10. 12. Berman JM. When antivaccine sentiment turned violent: the Montréal Vaccine Riot of 1885. CMAJ. 2021 Apr 6;193(14):E490-E492. 13. Fitzpatrick M. The Cutter Incident: How America’s First Polio Vaccine Led to a Growing Vaccine Crisis. J R Soc Med. 2006

Mar;99(3):156. 14. Fox GJ, Orlova M, Schurr E. Tuberculosis in Newborns: The Lessons of the ”Lübeck Disaster” (1929-1933). PLoS Pathog. 2016

Jan 21;12(1):e1005271. 15. Sencer DJ, Millar J. Reflections on the 1976 Swine Flu Vaccination Program. Emerg Infect Dis. 2006;12(1):29-33. 07 16. Läkemedelsverket. Svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi (Ds 2020) [Internet]. Stockholm [2021 Dec 15]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/risker-med-vaccin/svininfluensan-pandemrix-ochnarkolepsi 17. Gunther M. Så lurade Andrew Wakefield världen om MPR-vaccinet. DN. 2021 Sep 19 18. Poland GA, Jacobson RM. The clinician’s guide to the anti-vaccinationists’ galaxy. Hum Immunol. 2012 Aug;73(8):859-66. 19. Boyd, K. Beyond politics: additional factors underlying skepticism of a COVID-19 vaccine. HPLS 2021; 43, 12. 20. MacDougall H, Monnais L. Vaccinating in the age of apathy: measles vaccination in Canada, 1963-1998. CMAJ. 2018 Apr 3;190(13):E399-E401. 9. 21. Harmsen IA, Mollema L, Ruiter RA, Paulussen TG, de Melker HE, Kok G. Why parents refuse childhood vaccination: a qualitative study using online focus groups. BMC Public Health. 2013 Dec 16;13:1183. 22. Baker J, Jhaveri R. Conversations with the editors: Promoting Science and Combating Anti-science: The Past and Present of the Antivaccine Movement. Clin Ther. 2020 Dec 42(12) 23. Shafer R.G. The mandatory vaccinations that triggered a riot in Montréal in 1885. Washington Post [Internet]. 2021 Aug 10 [2021 Dec 11]. 24. Holler K, Scalzo A. ”I’ve heard some things that scare me”. Responding with empathy to parents’ fears of vaccinations. Mo

Med. 2012 Jan-Feb;109(1):10-3, 16-8. 25. Sarkanen T, Alakuijala A, Julkunen I, Partinen M. Narcolepsy Associated with Pandemrix Vaccine. Curr Neurol Neurosci Rep. 2018 Jun 1;18(7):43. 26. Jegede AS. What led to the Nigerian boycott of the polio vaccination campaign? PLoS Med. 2007 Mar;4(3):e73. 27. Mohammed A, Tomori O, Nkengasong J.N. Lessons from the elimination of poliomyelitis in Africa. Nat Rev Immunol. 2021; 21: 823–828. 28. Salzinger C. Coronatrötta tyskar. SR. 2021 Mar 26 29. Nevéus I. Så blev pandemin ett lyft för USA:s radikala antivaccinrörelse. DN. 2021 Dec 16:26 30. Motta M, Callaghan T, Sylvester S. Knowing less but presuming more: Dunning-Kruger effects and the endorsement of antivaccine policy attitudes. Soc Sci Med. 2018 Aug;211:274-281. 31. Germani F, Biller-Andorno N. The anti-vaccination infodemic on social media: A behavioral analysis. PLoS One. 2021 Mar 3;16(3):e0247642. 32. Coronavirus disease (Covid-19): Hydroxychloroquine [Internet]. WHO. 2021 Apr 30. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/coronavirus-disease-(covid-19)-hydroxychloroquine