Psykiska hälsan och välbefinnandet

”Våra arvsanlag samspelar med en rad miljöfaktorer som påverkar vår hälsa. Det gör det svårt att förutspå vilka arvsanlag i kombination med miljösammanhang som utlöser en sjukdom eller ett beteende. Generna styr nämligen inte specifika beteenden. Däremot påverkar våra gener hur stort utrymme olika känslor och tankeprocesser får. Det i sin tur kan påverka hur vi beter oss”. Foto: Simon Berger, Unsplash.

Det finns många goda råd och lösningar på hur vi kan leva våra liv för att uppnå en god hälsa. Forskare delar dagligen med sig av studier i ämnet. Resultatet av den forskning som bedrivs når inte alltid allmänheten, utom när det lyfts fram på löpsedlar med häpnadsväckande rubriker. Då handlar det ofta om svartvita vinklingar tagna ur sitt sammanhang. Fackpressen lägger ner större möda på att göra resultaten förståeliga, så att vi läsare ska kunna omsätta det vi lär oss i praktiken.

Men sällan hjälper det att hoppa 100 hopp med hopprepet varje dag om vi konstant utsätts för psykiska påfrestningar, och inte heller hjälper det om vi äter hälsosamt och samtidigt år efter år nedprioriterar våra sömnbehov. Det är klart att små insatser är bättre än ingenting! De hälsofrämjande insatserna vi gör är ett steg i rätt riktning. Att se på vår hälsa ur ett helhetsperspektiv kan ge stora personliga vinster, inte minst för den psykiska hälsan och välbefinnandet. Helt enkelt för att vi ska klara av att leva i det moderna samhället.

Vad är det som stressar oss?

De vanligaste sjukdomarna i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykiska sjukdomar. Folksjukdomar har ofta samma riskfaktor. Roten till det onda är kronisk stress och dåliga sömnvanor. Anledningarna till den kroniska stressen är förstås många. Dålig ekonomi, låg självkontroll på arbetsplatsen, tärande relationer, smärtproblematik, ett högt tempo i arbetslivet, orealistisk tidsplanering, dåligt ledarskap, hektiskt familjeliv, alltför många arbetsuppgifter eller -roller, dålig självkänsla, höga krav och känsla av otillräcklighet… Ja, det är bara några exempel på faktorer som kan spela in.

Orolimliga krav och förväntningar

I det västerländska 24/7-samhället finns det många orealistiska och omänskliga krav att leva upp till. En del krav är självpåtagna och andra kommer som förväntningar från vår omgivning. Det vi har att förhålla oss till är vår genuppsättning och det liv vi en gång var designade för att leva. Inuti dina celler finns en cellkärna som innehåller din genetiska kod. Denna kod avgör hur du ska fungera. Utvecklingen av våra gener har pågått under miljontals år. Ofta blir det tydligt att våra biologiska förutsättningar inte är anpassade efter ett modernt sätt att leva.

Den moderna människan och stenåldersmänniskan

Sedan människans och apornas utvecklingslinje delades har människan gått igenom flera stadier av utveckling. För 5-7 miljoner år sedan utvecklades släktet Homo från Australoptihecus, som ingick i samma familj som gorillor, schimpanser, orangutanger – och dog ut för omkring tre miljoner år sedan. Genom DNA-studier vet man att den moderna människan utvecklades för cirka 200 000 år sedan. Våra förfäder var både jägare och samlare, levde nomadliv och förflyttade sig efter årstiderna och bytesdjurens vandringar. Stenåldersmänniskan levde sitt liv i samklang med naturen och efter sin biologiska klocka, anpassat efter dygnsrytm. Stenåldersmänniskan var vaken under dygnets ljusa timmar och sov när det var mörkt. Återhämtning och vila var ett naturligt inslag under dagen, mellan jakt och andra göromål. Det är stor skillnad mellan detta levnadssätt och hur vi lever våra liv idag, precis som Göran Burenhult (forskare arkeolog berättar i sina böcker, om hur viktigt det är att förstå (evolutionen och arvet du aldrig kommer ifrån).

Biokemiska signaler talar om vad vi ska göra

För att kroppen ska fungera krävs ett slags kommunikationssystem mellan kroppens olika delar. I kommunikationen använder sig kroppen av egenproducerade signalämnen: hormoner som utgör en del av kroppens biokemi. Hormonerna har olika uppgifter. Bland annat reglerar de ämnesomsättning, fertilitet, immunförsvar och tillväxt. Oavsett ålder och kön är vi fulla av hormoner som bland annat styr vårt mentala mående och vår sömn, men också vår aptit och vår mättnadskänslor. Efter påverkan av ljus och mörker samverkar hormonerna kortisol och melatonin under olika tider på dygnet. Kortisolet väcker dig på morgonen och sömnhormonet melatonin talar om för dig när det är dags att sova. Hungerhormonet ghrelin talar om när vi måste fylla på med näringsämnen som kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler – vår artegna föda som finns perfekt sammansatt i naturens skafferi. När vi fått i oss tillräckligt med mat är det hungerhormonet leptin som talar om att det är dags att sluta äta.

Serotonin har en viktig uppgift

Ett exempel på ett annat mycket viktigt hormon som har inverkan på vår mentala hälsa är må-bra-hormonet serotonin. Signalsubstansen serotonin reglerar även vår sömnrytm, matlust och sinnesstämning. Det är bara tre generationer tillbaka som vi började äta processad mat. Matindustrin satte inte näring och väl sammansatta måltider i första rummet. Ekonomiska vinster och tidsvinster för konsumenten var det som stod i fokus – då som nu. Det man inte visste då var att den processade maten, tillsammans med långvarig stress och antibiotikakurer, utarmar tarmfloran i tjocktarmen. Det är där som hela 80 procent av vårt serotonin – vårt må-bra-hormon – produceras! En utarmad tarmflora var förmodligen inget som drabbade våra förfäder. Vi vet att våra förfäder åt sådant som gynnade bakteriefloran – fibrer, grönsaker, frukt, bär, nötter och annan växtföda.

”Stenåldersmänniskan levde sitt liv i samklang med naturen och efter sin biologiska klocka, anpassat efter dygnsrytm. Stenåldersmänniskan var vaken under dygnets ljusa timmar och sov när det var mörkt. Återhämtning och vila var ett naturligt inslag under dagen, mellan jakt och andra göromål. Det är stor skillnad mellan detta levnadssätt och hur vi lever våra liv idag”. Old Huli Man, Tari, Southern Highlands, Papua New Guinea 1987. Foto: Göran Burenhult.

Hormonell obalans påverkar vår mentala hälsa

Moderna forskningsresultat visar att biologiska störningar kan öka riskerna att drabbas av depression och panikångest. Serotoninets betydelse vid depression och panikångest har presenterats i en avhandling – Platelet serotonin function and personality traits i affective disorder – från Karolinska Institutet. Serotoninnivån påverkar även karaktärs och temperamentsdrag. Avhandlingen visar att låg serotoninproduktion rubbar flera funktioner som sömn, aptit, sexdrift, stämningsläge, ångest, kognition och minne – alla vanliga symtom vid psykisk ohälsa.

Arv och miljö

Våra arvsanlag samspelar med en rad miljöfaktorer som påverkar vår hälsa. Det gör det svårt att förutspå vilka arvsanlag i kombination med miljösammanhang som utlöser en sjukdom eller ett beteende. Generna styr nämligen inte specifika beteenden. Däremot påverkar våra gener hur stort utrymme olika känslor och tankeprocesser får. Det i sin tur kan påverka hur vi beter oss. Exempelvis kan två individer – enäggstvillingar med samma genuppsättning, beroende på händelser i livet (miljö), leda till att den ena tvillingen utvecklar ett kriminellt beteende medan den andra inte gör det. Man har i forskningen sett att våra arvsanlag har större påverkan vid utåtagerande beteenden som ADHD och antisocialt beteenden som exempelvis aggressivitet och impulsivitet. Vid inåt agerande beteende som passivitet, depressivitet och oro verkar miljön ha en större betydelse.

Vår vilja kan inte alltid styra

Forskarna är eniga om att vårt arv, vår genetiska uppsättning, påverkar upp till 40-50 procent. Miljöunika faktorer påverkar 50-55 procent och miljöunika faktorer enbart 5 procent. Det är en kunskap som är svår att ta till sig, för forskarvärlden såväl som för allmänheten. Kunskapen ställer saker och ting på sin spets. För vad säger det om vems felet är och i vilken utsträckning vi som individer kan påverka? Det säger egentligen ganska mycket om vi tar hänsyn till hur vi är biologiskt rustade och hur vi måste ta hand om kropp och själ för att fungera optimalt. Våra mänskliga behov tar inte hänsyn till det vi vill, utan svarar bara på det som vår kropp och själ behöver.

Vi är inga övermänniskor

Vilka tankemönster och känslor får ta plats i våra liv? Det förhållningssätt vi väljer att ha till oss själva och vår omgivning spelar stor roll för vårt psykiska välmående. Samtidigt är det viktigt att inte försöka leva upp till orealistiska krav på att vara den perfekta människan som lyckas tänka de rätta och kloka tankarna och agera med sunt förnuft i alla situationer. Vi är i ett ständigt lärande och livet tenderar att gå i cykler. När vi tror att vi processat färdigt en svår händelse i vårt liv, när vi tror att vi lagt det bakom oss… JA, då väcks starka känslor plötsligt till liv – när vi minst anar det. Kanske vi hamnar i en situation som vi inte räknat med. På en tiondels sekund reagerar vi baserat på erfarenhet från en liknande situation vi upplevt tidigare. Ju mer vi lär känna oss själva, desto mer kan vi öka toleransen för våra egna känslor. Med erfarenhet får vi insikt och lär oss att vi inte behöver reagera på allt som väcker obehag i oss.

Acceptans ger oss sinnesro

Vi behöver acceptera att en längre tid med psykiska påfrestningar kan få vem som helst på fall. Det finns gränser för vad vi klarar av. Jag har mött friska människor som under delar av sitt liv drabbats av depressioner, men som med rätt verktyg har tagit sig tillbaka till ett liv i balans. Jag har även mött personer diagnostiserade med tyngre psykiska diagnoser som bipolaritet, människor som levt i ett kaos och haft en liten tro på att kunna fungera i vardagen. Men gemensamt för dessa människor, med olika utmaningar, är att de med kunskap och stöttning av sin omgivning funnit strategier och redskap för att leva ett liv som de trivs med. Att ha goda matvanor, prioritera återhämtning, sömn och naturlig rörelse kan vara avgörande för hur väl rustad man är när man möter motgångar.

CHARLOTTE KAUPANG

Utbildningssamordnare YourMinds

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE EVOLUTIONEN OCH DU

OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobiltelefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare

I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nutrition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteendefysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Merparten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

200 kr

(Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Om författaren:

Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även engagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss:

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till:

E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du”

Av Göran Burenhult

Antal ex Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN

INSTITUTION/FÖRETAG

AVDELNING ADRESS POSTADRESS

TELEFON

E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke