DEBATT
Genmäle mot artiklar av Hanne Kjöller i forumet Kvartal den 6 respektive 13 december 2021 Hanne Kjöller har på forumet Kvartal.se skrivit om post-covid.1,2 Hon argumenterar för att detta tillstånd skall betraktas som en kultursjukdom, d v s en sjukdom som i grunden inte är en följd av genomgången infektion med SARS CoV. 2 För att styrka denna argumentering görs jämförelse avseende symtombild från andra påstådda kultursjukdomar. Härvidlag involverar hon bl. a.misstankar om att det skulle kunna finnas något samband mellan amalgam-fyllningar i tänderna och sjukdomsbesvär, vilket hon kategoriskt avfärdar utan att ange grund för detta. Hennes kategoriska och grundlösa påståenden angående detta måste bemötas. Vi har skickat ett genmäle till Kvartal.se vilket de har avböjt att ta in, något som vi finner svårt att förstå och acceptera. Nedanstående text är samma text som vi erbjöd redaktionen på Kvartal.
Kjöller skriver så här: ”Idag råder i stort sett forskningskonsensus att det inte finns något samband mellan sjuklighet och tandfyllnadsmaterial.” Detta påstående är inte korrekt. Baserat på ett forskningsarbete som inleddes i mitten av 1980-talet och som bl. a. ledde fram till en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet visade vi att kvicksilver i ångform avges från amalgamfyllningar samt att det finns ett samband mellan amalgambelastning och halter av kvicksilver i olika vävnader, inklusive hjärna.3,4,5 Världsledande expertis
År 1985 tillsatte Socialstyrelsen en expertgrupp med uppgift att utreda eventuella risker vid lågdosexponering för kvicksilver inom tandvården. En av oss, Magnus Nylander, medverkade som författare i två kapitel i det underlag som gruppen hade för sina överväganden.6 Den ledande experten avseende kvicksilvers toxikologi i denna grupp var professor Lars Friberg som var en mycket framstående forskare. Han var bl. a. under 30 år föreståndare för 54
#2 2022
Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och hade lång erfarenhet av forskning kring tungmetallers toxicitet.7,8 Expertgruppen rapporterade sina slutsatser 1987. Bedömningen var bl. a. att eftersom kvicksilver är allergent kan det medföra immunologiska reaktioner och att detta innebär att det kan finnas en fraktion av befolkningen som är särskilt känslig. Vidare att det i vissa fall kan föreligga risk för hälsoeffekter vid exponering för metalliskt kvicksilver från amalgamfyllningar. –En av expertgruppens viktigaste slutsatser var att amalgam är ett ur toxikologisk synvinkel olämpligt tandfyllnadsmaterial.6 Detta var en bedömning som vid den tidpunkten nog måste sägas ha utgjort en betydande överraskning för många inom den dentala professionen. Ledande förlag inom vetenskap ger ibland ut standardverk inom metalltoxikologi. Till redaktionen för sådana utgåvor knyter förlagen då världsledande expertis som i sin tur tillfrågar utvalda forskare om de vill bidra med specifika avsnitt. I den utgåva i ämnet som kom ut på 1990-talet, Toxicology of Metals,9 ville redaktionen inkludera ett kapitel om möjliga hälsorisker kopplat till dentala amalgam. Undertecknade fick förtroendet att skriva detta avsnitt. Där konstaterade vi att det inte finns någon grund för påståenden om att dentala amalgam är säkra. Vidare att det som är känt om kvicksilveravgivning från dentala amalgam ger upphov till allvarlig oro. Det följer att det inte finns grund för att direkt avvisa påståenden från människor som anser sig utsatta för biverkningar från amalgam.10 Forskningsrådsnämnden (FRN) avrapporterade 1998 på uppdrag från regeringen sina slutsatser om eventuella hälsoeffekter till följd av kvicksilver från amalgam. Av en DN-artikel att döma tycks rapporteringen ha föregåtts av intern oenighet som försenade densamma.11 Det är ett intryck man också får när man läser det avsnitt där slutsatser och rekommendationer ges. Inledningsvis säger man med hänvisning till vissa tidigare källor att amalgam är säkert och att sällsynta bieffekter av amalgam inskränker sig
