Nedsatt luktsinne? Luktträna

”Att tappa sitt luktsinne kan vara tämligen ovidkommande för en del men katastrofalt om du exempelvis är en professionell kock eller vinprovare. Generellt vet vi att livskvaliteten blir signifikant lidande och den sociala interaktionen påverkas negativt när man inte känner lukten av sig själv eller andra. Det kan också vara livshotande att inte känna av faran av rök och gaser”. Foto: Monica Törnqvist.

Luktsinnet är kanske det mest förbisedda sinne vi har och det sinne vi först skulle offra om vi blir tvungna. Men det är ett fascinerande sinne som på många sätt fortfarande är outforskat. Alla som någon gång tappat sitt luktsinne vet hur inskränkt livet då blir. Covid-19-pandemin har givit upphov till många nya insikter inom vården och en utav dessa är hur känsligt vårt luktsinne är för detta virusangrepp och betydelsen av noggranna instruktioner till tidig träning av luktsinnet. Daglig luktträning har god medicinsk evidens men behöver få en ökad kännedom och spridning inom sjukvården och till allmänheten.

Vårt luktsinne

Näsan är vårt luktorgan och ett utmärkt fungerande organ för att värma, fukta och filtrera luften vi andas in samtidigt som vi ska bli varse dofter. Lukt upplevs då luktreceptorerna i näshålan aktiveras av olika doftämnen. En doft kan vara enkel eller mycket komplex och aktivera få eller många receptorer åt gången, och dessutom i varierande grad. Hjärnan får lägga ett avancerat pussel för att tolka och identifiera den specifika doften. Luktreceptorerna sitter placerade i ett område högst upp i taket av näsan benämnt area olfactoria. Endast 15% av inandad luft via näsborrarna når dit under en normal inandning.

Varje luktnervcell är kopplad till enbart en typ av receptor och de måste förnyas redan efter några veckor varför omsättningen är unikt hög. Man kan säga att vår luktförmåga ombildas ungefär var 6:e vecka. Luktknölen är en utväxt av hjärnan belägen ovanpå näshålans tak. Här kopplas, via passage genom det porösa silbenet, luktnervcellernas nervfibrer om till hjärnans nervceller och vidare in i olika delar av hjärnan via luktnerven, nervus olfactorius. Den har fått äran att vara kranialnerv nummer ett i vår anatomiska katalogisering vilket passar bra då luktsinnet är det första sinne som evolutionen utvecklade och denna kemo-reception är det enda sinneslika vi delar med alla andra nu levande organismer. Luktstimulansen är nära kopplad till hjärnans känslodel amygdala och minneskodande hippocampus.

Troligen är det därför dofter kan utlösa starka emotionella delar av vår hjärna och doftminnen ofta är mycket påtagliga och långvariga.

Intressant är också att 80% av lukterna vi kan uppfatta upplever vi som obehagliga. Troligen ska luktsinnet fungera som ett varningssystem för oss och evolutionen har successivt försökt lära oss vad som är skadligt och inte skadligt att andas in, vistas nära eller få i oss. För dynamiken i smaken är förstås lukten mycket viktig.

Den retronasala lukten, då doftämnen från munnen trycks upp bakom näsan via mjuka gommen till luktorganet, kan stå för uppåt 90% av själva smakupplevelsen.

Inom ÖNH testar vi luktsinnet vanligen genom detektion, hur svag en doft kan vara för att vi ska känna den, identifikation, förmågan att känna igen redan namngivna dofter, diskrimination, förmågan att skilja på dofter och slutligen namngivning, förmågan att känna igen och namnge dofter. Namngivning av dofter är något vi ofta överskattar vår förmåga till eftersom många med helt normalt luktsinne bara klarar att namnge hälften av de dofter de testas för. Kanske beror detta på att vi inte är tränade för sådan kunskap och analys i vardagen och att dofter är dåligt kopplade till det semantiska minnet som lagrar informationens innebörd och språkliga begrepp i långtidsminnet. Vi saknar helt enkelt en språklig analog motsvarande exempelvis synens färger och former.

Orsaker till luktbortfall

Persisterande slemhinneåkommor i näsan som luftvägsallergier, överkänslighet eller näspolypos dominerar som orsak till luktdysfunktion men vi inom ÖNH har sett en kraftig ökning av virusrelaterade besvär pga. pandemin. Sars-cov-2 verkar kunna angripa luktepitelet och/ eller luktbulben utan att kroppen svarar med en adekvat inflammation. Då hjälper inte heller nasala steroider i näsan som vi ofta ordinerar vid luktbortfall. Mer än 80% av de som drabbas av en covid-19-infektion beskriver ett nedsatt luktsinne, hyposmi, varav majoriteten får ett totalt luktbortfall, anosmi. Det är också vanligen ett tidigt symtom i infektionsförloppet och ibland det enda. De flesta återhämtar sig efter några veckor men det finns många som flera månader efter insjuknandet fortfarande inte känner dofter vilket betyder att mycket stora populationer lider, och på sikt kommer att lida, av nedsatt luktförmåga, speciellt då denna pandemi fortsätter. Andra orsaker till luktbortfall är skalltrauma och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer men ganska ofta hittar vi ingen säker bakomliggande orsak.

Konsekvenser av luktbortfall

Att tappa sitt luktsinne kan vara tämligen ovidkommande för en del men katastrofalt om du exempelvis är en professionell kock eller vinprovare. Generellt vet vi att livskvaliteten blir signifikant lidande och den sociala interaktionen påverkas negativt när man inte känner lukten av sig själv eller andra. Det kan också vara livshotande att inte känna av faran av rök och gaser.

Det är inte ovanligt att anosmin kan vara en utlösande faktor till depressioner. Med stigande ålder minskar vår luktförmåga, beroende eventuellt på att den känsliga cellförnyelse som luktområdet behöver försämras över tid. Detta betyder att mat och dryck egentligen skulle komponeras på ett helt annat och mer smak- och doftförstärkande sätt till äldre än till yngre.

Att dofter luktar helt annorlunda än de borde göra, parosmi, är ett välkänt fenomen efter luktbortfall, och detta anses bero på tillfälliga felkopplingar i hjärnan och är ett positivt tecken på återhämtning. Dock kan parosmin vara obehaglig och vanliga dofter kan lukta starkare som ammoniak eller bensin, vilket vårdgivaren bör vara lyhörd för och informera och stötta den drabbade.

Luktträning

Sedan ett decennium tillbaka finns säkerställd evidens att tidig och daglig luktträning innebär bäst chans till återhämtning av ett förvärvat nedsatt luktsinne. Förbättringen baseras på hjärnans utmärkta förmåga till omorganisering och återhämtning men exakt hur detta går till vet vi ännu inte. Troligen har luktsinnets stimulering i olika och spridda delar av hjärnan med framför allt minneskodning och visuell-spatial orientering stor betydelse till att träningen kan fungera så bra.

Luktträning med Ros. Foto: Monica Törnqvist.

Den mest positiva återhämtningen återfinns vid postinfektiös genes, och ger faktiskt bäst resultat hos äldre och de som förlorat mest av sitt luktsinne, men oavsett orsak rekommenderar luktexperter idag att alla utför luktträning.

Lukträningen utförs genom att man luktar på fyra till sex vanliga dofter som man ofta har nära till hands som till exempel kaffe, te, honung, oregano, timjan, basilika, kanel och tandkräm. Undvik starka dofter som chilipeppar och deodoranter vilka retar slemhinnan i näsan.

Följande schema används för träningen:

1. Sniffa med näsan ”likt en kanin” på en doft i taget i 20 sekunder. Ordningen spelar ingen roll men lukta på den du anser vara starkast sist. 2. Vädra ut näsan lika länge. 3. Fortsätt så med samtliga dofter i 10 minuter varje morgon och kväll. 4. Träna i minst tre månader och som med all annan träning kan den underhållas fortsättningsvis.

Trots dessa konkreta råd har vi på vår ÖNH-klinik märkt att patienterna har svårt att initiera och upprätthålla denna träning, vanligen eftersom man har svårt att hitta rätt dofter i rätt mängd.

Vi har därför utvecklat ett luktträningspaket med fyra primärdofter från den kliniska luktforskningen, doftandes ros (blommig), citron (fruktig), kryddnejlika (kryddig) och eukalyptus (uppfriskande). För att ytterligare stimulera träningen bilägger vi en utförlig information om luktsinnet och instruktioner kring samverkan mellan sinnen, så kallad multi-sensorisk träning, då man tränar visuellt genom att se bilder associerade till den specifika doften, tränar verbalt då man upprepar doftens namn och stödord till doften, och tränar emotionellt då man tänker sig in i positiva händelser kopplade till doften.

Sådan träning har använts med framgång vid bland annat läsinlärning och rehabilitering efter stroke. Vår erfarenhet hittills är att luktträningen på detta sätt har blivit mer strukturerad, intressantare och roligare för patienten vilket också stärkt följsamheten till träningen. Mer information finns på www.luktträna.nu

Syster snuvas luktträningspaket.

Sammanfattande budskap

• Upphävt eller nedsatt luktsinne sänker livskvaliteten i betydande omfattning och kan innebära en fara för hälsan. • Nedsatt luktförmåga har generellt ökat kraftigt bland befolkningen pga. covid19-pandemin. • Sars-cov-2 inducerat luktbortfall verkar inte förbättras av nasala steroider. •De flesta återfår sin luktförmåga efter virusinfektioner men vi rekommenderar att stötta tidigt med luktträning. •Luktträning är den enda evidensbaserade behandling vi har för virusorsakade luktbesvär. •Luktträning kan användas med god chans till förbättring utan besvärande sidoeffekter till alla med förvärvad nedsatt luktförmåga. •Luktträning kan utföras med vanliga dofter som redan finns i hemmet eller med ett speciellt luktträningspaket vi tagit fram och rekommenderar.

PETER ÅHNBLAD

Överläkare, Specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar, huvudhalskirurgi.

Urval av referenser

Lechien JR et al. Olfactory and gustatory dysfunctions as a clinical presentation of mild-to-moderate forms of the coronavirus disease (COVID-19): a multicenter European study. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2020 Apr 6: 1–11. Croy I, Nordin S, Hummel T. Olfactory disorders and quality of life--an updated review. Chem Senses. 2014 Mar; 39(3):185-94. Kollndorfer K et al. Recovery of olfactory function induces neuroplasticity effects in patients with smell loss. Neural Plast. 2014;2014:140419. Hummel T, Rissom K, Reden J, Hähner A, Weidenbecher M, Hüttenbrink KB. Effects of olfactory training in patients with olfactory loss. Laryngoscope. 2009 Mar;119(3):496–9.