Medicinsk access 2-2012

om Musik: Hur påverkar musik cirkulationen?

Av Gunnar Nyberg

Vetenskaplig, oberoende medicinsk tidskrift

med medicinteknik g aföreta Generik

Hyrläkare

ma

e Car

tör

Elbolag

Tinnitus – ett stort gissel för många Olle Haglund

Näringsterapi – bra alternativ till medicinering mot ADHD Ann-Marie Lidmark

rvaltare

Ban

ö Kapitalf

ek kdir

Smärta vid artros hos patienter som behandlas med total knäleds­ artroplastik Henrik Lundblad

Nr 2 2012 Årgång 8

om förmaksflimmer: Situationen för flimmer­patienter kan lösas!

Av Marie Ekelund

Gästledare: Ungdomar och 60+ ökar bland dem med svår huvudvärk.

Av Ingemar Färm

Ett nytt perspektiv på livet med multipel skleros (MS) • 52% reduktion av skovfrekvens (ARR), jämfört med interferon beta 1-a i.m, i en 1-årig studie 1, 4 • Signifikant mer effektiv jämfört med placebo i en 2-årig studie 2, 4 • En välstuderad säkerhets- och tolerabilitetsprofil 1, 2

MER OM MS PÅ MSLIV.SE

• Verkningsmekanism som reversibelt håller kvar lymfocyterna i lymfknutorna 3

GILENYA (fingolimod) 0,5 mg, hårda kapslar, tillhör läkemedelsgrupp ATC-kod L04AA27, Rx. Indikation: Sjukdomsmodifierande behandling i monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros för följande vuxna patientgrupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Dosering: Den rekommenderade dosen av GILENYA är 0,5 mg kapsel peroralt en gång om dagen. Behandling med GILENYA ska inledas och övervakas av en läkare med erfarenhet av behandling vid multipel skleros. Varning/försiktighet: Patientens hjärtfrekvens skall övervakas med EKG avseende arytmi under 6 timmar efter första dos. Under dessa 6 timmar skall även puls och blodtryck tas varje timme. Samma övervakning skall göras om patienten återinsätts på behandling efter mer än två veckors avbrott. Kontrollera blodstatus och perifera lymfocyter innan och under behandling. Fullständig oftalmologisk undersökning ska göras tre-fyra månader efter behandlingsstart, p.g.a. risk för makula ödem. Leverfunktionstest ska göras innan behandlingsstart och följas upp under behandlingen. Särskilda rekommendationer gäller beträffande vaccinering av patienter eller särskilda riskgrupper. Patienter som inte har haft vattkoppor eller vaccinerats mot varicella-zoster (VZV), ska testas för antikroppar mot VZV innan behandling. Vid allvarliga infektioner ska uppskov med behandlingen övervägas. Kvinnor i fertil ålder ska uppvisa negativt graviditetstest och använda effektiv preventivmetod, ej heller amma under pågående GILENYA-behandling och minst två månader efter avslutad behandling. Samtidig behandling med immunosuppressiva medel och antiarytmika klass IA eller III ska undvikas. För mer detaljerad information se produktresumé på www.fass.se. Förpackningar: GILENYA 0,5 mg, 7 och 28 förpackning. Läkemedelsförmån och pris: (F) se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad: GILENYA 2011-12-14, www.fass.se.

Referenser: 1. TRANSFORMS. En ettårig, randomiserad, dubbelblind, dubbeldymmystudie med aktiv kontroll (interferon beta-1a i.m.). Cohen JA, Barkhof F, Comi G, et al.

Oral fingolimod or intramuscular interferon for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362:402-415. 2. FREEDOMS. En tvåårig, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie på 1 272 personer med RRMS. Patienterna fick antingen daglig dos Gilenya 0,5 mg eller placebo. Kappos L, Radue E-W, O’Connor P, et al. A placebo-controlled trial of oral fingolimod in relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362:387-401. 3. Brinkmann V. Sphingosine 1-phosphate receptors in health and disease: mechanistic insights from gene deletion studies and reverse pharmacology. Pharmacol Ther. 2007;115:84-105. 4. Produktresumé 2011-12-14.

Novartis Sverige AB Box 1150, 183 11 TÄBY

GIL201201:36

Bli gästledare i Medicinsk access!

Du når många aktiva läsare genom att publicera dina åsikter i Medicinsk Access. Våra läsare är läkare, sjuksköterskor, forskare, beslutsfattare, läkemedelsindustri, vetgiriga patienter, opinionsbildare och mediafolk inom vård och medicin. Upplagan ligger för närvarande på 16.300 exemplar (TS kontroll) men når mer än fyrdubbelt antal läsare. Vår policy är att låta personer och organisationer publicera åsikter och politiska vårdkrav i tidningen. Medicinsk Access kommer dock inte att driva gästledarnas eller debattörernas frågor utan det får var och en göra själv. Vi är en oberoende medicinsk tidskrift som låter patientorganisationer, medicinska föreningar, läkarfackliga organisationer, sjuksköterskefackliga organisationer, landstingspolitiker, läkemedelsindustri, apotek och opinionsbildare att komma till tals genom att fritt delta i våra spalter. Vårdfolkets olika röster ger bredd och styrka i tidningen.

Välkommen som gästledare, debattör eller artikelförfattare till Medicinsk Access spalter.

Håkan Hedin, chefredaktör

Tidigare gästledare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald.

Medicinsk access Nr 4/5 2011 Tina Knutson Övlt. Leg läkare, Med Dr, Specialist i urologi. Högkvarteret, Insatsstaben, J4 Försvarsmedicin

Medicinsk access Nr 6 2011 Katarina Johansson Samordnare Nätverket mot cancer

“Försvarsmakten har under senare år haft stora svårigheter att rekrytera högspecialiserad legitimerad sjukvårdspersonal till insatsverksamheten.”

” Antalet fall av hudcancer har ökat med fyra procent varje år det senaste decenniet.”

Medicinsk access Nr 7 2011

Medicinsk access Nr 8/9 2011

Åke AndrénSandberg Överläkare, professor, Gastrocentrum kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset ”Den läkare eller sjuksköterska som lyckas avstyra inläggning av en ESBL- eller VRE-patient blir belönad av kollegerna med ett ”det där gjorde du bra ...”

www.medicinskaccess.se

Ingalill Bjöörn ordförande Astma- och Allergiförbundet

“En stelbent arbetsmarknad och ett stelbent socialförsäkringssystem som möter människor som kuggar i ett maskineri motverkar helt varje rimlig arbetslinje.”

Medicinsk access Nr 7 2011 Susanna Lindvall Ordförande för Parkinsonförbundets Forskningsfond/ Parkinsonfonden

” Att träffa en Parkinson­specialist är också en stötesten då antalet neurologer är oanständigt låg. Antalet borde dubbleras på tio år!”

Medicinsk access Nr 1 2012 Sven Andréasson Ordförande STROKE-Riks­ förbundet

“Flera av kommunerna erbjuder ingen rehabilitering efter stroke visar undersökningen, trots att de enligt lag är skyldiga att göra det.”

3

Innehåll Gästledare: Ungdomar och 60+ ökar bland dem med svår huvudvärk

Smärta vid artros hos patienter som behandlas med total knäledsartroplastik

Av Ingemar Färm, ordförande i Svenska

Av Henrik Lundblad, MD, PhD, specialist ortopedisk

Migränförbundet

kirurgi. Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sidan 6 Tinnitus – ett stort gissel för många

Sidan 28 Hur påverkar musik cirkulationen?

Av Gunnar Nyberg, docent, avd. för klinisk fysiologi

Av Olle Haglund, medicine doktor

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Sidan 11

Vårdgaranti och väntelista i otakt – men situationen för flimmer­patienter kan lösas!

Sidan 38

Innovationer styr medicintekniska företag Av Staffan Obel, frilans

Av Marie Ekelund, Förmaksflimmer.com

Sidan 17

Svenska Media Docu AB | Tingsgatan 2A | 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-150 50 | Fax: 0651-133 33

Chefredaktör och redaktion: Håkan Hedin Adress: Nybohallen, 820 40 Järvsö Tel: 0651- 76 76 88, 070- 206 14 09 E-post: hakan@medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Mikael Sagström Medicinsk konsult: Zvi Wirschubsky Tel: 0651-76 76 88, 070- 848 56 92 E-post: zvi@medicinskaccess.se Marknadschef: Tord Amré Tel: 070- 679 01 65 E-post: tord@medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Tony Norlin

4

Produktion: Svenska Media Docu AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges innan publicering.

Annonser Medicinsk Access: Annonsbokning och frågor kontakta Tord Amré.

Tel: 070- 679 01 65, eller 0652- 151 10 E-post: tord@medicinskaccess.se Annonstraffic: Ylwa Stake E-post: ylwa@svenskamedia.se Tel: 0651-150 50 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer april 2012

Sidan 46

Omslagsbild: De sju dödssynderna.

Gissa vilken?

Arr: Håkan Hedin Av Bertil Orsmark.

Kemiingenjör med inriktning Prenumeration / adressändringar: på Prenumerationspris livsmedelskemi och förbiokemi.

1 år (7-9 nr) är 391 kr och 2 år –690 kr (du sparar 92r) inkl. moms. Utlandsprenumeration: 900 kr. Beloppet insättes på vårt bg: 494-9756 eller pg: 4173301-5. Märk inbetalningskortet prenumeration.

Kontakt: nettan@svenskamedia.se, telefon: 0651-76 04 22 (måndag-fredag 8-15) Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter.

ISSN: 1652-9782 www.medicinskaccess.se © Svenska Media Docu AB

Medicinsk access nummer 2 2012

Att läsa:

3

Bli gästledare i Medicinsk Access!

32 Medicinnotiser

6

Gästledare: Ungdomar och 60+ ökar bland dem med svår huvudvärk

38 Hur påverkar musik cirkulationen?

Gunnar Nyberg, docent, Avd. för klinisk fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Ingemar Färm, ordförande i Svenska Migränförbundet

8

Debatt: Krav på att hjärnskadekoordinator införs Jörgen Lundälv docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och Veronica Karlsson, ombudsman, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Västra Götaland

11

Tinnitus – ett stort gissel för många Olle Haglund, medicine doktor

17 Vårdgaranti och väntelista i otakt men situationen för flimmerpatienter kan lösas!

Marie Ekelund, Förmaksflimmer.com

23 Näringsterapi – bra alternativ till medicinering mot ADHD

42 Forskning och utveckling 45 Medicinteknik: Ny 7T magnetkamera i Lund kommer att främja svensk forskning inom Alzheimers och MS Håkan Hedin

46 Medicinteknik: Innovationer styr medicintekniska företag Staffan Obel, frilans

48 Bokklubben 50 Månadens Pottholzt

Ann-Marie Lidmark, folkhälsovetare och zoofysiolog

28 Smärta vid artros hos patienter som behandlas med total knäledsartroplastik Henrik Lundblad, MD, PhD, specialist ortopedisk kirurgi.

Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Inget går upp emot en svensk sommar.

in!

vitam D 3 t t y

N Receptbelagt läkemedel R med flexibel behandling.

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens.

Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-08-26. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se.

Feb 2012

www.medicinskaccess.se

kolekalciferol

5

Gästledare

Ungdomar och 60+ ökar bland dem med svår huvudvärk

M

igrän är en kronisk neurologisk sjukdom, i huvudsak ärftlig, som i sin allvarligare form drabbar cirka 450.000 personer, varav 2/3 kvinnor. Vid kronisk migrän inträffar anfallen minst 15 gånger i månaden och varar 4-72 timmar per gång. Ytterligare dubbelt så många har migrän men med mer sällan inträffade anfall. Själva migränen är kronisk men anfallen triggas igång på grund av yttre faktorer som t.ex. stress, ljus, ljud, dofter. Hormonella faktorer spelar en stor roll, främst för kvinnor.

Anfallen kan delvis förebyggas och lindras med hjälp av läkemedel. Psykologiska metoder som avslappning och Mindfulness men också akupunktur, massage och sjukgymnastik har börjat användas alltmer, när man sett de negativa effekterna av för mycket läkemedel.

Vilka drabbas Under senare år har vi märkt en del tydliga förändringar i vilka, som drabbas.

• Tidigare sa man att anfallen upphörde för de flesta kvinnor efter klimakteriet. Det har förändrats. Allt fler kvinnor fortsätter att arbeta och vara aktiva i samhället fram till pensionsåldern och ännu längre. Det innebär också att många fortsätter att få migränanfall. Vården har inte uppfattat dessa förändringar tillräckligt tydligt.

Migränförbundet har därför startat en grupp, som vi kallar 60+, för att påverka samhället så att de får det stöd

6

och den behandling de behöver.

• Många människor tror att bara man tar receptfria smärtlindrande tabletter så upphör huvudvärksproblemen.

Men så är det inte. Läkemedelsutlöst

“Om inte de ekonomiska konsekvenserna spelar någon roll så måste det handla om fördomar.

Migrän tas inte på allvar.” svår huvudvärk har blivit allt vanligare. Många menar att avregleringen av apoteksmarknaden har en del av skulden för detta. Du kan idag t.ex. hitta receptfria värktabletter bland godiset på hotellets receptionsdisk.

• Interaktiva spel, sociala medier m.m. har lett till att främst barn och ungdomar känner att de måste delta för att hänga med. ”Ständigt uppkopplad” har nästan blivit en diagnos. Migrän och spänningshuvudvärk ökar kraftigt bland barn och ungdomar. Skolan och vården har inte hängt med för att motverka den utvecklingen.

De här tendenserna tillsammans med att regering och landsting inte

har vidtagit kraftfulla åtgärder för att motverka den allvarliga bristen på neurologkompetens i Sverige leder till att många människor med migrän eller annan svår huvudvärk inte får den behandling de behöver. Svenska neurologer flyttar till Danmark och Norge. Sverige har bara hälften så många neurologer per invånare som Norge och Danmark.

Jag har deltagit i en mängd konferenser med Dagens Medicin, Socialstyrelsen, SKL m.fl. om svensk vårdpolitik. Migrän nämns aldrig trots den enorma ekonomiska effekten för både enskilda personer, produktions- och skattebortfall för samhället. En utredning har visat att den kostar EU-ekonomin ungefär 27 miljarder € årligen på grund av nedsatt arbetsförmåga och förlorade arbetsdagar Om inte de ekonomiska konsekvenserna spelar någon roll så måste det handla om fördomar. Migrän tas inte på allvar. Det är antingen kvinnan från filmer på 1940-talet, som håller sig för pannan och inte vill det ena eller det andra, eller killen som är bakfull och har ont i huvudet.

Samband mellan migrän och stroke På senare tid har det uppmärksammats att det finns ett samband mellan migrän och stroke. Kan det kanske innebära mer uppmärksamhet på migrän?

Jag vill avslutningsvis ge en kompletterande bild av vad det innebär att ha migrän. Citaten nedan kommer från en intervju i Migränbladet med Stina

Medicinsk access nummer 2 2012

Ruthberg om hennes avhandlingsarbete i Luleå, som handlar om rädslan för att få ett anfall. Huvudvärk är inte alltid det värsta, sade många kvinnor, som ingick i hennes studie. Osäkerheten om när attackerna kommer, planeringen av hela livet med att alltid ha en plan B och C, den självvalda isoleringen kan kännas värre. Inte på kort sikt men på lång. ”Jag var aldrig intresserad av att gifta mig eller så, men om man tänker en sådan tanke, att om man skulle gifta sig. Det känns som att jag kommer garanterat att ha migrän en sådan dag. Så jag skulle aldrig kunna planera mitt bröllop.”

”Oron förtar glädjen inför något roligt, som om du tänker vad roligt det här ska bli men det förtar. För att det kanske inte blir, för jag ligger nog i migrän, så man har som aldrig kunnat känna den här riktiga glädjen för man har alltid haft det i bakhuvudet.”

Min enkla fundering är: Räcker det inte att må förfärligt nästan varenda dag, att inte kunna delta i det sociala livet, att kanske inte kunna ta sitt familjeansvar? Varför spelar ett livslångt lidande, som kan spoliera äktenskap, arbete och försörjning ingen roll, när resurser och annat prioriteras?

Tacksam för svar från neurologer, sjukvårds- och riksdagspolitiker.

Ingemar Färm Ordförande i Svenska Migränförbundet Mail: ingemar.farm@telia.com

Om Migränförbundet:

Migränförbundet bildades 1990. Förbundet har cirka 2 600 medlemmar, är indelat i länsföreningar och har en riksförening för personer med Hortons huvudvärk. Verksamheten leds av en styrelse, som väljs av förbundsstämman. På förbundets kansli arbetar en ombudsman och en administrativ assistent, båda på 50 procent. Förbundstidningen heter Migränbladet. På hemsidan www.migran.org kan man hitta mer information om förbundet.

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm.

Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se

www.medicinskaccess.se

7

Debatt Förstärk stödet för hjärnskaderehabiliteringen i Västra Götaland

Krav på att hjärnskadekoordinator införs

D

e som drabbats av hjärnskador och deras närstående i Västra Götaland får inte samma stöd som i andra delar av landet när det handlar om stödinsatser.

På flera håll i Sverige finns speciella hjärnskadekoordinatorer som ger stöd och hjälp vid hjärnskada men i Västra Götaland saknas detta stöd. Det är därför hög tid att också stödet utvecklas i Västra Götaland. Annars finns en påtaglig risk för att ytterligare ojämlikheter i hälsa uppstår samtidigt som lidandet blir ännu större hos drabbade.

Alla har något att vinna på att investera i ett sådant stöd.

För den som drabbats av en förvärvad hjärnskada genom ett trauma (till exempel en trafikolycka, yttre våld) eller sjukdomstillstånd blir livet helt förändrat. Man talar om att cirka 70 000 personer varje år får en förvärvad hjärnskada. På tio år handlar det alltså om drygt 700 000 personer. Och så ska man vara medveten om att det i den drabbades närhet finns flera närstående; familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater som påverkas. Nu förstår alla att hjärnskador påverkar stort i samhället och får många negativa sociala konsekvenser för den hjärnskadade personen. I vår forskning och vårt arbete kommer vi i kontakt med personer som drabbats på olika sätt. Vi är enade om att sociala stödformer är av mycket stor betydelse.

När en person drabbas av förvärvad hjärnskada är det många parter som blir engagerade. För att samarbetet i hela vårdkedjan ska fungera krävs det en samordnare. Denna roll blir ofta axlad av anhöriga som ej är medvetna om vilka rättigheter och lagar som anbelangar eller till vem de ska vända sig. De blir oftast hänvisade till handläggare och myndigheter som tyvärr inte har den rätta kunskapen om vad

8

en förvärvad hjärnskada innebär och vilka insatser som fordras. Därför behövs det en specifik tjänst; en hjärnskadekoordinator.

Hjärnskadekoordinator – en vinst Redan sommaren 2001 inrättade Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i

“Om inte Västra Götaland också inför hjärnskadekoordinatorer finns det stor risk att stödet för de hjärnskadade och deras närstående hamnar på efterkälken jämfört med andra regioner i landet.”

Region Skåne två halvtidstjänster som hjärnskadekoordinator. Även i Stockholms län och landstingen i Västerås och Kalmar har det inrättats en sådan stödfunktion.

Koordinatorns uppgift har varit att informera och ge råd och stöd till såväl hjärnskadade och som till närstående. Detta för att kunna samordna hjälpen på ett effektivare sätt när den drabbade lämnar sjukhuset och ger sig ut i djungeln av olika kontakter och myndigheter. Goda erfarenheter har visat att de som drabbats har kunnat få hjälp med insats och stöd, sådant som

de inte har fått i det befintliga stödsystemet. Dessutom ökar koordinatorns insats förutsättningarna för den drabbade att komma tillbaka till ett så självständigt liv som möjligt. Något som bidrar till att det blir mindre utlägg för det svenska samhället samt förhöjer livskvalitén för den drabbade och dennes umgängeskrets.

Den 23 januari i år fastslog Region Skånes Hälso- och sjukvårdsnämnden en ytterligare satsning på hjärnskadekoordinatorer som omfattar två heltidstjänster där de placeras på Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

De samordningsvinster som kan fås är betydande av en sådan utveckling.

Om inte Västra Götaland också inför hjärnskadekoordinatorer finns det stor risk att stödet för de hjärnskadade och deras närstående hamnar på efterkälken jämfört med andra regioner i landet. Stödinsatser för hjärnskadade och närstående borde snarare ligga i framkant i Västra Götaland. Investering i stödsystemet med hjärnskadekoordinatorer vore ett sådant steg att underlätta stöd och rehabilitering för de drabbade.

Jörgen Lundälv Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet Veronica Karlsson Ombudsman, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Västra Götaland

Medicinsk access nummer 2 2012

Kalcipos -D forte ®

800 IE D - vitamin 500 mg Kalcium

Hela dagsbehovet av D-vitamin i en tablett! Förebygger och behandlar kalcium- och D-vitaminbrist hos äldre  Lägst dygnspris1  Kan dosdispenseras2

www.starktskelett.nu Indikationer: Kalcipos®-D forte: Förebyggande och behandling av kalcium- och D-vitaminbrist hos äldre samt som tilläggsbehandling vid osteoporos till patienter med hög risk för kalcium- och D-vitaminbrist. Kalcium 500 mg, vitamin D3 800 IE (20 µg). Receptbelagd. Sväljtablett 90 resp 180 tabletter, tuggtablett 90 tabletter. 1 tablett dagligen. För fullständig information se www.fass.se Produktresumén är granskad 2010-07-02/ 2008-08-19. Referenser: 1) www.tlv.se. 2) www.fass.se Meda AB. Besöksadress: Pipersväg 2A, Postadress: Box 906, 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00, Fax: 08 630 19 50, E-post: info@meda.se www.medasverige.se

Enkelt tillägg vid ”On-off”-syndrom vid Parkinsons sjukdom 1

AZI.05.2012

En tablett dagligen1 Ingen titrering oavsett ålder 1-2 Gynnsam biverkningsprofil 3 Förbättrad motorfunktion under hela dygnet

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg Tel. 042-25 43 00, Fax 042-20 17 19, www.elundbeck.se REFERENSER: 1. Azilect Produktresumé (SPC) 2. The Parkinson Study Group TEMPO and PRESTO Investigators. J Neurol Science 2006; 248:78-83 3. Stocchi F et al, Poster, The 8th Congress of the European Federation of Neurological Societies. (EFNS) Paris, September 2004

Azilect® (rasagilin) Rx (F), ATC-kod: N04B D02 , ett receptbelagt läkemedel vid Parkinsons sjukdom.

INDIKATION: Behandling av Idiopatisk Parkinsons sjukdom som monoterapi utan levodopa eller som tilläggsbehandling (med levodopa) till patienter med otillräcklig effekt av levodopa i slutet av dosintervall (on-off-dose-fluktuationer).

DOSERING: 1 mg en gång dagligen. FÖRPACKNINGAR OCH PRISER: Tablett 1 mg Blister 28 st, Tablett 1 mg Blister 112 st.

SUBVENTION: För behandling av Parkinsons sjukdom som tilläggsbehandling till levodopa hos patienter med ”On-off”syndrom, som får otillräcklig effekt av levodopa. För pris och vidare information, se FASS.se. SPC 2010-10-19

Hos 1-2 procent, det vill säga mer än 100.000 svenskar, är tinnitus så störande att den allvarligt inverkar på den dagliga livsföringen. Ljudet kan upplevas som tjutande, susande, pysande, brummande, pipande, fräsande eller metalliskt.Vanligast är högfrekventa ljud.

Illustration: Håkan Hedin

Tinnitus – ett stort gissel för många Tinnitus, öronsusning, är ingen sjukdom, utan ett symtom. Tillståndet innebär en upplevelse av ljud utan yttre ljudkälla [1, 2, 3]. Detta kallas subjektiv tinnitus och kan bara höras av den drabbade själv. Det drabbar cirka 10-15 procent av befolkningen i västvärlden med tendens till ökande vanlighet.

Om tinnitus, som är ett stort gissel för många, skriver här MD Olle Haglund, Stockholm.

H

os 1-2 procent, det vill säga mer än 100.000 svenskar, är tinnitus så störande att den allvarligt inverkar på den dagliga livsföringen. Hos barn är förekomsten cirka 12-13 procent. Fler män än kvinnor söker hjälp. För mer än 50 år sedan visade svenska forskare att om ”normala” personer utan känd hörselsjukdom placerades i en tillräckligt tyst miljö, så upplevde de allra flesta någon form av ljud inuti huvudet [4]. De drog slutsatsen att tinnitus-liknande aktivitet är ett naturligt fenomen som upplevs av de flesta i en tillräckligt tyst miljö.

Ljudet kan upplevas som tjutande, susande, pysande, brummande, pipande, fräsande eller metalliskt. Vanligast är högfrekventa ljud. Det finns också s.k. objektiv tinnitus som orsakas av turbulent flöde från blodkärl eller sammandragningar av mellanörats musk-

www.medicinskaccess.se

ler. Denna form kan ibland registreras av annan person med exempelvis stetoskop. Ordet tinnitus kommer från det latinska ordet ”tinnire” som betyder att ringa.

Från hemsidan för Hörselskadades riksförbund (HRF) kan man ladda ner en lättläst och informativ broschyr om tinnitus ”Att leva med tinnitus” (www.hrf.se).

Många orsaker bakom Det finns ännu ingen enskild teori som förklarar uppkomst av tinnitus [5, 6].

Förändringarna kan ligga i allt ifrån hårcellerna i hörselsnäckan, hörselnerven och ända fram till hörselhjärnbarken. Skadade hårceller på grund av ”åldrande”, buller, gifter, läkemedel, fria radikaler och nedsatt mikrocirkulation, tros kunna aktivera sig själva och ladda ur, utan yttre ljud. Man ta-

lar också om ökad känslighet för hårcellerna för vätskevågor i innerörat.

En ytterligare teori är att skador på nervcellernas isolerande höljen gör att nervimpulser leds över till andra nervtrådar. I övrigt talas om överstimulering av hörselnerven, hyperaktiva hörselnervtrådar och bristande undertryckning i hörselhjärnbarken av aktivitet i hörselnerverna.

Mer än hälften (50-80 procent i olika studier) av dem som söker hjälp för tinnitus har en hörselskada. Detta kallas för sensorineural hörselnedsättning (SNHL) och innebär störning av hörselsinnets sensoriska eller neurala delar och är den vanligaste orsaken till tinnitus. Bakgrunden är oftast viss ärftlighet, buller, frekvent ljudpåverkan, infektionstillstånd eller ”åldrande”. Man talar om hörselskada (Noise-induced hearing loss; NIHL) efter plötslig bullerexponering (knallskott, explosion) och högljudd diskomusik och liknande. Ibland kan tinnitus starta i samband med en tillfällig hörselskada, som till exempel en bullerskada. Man kan inte låta bli att undra hur långtidseffekten, då det gäl-

» 11

“Man kan inte låta bli att undra hur långtidseffekten, då det gäller tinnitus, blir för alla våra ungdomar som mycket ofta utsätter sig för hög diskomusik och ofta ständig högljudd musik i hörlurarna.” ler tinnitus, blir för alla våra ungdomar som mycket ofta utsätter sig för hög diskomusik och ofta ständig högljudd musik i hörlurarna. Hörselproblem inklusive tinnitus var 2002 det 13:e vanligaste tillståndet i västvärlden. Inom kort förväntas dessa problem tillhöra topp-10-gruppen.

I den ”neurofysiologiska modellen” av tinnitus föreslås att symtomen resulterar från onormalt processande av en signal som genereras i hörselsystemet. Detta onormala processande sker innan signalen upplevs centralt. Det kan resultera i en ”feedback”, där obehaget skapat av tinnitus får personen att i ökad omfattning fokusera på oljudet. Detta leder i sin tur till förstärkning av obehaget med uppkomst av en ond cirkel.

Andra orsaker till tinnitus kan vara ponsvinkeltumör (ex.v. akustikusneurinom), läkemedelsbiverkan (acetylsalicylsyra, kinin, cytostatika, antibiotika av aminoglykosidtyp), akut eller kronisk mellanörainflammation (otit), otoskleros (sammanväxning av ovala fönstret i trumhinnan), sammandragning av örats M. tensor tympani eller sjukligt blodflöde där arteriovenös förbindelse kan ge pulserande ljud. Tinnitus kan också förekomma vid normal hörsel, då ofta tillsammans med ljudöverkänslighet.

Tinnitus som en sjuklig störning av synaptisk plasticitet Djurmodeller för tinnitus har visat att man kan se tinnitus som en störning av synaptisk plasticitet (formbarhet). Denna har enligt mycket aktuell forskning två beståndsdelar [7]: En molekylär, perifer komponent som har betydelse för startfasen av tinnitus och en central systemkomponent som har betydelse för förstärkning och upprätthållande av tinnitus. Enligt denna teori ligger störningen i den molekylära, perifera delen i

12

hörselsnäckan. I djurexperiment har man genom användande av hög dos salicylat eller buller sett molekylära förändringar i bl.a. NMDA-receptorer. Användande av NMDA-receptorer har visat sig kunna ge start av tinnitus. Detta talar för att den initiala fasen av tinnitus är beroende på NMDA-receptor-aktivitet. Även om ursprunget av tinnitus skulle ligga perifert, så är upplevelsen och förstärkningen av tinnitus kopplad till centrala delar av hörseln. I denna konsolidering av tinnitus kopplas allt fler hjärnområden in, inklusive den centrala hörselbarken, det limbiska systemet m.m. Ett komplext centralt nätverk uppkommer. Man har här funnit stora likheter med minnesmekanismer. Enligt företrädarna för denna teori skulle det i framtiden finnas stora möjligheter till mycket bättre behandling av tinnitus.

Stress och utbrändhet viktiga orsaker Den negativa effekten av mekanisk stress som buller på uppkomst av hörselproblem inklusive tinnitus är välkänd. Däremot är sambandet mellan hörselproblem/tinnitus och stress/ utbrändhet tidigare inte bra klarlagd.

I en mycket aktuell svensk studie från Karolinska institutet undersöktes sambandet mellan hörselproblem inklusive tinnitus och olika typer av stress [8].

I studien ingick 9 756 deltagare. Man fann ett klart och oftast linjärt samband mellan högre förekomst av hörselproblem (tinnitus eller nedsatt hörsel eller båda) och olika stressframkallande situationer. Dessa kunde vara yrkesstress, sämre självrapporterad hälsa, långtidssjukdom, sämre sömnkvalitet och högre poäng för utbrändhet.

Menières sjukdom – tinnitus med hörselnedsättning och yrsel Detta är ett speciellt tillstånd där tinni-

tus är kombinerad med hörselnedsättning, rotatorisk yrsel och tryckkänsla i det drabbade örat [9]. Yrseln är ofta förenad med illamående, kräkningar och ibland diarréer. Sjukdomen anses bero på att vätsketrycket i innerörat är för högt orsakat av för mycket s.k. endolymfa på grund av för stor bildning eller dålig resorption av endolymfan i ductus och saccus lymfaticus. Ärftlig disposition kan finnas. Det finns en tydlig koppling till psykisk stress, oro, sömnbrist och trötthet. Cirka 35 000 svenskar lider av sjukdomen med cirka 4 000 nyinsjuknanden varje år.

Ett menièreanfall pågår vanligen i 4-5 timmar, men kan vara betydligt längre.

När anfallet släpper, försvinner yrseln och tinnitus och hörseln normaliseras.

Tinnitus kan förebyggas Tinnitus kan ofta förebyggas genom att skydda sig mot buller, explosioner och frekvent utsättande för högfrekvent musik eller buller. Här kan olika hörselskydd som hörselkåpor och öronproppar vara viktiga. Musiklyssnande med normal ljudvolym och inte för frekvent lyssnande kan vara förebyggande. Många experter är oroliga för följderna av många ungdomars exponering för hög musik. Många ungdomar lyssnar nästan ständigt på musik. Öronen får sällan vila. Genom att stress och utbrändhet visats vara viktigt vid uppkomst av tinnitus och hörselnedsättning, är förebyggande av stress också av mycket stor betydelse.

Viktigt är här tid för återhämtning och sömn av god kvalitet. Regelbunden motion är också viktig. Detta förebygger stress, utmattning och depression.

Behandling Det är ofta mer än en orsak som ligger bakom tinnitus-besvären. Det är därför viktigt att man får en noggrann

Medicinsk access nummer 2 2012

»

t t e l b a t Ny 1 g Räkna med Heracillin® 1 g för att döda alla staffar* För säker avdödning av stafylokocker ska tiden över MIC överstiga 50 %. Detta uppnås först vid dosen 1 g x 3 per dag för Heracillin (flukloxacillin)1, 2. Lägre doseringer ger suboptimal effekt och ökar risken för recidiv och spridning av resistenta bakterier 2.

Uppnå optimal dosering – förskriv Heracillin 1 g x 3 per dag** Referenser: 1. Odenholt, Inga (2011), Antibiotika och resistens. I: Ramström, Helena (red), Läkemedelsboken 2011-2012, Läkemedelsverket, s.655-666. 2. Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF), Dosering av antibiotika: Farmakokinetik och farmakodynamik (elektronisk) (2009-01-15). Tillgänglig: http://www.srga.org/(2012-01-18). * stafylokocker. ** normal vuxendosering vid hud- och mjukdelsinfektioner.

Heracillin (flukloxacillin), Rx. Indikationer: Heracillin används när stafylokocketiologi misstänks eller verifieras. Hud- och mjuk-delsinfektioner. Infektioner i leder och skelett samt lungor. Styrkor och förpackningsstorlekar: Filmdragerade tabletter 125 mg: 30 st. 500 mg: 98x1 st, 30 st, 50 st, 100 st. 750 mg: 98x1 st, 20 st, 30 st, 50 st, 100 st. 1 g: 21 st, 30 st, 50 st, 75 st. Pulver till oral suspension 50 mg/ml: 100 ml. Produktresumé senast granskad 2011-12-15. För mer information: www.fass.se. Meda AB • Box 906, 170 09 Solna • Tel 08–630 19 00 • www.medasverige.se • www.infektionsguiden.se • info@meda.se

“Eftersom de flesta tinnitusdrabbade också har hörselnedsättning, börjar behandlingen ofta med utprovning av en hörapparat. Samtidigt har hörapparatljudet ofta en maskerande effekt på tinnitus.” och individuell bedömning. Det finns ingen behandling som hjälper alla med tinnitus. Självfallet skall eventuell känd bakomliggande orsak åtgärdas.

Behandlingen behöver vara individuell och ofta innehållande flera delar.

Många med tinnitus blir spontant bättre efter en tid. Å andra sidan ökar ofta besvären med åldern till följd av åldersförändringar av hörselfunktionerna. De flesta som söker hjälp blir bättre.

Eftersom de flesta tinnitusdrabbade också har hörselnedsättning, börjar behandlingen ofta med utprovning av en hörapparat. Samtidigt har hörapparatljudet ofta en maskerande effekt på tinnitus. I andra fall kan en maskeringsapparat provas ut. Den skapar ljud för att avleda tinnitusupplevelsen.

Som nämnts kan stress och utbrändhet både bidra till uppkomst av tinnitus och förstärka besvären. Detsamma gäller för depression och ångesttillstånd.

Olika former av avslappning kan därför vara en viktig bit av behandlingen. Ibland kan man behöva behandla en depression, som förvärrar upplevelsen av tinnitus, innan man kan ta emot andra former av behandling mot tinnitus. Hit hör psykoterapi och användande av antidepressiv medicinering.

Om man lider av s.k. kroppslig (somatosensorisk) tinnitus med olika smärttillstånd som nackvärk, ryggvärk, annan ledvärk och muskelspänningar i nacke/hals skall dessa besvär först behandlas eller lindras. Här kan sjukgymnaster, naprapater, kiropraktorer och liknande vara till stor hjälp.

Till denna typ av tinnitus hör också käk- och bettproblem. Om man lider av tinnitus är det vanligt att man har spänningar i käkmusklerna. Besvären från käkledsregionen och tinnitus hänger ihop eftersom de aktuella nervbanorna är sammankopplade på

14

central nivå. Bettskenor eller liknande kan här vara till hjälp. Ibland krävs hjälp av specialisttandläkare.

En av de vanligaste formerna av behandling av tinnitus är kognitiv beteendeterapi (KBT) [10]. KBT är den behandlingsform som har mest vetenskapligt stöd bland behandlingarna mot tinnitusbesvär. Grundidén bygger på att det vi gör och tänker på påverkar hur vi mår. Man betonar här skillnaden mellan tinnitusljudet och tinnitusbesvären. Mellan 10-15 procent av den svenska befolkningen har tinnitus. De flesta av dessa lider inte särskilt mycket av det, om ens något. Av dem som har tinnitus är det endast cirka 10-20 procent som har stora besvär. Många med stark tinnitus har knappast några besvär medan andra med låg tinnitus lider väldigt mycket. Vid KBT försöker man minska besvären av tinnitus utan att så mycket påverka själva ljudet, utan i stället upplevelsen av det.

Vad är det då som avgör om man besväras av sin tinnitus eller ej? De flesta som drabbas av tinnitus märker snart att tinnitus inte leder till några större problem i deras liv när den första kris- och orostiden är över. Det gör tinnitusljudet mindre känsloladdat vilket gör att man kan vänja sig vid det eller till och med glömma bort det långa stunder. En god cirkel uppstår där tinnitusproblemen hela tiden minskar. Om tinnitus däremot leder till många typer av problem i många situationer så kopplas ljudet ihop med negativa känslor. En form av klassisk betingning uppstår. Det är med detta som man arbetar med på olika sätt.

Eftersom alla inte har lätt tillgång till KBT har man utvecklat självhjälpsbehandling mot tinnitus via Internet. En form av detta som fått stor uppmärksamhet kommer från

tinnitusmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. På deras hemsida finns rikligt med information om hur man arbetar. I en studie deltog 77 på varandra följande patienter med tinnitus vid Institutionen för audiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala [11].

Behandlingen bestod av sex veckors träningsprogram inklusive hemarbete, registreringar och e-mejl-kontakt.

Man registrerade grad av störning av tinnitus, depression, ångest och sömnsvårigheter. Jämfört med utgångsläget förbättrades alla dessa besvär hos 43 procent av patienterna efter sex veckors behandling och hos 33 procent efter tre månaders uppföljning.

En speciell form av behandling är s.k. Tinnitus Retraining Therapy (TRT).

Här ingår ljudstimulering som en viktig del av behandlingen tillsammans med psykologiskt stöd för att underlätta tillvänjningen. Det finns flera varianter av TRT. I en analys av strikt TRT gjord av den stränga Cochrane Colloboration fann man att TRT var mer effektiv än tinnitus-maskering [12].

Om man samtidigt med tinnitus även har en hörselnedsättning bör man få en utredning och behandling som innehåller neurofysiologiska aspekter på tinnitus, hörselpedagogik och eventuell hörapparat eller ljudstimulerare.

Alternativmedicinsk behandling Alternativa produkter vid tinnitus fokuserar sig på betydelsen av friradikalskada och störd mikrocirkulation för uppkomst och vidmakthållande av symtomen. Två intressanta naturliga produkter som kan ha positiv effekt vid tinnitus är extrakt av Ginkgo biloba (Bio-Biloba) och Tone. Extrakt från löven av Ginkgo biloba, tempelträd, har sedan länge visats ha effekt på nedsatt central och perifer blod-

Medicinsk access nummer 2 2012

“Det senaste decenniet har det kommit alltmer kliniskt och experimentellt stöd för betydelsen av magnesium och antioxidanter för hörseln.” cirkulation [13]. De verksamma beståndsdelarna är ginkgolider, bilobalid och bioflavonoider. Av de sistnämnda har standardiserade preparat visats innehålla 7 procent proantocyanidiner. Ginkgo biloba har länge använts för behandling av långvariga symtom hos äldre människor som minnesbesvär, svårigheter att koncentrera sig, yrsel, tinnitus och trötthetskänsla. En genomgång av åtta randomiserade, placebo-kontrollerade studier med standardiserat Ginkgo biloba-extrakt visade alla på statistiskt säkerställd förbättring av symtomen på tinnitus jämfört med placebo [14]. I en studie som genomfördes på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ville man undersöka effekten av Ginkgo biloba på patienter med tinnitus. Där upptäckte man att vissa patienter blev hjälpta, medan inte andra. Deras slutsats var att eftersom tinnitus är så individuell då det gäller orsaker och upplevda besvär, så måste också behandlingen vara individuell. Studier har visat att kvaliteten på olika Ginkgo bilobapreparat kan variera starkt. Det är viktigt med en hög halt av de aktiva antioxidanterna ginkgolider, bilobalider och flavonoider. En studie på 18 olika ginkgo biloba-preparat visade att det var en 50-faldig skillnad mellan olika preparationer. Bäst i test med högst halt av antioxidanter var Bio-Biloba.

Detta preparat är ett naturläkemedel som också säljs på apotek och som finns upptaget i FASS. Tone är ett intressant kosttillskott som innehåller magnesium, kalium, niacin, galangarot, bovete, humle och blåbär. Det finns inga produktspecifika studier på tone, men stöd för att många av de ingående ämnena har effekt vid tinnitus. Magnesium är en mycket intressant och viktig mineral

www.medicinskaccess.se

som har ett stort antal effekter där vissa kan tänkas ha positiv inverkan vid tinnitus. Ämnet behövs för mer än 300 enzymer, har stor betydelse för energibildningen (ATP) i mitokondrierna och har stor betydelse för nervernas funktion där nervernas jonpump, Na/K-ATPas är magnesiumberoende.

Magnesium ökar också bildningen av den viktiga kväveoxiden (NO). Som nämnts finns det stöd för störd nervfunktion och nedsatt mikrocirkulation i innerörat och hörselbarken vid tinnitus. Det senaste decenniet har det kommit alltmer kliniskt och experimentellt stöd för betydelsen av magnesium och antioxidanter för hörseln [15]. Vid magnesiumbrist föreligger ofta ökad känslighet för bullerskada, ototoxicitet och överretbarhet av hörselfunktioner [16]. I en studie fick personer med måttlig-uttalad tinnitus 532 mg magnesium om dagen i 3 månader [17]. Man såg en förbättring av flera mätskalor på tinnitus. Kalium är bra för nervfunktionen, syra-basbalansen och muskelfunktioner. Niacin (nikotinamid; vitamin B3) har betydelse för energibildningen i mitokondrier och förbättrar blodcirkulationen. Det ingår som komponent i de viktiga hjälpfaktorerna (ko-faktorerna) NAD och NADP. Galangarot har traditionellt använts sedan länge i Kina för att bl.a. förbättra hörseln. Bovete innehåller den intressanta antioxidanten rutin som har visats förbättra blodcirkulationen. Humle är traditionellt känt för att förbättra nedsatt hörsel. Blåbär, till sist, är en mycket välbekant och rik källa till antioxidanter med sitt innehåll av bland annat antocyaniner och vitamin C. Som tidigare nämnts anses nedsatt mikrocirkulation och friradikalskada (oxidativ stress) vara viktiga för uppkomst av tinnitus. I en pågå-

ende svensk studie [18] undersöker man om tillförsel av magnesium kan skydda mot bullerskada hos svenska militärer.

Det finns också rapporter om att Johannesört kan ha viss effekt vid tinnitus. Det pågår studier för att undersöka om tallkottskörtelhormonet melatonin skulle kunna ha positiv effekt vid tinnitus, bland annat vid läkemedelsframkallad tinnitus [19]. En studie har visat att 3 mg melatonin under 30 dagar hade en säkerställd positiv effekt mot tinnitus jämfört med placebo [20]. Förutom den reglerande effekten på sömnen är det välkänt att melatonin är en stark antioxidant [21]. Melatonin finns sedan juni 2007 som ett receptbelagt depå-preparat (Circadin 2 mg).

Olle Haglund Medicine doktor olle@medhag.com Referenslistan finns på www.medicinskaccess.se

15

bjuder in till

XIV

Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 25-27 april, 2012, Stockholm www.sweheart.se

Bild: Stockholm Waterfront Congress Centre

Svenska Kardiovaskulära Vårmötet arrangeras av Svenska Hjärtförbundet • Svenska Cardiologföreningen • Svensk Förening för Thoraxradiologi • Svensk Förening för Klinisk Fysiologi • Svensk Thoraxkirurgisk Förening • Svensk Förening för Thoraxanestesi och intensivvård och medarrangerande föreningar • Riksföreningen Klinisk Fysiologi • Svensk Barnkardiologisk Förening • Svensk Förening för Diabetologi • Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin • VIC-Vårdpersonal Inom Cardiologi

Ny teknologi är en väsentlig del i den högkvalitativa vården som Arrhythmia center erbjuder (ACS).

Bild: Docent Anders Englund och överläkare Fariborz Tabrizi.

Vårdgaranti och väntelista i otakt men...

Situationen för flimmerpatienter kan lösas!

Förmaksflimmer.com träffar Docent Anders Englund och Överläkare Fariborz Tabrizi på Arrhythmia Center i Stockholm (ACS) för att ta reda på hur verksamheten har utvecklats sen starten i maj 2009. Målet att kunna erbjuda patienter med arytmi en lättillgänglig och högkvalitativ vård är en ledstjärna som genomsyrar verksamheten varför man har satsat på spetskompetens och innovativ teknologi.

O

mkring 200 – 250.000 personer har förmaksflimmer i Sverige och även om det inte är ett livshotande tillstånd, plågas patienterna av hjärtklappning, andnöd, yrsel och trötthet vilket ofta leder till starkt nedsatt livskvalitet. Dessutom löper denna patientgrupp en klart högre risk att drabbas av stroke. Bland strokepopulationen har cirka 20 procent ett underliggande, ofta obehandlat förmaksflimmer.

Det stora antalet flimmerpatienter i kombination med en stor variation i tillgång till ablationsbehandling över landet, gör att verksamheten på Arrhythmia center är ovärdelig för många patienter som inte tidigare fått tillgång till denna behandlingsform eller som stått i kö för ablation under lång tid.

Idag finns det 9 centra i Sverige som kan utföra lungvensablation och 43 läkare är vidareutbildade till elektrofysiologier. Dock finns endast en handfull läkare som regelbundet behandlar patienter genom denna

www.medicinskaccess.se

metod. Som alltid kan man säga att erfarenhet höjer effektiviteten och säkerheten för patienten. Elektrofysiologer som utför hundra flimmerablationer per år eller fler har bättre resultat/färre återfall än de som utför färre. Spannet avseende antalet behandlingar per center mellan landets olika ablationscenter varierade under 2010 mellan 5 och 301 ingrepp. Till

det ska man beakta att det ofta är fler än en abladör per center.

Behandlar 330 patienter På Arrhythmia Center beräknar man behandla runt 330 patienter 2012.

Dessa inkluderar både landstingspatienter (60 procent) och försäkringspatienter (40 procent). Väntetiden är förhållandevis kort och varierar mellan 1-4 veckor. I snitt behandlas 1,6 patienter med förmaksflimmer per dag på Arrhythmia center men kliniken utför även andra typer av ablationer. Ingreppen utförs av 2 läkare och 4 sjuksköterskor och sedan något år tillbaka utbildas även en

»

Tabellen visar förhållandet mellan genomlysningstid och ingreppstid.

De står i tydlig relation till abladörens erfarenhet och tekniska förmåga.

17

yngre kollega. Under förra året gjordes en uppföljning på 277 patienter för att undersöka hur resultaten skiljer sig mellan paroxysmalt och persisterande förmaksflimmer. 90 procent av patienterna med paroxysmalt flimmer mådde mycket bättre efter ablation medan bland gruppen med perisisterande flimmer var motsvarande siffra 85 procent.

Patienter med paroxysmalt flimmer har bättre förutsättningar att bli av med sina symtom än de med persisterande flimmer. För att bli symtomfri krävs i snitt 1,2 ablationer/patient vid ett paroxysmalt flimmer medan persisterande flimmerpatienter kräver 1,3 ingrepp.

Avseende komplikationer (tamponader, stroke, blödning, PV stenos, AVblock, död) rapporterar Arrhytmhia Center 0.4% för 2010 vilket är betydligt lägre än den rapporterade komplikationsfrekvensen internationellt.

Stereotaxis – robotnavigering – en modern teknik Ny teknologi är en väsentlig del i

den högkvalitativa vården som Arrhythmia center erbjuder. Stereotaxis är ett magnetiskt navigationssystem med vars hjälp man uppnår en exakt, datoriserad styrning av behandlingskatetern. Detta i kombination med fullständig integration av den bilddiagnostika informationen har starkt bidragit till ett bra arbetsflöde, en ökad patientsäkerhet och en tydlig förbättring av resultaten.

– Denna nya teknik innebär att behandlingen kan utföras med större precision, lägre risk för komplikationer och minskad mängd röntgenstrålning, säger Anders Englund.

Framtida utmaningar Vi talar om eventuella framtida utmaningar inom arytmivården och ett område som tydligt framkommer är utbildning av fler elektrofysiologer för att bemöta det ökande behovet av fler ablationer. Varför det inte finns fler än ett 40-tal abladörer idag är svårt att förklara. Det finns pengar avsatta för utbildning genom stöd från industrin,

Ny teknik innebär att behandlingen kan utföras med större precision, lägre risk för komplikationer och minskad mängd röntgenstrålning.

18

pengar som inte alltid förbrukas. Genom bl a ett nordiskt stipendium har Cardiologiföreningen möjligheten att erbjuda läkare vidareutbildning inom ablation.

Varför så få abladörer i Sverige?

• Ett skäl kan vara att yrket kräver både kunskap som kardiolog, men även att man måste ha tekniskt intresse och vara beredd på att inte alltid kunna planera sin tid då en ablation i vissa fall kan vara långdragen, säger Anders Englund.

• Dessutom kan en del uppleva det som svårt att gå tillbaka till ”skolbänken” eftersom den praktiska upplärningen måste ske i en välfungerande elektrofysiologisk grupp under två till tre år, inflikar Fariborz Tabrizi.

Vi diskuterar riktlinjerna för ablationsbehandling och konstaterar att enligt aktuella riktlinjer ska ablationsbehandling erbjudas samtliga patienter med uttalade symtom som inte svarat på eller som har drabbats av biverkningar av ett antiarytmisk läkemedel.

I tillägg, enligt de senaste internationella riktlinjerna, kan patienter med paroxysmalt flimmer remitteras direkt till ablation.

Under 2010 utfördes 1142 flimmerablationer, en ökning med 26 procent mot föregående år. Den primära lyckandefrekvensen i gruppen var 85-94 procent men hälften av patienterna hade kvar någon form av arytmibesvär vid uppföljningen.

Preliminära siffror för 2011 pekar mot 1 428 flimmerablationer, återi-

Medicinsk access nummer 2 2012

»

Nu finns ett alternativ till det utgående Salures® K (bendroflumetiazid 2,5 mg + kaliumklorid 573 mg)

och även i en lägre styrka

Ett tiaziddiuretikum i lågdos Centyl® K mite (bendroflumetiazid 1,25 mg + kaliumklorid 573 mg) och Centyl® K (bendroflumetiazid 2,5 mg + kaliumklorid 573 mg) har full subvention Priset för båda lågdospreparaterna ligger inom vår pristolerans

tyrka Lägre s

Alternativ til l Salures® K

Förpackningar och priser 25 styck burk: 100 styck burk:

25 styck burk: 100 styck burk:

74,00 kr.

186,00 kr.

70,50 kr.

109,00 kr.

www.tlv.se www.fass.se

Centyl® K mite (bendroflumetiazid 1,25 mg och kaliumklorid 573 mg) och Centyl® K (bendroflumetiazid 2,5 mg och kaliumklorid 573 mg). Filmdragerade tabletter. Diuretikum och blodtryckssänkande medel. ATC-kod: C03AB01. Indikation: Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Ödem av annan genes. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Kontraindikationer: Svår lever- och njurinsufficiens. Manifest gikt. Överkänslighet mot tiazider och närstående sulfonamider. Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne. Dosering: Tabletterna ska sväljas hela med minst 1/2 glas vatten. Hypertoni: Vid långtidsbehandling som regel 1,25-5 mg bendroflumetiazid dagligen som engångsdos på morgonen. Med ledning av effekten på blodtrycket inställs patienten på lägsta möjliga underhållsdos. Bendroflumetiazid kan med fördel kombineras med betablockerare och andra blodtryckssänkande medel. Den vanligen rekommenderade dosen av dessa medel bör därvid reduceras. Ödem: 2,5-10 mg bendroflumetiazid. Lämplig initialdos 5 mg bendroflumetiazid dagligen. Underhållsdos: 2,5-5 mg bendroflumetiazid dagligen kontinuerligt eller intermittent med 2-4 behandlingsfria dagar per vecka. Hela dagsdosen ges i allmänhet på morgonen. Premenstruella ödem: 2,5 mg bendroflumetiazid dagligen 7-10 dagar premenstruellt. Varningar och försiktighet: Diabetes mellitus är ingen kontraindikation men patienten bör observeras med tanke på att Centyl® K mite/Centyl® K kan ge förändringar i kolhydratmetabolismen. I samband med utsvämning av ödem vid samtidig digitalismedicinering eller vid levercirrhos rekommenderas extra kaliumtillförsel. Centyl® K: Vid längre tids medicinering rekommenderas kontroll av S-kalium och beroende på svaret kan kaliumrik kost, eventuellt extra kaliumtillskott behöva ges. Förpackningar: 25 och 100 st. För fullständig produktinformation och priser se www.fass.se. Datum för översyn av produktresuméerne: 2009-05-04 och 2010-09-17.

LEO® 200933 © LEO Pharma AB FEB 2012 Grafikom Org.nr. 556075-4318. ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP.

gen en ökning (25 procent). Tabellen intill visar bl a fördelningen förmaksflimmerablationer över landets nio centra.

Förmaksflimmer.com reflekterar Många patienter står på väntelista i dagsläget och hur dessa köer ska täckas av vårdgarantin kan vara svårt att förstå. Det finns idag möjlighet att skicka patienterna till de högproducerande centra som har en hög patientgenomströmning.

Linköpings Universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Arrhythmia Center Stockholm tillhör denna grupp. Även ur ett hälsoekonomiskt perpsektiv borde man nog överväga att koncentrera ablationsverksamheten till högproducerande centra som visar låga frekvensåterfall.

Trots tydliga riktlinjer och det fak-

tum att förmaksflimmerablation ingår i Vårdgarantin blir många patienter inte erbjudna denna behandling. Varför vården i detta avseende är ojämlik och skiljer sig mellan landsting kan ifrågasättas. Kan det vara så att reglerna tolkas olika i olika landsting?

Faktum är att från den 1 juli 2010 gäller nya regler i Hälso-och sjukvårdslagen, som bland annat innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål om vårdgivare och patienten ska, utan extra kostnad, få vård hos en annan vårdgivare om landstinget inte klarar av att uppfylla tidsgränsen i rätt tid.

Att detta inte alltid sker kan nog delvis bero på patientens okunskap om regelverket men sannolikt också på olika tolkningar av dessa nya regler.

Ett belysande exempel Förmaksflimmer.com blev i höstas

kontaktad av en patient som stått på väntelista för ablation i olika omgångar men hela tiden nekats ablation när tiden närmade sig garantins 90 dagar. I kontakt med Vårdgarantikansliet framkom att detta landsting inte inkluderade ablation i vårdgarantin. De visste visserligen om att detta var fel men hänvisade patienten till Socialstyrelsen. På Socialstyrelsen visste man om problemet men sade sig sakna mandat att driva frågan. Inte förrän patienten kontaktade sjukhusets styrelse remitterades patienten till annan vårdgivare och fick sin ablation genomförd.

FF.coms tankar Förmaksflimmer.com har verkat i 5 år och har som mål att förmedla kunskap till allmänheten om förmaksflimmer och poängtera vikten av optimal behandling. Patientgruppen ökar och behovet av effektiv behandling är stort. Att få upp intresset för elektrofysiologi och ablationsbehandling ser vi som ett måste. Att redan under STutbildningen skapa intresse kan vara ett sätt att utbilda fler abladörer. Givetvis borde också de fina resultaten lyftas fram i större utsträckning för att sporra vården till ökad fokus på området och på så vis säkerställa att fler patienter abladeras.

Kön och medelålder för förmaksflimmerdiagnos vid enskilda centra 2010.

FAKTARUTA • Paroxysomalt förmaksflimmer: Relativt korta attacker som kan pågå under några minuter upp till timmar och som alltid går över av sig självt.

• Persisterande förmaksflimmer: Längre attacker som kan vara i timmar eller dagar. Går inte över spontant utan fordrar behandling, oftast elkonvertering, för att brytas.

• Permanent eller kroniskt förmaksflimmer: Ihållande förmaksflimmer som inte går att bryta.

• Lungvensablation: De flesta flimmerattacker startar genom extraslag som utgår ifrån lungvenerna. En ablation går ut på att isolera dessa.

• Primär lyckandefrekvens: Alla lungvensostier är komplett isolerade.

Referenser: Nationellt kvalitetsregister för kateterablation, Årsrapport Nr.VII, 2010, v 1.0.

20

Marie Ekelund Förmaksflimmer.com

Medicinsk access nummer 2 2012

Oestring – lokal östrogenbehandling i jämn, effektiv lågdos 1–3

OES111205PSE01 2011-12

Oestring®(estradiol) är en lokalt verkande vaginalring som utsöndrar 7,5 µg östradiol per dygn, en dos med dokumenterad effekt på samtliga symtom vid urogenital atrofi.1–5 Oestring, som byts endast fyra gånger per år, ger en jämn och

•

Effektiv lokal östrogenbehandling på samtliga urogenitala symtom2–5

•

Byts fyra gånger per år1

•

En bekväm och vältolererad metod6, 7

effektiv dos utan behov av dosjusteringar. En bekväm, enkel och effektiv behandling.

95 % av kvinnorna som behandlats med Oestring och vagitorier föredrar Oestring. 6

Referenser: 1. Oestring SPC. 2. Smith P et al. Maturitas 1993; 16: 145–54. 3. Lose G. et al. Br J Obstet Gynecol 2000; 107: 1029–34. 4. Hormonbehandling i Klimakteriet, ARG-Rapport 2010, nr 67, sid 46. 5. Eriksen Bjarne, Am J Obstet Gynecol, Vol 180, Number 5, May 1999, 1072–1079.

6. Henriksson L et al Am J Obstet Gynecol 1994: 171: 624–632. 7. Hormonbehandling i klimakteriet, ARG-rapport 2010, nr 67, sid 44.

Oestring® (estradiol) RX. Ingår i läkemedelsförmånen, se www.fass.se. Indikation: Substitutionsterapi vid lokal östrogenbristsymtom.

Förpackningar och styrkor: Vaginalinlägg 7,5 mikrog/24 timmar. 1 styck foliepåse. Datum för översyn av produktresumén: 2008-09-18.

För ytterligare information: www.fass.se och www.pfizer.se

För en bra känsla

Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfizer.se/gynekologi

3 enkla sätt att öka energioch näringsintaget

3

x 40 ml

= 480 kcal 6

Calogen Extra innehåller mycket energi och är även kompletterad med vitaminer och mineraler. Calogen Extra kan med fördel ges till patienter med sjukdomar som kräver högt energi- och proteinintag, t ex: Cancer, KOL eller anorexi.

Nutricia Box 3142, 169 03 SOLNA Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80 E-post: info@nutricia.com • www.nutricia.se

g p ro t ei n

Äldre undernärda patienter med dålig aptit har ofta svårt att äta stora volymer och även då passar Calogen Extra bra.

Calogen Extra tolereras väl och har en bra compliance. Den lilla volymen gör att aptiten påverkas minimalt.

Föräldrar till barn med ADHD är oroliga för biverkningar av medicinerna och risk för framtida beroenden. Medicinering är därför för de flesta inget förstahandsalternativ.

Illustration: Håkan Hedin

Näringsterapi – bra alternativ till medicinering mot ADHD ADHD handlar om obalanser i hjärnans dopaminsystem. Forskning ger stöd för kosttillskott och i en jämförande studie fick näringsterapi respektive medicinering med Ritalin lika bra förbättringspotential. Näringsterapi är således ett bra alternativ, som tyvärr fått dåligt genomslag inom skolmedicinen. Det skriver här Ann-Marie Lidmark, folkhälsovetare och zoofysiolog, Stockholm.

flera komplementära terapier som gett bra resultat och där det också finns relativt mycket forskning. I SBU:s uppdrag ingick inte att utvärdera alternativen, men förhoppningsvis kommer ett sådant uppdrag senare.

beredning för medicinsk utvärdering) upplever många föräldrar att beslut om medicinering växer fram under stark press från skolan, psykiatrin och sjukvården [2]. Föräldrarna är oroliga för biverkningar av medicinerna och risk för framtida beroenden. Medicinering är därför för de flesta inget förstahandsalternativ.

Många läkare anser att de har goda erfarenheter av den medicinska behandlingen. SBU:s utredning visar dock att det ännu inte finns evidens för behandling med metylfenidat och att kunskaperna om långsiktiga effekter är otillräckliga.

Flera orsaker finns således till att söka alternativ till denna form av medicinering. Näringsterapi är en av

Näringsbrister ger ökad risk för ADHD ADHD och liknande symtom är sannolikt kopplade till obalanser i hjärnans tillgång till dopamin [3]. Metylfenidat som är den verksamma beståndsdelen i de flesta ADHD-mediciner ökar utsöndringen av dopamin och minskar därmed symtomen.

Väl känt är att dopamin bildas från aminosyrorna fenylalanin och tyrosin och att bildning av dopamin kräver järn, zink, magnesium samt vitaminerna B6 och C. Forskning visar att brister av dessa ämnen förekommer hos barn med diagnosen ADHD. Därtill är omega-3-fettsyror nödvändigt för hjärnans funktion och påverkar också dopaminbildningen. Även så-

N

ärmare fyra procent av svenska barn har ADHD [1], vilket innebär att några barn i varje klass är drabbade av detta funktionshinder. Diagnosen handlar om koncentrationsproblem, impulsivitet, aggressivitet och/eller överaktivitet som gör det svårt att sitta still.

Barn med ADHD eller liknande symtom anses ofta som stökiga och ”besvärliga” i skolan och behöver extra resurser i form av mindre undervisningsgrupper och hjälpmedel. Behandlingen hittills har främst varit kognitiv terapi, psykoterapi och medicinering med amfetaminliknande preparat.

Föräldrar negativa till medicinering Enligt en utredning från SBU (Statens

www.medicinskaccess.se

» 23

”Matvanorna har stor betydelse för näringsintaget och flera studier har funnit ökad risk för ADHD eller liknande symtom kopplade till matvanorna. Hos barn som äter västerländsk mat med mycket socker, vitt mjöl, vitt ris etc. fann forskare en något förhöjd risk för ADHD.”

24

dana brister har uppmärksammats hos barn med ADHD.

net jämfört med en frukost med snabba kolhydrater [9].

Matvanornas betydelse Matvanorna har stor betydelse för näringsintaget och flera studier har funnit ökad risk för ADHD eller liknande symtom kopplade till matvanorna.

Hos barn som äter västerländsk mat med mycket socker, vitt mjöl, vitt ris etc. fann forskare en något förhöjd risk för ADHD [4, 5].

En annan undersökning omfattade 4 000 barn från familjer i England som deltog i en stor cohortstudie (The Avon Longitudinal Study of Parents and Children). Matvanorna vid fyra och ett halvt års ålder jämfördes med symtom på hyperaktivitet vid sju års ålder. En något förhöjd risk fanns hos barn som åt så kallad ”Junk Food”, d.v.s. processad mat med mycket fett och socker [6].

Price beskrev redan på 1930-talet ADHD-liknande symtom och ansåg att de orsakades av näringsbrister i fosterstadiet eller senare under uppväxten. Price visade tydligt att den moderna dieten med mycket socker, vitt bröd och vitt ris var betydligt mer näringsfattig än det kosthåll befolkningen ursprungligen hade. Han förde i bevis att den moderna dieten påverkade både den psykiska och fysiska hälsan negativt [7].

Något direkt samband mellan enbart högt sockerintag och ADHD har inte kunnat visas [8], däremot är det känt att socker kan göra alla barn mer aktiva och uppspelta. I en studie undersöktes betydelsen av en väl sammansatt frukost med eller utan snabba kolhydrater. Resultatet visade att en frukost med långsamma kolhydrater förbättrade koncentrationen och min-

Allergier och överkänslighet Allergier eller överkänslighet har uppmärksammats som riskfaktor för ADHD. Flera läkare har kliniskt prövat denna hypotes sedan 1970-talet [10,11]. Med eliminationsdieter har besvärliga födoämnen och tillsatser kunnat ringas in och genom att utesluta dem ur dieten har mycket goda resultat uppnåtts. Feingold [11] anser att även salicylater som exempelvis finns i apelsiner, hallon, gurka och tomat har potens att trigga igång ADHDliknande symtom.

I tiden mer näraliggande forskning visar också förbättringar genom att identifiera och utesluta livsmedel, färgämnen och konserveringsmedel som barnen är känsliga för [12, 13, 14]. Enligt Pelsser [14] kunde sällan allergiska reaktioner påvisas trots att återinförandet av ämnet gav tillbaka ADHD-symtomen. Eliminationsdiet är därför enda sättet att upptäcka sådana avvikelser och därmed förbättra hälsan. Överkänslighet mot gluten är exempel på problem som försämrar tarmens funktion och därmed minskar näringsupptaget från födan. Forskning visar ökad risk för ADHD-symtom hos obehandlade glutenintoleranta liksom att glutenfri diet snabbt minskar symtomen [15]. Ökad risk för ADHD har uppmärksammats hos barn som fått mer är tre antibiotikakurer före tre års ålder [16]. Försämrad tarmfloran kan vara en orsak som i sin tur leder till minskat näringsupptag.

Kosttillskott minskar ADHD-symtomen Flera studier har gjorts gällande tillför-

sel av ett eller flera av de näringsämnen barn med ADHD ofta lider brist på. Dock är resultaten något varierande. Hittills har zink, järn och omega3-fettsyror pekats ut som effektiva tillskott vid behandling av ADHDsymtom [17, 18, 19, 20 och 21].

Zink Vid brister behövs relativt höga halter för att effekt ska nås. Gällande zinktillskott nämner Sinn [18] att man gav 15 mg zink per dag i ett försök och i ett annat betydligt mer med gott resultat.

Mineralet zink finns i olika mänger i jordskorpan och därför varierar behovet beroende på var man bor. Sverige har zinkfattiga jordar och här kan tillskott således hjälpa. Arnold [22] fann att 30 mg zink per dag sänkte dagsbehovet av amfetamin hos medicinerande barn med diagnosen ADHD. Essentiella fettsyror Omega-3-fettsyror är viktigt för hjärnans utveckling och funktion. Hos barn med ADHD har brister uppmätts.

Tillskott av EPA, DHA och ofta också GLA (en omega-6-fettsyra) har gett bra resultat hos en del barn. Hurt med flera [19] drar slutsatsen att omkring ett gram omega-3-fettsyror per dag behövs under tre månader för att effekter ska nås.

Både i Sverige och i England har bra resultat nåtts med tillskott av omega3-fettsyror hos vissa grupper av barn med ADHD. Framför allt har barnen blivit lugnare och mer fokuserade i skolan. Förmågan att läsa och skriva förbättrades betydligt [23, 24]. Kosttillskottet eye-q användes och barnen fick sex kapslar per dag under ett halvår, vilket motsvarar 558 mg EPA, 174 mg DHA, 60 mg GLA och drygt 10

Medicinsk access nummer 2 2012

»

Säg hej då till det gamla doskortet.

Nyhet!

Nu kan ferinject® ges i standardiserade doser – enkelt att räkna ut, enkelt att ge.

ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Beredningsform: injektions-/ infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-10-28. TLV: ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se 2011/11/ver.1 Renapharma-Vifor AB • Box 952 • 751 09 Uppsala • Tel. 018-478 40 50 • www.ferinject.nu

Folsyratabletter har bara funnits i 5 mg, vilket ofta överstiger det terapeutiska behovet. Redan på 1970-talet påtalade experter att folsyradoser över 1 mg dagligen förmodligen är onödiga i många fall1 och senare studier har visat att en så låg dos som 0,8 mg folsyra dagligen vanligtvis är tillräckliga för att uppnå maximal reduktion av plasmahomocystein.2 Nu introducerar vi Folacin (folsyra) 1 mg; en ny styrka som lättare kan anpassas till patientens behov 3 – vilket i sin tur kan leda till ökad följsamhet.4

folacin F O L S Y R A

1544-Pfizer-01-2010-10972 heart.se

Ibland passar 1 bättre än 5!

1 mg

En enklare nyhet! Förnya recepten till 1 mg.

Folacin© (folsyra) tablett 1 mg, R X, F B03BB01. Indikationer: Folatbrist eller tillstånd med ökat folatbehov, makrocytär, megaloblastisk anemi med folsyrabrist, försämrat upptag av folat från tarmen vid malabsorption såsom celiaki (glutenintolerans), sprue av annan genes eller tarmresektioner. Vid långtidsbehandling med läkemedel som hämmar folatupptaget eller folatmetabolismen exempelvis vissa antiepileptika, antibakteriella medel i den terapeutiska undergruppen sulfonamider eller läkemedel innehållande sulfasalazin. Tillstånd där ett ökat folatbehov föreligger såsom vid alkoholism, hemolytiska anemier, behandling med vitamin B12, graviditet och amning eller genetisk polymorfism i det folatberoende enzymet metylentetrahydrofolatreduktas. Varningar och försiktighet: Då folat kan stimulera celldelning tillråds försiktighet vid behandling av patienter med folatberoende tumörsjukdom. Folsyratillskott kan öka tillväxt av redan etablerad malignitet. Under långtidsbehandling med folsyra kan en samtidig B12 -brist döljas. Dosering: Startdos och underhållsdos beror på indikation. Se www.fass.se för utförlig information. Folacin finns som tablett 1 mg i plastburk om 100 och 1000 st. Senaste översyn av produktresumén: 2010-06-18. För mer information och prisuppgifter se www.fass.se. Referenser: 1. Beck WS. Folic acid deficiency. In: Hematology. Eds: Williams WJ, Beutler E, Erslev AJ, and Rundles RW. McGraw-Hill Book Company, New York 1972; 278–97. 2. Homocysteine Lowering Trialist’s Collaboration. Dose-dependent effects of folic acid on blood concentrations of homocysteine: a meta-analysis of the randomized trials. Am J Clin Nutr 2005; 82: 806–12. 3. Produktresumé Folacin 1 mg, www.fass.se. 4. Hellberg A. et al. Läkartidningen nr 8, 2010, vol 107; 530–531. Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfizer.se

”Orsakerna till uppkomna näringsbrister hos personer med ADHD är svårt att bedöma och forskningen är inte tydlig.” mg vitamin E (antioxidant) dagligen.

En senare studie redovisar förbättringar av fettsyratillskott även när det gäller sömn och järnvärden [25].

En grupp fick två kapslar fettsyror per dag motsvarande 720 g linolsyra och 180 g alfa-linolensyra under tio veckor, en grupp fick placebo och en grupp var kontroller. Gruppen som åt fettsyror förbättrade sömnen markant, kunde koncentrera sig bättre och var mindre trötta än tidigare. Därtill ökade andelen järn i blodet.

Järn Järnvärdena är ofta låga hos personer med ADHD-diagnos. Nyligen har en svensk läkare disputerat på en avhandling som visar ökad risk för ADHD hos spädbarn med låga plasmanivåer av järn [26]. Gavs järntillskott minskade risken för ADHD. Även andra forskare har funnit stöd för denna hypotes och kunnat häva ADHD-symtom med tillskott av järn [27]. Yehudas [25] undersökning tyder på att de essentiella fettsyrorna påverkar kroppens tillgång av järn.

Magnesium och vitamin B6 Magnesiumbrist är också vanligt bland personer med ADHD eller liknande symtom, men det råder delade meningar bland forskarna om effekten av tillskott. Sinn [18] redovisar att tillskott av magnesium (100 – 200 mg/ dag) och vitamin B6 (50 mg) gett bra resultat. Framför allt har hyperaktiviteten minskat och prestationerna ökat.

Jämförelse kosttillskott och Ritalin I en liten studie med tio barn i varje grupp jämfördes tillförsel av kosttillskott med Ritalin-behandling [28].

Barnen som tog kosttillskott fick dagligen en multivitamin- respektive multimineraltablett, fytonäringsämnen, essentiella fettsyror, sojalecitin, bakterier och aminosyror. Gruppen

www.medicinskaccess.se

som medicinerades fick 5-15 mg Ritalin två till tre gånger per dag. Dosen fastställdes av behandlande läkare.

Studien gav likartad förbättring för båda grupperna med enda skillnaden att biverkningar inte förekom i gruppen som fick kosttillskott medan det var mer vanligt i gruppen som tog mediciner. Kosttillskott bör därför anses som ett väl så bra alternativ som medicinering.

Rapportens författare diskuterar genetiska förändringar till ADHD, men pekar samtidigt på att förekomst av sådana inte alltid betyder att de kommer till utryck. De menar att studien snarare pekar mot att generna uttrycks först då otillräcklig näringsstatus föreligger och att det är anledningen till att kosttillskott gav positivt resultat på undersökta barn.

Om vissa personer har genetiskt betingade näringsobalanser och om de också har genetiska förutsättningar att drabbas av ADHD finns anledning att mer konsekvent analysera barnens näringsstatus på ett tidigt stadium, enligt författarna. Dietförslag och/eller tillskott av vissa näringsämnen bör därefter övervägas för att minska risken för allvarliga framtida handikapp.

Orsaker till bristtillstånd Orsakerna till uppkomna näringsbrister hos personer med ADHD är svårt att bedöma och forskningen är inte tydlig. Harding [28] pekar dock på genetiska orsaker inom flera områden både när det gäller dopaminfunktionen i hjärnan och när det gäller upptag och omsättning av näringsämnen.

Järn har som tidigare nämnts ökat vid tillskott av essentiella fettsyror [25]. Det kan finnas andra orsaker till brister som ger upphov till näringsobalanser av detta slag. Zink och magnesium utsöndras exempelvis vid psykisk och fysisk stress, vilket vid långvariga påfrestningar sannolikt

kan leda till allvarliga brister. Exempel på stressituationer kan vara ofta förekommande tillrättavisningar eller gifter som bly och kvicksilver.

Slutsatser Det som kan konstateras är att både forskning och kliniska iakttagelser visar att personer med ADHD lider brist på vissa mineraler, vitaminer och essentiella fettsyror. Genom att rätta till dessa näringsobalanser visar flera studier att barn med diagnosen ADHD radikalt minskat sina symtom eller helt blivit av med dem.

Näringsterapi bör således ses som ett bra alternativ till medicinering redan nu även om mer forskning behövs för att reda ut orsak och verkan. Då näringsterapi sällan ger upphov till biverkningar bör man inte ställa samma hårda beviskrav som vid behandling med potenta läkemedel [19] vars verkan aktivt stör en eller flera biokemiska processer i kroppen.

Ann-Marie Lidmark Folkhälsovetare och zoofysiolog E-post: lidmark@comhem.se Referenslistan finns på

www.medicinskaccess.se

27

Artros i knäleden är en vanlig orsak till smärta i rörelseapparaten. Artros kännetecknas av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosk, vilket leder till att brosket successivt bryts ned.

Smärta vid artros hos patienter som behandlas med total knäledsartroplastik Patienter med svår smärta i vila eller en låg smärttröskel före operationen har större risk att drabbas av kvarstående smärta efter knäprotesoperation. En av orsakerna till kvarvarande smärta skulle kunna vara en ökad retbarhet i nervsystemet. Om Smärta vid artros hos patienter som behandlas med total knäledsartroplastik, skriver här MD Henrik Lundblad, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

A

rtros i knäleden är en vanlig orsak till smärta i rörelseapparaten. Artros kännetecknas av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosk, vilket leder till att brosket successivt bryts ned. Artros delas in i primär och sekundär artros.

Primär artros vars utlösande orsak är okänd debuterar oftast sent i livet och enligt WHO:s beräkningar lider varannan kvinna och var fjärde man över 60 år av någon form av artros. Sekundär artros drabbar ofta yngre patienter där man har en förklaring som t ex en tidigare knäskada, övervikt eller andra sjukdomar. Det finns många som har artrosförändringar som syns på röntgen men som inte har några symtom, och tvärtom. Artros fortskrider långsamt. Det finns ännu inte något botemedel.

Det finns flera problem med artros.

28

Dels är orsaken till uppkomsten av primär artros okänd. Dels är mekanismerna bakom smärta vid artros ofullständigt klarlagda. Allt detta minskar förutsättningarna att finna ett botemedel mot sjukdomen och utveckla smärtstillande läkemedel. De mest framträdande symptomen; smärta, stelhet och svullnad tilltar successivt och kan till slut inte behandlas framgångsrikt på annat sätt än med knäprotesoperation. Man sågar då bort ledytorna och ersätter dem med en konstgjord led av metall och plast.

Resultaten efter knäprotesoperationer är idag lika bra som efter höftproteskirurgi med en protesöverlevnad på upp emot 98 procent efter 10 år.

Knäprotesoperationen är dock förenad med svår postoperativ smärta.

Dessutom drabbas upp till 10 procent av oförklarad svår kvarstående smärta

efter knäoperationen. En förklaringsmodell till kvarstående smärta efter operationer är en minskad inhibition och ökad retbarhet av centrala nervsystemet. Man har visat att intensiv smärta efter operation, inflammation och nervskador kan ge upphov till en kvarstående ökad retbarhet hos nerver. Detta leder till en sänkt smärttröskel. Många patienter med artros har redan före operationen en ökad central retbarhet. Denna normaliseras dock oftast efter operationen då den kroniska smärtan och inflammationen försvinner. Dock verkar det finnas individer som är predisponerade till ett kvarvarande tillstånd med ökad smärtkänslighet efter protesoperation.

Inom anestesin pågår intensiv forskning kring förebyggande smärtlindring. Genom att förhindra smärta i samband med operationen tror man sig kunna minska risken för att utveckla kronisk smärta efter operationen. En substans som i djurförsök visats kunna vara intressant i detta avseende är tramadol. Om vi kunde identifiera patienter med en hög risk att drabbas av kvarstående smärta redan före opera-

Medicinsk access nummer 2 2012

Bild: Pain Matcher som från vänster till höger visar detektionströskel, smärttröskel och s.k. matchad smärta.

tionen skulle man kunna förbehandla dessa patienter så att mekanismerna bakom kronisk eller persisterande smärta blockeras eller tom undvika operation.

Målsättning Målsättningen med studien var att undersöka om noggrann analys av såväl vilovärk som rörelsesmärta samt mätning av smärttröskel före en knäprotesoperation kan vara av värde för att förutspå kvarstående smärta efter operation. Avsikten var också att undersöka om radiologisk artrosgrad och histologisk grad av inflammation i leden var relaterade till smärta före och 18 månader efter operationen.

Slutligen var avsikten att undersöka effekten av läkemedlet tramadol dels för behandling av smärta direkt efter operationen och dels för att blockera de mekanismer som leder till kronisk smärta efter operation.

Metod Studien omfattade 69 patienter som alla var planerade för total knäledspro-

tes på grund av artros i knäleden. Före operationen fick alla patienter skatta sin smärta i rörelse och i vila på en så kallad Visuell Analog Skala (VAS). Vi undersökte även smärttröskel med en elektrisk impuls som ökades successivt med hjälp av ett litet instrument, Pain Matcher (figur 1), som man höll mellan tummen och pekfingret. Med detta instrument fick även patienterna jämföra smärtan i knäleden med smärtan i fingrarna. På detta sätt fick vi numeriska värden inte bara på smärttröskeln utan även på den s.k. matchade smärtan och detektionströskel dvs. den minsta förnimmbara impulsen.

Alla data från smärtundersökningarna relaterades sedan till varandra och även till graden av artros på röntgenbilden och graden av inflammation i histologiska snitt av ledhinnan. Patienterna indelades (randomiserades) sedan slumpmässigt i två grupper.

Den ena fick 100 mg tramadol var 6:e timme under de första 24 timmarna efter operationen som tillägg till morfin vilket gavs till alla intravenöst via en patientkontrollerad pump. Den andra

gruppen fick placebo istället för tramadol. Under 24 timmar mättes morfinförbrukningen och smärtan skattades varje timme av patienterna på en VAS skala. 18 månader efter operationen skattades åter smärtan i rörelse och i vila enligt VAS. Vi relaterade sedan denna smärta till de preoperativa undersökningsfynden för att finna faktorer som skulle kunna förutspå ett sämre resultat i form av kvarstående smärta efter knäprotesoperation. Vi analyserade även om smärtintensiteten under det första dygnet efter operationen var av betydelse för graden av smärta efter 18 månader. Slutligen undersökte vi om tramadol under 24 timmar efter operationen kunde förebygga smärta 18 månader efter knäledsoperationen.

Resultat Huvudfynden från denna undersökning var att de patienter som hade mest ont i vila och de som hade lägst smärttröskel före operationen även hade mer vilovärk 18 månader efter operationen (tabell 1). De som hade

»

Tabell 1: Odds ratio (OR) för variabler som predikterar ett sämre resultat, i form av vilovärk 18 månader efter en total knäledsartroplastik.

Predikterande variabler B* S.E. † p OR 95% CI ‡ • Preoperativ vilovärk (VAS)§ 1.87 0.72 0.009 6.48 1.32 – 31.96 • Preoperativ smärttröskel (Pain Matcher) 2.22 0.87 0.010 9.19 1.69 – 50.07 • Constant (y-intercept) -3.76 0.96 0.000 - B = slope of the regression equation † SE = standard error ‡ 95% CI = 95% confidence interval § VAS = visual analogue scale Tabell1.

www.medicinskaccess.se

29

mest uttalad artros på röntgen fick störst förbättring av rörelsesmärtan.

Detta kunde vi visa genom att analysera rörelsesmärta och vilovärk var för sig och beräkna den eventuella förbättringen, dvs. skillnaden mellan smärtan före operationen och den 18 månader efter. Vidare kunde vi visa att 100 mg tramadol givet var 6:e timme under de första 24 timmarna efter en total knäprotesoperation som tillägg till intravenöst morfin via en patientkontrollerad pump inte hade någon fördel jämfört med enbart morfin vad gäller smärta eller biverkningar. Däremot förbrukades mindre morfin av dem som fick tramadol. Tramadol givet under endast 24 timmar hade dock ingen förebyggande effekt på smärtan 18 månader efter operation med total knäledsprotes.

Slutsats Patienter med svår smärta i vila eller en låg smärttröskel före operationen

har större risk att drabbas av kvarstående smärta efter knäprotesoperation. En av orsakerna till kvarvarande smärta skulle kunna vara en ökad retbarhet i nervsystemet. Vilovärk anses av många utgöra huvudindikationen för knäprotesoperation.

Våra resultat talar för att vilovärk snarare är en varningssignal som bör leda till en utredning om andra orsaker till smärtan. Patienten bör informeras om att det framförallt är rörelsesmärtan som lindras av ingreppet.

Tramadol givet i rekommenderad dos tillsammans med morfin intravenöst har ingen fördel jämfört med enbart morfin vad gäller graden av smärtlindring eller biverkningsprofil vare sig akut postoperativt eller 18 månader efter operation med total knäledsprotes. Vi tror att man i framtiden med hjälp av biologiska markörer, noggrann smärtanalys och psykologiska tester bör kunna karaktärisera patienter bättre före ope-

Ny handelsvara: Det är aldrig för sent att få...

MER ENERGI

rationen så att de smärtmekanismer som leder till kronisk eller kvarvarande smärta kan blockeras före, under och efter operationen.

Henrik Lundblad MD, PhD, Specialist ortopedisk kirurgi.

Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Ubiqinon Q10 – med hög upptaglighet

Det orig dokum inal et s entera eda d n 19 e 91

•

Energi produceras inuti cellerna i små bönformade kroppar som kallas mitokondrier. I denna process spelar coenzym Q10 en viktig roll.

•

Coenzym Q10 nivåerna börjar minska redan i 20-25 års åldern.

•

Ett tillskott med Q10 är ett säkert och naturligt sätt att återfå ungdomliga Q10-nivåer.

De flesta vuxna kan dra nytta av ett väldokumenterat kosttillskott med Q10. Särskilt stort behov har man, om man är lite äldre, om man motionerar eller idrottar mycket, om man har ett fysiskt och psykiskt ansträngande arbete och om man äter vissa mediciner (inte minst statiner). Q10-tillskott lämpar sig för alla som behöver en ordentlig energikick.

Ett naturligt ämne är ett naturligt val.

Varunummer Super Bio-Qinon Q10 30 mg Bio-Qinon Q10 GOLD 100 mg

Pharma Nord tillhör Europas ledande producenter av läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott, som i dag finns att köpa i över 45 länder runt om i världen.

SE_Q10_Ad_MedicinskAccess_0112_11 1

30

Oriola 753610 753621

Apoteket AB 209251 209252

SE_Q10_Ad_MedicinskAccess_0112_179x128

Energinivåerna sjunker med stigande ålder − liksom förmågan att producera energi. Med coenzym Q10 kan man öka vitalitet, ork och välbefinnande genom att stimulera kroppens naturliga ”energifabriker” i cellerna. Q10 gör livet levande.

08-36 30 36 • www.pharmanord.se

25-01-2012 11:21:57

Medicinsk access nummer 2 2012

(natalizumab)

195 000

patientår och totalt

95 000 patienter har behandlats1

För MS-PATIENTEr SoM bEhövEr MEr EFFEkT.2

Referenser: 1 Biogen Idec Data on file, December 2011, www.biogenidec.ch 2 TYSABRI® Rx (F), (natalizumab) Indikationer: I monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros, för följande grupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med beta-interferon eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Förpackning: 300 mg koncentrat till infusionsvätska. Varning och försiktighet: Behandling med TYSABRI har förknippats med en förhöjd risk för PML, progressiv multifokal leukoencefalopati. Före start av behandling med TYSABRI måste en nyligen genomförd (inom ca tre månader) undersökning med magnetresonanstomografi (MRT) finnas tillgänglig som en referens. Patienterna måste kontrolleras regelbundet med avseende på nya eller förvärrade neurologiska symptom eller statusfynd som skulle kunna tyda på PML. Beslutsunderlag: Status för anti-JVC-antikroppar identifierar olika risknivåer för PML hos TYSABRI-behandlade patienter. Patienter som är positiva för anti-JCV-antikroppar har ökad risk för att utveckla PML jämfört med patienter som är negativa för anti-JCV-antikroppar. För riskstratifiering före eller under behandling med TYSABRI kan testning av anti-JCV-antikroppar ge ytterligare understödjande information. Produktresumé: 6/2011.

För ytterligare information och aktuellt pris: www.fass.se.

Biogen Idec Sweden AB Kanalvägen 12, plan 5, 194 61 Upplands Väsby. Tel 08 594 113 60. Fax 08 594 113 69 www.multipelskleros.nu | www.biogenidec.se

TY00-SWE-29372

Tysabri fyller 5 år!

Medicinnotiser Antibiotika ersätts oftare av effektiv kortisonspray vid bihåleinflammationer Allt färre patienter som söker vård för misstänkt bihåleinflammation, så kallad rinosinuit, får antibiotika.

Det visar en studie av patienter vid 11 vårdcentraler runt om i Sverige.

Istället för antibiotika behandlas patienterna med godkänd näskortisonspray som i tidigare studier har visats ge bättre effekt än antibiotika.

Studien är presenterad online av den medicinska tidskriften Primary Care Respiratory Journal.

– För drygt 10 år sedan behandlades i huvudsak patienterna med symptom på bihåleinflammation med antibiotika.

Resultaten av den här studien visar på ett paradigmskifte; det här är en sjukdom som vi rekommenderar att i första hand behandla med en näskortisonspray med godkänd indikation och detta har fått genomslag i primärvårdskulturen.

Vi kan också ge en eloge till allmänhe-

ten som har en ökad medvetenhet om att vi inte kan gödsla med antibiotika, konstaterar professor Pär Stjärne som lett studien och som är sektionsöverläkare för rinologi och trauma vid öron-näsahalskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

SOSAR (Swedish Observational Study on symptoms, treatment patterns, quality of life and costs in Acute Rhinosinusitis) är en observationsstudie av närmare 150 patienter som sökte vård inom primärvården efter att i 7-10 dagar haft snuva, täppa eller smärta.

– I studien valde över 90 procent av distriktsläkarna att behandla med en näskortisonspray. Visserligen fick 60 procent även antibiotika men det är en låg siffra i ett internationellt perspektiv. Att patienter aktivt ber om antibiotika, bottnar i att många är rädda för bihåleinflammation. Men

Pär Stjärne

antibiotika har begränsad effekt och näskortisonspray med godkänd indikation är betydligt mer effektivt. I studien blev 9 av 10 patienter mycket bättre eller klart förbättrade efter upp till 15 dagar, det gällde oavsett vilken behandling de fått, säger Pär Stjärne i ett pressmeddelande från MSD. HH

Ny verksamhetschef på Kvinnokliniken Danderyds sjukhus Birgitta Mörlin är ny verksamhetschef för Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus. Hon har varit tillförordnad chef sedan april 2011.

– Vi har så mycket att vara stolta över här på Kvinnokliniken och på Danderyds Sjukhus, säger 52-åriga Birgitta Mörlin. Bara det faktum att det föds en hel skolklass per dag här på sjukhuset!

Kvinnokliniken består av två sek-

tioner. Gynekologi och Obstetrik (som innefattar förlossningen, hotell BB, Mödrahälsovård Prima Liv mm).

Totalt finns 500 fast anställda samt många timanställda.

– Vi har väldigt kompetent och motiverad personal, säger Birgitta.

Människor med stor kunskap och erfarenhet som man måste vara rädd om. Tillsammans står vi inför stora utmaningar, inte minst att fortsätta locka

Birgitta Mörlin

mammor (och pappor) som ska föda barn, att välja oss i första hand.

HH

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare.

Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård.

Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd.

Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet.

Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

32

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se Medicinsk access nummer 2 2012

Medicinnotiser Långvarig inkontinens tre gånger vanligare efter vaginal förlossning Forskaren Maria Gyhagen och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en ny studie studerat förekomst och riskfaktorer för urinläckage hos kvinnor 20 år efter genomgången förlossning. Resultaten visar att inkontinens är avsevärt vanligare bland de som fött vaginalt: över 40 procent av vaginalföderskorna hade urinläckage två decennier efter förlossningen, jämfört med 29 procent av de som förlösts med kejsarsnitt.

Studien visar också att bland de kvinnor som drabbats av läckage i mer än tio år var vaginalföderskorna tre gånger fler än de kvinnor som förlösts med kejsarsnitt.

– Urininkontinens är en vanlig åkomma som drabbar vuxna kvinnor i

alla åldrar och det kan inverka negativt på livskvaliteten. Men det är viktigt att understryka att kejsarsnitt är förknippat med andra risker, både för barnet och för mamman, säger Maria Gyhagen.

I studien, som publiceras i tidskriften British Journal of Obstetrics and Gynaecology, ingår 6 150 kvinnor som alla fött endast ett barn. Uppgifterna bygger på studien SWEPOP (Swedish pregnancy, obesity and pelvic floor) från 2008, där data hämtats bland annat från det medicinska födelseregistret .

Forskarnas slutsats är att en vaginalförlossning påverkar bäckenbotten, med bland annat åtföljande urinläckage och att effekten av en vaginalförlossning jämfört med en kejsarsnittsförlossning kan ses 20 år senare när

Krönika

kvinnorna blivit medelålders. För de gravida kvinnor som oroar sig för att förlossningen ska leda till senare urinläckage, så finns nu ett mått på denna riskökning. Detta är en aspekt på hälsoeffekter av barnafödande. Men valet av förlossningssätt bestäms efter att man beaktat en mängd olika medicinska för- och nackdelar som berör både kvinnan och barnets hälsa.

Maria Gyhagen och hennes kollegor har också undersökt hur vikt och BMI påverkar risken för urininkontinens. Resultaten visar att kraftig övervikt ökar risken för urinläckage nästan lika mycket för både vaginal som kejsarsnittsförlösta kvinnor.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

EU godkänner Caprelsa för patienter med framskriden medullär sköldkörtelcancer

Brännande

krypande

meddelades den 17 november 2011, och beslutet gäller för alla EU:s 27 medlemsstater.

Caprelsa godkändes som särläkemedel av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i april 2011. Caprelsa är också godkänt i Kanada, och ansökan om godkännande prövas för närvarande i Ryssland, Schweiz, Brasilien, Mexiko, Argentina och Australien.

Godkännandet av Caprelsa baseras på data från ett kliniskt prövningsprogram i fas III, som bland annat omfattat studien ZETA, en dubbelblind stu-

huggande

die av 331 patienter med framskriden MTC som utvecklats och spridits till andra delar av kroppen. För patienterna i studien som fick Caprelsa minskades risken för återfall i sjukdomen med 54 procent (riskkvot [HR] 0,46; 95 procent CI 0,31-0,69; P<0,001) jämfört med placebo. Vanliga biverkningar var diarré, utslag, huvudvärk, trötthet och förhöjt blodtryck. 14 procent av patienterna i studien fick en hjärtbiverkan i form av QTc förlängning.

HH

Bultande

Din smärta kan ha ett namn mer information och rådgivning finns på www.ontikroppen.se

isande 1143-Pfizer-09-2010-9654

EU-kommissionen har godkänt Caprelsa (vandetanib) för behandling av aggressiv och symtomatisk medullär sköldkörtelcancer (MTC) hos patienter där sjukdomen är inoperabel, lokalt framskriden eller har metastaserat. Caprelsa är det första godkända läkemedlet i Europa för behandling av framskriden MTC. Detta framgår av ett pressmeddelande från AstraZeneca.

Beslutet i EU-kommissionen följer på ett positivt utlåtande från den europeiska läkemedelsmyndighetens rådgivande kommitté (CHMP), som

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

Lyrica - Annons Ont i kroppen_179x65.indd 1

www.medicinskaccess.se

2010-05-12 09:33:57

33

Medicinnotiser Studie om fetmaoperationer visar att livskvalitet varierar med olika operationsmetoder Personer som opererats för fetma har mindre problem med vad och hur de kan äta om de opererats med sleevemetoden än de som opererats på andra sätt.

De har också bättre livskvalitet. Det visar en nyoperations studie som jämfört utfallet av tre olika metoder. För patienterna är det viktigt att veta hur deras liv kan komma att te sig i framtiden.

Kirurgi är den effektivaste metoden för att gå ner i vikt. Mått på resultatet av en fetmaoperation är: • Antalet kilo som personen gått ner i vikt • Eventuella komplikationer efter operationen • Eventuellt behov av omoperation Eftersom en operation är ett ingrepp i matsmältningsapparaten så finns det även risker för besvär som illamående, kräkningar och dumping - en följd av att födan alltför snabbt hamnar i tunntarmen med yrsel, kallsvett och ökad hjärtverksam­het som följd. Patientens livskvalitet påverkas negativt.

För att i möjligaste mån slippa detta rekommenderas alla som opererats för fetma att se över sina matvanor, äta små portioner, undvika mat med mycket fett och socker, att äta lång-

samt och tugga väl.

I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Obesity Surgery jämförs för första gången tre olika metoder för fetmakirurgi avseende hur och vad patienterna kan äta (födotolerans) och livskvalitet. De tre metoderna som jämfördes var gastric bypass (GB), sleeve gastrectomy (SG) och adjustable gastric banding (AGS).

129 personer fick två till fyra år efter ingreppet besvara frågeformulär, som hur de klarade att äta rött kött, sallad, grönsaker, bröd, ris, pasta och fisk. 119 personer fick värdera sin livskvalitet och fick uppge vilka eventuella besvär de hade, hur ofta och hur svåra. I studien ingick även en kontrollgrupp som ännu inte opererats för sin övervikt.

Resultaten visar att de som opererats med Sleevemetoden rapporterade minst matproblem (högre födotolerans) och bäst livskvalitet. De som opererats med adjustable gastric banding gav avsevärt sämre betyg i bägge avseendena. Viktnedgången för Sleevemetoden och Gastric Bypass var likvärdig, drygt 76 procent av övervikten mot 38 procent för AGB. – Den som opererats för fetma har ofta

Wanja Andersson från Norrköping är årets diabetessjuksköterska Årets Diabetessjuksköterska tilldelas Wanja Andersson vid CityHälsan Söder i Norrköping

Diabetessjuksköterska Wanja Andersson vid CityHälsan Söder i Norrköping, har tilldelats priset Årets Diabe-

34

tessjuksköterska. Priset fick hon vid årsmötet för SFSD, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, i Stockholm.

Motivering: Wanja Andersson är ett föredöme för kåren. I ett mångkulturellt område med olika socioekonomiska förutsättningar har hon med empati, nyfikenhet och stor kunskap utvecklat diabetesvården. Hon har mött varje person med diabetes utifrån hans/hennes förutsättningar. Därtill varit mentor och stöd

ett stort intresse för mat. Oavsett operationsmetod så måste alla patienter ändra sina matvanor efter operationen, men det är viktigt att kunna behålla matglädjen. Den här studien bekräftar de resultat vi sett, att patienter som opererats med sleevemetoden drabbas av färre komplikationer och har en högre livskvalitet än de som opererats med de äldre metoderna, banding och gastric bypass, säger Dag Arvidsson, kirurg och grundare av Centrum för titthålskirurgi.

All fetmakirurgi utgår från att patienten efter ingreppet inte ska kunna äta lika mycket som tidigare och därmed går ner i vikt. Gastric bypass är den vanligaste metoden och innebär att större delen av magsäcken kopplas bort liksom en del av tunntarmen. Vid sleeve gastrectomy tas omkring 75 procent av magsäcken bort och resten omformas till ett rör.

Adjustable gastric banding innebär att ett justerbart band fästs runt magsäckens övre del så att den kan stramas åt I Sverige görs drygt 8 000 fetmaoperationer om året men behovet beräknas till mellan 10 000 och 15 000 om året, enligt svenska Obesitasregistret.

HH för mindre erfarna kollegor i teamet.

Kort och gott har hon givit begreppet evidensbaserad diabetesvård inom primärvården ett ansikte.

– Det var en mycket glad överraskning, jag är väldigt smickrad. Jag har varit nominerad två gånger tidigare och bara det är ju otroligt hedrande.

Att nu vinna priset är ett fantastiskt fint erkännande av det jobb jag har lagt ner min själ i under de här åren, säger Wanja Andersson. Årets diabetessköterskor är sedan 1987 en utmärkelse som går till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande. Priset, som delades ut för 25 året, är från SFSD i samarbete med Bayer Diabetes Care.

HH

Medicinsk access nummer 2 2012

EU-godkänt för behandling av ulcerös kolit hos barn EU kommissionen har godkänt Remicade (infliximab) för behandling av svår aktiv ulcerös kolit hos barn i åldrarna 6 till 17 år, som har haft ett otillräckligt svar på konventionell behandling inklusive kortison och 6-merkaptopurin eller azatioprin, eller som är intoleranta eller har medicinska kontraindikationer för sådan behandling.

– Som barnläkare specialiserad på mag-tarmsjukdomar välkomnar jag att Remicade, som den första TNF hämmaren, blivit godkänd för behandling av ulcerös kolit även hos barn. De flesta barn och ungdomar som insjuknar i ulcerös kolit klarar sig bra med äldre läkemedel. För de barn och ungdomar som har en svår form av sjukdomen kommer dock Remicade att bli ett mycket viktigt behandlingstillskott som gör att även de kan leva ett vanligt liv.

I Sverige finns ungefär 400 barn och ungKrönika domar under 17 som är drabbade av ulcerös kolit, säger Petter Malmborg, verksam på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

Godkännandet baseras på en genomgång av data från en fas III multicenter, randomiserad, öppen klinisk studie med parallella Petter Malmborg grupper som utvärderade effekt och säkerhet med Remicade på 60 barn i åldern 6 till 17 år med diagnosen måttlig till svår aktiv ulcerös kolit som hade uppvisat ett otillräckligt svar på konventionell behandling. Resultaten från denna 54-veckors studie visade att effekt och säkerhet med Remicade för behandling av barn överensstämmer med tidigare studier som har genomförts på vuxna.

Remicade är godkänt sedan 2006 för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit hos vuxna. Det har använts vid behandling av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i mer än 12 år i Europa efter att det först blev godkänt för svår aktiv Crohns sjukdom hos vuxna 1999, och som utökades under 2011, för måttlig till svår aktiv Crohns sjukdom hos vuxna. Sedan 2007 är Remicade godkänt för behandling av svår, aktiv Crohns sjukdom hos barn och ungdomar i åldern 6 till 17 år, som inte har svarat på konventionell behandling inklusive en kortisonbehandling, immunodämpande behandling och primär nutritionsbehandling eller med intolerans mot eller kontraindikation för sådan behandling.

HH

”Munnen känns inte torr längre”

När det känns torrt... …kan Membrasin göra stor skillnad. Klinisk forskning* vid bl a Åbo universitetssjukhus visar att detta kosttillskott baserat på olja från havtornsbär verkligen fungerar. Havtornsoljan i Membrasin innehåller fettsyrorna omega-3, 6, 7 och 9 som tillsammans hjälper till att bibehålla en normal funktion i kroppens slemhinnor.

Membrasin kan därför med fördel användas i samband med torrhetskänsla i t ex ögon, mun, underliv, luftvägar eller urinvägar.

Membrasin är även välgörande för huden.

* Ett axplock av gjorda Membrasinstudier: Petra S Larmo m fl . Oral Sea Buckthorn Oil Attenuates Tear Film Osmolarity and Symptoms in Individuals with Dry Eyes. The Journal of Nutrition 2010.

Erkkola R and Yang B (2003) Sea Buckthorn Oils towards Healthy Mucous Membranes. AgroFood Industry hi-tech.3,53-57. Yang B(2003) Effects of Sea Buckthorn Oil on Skin. Asia Pacific Personal Care 4 (5), 46 – 49.

FIN N S I D IN H ÄLSOBU TIK OC H PÅ V ISSA APOTE K

0515-77 78 79 www.helapharm a.se

35

www.medicinskaccess.se _Membrasin_87x262_mun.indd 1

2012-03-14 14.49

Medicinnotiser Program för cellprovskontroll i livmoderhalsen räddar liv på mer än ett sätt Regelbunden gynekologisk cellprovskontroll räddar liv genom att cellförändringar i livmoderhalsen upptäcks i tid innan dessa utvecklas till cancer – men också genom att förbättra chansen till framgångsrik behandling i de fall cancer inte kunde förebyggas. Det visar en ny nationell studie som publiceras online i den ansedda vetenskapstidskriften British Medical Journal (BMJ).

– Vi kunde se att de kvinnor som avlider av livmoderhalscancer oftast inte har deltagit i cellprovskontroll på länge. Det här är viktig information för kvinnor som tvekar när det gäller så kallad screening genom gynekologisk cellprovskontroll och ger en god kunskapsgrund inför kommande förändringar i dagens screening-program, säger Pär Sparén, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

I Sverige får totalt cirka 450 kvinnor livmoderhalscancer årligen, varav ungefär 140 avlider. Bland den stora majoriteten kvinnor (cirka 80 procent) som deltar i screening vart tredje år, är det färre än ett tjugotal som får en obotlig livmoderhalscancer som leder till döden. Bland de

fall som upptäcks vid rutinprovtagning innan symptom är det färre än fem fall årligen som inte kan botas.

I den nu aktuella studien har forskarna undersökt samtliga nya fall av livmoderhalscancer i Sverige under tre år (1999-2001), totalt 1230 fall. Arbetet bygger på data från det Nationella kvalitetsregistret för gynekologisk cellprovkontroll och ingår i projektet ACCES (Advancing Cervical Cancer Eradication Strategies), vars syfte är att övervaka och utvärdera den långsiktiga effekten av gynekologiska screening-program och vaccination mot humant papillomvirus (HPV), som orsakar livmoderhalscancer.

Pär Sparén

Foto: Ulf Sirborn

Resultatet av studien visar att kvinnor med livmoderhalscancer som upptäcks på grund av symtom har en betydligt bättre chans att botas om de tidigare har undersökts regelbundet med cellprov än om de inte deltagit i någon form av screening-program.

Av de kvinnor med livmoderhalscancer som upptäcks först vid screeningtillfället, det vill säga cellprovtagning utan föregående symtom, har cirka 92 procent chans att bli botade från sin cancer. Detta gäller även för de kvinnor som inte tidigare tagit cellprover utan deltar i screening för första gången.

– Det här visar tydligt att de positiva resultaten när det gäller livmoderhalscancer efter introduktion av screening inte beror på överdiagnostik av oskyldiga cancerformer, utan att den tidiga upptäckten medför en verkligt förbättrad chans till bot. Det är ett starkt argument föra att ta prov vid inbjudan även om man känner sig frisk, säger studiens försteförfattare, Bengt Andrae, överläkare på Kvinnokliniken vid Gävle sjukhus och även verksam vid Karolinska Institutet.

HH Källa: Karolinska Institutet

Vårdkategorin den enda bransch som efterfrågar mer säkerhet Var femte anställd är missnöjd med inomhusmiljön på jobbet. Inom vården upplever de anställda att de känner sig otrygga och många är rädda på jobbet. Enligt rapporten Inomhusmiljö på svenska arbetsplatser, som undersökt hur inomhusmiljön är och påverkar anställda i Sverige, är vård och omsorg den bransch som sticker ut mest av de tillfrågade branscherna. Medan många yrkeskategorier vill ha bättre luft och lägre ljudnivå, är vårdkategorin den enda bransch som efterfrågar mer säkerhet. Dessutom anser de tillfrågade att inomhusmiljön är dåligt anpassad för verksamheten.

Tre av tio som arbetar inom vården

36

uppger att de är rädda på jobbet. Det är främst kameraövervakning, överfallslarm och inpasseringssystem som skulle få de anställda att känna sig tryggare på sina arbetsplatser.

– Sjukvården speglar samtiden i allmänhet, där det finns en större otrygghet idag jämfört med bara för några år sedan. Anställda är rädda både för sin egen säkerhet, men också för patienternas. Det är givetvis olyckligt att de arbetar under sådana förhållanden, särskilt eftersom det finns hjälpmedel.

Bland annat går det att övervaka allt från att folk tvättar händerna till vart nyfödda bebisar befinner sig. Det går också att övervaka sådana saker som

att reservkraften fungerar och att förebygga brand genom proaktivt underhåll, säger David Nicholl, VD Schneider Electric.

Dålig inomhusmiljö är ett utbrett problem inom alla berörda branscher.

Så många som var femte anställd uppges vara mycket missnöjd. Det som stör de anställda allra mest är för höga ljudnivåer, dålig ljussättning, undermålig luftkvalité och för höga eller låga temperaturer. Resultatet blir anställda som känner sig trötta och ineffektiva.

Problem med huvudvärk samt smärta i ögon och hals är också vanligt.

HH

Medicinsk access nummer 2 2012

Medicinnotiser Ny upptäckt öppnar för skräddarsydd cancerbehandling En ny forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center kan i en studie visa att tumörers molekylära sammansättning skulle kunna förutsäga hur väl behandling kommer att fungera. Resultaten ses som ett vägledande steg om man i framtiden vill hämma enzymer i ämnesomsättning för att förhindra cancerutveckling.

Sahlgrenska Cancer Center har på senare tid rekryterat två nya forskargrupper. En av dem leds av Jonas Nilsson, som nu tillsammans med sina kollegor publicerar nya rön om cancercellers ämnesomsättning.

Studien, som publiceras i ansedda Plos Genetics, innebär det andra steget mot att hitta enzym som skulle kunna bli ett framtida mål för cancerbehandling.

–Redan för några år sedan upptäckte vi att ett särskilt enzym kallat Ornitindekarboxylas (ODC) kan hämmas

med läkemedel för att förhindra uppkomst av lymfkörteltumörer i möss.

Nu har man tagit resultaten vidare till patienter, säger Jonas Nilsson: – I den nya studien har vi undersökt några andra enzym, och upptäckt att ett av dem beter sig olika beroende på vilken cancer som studeras. Studien antyder att om ett läkemedel mot enzymer i ämnesomsättningen skall fungera så måste man först veta vilken cancergen som är aktiverad. Detta förstärker betydelsen av att kunna individanpassa cancerbehandling.

Resultaten ligger nu till grund för fortsatta studier, där forskargruppen tillsammans med kollegor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska studera spåren i en annan cancerform, Krönika lungcancer.

Föreståndaren för Sahlgrenska Cancer Center, Göran Stenman, har stora förhoppningar på de nya forskargrupperna.

Jonas Nilsson

– Vi är jätteglada att ha kunnat rekrytera både Jonas Nilssons och Göran Landbergs forskargrupper. Det visar att vi har en attraktiv miljö för personer som har ambitioner om att utföra translationell cancerforskning, säger han.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

ångestguiden.se

Aktuella medicinska nyheter publiceras kontinuerligt på vår hemsida:

– en webbaserad patientutbildning

LYR110912PSE06

Ångestguiden är en webbaserad och kostnadsfri patientutbildning avsedd att hjälpa patienter som är drabbade av ångestsjukdomar att ta första steget mot ökad kunskap.

www.medicinskaccess.se www.medicinskaccess.se

Manuset till utbildningen är skrivet av psykiatriker Sergej Andréewitch.

Materialet är granskat av TINA Mottagningen, psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Göteborg, psykiatriska klinikerna i Sundsvall och Östersund samt Svenska Ångestsyndromsällskapet.

Ny utbildning från Pfizer.

37

I antikens Grekland spelade man kithara, en sorts luta, under de olympiska lekarna för att förbättra sportprestationerna.

David spelar för en bekymrad Saul.

Olja av Ernst Josephson 1878.

Nationalmuseum, Stockholm.

Hur påverkar musik cirkulationen?

Att musik påverkar människan på olika sätt har varit känt i tusentals år. David spelade harpa för Saul när han var orolig, och lugnade ner honom, står det i Bibeln. I antikens Grekland spelade man kithara, en sorts luta, under de olympiska lekarna för att förbättra sportprestationerna. Docent Gunnar Nyberg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU/S, Göteborg ger här en kort Odyssé över musikens effekt på cirkulation och andning.

A

nsträngningar som kräver koordinerade kraftinsatser av regelbunden natur gynnas av rytmisk musik, t.ex. pråmdragarsångerna, skördevisorna och marschvisorna i armén. I modern tid ser man ett ökande intresse för att använda musik i medicinens tjänst, för att underlätta rehabiliteringen efter allvarligare sjukdomar, såsom hjärtinfarkt och hjärtoperationer, stroke och i palliativ vård av cancer. En kort översikt av viktigare litteratur från 2000-talets första decennium har givits av H-J Trappe (Heart 2010;96:1868-71) och jag ska i det följande relatera några av de viktigaste artiklarna han berör.

38

Traditionellt hänförs hjärnans tolkning av musik till höger hjärnhalva, men en modernare uppfattning är att ett samspel sker mellan hjärnhalvorna. Så t.ex. är tonhöjd kopplat till språkförmåga, som ligger i vänster hjärnhalva; där ligger också förmågan att uppfatta frekvens och intensitet.

Bägge hjärnhalvorna är viktiga för rytmkänslan.

Beethovens 9:e symfoni En inträngande studie av effekten av några olika typer musik på cirkulation och andning har nyligen publicerats av Bernardi et al (Circulation 2009;119:3171-80). Tolv unga friska

körsångare medelålder 25 år, och 12 ålders- och könsmatchade kontroller fick lyssna i hörlurar, med slutna ögon, till några välkända stycken: adagio från Beethovens 9:e symfoni, arian nessun dorma från operan Turandot, solosång av en Bachkantat, och 2 Verdi-arior, samt tystnad. Ordningsföljden var slumpmässigt olika.

Hjärtfrekvens, blodtryck, andning, fingerkärlsmotilitet och flödeshastighet i a. cerebri media mättes, allt noninvasivt. När musiken ökade i styrka, intensitet och emotionalitet (speciellt gäller detta operaariorna) förelåg kardiovaskulära tecken på ”stress”, dvs. ökat blodtryck, hjärtfrekvens, andning. Även i denna studie jämfördes utövande musiker med icke-musiker. Det visade sig att förändringarna var mer uttalade hos musikerna, speciellt och hudkärlskonstriktion, medan vid mer jämn musikupplevelse snarast motsatsen förelåg. I Verdis operor kunde

Medicinsk access nummer 2 2012

“Det visade sig att det mått som motsvarar sympatikusaktivitet var högre med inlevelsespelningen, än vid den neutrala, och högre vid spelning än vid lyssning.” s.k. entrainment iakttas, d.v.s. att den musikaliska frasens periodicitet på c: 10 sekunder åtföljdes av att vissa variabler hakade på i samma frekvens. I blodtrycket sågs detta som variationer med periodicitet, s.k. Mayervågor.

Crescendon och rytmiska fraser orsakar alltså arousal, innebärande sympaticusökning och vagusminskning.

Beroende av tempot I en tidigare studie (Bernardi et al, Heart 2006;92:445-52) hade samma grupp funnit att arousaleffekten är mycket beroende av tempot, medan lugn eller meditativ musik kan orsaka relaxation. I en tyst period mellan musiksekvenserna förelåg den mest uttalade relaxationen, dvs. nedgången i sympatikustonus. Förändringarna var mer uttalade hos musikerna. Man spelade i denna studie 6 olika sorters musik + tystnad, 2 gånger, och andra gången var generellt sett förändringarna mindre uttalade.

I en Editorial som kommenterade sistnämnda studie (Heart 2006;92:4334) framhölls att studier så tidigt som 1918 hade konstaterat effekten på hjärtfrekvens och blodtryck, t.ex. så åstadkom toreadorarian ur Carmen förhöjda värden, medan molltoner orsakade relaxation (Hyde et al, Am J Physiol 1918;46:35-8).

Bland andra studier som bekräftar dessa fynd finns en studie av Nakahara et al (Ann N.Y. Acad Sci 2009;1169:359-62). Här studerades 13 pianister som fick spela samma stycke 2 gånger, dels med känsla och inlevelse, dels ”neutralt”. De fick också lyssna till sina inspelningar, således totalt 4 undersökningsperioder. Hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet i frekvensdomän undersöktes enligt gängse konvention. Det visade sig att det mått som motsvarar sympatikus-

www.medicinskaccess.se

aktivitet var högre med inlevelsespelningen, än vid den neutrala, och högre vid spelning än vid lyssning. Hjärtfrekvens som sådan steg också vid spelning men ej vid lyssnande. Den subjektiva skattningen längs axlarna valence (deprimerad-glad) och arousal (lugn-upplivad) gav också högre värden, d.v.s. gladare och mer upplivande, vid spelning än vid lyssnande.

Framkalla negativa effekter Musikens art kan dock ha betydelse, åtminstone när det handlar om extremer. I Trappes översikt finns en referens till att techno och heavy metal skulle framkalla negativa effekter i form av trötthet, stress, rastlöshet och immunförsvarsnedsättning. Trappe spekulerar i att olika sorts musik kan var nyttig för olika sorts människor – den intresserade kan läsa mer om detta i Deutsche Med Wochnschr 2009;134:2601-6 och i Kardiologe 2009;3:461-6.

Försök har gjorts att lugna patienter som t.ex. genomgår hjärtkateterisering. Tre grupper om 30 patienter var undersöktes av Angstatter et al (Clin Res Cardiol 2006;95:14-22).

Två av grupperna som fick musik i hörlurar under undersökningen var betydligt lugnare än en kontrollgrupp, men varken hjärtfrekvens eller blodtryck skilde sig åt mellan grupperna. Å andra sidan fann man i en annan studie av katetriseringspatienter litet annorlunda resultat (Goertz W. Clin Res Cardiol 2009:86:802). Där undersöktes 2 grupper. En grupp fick välja den musik de ville av jazz, klassisk, meditationsmusik eller tystnad. En annan grupps medlemmar randomiserades till dessa typer av musik. I den första gruppen hade de som lyssnade till klassisk musik lägst anxiety score, medan i den andra gruppen de som

lyssnade till meditationsmusik hade lägst sådan score. Ingen skillnad förelåg mellan grupperna för hjärtfrekvens och blodtryck.

Det förefaller alltså i dessa mer ”vardagsnära” försök som om musiken huvudsakligen har en lugnande effekt, men att den inte är tillräckligt upplivande för att åstadkomma några märkbara effekter i riktning mot ökad sympatikusaktivitet. I Örebro på thoraxkirurgiska kliniken har man undersökt lugnande musiks inverkan på fysiologiska variabler, smärta och oro på den första postoperativa dagen efter större hjärtingrepp (Nilsson U. Heart Lung 2009;38:201-7). Man mätte serumkortisol som stressmått.

29 patienter fick 30 min. musik + 30 min. tystnad, medan 29 fick bara 60 min. tystnad. Man fann lägre kortisolhalt efter 30 min. i musikgruppen jmf med vilogruppen, medan denna skillnad hade försvunnit efter 60 min.

Hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens, syretension, samt skattning av smärta och oro skilde sig inte någon gång mellan grupperna. Musiken förefaller alltså att minska stressgraden i form av kortisolinsöndring, men inte påtagligt inverka på fysiologiska variabler som ändras vid stress.

I en annan studie från samma klinik (Nilsson U. J Clin Nursing 2009;18:2153-61) som även den gjordes den första postoperativa dagen studerades 20 patienter som fick lyssna på avslappande musik under en timme. 20 andra patienter fick bara vila. Mätningar gjordes vid 0, 30 och 60 min. av samma vitalvariabler som föregående studie. Som stressindikator mättes oxytocin i serum. Oxytocin som bildas i hypothalamus och transporteras till hypofysbakloben är en känd inhibitor av sympatikusaktivitet.

Låga nivåer finns vid smärttillstånd,

» 39

“Musiken förefaller alltså att minska stressgraden i form av kortisolinsöndring, men inte påtagligt på fysiologiska variabler som ändras vid stress.” medan höga nivåer har mätts t.ex. vid avslappning och beröringsmassage.

Denna studie talar alltså för att avslappande musik har en lugnande effekt i det postoperativa skedet av stora kirurgiska ingrepp, med ett fysiologiskt korrelat (oxytocinhöjning), men saknar större effekter på kardiovaskulära variabler. I en studie av körsångare som genomgick en sånglektion uppmättes förhöjda värden av denna övning (Grape et al. Integrative Physiological and Behavioural Science 2003;38:65-74).

Medelartärtrycket sjunkit Efter en timme hade medelartärtrycket sjunkit med 6,6 mmHg i musikgruppen men endast 3,2 mmHg i kontrollgruppen. Oxytocin hade ökat signifikant med 9,4 procent i musikgruppen men sjunkit med 5,3 procent i kontrollgruppen. Relaxationsgraden hade ökat signifikant i musikgruppen med 3,5

enheter (10-gradig skala) men förblev oförändrad i kontrollgruppen.

Ett ambitiöst försök har gjorts att studera om glad respektive ångestframkallande musik kunde påverka cirkulationen på olika sätt har gjorts av Miller et al (Psychosomatic Med 2010;72:354-6). 10 friska icke-rökare, 7 män, medelålder 36 år, genomgick 4 sessioner: 1) självvald glad musik, 2) självvald ångestframkallande musik, 3) videosekvenser som framkallade skratt, 4) ljudtape som omfattade djupandningsövning och andra instruerade avslappningsövningar. Varje session

omfattade 30 minuter och utfördes i slumpmässig ordning med en veckas mellanrum. Endotelfunktion mättes som flödesmedierad kärldilatation av brachialisartären före och efter varje session. Resultaten framgår av tabell 1 och figur 1. Den glada musiken förbättrade vasodilatationen signifikant.

Notera från tabell 1 att även skrattvideon tenderade till att förbättra dilatationen. Det går bra ihop med vad Vlachopoulos et al (Psychosomatic Med 2009;71:446-53) fann när de utsatte försökspersoner för rolig respektive spännande stressig film. Den roliga

Tabell 1: Från Miller et al, Psychosomatic Medicine 2010.

Figur 1. Flödesmedierad vasodilatation i brachialisartären. Från Miller et al, Psychosomatic Medicine 2010

40

Medicinsk access nummer 2 2012

filmen förbättrade pulsvågsförstärkningen, d.v.s. endotelfunktionen och sänkte pulsvågshastigheten, medan den stressande filmen gjorde tvärtom.

(Denna studie är mer utförligt relaterad i min artikel ”Vad kan man göra åt stela artärer” i Medicinsk Access nr 3/2011).

Sammanfattning På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår för närvarande ett projekt att studera hur eftervård för strokepatienter och postoperativ vård efter stora ingrepp skall optimeras.

Som ett led i detta projekt pågår studier av effekten av olika sorters musik av modell som liknar de ovan relaterade studierna. Jag hoppas att jag snart kan återkomma och berätta mer detaljer om resultaten, som är under utvärdering.

Helt nyligen har även en avhandling om hur vardagligt lyssnande påverkar känslor, stress och bhälsa framlagts

(Marie Helsing. Everyday music listening: the importance of individual and situational factors for musical emotions and stress reactions. Dept. of Psychology, Göteborgs Universitet 2012). Den övergripande slutsatsen av de fyra separata studier som gjordes är att vardagligt musiklyssnande är ett enkelt och effektivt sätt att öka välbefinnande och förbättra hälsan genom musikens förmåga att väcka positiva känslor, och som följd därav sänka stressnivån. En viktig faktor är att det inte går med vilken musik som helst – man måste gilla den också för att den skall vara bra i det individuella fallet eller situationen.

Sammanfattningsvis kan man nog säga ganska säkert att lugnande och glad (möjligen inte alltför entusiastisk) musik lugnar själen och kroppens funktioner i riktning mot mindre stress, medan vild, otäck eller på annat sätt stressande musik verkar i den andra riktningen. Musikutövning,

åtminstone av klassisk musik, tycks också skänka avspänning och frid åt utövare såväl som åhörare.

Gunnar Nyberg Docent, Avd. för klinisk fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ggnyberg@glocalnet.net gunnarfnyberg.blogspot.com

Omega-3-revolutionen och mycket annat om hälsa och sjukdom

En rykande aktuell och neutral bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom med den allra senaste forskningen uppdaterad fram t.o.m. februari 2012. Inom varje område berörs, förutom fettsyrornas roll, även förekomst, orsaker, läkemedelsbehandling och särskilt annan komplementärmedicinsk behandling vid en rad tillstånd och sjukdomar.

Olle Haglund är medicine doktor och disputerade 1993 med en avhandling om omega-3-fettsyrornas betydelse vid hjärtkärlsjukdom. Han anses som en av de främsta experterna i Norden på fettsyror.

Boken utkommer i början av mars 2012. Cirkapris 220:Kan beställas från Medhag AB: olle@medhag.com

www.medicinskaccess.se

41

Forskning och utveckling Upptäckt av ämne som startar mognad av ägg kan ge fler IVF-graviditeter Kvinnor vars ägg inte mognar kan inte bli gravida på naturlig väg, och inte heller behandlas med IVF. Men nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat ett ämne, cdk1, som tros ha en viktig funktion när ägg mognar hos däggdjur. På sikt kan upptäckten leda till fler lyckade provrörsbefruktningar.

Upp till femton procent av alla kvinnor i fertil ålder har svårt att bli gravida. För dem kan IVF, eller provrörsbefruktning, hjälpa dem att bli mamma.

De kvinnor som är infertila på grund av att äggen inte mognar kan dock i nuläget inte få medicinsk hjälp eftersom omogna ägg inte kan befruktas. I framtiden kan dock kanske även de få hjälp efter att en forskargrupp vid Göteborgs universitet funnit att molekylen cdk1 har en viktig funktion för att äggmognad hos däggdjur ska fungera.

Resultaten har presenterats i tidskriften Human Molecular Genetics.

– Detta är de första bevisen för att

cdk1 är en nyckelmolekyl när det gäller äggmognad hos däggdjur. Om resultaten står sig kan det kraftigt förbättra möjligheterna för lyckad provrörsbefruktning för kvinnor som idag inte blir gravida på grund av att äggen inte mognar, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Hittills har Kui Liu och hans kollegor genomfört försök på vävnadsspecifika knockoutmöss. Försöken visade att när ämnet cdk1 togs bort från mössens ägg upphörde äggens mognadsprocess. Men när forskarna tillfördes ämnet började den igen.

Professor Liu är sedan februari 2011 verksam som professor i molekylärbiologi vid naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hans forskargrupp är specialiserad på att studera utvecklingen av kvinnliga könsceller.

Under de senaste åren har han arbetat för att hans forskningsresultat ska bli

Kui Liu

användbara även på människor.

– Vi är angelägna om att börja med tester på mänskliga ägg. Förhoppningsvis kan en klinisk tillämpning var verklighet inom tio år, säger Kui Liu. HH Källa: Göteborgs universitet

EU satsar 110 miljoner på strokeforskning Professor Milos Pekny leder Laboratoriet för astrocytbiologi och regeneration i centrala nervsystemet vid Sahlgrenska akademin. Laboratoriet ingår som en partner i forskningsprojektet ”Targeting brain inflammation for improved functional recovery in acute neurodegenerative disorders (TargetBraIn)”.

EU-projektet, som har sin bas i sju olika forskargrupper och två biotechföretag har nu tilldelats 12 miljoner euro i forskningsmedel för att utveckla nya terapeutiska strategier för att stödja återhämtning och rehabilitering efter stroke.

TargetBraIn inriktar sig på immunsystemets olika celler samt de så kallade astrocyterna i centrala nervsystemet. Projektet inbegriper studier av hur cellernas omgivande miljö kan regleras i syfte att stödja cellöverlevnad, regenerativa processer och nybildning av nervceller från egna stamceller eller från transplanterade celler. TargetBraIn gruppen har som målsättning att utveckla terapier som

42

kan stimulera hjärncellers plasticitet med det yttersta syftet att understödja den funktionella återhämtningen hos stroke patienter.

Professor Milos Pekny och hans medarbetare har gjort flera betydelsefulla upptäckter inom fältet. De har tidigare identifierat hjärnans astrocyter som viktiga komponenter i regeneration av axoner och synapser, och som nyckelspelare i skyddet av den gränszon (penumbran) i hjärnan som bildas mot ett strokeområde. Resultaten ligger till grund för synen att astrocyterna utgör ett viktigt mål för nya terapier vid stroke och andra skador och sjukdomar i CNS. – Mer än hälften av strokedrabbade har någon form av funktionsnedsättning som berör till exempel tal, motorik eller minne och koncentrationsförmågan. Samarbetet inom konsortiet skapar nya möjligheter för att ta reda på hur vi kan utnyttja immunsystemet för att åstadkomma bättre och snabbare

Milos Pekny

funktionell återkomst hos dessa patienter, säger docent Marcela Pekna, som också deltar i TargetBraIn och leder Laboratoriet för regenerativ neuroimmunologi vid Sahlgrenska akademin.

HH Källa: Sahlgrenska akademin

Medicinsk access nummer 2 2012

Biomarkörer kan avslöja om du har IBS Sjukdomen irritabel tarm, IBS, är svår att diagnostisera och saknar effektiv behandling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utforskat en metod som kan fastställa sjukdomen via avföringsprov.

Personer med IBS (irritable bowel syndrome) lider av kroniska eller återkommande besvär med smärta och obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Syndromet, som beskrivs som en ny folksjukdom, tros ha ett samband med avvikelser i magens och tarmens funktion. Men kunskapen kring IBS är ofullständig vilket gör tillståndet svårt att både diagnostisera och behandla.

Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt särskilda proteiner som kan användas för att identifiera patienter med IBS. – Proteinerna vi undersökt kallas graniner och finns i olika varianter med olika funktioner i både nevsystemet, immunsystemet och tarmsystemet.

Våra studier visar att patienter med IBS har högre halter av Lena Öhman vissa graniner och lägre halter av andra i sin avföring, säger forskaren Lena Öhman.

Fördjupade studier är nödvändiga, men om graniner kan användas för att diagnostisera patienter med IBS ökar förhoppningarna om att utveckla nya behandlingsalternativ.

Studien, som jämfört 82 patienter med IBS med 29 friska personer, publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Gastroenterol.

IBS (irritable bowel syndrom) drabbar uppskattningvis 10-20 procent av befolkningen. IBS medför kroniska eller återkommande besvär med smärta och/eller obehag i magen, kopplat till ett stört avföringsmönster. Orsakerna till dessa besvär är inte fullt kända, men det diskuteras att en störd tarmflora och ett ändrat möster i tarmens immunförsvar kan vara faktorer som bidrar till symptomens uppkomst. Idag finns ingen behandling mot IBS, men i många fall går symtomen att lindra.

Graniner (Chromogranin A) har tidigare visat sig fungera som biomarkörer (biologiska ämnen som kan indikera sjukdom) för inflammatoriska sjukdomar i magen som till exempel ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

HH Källa: Sahlgrenska akademin/KS

www.medicinskaccess.se

Stöd Lions Cancerforskningsfond

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se 43

Å P A R E R E M NU

PRE

ning d i t g i l p tenska

de ve n e o läkaren, r – e t b e iv O t k e ll rdko n. når hela vå slutsfattare som skan, be r e t ö k s k ju s forskaren,

mmer/år u n 0 1 er med 8 0 exemplar. m m o k t U ka 19 00 a på cir . i en upplag re upplaga r ö t s r a h r o Vissa utgåv

sionen karen s e f o r p v n, fors Skrivs a jälv (läkare skapen s läslust. r e och sakkun k c ä v m iljö so mfl.) i en m

www.medicinskaccess.se

!

4 q

Ja.tack,.jag.vill.gärna.prenumerera.ett.år.på.tid-. skriften.Medicinsk.Access.för.391.kr.inkl.moms.

Frankeras.ej Vi.bjuder.på. portot!

Namn..............................................................................................

Avdelning......................................................................................

Svenska Media Docu AB

Adress.............................................................................................

Svarspost Kundnummer:.901.444.900 827.20.Ljusdal

Postadress.....................................................................................

Telefon............................................................................................

Medicinteknik Den nya magnetkameran 7T MR har ett extra starkt magnetfält som ökar bildupplösningen och gör det möjligt för forskare att få en klarare bild av vad som exakt händer i hjärnan på ett tidigt stadium i samband med sjukdomar som demens, Alzheimer och MS. Foto: Philips

Ny 7T magnetkamera i Lund kommer att främja svensk forskning inom Alzheimers och MS

L

unds universitet och region Skåne har tecknat avtal med Philips om leverans av en 7T MR (7 Tesla magnetkamera), den enda i sitt slag i Sverige. Det innebär att bild- och funktionsdiagnostiskt centrum (BFC) vid Skånes universitetssjukhus i Lund blir bland de första i Europa som kan utföra helkropps skanning med 7Tesla MR. Magnetkameran är det senaste tillskottet till Lund University Bioimaging Center som nu stärker sin position som ledande inom forskningen kring exempelvis hjärnans sjukdomar .

Den nya magnetkameran har ett extra starkt magnetfält som öppnar helt nya möjligheter för bildforskning. Kamerans magnetfält är mer än dubbelt så starkt som fältet i de 3T MR system som idag finns på svenska sjukhus.

Det starka magnetfältet ökar bildupplösningen och gör det möjligt för forskare att få en klarare bild av vad som exakt händer i hjärnan på ett tidigt stadium i samband med sjukdomar som

www.medicinskaccess.se

demens, Alzheimer och MS. Kameran kommer att kunna användas för att studera kroppen på ett helt nytt sätt. Sjukdomar i leder och extremiteter såväl som cancer i olika delar av kroppen kommer också att kunna studeras med hittills oöverträffad teknik. Detta skulle kunna öppna möjligheter för både tidigare och effektivare behandling.

Stort intresse Forskargrupperna står redan idag i kö för att få tillgång till tekniken vid Lund University Bioimaging Center och Freddy Ståhlberg, professor i MR-fysik och centrets chef, räknar med ett mycket stort intresse även för högfältskameran.

– Beslutet om det nationella centrat är resultat av ett tätt samarbete mellan Lunds universitet, Medicinska fakulteten och Region Skåne liksom mellan forskarna i Lund/Malmö och kollegor vid universiteten och universitetssjukhusen i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Linköping. Tack vare det

goda samarbetet såväl lokalt som nationellt är en infrastruktur i den här storleksordningen möjlig att åstadkomma, konstaterar Freddy Ståhlberg.

Nationell resurs 7T-utrustningen i Lund kommer att vara en nationell resurs där forskargrupper från alla svenska universitet och universitetssjukhus kan genomföra sin forskning. Projektet kommer också att ge svenska forskare tillgång till Philips internationella nätverk av 7T forskare.

– Vi känner oss hedrade över att vi fått förtroendet att medverka i ett unikt forskningprojektet som kommer att förändra hur man diagnostiserar och behandlar sjukdomar i framtiden. Med vår senaste teknologi för bilddiagnostik vill vi ge bästa möjliga förutsättningar för avancerad sjukvård med patienten i fokus, säger Christer Byfors, chef Philips Healthcare Sverige.

Håkan Hedin

45

Medicinteknik Den 8 mars 2012 arrangerades Medtronic Media Day i Tolochenaz utanför Lausanne, Schweiz. Man visade sin produktionsanläggning för pacemakers och stimulatorer med utbildningscentrum.

Bild: Övningsstation för kirurger.

Foto: Staffan Obel

Innovationer styr medicintekniska företag

M

edtronic är ett av världens största medicintekniska företag. De har som ett av sina mål att förbättra behandlingen av non-communicable disease, (NCD) alltså icke infektionssjukdomar eller något förenklat kroniska sjukdomar.

Det finns som bekant även kroniska infektionssjukdomar t. ex. HIV. De fyra stora NCD-sjukdomarna är grupperna hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer och lungsjukdomar. Medtronic har även behandling för neurologiska sjukdomar som Parkinson.

Kärnan i verksamheten är olika typer av implantat t. ex. ryggmärgsstimulatorer, insulinpumpar och pacemakers men tillverkar även produkter för att utföra kirurgiska ingrepp. Till Medtronics strategi hör att så mycket som möjligt skall utföras inom koncernen, inte köpas in från underleverantörer. Däremot köper man upp mindre företag som man anser kan tillföra något till kärnverksamheten.

Innovation är självklart mycket

46

En typ av verktyg används inom öron-näsa-hals-kirurgi bland annat för att ta bort papillom alltså ett slags godartade tumörer. Instrumenten ser ut ungefär som tandläkarborrar och fungerar på ett likartat sätt men är betydligt mer avancerade.

viktigt och man framhåller sitt nära samarbete med sjukhusen och läkare. Vidare framhålls Europa som en gynnsam forskningsmiljö bland annat för att det är lättare för läkare att testa nya behandlingar här utan att riskera att bli stämda.

Medicinteknik börjar alltså med att läkare eller andra får en idé vid ”sängkanten” och sedan får man undersöka och forska vidare för att till slut förhoppningsvis ta fram en produkt medan läkemedel och bioteknik börjar med grundforskning i laboratorium för att sedan se om det kan utvecklas till en ny substans.

Ett annat intressant och växande område är hur IT-system, bland annat Apples iPad kan användas för att förbättra sjukvården. Medtronic använder idag iPad bland annat för att säljarna ska kunna visa sina kunder produkterna på ett lättförståeligt sätt. Det är en plattform att visa bilder och grafik på också för patienter. Man har vidare utvecklat ett femtontal egna appar bland annat

för att öka produktiviteten. Medtronic har även området Connected Care och systemet CareLink vilket kortfattat går ut på att patienten har enhet i hemmet som kommunicerar trådlöst med en pacemaker eller en insulinpump. Apparaten ansluts sedan till telenätet som sänder data till en säker server där både patient och sjukvårdspersonal kan logga in på en speciell hemsida för att läsa av aktuella värden.

Diabetes Bland produkter inom diabetesbehandling finns implantat som portionerar ut läkemedel och programvara som analyserar faktorer som påverkar glukosnivåer. En insulinpump är betydligt bättre på att dosera rätt dos läkemedel till patienten än att patienten själv tar medicinen. Det minskar risken för överdosering. Själva pumpen bär patienten utanpå kroppen t. ex. i ett skärp och sedan går insulinet i en kanyl in under huden. System för kontinuerlig glukosmätning (CGM, Continuous

Medicinsk access nummer 2 2012

Medicinteknik Inom hjärtimplantat visades en helt ny metod, CoreValve, för att byta klaffar där klaffen förs in med ett instrument som liknar en hopvikt korg.

Foto: Medtronic

glucose monitoring) hör också till behandlingen och är små, bärbara monitorer som mäter blodsockernivåer.

Kirurgiska instrument Ett annat affärsområde är olika kirurgiska instrument. Här finns både bildgenererande system och verktyg för invasiva ingrepp. En speciell kategori är navigeringssystem som visar bilder på instrumentens läge i kroppen på ett sätt som liknar satellitnavigering för båtar och bilar. En typ av verktyg används inom öron-näsa-hals-kirurgi bland annat för att ta bort papillom alltså ett slags godartade tumörer. Instrumenten ser ut ungefär som tandläkarborrar och fungerar på ett likartat sätt men är betydligt mer avancerade.

CoreValve Inom hjärtimplantat visades en helt ny metod, CoreValve, för att byta klaffar där klaffen förs in med ett instrument

En av patienterna på plats, Reg Boorer, konstnär på hobbynivå, ritade ett självporträtt bara timmar efter att operationen genomförts på hösten 2009, ett resultat som slog läkarna med häpnad.

Foto: Medtronic

www.medicinskaccess.se

som liknar en hopvikt korg. Korgen innehåller den nya klaffen i ett hopvikt läge och förs sedan in i hjärtat med en kateter där den vecklas ut och “spärrar” den gamla klaffen i ett öppet läge samtidigt som den nya klaffen sätts på plats. På så sätt kan man byta klaffar utan att använd avancerad öppen kirurgi.

Parkinson Den mest gripande presentationen på mediadagen var när två Parkinsonpatienter från Storbritannien på plats i Tolochenaz berättade om hur stor hjälp de får av Medtronics Deep Brain Stimulation. Dessa patienter kan bokstavligt talat sätta på och stänga av sin sjukdom genom att öka eller minska stimuleringen. De berättade vidare att det är en mycket stark närmast euforisk upplevelse när de ”stänger av” sin sjukdom genom att sätta på stimuleringen med stimulatorns fjärrkontroll

och de visade också exempel på detta när de berättade om vilken hjälp de får av stimuleringen.

En av patienterna på plats, Reg Boorer är konstnär på hobbynivå och ritade ett självporträtt bara timmar efter att operationen genomförts på hösten 2009, ett resultat som slog läkarna med häpnad. Patienterna kan se resultat av behandlingen mycket snabbt efter operationen. Neurostimulering är ett prioriterat forskningsområde inom Medtronic och började som ett resultat av att man överförde sin kunskap inom elektrisk hjärtstimulering till behandling av sjukdomar i nervsystemet. Det innefattar både Parkinsonbehandling som beskrivs ovan och olika typer av medicinpumpar vilka liknar de som används för diabetesbehandling. Dessa metoder används både vid nervsjukdomar och för smärtlindring.

DBS är inte riktigt samma sak som ryggmärgsstimulering, här kopplas elektroderna till ryggmärgen, inte till hjärnan men behandlingarna påminner om varandra. Det finns forskning om att behandla Parkinson även med ryggmärgsstimulering.

Ryggmärgsstimulering och DBS har en fördel framför läkemedelsbehandling då de är relativt biverkningsfria jämfört med läkemedel eftersom starka substanser tenderar att bryta ner patienten. Även behandling med medicinpump kan vara ett bättre alternativ då det oftast innebär att dosen blir lägre än om patienten tar medicinen själv.

Staffan Obel Frilans

47

Bokklubben Friterad orm i Guangzhou Av: Stephan Rössner Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor.

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 170 kr

Diabetes hos barn och unga Av: Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris: 290 kr

Vårt pris: 150 kr

Om bakterier och bakteriesjukdomar Av: Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

Prostatacancer Av: Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostatacancer – den högsta siffran för någon cancerform i Sverige idag.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Rössners ABC-bok om hälsa Av: Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan.

En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras, seglivade myter avlivas och några nya uppslag förs fram.

Ord. pris: 196 kr

Vårt pris: 75 kr

Pottholzt funderingar Av Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet.

Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter.

Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Tomas Weitofts humoristiska vardagsbilder vill locka fram skrattet och få oss att se det komiska i det vardagliga och mödosamma slitet i sjukvården.

Ord. pris: 125 kr

Vårt pris: 75 kr

Candida och andra svampar i våra kroppar Av: Björn Petrini

Sömnens betydelse för hälsa och arbete Av: Torbjörn Åkerstedt

Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får övertaget över vaginans bakteriella normalflora.

De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

Vill ha barn Av: Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns uppskattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris: 220 kr

Vårt pris: 100 kr

Ord. pris: 220 kr

Vårt pris: 150 kr

TBC – Dödsängelns budbärare Av: Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle Tbc vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris: 280 kr

Vårt pris: 150 kr

pris!

Nytt

Magens språk Av: Lars Fändriks

Välfärdens ohälsa Av: Lars Wilsson

Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedelsbiverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Målet med boken är inte att vara heltäckande utan att ge utgångspunkter för att själv söka och värdera information.

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Ord. pris: 290 kr

Vårt pris: 150 kr

Körteljakten Av:Jörgen Nordenström En spännande och välskriven resa genom medicinhistorien. Kartläggningen av bisköldkörtlarnas betydelse, livsviktiga funktion och om deras sjukdomar. ”Körteljakten är medicinhistoria när den är som bäst. Läs den!”

Johannes Järhult Professor/överläkare, Jönköping

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Livet är inte så tokigt om man beaktar alternativet Av: Nisse Simonson I sin bok berättar Nisse Simonson om sin livsfilosofi med avstamp från sina fyrtio år som läkare. Om patienter och kollegor som haft avgörande betydelse för honom och hans syn på livet.

Ord. pris: 216 kr

Vårt pris: 160 kr

Ord. pris: 240 kr

Vårt pris: 75 kr

Reumatism Av: Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten. Vidare presenteras nya läkemedel och den senaste forskningen på området

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Allt om Omega-3 Av: Tom Saldeen

pris!

Nytt

Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kost- och livsstilsråd.

Ord. pris: 200 kr

Vårt pris: 75 kr

Pottholzt andra funderingar Av Tomas Weitoft

Kallet döden kärleken Av: Pelle Olsson

Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Fritiden är obefintlig och lönen noll, ändå är arbetsglädjen självklar, liksom kamratskapet och hängivenheten för yrket.

Ord. pris: 125 kr

Vårt pris: 95 kr

Ord. pris: 150 kr

Vårt pris: 100 kr

Bröstcancer Av Jonas Bergh m.fl. Karolinska Institutet

Melanom Av Yvonne Brandberg m.fl.

Karolinska Institutet

Boken ger en detaljerad överblick av vad bröstcancer är, hur sjukdomen botas och vad den framtida forskningen koncentreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer? Vilka behandlingsalternativ finns? Hur kommer du att reagera på behandlingen? Och vad händer om cancern kommer tillbaka eller sprider sig?

Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor, med en ökad exponering för solens ultravioletta ljus som följd. Den drabbar människor i alla åldrar och vid spridning är prognosen dålig.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Ord. pris: 198 kr

Outsidern : min fars kamp med galenskapen Av: Nathaniel Lachenmeyer

Vårt pris: 75 kr

Denna första svenska handbok i EBMs grunder leder läsaren, steg för steg, genom en process som utgår från en patients sjukhistoria via informationssökning och kritisk litteraturgranskning till en behandlingsrekommendation.

Till hjälp i denna process har världens mest kända detektivpar anlitats, nämligen Sherlock Holmes och Dr. John Watson.

Ord. pris: 210 kr

Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut, vad gör att vi ärver sjukdomen. Är det möjligt att förebygga sjukdomen?

Den nya boken är reviderad med de senaste forskningsrönen samt ett helt nytt kapitel om huruvida man kan förebygga Alzheimers.

Ord. pris: 198 kr

Vårt pris: 170 kr

Vårt pris: 170 kr

Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss Av: Britta Wahren och Patrik Wahren

Alzheimer Av: Forskare vid Karolinska Institutet

En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni? En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Ord. pris: 149 kr

Vårt pris: 170 kr

Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes spår Av Jörgen Nordenström

Vi lever som i ett moln av virus och bakterier. Mikroorganismer muterar och blir farligare. Nya sjukdomar som HIV, SARS och fågelinfluensa uppstår och flera former av cancer har visat sig orsakas av infektioner. En viktig bok om olika smittor och hur man skyddar sig.

Ord. pris: 250 kr

Vårt pris: 180 kr

Leveransvillkor: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652-15190 eller ringa 0652-15110 och beställa.

Besök vår hemsida www.medicinskaccess.se för mer information om bokklubben.

Faxa eller skicka in beställningstalongen nedan.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på internet: www.medicinskaccess.se

Ja tack, jag vill gärna prenumerera ett år på tidskriften Medicinsk Access för 391 kr inkl moms.

Plats för frimärke

(Fyll i det antal böcker du vill beställa)

Om bakterier...

..........ex

Livet är inte så...

..........ex

Friterad orm i Guangzhou

..........ex

Magens språk

..........ex

Allt om Omega-3

..........ex

Candida och andra...

..........ex

Välfärdens ohälsa

..........ex

Pottholzt funderingar

..........ex

Sömnens betydelse...

..........ex

Prostatacancer

..........ex

Pottholzt andra funderingar

..........ex

Evidensbaserad medicin...

Diabetes hos barn...

..........ex

Körteljakten

..........ex

Kallet, döden kärleken

..........ex

Outsidern : min fars kamp... ..........ex

Vill ha barn

..........ex

Reumatism

..........ex

Bröstcancer

..........ex

Alzheimer

..........ex

TBC – Dödsängelns...

..........ex

Rössners ABC-bok

..........ex

Melanom

..........ex

Framtidens farliga smitta

..........ex

Namn (texta gärna)

Avd.

Institution/Företag

Adress

Postadress

Telefon (obligatorisk)

T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

..........ex

Månadens Pottholzt i Medicinsk access Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt funderingar om...

Pott

. . . DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN

...NÄ MED

Tomas uppTomasWeitoft, Weitoft, växt i Stockholm bosatt i uppväxt i Stockholm Gävle. Han har doktorerat bosatt i Gävle. vid Uppsala universitet och Han har arbetar som doktorerat läkare med reumatiska sjukdomar vid Uppsala universisom specialitet. ”Pottholzt tet och arbetar som funderingar” såg dagens läkare med reumaljus i mars 1999. Boken tiska sjukdomar som Pottholzt andra fundespecialitet. ringar kom ut 2007.

”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. I dagarna utkommer den andra boken om Pottholzt.

Smycka ditt hem, kontor, mottagning eller väntrum med välgjorda handmålade kopior i olja på duk. Förgyll din arbetsmiljö med historiska konstverk.

Krøyer ”Hip hip hurra”

20% rabatt

på tavla med ram! Ränte- och avgiftsfri avbetalning i upp till 12 månader!* * Avbetalningsplan läggs upp efter kreditprövning. Planens längd bestäms av köpebeloppet, minsta månadsdebitering är 400 kr. Exempel: Hip hip hurra med ram enl. bilden kostar 7500 kr, med rabatt blir summan 6000 kr som kan delas upp på 12 avbetalningar om 500 kr vardera.

Rosseau ”Tiger i tropisk storm”

Klimt ”Kyssen”

Strinberg ”Staden”

Skånegatan 66, Stockholm | 070-670 26 71 Nybohallen, Järvsö | 0651-76 76 88

50

Renoir ”Roddarnas frukost”

van Gogh ”nattcafé”

www.nastanakta.se

Medicinsk access nummer 2 2012

Välkommen till

Debatt: Svensk sjukvård diskrimin erar män med prostatacancer. Av Torsten Sundberg

KOL Och röKning: Strukturer för framgångs rik rökavvänjning. Av Zvi Wirschub sky

ULcerös KOLit: Ny studie visar effektiv behandlin g vid ulcerös kolit. Av Håkan Hedin

nr 2 2011 Årgång 7

Konsten i vården Vetenskaplig, oberoende medic insk tidskrift med medicinteknik

Gästledare: ROP strävar efter en värld utan frakturer orsakad e av osteoporos

Kristina Andersson, ordf. Riksförenin gen Osteoporotiker ROP

Succé! Välkommen och anmäl dig!

Som utställare till ”Konsten i vården” 28-30 nov. 2012 på Medicinska Riksstämman.

SUS-Malmö

Omega-3-fettsyror skyddar mot alzheimers sjukdom

Olle Haglund, Medicine doktor

Gästledare: Testa alla 60-åringar för tarmcancer.

Av Karin Jonsson RMT

Om prOstatit: Ingen bot i sikte men kanske bättring.

Av Annika Benno Hjerpe

Om psOriasis: Färre avbryter behandlin g med nytt biologiskt läkemedel. Av Håkan Hedin

• Konst i alla former • Antal utställarobjekt: 3-4 st.

• Objektens namn och ditt namn som konstnär ska meddelas till oss.

• Vi hjälper till att hänga respektive sätta upp objekten vid utställningsmontern.

• Utställare till konsten får en speciell entré- biljett som vi skickar till er.

Anmäl ditt intresse till Medicinsk access via mail: hakan@medicinskaccess.se Skicka gärna bilder på det eller de konstverk som du vill ställa ut.

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal Tel. 0651-150 50, www.medicinskaccess.se

Vetenskaplig, oberoende medic insk tidskrift med medicinteknik

Vaskulärt åldrande och kognitiv svikt - hur ser sambanden ut?

Överläkare Katarina Nägga och professor Peter M Nilsson, SUS Malmö

Vad kan man göra åt stela artärer?

Docent Gunnar Nyberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset SUIS Göteborg

Om att drabbas av förmaks flimmer.

Marie Ekelund, Initiativtagare till förmaksflimmer.com

Nr 3 2011 Årgång 7

Visa upp din konst, som du även har möjlighet att sälja under Riksstämman.

Varför minskar befolkningens medelblodtryck samt kolester ol medan övervikt och fetma ökar?

Peter M Nilsson, professor,

Svenska Media Docu AB Tingsgatan 2A 827 32 Ljusdal

Omfattande kardiovaskulär riskanalys på 3 minuter!

GENOMBROTT FÖR TIDIG DIAGNOSTIK AV ATHEROSKLEROS Ett stort problem idag är att ca 50% av de som drabbas av hjärtinfarkt och stroke har normala analysvärden. De har oftast normala värden på blodtryck, blodfetter, vilo-EKG m.m. Den cirkulatoriska katastrofen kommer utan förvarning. Med hjälp av Tensiomed Arteriograf kan du nu för första gången snabbt, enkelt och bekvämt - utan specialistkompetens - ha en god chans att hitta dessa patienter innan de drabbas.

“Perfekt för läkare att använda i det dagliga arbetet med sina patienter”

EN EVIDENSBASERAD ANVÄNDAROBEROENDE SCREENING Kunskapen att artärstelhet är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom sprids nu snabbt. Pulsvågshastighet rankas högt som prediktor för hjärt- och kärlsjukdom enligt 2007 års guidelines från Europeiska Blodtryckssällskapet (ESH) samt Europeiska Kardiologsällskapet (ESC). Centralt blodtryck stiger i betydelse. Läkare kommer inom kort att förutsättas kunna diagnostisera och hantera artärstelhet. Arteriografen är optimal för kardiovaskulära screeningprojekt.

HUR FUNGERAR DIN BEHANDLING?

Arteriografen ger dig följande parametrar!

• Pulsvågshastighet i aorta (artärstelhet)

• Perifert och centralt blodtryck

• Pulsvågsförstärkning (Augmentation)

• Hjärtfrekvens, pulstryck, koronarreserv

(perifera resistansen, endotelfunktionen) • Klassisk riskbedömning enligt SCORE

Kontakta oss idag för en demonstration!

Telefon: Fax: E-post: Webb:

08-519 72 000 08-519 72 001 info@sangrale.se www.sangrale.se

Förutom screening lämpar sig Arteriografen för utvärdering av behandlingsmetoder/ läkemedel. Minskar artärstelheten efter en viss tid med det nya läkemedlet? Duger den gamla medicinen lika bra? Se hur din dosförändring förbättrar (eller försämrar) patientens blodkärl.